Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 0 (Betänkande 1875:Bevu6 bevu)

Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 0.

N:o G.

Ant. till Eiksd. Kansli den 24 April 1875, kl. 8 e. m.

Betänkande, angående Tullbevillningen.

Sedan Bevillnings-Utskottet till pröfning förehaft de till Utskottet hänvisade
motioner, hvilka afse förändring i nu gällande tulltaxa, och i sammanhang dermed verkstält
granskning af tulltaxan i öfrigt, får Utskottet, jemlikt § 40 Riksdags-ordningen,
härmed afgifva betänkande angående tullbevillningen.

De i ämnet väckta motioner äro af tväune slag, nemligen dels sådana, som allenast
röra vissa speciela delar af tulltaxan, dels sådana, som hafva en större omfattning.

Till det förra slaget höra motioner

af Herrar C. Magni och Lars Månsson (N:o 27 inom Andra Kammaren) rörande
förhöjning i tullen å vissa spritvaror,

af Herr P. Hubinette (N:o 43 inom Andra Kammaren) angående höjande af
tullen å bränvin samt å vin och andra finare spritvaror,

af Herr O. P. Rylander (N:o 45 inom Andra Kammaren) om tullfrihet för vissa
slag af beredda, till pelsverk ej hänförliga hudar och skinn, för vissa slags oljor, samt
för risgryn och rismjöl,

af Herr J. F. Fredricson (N:o 115 inom Andra Kammaren) om borttagande af
tull å sulläder och bindsulläder,

af Herr Ch. Dickson (N:o 80 inom Andra Kammaren) om tullfrihet för råsocker
och nedsättning af tullen å raffineradt socker, samt

af Herr Vice Talmannen O. Wijk (N:o 107 inom Andra Kammaren) i fråga om
förändring, i vissa afseenden, af stadgandena angående restitution af tullumgälder.

Till nu omförmälda slag af motioner böra ock hänföras 3:ne, af Herr Odelberg
(N:o 17 inom Första Kammaren), Herr Salomon Larsson (N:o 28 inom samma Kammare)
Bill. till Riksd. Prot. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 1

Tullfria
varors uteslutande
urtulltaxan,
samt
förändradt
stadgande rörande
ej
specificerade
varor.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

och Herr P. Hammarberg (N:o 105 inom Andra Kammaren), hvilka motioner hufvudsakligen
afse lagstiftningen rörande tillverkning och försäljning af bränvin, men dock
äfven beröra frågor inom tullagstiftningen.

Till det andra slaget af motioner, eller de, som hafva en större omfattning, höra
tvänne, den ena af Herr Hedlund (N:o 16 inom Första Kammaren), den andra af Herr
C. F. Lundström (N:o 122 inom Andra Kammaren).

Herr Hedlund har i sin motion, jemte det han förordat en förändrad anordning
åt tulltaxan, dessutom framstält förslag i fråga om borttagande eller nedsättande af
åtskilliga tullsatser. Dessa förslag afse dels vissa varor, som ingå eller, enligt motionärens
åsigt, borde ingå i den allmänna förbrukningen, såsom oljor, gryn, sulläder, vissa slags
garn och väfnader, thé m. in., dels ock en stor mängd artiklar, af hvilka tullinkomsten
skulle vara alls ingen eller så obetydlig, att, till lättnad för tullförvaltningen och de
trafikerande, tullfrihet saklöst kunde medgifvas.

Herr Lundström har i den af honom uti förevarande ämne väckta motion dels, i
likhet med Herr Hedlund, föreslagit tullfrihet för åtskilliga artiklar, som skulle gifva
ringa eller ingen tullinkomst, dels ock hemstält om borttagande af tullen å vissa varor,
hvilka, på sätt i motionen uttryckes, användas för näringarne såsom material för eller
hjelpmedel vid deras arbeten, och hvilkas prisbillighet alltså vore af vigt för näringarnes
utveckling.

I afseende a de varor, hvilka Herrar Hedlund och Lundström, från synpunkten
af tullinkomstens obetydenhet och tullbehandlingens förenkling, föreslagit till tullfrihet,
hafva bemälde motionärer, i fråga om tullinkomstens belopp, åberopat Kong!. Maj:ts och
Rikets Kommers-kollegii berättelser angående Sveriges utrikes handel och sjöfart, Herr
Hedlund för året 1872, Herr Lundström för så väl nyssnämnde år som för år 1871.
Herr Hedlund synes ur nyssberörda synpunkt vilja uppställa såsom regel, att alla de
varor, som hvar för sig ej gifvit 4,000 kronor i årlig tullinkomst, skola göras tullfria,
derest ej, såsom beträffande kort och hvitbetor, tullens bibehållande skulle vara af
nöden i följd af sambandet emellan tullagstiftningen och beskattningsväsendet på andra
områden.

Efter denna antydan af de väckta motionernas allmänna syfte, öfvergår Utskottet
först till behandling af den del af Herr Hedlunds motion, som afser en förändrad anordning
af tulltaxan. I

I detta hänseende har Herr Hedlund anfört, hurusom enligt hans förmenande det
borde klart fastställas hvilken vara som skulle draga tullafgift, och att således hvarje
vära, som icke upptecknades såsom föremål för tullbeskattning, skulle blifva fri, intill
dess Riksdagen^ funne skäl att upptaga henne till dragande af tullafgift; varande af
motionären i sådant afseende föreslaget, att alla tullfria varor måtte ur tulltaxan utsttykas,
i det att sista bestämmelsen i tulltaxan.* »Varor, som icke kunna hänföras under

Bevillning!-Utskottets Betänkande N:o 6.

någon af de i denna tulltama upptagna bestämmelser: råämnen fria; mer eller mindre
bearbetade 100 kronor 10» — måtte varda så lydande: Varor som icke kunna — — —
bestämmelser: fri a.

Den af motionären förordade anordning af tulltaxan afser i sjelfva verket icke
blott en väsentlig förändring i tulltaxans formela uppställning, utan fastmera och i
främsta rummet införande af en alldeles ny grundsats för vår tullbeskattning, nemligen
tullfrihet såsom regel, tullbeskattning såsom undantag; ty endast med antagande af en
sådan grundsats vore den förordade förändringen af tulltaxans uppställning förenlig.
Det är, så vidt Utskottet har sig bekant, endast England, som i sin tullagstiftning till
grundsats och form hittills antagit det af motionären hyllade system. I alla andra
länders tulltaxor, huru skiljaktiga de i öfrigt till innehåll och uppställning må synas,
lärer åter, så vidt Utskottet kunnat erfara, det hos oss följda systemet ännu iakttagas.
Och svårligen kan det vara annorlunda, så länge man, vare sig för statsinkomstens skull
eller för beredande åt skydd åt inhemsk näringsverksamhet eller ur begge dessa synpunkter
tillsammans, anser sig böra tullbeskatta så väl mängden af näringsverksamhetens
alster som en del råvaror; ty ehvad man, såsom i vissa länders tulltaxor, grupperar
dessa beskattningslöremål under särskilda, på vetenskapliga eller tekniska grunder sammanförda
afdelningar eller, såsom i andra, mera ordnar uppställningen i alfabetisk ordning
efter beskattningsföremalens benämningar, blir dock alltid nödvändigt att för undvikande
åt en vidlyftighet, som ändock aldrig kunde specificera hela mångfalden af beskattningsföremålen,
innefatta dessa under mer eller mindre allmänna bestämmelser, angifvande
den beskattningsrubrik, hvilken borde vinna tillämpning. Om man nu, på sätt Herr
Iledlund föreslagit, ur tulltaxan uteslöte alla såsom tullfria särskildt specificerade varor,
och åt tulltaxans sista rubrik, hvilken afser att komplettera de föregående, gåfve den
förändrade lydelse Herr Hedlunds förslag upptager, vunnes väl derigenom en skenbar
förenkling åt taxan, men långt ifrån den tydlighet och bestämdhet, som för en riktig
tillämpning är synnerligen önskvärd. Mången artikel, som nu är tullfri, skulle genom
en sådan förändring komma att, såsom närmast hänförlig till något specificeradt tull—
pligtigt varuslag, blifva tullbeskattad, i strid med tulltaxans och äfven motionärens
mening. Ett enda exempel torde vara nog att belysa detta förhållande. Maskinerier,
redskap och verktyg, äfvensom delar deraf, ej specificerade, äro nu tullfria. Uteslötes
nu denna positiva föreskrift ur tulltaxan, komme nyssnämnda varuslag, enligt tulltaxans
af Herr Hedlund föreslagna lydelse, om de endast utgjordes af jern eller af sammansatta
metaller eller af arbetadt trä, att vid tullbehandlingen hänföras till beskattning i
likhet med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestode, och om de åter utgjordes af flera
sammansatta ämnen, att såsom slöjdvaror anses och beskattas.

..... uoo arroJorigibnja

Något öfverlåtande af Riksdagens beskaUnj^äft |Ry?|^jr(istr^o^))ffeg
laggas

e? hvad som är tullfritt och hvad som skall tullbeskaftas,

icke heller med skäl

oo_7

tydligt som ske kan'','' t/ManJni1

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

I betraktande häraf och med hänsyn derjemte till det förhållande att tulltaxans
nuvarande uppställning, enligt hvilken både tullfria och tullpligtiga varor i allmänhet
specificeras, härigenom vida tydligare angifver lagstiftarens mening i afseende å de särskilda
varuslagens beskattning, än eljest kunde ega rum, finner sig Utskottet böra hemställa,

l:o

•i

att Herr Hedlunds förslag rörande förändring i tulltaxans formel a
uppställning icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Apeltmskal, Hvad dernäst angår Herrar Hedlunds och Lundströms framställningar, så vidt

desamma åsyftas tullfrihet för en mängd uppräknade artiklar på grund allenast af
sammansätta den ringa tullinkomst de hittills lemnat och den förenkling i tullförvaltningsbestyren, som
arbetade ej tullfriheten skulle följa, sa, ehuru Utskottet vid behandling af nämnda framställningar
specificerade tagit under särskilt och omsorgsfullt öfvervägande de omständigheter, hvilka i afseende å
ämnen, m. m. en hvar af de i motionerna omförmälda nu ifrågavarande artiklar må vara att ur anförda
synpunkter iakttaga, har Utskottet likväl trott sig kunna och böra undvika den
vidlyftighet ej mindre i redogörelsen för Utskottets åsigter än i Kamrarnes slutliga behandling
af ärendet, som skulle uppkomma, derest redogjordes för och framstäldes förslag
till proposition särskildt rörande hvarje sådan artikel, synnerligen i de fall, då Utskottet
funnit sig icke ega grundad anledning att understödja motionärernes förslag.
Under förutsättning af Riksdagens gillande af detta Utskottets förfaringssätt, hvarigenom
hinder i allt fall icke lärer möta att, derest sadant inom Kamrarne i afseende å flera
eller färre af artiklarne yrkas, bringa den ena eller andra under särskild pröfning, öfvergår
Utskottet nu till en allmännare redogörelse för sin från motionärernes i flera hänseenden
afvikande mening.

Utskottet underkänner ingalunda vigten af en sådan tulltaxans förändring, hvarigenom
den med handelsrörelsens tillväxt ytterligt ansträngda tullpersonalens verksamhet
kunde mera odeladt få egnas åt behandlingen af sådana artiklar och ärenden, hvilka i
någon väsendtlig mån bidraga till tullinkomsten; och Utskottet bestrider icke att en i
detta syfte vidtagen genomgripande omarbetning af tulltaxan vore förtjent af uppmärksamhet.
Men hvad Utskottet deremot betvifla!'', är att ett sådant tillvägagående, som
det motionärerne föreslagit, skulle leda till det åsyftade målet eller ens förminska anledningarne
till de meningsskiljaktigheter emellan tulltjensteman och trafikanter, till hvilka
tulltaxans nuvarande föreskrifter förmenas föranleda. Det vore fastmera, enligt Utskottets
tanke, fara värdt, att i samma man tullpligtigheten eller tullfriheten för särskilda varuartiklar
gjordes beroende, icke af varornas beskaffenhet utan af den tullinkomst den ena
eller andra artikeln vid ett visst tidsmoment befunnits lemna, i samma mån skulle ock
stridigheterna och villrådigheten vid tulltaxans tillämpning mångfaldigas, just emedan
grunden för skiljaktigheten i tulltaxans bestämmelser saknade det nödvändiga vilkoret
för att kunna inses och vinna erkännande — allmängiltiga principer.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Om nu, för att anföra några exempel, förslaget att medgifva tullfrihet för torkade
apelsin- och citronska] bifölles, men tullpligtigheten för till utseende och beskaffenhet
närmast jemförliga och derföre nu lika tullbeskattade artikeln torkade pomeransskal,
hvilken lemnat en betydligare inkomst, bibehölles, så vunnes dermed icke verklig förenkling
af tulltaxan eller lättnad för tulltjensten. Tvärtom skulle en dylik skiljaktighet
framkalla försök från trafikanters sida att få tullfriheten tillämpad, der den icke vore
medgifven, och föranleda stridigheter, hvartill all anledning för närvarande saknas.

Medgåfves, såsom Herr Hedlund vidare föreslagit, tullfrihet för artikeln Ben, arbetad^
såväl Elfen- och Hvalross-tänder som andra slag; för artikeln sköldpadd, arbetadt,
med flera, dylika, men tullpligtigheten deremot bibehölles för alldeles lika beskaffade arbeten
af horn, trä eller andra mindre värdefulla råämnen, af hvilka förbrukningen är
allmännare och tullinkomsten derföre större, skulle tvifvelsutan en sådan lagstiftning
sakna stöd i någon giltig rättsgrund. Om man kan befara försök från trafikens sida
att nu få mera sällsynt förekommande, dyrbarare och derföre högre tullbeskattade artiklar
af sköldpadd vid tullbehandlingen hänförda till arbeten af horn, hvilka vid en
flygtig undersökning lätteligen torde kunna med hvarandra förvexlas, så vore än mera
fara värdt att tullpligtiga hornarbeten, derest liknande arbeten af sköldpadd gjordes tullfria,
angåfves under denna senare benämning; och åtminstone undanröjdes icke genom
en sådan förändring anledningen till tvister och hindersamma undersökningar.

Förhållandet blefve ingalunda bättre genom bifall till föreslagen tullfrihet för
målade eller lackerade arbeten af Bly, som nu draga lika tull med målade eller lackerade
arbeten af Zink äfvensom med lackerade Bleckslagarearbeten, om dessa senare varuslag,
för hvilka tullfrihet icke blifvit ifrågasatt, fortfarande vid sin tullpligtighet bibehölles.

Lika litet lärer något antagligt skäl kunna anföras till stöd för yrkad tullfrihet
å en del handtverks- och fabriksvaror, metallarbeten med flera, hvilka hvar för sig
lemnat ringare tullintrad, såsom exempelvis borstbindare- och gidddragarearbeten, häktor,
hakar och hyskjor, saxar, andra slag, och strumpstickor, under det andra, till arbetssätt,
material och användning liknande artiklar, såsom svarfvare- och snörmakarearbeten, sy-,
hår- och knappnålar, knifvar med flera, af hvilka större tullinkomst influtit, fortfarande
underkastades tullbeskattning, eller att eftergifva tullen å vissa till en del dyrbara kryddor,
såsom muskot och muskotblomma, vanilj m. m., men bibehålla tullbeskattning å andra,
såsom anis, fenkol, peppar med flera. Visserligen skulle sådana lagstiftningsåtgärder,
ehvad de berörde olika näringsidkares eller olika förbrukares intressen, gifva berättigade
anledningar till förebråelse för bristande följdriktighet, utan att kunna nöjaktigt försvaras
med hänvisning till de från afgift befriade artiklarnes betydelselöshet för statskassan
eller till lättnaden i tullförvaltningsbestyren.

I afseende å en del andra artiklar, hvilka med åberopande af Kommerskollegii
berättelser för åren 1871 och 1872 förmenats hafva lemnat ringa eller ingen inkomst,
och för hvilka derföre yrkats tullfrihet, såsom korksulor, skriftaflor, infattade i permar,
med flera, torde endast behöfva erinras, att dessa artiklar först i senare tillämpade tull -

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

taxor erhållit sina egna eller förändrade rubriker och derförinuan tullbebandlats under
andra i omfönnälda berättelser upptagna; hvarföre någon vägledning för bedömande af
den inkomst de lemnat icke kan ur samma berättelser hemtas.

På grund af nu antydda och andra likartade förhållanden har Utskottet funnit sig
böra hemställa,

2:o

att Riksdagen icke måtte lemna bifall till den i Herrar Hedlunds
och Lundströms motioner föreslagna tullfrihet för följande artiklar:
Apelsinskal, torra,

Askar och Dosor, af sammansatta eller såsom arbetade ej specificerade
ämnen,

Ben, arbetadt,

Blommor, konstgjorda, samt delar deraf,

Bly, arbetadt, ej specificeradt,

Borstbindarearbeten,

Champignoner,

Citronskal, torra,

Dadlar,

Fingerborgar och Syringar af andra ämnen än guld och silfver,
Fisk, saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thonfisk,
Fyrverkeriarbeten,

Färglådor, med färger och annat tillbehör, äfvensom färger i musslor,
glas o. s. v.

Grönsaker, inlagda i bränvin eller ättika, eller torkade eller
saltade,

Guld, arbetadt,

Gulddragarearbeten af guld eller silfver,

Hattjlåtor af halm eller strå samt öfriga halmarbeten, ej specificerade,

Hattfoder och Hattkullar af siden eller annan väfnad i förening
med annat material,

Hår- eller Tagelarbeten, med eller utan infattning och lås,

Häktor, Hakar och Hyskjor,

Instrumenter, musikaliska, de af Herr Hedlund augifna slag, äfvensom
tillbehör till musikaliska instrumenter,

Kapris,

Koppar, smidd, valsad eller gjuten, andra helfärdiga arbeten,
Koriander,

Korinter,

Bevillnings- Utskottets Betäckande N:o 6.

Korksulor, så väl utan, som i förening med väfnad eller skinn,
Krukmakarearbeten, ej specificerade, oglaserade eller glaserade,
omålade eller målade, äfvensom Terra Cotta och Terralith,
Krut och s. k. patroner,

Tjock,

Lackerade arbeten, andra, ej specificerade,

Lagerblad och Ljagerbår,

Ljök, alla slag, ej specificerade,

Maltdrycker,

Masker,

Mattor af spån, strå eller rötter, vass eller saf,

Munlack,

Muskot, torr, och Muskotblomma,

Musslor, insyltade eller saltade,

Nötter, kokos-,

Oliver,

Papp,

Papper, kardus-, makulatur-, polér- eller smergel-,

Paraplyer och Parasoller, delar deraf, ställningar,

Pennor, skrif-, alla slag,

Pennskaft, alla slag, utom af guld eller silfver,

Perlemor, arbetad, oinfattad,

Persikokärnor,

Perukmakarearbeten,

Plymer, alla slag,

Pomada,

Pomeransblomvatten,

Pomeranser,

Bör, arbeten deraf, ej specificerade, som ej utgöra korgmakarearbeten,
Saxar, andra slag,

Silfver, arbetadt, förgyldt eller oförgyldt,

Skriftaflor, infattade i permar, med eller utan gångjern,

Sköldpadd, arbetad,

Soja och Såser,

Solfjädrar,

Strump stickor,

Svampar, alla slag, ej specificerade,

Tryffel,

Tråd, guld- och silfver-, samt koppar- och annan ej specificerad
metall-, förgyld, försilfrad eller pläterad,

Bensvart,
Benkol eller
Bister.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Ur, skeppskronometrar, lösa eller oinfattade urverk, eller delar af
ur, ej specificerade,

Vagnar och Åkdon, vissa af Herr Hedlund angifna slag,

Vanilj,

Vattenglas, eller en lösning af kiselsyra i kali eller natron,
Visitkort, samt

Zink, arbetad, omålad och olackerad.

Utskottet öfvergår nu till närmare redogörelse för sina åsigter i fråga om en
hvar särskild artikel, i afseende hvarå förändring blifvit ur andra synpunkter än allenast
de här förut anförda af någon motionär föreslagen eller eljest ansetts böra ega rum;
följande Utskottet härvid i allmänhet den ordning, hvari artiklarne finnas i tulltaxan
upptagna.

Tullsatsen å bensvart, benkol eller bister utgör för närvarande 75 öre per centner.

Uti förenämnda, af Herr Hedlund väckta motion har jemväl blifvit ifrågasatt
att borttaga denna tullsats, som under år 1872 ej skulle föranledt högre tullinkomst
än 3,887 R:dr.

Enligt hvad Kommers-kollegii berättelser angående Sveriges utrikes handel och
sjöfart utvisa, hafva af omförmälda artiklar blifvit i riket införda:

år 1869 ..................''. . . . 2,392 centner

» 1870 ...................... 7,546 »

» 1871..................... 7,356 »

» 1872 ...................... 5,182 »

» 1873 ...................... 15,926 »

Under dessa år hafva af samma artiklar blifvit utförda:

år 1869 ...................... 1,392 centner

» 1870 ...................... 382 »

» 1871 ...................... 498 b

b 1872 ...................... 1,527 b

» 1873 ...................... 2,163 »

Om nu än den af motionären för borttagande af tullen anförda omständighet ej
förtjenar synnerligt afseende, enär motionären grundat sitt omdöme om tullinkomstens
obetydenhet allenast på förhållandet under år 1872, då inkomsten understigit ej mindre
de begge nästföregående årens än äfven och i synnerhet det följande årets inkomst, synes
likväl redan den omständighet, att meranämnda artiklar äro föremål för utförsel

föranleda

Bevillnings- Utskottets Betänkande. N:o 6.

föranleda grundade tvifvel, huruvida den inhemska tillverkningen af samma artiklar
vidare är i behof af det skydd, som genom nuvarande tullsats gifves. Och då dertill
kommer att, pa sätt 1865 ars tullkomite uti dess betänkande anmärkte, dessa artiklar
utgöra vigtiga beredningsämnen för åtskilliga näringar, såsom sockertillverkningen, målerioch
boktryckerihandteringen med flera, har Utskottet ej tvekat att, i likhet med hvad
redan förbemälda komité gjorde, föreslå tullfrihet för ifrågavarande artiklar, hemställande
Utskottet alltså,

3:o

att tulltaxerubriken Bensvart, Benkol eller Bister må erhålla följande
förändrade lydelse: »Bensvart, Benkol eller Bister--- Fria.»

Angående bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten innehåller nuvarande tulltaxa Bildhuggeriföljande
stadgande: och Arkitek toniska

arbeten.

»Bildhuggeri- och Arkitektoniska arbeten, som utgöra konstnärsarbeten — — Fria.

andra slag bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten:

af trä — ------------— — — — Fria.

af annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej är i taxan specificeradt — 1 skålp.

— 25 öre.»

Herrar Hedlund och Lundström hafva uti förenämnda, af dem afgifna motioner
föreslagit tullfrihet för de till bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten af »annat» såsom
arbetadt ej specificeradt ämne hänförliga artiklar, enär de skulle gifva staten alls ingen
eller en synnerligen ringa tullinkomst.

Visserligen har af de af Herrar Hedlund och Lundström åsyftade artiklar, såvidt
Kommers-kollegii berättelse utvisar, under år 1871 ej varit att hemta någon tullinkomst,
men inkomsten har, efter att år 1872 hafva uppgått till 4 R:dr, år 1873 stigit
till 4,200 R:dr. Ur tullinkomstens synpunkt torde derföre för närvarande ej tillräckligt
skäl förefinnas för borttagande af tullen å ifrågavarande artiklar. Men redan af förenämnda
tullkomité blefvo de begge nuvarande underafdelningarne af »andra slag bildhuggeri-
och arkitektoniska arbeten» föreslagna att sammanföras, med åtnjutande af
tullfrihet; och anförde komitén såsom skäl för den sålunda föreslagna tullfriheten, bland
annat, att hithörande artiklar vore att betrakta dels såsom beredningsämnen för slöjderna,
dels såsom lämpliga att i modellväg tjena till höjande af den inhemska konstfliten.

Af detta skäl och i anseende jemväl till den understundom förefintliga svårigheten
att afgöra, huruvida ett bildhuggeri- eller arkitektoniskt arbete utgör ett konstnärsarbete
eller icke, har Utskottet funnit sig böra biträda Herrar Hedlunds och LundBill.
till Riksd. Brok 1875. 5 Sami, 1 Afd. 5 Håft. 2

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

ströms förslag om tullfrihet för ifrågavarande, med tull nu belagda slag af bildhuggerioch
arkitektoniska arbeten; och har Utskottet dervid ansett åt rubriken Bildhuggerioch
Arkitektoniska arbeten böra gifvas den i omförmälda tullkomites förslag till tulltaxa
upptagna lydelse.

Utskottet hemställer alltså,

4:o

att nyss nämnda rubrik måtte erhålla följande förändrade lydelse:

»Bildhuggeriarbeten
— —

och Arkitektoniska arbeten, som utgöra konstnärs -

andra slag Bildhuggeri- och Arkitektoniska arbeten af trä eller
annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej är i taxan specifi -

ceradt

Fria.»

Blyerts pennor.

I nuvarande tulltaxa finnes eu tullsats af 15 öre per skålpund åsatt Blyertspennor,

alla slag.

Denna artikel är jemväl en bland dem, hvilka Herr Hedlund, i anseende till den
ringa tullinkomst de gifvit, föreslagit till tullfrihet.

Af Kommers-kollegii berättelser synes, att tullinkomsten af ifrågavarande arti -

kel beräknats:
för år 1869 till
» » 1870 »
» » 1871 »
» » 1872 »
» » 1873 »

. 2,150 R:dr

. 2,533 »

. 3,266 »

. 3,394 »

. 3,737 »

Att denna inkomst ej är af synnerlig betydelse, torde medgifvas. Och då derjemte
i betraktande tages ifrågavarande artikels egenskap af en vigtig nödvändighetsvara
vid undervisningen, samt för konstnärer, industriidkare med flere, anser Utskottet sig
böra förorda bifall till hvad motionären uti ifrågavarande hänseende föreslagit; hemställande
Utskottet derföre,

5:o

att blyertspennor, alla slag, måtte förklaras tullfriaj

Bläck skri/- Artikeln skrifbläck är i nuvarande tulltaxa belagd med en tull af 5 öre per

skålpund.

Herr Hedlund har föreslagit borttagande af denna tull, såsom den der gifvit staten
endast en ringa inkomst.

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 6.

Nämnda inkomst är i Kommers-kollegii berättelser beräknad:

för år 1869 till..................

» » 1870 »..................

» » 1871 ...................

» » 1872 »..................

» » 1873 » ..................

727 R:dr
474 »
874 »
959 »
1,079 »

Införseln af skrifbläck utgjorde nemligen:

år 1869 14,549 skålpund

» 1870 9,477 »

>, 1871 17,470 »

» 1872 19,180 »

» 1873 21,574 »

Tullinkomsten har alltså under omförmälda år ej varit af betydenhet.

Då härtill kommer ej mindre ifrågavarande artikels behöflighet, än äfven den
omständigheten, att tillverkningen af densamma inom landet nått den utveckling, att artikeln
kunnat göras till föremål för utförsel, uppgående under

år 1869 till
» 1870 »
» 1871 »
» 1872 »
» 1873 »

1,375 skålpund
708 »

1,822 »

5,508

6,288 »

har Utskottet trott tullen å meranämnda artikel kunna borttagas; och hemställer alltså,

6:o

att skrifbläck måtte från tull befrias.

I sammanhang härmed tillåter sig Utskottet jemväl föreslå tullfrihet för »bläck- Bläckpulver
pulver eller bläcksubstans», af hvilka artiklar, i nuvarande taxa belagda med en tull a*

15 öre per skålpund, hafva blifvit införda

år 1869
» 1870
» 1871
» 1872
» 1873

0 skålpund

46 »

23 »

1 »

32 »

Utskottet hemställer,

7:o

att tullen å »bläckpulver eller bläcksubstans» måtte borttagas.

Bevillning»- Utskottets Betänkande N:o 6.

Bohpermar,

lösa.

Borsyradt

natron.

Broder mönster.

Bronspulver.

Inom Utskottet har förslag blifvit framstäldt om tullfrihet för lösa bohpermar,
hvilka, först vid 1872 års riksdag i tulltaxan särskilt upptagna, för närvarande draga
en tull af 25 öre per skålpund, samt, enligt Kommers-kollegii berättelse för år 1873,
sistnämnda år lemnat en tullinkomst af 680 R:dr.

Då nämnda permar väl i allmänhet äro förfärdigade för vissa bestämda verk,
tryckta, litografierade och dylika; då dessa verk, om de äro i permarna inbundna, äro
vid införsel i riket från tull fria, och det derföre synes vara oegentligt att, om permarne
särskildt införas, belägga dem med tull; samt då ej heller den inhemska bokbinderihandteringen
torde behöfva ifrågavarande tullsats såsom skydd, hemställer Utskottet,

8:o

att »bokpermar, lösa,» måtte från tull befrias.

I anledning af inom Utskottet gjord anmärkning, har Utskottet ansett den i tulltaxan
förekommande benämning »Boraxsyrad! natron» böra, såsom mindre riktig, emot
»Borsyradt natron» utbytas; hemställande Utskottet

9:o

om Riksdagens bifall härtill.

Brodérmönster äro enligt nuvarande tulltaxa belagda med en tull af 8 öre per
skålpund.

Jemväl denna artikel är bland dem, för hvilka, i anseende till den ringa tullinkomsten
af desamma, Herrar Hedlund och Lundström föreslagit tullfrihet.

Tullinkomsten af brodérmönster beräknades:

för år 1869 till......................18 R:dr

» » 1870 »......... 26 »

» » 1871 »......................27 »

» » 1872 »......................34 »

» » 1873 »......................46 »

Icke endast för denna ringa inkomsts skull, utan jemväl derför att ifrågavarande
artikel torde kunna betraktas såsom ett medel för en betydande husflit, har Utskottet
ansett sig böra biträda motionärernes förslag; hemställande Utskottet,

10:o

att tullen å brodérmönster måtte borttagas.

I nuvarande tulltaxa förekommer under rubriken »Bronspulver» följande stadgande:

»Bronspulver, pappersomslagets vigt inbegripen —, 1 skålp. — 15 öre.»
Rubriken erhöll nämnda lydelse först i den tulltaxa, som tillämpades från och

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

med den 1 Januari 1873. Förut förekom artikeln bronspulver i taxan, med hänvisning
till metaller, sammansatta, arbetade, andra slag. Detta är anledningen dertill, att någon
särskild uppgift om införseln af bronspulver och tullinkomsten deraf ej finnes i Kommerskollegii
berättelse angående utrikes handeln och sjöfarten år 1872.

Fhuiu Herr Hedlunds, pa nyssnämnda berättelse grundade antagande, att bronspulver
under år 1872 icke gifvit någon tullinkomst, vid nämnda förhållande icke kan
tillerkännas afseende, inhemtas dock af 1873 års berättelse, att tullinkomsten af ifrågavarande
artikel det aret besteg sig till allenast 138 riksdaler; och om än denna omständighet
i och för sig ej ma föranleda bifall till den af bemälde motionär föreslagna
tullfrihet, talar deremot ett annat förhållande för ett sådant medgifvande, det nemligen
att bronspulver för flera industrigrenar utgör ett ganska vigtigt material, hvilket, så
vidt Utskottet erfarit, icke tillverkas inom landet.

Det är med hänsigt härtill som Utskottet tillstyrker,

ll.o

att tullfrihet för artikeln bronspulver nu måtte medgifvas.

„ Herrar G. Magni och Lars Månsson hafva uti deras ofvan berörda motion an- Bränvin, Vin
gående förhöjning i tullen för visssa spritvaror, med förmälan hurusom på senaste ,ocl1 andra
tiden utländskt bränvin blifvit i stor mängd infördt hit i landet, vidare anfört, att denna^^”’*''
stola inföisel, som, enligt motionärernes åsigt, hade sin förklaringsgrund, bland annat,
i de gynnsammare omständigheter, hvarunder den utländska bränviustillverkningen i förhållande
till den inhemska kunde bedrifvas, skulle nedtryckt bränvinspriset till ett belopp,
hvartill den svenske bränvinsbrännaren ej utan stor förlust kunde försälja sin vara.

Derigenom att bränvinet sålunda gjordes billigare, i stället för att detsamma syntes böra
föidyias,. motarbetades ock vår nuvarande bränvinslagstiftnings väsendtligaste syftemål
att så vidt möjligt söka förekomma ett omättligt bruk af bränvin.

lid föiekommande af den stora införseln hafva motionärerne derföre föreslagit,
att tullen å alla de spritvaror, som i gällande tulltaxa upptagas under rubriken »bränvin
och^sprit, som p« fastager införas», måtte, så vidt icke gällande traktater deremot lägga
hinder, höjas från 1 krona 30 öre till 1 krona SO öre per kanna af 50 procent alkohol
vid + 15° Celsii termometer.

Uti förenämnda, af Herr P. Hiibinette väckta motion är anfördt, hurusom, dåde
ofantliga qvantiteter spritvaror och viner, som under sistförflutna året hit iuförskrifvits,
ej kunde till nödvändighetsvaror hänföras, nämnda införsel måste anses såsom en stor
nationalförlust. . Och har motionären derföre och då, hvad bränvin särskilt angår, detsamma
kunde lika väl i Sverige tillverkas, framstäf förslag derom, att Riksdagen måtte

höja tullen a bränvin med 10 öre per kanna och å viner samt andra finare spritvaror
med 20 öre per kanna.

14 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Herrar Odelberg, Salomon Larsson och Hammarberg, som väckt förslag om förhöjning
af bränvinstillverkningsafgiften, hafva, under förutsättning af bifall till berörda
förslag, hemstält, att tullen å bränvin och sprit måtte i motsvarande proportion förhöjas.

Då emellertid Riksdagen afslagit sistbemälde tre motionärers förslag om bränvinstillverkningsafgiftens
höjande, lära dermed deras motioner, i hvad de afse förhöjning af
tullen å bränvin och sprit, få anses hafva förfallit.

Hvad då vidare angår Herrar Magnis och Lars Månssons samt Herr Hiibinettes
motioner, har Utskottet, vid den utgång frågan om bräuvinstillverkningsafgiftens höjande
fått, ej kunnat i någon måtto biträda de af dessa motionärer framstälda förslag.

Så vidt nemligen fråga är om de slag af bränvin och sprit, derå tullen skulle
utan rubbning af gällande traktatsbestämmelser kunna höjas, anser Utskottet den surtaxe
utöfver inhemska tillverkningsafgiften, som sedan lång tid tillbaka varit stadgad och för
närvarande är åsatt införsel af bränvin och sprit, eller icke mindre an 50 öre kannan
redan vara så hög, att den visserligen icke ur synpunkten åt den inhemska bränvinsbränningens
skyddande bör eller behöfver ytterligare förhöjas. I Norge, der bränvinstillverkningen
ingalunda kan med större fördel än härstädes bedrifvas,^ utgör surtaxen
ända sedan 1865 icke mera än 15 öre per kanna, och likväl har man, så vidt Utskottet
erfarit, icke i Norge ifrågasatt en förökad skyddstull. Hvilken berättigad anledning man
än må ega att genom lagstiftningen söka fördyra den ifrågavarande artikeln, lärer dock
icke en sådan anledning kunna hemtas från bränvinstillverkarens förmenta behof att
uppehålla ett högt pris å varan, eller med andra ord att till sin förman kunna beskatta
den förbrukande allmänheten. För en tullförhöjning, om och när sådan kan komma
till stånd, måste ett högre och allmängiltigt syfte läggas till grund.

Att den redan nu stadgade surtaxe af 50 öre kannan i allmänhet nästan utesluter
all införsel af sådant bränvin, som här tillverkas, bekräftar en lång erfarenhet.
Det är endast under sådana tillfälliga förhållanden, hvilka någon gång och i synnerhet
under sistförflutna året inträffat, som någon nämnvärd införsel egt ruin; och detta
bevisar nogsamt, att tullbeskattningen, i jemförelse med tillverkningsskatten, sätter den inhemska
tillverkningen af bränvin i gynsammare ställning än någon annan handtering åtnjuter.

Beträffande åter tullafgifterna å andra spirituösa samt vin, så synes någon
förhöjning i dessa afgifter nu icke heller böra beslutas. För franskt vindrufsbränvin,
likör och vin under 21 procent alkoholhalt äro tullsatserna för närvarande beroende af
handelstraktaten med Frankrike. Annan cognac samt arrak och rhum lära af flera
skäl böra, såsom hittills, tullbeskattas lika med bränvin och sprit af säd eller potatis;
och om man för vin af högre alkoholhalt än 21 procent nu vidare höjde tullafgiften,
hvilken redan är dubbelt högre än den för svagare vin på fastager, samt mera än 3
gånger tullen å sådant vin på buteljer, följde deraf antagligen icke högre tullinkomst,
utan endast att alkoholhalten hos de starka vinslagen först efter införseln uppbragtes
till den högre procent, som plan genom förändringen afsåge att ålägga den förhöjda
beskattningen.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
På grund af hvad nu blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

12:o

att de motioner, som afse förhöjning i tullsatserna å bränvin, vin
och andra finare spritvaror, måtte, så vidt de ej redan förfallit,
lemnas utan afseende.

Utskottets uppmärksamhet har blifvit fästad derå, att vid den i nuvarande tulltaxa
förekommande artikeln »Bönor, alla slag,» borde, på sätt redan merbemälda tull—
komité föreslog, för undvikande af tvetydighet tilläggas bestämningen »ej specificerade»,
enär flera eljest hit hänförliga artikelslag, såsom kaffebönor och kakaobönor, finnas i
taxan särskildt upptagna; hemställande Utskottet derföre,

13:o

att tulltaxerubriken »Bönor» må erhålla följande förändrade lydelse:
»Bönor, alla slag, ej specificerade------- Fria».

Enligt nuvarande tulltaxa utgör tullen å chocolad 30 öre per skålpund.

Inom Utskottet har förslag blifvit framstäldt om nedsättning af berörda tullsats.
Redan förbemälda tullkomité anmärkte i fråga om denna tullsats, att enligt af chocoladtillverkare
lernnad uppgift erhölles, vid fabrikationen inom landet, af 100 skålpund kakao
omkring 80 skålpund chocolad, med en tillverkningskostnad af 15 öre per skålpund;
att, enär tullen å kakao blifvit af komitén föreslagen till 12 öre per skålpund, belöpte
sig alltså densamma för det i 1 skålpund chocolad ingående råämne till 15 öre; samt
att, då härtill lades 20 procent af tillverkningskostnaden eller 3 öre, uppkomme ett
belopp af 18 öre, hvilket belopp införselafgiften å ifrågavarande artikel, enligt komiténs
mening, icke borde öfverstiga.

På sätt längre fram i detta betänkande skall vidare omförmälas, har Kong].
Maj:t i nåder till Utskottet öfverlemnat handlingarne i ett nästlidet år hos Kongl.
Maj:t handlagdt besvärsmål i fråga om sökt restitution af tull vid utförsel af här i
riket tillverkad chocolad. Bland handlingarne i detta mål finnes jemväl en tabell, uppgjordj
af en betydande chocoladtiilverkare i Stockholm med ledning af anteckningar
från hans handtering; utvisande denna tabell att 102,380 skålpund kakao af sex särskilda
sorter lemnat 81,055 skålpund, eller i medeltal 79,1 procent chocoladinassa eller
förmald kakaomassa; hvaraf, på sätt samme tillverkare äfven anmärkt, framginge, att

Bönor.

Chocolad.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

till erhållande af 1 skålpund kakaomassa behöfdes, i medeltal, 1 skålpund 26,5 ort
kakao, derå alltså tullen, efter 12 öre per skålpund, utgjorde något öfver 15 öre.

Af hvad nu blifvit anfördt torde såsom obestridligt framgå, hurusom nuvarande
tull å chocolad är oskäligt hög i förhållande till den å kakao lagda tullen
af 12 öre per skålpund. Och då härtill kommer ej mindre chocoladens betydelse
såsom ett sundt och kraftigt näringsmedel, som förtjenade att komma i allmännare
bruk och tvifvelsutan skulle så göra, om, genom en nedsättning i tullen, prisbillighet
åstadkommes, än äfven den omständigheten att den nuvarande höga tullsatsens
betydelse såsom tullskydd ej synes böra tillmätas någon vigt, då, såsom omförmälda
framställning gifver vid handen, den svenska chocoladtillverkningen endast
behöfver restitution af de å råämnena erlagda tullafgifter för att kunna täflande
uppträda på den utländska marknaden, har Utskottet funnit sig böra i enlighet
med förbemälda tullkomités förslag tillstyrka,

14:o.

att tullen å chocolad måtte varda nedsatt från 30 till 18 öre
per skålpund.

Fjäder, spritad.

Enligt nu gällande tulltaxa är ospritad fjäder tullfri, hvaremot spritad fjäder
är belagd med en tull af 15 öre per skålpund.

Bland de tullsatser, hvilka, i följd af den ringa inkomst de inbringat, blifvit
af Herrar Hedlund och Lundström föreslagna till tullfrihet, är ock den ifrågavarande.

Tullinkomsten af spritad fjäder upptages i Kommers-kollegii berättelser

för år 1869 till......................14 Rdr.

„ „ 1870 „......................86 „

„ „ 1871 „......................46 „

„ „ 1872 „......... 71 „

„ „ 1873 „..................... 328 „

I betraktande af denna inkomsts ringa belopp och sjelfva varans behöflighet,
samt enär den vida dyrbarare artikeln dun, alla slag, redan är från tull befriad
hemställer Utskottet,

15:o.

att spritad fjäder måtte varda tullfri, och att i sammanhang
dermed taxerubriken “Fjäder" måtte erhålla den förändrade
lydelse bifogade taxeförslag utvisar.

Folier,

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 17

Folier, tenn-, eller Stanniol drager för närvarande en tull af 15 öre pr Folier, tenn-,
skålpund. eller Stan I

anseende till den ringa inkomst, denna tullsats inbringat, är ifrågavarande
artikel af Herr IFedlund föreslagen till tullfrihet.

Inkomsten har i Kommers-kollegii berättelser beräknats:

för år 1869 till.....................252 R:dr.

?> » 18/0 „..................... 520 h

,, ,, 1871 ,, 054

» „ 1872 »..................... 676 „

” » 1873 ».....^................ 1,052 „

Då tullinkomsten alltså är föga betydlig och då ifrågavarande artikel utgör
ett behöfligt beredningsämne för flera näringar, hemställer Utskottet,

16:o.

att folier, tenn-, eller stanniol måtte från tull befrias.

Bland de artiklar, hvilka, i anseende till deras användning för näringarne, Fosfor
blifvit af Herr Lundström föreslagna till tullfrihet, är äfven fosfor; och har Herr
Lundström beträffande denna artikel dels anfört, hurusom densamma ej tillverkas
inom landet, dels ock erinrat om dess betydelse vid tändsticksfabrikatiönen.

Ifrågavarande artikel drager nu eu tull af 8 öre per skålpund; och är tullinkomsten
af densamma i Kommers-kollegii berättelser beräknad:

för år 1869 till.....................1,401 R:dr.

” » 1870 ...................... 2,082 „

» » 1871 ...................... 2,746 „

” ” 187^ ......................5,081 „

» » 1873 ...................... 2,843 „

Då fosfor är ett vigtigt beredningsämne för den af våra inhemska näringar,
hvilken är stadd i en särdeles framstående utveckling och väl förtjena!'' att än vidare
sättas i tillfälle att täfla på verldsmarknaden, anser Utskottet sig böra biträda
Herr Lundströms förslag om tullfrihet för ifrågavarande artikel; hemställande
Utskottet alltså,

17:o.

att tullen å fosfor måtte borttagas.

Uti meranämnda, af Herr Hedlund väckta motion har bemälde motionär, undergå™, Träd.
erinran om beklädnadsvarornas synnerliga betydelse för en i vårt klimat lefvande VafnaderBih.
till Riksd. Prof, 1875. 5 Sami, 1 Afd. 5 Höft. 3

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 6.

befolkning, vidare anfört att bos oss dessa varor länge varit, till förment skydd
för inhemsk industri, underkastade eu så hög tullbeskattning, att varorna derigenom
mycket fördyrats, och att enligt motionärens förmenande tullsatserna å vissa
sådana varor ännu qvarstodo på en onaturlig ståndpunkt; och har motionären,
under antydan om den gagneliga inflytelse som, enligt hans åsigt, skyddstullarnes
nedsättande utöfvat på den inhemska industrien, ansett att en nedsättning i tullsatserna
å de af motionären afsedda beklädnads varor ingalunda skulle medföra
någon minskning af statsverkets inkomster, enär eu större införsel utan tvifvel
skulle rikligt uppväga nedsättningen i tullafgifter.

Motionären har fördenskull, jemte det han hemstält om ändringar i tullsatserna
å vissa slags väfnader, äfven föreslagit nedsättningar i eller befrielser
från nuvarande tullafgifter å garn.

Utskottet, som nogsamt känner vigten af att icke utan giltiga skäl på tullbeskattningens
väg till förmån för inhemsk industri fördyra artiklar så oundgängliga
som vissa beklädnads varor, har, då i allmänhet tullsatsernå å nu ifrågavarande
och dermed jemförliga beklädnadsvaror under icke så få år fått förblifva
vid deras nuvarande belopp, ansett den närvarande tidpunkten väl egnad för en
undersökning om och i hvad mån någon nedsättning i nämnda tullsatser skulle
kunna utan men för den inhemska industrien och till fördel för befolkningen i
allmänhet vidtagas. En sådan undersökning har Utskottet äfven företagit och dervid
sökt förskaffa sig de upplysningar, som kunnat vara att tillgå. I detta hänseende
har Utskottet särskilt rådfört sig med åtskilliga industriidkare och andra
med ämnet förtrogna personer. Vid den sålunda företagna undersökning har
Utskottet ej kunnat undgå att finna att, om än så genomgripande förändringar,
som Herr Hedlund föreslagit, icke skulle för närvarande kunna ske utan betänkliga
rubbningar i afseende å den inhemska industrien, billigheten dock fordrar
att i någon mån nedsätta tullsatserna å flera slags garn, tråd och väfnader.

Beträffande nu Garn och dervid först sådant af bomull, utgör för närvarande
tullen å ofärgadt bomullsgarn 8 öre och å färgadt eller tryckt, alla slag,
14 öre per skålpund.

Herr Hedlund har föreslagit, att tullsatsen å ofärgadt bomullsgarn måtte
nedsättas till 4 öre och å färgadt eller tryckt till 7 öre per skålpund.

I 1857 års tulltaxa bestämdes tullen å det ofärgade bomullsgarnet till 12
öre samt å det färgade, alla slag, till 20 öre per skålpund. Efter det i 1863 års
taxa jemväl tryckt bomullsgarn blifvit med färgadt sammanfördt, blefvo med anledning
af franska handelstraktaten berörda tullsatser år 1865 satta till deras
nuvarande belopp. Redan då uttalades emellertid på skäl grundade åsigter att
äfven dessa belopp, åtminstone hvad vissa slag af bomullsgarn anginge, vore för
dryga. 1865 års tullkomité hade af upplysningar, meddelade från ett svenskt
bomullsspinneri, inhemtat att hela tillverkningskostnaden, alla slags utgifter inbe -

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 6.

räknade, uppginge till 1 R:dr 64 öre per blindt garn af medelnummern 14, eller icke
fullt 16 öre per svenskt skålpund; och ansåg komitén derföre att för groft och
medelfint garn, eller sådana slag, som företrädesvis här tillverkas, tullsatserna af
respektive 8 och 14 öre utgjorde vida högre skydd, än som rimligen kunde begäras,
äfven om skyddssystemet fortfarande skulle upprätthållas. Vid sådant
förhållande trodde komitén sig böra föreslå, att rubriken för det ofärgade
bomullsgarnet måtte fördelas i tvänne, den ena för de finare slagen, af N:r 26
och deröfver, den andra för de gröfre, eller dem af lägre nummer än den
nyss angifna. Till den förra af dessa underafdelningar, för hvilken tullsatsen
af 8 öre ansågs kunna tillsvidare bibehållas, hänförde komitén jemväl allt slags blekt
bomullsgarn; för den senare afdelningen åter, eller ofärgadt och oblekt bomullsgarn
under N:o 26, fann komitén sig icke kunna föreslå högre tull än 6 öre per
skålpund, hvilken tull efter en medelberäkning för dithörande slag utgjorde omkring 37
procent af tillverkningskostnaden. Den för det färgade bomullsgarnet bestämda
tullsatsen af 14 öre per skålpund var likaledes, enligt komiténs uppfattning, af den
beskaffenhet, att den icke borde oförändrad bibehållas. Då nemligen för beredandet
af denna garnsort vanligen valdes oblekt vara, och denna stode i jemförelsevis
lägre pris än den blekta, fordrade ock följdriktigheten, att skilnaden i
tullsats emellan det blekta och färgade fabrikatet ej blefve alltför stor. I betraktande
häraf oqh på vidare utvecklade skäl ansåg sig komitén böra föreslå tullafgiften
för det färgade bomullsgarnet till 12 öre per skålpund, livilket belopp ändock
öfversköte tullsatsen för finare ofärgadt och blekt bomullsgarn med 50 procent.

Utskottet har, efter sakkunniges hörande, funnit sig icke böra omfatta det
af 1865 års tullkomité framstälda förslag om olika tullsatser för finare och gröfre
nummer af ofärgadt bomullsgarn. Dels skulle ett sådant särskiljande medföra stora
svårigheter vid tullbehandlingen, dels vore den högre tullafgiften å finare garnsorter
till föga gagn för den inhemska spånadsindustrien, som hufvudsakligen har
gröfre garn till föremål för sin tillverkning, men deremot till men för väfnadsindustrien,
hvilken af nyss antydda skäl förnämligast måste fylla sitt behof af de
finare garnsorterna från utlandet.

Införseln af ofärgadt bomullsgarn utgjorde, sjöskadade partier oberäknade,

år 1869 ..................... 575,748 skålpund.

„ 1870 ..................... 1,287,107

„ 1871...................... 2,306,649

„ 1872 ..................... 1,820,189 „

„ 1873 ..................... 3,576,664

Tillverkningen af bomullsgarn upptages åter i Kommers-kollegii berättelse!
om fabriker och manufakturer:

för år 1869 till................. 10,889,021 skålpund.

„ „ 1870 „................. 12,178,466

20 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

för år 1871 till.................14,537,390 skålpund.

„ „ 1872 .................. 14,544,265

„ „ 1873 „................. 13,760,379

Den sistnämnda år minskade tillverkningen och ovanligt höga införseln lärer
väl i ej oväsentlig mån berott deraf att tvänne inhemska bomullsspinnerier under
tiden nedbrunnit, men, äfven med uppmärksammande af detta undantagsförhållande,
torde dock, då i betraktande tages — hvad ofvan blifvit antydt — att det hufvudsakligen
är de finare garnnumren som införas, de betydande införselsiffrorna för
åren 1871—1873 innebära en maning att icke genom tullbeskattning alltför mycket
fördyra ett för den inhemska väfnadsindustrien synnerligen vigtigt material.

Ehuru på senare tider anspråken på finleken tilltagit och derföre det inom
landet tillverkade bomullsgarnets medelnummer och i följd deraf tillverkningskostnaden
per skålpund måste sättas något högre än hvad som var fallet åren 1864
och 1865, har dock af de upplysningar, Utskottet af industriidkare erhållit, tydligen
framgått, att den inhemska bomullsspånads-industrien, hvad det ofärgade bomullsgarnet
angår, åtminstone ej är i behof af högre skydd än en tullsats af 6 öre per
skålpund.

Andra förhållanden gifva väl vid handen, att en betydligare tullnedsättning borde
kunna utan fara för inhemska spånadsindustrien medgifvas. Sålunda inhemtas af
grannländernas tullagstiftning, att hvarken i Tyskland, Danmark eller Norge tullsatsen
å ofärgadt bomullsgarn uppgår till nyssnämnda belopp. I brödralandet uppgår den
icke ens till fullt hälften deraf. Den utgör nemligen blott 1 skilling per norskt
skålpund. Och likväl visa uppgifterna angående mellanrikshandeln år 1873, att från
Sverige utfördes till Norge omkring 12,000 skålpund ofärgadt bomullsgarn, då deremot
införseln af samma vara från Norge uppgick till endast omkring hälften af
nämnda belopp. Ännu mera betecknande är, att bomullsspånads-industrien i Norge
visat sig kunna bestå med ett så betydligt lägre skydd.

Ehuru Utskottet af dessa förhållanden väl må hafva kunnat hemta anledning
att nu tillstyrka en större tullnedsättning, än den här ofvan antydda, har Utskottet
likväl så väl vid denna frågas behandling som vid pröfningen af andra likartade låtit
sig ledas af den tanke, att det både för industrien och för statskassan är af öfvervägande
betydelse, att den friare tullagstiftningen, från hvilken någon återgång derigenom
minst bör vara att befara, lugnt men bestämdt och utan några våldsamma
brytningar framgår till sitt mål. Det är af sådan anledning Utskottet för denna
gång föreslår, att tullen å ofärgadt bomullsgarn endast måtte från 8 till 6 öre
pr skålpund nedsättas.

Då färgadt bomullsgarn allenast uti jemförelsevis mindre mängd lärer kunna
hit införas, och då användningen af tryckt bomullsgarn ej hos oss spelar någon egentlig
role, har Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad jemväl i öfrigt inhemtats i ämnet,

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

funnit sig kunna hemställa, att tullen å färgadt eller tryckt bomullsgarn, alla slag,
måtte nedsättas till 10 öre per skålpund.

Vidkommande kamel- och ullgarn, bestämdes i 1857 års taxa tullen för ofärgadt
sådant garn till 15 öre och för färgadt till 20 öre per skålpund. Enligt 1863
års taxa skulle tullen utgöra å kamel- och ullgarn, ofärgadt, 15 öre samt färgadt
eller,, blekt, s. k. brillantgarn derunder inbegripet, 20 öre per skålpund. År
1865 nedsattes tullsatserna till respektive 10 och 15 öre, hvarvid sedan förblifvit.

Herr Hedlund har nu yrkat att tullsatserna måtte nedsättas, å det ofärgade
slaget till 5 öre och å det färgade eller blekta till 8 öre per skålpund.

I Norge utgör tullen å “uldgarn, ufarvet" 2 skilling per pund (motsvarande
5,68 öre per svenskt skålpund) samt å “farvet“ 3 skilling per pund (== 8,53 öre per
svenskt skålpund.

Tillverkningen vid svenska ullgarnsfabrikerna har enligt Kommers-kollegii
berättelser stigit från 169,004 skålpund år 1869 till 286,828 skålpund år 1873; och
har införseln under samma tid stigit

af ofärgadt ullgarn från 125,918 till 315,192 skålpund samt

af färgadt ullgarn från 284,967 till 839,432 skålpund, hvilket angifver ett
alltjemt stegradt behof af denna vara.

Efter inhemtade upplysningar och på de nyss i fråga om bomullsgarn närmare
utvecklade skäl, har Utskottet ansett eu tullnedsättning å kamel- och ullgarn,
alla slag, från 10 till 8 öre beträffande det ofärgade samt från 15 till 12 öre å det
färgade eller blekta, s. k. brillantgarn derunder inbegripet, nu böra ega rum.

I afseende å linnegarn har Herr Hedlund föreslagit, att tullen måtte nedsättas,
för det ofärgade och oblekta från 10 till 5 öre, för det blekta från 20 till 5 öre
samt å det färgade från 20 till 10 öre per skålpund.

Enligt 1857 års tulltaxa skulle ofärgadt och oblekt linnegarn draga en
tull af 25 öre, samt färgadt eller blekt en tull af 40 öre per skålpund. Med anledning
af franska traktaten nedsattes dessa tullsatser år 1865 till respektive 15 och
30 öre per skålpund, samt från och med år 1867 till deras nuvarande belopp, eller
10 öre för det ofärgade och oblekta samt 20 öre för det färgade eller blekta garnet.
1865 års tullkomité fann dessa ännu gällande tullsatser tills vidare tillfyllestgörande,
ehuru, enligt hvad komitén jemväl anmärkte, artikelns stora behöflighet i
visst afseende synts kunna föranleda en ytterligare nedsättning i nämnda afgifts
belopp.

I Norge utgör tullen å “liingarn“, “ufarvet“ 1 skilling per pund (= 2,84 öre
per svenskt skålpund), samt “farvet, utvundet“ 4 skilling per pund (— 11,37 öre per
svenskt skålpund.

Linnegarnstillverkningen i Sverige upptages i Kommers-kollegii berättelse år
1869 till 386,411 skålpund och år 1873 till 585,335 skålpund; och har införseln stigit:

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

af ofärgadt linnegarn

från 29,968 skålpund år 1869 till 165,438 skålpund år 1873;

af blekt eller färgad t

från 7,540 skålpund år 1869 till 68,730 skålpund år 1873;

Utvisande redogörelserna för mellanrikshandeln år 1873 att Norge, oaktadt sin
lägre skyddstull, kunnat tillföra Sverige både linne- och segelgarn, då deremot någon
sådan utförsel härifrån till Norge icke egt rum.

Då linnegarnets blekning erfordrar en ganska omfattande behandling och
är med ej ringa risk förenad, har Utskottet ej velat biträda Herr Hedlunds förslag
att, emot hvad hittills varit stadgadt, göra tullsatserna för det blekta och
det färgade linnegarnet olika; anseende Utskottet, med hänsyn till de af en betydande
linnefabrikant meddelade upplysningar, sig icke böra föreslå vidare nedsättning
å linnegarn än, hvad det ofärgade och oblekta angår, från 10 till 8 öre
och, hvad vidkommer det färgade eller blekta, från 20 till 15 öre per skålpund.

Segel- och bindgarn, för närvarande belagdt med en tullsats af 10 öre per
skålpund, har af Herr Hedlund föreslagits till tullfrihet. Den nuvarande tullsatsen
stadgades redan i 1857 års tulltaxa. 1865 års tullkomité föreslog dess nedsättande
till 5 öre; men den har emellertid förblifvit oförändrad.

Ehuru till äfventyrs en större nedsättning skulle kunna medgifvas, har dock
Utskottet, i anledning af erhållna upplysningar och särskildt med hänsyn dertill
att, enligt nu gällande taxa, segel- och bindgarn är, i afseende å tullsatsen, med
ofärgadt linnegarn likstäldt, ansett tullen å segel- och bindgarn för närvarande
böra nedsättas allenast till 8 öre per skålpund.

Först i 1866 års tulltaxa finnes jutegarn uppfördt, med eu tullsats af 5 öre
per skålpund. Vid 1873 års riksdag medgafs tullfrihet för ofärgadt och oblekt
jutegarn; hvaremot Riksdagen ej fann skäl att ändra tullsatsen, hvad färgadt eller
blekt jutegarn angick.

Herr Hedlund har visserligen nu föreslagit borttagande af tull å sistberörda
ännu tullpligtiga slag af jutegarn; men Utskottet har icke funnit anledning biträda
detta förslag.

Med anledning af hvad Utskottet sålunda i fråga om Garn anfört, hemställer
Utskottet,

18:o.

att, med afslag å Herr Hedlunds framställning om tullfrihet
för segel- och bindgarn samt om sådan frihet jemväl för färgadt
eller blekt jutegarn, tullen måtte varda nedsatt:
a) å bomullsgarn, enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å
bobiner, ofärgadt, från 8 till 6 öre samt färgadt eller tryckt,
alla slag, från 14 till 10 öre per skålpund;

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 6.

b) å kamel- och ullgarn, alla slag, ofärgadt från 10 till 8 öre,
samt färgadt eller blekt, så kalladt brillantgarn derunder
inbegripet, från 15 till 12 öre per skålpund;

c) å linnegarn, ofärgadt och oblekt, från 10 till 8 öre, samt
färgadt eller blekt från 20 till 15 öre per skålpund; och

d) å segel- och bindgarn från 10 till 8 öre per skålpund.

Enligt nuvarande tulltaxa utgör tullen å bomulls-frad, alla slag, samt å
oblekt linnetråd 20 öre per skålpund, och å blekt eller färgad linnetråd 30 öre
per skålpund.

För den händelse Utskottets förslag om nedsättning i tullsatserna å bomullsoch
linnegarn varder af Riksdagen godkändt, torde följdriktigheten kräfva, att jemväl
tullsatserna å bomulls- och linnetråd nedsättas; och har Utskottet ansett dessa
nedsättningar skäligen böra bestämmas, för bomulls- och oblekt linnetråd från
20 till 15 öre samt för blekt eller färgad linnetråd från 30 till 25 öre per skålpund;
hemställande Utskottet alltså under antydda förutsättning,

19:o.

att tullen måtte varda nedsatt:

å bomullstråd, alla slag, samt oblekt linnetråd från 20 till
15 öre per skålpund, och

å blekt eller färgad linneträd från 30 till 25 öre per
skålpund.

Vidkommande härefter väfnader och först sådana af bomull, har Herr Hedlund
föreslagit, bland annat, följande tullnedsättningar i afseende å de i nuvarande
tulltaxa upptagna bomullsväfnader, “andra slag“, nemligen:
å oblekta och ofärgade från 25 till 20 öre

„ blekta eller färgade „ 40 „ 30 „

„ tryckta eller pressade „ 50 „ 40 „ allt per skålpund.

Enligt 1857 års tulltaxa skulle under åren 1858 och 1859 dessa slags

väfnader draga följande tullsatser, nemligen: de oblekta och ofärgade 50 öre, de
blekta eller färgade 80 öre samt de tryckta eller pressade en R:dr per skålpund;
men skulle dessa tullsatser från 1860 års början nedsättas, för oblekta och ofärgade
till 40 öre, för blekta eller färgade till 70 öre och för tryckta eller pressade
till 90 öre per skålpund. Sistnämnda tullsatser, af respektive 40, 70 och 90 öre,
voro ock i 1863 års taxa åsätta ifrågavarande slags väfnader. Men på grund af
franska handelstraktaten nedsattes tullsatserna år 1865, för de oblekta och ofär -

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 6.

gade slagen till 25 öre, eller det nuvarande beloppet, samt för de öfriga slagen
öfvergångsvis till 50 och 75 öre. hvilka begge sistnämnda satser från 1867 års
början nedgingo till deras nuvarande belopp, 40 öre för blekta eller färgade samt
50 öre för tryckta eller pressade. 1865 års tullkomité, som i sitt förslag till ny
tulltaxa upptog för bomullsväfnader, andra slag, nämnda ännu gällande tullsatser
af 25, 40 och 50 öre per skålpund, ansåg sig dock i sitt betänkande böra anmäla,
att komitén på grund af i ämnet skedd utredning kommit till det resultat, att tullsatserna
rätteligen borde utgöra, för de oblekta och ofärgade slagen 15 öre, för
de blekta eller färgade 20 öre och för de tryckta eller pressade 30 öre per skålpund.
Men med afseende å bomullstillverkningens dåvarande abnorma tillstånd,
som ansågs särdeles ofördelaktigt inverka på den inhemske fabrikanten och sålunda
berättiga till ett undantagsstadgande, hade komitén trott sig icke böra i
sitt taxeförslag frånträda de tullsatser för ifrågavarande artiklar, hvilka blifvit
genom traktaten med Frankrike bestämda, ehuru desamma synts vara betydligt
högre, än som härutinnan under vanliga förhållanden då mera bort ifrågakomma.
Och tillstyrkte komitén i underdånighet, att nådig framställning till Rikets näst
sammanträdande Ständer måtte göras att, derest bomullsfabrikationen skulle under
tiden för då ingående statsreglering återbringas i en ställning, som kunde anses
jemförelsevis normal, de angifna tullsatserna af respektive 15, 20 och 30 öre per
skålpund måtte antagas att varda gällande från och med början af år 1869.

Då Utskottet funnit sig föranlåtet att nu hemställa om någon nedsättning
i tullsatserna å ifrågavarande och flera andra slags väfnader, tillåter Utskottet
sig att här nedan vid särskilda frågors behandling återgifva den utredning af
ämnet, som förekommer i bemälda tullkomités betänkande, och som, ehuru 10
år sedan dess förflutit, efter hvad Utskottet kunnat erfara, i allt hufvudsakligt
eger tillämplighet på närvarande förhållanden.

Från en bomullsspinneri ■ och väfverifabrik hade för komitén meddelats, att
hela tillverkningskostnaden — omfattande icke blott arbetslöner, förvaltning, slitning
af maskinerier, underhåll af byggnader, bränsle, assurans, utskylder, m. m.,
utan äfven räntor å förlagskapital och omkostnaderna för fabrikens anläggning —
beräknades uppgå för ett skålpund gröfre bomullsväfnad, eller så kallad domestik,
till ungefär åO1^ öre, deraf i det allra närmaste hälften belöpte sig på spinningsoch
hälften på väfningskostnaden, hvilken senare skulle utgöra omkring 201/2 öre.
Af deputerade från Elfsborgs län, hvilka inför komitén varit hörda, hade blifvit
upplyst, att för handväfnaden af finare bomullslärft, eller så kallad calico, i Vestergötland
betalades 3 å 4 öre per aln, eller då 10 alnar per medium vägde 1 skålpund,
30 å 40 öre per skålpund, dervid väfvaren skulle icke allenast till alla delar
bestrida sitt eget underhåll, utan äfven sjelf bekosta redskap, klister, m. in., så att
förläggaren endast hade att anskaffa garnet samt utbetala den betingade väfvarelönen
för erhållande af den färdiga varan. För väfnad ens färgning och appretering

beräknades

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:ö 6. 25

beräknades vidare kostnaden utgöra omkring 30 öre per skålpund. Derjemte hade
samma deputerade upplyst, att väfvarelönen för tillverkning af rutiga och randiga
väfnader uppginge till omkring 56 öre per skålpund, hvartill komme omkring 20
öre för garnets färgning. Och skulle prisskilnaden emellan oblekta och blekta
väfnader utgöra omkring 20 å 30 öre per skålpund samt emellan blekta och tryckta
väfnader 50, 60 och 70 öre, allt efter finhet, antal färger och tryckningssätt; men
öfver bleknings- och tryckningskostnaderna hade de deputerade icke, oaktadt derom
framstäld begäran, meddelat komitén några beräkningar. Emellertid, och om
än det enligt komiténs mening föga tidsenliga, inom Elfsborgs län bedrifna tillverkningssättet
för hand lades till grund för beräkningarne, ansåg komitén häraf
nogsamt visa sig, att de i 1863 års taxa stadgade tullafgifter å de olika slagen
bomullsväfnader ändock i flera fall öfverstege och i allmänhet fullt uppginge till
lika belopp med hela tillverkningskostnaden för sådana grofva och medelfina väfnader,
hvilkas förfärdigande egentligen vore föremål för fabriks- och handväfnadsindustrien
inom Sverige. Och ehuru — tillägger komitén — endast finare
och dyrbarare bomullsväfnader kunnat ifrågakomma till införtullning, samt värdet
å dylika väfnader under de senare åren af kända orsaker varit utomordentligt
högt, hade likväl flera anstälda undersökningar och profvägningar gifvit vid handen
att tullafgifterna uppgått för blekta och färgade från 23 till 55 procent, samt å
tryckta eller pressade från 30 till mera än 50 procent af hela varuvärdet.

Angående den inhemska bomullsväfnadsindustriens utveckling under åren
1869—1873 upptager Kommers-kollegii berättelse att qvantiteten tillverkade väfnader
och värdet derå utgjorde:

år 1869 - 43,877,079 fot till värde af 5,745,476 R:dr,

„ 1873 — 69,955,029 fot, 1,, , .nnnir, T, ,

5,030 stycken dukar }tlU Tarde af 9’304’793 R:dr''

Att den inhemska bomullsväfnadsindustrien efter år 1865 betydligt förkofrats
utvisas, bland annat, äfven af den stegrade utförseln af bomullsväfnader.
Denna utförsel utgjorde, enligt till Kommers-kollegium inkomna uppgifter:

år 1864 ..................... 9,622 skålpund.

„ 1865 ..................... 41,142

„ 1866 ..................... 127,118 „

„ 1867 ..................... 193,321

„ 1868 ..................... 273,419

,,1869 ..................... 313,467 „

,,1870 ............. 358,979

„ 1871 ..................... 304,577

„ 1872 ............... 304,458 „

„ 1873 ..................... 345,909

Ehuru Utskottet ansett nödig varsamhet bjuda att ej för närvarande nedsätta
ifrågavarande tullsatser till de belopp, som 1865 års tullkomité ifrågasatte såsom
Bih. till Rihsd. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

antagliga, när bomullsindustrien återkomme i sitt af amerikanska kriget störda

normala tillstånd, bär dock Utskottet, med afseende å de föreslagna nedsättningarne
i tullsatserna å bomullsgarn och de dervid angifna grunder, funnit sig
böra tillstyrka att tullafgifterna å bomullsväfnader, “andra slagI 11, nu må nedsättas,
å oblekta och ofärgade från 25 till 20 öre, å blekta eller färgade från 40
till 35 öre samt å tryckta eller pressade från 50 till 45 öre, allt per skålpund.

Felt) och plys, äfvensom filta,r och parkum af bomull äro i nuvarande taxa
i fråga om tullsatsens belopp likstälda med bomullsväfnader, andra slag, blekta
eller färgade, och torde alltså för följdriktighetens skull böra erhålla den för sistnämnda
slags väfnader föreslagna nedsatta tullsats af 35 öre per skålpund.

För segelduk af bomull har Herr Hedlund föreslagit tullens nedsättande
från 6 till 5 öre per skålpund. Den nuvarande tullen utgick redan enligt 1857
års taxa och har alltsedan bibehållits oförändrad. Utskottet har trott sig kunna
så mycket hellre biträda den af motionären föreslagna nedsättning som införseln
af ifrågavarande slags segelduk är högst obetydlig, utgörande

år 1869
„ 1870
„ 1871
„ 1872
„ 1873

508

212

skålpund,

)’ >

under det att utförseln deremot uppgått

år 1869 till...........

„ 1870 „ ...........

„ 1871 „ ...........

„ 1872 „...........

» 1873 „...........

10,232 skålpund,
9,136
3,853
17,926
5,275

I afseende å väfnader af bomull med blandning till större eller mindre del
af lin eller hampa, har Herr Hedlund förslagit följande nedsättningar:
å bolstervar från 40 till 20 öre,

„ damast „ 50 „ 25 „

„ dräll * „ 65 „ 25 „

„ mattväfnad „ 18 „ 10 „ allt per skålpund.

Redan i 1857 års taxa finnes tullen å nyssberörda slags bolstervar satt till
ännu gällande belopp, 40 öre per skålpund. 1865 års tullkomité anmärkte, att, då,
enligt hvad komitén inhemtat, medelpriset å bolstervar utgjorde omkring 1 R:dr

80 öre per skålpund, uppginge sålunda tullen å bolstervar till mer än 22 procent

af detta pris, hvadan densamma efter de af komitén i öfrigt härutinnan följda
grunder bort nedsättas åtminstone till hälften; men enär artikeln jemväl förut
dragit lika tull, såväl med oblekt och ofärgad bomullsväfnad, hvilken hade mindre

värde, som ock med filtar och mattor af ylle, och dessa båda artikelslag funnits

Bevillnings-Utskottds Betänkande N:o G. 27

böra åsättas en tull af 25 öre, både komitén ansett följdriktigheten fordra att
samma afgiftsbelopp föresloges äfven för bolstervar, ehuru det, efter ofvan uppgiga
pris, utgjorde nära 14 procent af varuvärdet. Utskottet har emellertid ansett
sig icke böra för närvarande tillstyrka större nedsättning i tullen å bolstervar än
från 40 till 30 öre per skålpund.

Enligt 1857 års taxa, utgjorde tullen å damast och dräll af bomull med
blandning till större eller mindre del af lin eller hampa 90 öre för damast och
65 öre för dräll, allt per skålpund. År 1865 blef, med anledning af franska traktaten,
tullen å damast öfvergångsvis nedsatt till 75 öre, samt från och med år
1867 till sitt nuvarande belopp, 50 öre per skålpund. Dräll har deremot allt hitintills
bibehållit tullsatsen 65 öre per skålpund. 1865 års tullkomité, som i sitt
taxeförslag sammanförde damast och dräll, med eu tullsats af 50 öre per skålpund,
anmärkte i afseende härå, att, ehuru dräll vore af mindre värde än damast, komitén
dock sammanfört dessa artiklar till gemensam tullsats, för undvikande af den olägenheten
af olika tullbeskattning att, då dessa väfnader ofta vore svåra att bestämdt
åtskilja, den högre tullbeskattade artikeln kunde införas under enahanda benämning
med den lägre tullbeskattade, och föreskriften i detta hänseende sålunda
kringgås. Utskottet, som trott damast fortfarande böra vid en tullsats af 50 öre
bibehållas, har på det af 1865 års tullkomité anförda skäl funnit dräll böra med
damast sammanföras till gemensam tullsats.

Mattväfnad af bomull med blandning till större eller mindre del af lin
eller hampa förekommer specificerad i 1860 års tulltaxa och hade då samma
tullsats som nu, 18 öre per skålpund. 1865 års tullkomité anmärkte att, som
medelvärdet å detta slags mattväfnad uppgifvits till omkring 60 öre per skålpund
samt medeltullen å beredningsämnet, linne- och bomullsgarn tillsammans, efter
komiténs förslag, utgjorde 8 öre per skålpund, hade tullafgiften å berörda mattväfnad
blifvit i komiténs taxeförslag nedsatt till 10 öre per skålpund. Äfven
denna senare tullsats ansåg komitén i förhållande till varuvärdet jemförelsevis
hög, men den hade dock med afseende på tullen å beredningsämnet, synts icke
böra sättas lägre än som skett. Då Utskottet nu föreslagit nedsättningar i tullsatserna
å linne- och bomullsgarn, utgör redan denna omständighet skäl nog för
Utskottet att hemställa om nedsättning i tullen å ifrågavarande slags mattväfnad;
anseende dock Utskottet denna nedsättning icke för närvarande böra göras i vidsträcktare
mån än från 18 till 15 öre per skålpund.

Jemväl i afseende å ylleväfnader har Utskottet funnit sig manadt att tillse
huruvida ej någon ändring i nuvarande tullsatser må anses påkallad. Då af hvad
Herr Hedlund i sin motion yttrat om ylleväfnader, det kunde synas som om de
nuvarande tullsatserna för kortare tid sedan blifvit bestämda, tillåter sig Utskottet
att till eu början erinra om de ändringar i tullsatserna å ylleväfnader som egt
rum efter år 1857.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

I 1857 års taxa bestämdes tullen för filtar och mattor af ylle till 40 öre,
för yllepressduk till 12 öre och för andra slag af ylleväfnader till 1 R:dr 50 öre
per skålpund. Uti 1863 års tulltaxa gjordes vid filtar och mattor ett tillägg,
hvarigenom kantade resfiltar derunder inbegrepos, hvarjemte för maskinfilt, rundväfd
för fabriksbehof, blef, medelst hänvisning derför till redskap och maskinerier
samt delar deraf, medgifven tullfrihet. Med anledning af franska traktaten blef
häruppå tullen å filtar och mattor år 1865 öfvergångsvis bestämd till 30 öre samt
från och med år 1867 till sitt nuvarande belopp, 25 öre per skålpund; tullen å
pressduk nedsattes år 1865 omedelbart till nuvarande belopp, 10 öre pr skålpund;
för “andra slag''1 af ylleväfnader blef tullen nedsatt år 1865 till en R:dr 25 öre,
från och med år 1867 till 1 R:dr, samt från och med år 1868 till 75 öre, hvilket
belopp ännu är gällande. Sedan dess har i sak någon annan förändring i
afseende å ylleväfnader ej skett, än allenast att vid 1872 års riksdag den under
ylleväfnader upptagna föreskrift om resfiltars tullbehandling blef, till förekommande
af olika uppfattningar, derifrån utesluten och resfiltar i tulltaxan intagna
under egen rubrik med föreskrift om lika tullbehandling som den väfnad, hvaraf
de hufvudsakligen bestå.

I fråga om filtar och mattor anmärkte 1865 års tullkomité, hurusom erhållna
pris- och vigtuppgifter gifvit vid handen att den i 1863 års taxa upptagna
tullsats, 40 öre pr skålpund, uppginge för inhemska filtar till omkring 11 procent
och för utländska filt- och mattväfnader, af hvilka endast de finare slagen dittills
kunnat med någon fördel införskrifvas, till vid pass 20 procent af värdet. Men
om dervid toges i betraktande, att råvarorna, såväl ullen som i allmänhet färgningsämnena,
vore vid införsel tullfria, äfvensom att, hvad anginge filtar, tillverkningskostnaden
härstädes, enligt hvad upplyst blifvit, kunde beräknas till omkring
hälften af varuvärdet, motsvarade sagda tullsats, 40 öre per skålpund, icke mindre
än 20 å 40 procent af nämnda kostnad; och då den under de tio åren 1853
—1862 från ett värde af 26,267 R:dr till ett sådant af 143,923 R:dr ökade införseln
af dessa varor ådagalade ett alltjemt stigande behof, som icke af tillverkningen
inom landet tillfredsstäldes, ansåg komitén tullen å filtar och mattor af ylle icke
böra vara högre än 25 öre, hvilken tull utgjorde 12 å 13 procent af tillverkningskostnaden
för inhemsk vara.

Införseln af filtar och mattor har på senare åren ytterligare stegrats; den
utgjorde:

år 1870 ..................... 181,637 skålpund

» 1871 ..................... 247,695

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o (i.

Utskottet, som redan hemstält om tullnedsättningar för ullgarn, har trott
tiden vara inne för en nedsättning jemväl i tullsatsen å filtar och mattor af ylle,
dock allenast från 25 till 20 öre per skålpund.

Maskinfilt, rundväfd för fabriksbehof, är, på sätt redan blifvit nämndt, tullfri;
och, då pressduk af ylle endast användes för fabriksbehof, t. ex. vid papperstillverkning
och stearinfabrikation, har Utskottet ansett tullfrihet jemväl för denna
artikel böra medgifvas, så mycket mera som densamma ej tillverkas inom landet,
och tullinkomsten deraf ej heller är af afsevärd betydenhet, i ty att af denna till
värdet dyrbara, men tvifvelsutan just i följd af sin användning med den låga tullsatsen
af 10 öre per skålpund belagda artikel infördes

år 1869
„ 1870
„ 1871
„ 1872
„ 1873

5,557 skålpund
5,845

3,833 „

4,286

4,602

För bedömande af tullsatsen å “andra slag“ af ylleväfnader, hade 1865 års
tullkomité förskaffat sig åtskilliga profvägnings- och prisuppgifter. Dessa uppgifter
både visat en sådan skiljaktighet i varuvärde, att den i 1863 års tulltaxa för
ylleväfnader, andra slag, upptagna tullsats, 1 Rdr 50 öre per skålpund, i förhållande
till varuvärdet omvexlade från 11 till mera än 120 procent. Af uppgifter,
angående 12 olika slag svenska ylleväfnader af från 9 2/3 till 3 % riksdalers värde
per aln, hade inhemtats, att sagda tullsats motsvarade 21,5 procent af dessa varors
medelvärde; och enligt priskurant på alla Carlsviks, vid hufvudstaden belägna,
fabriks tillverkningar af hel- och halfylleväfnader skulle samma tullsats i medeltal
hafva utgjort 18,i procent af varuvärdet; men enligt särskilda meddelanden,
grundade på fakturor öfver införda flera olika slags utländska hel- och halfylleväfnader,
beräknades nämnda tullsats uppgå till 25, 41, 52 och till och med 91
procent af varans värde. Vidare hade upplysts, att hela tillverkningskostnaden
vid de svenska ylleväfnadsfabrikerna kunde antagas utgöra från 2/5 till 2IS, eller i
medeltal något mera än hälften af varuvärdet, hvadan omförmälda tullsats, enligt
berörda prisuppgifter, motsvarade omkring 36 å 43 procent af samma kostnad.

Dessa omständigheter föranledde komitén att antaga 75 öre såsom en,
efter vissa öfvergångar, för ylleväfnader “andra slag" gällande tullsats. Kommerskollegii
berättelser upplysa angående ylleväfnadsindustriens utveckling under åren
1869—1873 att värdet af klädesfabrikernas tillverkningar under dessa år stigit
från 7,856,657 till 13,522,152 riksdaler och att tillverkningsvärdet vid “fabriker för
helylle och blandade väfnader“ under samma år stigit från 477,337 till 758,126
riksdaler; och har utförseln af ylleväfnader, som år 1864 utgjorde allenast 1,034
skålpund, år 1869 uppgått till 76,682 skålpund och år 1873 till 102,439 skålpund.

Beoillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Då nu varande tullsats å ylleväfnader, andra slag, 75 öre per skålpund, på
sätt förut är nämndt, gält alltsedan 1868 års början; då densamma är ej obetydligt
högre än i flera andra länder, t. ex. Danmark och Norge, hvad de gröfre
slagen af ylleväfnader angår, med hvilka slags förfärdigande den svenska fabrikationen
hufvudsakligen sysselsätter sig, och då Utskottet redan föreslagit nedsättningar
i tullsatserna å ullgarn, torde en nedsättning från 75 till 70 öre per skålpund
i tullen å ylleväfnader “andra slag", ej kunna anses opåkallad; hvadan Utskottet
funnit sig böra derom hemställa.

Hvad nu ändtligen angår linne- eller hampväfnader har Herr Hedlund till
en början föreslagit, att tullen å blaggarn, buldan, kanfas och sadelgjordsväf måtte
varda nedsatt från 15 till 5 öre per skålpund.

Redan i 1857 års tulltaxa bestämdes tullen för blaggarn och öfriga nyssnämnda
artikelslag till 15 öre per skålpund, eller samma tullsats, som ännu är
gällande. 1865 års tullkomité, som ansåg att tullen å segel- och tältduk af linne
eller hampa borde sättas till 6 öre per skålpund, förmälde att i allmänhet blaggarn,
buldan, kanfas och sadelgjordsväf vore af mindre värde än segel- och tältduk
och sålunda icke borde draga högre tull än dessa; hvadan och på i öfrigt
anfördt skäl komitén i sitt förslag till tulltaxa utförde tullafgiften för blaggarn,
buldan, kanfas och sadelgjordsväf till samma belopp som för segel- och tältduk,
eller 6 öre per skålpund.

Efter hvad Utskottet genom upplysningar, meddelade af en betydande linnefabrikant,
inhemtat, kan utan något men för den inhemska linnetillverkningen den
nuvarande, alltsedan 1858 års början gällande tullsatsen å blaggarn, buldan, kanfas
och sadelgjordsväf nedsättas derhän, att den må blifva för blaggarn 12 öre
och för de öfriga trenne artikelsslagen 8 öre per skålpund; viljande Utskottet förty
göra förslag härom.

För bolstervar af linne eller hampa utgör tullen 40 öre per skålpund, hvilken
tullsats infördes redan genom 1857 års taxa. Herr Hedlund har visserligen
nu föreslagit dess nedsättande till 20 öre; men som Utskottet ansett sig icke
kunna i afseende å bolstervar af bomull med blandning af lin eller hampa —
hvarmed nu ifrågavarande slag af bolstervar för närvarande drager lika tull —
förorda en större nedsättning än till 30 öre per skålpund, har Utskottet allenast
velat hemställa om enahanda nedsättning för bolstervar af linne eller hampa, och
detta desto hellre som det ofta lärer vara svårt att skilja sistnämnda slags bolstervar
från sådant med blandning af bomull.

Mattväfnad af linne eller hampa, äfven om annat i taxan ej specificeradt
ämne deri ingår, är i nuvarande taxa i afseende å tullsatsen likstäld med mattväfnad
af bomull med blandning af lin eller hampa; och för den händelse Utskottets
förslag om nedsättning i tullen å sistnämnda slags mattväfnad med allenast
3 öre per skålpund varder godkändt, torde följdriktigheten fordra att, utan

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.

afseende å hvad Herr Hedlund föreslagit om nedsättning af tullsatsen å mattväfnad
af linne eller hampa ända till 10 öre, tullsatsen å detta slags mattväfnad,
äfven om annat i taxan ej specificeradt ämne deri ingår, bestämmes till 15 öre
per skålpund.

Pressduk af linne eller hampa är i nuvarande tulltaxa belagd med samma
tull som pressduk af ylle, eller 10 öre per skålpund; och då i allmänhet samma
skäl, som ofvan blifvit för tullfrihet å pressduk af ylle anförda, synas tala för enahanda
frihet för pressduk af linne eller hampa, torde jemväl å sistnämnda slags
pressduk tullen böra borttagas.

Uti 1854 års tulltaxa bestämdes tullen för segel- och tältduk af linne eller
hampa till 2 skillingar 8 runstycken banko. I 1857 års taxa utfördes denna tullsats
till 8 öre per skålpund, eller det ännu gällande afgiftsbeloppet. Herr Hedlund
har förslagit nedsättande af berörda tullsats till 5 öre. 1865 års tullkomité hemstälde
om dess bestämmande till 6 öre per skålpund.

Det växande behofvet af denna för vårt lands sjöfart så vigtiga artikel
utvisas bland annat af den alltmera stegrade införseln; denna utgjorde

år 1869 .................... 397,748 skålpund

„ 1870 .................... 546,904

„ 1871 .................... 686,617

„ 1872 .................... 1,005,011

,,1873 .................... 1,074,095

Vid de inhemska segel- och tältduksfabrikerna, som år 1873 voro 3 till
antalet, utgjorde nämnda år, enligt hvad Kommers-kollegii berättelse rörande
fabriker och manufakturer utvisar, sammanlagda tillverkningsvärdet 1,043,012 R:dr,
hvilket värde öfversteg det för 1872 anmälda med 173,599 R:dr och är 418,200
R:dr högre än det till 624,812 R:dr beräknade årliga medeltillverkningsvärdet under
åren 1868—1872. Och af segel- och tältduk utaf linne eller hampa utfördes

år 1869 5,592 skålpund

„ 1870 11,094 „

„ 1871 30,611

„ 1872 41,478

„ 1873 32,918

Då tågvirke, ankare och kettingar m. fl. för skeppsbehof erforderliga artiklar
äro från tull fria, torde anspråket på någon nedsättning i den nuvarande,
sedan så långt tillbaka oafbrutet gällande tullen å segel- och tältduk af linne
eller hampa vara fullt befogadt; och har Utskottet fördenskull ansett sig böra
föreslå att densamma nedsättes från 8 till 6 öre per skålpund.

Af jutegarnsväfnad är den oblekta och ofärgade numera från tull fri, hvaremot
den blekta eller färgade drager en tull af 18 öre per skålpund.

Herr Hedlund har i sin motion framstält förslag om tullfrihet för all slags
jutegarnsväfnad.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Först i 186G tulltaxa blef jutegarnsväfnad specificerad och sammanfördes
då med segel- och tältduk af linne eller hampa samt drog alltså en tull af 8 öre
per skålpund. År 1873, då tullfrihet beviljades för oblekt och ofärgad jutegarnsväfnad,
blef deremot tullen å blekt eller färgad höjd till sitt nuvarande belopp,
och anfördes i afseende härå uti Riksdagens underdåniga skrifvelse (N:o 64), angående
tullbevillningen, att enär sistnämnda slags väfnad ofta i handeln förekomme
med brokiga färger, afsedd att begagnas såsom mattor, och dessutom ej
sällan vore sammanblandad med annan väfnad, så att det vore svårt att bestämma
varans hufvudsakliga beståndsdel, hade Riksdagen funnit lämpligast, att någon skilnad
i tullsats ej gjordes för den blekta eller färgade jutegarnsväfnaden och annan
mattväfnad; hvadan Riksdagen höjt tullen å den förra till likhet med tullen å
den senare. I betraktande häraf torde någon annan förändring af tullsatsen å
den blekta eller färgade jutegarnsväfnaden ej höra nu ifrågakomma, än den Utskottet
föreslagit för annan dermed likstäld mattväfnad, eller nedsättning från
18 till 15 öre per skålpund.

Bland linne- eller hampväfnader förekomma i tulltaxan äfven damast samt
lärft, alla slag, med en tullsats af 75 öre, samt “andra slag“, cfråV/väfnadcr derunder
inbegripna, med en tullsats af 65 öre per skålpund.

För dessa “andra slag“ har Herr Hedlund föreslagit tullens nedsättande
från 65 till 25 öre. I 1857 års tulltaxa voro lärft, alla slag, och damast åsätta
en tull af 1 R:dr per skålpund; för “andra slag1'', drällväfnader derunder inbegripna,
bestämdes tullen redan då till ännu gällande belopp 65 öre. År 1865
nedsattes tullen för damast och lärft till dess nuvarande belopp.

1865 års tullkomité ansåg sig böra till förebyggande af osäkerhet och misstag
vid förtullningen, föreslå tullen för lärft, alla slag, äfvensom för ifrågavarande
slags damast och dräll till lika belopp med den för damast och dräll af bomull
med blandning af lin eller hampa föreslagna, eller 50 öre per skålpund; hvarjemte,
enär det syntes komitén att “andra slag'''' af nu ifrågavarande väfnader
borde tullbehandlas lika med lärft, tullen jemväl för dessa “andra slag11 föreslogs
till 50 öre per skålpund.

Utskottet, som delar komiténs åsigter i dessa fall, och som, på sätt ofvan
är nämndt, funnit sig böra hemställa derom att dräll och damast af bomull med
blandning till större eller mindre del af lin eller hampa måtte sammanföras till
lika tullsats 50 öre pr skålpund, har derföre ock velat föreslå sistberörda tullsats
jemväl för lärft, damast och dräll samt “andra slag11 af linne eller hampa.

På grund af hvad nu blifvit i afseende å väfnader anfördt, hemställer Utskottet: -

20:o.

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N-.o 6.

20:o

a) i fråga om bomullsväf nåder:
att tullen måtte varda nedsatt:

å felb och plys äfvensom filtar och parkum från 40 till
35 öre per skålpund,

å segelduk från 6 till 5 öre per skålpund; samt
å “andra slag''1, oblekta och ofärgade från 25 till 20 öre,
blekta eller färgade från 40 till 35 öre samt tryckta eller
pressade från 50 till 45 öre per skålpund;

b) vidkommande väfnader af bomull med blandning till större

eller mindre del af lin eller hampa:
att, med afslag å Herr Hedlunds förslag om nedsättning
i tullen å damast, tullsatserna måtte nedsättas:
å bolstervar från 40 till 30 öre,
å dräll från 65 till 50 öre, samt
å mattväfnad från 18 till 15 öre per skålpund;

c) beträffande ylleväfnader, af ull allena eller blandad till

större eller mindre del med bomull, lin eller andra ämnen
utom silke: ''

att pressduk måtte från tull befrias; samt
att tullen måtte varda nedsatt:
å filtar och mattor från 25 till 20 öre samt
å “andra slag" från 75 till 70 öre pr skålpund;

d) i afseende å linne- eller hampväfnader:

att, med afslag å Herr Hedlunds förslag i fråga om tullfrihet
för blekt eller färgad jutegarnsväfnad, tullen måtte
varda nedsatt:

å blaggarn från 15 till 12 öre,

å buldan, kanfas och sadelgjordsväf från 15 till 8 öre,
å bolstervar från 40 till 30 öre,
å damast samt lärft, alla slag, från 75 till 50 öre,
å mattväfnad, äfven om annat i taxan ej specificeradt ämne
deri ingår, från 18 till 15 öre,
å segel- och tältduk från 8 till 6 öre,
å blekt eller färgad jutegarnsväfnad från 18 till 15 öre, och
å “andra slag“, drällväfnader derunder inbegripna, från
65 till 50 öre, allt per skålpund; samt
att pressduk måtte från tull befrias; och
Bill. till Biksd. Prot. 1875. 5 Samt. 1 Afd. 5 Käft. 5

Rroderdv.lt,
Marie och
Stramalj.

Gardiner,

Tull-.

34 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

e) att i sammanhang med omförmälda förändringar rubriken
“Väfnader" måtte erhålla den förändrade lydelse, bilagda
taxeförslag utvisar.

I nuvarande tulltaxa har rubriken Broderduk, Marie och Stramalj följande
lydelse:

“Broderduk, Marie och Stramalj:

af silke................1 skålpund — 1 krona 50 öre,

af silke med tillsats af annat material .... 1 „ — 1 krona,

af ull ................1 „ — 75 öre,

af papper...............1 „ — 15 öre,

andra slag, enkla eller blandade......1 „ — 50 öre.

Anm. Påbörjade eller hallfärdiga tapisseriarbeten förtullas lika med duken,
hvarå de äro anbragta, med tillägg af 20 procent."

De under ifrågavarande rubrik hänförliga artiklar, undantagandes påbörjade
eller halffärdiga tapisseriarbeten, äro af Herr Hedlund föreslagna till tullfrihet i
anseende till deras obetydenhet från tullinkomstens synpunkt.

Då emellertid väfnader i allmänhet äro med tull belagda och jemväl pappoch
pappersarbeten äro föremål för tullbeskattning, torde följdriktigheten kräfva
bibehållande af tullpligtighet för nu ifrågavarande artiklar.

Utskottet har fördenskull ej kunnat biträda Herr Hedlunds ifrågavarande
förslag; hvaremot då broderduk, marle och stramalj af ull för närvarande äro i
afseende å tullsatsen likstälda med ylleväfnader, andra slag, samt broderduk,
marle och stramalj, “andra slag", hvilka hufvudsakligen äro af bomull, nu draga
enahanda tull som bomullsväfnader, andra slag, tryckta eller pressade, bifall till
hvad Utskottet föreslagit i fråga om beloppet af tullafgifterna å omförmälda slags
ylle- och bomullsväfnader torde böra föranleda motsvarande nedsättningar af
tullsatserna å broderduk, marle och stramalj “af ull“ samt “andra slag"; hemställande
Utskottet alltså,

21:o

att, med afslag å Herr Hedlunds ifrågavarande förslag, tullen
måtte varda nedsatt å broderduk, marle och stramalj af ull
från 75 till 70 öre, samt å “andra slag, enkla eller blandade",
från 50 till 45 öre per skålpund.

Gardiner, rull-, af bomulls-, linne- eller hampväfnad, målade eller tryckta,
hafva från och med år 1867 dragit samma tull som blekta eller färgade bomullsväfnader,
och då detta förhållande synes fortfarande böra ega rum, får Utskottet,

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 6. 35

i öfverensstämmelse med den nedsättning i tullen å bomullsväfnader, andra slag,
blekta eller färgade, från 40 till 35 öre per skålpund, som bär förut blifvit föreslagen,
nu hemställa

22:o.

att jemväl tullsatsen å gardiner, rall-, af bomulls-, linneeller
hampväfnad, målade eller tryckta, måtte nedsättas från
40 till 35 öre per skålpund.

Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning tillverkade arbeten,
ej specificerade, “andra slag", äfvensom Vantar, “andra slag", draga samma
tull som bomullsväfnader, andra slag, tryckta eller pressade, nemligen 50 öre
per skålpund; och torde den föreslagna tullnedsättningen ånämnda slags bomullsväfnader
derföre böra föranleda motsvarande nedsättningar i afseende å omförmälda
slags strumpstolsarbeten.

Utskottet hemställer derföre, under förutsättning af bifall till hvad Utskottet
i fråga om tullsatsen å bomullsväfnader, andra slag, tryckta eller pressade,
föreslagit,

23:o.

att tullen å strumpor och andra å strumpstol eller genom
stickning tillverkade arbeten, ej specificerade, “andra slag",
äfvensom å vantar, “andra slag", måtte nedsättas från 50 till
45 öre per skålpund.

Gasmätare äro för närvarande belagda med en tull af 5 procent af värdet.

Herrar Hedlund och Lundström hafva i förenämnda motioner väckt förslag
om tullfrihet för ifrågavarande artikel, Herr Hedlund med anledning af den obetydliga
tullinkomsten, Herr Lundström åter under erinran hurusom för borttagande,
af tullen å denna, endast undantagsvis inom landet tillverkade artikel samma
skäl talade, som föranledt tullfrihet för maskinerier, redskap och verktyg.

Tullinkomsten af gasmätare har blifvit i Kommers-kollegii berättelse
beräknad

för år 1869 till....................1,126 R:dr.

„ „ 1870 „.................... 929 „

„ „ 1871 „.................... 1,488 „

„ „ 1872 „...... 1,563 „

„ „ 1873 „.................... 1,452 „

På de af Herr Lundström anförda skäl hemställer Utskottet,

Strumpor

och

Vantar,

Gasmätare.

24:o.

att tullfrihet för Gasmätare måtte medgifvas.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Glas.

Vidkommande rubriken Glas har inom Utskottet förslag blifvit väckt om
nedsättning af nuvarande tullen, 3 öre per skålpund, å fönsterglas, alla slag.

I fråga om tullsatsen å denna vara, anförde merbemälda tullkomité, att
nämnda tullsats, som förut utgjort 4 öre per skålpund, blifvit genom traktaten
med Frankrike nedsatt till 3 öre per skålpund; att på grund af erhållna
uppgifter om värdet å fönsterglas, derför medelpriset beräknats till omkring 19
öre per skålpund för inhemsk tillverkning samt omkring 12 öre för utländsk,
komitén emellertid icke ansett 3 öre, såsom i förhållande till varuvärdet allt
för högt, böra till slutlig tullsats antagas, utan föreslagit, att denna måtte bestämmas
till 2 öre per skålpund, hvilket utgjorde omkring 10 procent af priset på
inhemsk tillverkning och omkring 17 procent på utländsk sådan; och hemstälde
komitén, att denna slutliga tullsats måtte inträda från och med år 1868. En betydande
glastillverkare, af hvilken Utskottet fått emottaga åtskilliga upplysningar

1 afseende å glasvaror, har ock förklarat, det, enligt hans åsigt, nuvarande tullen
å fönsterglas vore för hög och lämpligen kunde till 2 öre per skålpund nedsättas.

I betraktande af hvad sålunda såväl bemälda tullkomité som omförmälde
glastillverkare anfört, samt med afseende å ifrågavarande artikels stora behöflighet,
har Utskottet trott sig böra föreslå, att nuvarande tullsats å fönsterglas, alla
slag, måtte från 3 till 2 öre per skålpund nedsättas.

Ljuskronglas äro af Herr Hedlund föreslagna till tullfrihet, i anseende
dertill att de år 1872 i tullinkomst lemnat allenast 494 R:dr. Men med afseende
å beskafienheten och värdet af dessa glas har Utskottet icke funnit anledning
tillstyrka någon förändring i tullsatsen derå, 5 öre per skålpund.

Jemväl råa och oslipade spegelglas eller s. k. glasämnen, för närvarande
belagda med en tull af 3 öre per skålpund, äro, i anseende till den ringa tullinkomst
de gifvit, bland de artiklar, som Herr Hedlund föreslagit till tullfrihet.
Utskottet, som icke funnit anledning ifrågasätta tullfrihet för denna artikel, har
deremot ansett densamma böra fortfarande draga samma tull som fönsterglas,
särskildt till förekommande af det missbruk att ej den senare varan må införas
under enahanda benämning med den förra; och har Utskottet derföre velat föreslå
tullafgiften jemväl för råa och oslipade spegelglas eller s. k. glasämnen till

2 öre per skålpund.

Herr Hedlunds förslag derom, att urglas, som för närvarande draga en tull
af 10 öre per skålpund samt år 1872 lemnat en tullinkomst af endast 446 R:dr,
skulle göras tullfria, har Utskottet icke kunnat biträda, då åtskilliga mindre dyrbara
glasvaror fortfarande anses böra vid tullpligtighet bibehållas.

Deremot har inom Utskottet förslag blifvit framstäldt att sammanföra urglas
och “andra slag“ af glas till eu gemensam underafdelning, med en tullsats af 10
öre per skålpund. I afseende å dessa “andra slag" erinrades af bemälda tullkomité,
att tullafgiften derå, i 1863 års tulltaxa utgörande 20 öre per skålpund,

BevUlnings-TJtslcottets Betänkande N:o 6.

genom Franska traktaten blifvit bestämd till 15 öre per skålpund, men att enligt
erhållna upplysningar angående prisen å de varuslag, som inginge under glas,
“andra slag1'', nämnda tull af 20 öre per skålpund uppginge till 18 Va ä 26 och
till och med till 38 % procent af varuvärdet, i medeltal till 27 procent samt understege
endast för de finare slagen 20 procent. Vid sådant förhållande ansåg komitén
sig böra föreslå tullafgiften för glas, “andra slag", till 10 öre per skålpund,
dock med hemställan att denna senare tullsats måtte inträda först från och
med år 1868. Den glastillverkare, som meddelat Utskottet upplysningar i förevarande
ämne, har ansett, att en nedsättning af tullen å “andra slag" af glas till
10 öre per skålpund icke skulle utöfva någon skadlig inflytelse å den inhemska
glastillverkningen. Utskottet har fördenskull trott sig böra biträda ifrågavarande,
inom Utskottet väckta förslag, och har Utskottet vid omarbetningen af rubriken
“Glas" uteslutit den vissa slags flaskor tillagda benämningen “pressade11, hvilken
är oegentlig och missledande, samt, efter hvad Utskottet inhemtat, i flera fall
föranledt tvister vid tullbehandlingen.

På grund af hvad Utskottet sålunda i afseende å rubriken “Glas11 anfört,
hemställer Utskottet,

25:o.

a) att, med afslag å Herr Hedlunds motion, i hvad den afser
tullfrihet för ljuskronglas, råa och oslipade ^spegelglas
eller s. k. glasämnen, samt urglas, tullen måtte varda nedsatt
å fönsterglas, alla slag, samt råa och oslipade spegelglas
eller så kallade glasämnen från 3 till 2 öre per
skålpund, samt

b) att införselstullen å glas, “andra slag11, karaffiner och slipade
flaskor derunder inbegripna, nedsättes från 15 till
10 öre per skålpund, och att i sammanhang härmed rubriken
“Glas11 måtte erhålla den förändrade lydelse, bilagda
taxeförslag utvisar.

Glasflusser, oslipade samt slipade, men oinfattade, äro nu belagda med en Glasflusser.
tull af 60 öre per skålpund.

Under uppgift hurusom denna artikel under år 1871 lemnat alls ingen tullinkomst
samt år 1872 i sådan inkomst gifvit endast 14 R:dr, hafva Herrar Hedlund
och Lundström föreslagit borttagande af tullen å nämnda artikel.

Såvidt Kommers-kollegii berättelser utvisa, lemnade ifrågavarande artikel
under åren 1869, 1870 och 1871 icke någon tullinkomst. År 1872 utgjorde tullinkomsten
14 och år 1873 13 R:dr.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

I betraktande ''.häraf och då omförmälda artikel, likasom Agat, Bernsten,
Koraller med flera, då de införas i oinfattadt skick, är att anse såsom beredningsämne
för vissa yrken, hemställer Utskottet,

26:o.

att glasflusser, oslipade samt slipade men oinfattade, måtte
från tull befrias.

Gryn, mjöl
och ris.

Uti meranämnde motion har Herr Hedlund, med förmälan hurusom risgryn
och rismjöl vore ett helsosamt och närande födoämne, som borde vara så
tillgängligt som möjligt för alla landets innevånare, vidare anfört, att tullbeskattning
å nämnda varor icke stode tillsammans med grundsatsen, att staten ej
borde lägga skatt å födoämnen, som inginge i den stora förbrukningen; varande
af motionären föreslaget, att “gryn af alla slag, deri inräknade Bisgryn, samt
Rismjöl, må varda fria till införsel i riket“.

Herr O. P. Rylander har i den af honom väckta, ofvan omförmälda motion,
under förmenande att “numera statens finanser lemna tillfälle att nedsätta eller
helt och hållet borttaga införselstullen å sådana artiklar, som kunna räknas till
den arbetande klassens dagliga förbrukning", i sådant hänseende, bland annat,
anfört att, “då nästan alla som nödvändiga födoämnen varande artiklar blifvit
förklarade tullfria", motionären funne det förvånande, att en så sund och helsosam
samt närande vara som risgryn och rismjöl vore belagd med en införselstull
af omkring 20 procent af varans värde; och har Herr Kylander fördenskull föreslagit
borttagande af tull å risgryn och rismjöl.

Vidare har Herr Hedlund dels under åberopande af den ringa tullinkomsten
föreslagit tullfrihet för mjöl, ej specificeradt, af vegetabilier, som ej kunna
inbegripas under spanmål eller hänföras till medicinalier, dels ock hemställt om
borttagande af tullen å ris, oskalad, blandad med mer eller mindre fullständigt
afskalad ris, hvilken vara skulle under år 1872 ej lemnat någon tullinkomst.

Hvad nu till en början gryn angår, åtnjutes för närvarande tullfrihet för
sådana af spanmål; hvaremot risgryn och den dermed sammanförda artikeln rismjöl
äro belagda med en tull af 2 öre per skålpund; samt “andra slag" af gryn
med en tull af 4 öre per skålpund.

Såvidt Kommers-kollegii berättelser utvisa, har tullinkomsten, oberäknadt
hvad som kan hafva influtit för några partier sjöskadad vara, utgjort: af risgryn
och rismjöl
år 1869

100,563 R:dr
86,431 „

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 6.

år 1871 ...................... 91,061 R:dr

» 1872 ...................... 111,879 „

» 1873 ...................... 143,192 „

eller i medeltal under nämnda fem år 106,625 R:dr; samt af “andra slags“ gryn

år 1869 ...................... 15,010 R:dr

» 1870 ...................... 12,413 „

» 1871......................11,812 „

» 1872 ...................... 16,810 „

.» 1873 ...................... 19,125 „

eller i medeltal för de fem åren 15,034 R:dr.

Att risgryn och rismjöl utgöra vigtiga näringsmedel, som alltmera ingå i
den stora förbrukningen, lärer ej kunna bestridas. Införseln af dessa artiklar har
under åren 1869—1873 i medeltal utgjort 5,331,265 skålpund samt år 1873 till
och med stigit ända till 7,159,611 skålpund. Och huru betydande den härför influtna
tullinkomsten än varit, torde afseendet derå likväl icke böra utgöra hinder
för fullföljande af den grundsats, som redan länge varit i vår tull-lagstiftning erkänd,
att i den allmänna förbrukningen ingående näringsmedel, så vidt statens
tillgångar sådant medgifva, från tullbeskattning befrias. Tidpunkten att vidtaga
mera betydande lindring i denna beskattning synes Utskottet nu vara inne, då
tullinkomsterna under senare åren visat öfverskott långt utöfver hvad af denna
inkomsttitel påräknats. Utskottet har alltså funnit sig böra tillstyrka bifall såväl
till Herrar Hedlunds och Rylanders förslag om tullfrihet för risgryn och rismjöl,
som till den förres förslag om enahanda frihet för “andra slag" af gryn, bland
hvilka de hufvudsakligaste likaledes utgöra alltmera allmänt begagnade födoämnen.

Då tullinkomsten af “mjöl, ej specificeradt, af vegetabilier, som ej kunna
inbegripas under spanmål eller hänföras till medicinalier“ —- å hvilket slags mjöl
tullen för närvarande utgör 12 öre per skålpund — under åren 1869—1873 varit
af ringa betydenhet, i det den utgjort

år 1869 ....................... 2,208 R:dr

1870

1871

1872

1873

206

217

540

294

och då mjöl af spanmål äfvensom majsmjöl redan är tullfritt, samt Utskottet nyss
förordat tullfrihet för rismjöl, har Utskottet ansett skäl ej förefinnas att vidare
bibehålla tullen å omförmälda ej specificerade mjöl.

Om nu, såsom Utskottet antager, tullfrihet för risgryn och rismjöl varder
bifallen, lärer ock deraf blifva en gifven följd, att tulltaxans bestämmelse derom
att ris oskalad, blandad med mer eller mindre fullständigt afskalad ris, skall draga
en tull af 1 öre per skålpund, måste förändras till tullfrihet jemväl för denna ar -

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

tikel. År 1869 utgjorde tullinkomsten af sistnämnda slags ris 3,594 R:dr, men
under åren 1870—1873 har, så vidt Kommers-kollegii berättelser utvisa, någon
tullinkomst deraf ej influtit.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

27:o.

a) att risgryn och rismjöl äfvensom gryn, “andra slag", måtte
från tull befrias;

b) att tullfrihet måtte medgifvas för “mjöl, ej specificeradt, af
vegetabilier, som ej kunna inbegripas under spaumål eller
hänföras till medicinalier"; samt

c) att rubrikerna Gryn och Mjöl, äfvensom rubriken Ris måtte
erhålla deu förändrade lydelse, bilagda taxeförslag utvisar,
och att i stället för den i nuvarande tulltaxa vid Bismjöl
förekommande hänvisning måtte införas en ny rubrik, så
lydande:

“Rismjöl............Fritt."

Enligt nuvarande tulltaxa utgör tullen å såväl bokguld, äkta och oäkta, som
musiv-, puder- eller unsen-guld 1 öre per ort.

I anseende till den obetydliga tullinkomst, dessa artiklar under åren 1871
och 1872 lemnat, äro desamma i Herrar Hedlunds och Lundströms ofvan omför -

252 R:dr,
270 „

Guld bok- mälda motioner föreslagna till tullfrihet.

samt ''musiv-, Tullinkomsten beräknas i Kommers-kollegii berättelser

pudunsen-ller hvad bokguld, äkta och oäkta, angår:

för år 1869 till...................

„ „ 1870 „...................

» „ 1871 „...................

„ „ 1872 „...................

,, „ 1873 „...................

samt vidkommande musiv-, puder- eller unsenguld:

för år 1869 till...................

„ „ 1870 „....................

» „ 1871 „ ...................

» „ 1872 „ ...................

„ „ 1873 „................. • •

Enär ifrågavarande artiklar utgöra beredningsämnen för vissa nanngar, tiar
Utskottet ansett för dessa artiklar böra medgifvas den frihet från tull, som redan

länge

321

812

1,003

R:dr.

Bevillnings-Utskotteis Betänkande N:o 6.

länge åtnjutits för boksilfver, äkta och oäkta, samt musiv-, målare-, puder- eller
unsensilfver; hemställande Utskottet fördenskull,

28:o.

att tullen å bokguld, äkta och oäkta, samt å musiv-, pudereller
unsenguld måtte borttagas, och i följd deraf rubriken
“Guld" erhålla den förändrade lydelse, bilagda taxeföreslag
utvisar."

Hagel draga för närvarande en tull af 3 öre per skålpund.

Åberopande den ringa tullinkomsten för år 1872, har Herr Hedlund föreslagit
denna artikel till tullfrihet.

Tullinkomsten af hagel är i Kommers-kollegii berättelser beräknad

för år 1869 till .

55 Rall’.

5»

1870

1871

1872

1873

3) •

33 •

Införseln utgjorde, nemligen:
år 1869...........

1870 ...................

1871 ...................

1872 ...................

1873 ...................

Under samma år utfördes följande qvantiteter hagel:

1,123

1,822 skålpund.

282

2,057

447

37,438

år 1869.
„ 1870.
„ 1871.
„ 1S72.
„ 1873.

4,990

3,935

8,555

12,625

10,950

Oaktadt tullinkomsten af hagel år 1873 mycket öfverstigit de fyra nästföregående
årens inkomst, var dock tullinkomsten äfven år 1873 ej af den betydenhet,
att ju icke Utskottet, då ifrågavarande artikel utgör föremål för en ej
ringa utförsel, anser sig kunna biträda motionärens förslag om borttagande af tull
å nämnda artikel; hemställande Utskottet alltså,

Hagel.

29:o.

att hagel måtte från tull befrias.
Bill. till Biksd. Prof. 1875. 5 Sami, 1 A/d. 5 Haft.

Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Halsduk*-valliar.

Spännhals dukar.

Under uppgift att halsduksvalkar år 1872 ej gifvit någon 1 allinkomst, bär
Herr Hedlund i sin meranämnda motion föreslagit tullfrihet för dessa artiklar,
hvilka enligt nuvarande tulltaxa draga en tull af en krona per skålpund.

Vitsordande att, så vidt Kommers-kollegii berättelse angående utrikes
handeln och sjöfarten år 1872 utvisar, någon tullinkomst nämnda år ej varit att
hemta af halsduksvalkar, har dock Utskottet funnit oegentligt, att berörda artiklar
skulle vara från tull fria, under det att de materialier, hvaraf de vanligen förfärdigas,
likasom andra beklädnadspersedlar, fortfarande draga tull. Deremot har
Utskottet, lika med merbemälda tullkomité, ansett lämpligt, att halsduksvalkar, i
stället för att hafva sin särskilda tullsats, varda tullbehandlade såsom kläder.

Utskottet hemställer alltså,

30:o.

att Riksdagen, med afslag å Herr Hedlunds yrkande om tullfrihet
för halsduksvalkar, måtte gifva ifrågavarande taxerubrik
följande förändrade lydelse:

“Halsduksvalkar; tullbehandlas såsom kläder."

Samma skal, som blifvit af Utskottet anfördt emot tullfrihet för halsduksvalkar,
torde ock få gälla med afseende å Herr Hedlunds i anledning af tullinkomstens
ringhet framstälda förslag om borttagande af tull å spännhalsdukar,
äfvensom andra på valk sydda halsdukar “af andra tyger, äfvensom afläder". Utskottet
håller deremot före, att, lika med halsduksvalkar, jemväl omförmälda halsdukar,
vare sig de nu äro förfärdigade af hel- eller halfsiden eller af andra tyger
äfvensom af läder, lämpligen böra tullbehandlas såsom kläder; hemställande Utskottet
derföre,

31 ro.

att, med afslag å Herr Hedlunds ifrågavarande förslag, rubriken
“Spännhalsdukar", äfvensom andra på valk sydda halsdukar,
måtte erhålla don förändrade lydelse, bilagda taxeförslag
utvisar.

Å honing är tullen för närvarande 4 öre per skålpund.

Tullinkomsten af denna artikel har i Kommers kollega berättelse beräknats

för år 1SG9 till.....................61 R:dr

„ „ 1870 ....................... 47 „

Honing.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

för år 1871 till

„ „ 1872 „

„ „ 1873 „

61 R:dr.
34 „

I följd af den ringa tullinkomsten har Herr Hedlund hemstält om tullfrihet
för ifrågavarande artikel.

Redan förenämnda tullkomité föreslog borttagande af tull å honing; och
anförde komitén såsom skäl derför, dels att ifrågavarande artikel hufvudsakligen
användes för medicinska behof, dels ock att tullinkomsten deraf utgjorde ett ringa
belopp.

Åberopande samma skäl, tillåter sig Utskottet hemställa,

32:o.

att honing måtte från tull befrias.

Under hufvudrubriken horn innehåller nu gällande tulltaxa följande stad -

ganden:

‘■''■Horn:

oarbetadt eller raspadt.......... Fritt.

arbetadt:

platter............... Fria.

skifvor till lyktor m. m.........1 skålpund — 20 öre,

knappar med eller utan fernissning .... 1 „ — 20 „

andra slag.............1 „ — 50 “

Ilornskifvor till lyktor m. m. äro sålunda belagda med eu tull af 20 öre
per skålpund.

Enligt Kommers-kollegii berättelse för år 1872 var nämnda år tullinkomsten
af ifrågavarande liornskifvor endast 35 R:dr. Herr Hedlund har derföre ock
föreslagit tullfrihet för denna artikel. Under åren 1869 och 1870 lemnade densamma
ingen tullinkomst. För år 1871 beräknas tullinkomsten till 32 R:dr, för år
1873 till endast 2 R:dr.

Under erinran hurusom horn, arbetadt “i plattor1, vore tullfritt, anmärkte
förbemälda tullkomité, beträffande nu ifrågavarande liornskifvor, att desamma i
sjelfva verket ej vore annat än ett slags plattor; och föreslog komitén derföre
tullfrihet för dessa skifvor.

Af det skäl, komitén sålunda anfört, och i betraktande af den obetydliga
tullinkomsten af ifrågavarande artikel, hemställer Utskottet,

33:o.

att “horn, arbetadt, skifvor till lyktor m. m.“, måtte från tull
befrias och i sammanhang dermed rubriken “horn" erhålla
den förändrade lydelse bifogade taxeförslag utvisar.

/Inrit.

Bcvillninys- Utskottéts Betänkande N:o (i.

Hudar och
Skinn.

Af Hudar och Skinn, till pelsverk ej hänförliga, äro oberedda, alla slag,
tullfria; hvaremot af de beredda slagen “sulläder och bindsulläder samt hvitgarfvade
(alunerade) äfvensom sämskade hudar och skinn" draga en tull af 10 öre, samt
“andra slag" en tull af 20 öre, allt per skålpund.

Herr J. F. Fredricson har i den af honom väckta, ofvan omförmälda motion
föreslagit borttagande af den å sulläder och bindsulläder satta tull; och har motionären
till stöd för sitt förslag hufvudsakligen anfört att, då nämnda slags läder nästan
uteslutande användes vid tillverkning eller lagning af skodon, omförmälda tullsats
alltså bidroge till fördyrande af berörda nödvändiga beklädnadsartiklar; hvithet
i synnerhet tungt drabbade den fattigare delen af befolkningen.

Jemväl Herrar Hedlund och Rylander hafva hemstält om tullfrihet för sulläder
och bindsulläder; Herr Rylander äfven om tullens borttagande å de med sulläder och
bindsulläder nu sammanförda hvitgarfvade (alunerade) äfvensom sämskade hudar och
skinn; erinrande sistbemälde motionärer, bland annat, om ifrågavarande varors betydelse
såsom vigtiga nödvändighetsartiklar.

Införseln af sulläder och bindsulläder samt dermed sammanförda hudar och

skinn utgjorde enligt Kommers-kollegii berättelser

år 1869 468,246 skålpund

,,1870 522,242

„ 1871 570,796

„ 1872 1,143,596 „

„ 1873 2,244,863

samt af “andra slag11 beredda, till pelsverk ej hänförliga, hudar och skinn

år 1869 85,075 skålpund

,,1870 123,812

„ 1871 150,982

„ 1872 208,337

„ 1873 246,715

Af denna införsel utgjorde de från Norge införda qvantiteter, — till den vida
största delen inkomna landvägen och tvifvelsutan hufvudsakligast bestående af sulläder
och bindsulläder —,

år 1869 423,320 skålpund

„ 1870 410,207

„ 1871 349,209

„ 1872 406,134

„ 1873 611,113

Utskottet, som i ämnet rådfört sig med lädertillverkare äfvensom med en importör
af utländskt läder, har väl ansett borttagandet med ens af nuvarande tullsats
å sulläder och bindsulläder, icke böra ifrågakomma, enär sådant antagligen skulle
medföra betänkliga rubbningar för den inhemska garfverihandteringen; men har Ut -

Bevillnings- JJtskottets Betänkande N:o G.

skottet deremot funnit en skälig nedsättning i berörda tullsats kunna redan nu
med allt fog ifrågasättas. Tullsatsen å sulläder och bindsulläder, enligt 1863 års
tulltaxa utgörande 25 öre per skålpund, blef med anledning af franska handelstraktatens
bestämmelser år 1865 nedsatt till 15 öre samt från och med år 1868
till sitt nuvarande belopp 10 öre per skålpund. Dessa nedsättningar företogos
i öfverensstämmelse med hvad 1865 års tullkomité tillstyrkt. Bemälda komité
hade vid sammanställandet af erhållna uppgifter funnit partipriset för sulläder,
oförtulladt, öfver hufvud utgöra något mindre än en R:dr per skålpund. Komitén
hade vidare funnit sig kunna af meddelade upplysningar med någorlunda visshet
draga den slutsatsen, att tillverkningskostnaden för sulläder icke uppginge till eller
åtminstone ej öfverstege hälften af varuvärdet; och ansåg komitén" derföre och
på i öfrigt anförda skäl eu tullsats af 10 öre per skålpund för sulläder och bindsulläder
böra i allmänhet vara tillräcklig; men hemställer likväl af vissa skäl att
tullen måtte till en början nedsättas endast till 15 öre samt först från och med år
1868 utgå med 10 öre per skålpund. För Utskottet bär uppgifvits, att inhemskt
sulläder och bindsulläder af god sort för närvarande betingade ett pris af 1 krona
40 öre å 1 krona 50 öre per skålpund; samt att priset å bästa sort utgjorde 1
krona 60 öre per skålpund. I hvad mån värdet af råämnet och kostnaden för beredningen
ingå i dessa pris, har Utskottet, oaktadt derom till garfveriidkare framstälda
spörsmål, ej fått med fullständig noggranhet uppgifvet; men Utskottet har
i följd af erhållna upplysningar ansett sig kunna antaga, att vid senare årens prisstegring
å ifrågavarande artiklar tillverkningskostnaden åtminstone ej i motsvarande
mån ökats. Då nu Utskottet vidare af tillgängliga statistiska uppgifter inhemtat,
huruledes vårt brödraland Norge, oaktadt införselstullen derstädes å “saalelaeder og
bindsaalelseder" utgör allenast 2 skilling per pund (motsvarande 5,68 öre per svenskt
skålpund) kunnat icke blott'' tillverka sådant läder för eget behof utan ock utföra
högst betydliga qvantiteter deraf till Sverige, har Utskottet ansett vår nuvarande tullsats
å sulläder och bindsulläder kunna utan men för inhemsk tillverkning nedsättas
till 6 öre per skålpund; och har Utskottet, på grund af inhemtade upplysningar,
funnit än mindre betänklighet möta emot en tullnedsättning till enahanda belopp å
de med sulläder och bindsulläder hitintills sammanförda hvitgarfvade eller alunerade
samt sämskade hudar och skinn.

Med anledning af den tullnedsättning, Utskottet sålunda trott sig kunna förorda
i fråga om nyssnämnda afdelning af beredda, till pelsverk ej hänförliga, hudar
och skinn, torde ock tullsaten] å “andra slag" af dylika beredda hudar och skinn,
dertill bland annat höra smorläder och vaxläder, skäligen böra nedsättas från 20 till
15 öre per skålpund.

Af de till pelsverk hänförliga hudar och skinn äro samtliga de ännu tullpligtiga
artiklarne af Herr Hedlund föreslagna till tullfrihet, i anseende dertill att de
under år 1872 skulle lemuat ringa eller ingen tullinkomst.

46 B cvittnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Ännu enligt 1868 års tulltaxa voro till pelsverk hänförliga lösa hudar och
skinn inom sina särskilda klasser lika tullbeskattade, antingen de voro oberedda eller
beredda. De mindre dyrbara skinnslagen voro specificerade och åsätta tullsatser af
10, 40, 15 eller 25 öre per skålpund, de af högre värde inbegrepos under klassen
“andra slag1'', derå tullen utgjorde 1 R:dr per skålpund. Hopsydda pelsverk, äfvensom
fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg förtullades lika med pelsverket,
hvaraf de bestodo, med tillägg af 50 procent.

I den vid 1869 års riksdag antagna tulltaxa blefvo de oberedda skinnen i
afseende å tullbeskattningen skilda från de beredda. Vidare blefvo, i motsats mot
hvad förut egt rum, af oberedda skinnen de dyrbarare slagen, “bäfver-, hiller-, kinkilla-,
mård-,'' närlz-, zobel-, svarträf- och blåräf- samt utter-", specificerade; alla öfriga
sammanfördes under den gemensamma afdelningen “andra slag". Å dessa “andra
slag" blef tullen 20 öre, å de dyrbarare bibehölls en R:dr per skålpund. Beredda
pelsverk, lösa eller hopsydda, skulle förtullas lika med samma slag, oberedda, med
tillägg af 20 procent. Fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg skulle

förtullas lika med pelsverket, obered t, hvaraf de bestode, med tillägg af 40

procent. 1

Vid 1872 års riksdag medgafs tullfrihet för oberedda get-, ren-, skäl-, elg-,
hjort-, känguru-, rådjurs- och harskinn; å enahanda slags skinn, beredda, bestämdes
tullen till 10 öre per skålpund, hvaremot “alla andia slag" beredda pelsverk fortfarande
skulle förtullas lika med samma slag, oberedda, med tillägg af 20 procent.

Fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg skulle förtullas lika med pelsverket,
beredt, hvaraf de bestode, med tillägg af 20 procent.

Slutligen blef vid 1874 års riksdag tullen å oberedda fårskinn, med undantag
af grå krimska och äkta kalmuckskinn, borttagen samt tullsatsen å beredda sådana
skinn, med nyss anförda undantag, nedsatt till 10 öre per skålpund.

Efter de vid 1869 års riksdag vidtagna förändringar i afseende å tullsatserna
å till pelsverk hänförliga hudar och skinn, har i Kommers-kollegii berättelser tullinkomsten
beräknats:

af oberedda “bäfver-, hiller-, kiukilla-, mård-, närtz-, sobel-, svarträf- och
blåräf-, samt utter“-skinn

för år 1870 till....................1,719 R:dr.

„ „ 1871 „.................... 3,364 „

„ „ 1872 „....................470 „

„ „ 1873 „......... 4,588 „

Af de oberedda pelsverk, som enligt de för åren 1870, 1871 och 1872 gällande
tulltaxor räknades till “andra slag11, dit alltså äfven de numera från tull befriade
slag af oberedda pelsverk då hänfördes, beräknades tullinkomsten
år 1870 till ......................

1,889 R:dr.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Sedan vid 1872 års riksdag oberedda get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-,
rådjurs- och harskinn från de “andra slagen1* utbrutit3, beräknades tullinkomsten af
“andra slag11, dit under åren 1873 och 1874 fortfarande alla slags fårskinn hänfördes,
för år

1873 till...................... 11,437 R;dr.

Nu omförmälda, i Kommers-kollegium gjorda beräkningar torde dock angifva
tullinkomsten af oberedda pelsverk i flera afseenden för hög.

Af de under åren 187J och 1872 införda qvantiteter oberedda pelsverk,
utgörande:

“bäfver-, hiller-, kinkilla- ctc.

år 1871 ..................... 3,364 skålpund,

* 1872 ..................... 470

“andra slag"

år 1871 ..................... 6,368 skålpund,

„ 1872 ..................... 19,133

voro nemligen landvägen från Norge — tvifvelsutan åtminstone till största delen
tullfritt — inkomna

år 1871 .............. 596 skålpund — “oberedda,11 —

» 1872 .............. 13,548 „ “oberedda,

ej specificerade slag11, på sätt i Kommers-kollegii berättelser finnes uttryckt.

Och år 1873, då hela införseln af tullpligtiga oberedda pelsverk utgjorde

“bäfver, hiller, kinkilla etc.............. 4,588 skålpund,

dåvarande “andra slag11.............. 57,187 „

inkommo från Norge landvägen icke mindre än...... 52,370 „

“oberedda11 pelsverk.

Då dessa förhållanden tagas i betraktande, och då man härvid jemväl ihågkommer,
att fårskinn, undantagandes grå krimska och äkta kalmuckskinn, ännu år
1873 inräknades bland “andra slag11 oberedda pelsverk, men numera äro från tull
befriade, torde de belopp, som kunde vara att påräkna genom tullen å ännu tullpligtiga
slag af oberedda pelsverk, ej vara af den storlek, att från statsinkomstens
synpunkt bibehållande af nämnda tull kan vara af någon nämnvärd betydelse.

Deremot skulle medgifvande af tullfrihet för alla slags oberedda pelsverk
innebära ett fortgående i tillämpningen af den grundsats, som allt mer och mer
i vår tullagstiftning gjort §ig gällande, att nemligen råämnen till förädling böra
vara från tull fria samt möjliggöra icke blott en betydlig utveckling af vissa
näringar, utan ock prisnedsättning å de för vårt klimat behöfliga pelsvarorna.
Den svenska bundtmakare-handteringen, redan från senare industriutställningar
fördelaktigt känd i utlandet, skulle genom sådan fullständig tullfrihet för de oberedda
pelsverken sättas i stånd, att i eget och det allmännas gemensamma intressen
lättare konkurrera å pelsvarumarknaden i utlandet, der redan flerestädes,

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

såsom t. ex. i Danmark och Tyskland, tullen å oberedda pelsverk blifvit borttagen.
Utskottet har fördenskull funnit sig böra föreslå tullfrihet för alla ännu tullpligtiga
slag af oberedda pelsverk.

I afseende å beredda pelsverk samt fullfärdiga persedlar med pelsverk till
öfvertyg har Utskottet icke funnit anledning föreslå annan förändring, än att såsom
eu följd af Utskottets förslag i fråga om de ännu tullpligtiga slagen af oberedda pelsverk
nuvarande stadgande rörande förtullningen af beredda pelsverk “alla andra slag“
bör ändras; och har Utskottet ansett tullen för dessa slag skäligen kunna bestämmas
till 20 öre per skålpund. Herr Hedlunds uppgifter derom, att pelsverk,
beredda, “get-, ren-“ etc. och “andra slag", äfvensom färdiga persedlar, med pelsverk
till öfvertyg, ej skulle gifvit någon tullinkomst under år 1872, torde, vid närmare
granskning, befinnas ej hafva något stöd i Kommers-kollegii berättelse angående
utrikes handeln och sjöfarten nyssnämnda år; viljande Utskottet i detta hänseende
endast påminna derom, att för år 1872 get-, ren-, samt öfriga i nu gällande tulltaxa
dermed sammanförda skinn ännu ej voro från “alla andra slag14 beredda pelsverk
åtskilda.

Med anledning af hvad sålunda blifvit i fråga om rubriken hudar och skinn
anfördt, hemställer Utskottet:

34:o.

a) att tullen måtte varda nedsatt å sulläder och bindsulläder
samt hvitgarfvade (alunerade) äfvensom sämskade hudar
och skinn från 10 till 6 öre;

b) att å “andra slag" af beredda, till pelsverk hänförliga
hudar och skinn tullafgiften måtte nedsättas från 20 till
15 öre; allt per skålpund;

c) att tullfrihet måtte medgifvas för ej mindre bäfver-, hiller-,
kinkilla-, mård-, närtz-, sobel-, svarträf- och blåräf-,
samt utterskinn än äfven för “andra slag" af oberedda
pelsverk;

d) att, med afslag å herr Hedlunds motion i hvad den afser
tullfrihet för beredda, lösa eller hopsydda pelsverk, samt
för fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg, tullen
å beredda, lösa eller hopsydda pelsverk, “alla andra slag11
måtte bestämmas till 20 öre per skålpund; och

e) att i följd af dessa i mom. a) b) c) och d) föreslagna
förändringar, rubriken “Hudar och Skinn44 måtte erhålla den
lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

Handskskinn,

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Handskskinn, tillskurna till handskar, draga för närvarande en tull af 30 ifmdtUUnn.
öre per skålpund.

Uti herr Hedlunds motion äro dessa artiklar föreslagna till tullfrihet i anseende
till den ringa tullinkomst, som af desamma influtit.

Nämnda inkomst är i Kommers-kollegii berättelser beräknad:
för år 1869 till..................... 20 R:dr.

1870

1871

1872

1873

Oaktadt ringheten af denna inkomst, har dock Utskottet ansett det ur följdriktighetens
synpunkt oegentligt att göra handskskinn, tillskurna till handskar,
tullfria, så länge handskskinn, otillskurna, komme att jemte öfriga slag af beredda,
till pelsverk ej hänförliga hudar och skinn draga tull. Och Utskottet har, på sätt
af det föregående under rubriken hudar och skinn inhemtas, ej funnit sig böra
föreslå borttagandet af tullen å några slags beredda, till pelsverk ej hänförliga
hudar och skinn.

Deremot torde, i händelse af bifall till hvad Utskottet i fråga om sistnämnda
slags hudar och skinn föreslagit, såsom en följd deraf, tullen å ifrågavarande
tillskurna handskskinn skäligen böra till 20 öre per skålpund nedsättas ; hemställande
Utskottet alltså,

35:o.

att, med afslag å Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för
handskskinn, tillskurna till handskar, tullen å nämnda skinn
måtte allenast varda nedsatt från 30 till 20 öre per skålpund.

Sadelmakarearbeten, ej specificerade, med förgylda, försilfrade eller pläterade Sadelmakarebeslag,
draga för närvarande en tull af 25 öre, “andra slag" af sådana arbeten en arietentull
af 20 öre, per skålpund.

Under uppgift att dessa arbeten år 1872 lemnat en mindre betydande tullinkomst,
nemligen de med förgylda, försilfrade eller pläterade beslag allenast
381 R:dr och “andra slag" 2,821 R:dr, har Herr Hedlund föreslagit borttagande
af tullen å nämnda arbeten.

Utskottet, som ej kunnat omfatta Herr Hedlunds förslag, har dock, med
afseende å de af Utskottet tillstyrkta tullnedsättningar å beredt läder, funnit sig
böra föreslå, att tullsatserna å nu ifrågavarande arbeten nedsättas till respektive 20
och 15 öre per skålpund; hemställande Utskottet alltså,

Bih. till Riksd, Prof, 187S. 5 Sami 1 Afd. 5 Häft.

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o C.
36:o.

Hår.

Borst.

Jern.

att, med afslag å Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för
sadelmakarearbeten, ej specificerade, tullsatserna måtte varda
nedsatta å sådana arbeten med förgylda, försilfrade eller
pläterade beslag från 25 till 20 öre samt å “andra slag''1 från
20 till 15 öre, allt per skålpund.

Hår, häst-, eller tagel är för närvarande åsatt en tull af 8 öre per skålpund ;
hvaremot andra ej specificerade slag af hår äro från tull fria.

Herr Hedlund har föreslagit jemväl förstnämnda slags hår till tullfrihet, åberopande
dervid den ringa tullinkomsten under år 1872.

Tullinkomsten af hästhår eller tagel är i Kommers-kollegii berättelser

beräknad
för år 1869 till
„ ,, 1870 „

„ „ 1871 „

* * 1872 „

„ „ 1873 „

Då, i betraktande
densamma synes böra,

af ifrågavarande
lika med andra

.......... 749 R:dr,

..........610 „

.......... 1,908 „

.......... 2,562 ,,

.......... 3,306 „

artikels egenskap af ett beredningsämne,
ej specificerade slag af hår få åtnjuta

tullfrihet, hemställer Utskottet,

37:o.

att tullen å hår, häst-, eller tagel måtte borttagas, och att i
följd häraf rubriken “Hår“ måtte erhålla den förändrade lydelse,
bifogade taxeförslag utvisar.

I händelse af bifall till hvad Utskottet under sistberörda punkt föreslagit,
torde den vid artikeln “Borst11 förekommande hänvisningen böra erhålla den förändrade
lydelse bilagda taxeförslag utvisar, hemställande Utskottet,

38:o.

om Riksdagens bifall härtill,

För en stor del af de under rubriken Jern upptagna eller hänförliga artiklar
har tullfrihet blifvit i Herrar Hedlunds och Lundströms motioner föreslagen.

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 6. 51

Vid behandlingen af de i detta ämne framstälda förslag bar Utskottet, under behörigt
iakttagande af nödig öfverensstämmelse emellan tulltaxans stadgauden rörande
jemförliga varuartiklar, äfven uppmärksammat de särskilda förhållanden, som i afseende
å de under ifrågavarande rubrik hänförliga artiklar äro för vårt i hög grad
jernproducerande land egendomliga.

Hvad nu till en början angår gjutet jern, hafva Herrar Hedlund och Lundström
till tullfrihet föreslagit ej mindre “bomber och kulor, champlunerade till
visst mått och renfilade, kanoner, stycken, nickhakar och mörsare, stämplade och
borrade, samt finare och gröfre lavetter", hvilka artiklar nu draga en tull af en
krona 25 öre per centner, än äfven “kanoner, stycken, nickhakar och mörsare,
ostämplade och oborrade, samt hällar, vigter och lödjor“, för närvarande belagda
med en tull af 50 öre per centner. Förslagen om tullfrihet för dessa båda afdelningar
af gjutet jern hafva sin anledning i den ringa tullinkomst, som dithörande
artiklar lemnat under de af motionären uppgifna år. Nämnda inkomst beräknas i
Kommers-kollegii berättelser:

hvad den först nämnda afdelningen angår

för år 1869 till.................... 0 R:dr,

» „ 1870 „.................... 36 „

,, „ 1871 „.................... 3 „

„ „ 1872 „.................... 1 „

„ * 1873 „ . ................... 14 „

samt vidkommande den senare

för år 1869 till....................13 R:dr,

„ „ 1870 .....................33 „

„ „ 1871 ......................12 „

» » 1872 „....................23 „

„ „ 1873 ........ 503 „

Deremot utfördes af de till förstnämnda afdelning hörande artiklar

år 1869 ..................... 17,482 centner,

» 1870 ..................... 11,720

„ 1871 ..................... 12,383

„ 1872 ..................... 13,630

„ 1873 ..................... 8,252

I afseende å de till nämnda båda afdelningar hörande artiklar, undantagandes
hällar, vigter och lödjor, anmärkte 1865 års tullkomité, att, derest införsel af desamma
ifrågakomme, den nästan uteslutande egde rum för Kronans räkning, i hvilket
fall artiklarne från tullafgift befriades. Komitén föreslog ock borttagande af
tullen å dessa artiklar. Utskottet anser sig äfven hafva fullt skäl för enahanda
förslag; hvaremot Utskottet trott hällar, vigter och lödjor böra vid den derå varande
tullsats af 50 öre per centner tillsvidare bibehållas.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Uti Herr Hedlunds motion äro ock “grytor, pannor, kittlar, ugnar, spisar
och kabysser, gallerverk samt dertill apterade stolpar och ledstänger, äfvensom
slussportar", hvilka nu draga en tull af eu krona per centner, föreslagna till tullfrihet
i anseende till den ringa tullinkomst, dessa artiklar lemnat.

Af de till nyssnämnda afdelning hörande artiklar infördes

år 1869 ...................... 1,871

„ 1870 ...................... 1,793

„ 1871 ..................... . 3,837

„ 1872 ...................... 3,448

„ 1873 ...................... 4,619

Deraf voro dock från Norge landvägen och således tullfritt införda:

centner

år 1871

„ 1872
„ 1873

747 centner
1,222 „
1,411 „

Samma år utfördes af dessa artiklar:

år 1869
„ 1870
„ 1871
» 1872
„ 1873

1,135 centner
1,874 „

1,220 „

484 „

1,013 „

Angående såväl ifrågavarande afdelning af gjutet jern, som andra under rubriken
jern hänförliga artiklar, har Utskottet sökt förskaffa sig erforderliga upplysningar
af sakkunnige personer; Och har Utskottet, på grund af hvad sålunda inbemtats,
funnit gröfre gjutgods af minst 50 skålpunds vigt per stycke kunna utan
något men för inhemsk industri befrias från en tullsats, som, med hänsyn till sådana
artiklars värde, icke kan vara af någon betydelse såsom skydd och ej heller
lemnar någon nämnvärd statsinkomst. Särskildt har Utskottet, lika med 1865 års
tullkomito, ansett slussportar böra göras tullfria; och detta jemväl derföre, att sagda
artikel, derest den blir föremål för införsel, endast är afsedd för kommunikationsanstalter,
hvilka för landet äro af den betydelse, att de oftast till och med understödjas
med direkta statsbidrag. Hvad öfriga till samma afdelning som slussportar
för närvarande hänförda artiklar angår, inhemtas af 1865 års tullkomités betänkande,
hurusom tullsatsen å dessa artiklar, 1 krona per centner, befunnits utgöra
öfver 20 procent af tillverkningskostnaden. Utskottet har ansett nämnda tullsats
vid sådant förhållande väl icke böra på en gång helt och hållet eftergifvas, men
deremot kunna nedsättas till 50 öre per centner, eller samma tull, som är åsatt
hällar, vigter och lödjor.

Allt annat ännu tullpligtigt, ej specificeradt gjutgods, upptaget under afdelningarne
“gröfre" och “finare“ äfvensom “knappar, olackerade eller lackerade" och
“skostift" äro ock af Herr Hedlund, i anseende till den ringa tullinkomsten, före -

Bevillnings-[Jtshotteis Betänkande N:o 6.

slagna till tullfrihet. Af de “gröfre" slagen af detta gjutgods äro för närvarande
“axlar, balanser, mortlar, pressjern, strykjern, tappar, m. in." åsätta en tull af
3 öre per skålpund, “eldställshållare, fotskrapor, hänglås, kaffeqvarnar, kopiepressar,
paraplyställ, spottlådor m. m.“ belagda med eu tull af 6 öre per skålpund. Efter
rådplägning med sakkunnig person har Utskottet ansett, att axlar och tappar samt
mortlar och spottlådor rätteligen böra hänföras till samma afdelning af gjutet jern
som grytor och pannor; samt att i öfrigt de “gröfre" slagen af “gjutgods, allt annat,
ej specificeradt" böra sammanföras, med eu tullsats af 3 öre per skålpund.

Basreliefs, blomstervaser och öfriga till mom. a) af “finare" gjutgods,
allt annat, ej specificeradt, hänförliga artiklar draga enligt nuvarande tulltaxa en
tull af 10 öre per skålpund.

De till mom. b) hänförliga artiklar, armband, kedjor m. m. tullbehandlas
såsom Bijouterivaror; hvilket torde vara anledningen hvarför någon särskild
uppgift om dessa artiklar ej finnes i Kommers-kollegii berättelse för år 1872. Herr
Hedlunds antagande, att artiklarne ej lemnat någon tullinkomst för sistnämnda år,
beror således på någon missuppfattning.

“Knappar, olackerade eller lackerade", äro belagda med eu tull af 6 öre,
“skostift" med en tull af 3 öre, allt per skålpund.

Utskottet, som ansett “armband, kedjor, kors, nålar, ringar m. m.“ fortfarande
böra såsom Bijouterivaror tullbehandlas, har, efter inhemtade upplysningar i
ämnet, funnit sig icke heller böra tillstyrka tullfrihet för gjutna knappar och skostift,
men deremot trott tullen kunna, utan våda för inhemsk tillverkning, nedsättas
till 6 öre per skålpund för basreliefs och öfriga till samma moment af “finare"
gjutgods hänförliga artiklar; och hafva i följd häraf gjutna knappar blifvit med
basreliefs m. m. sammanförda.

Vidare äro af smidt eller valsadt jern följande artiklar i Herr Hedlunds
motion, med afseende å den ringa tullinkomsten, föreslagna till tullfrihet, nemligen: “Kedjor

med länkjernet under samt till och med 0,2 tums diameter", nu
belagda med en tull af 5 kronor per centner,

“Kassakistor och sängar", derå tullen utgör 10 procent af värdet, samt

“Skostift, klippt eller skuren", som nu drager en tull af 3 öre per skålpund.

I Kommers-kollegii berättelser beräknas tullinkomsten:

för kedjor af omförmälda beskaffenhet:

år 1869 till..................... 410 R:dr

1873

. 1,060 ,”
. 510 „

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

för kassakistor och sängar:

år 1869 till..................... 508 R:dr

„ 1870 „ 167 „

,, 1871 ,, 481 „

„ 1872 „ 919 »

„ 1873 „ 1»152 »

för skostift, klippt eller skuren:

år 1869 till..................... 799 R:dr

„ 1870 „ 619 »

„ 1871 „ ...................* • • 631 »

„ 1872 „ 531 „

„ 1873 „ 827 »

Dessa tullinkomster äro visserligen icke af någon betydenhet för statskassan;
men då tiden ännu icke ansetts vara inne för medgifvande af fullkomlig tullfrihet
för den mängd manufaktursmidesartiklar, som inbegripas under rubriken “all annan
spik samt allt annat manufaktur- och handtverkssmide, ej specificeradt“, har Utskottet
icke heller, emot de betänkligheter, som af sakkunnige män blifvit inför Utskottet
uttalade, funnit tillrådligt att på en gång borttaga all tullafgift å här ofvan
nämnda specificerade jernarbeten.

Att nuvarande tullen å “kedjor med länkjernet under samt till och med 0,2
tums diameter1* är för dryg, lärer emellertid ej kunna förnekas. 1865 års tullkomité
föreslog dess nedsättande till 3 R:dr per centner; anförande i detta hänseende, att,
enligt för komitén företedda priskuranter och fakturor, priset å denna vara, ehuru
det för de finaste slagen uppginge ända till 70 R:dr, dock i medeltal kunde antagas
till 30 R:dr per centner. Ännu lägre prisuppgifter för en senare tid hafva
blifvit Utskottet meddelade; Och då ifrågavarande artikel har en mångfaldig användning
såväl för jordbruket som för flera andra näringsgrenar, har Utskottet, i
öfverensstämmelse med nyssbemälda komité, ansett sig böra derå föreslå en till 3
kronor per centner nedsatt tullafgift.

Ehuruväl borttagande af tullen å sängar möjligen skulle kunna ske utan men
för inhemsk tillverkning, har dock Utskottet ansett såväl sängar som de dermed
sammanförda kassakistor skäligen kunna, med en nedsättning af tullen till 5 procent
af varuvärdet, vid tullpligtighet bibehållas.

Tullen å “skostift, klippt eller skuren11 torde deremot, efter hvad Utskottet
inhemtat, icke för närvarande kunna utan störande inflytelse på inhemsk fabrikation
nedsättas, utan fortfarande böra bibehållas vid enahanda belopp, hvartill densamma
i likhet med afgiften för gjuten skostift nu är bestämd.

Inom Utskottet har förslag blifvit väckt om nedsättning af den nuvarande
tullsatsen, 1 krona 50 öre per centner, å “spik af 1,6 tums längd och deröfver11.

Bevillning s- Utskottets Betänkande N:o 6.

Enligt Kommers-kollegii berättelser utgjorde af denna vara:

Införseln TJtförseln

år 1869 103 centner — 22,233 centner

„ 1870 121 „ — 18,006

„ 1871 3,065 „ — 18,871 „

„ 1872 4,129 „ — 28,214 „

„ 1873 9,055 , „ — 77,767

Och af de införda qvantiteterna voro landvägen från Norge tullfritt inkomna:

år 1871
„ 1872
„ 1873

734 centner
3,631 „

8,328 „

Vid dessa förhållanden skulle Utskottet icke tvekat att föreslå fullkomlig tullfrihet
för denna i den allmänna hushållningen oumbärliga artikel, om icke derunder
innefattades äfven klippspik, hvars prisbillighet befarats kunna i sådant fall
föranleda en för spiktillverkningen inom landet alltför menlig införsel. Utskottet har
derföre ansett sig endast böra lika med 1865 års tullkomité föreslå, att tullafgiften
å ifrågavarande slags spik må nedsättas till en krona per centner.

Slutligen har Utskottet i afseende å “all annan spik samt allt annat manufaktur-
och handtverkssmide, ej specificeradt" funnit oegentligt vara, att, då polering
är ett vida dyrbarare arbete än lackering och derföre ej användes å annat än finare
gods, lackerade slag af ifrågavarande smiden äro med polerade sammanförda; och
har Utskottet ansett omförmälda lackerade smiden lämpligen böra till “andra slag,
med eller utan bestrykning" hänföras; hvadan Utskottet jemväl i detta hänseende
vidtagit ändring uti ifrågavarande rubrik.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet,

39:o.

att rubriken Jern måtte erhålla den förändrade lydelse, bilagda
taxeförslag utvisar.

Herrar Hedlund och Lundström hafva i deras förut omförmälda motioner,
under åberopande af tullinkomstens obetydenhet, föreslagit tullfrihet för kakel,
alla slag, hvaraf tullen nu utgör 2 öre per skålpund.

Af denna artikel, derå tullinkomsten för år 1873 beräknas till 59 R:dr, utgjorde
införseln: A

år 1869 . ................... . 10 skålpund,

„ 1870 ..................... 109

Kakel.

Kemiskt-tekniska
preparater.

Kimrök.

56 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

år 1871 .......... 700 skålpund,

„ 1872..................... 25

„ 1873 .....................2,949

Under nämnda år utfördes af samma vara:

år 1869 ..................... 25,594

„ 1870 ..................... 16,489

„ 1871.................... 12,672 „

„ 1872 ..... 11,094

» 1873 ........... H,271

Då det ej torde vara hvarken ur statsinkomstens eller ur den inhemska
tillverkningens synpunkt af nöden att bibehålla tull å ifrågavarande artikel, hemställer
Utskottet, biträdande motionärernes förslag:

40:o.

att kakel, alla slag, måtte från tull befrias.

Bland de artiklar, hvilka i anseende till deras användning för vissa näringar
blifvit af Herr Lundström föreslagna till tullfrihet, äro äfven “Kemiskt-tekniska
preparater, ej specificerade", derå tullen för närvarande utgör 5 procent af varuvärdet.
Herr Lundström har i fråga om dessa preparater jemväl anmärkt, hurusom
enligt hans förmenande borttagande af tullen derå “skulle i många fall förekomma
olika meningar om huru åtskilliga preparater rätteligen böra rubriceras
samt undersökningar vid Teknologiska institutet".

Då emellertid, enligt hvad Utskottet inhemtat, den inhemska tillverkningen
af vissa under ifrågavarande taxerubrik hänförliga artiklar ännu torde hafva af
nöden att få tillgodonjuta det genom nuvarande tullsats gifna skydd, hemställer
Utskottet:

41:o.

att Herr Lundströms förslag om tullfrihet för kemiskt-tekniska
preparater, ej specificerade, icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Kimrök drager för närvarande en tull af 6 öre per skålpund.

Under uppgift att tullinkomsten af ifrågavarande artikel år 1872 utgjort
allenast 469 R:dr, har Herr Hedlund föreslagit tullfrihet för densamma.

Enligt Kommers-kollegii berättelser infördes af kimrök:

år 1869 .................... 5,051 skålpund,

„ 1870 .................... 6,374

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

3,472 skålpund,
7,823

år 1871 ..............

„ 1872 .............

” 1873 .................... 6,339

Utförseln af samma vara utgjorde deremot:

1869 .................... 192,652

1870 .................... 169,614

1871 266,636

1872 .................... 294,300

1873 / • ;................. 439,400

Då den inhemska tillverkningen af kimrök nått den utveckling, att artikeln

föremål för eu så betydande utförsel, och då jemväl, på sätt redan 1865 års
tullkomité anmärkte, intet skäl synes vara för handen att i afseende å denna artikel
göra ett undantag från den grundsats om tullfrihet, som ansetts böra tilllämpas
för “Färger och Färguingsämnen, andra slag, ej specificerade", hemställer
Utskottet:

42:o.

att kimrök måtte från tull befrias.

Herr Lundström har uti sin ifrågavarande motion föreslagit, att Morlcalk,
såsom ett vigtigt preparat för vissa näringar, måtte göras tullfritt; varande af motionären
jemväl anmärkt, att ifrågavarande artikel ej lärer tillverkas inom landet.

Af klorkalk, derå tullen för närvarande utgör ett öre per skålpund, infördes:

år 1869 ................... 446,710 skålpund,

» 1870 ................... 378,076

” 1871 468,350

» 1872 ................... 761,689

» 1873 ••••••............. 1,073,276

1865 års tullkomité, som föreslog denna artikel till tullfrihet, anförde såsom
skäl derför, hurusom den betydliga införseln af artikeln, uppgående år 1862 till
301,331 skålpund, visade behöfligheten af densamma för landet. Den utgjorde
nemligen ett vigtigt beredningsämne för vissa näringar, i synnerhet vid papperstillverkningen
och b omulls varufabrikationen.

Lika med motionären har Utskottet inhemtat, att klorkalk ej lärer vara
föremål för tillverkning inom landet; hvadan den å klorkalk lagda tull icke kan
såsom skyddstull vara behöflig. Åberopande i öfrigt hvad 1865 års tullkomité till
stöd för sitt förslag om tullfrihet för artikeln anförde, vill Utskottet endast vidare
erinra, att ifrågavarande artikel användes, bland annat, vid blekning, och att, för
den händelse Utskottets förslag om nedsättning i tullsatserna å vissa slags blekta
Bih. till 1likså. Prof,. 1875. 5 Samt. 1 A/d. 5 Raft. 8

Klorkalk.

Bevillnings-TJtslcoitets Betänkande N:o 6.

Knif var.

alster af spånads- och väfnadsindustrien varder af Riksdagen godkändt, billigheten
synes fordra, att den för blekningen vigtiga klorkalken, genom borttagande
af tullen å densamma, göres billigare.

På grund af hvad sålunda blifvit andraget, hemställer Utskottet,

43:o.

att tullen å klorkalk måtte borttagas.

Enligt nuvarande tulltaxa utgör tullen å rakknifvar, med eller utan fodral,
25 öre, å pennknifvar 50 öre samt å tälj-, sjömans- eller gröfre arbetsknifvar 6
öre, allt per skålpund.

Om borttagande af dessa tullsatser har Herr Hedlund framställt förslag,
på grund af den ringa tullinkomst ifrågavarande artiklar skulle-lemnat under år
1872, utgörande för rakknifvar 1,935 R:dr, för pennknifvar 1,280 R:dr och för tälj-,
sjömans- och gröfre arbetsknifvar 970 R:dr.

Rakknifvar äro för närvarande i afseende å tullsatsen satta till likhet med
polerade stålarbeten, ej specificerade; och då Utskottet ej funnit skäl att föreslå
någon ändring i tullen å sistnämnda artiklar, hvarom ej heller Herr Hedlund
väckt förslag, har Utskottet trott rakknifvar böra vid nuvarande tullsats bibehållas.

Deremot har Utskottet, i betraktande af tullsatsen å polerade stålarbeten,
ej specificerade, ansett nuvarande tull å pennknifvar väl dryg, i synnerhet då på
grund af den vid rubriken knifvar nu befintliga anmärkning jemväl simpla tälj -knifvar, om de innehålla något pennknifblad, skola såsom pennknifvar förtullas.
Utskottet har derföre trott pennknifvar lämpligen böra sättas till lika tull med
rakknifvar.

Då tälj-, sjömans- eller gröfre aidjetsknifvar för närvarande anses, i fråga
om tullen, jemförlig^ med ej-specificeradt manufaktur- och handtverkssmide af
opoleradt jern; samt Utskottet icke funnit sig böra föreslå nedsättning af tullen
å nyssberörda slags smide, torde jemväl tullsatsen å tälj-, sjömans- eller gröfre
arbetsknifvar böra få vara oförändrad.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet,

44:o.

att, med afslag å Herr Hedlunds motion, i hvad den afser
tullfrihet för rak- och penn-, samt tälj-, sjömans-, eller gröfre
arbetsknifvar, tullen å pennknifvar måtte varda nedsatt från
50 till 25 öre per skålpund, och i sammanhang dermed ru -

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

b riken “knifvar“ erhålla den förändrade lydelse, bilagda taxeförslag
utvisar.

Vidkommande korgar och korgmakarearbeten, är tullen för närvarande bestämd
för dylika artiklar af “oskalade qvista!- och gröfre spån''1 till 4 öre och
för “andra slag''- till 25 öre per skålpund. Herr Hedlund har föreslagit borttagande
af dessa tullsatser, i anseende till ringheten af den deraf härflytande
tullinkomst.

Denna inkomst är beräknad i Ivommerskollegii berättelser för omförmälda
artiklar “af oskalade qvista!'' och gröfre spån''1:

för år 1869 till.....................182 R:dr

» » !870 ...................... 307 M

„ „ 1871 „................... 510 „

„ „ 1872 „..................... 553

» » 1873 „....................•. 472 „

samt för “andra slag":

för år 1869 till....................930

1870

1871

1872

1873

878

926

1,679

2,441

För borttagande af tullen å korgar och korgmakarearbeten af förstnämnda
slag synas flera skäl tala. Förutom den ringa tullinkomsten, bör här vid lag anmärkas,
att de hufvudsakligen användas för industriela och andra allmännyttiga
behof, i hvilket afseende särskildt kan nämnas deras stora användning vid stenkolstransporter
för jernvägarnes behof. De lära derföre utan oegentlighet kunna
i viss mån hänföras till Redskaper, för livilka nu i allmänhet åtnjutes tullfrihet.
Och att tullens borttagande skulle menligt inverka på inhemsk tillverkning af dylika
gröfre artiklar, torde ej kunna med fog invändas, då i betraktande tages
det jemförelsevis låga pris, de i förhållande till deras vigt hafva.

Deremot synes tullen å “andra slag* af korgar och korgmakarearbeten
för närvarande böra bibehållas, enär dessa slag utgöra en finare vara och nu
draga samma tull som svarfvarearbeten af trä, ej specificerade, för hvilka sistnämnda
arbeten tullfrihet ej blifvit ifrågasatt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

45:o.

att korgar och korgmakarearbeten af oskalade qvistar och
gröfre spån måtte göras tullfria, men att deremot Herr Hed -

Korgar och
Korgmakare
arbeten

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Korkar med
beslag.

Krita,

lunds förslag om tullfrihet för •‘andra slag''1 af dylika artiklar
måtte lemnas utan afseende.

Korkar, simma, draga för närvarande utan beslag en tull af 15 öre, och
med beslag en tull af 50 öre per skålpund. Af 1865 års tullkomités betänkande
inhemtas, hurusom efter skedd utredning befunnits, att då för tiden medelpriset
å sistnämnda vara, som beräknats i värde från 80 öre till 1 R:dr 33 öre per
skålpund, uppginge till omkring 1 R:dr per skålpund. Om än priset sedermera
något ökats, lärer dock ej kunna bestridas, att den å korkar med beslag satta tull
af 50 öre per skålpund är oskäligt hög. Utskottet, hvars uppmärksamhet blifvit
fästad å detta förhållande, har trott tullen å nyssnämnda artikelslag ej böra
vara högre än den, som för närvarande är lagd å arbetade, sammansatta metaller,
andra slag, mer eller mindre förgylda, försilfrade eller pläterade eller med s. k.
guldfernissa öfverstrukna, af Indika metaller korkbeslagen oftast torde bestå;
hemställande .Utskottet i följd häraf,

46:o.

att tullen å korkar med beslag måtte nedsättas från 50 till
30 öre per skålpund.

Tulltaxerubriken krita har för närvarande följande lydelse :

“krita, hvit, och kristen,

omalen.................... Fri.

malen.................1 centner 20 öre.

röd och svart samt pastellkrita........... Fri.

infattad; tullbehandlas såsom blyertspennor."

I anseende till den ringa tullinkomst, malen krita lemnat under år 1872,
har denna artikel blifvit af Herr Hedlund föreslagen till tullfrihet.

Af malen krita beräknas i Kommerskollegii berättelser tullinkomsten

för år 1869 till.................... 64 R:dr.

,. „ 1870 „.................... 56 „

„ „ 1871 „....................137 „

„ „ 1872 „.................... 85 „

„ „ 1873 „.................... 1,298 „

I betraktande af denna mindre betydande tullinkomst, och då malen krita
utgör ett behöfligt beredningsämne för vissa näringar, har Utskottet funnit sig
böra biträda Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för nyssnämnda artikel; och
för den händelse Utskottets förslag om borttagande af tull å blyertspennor af
Riksdagen godkännes, torde äfven den vid krita, infattad, nu förekommande hän -

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 61

visning böra undergå den i bilagda taxeförslag upptagna mindre redaktionsförändring.

Utskottet hemställer,

47:o.

att malen krita måtte från tull befrias, samt att rubriken
“krita11 måtte erhålla den i bilagda taxeförslag deråt gifna
lydelse.

Kummin drager för närvarande en tull af en krona 50 öre per centner.
Denna artikel är af Herr Hedlund på grund af den obetydliga tullinkomsten
föreslagen till tullfrihet.

Nämnda inkomst beräknas i Kommerskollegii berättelser
för år 1869 till.....................99 R;dr.

„ 1870
„ 1871
„ 1872
„ 1873

198

234

267

111

Redan 1865 års tullkomité föreslog tullfrihet för kummin, enär denna artikel
utgjorde ett beredningsämne vid osttillverkningen och icke lemnade någon
nämnvärd tullinkomst.

Åberopande dessa skäl hemställer Utskottet

48:o.

att artikeln kummin måtte göras tullfri.

Mjöd, i nuvarande tulltaxa belagdt med en tull af 25 öre per kanna, är
äfven bland de artiklar, som, i anseende till den ringa tullinkomst de lemnat,
blifvit af Herrar Hedlund och Lundström föreslagna till tullfrihet.

Utskottet, som icke kunnat biträda motionärernes förslag om tullfrihet för
mjöd, har deremot ansett denna artikel lämpligen böra förtullas lika med maltdrycker;
och har fördenskull hänvisning dit för ifrågavarande artikel meddelats
i det förslag till tulltaxa, som finnes detta betänkande bifogadt; hemställande
Utskottet

49:o.

Kummin.

Mjöd.

att, med afslag å Herrar Hedlunds och Lundströms förslag
om tullfrihet för ifrågavarande artikel, taxerubriken “mjöd"
måtte erhålla den förändrade lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Oljor, Ljus,
Maskin- och
Vagnsmörja,
samt Stearin
och Såpa.

Jemväl för den så väl ur industriel synpunkt som för den allmänna förbrukningen
vigtiga artikeln Oljor äfvensom åtskilliga andra icke mindre vigtiga
förbrukningsartiklar, i hvilkas tillverkning vissa slag oljor ingå såsom beredningsämnen,
har vid innevarande riksdag tullfrihet blifvit yrkad. Så har Herr Rylander
i den af honom väckta, förut omförmälda motion föreslagit borttagande af
tullen å genom rektificering renade fossila eller mineral- samt genom torr distillation
framställda oljor; åberopande härvid deras stora vigt såsom lysämnen.
Så har ock Herr Hedlund dels i den allmänna förbrukningens intresse hemställt,
att oljor af alla slag, med särskild hänsyn till fotogen, måtte varda fria till införsel,
om möjligt redan från den 1 Juli innevarande år, dels ock i anseende till
tullinkomstens mindre betydande belopp föreslagit tullfrihet för ljus, talj- och palmvin-,
maskin- och vagnsmörja, stearin och såpa. Så har slutligen Herr Lundström
yrkat borttagande af tullen å maskin- och vagnsmörja; erinrande sistbemälde
motionär så väl om den ej betydliga tullinkomsten af denna vara, som
äfven om dess betydelse för fabriks- och landtmannanäringarna.

Ehuru Utskottet ej kunnat för det närvarande biträda motionärernas förslag
om tullfrihet för omförmälda artiklar, har det dock ej undfallit Utskottets
uppmärksamhet hurusom tulltaxan i afseende å berörda artiklar allt sedan afslutandet
af handelstraktaten med Frankrike företer anmärkningsvärda oegentligheter
i bristande följdriktighet och tillika pålägger en för vissa fall hög och i betraktande
af artiklarnas egenskap af nödvändighetsvaror oskälig beskattning.

Genom nämnda traktat nedsattes införselstullen å bomolja, som införes på
fastager, från två till ett öre skålpundet; men tullafgifterna å flera andra slag
oljor lemnades oförändrade vid dels två dels tre öre skålpundet, oaktadt dessa
oljor så väl med hänsigt till värde som behöflighet visserligen icke borde högre
tullbeskattas än den förstnämnda. Följden häraf blef ock, att andra artiklar, i
hvilka vissa oljor ingå såsom beredningsämnen, måste bibehållas vid en högre
tullbeskattning, än som i annat fall kunnat anses lämplig och billig.

1865 års tullkomité fäste nogsamt uppmärksamheten vid dessa förhållanden
och utredde i sitt jemte förslag till ny tulltaxa afgifna betänkande på ett, efter
Utskottets tanke, tillfredsställande sätt så väl önskvärdheten deraf, att statens
tillgångar kunde medge fullkomlig tullfrihet för en stor del af dessa oljor, som ock
angelägenheten deraf, att tullafgifterna emellertid nedsattes så väl å oljor i allmänhet
som i sammanhang dermed å artiklarne ljus, maskin- och vagnsmörja,
stearin och såpa till de belopp, hvilka upptoges i det afgifna tulltaxeförslaget.

Emellertid äro i nu förevarande ämnen bestämmelserna i 1865 års tulltaxa
fortfarande bibehållna utan annan förändring än den, som vid 1871 års
riksdag vidtogs derutinnan, att äfven till apoteksvaror hänförliga oljor, med undantag
af krotonolja, underkastades den tullafgift, som för andra ej specificerade slag
oljor är bestämd, eller tre öre skålpundet.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

I)å, såsom här ofvan är anfördt, Utskottet uti förevarande ämnen i allt
hufvudsakligt instämmer i det af omförmälda komité afgifna utlåtande och förslag,
anser Utskottet sig här böra återgifva det väsendtliga af hvad samma utlåtande
uti ifrågavarande ämnen innehåller.

Hvad dervid först angår artikeln oljor, så erinrade komitén, att de specificerade
slagen kamp-, kokosnöt-, palm- och spermaceti-, som droge och fortfarande
draga en tull af två öre skålpundet, icke till någon betydenhet tillverkades inom
landet, men vore i hög grad behöfliga för en mängd näringar, hvarföre komitén
hemställde, att tullen å dem måtte nedsättas till ett öre per skålpund, likväl med
undantag för de dyrbarare slagen, som infördes på flaskor och krus, beträffande
hvilka den stadgade afgiften ansågs böra bibehållas;

att då, vidkommande Vandra ej specificerade slag“, belagda med tre öres
tull på skålpundet, endast Bof- och Linolja vore till någon större omfattning
föremål för inhemsk tillverkning, samt alldenstund råämnena, rof- och linfrö, vore
till införsel fria, skydd i afseende å sagda tvänne oljesorter borde ifrågakomma
endast för tillverkningskostnaden, som beräknats till 7 å 10 öre per skålpund,
under det salupriset beräknats till 2 riksdaler 15 öre per kanna af 5 72 å ö3/^
skålpunds vigt, ofvan nämnda tull af tre öre måtte nedsättas till två öre för rofoch
linolja äfvensom för öfriga dithörande oljesorter, då de på flaskor eller krus
infördes, samt till ett öre för dessa sednare sorter, då de inkomma på fat, hvadan
afgiften af två öre skulle blifva gällande för alla feta oljor på flaskor eller krus
äfvensom för rof- och linolja, samt tullen af ett öre erläggas för alla feta oljor,
med nu nämnda tvänne undantag, då de på fat infördes; och

att jemväl afgiften å fossila, genom rehtificering renade oljor måtte nedsättas
till ett i stället för två öre, af skäl att inom landet af dessa oljor endast tillverkades
s. k. fotogen med de biprodukter, som vid dennas fabrikation erhållas, och
att, enligt de beräkningar, som komitén med ledning af uppgifter, hvilka från
tvänne då befintliga inhemska fabriker blifvit meddelade så väl å varuvärdet som
tillverkningskostnaden, anställt, den föreslagna tullsatsen af ett öre motsvarade i
medeltal 147a procent å tillverkningskostnaden, hvilket procenttal i betraktande deraf,
att råämnena åtnjöte tullfrihet och att dessa oljors stora behöflighet i sjelfva
verket förflyttade dem inom området af nödvändighetsvaror, synts böra vara tillfyllestgörande.

Beträffande åter öfriga här ofvan nämnda artiklar yttrade komitén, bland
annat, att, ehuru de å artikeln Ljus bestämda tullsatser af tre öre per skålpund
för talj- och palmitinljus samt fem öre skålpundet för andra slag, hvarken i och
för sig samt i betraktande af hvad för mängden af åtskilliga andra artiklar derutinnan
blifvit föreslaget, vore att anse såsom i egentlig mening, höga, eller särskilt
med hänsigt till förhållandet i vissa andra närgränsande länder direkt påkallade
någon nedsättning, komitén dock, enär om artikelns behöflighet gälde

Bevillnings-TJtshottets Betänkande N:o 6.

hvad i afseende å renade fossila oljor blifvit antydt, funnit följdriktigheten fordra, att
tullafgiften i detta hänseende måtte sättas så lågt, som omständigheterna medgåfve
och med uppmärksammande af varans tillverkningsvärde möjligen kunde ske,
hvarför och då, vidkommande talg- och palmitinljus, i afseende å det förra slaget
råämnet vore vid införsel fritt och stöpningsåtgärden ej medförde större kostnad
än omkring fem öre per skålpund, samt, hvad det senare slaget anginge, tullen
å palmolja af komitén blifvit föreslagen till ett öre per skålpund, en tullsats å
ifrågavarande ljussorter af två öre per skålpund borde, under förutsättning att
den föreslagna afgiften å palmolja blefve antagen, enligt komiténs uppfattning vara
tillfyllestgörande, samt då beträffande andra slag, dervid artikeln stearinljus förnämligast
vore att taga i betraktande, tillverkningskostnaden för denna artikel,
såväl stearinberedningen som sjelfva ljusfabrikationen inberäknade, enligt i ämnet
meddelade uppgifter, utgjorde 18 öre per skålpund, hvarjemte tullen för den i
beredningsämnet ingående palmolja belöpte sig enligt gällande bestämmelser till
omkring tre öre, samt, enligt komiténs förslag till tullsats för nämnda olja, till
omkring l1/^ öre per skålpund stearin, komitén, med afseende derpå och i stöd af
hvad rörande varans behöflighet blifvit antydt, trott sig kunna föreslå, det tullsatsen
för dessa ljusslag måtte bestämmas till fyra öre per skålpund;

att, då medelpriset å maskin- och vagnsmörja, enligt hvad upplyst blifvit,
utgjorde 14 öre per skålpund, tullen å densamma blifvit föreslagen att nedsättas
från två till ett öre per skålpund, hvarigenom varan, som allmännast består af
talg, vatten, soda eller annat deremot svarande ämne och palmolja, skulle komma
att draga lika afgift med sistnämnda artikel, som var den enda med tull belagda
bland nu omförmälda beståndsdelar;

att, då af den å Stearin lagda, till fyra öre per skålpund uppgående, tull
omkring tre öre, enligt skedd utredning, motsvarade afgiften å den i fabrikatet
ingående råvaran palmolja, hvilken med två öres tull på skålpundet lemnade omkring
58 procent stearin, och skyddet för ifrågavarande artikel alltså utgjorde ett
öre per skålpund, afgiften derå, under förutsättning att den af komitén tillstyrkta
tullsats å palmolja af ett öre per skålpund vunne godkännande, hvarigenom råvarutullen
för ett skålpund stearin skulle komma att uppgå till 1 x/2 öre, blifvit,
med bibehållande af ofvan angifna skyddstull å fabrikatet af ett öre, föreslagen
till 2Vä öre per skålpund, eller, för undvikande af öresräkning i bråktal, till två
riksdaler 50 öre per centner; och

att, då Såpa dels vore en artikel af stor och allmän förbrukning, dels lemnade
en jemförelsevis endast obetydlig tullinkomst, skulle i betraktande deraf skäl
icke saknats att ur denna synpunkt föreslå densamma till tullfrihet, men att, enär
i varan funnes med tull belagda råämnen, sådant ej kunnat ske, hvarför och då
emellertid en nedsättning i tullen synts vara af nöden, och enligt meddelade upplysningar
tillverkningskostnaden per skålpund utgjorde omkring tre öre, hvartill

komme

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 0.

komme råämnestullen, uppgående efter gällande bestämmelser till omkring ett öret
men beräknad efter komiténs förslag rörande oljetullarne till omkring Vä öre per
skålpund, afgiften å denna artikel funnits med afseende å dessa förhållanden kunna
nedsättas till hälften mot dess då och nu varande belopp eller till en riksdaler
50 öre per centner.

Utom hvad Utskottet sålunda och i öfrigt af det omförmälda komitéarbetet
inhemtat, har Utskottet ytterligare förskalfat sig för dessa frågors bedömande erforderliga
upplysningar och dervid bland annat inhemtat, att åtskilliga af de
varuvärden, Indika komitén lagt till grund för sina beräkningar, under senare
tider icke obetydligt sjunkit, i följd hvaraf de sedan lång tid tillbaka stadgade
tullafgifterna numera uppgå till vida högre procent af samma värden än vid tiden
för komiténs arbete var förhållandet. Detta gäller isynnerhet de fossila lysoljorna,
hvilka blifvit en alltmera till alla klasser spridd nödvändighetsvara, hvarå den nu
gällande tullen, två öre skålpundet, uppgår till icke mindre än omkring 14 procent
af hela varuvärdet.

Under de fem åren 1869—1873 utgjorde, sjöskadade partier oberäknade,

medelinförseln af ifrågavarande artiklar följande:

af hamp-, kokosnöt-, palm- och spermacetioljor..... 733,937 skålpund.

„ andra, ej specificerade slag af feta, icke flyktiga oljor. . 1,194,315 „

„ genom rektificering renade fossila eller mineral- samt genom

torr destination framstälda oljor........ 11,190,792 „

„ talg- och palmitinljus.............. 4,371 „

„ ljus, andra slag................ 322,670 „

„ maskin- och vagnsmörja............. 104,919 „

„ stearin................... 70,895 „

„ såpa.................... 14,009 „

Vidkommande särskild! de genom rektificering renade lysoljorna, utgjorde
införseln af dem:

år 1869.
„ 1870.
„ 1871.
> 1872.
„ 1873.

6,972,140 skålpund.
8,469,528
11,333,007 „

13,057,510 „

16,121,775 „

hvarvid ej heller sjöskadade partier tagits i beräkning.

Af dessa statistiska uppgifter framgår i all synnerhet hvilket stort och alltjemt
stigande behof af de genom rektificering renade lysoljorna är för handen;
och då, efter hvad Utskottet vidare inhemtat, oaktadt det höga tullskydd, som
hittills varit medgifvet, endast en enda fabrik för rektificering af dylika oljor numera
inom landet är i verksamhet, samt hela den inhemska tillverkningen af nyssberörda
oljor, enligt Kommerskollegii för år 1873 afgifna berättelse angående faBih.
till Biksd. Prot. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Käft. 9

Paraply- och
Parasollfodraler.

66 Bevillnings-Utsicotteis Betänkande N:o 6.

briker och manufakturer, uppgick till dels 27,254 skålpund, dels 458,018 kannor —
motsvarande, efter 5 skålpund på kannan, 2,290,090 skålpund — eller tillhopa
2,817,344 skålpund, irnder det införseln samma år, enligt hvad ofvan är nämndt,
utgjorde 16,121,775 skålpund, lärer deraf nogsamt framgå, att tullnedsättningen
påkallas af ett vida allmängiltigare intresse, än det, som till förmån för den enda
inhemska fabriken skulle kunna för det höga tullskyddets bibehållande åberopas.

Utskottet finner sig sålunda böra, med afstyrkande af bifall till de i Herrar
Hedlunds, Eylanders och Lundströms motioner väckta förslag om tullfrihet för
oljor eller vissa slag deraf, samt för talg- och palmitinljus, maskin- och vagnsmörja,
stearin och såpa, hemställa:

50:o.

a) att, beträffande feta, icke flyktiga oljor, tullen å lin- och
rof-olja måtte nedsättas till 2 öre, samt å harnp-, kokosnöt-,
palm-, spermaceti- och andra ej specificerade slag
till 1 öre per skålpund, när de å fat införas, samt för
alla å flaskor eller krus införda feta oljor bestämmas till
två öre per skålpund,

b) att tullen å genom rektificering renade lysoljor jemväl må
nedsättas till 1 öre per skålpund,

c) att i följd häraf åt rubriken “Oljor" gifves den uppställning,
bilagda taxeförslag utvisar,

d) att tullsatserna å ljus, alla slag, nedsättas med ett öre,

e) att tullen å maskin- och vagnsmörja bestämmes till 1 öre
per skålpund,

f) att tullafgiften för stearin må utgå med 2 kronor 50 öre
per centner,

g) att tullen å såpa varder till 1 krona 50 öre centnern
bestämd.

Enligt nuvarande tulltaxa aro paraply- och parasoll-fodraler af läder, lösa
eller påsatta, belagda med en tull af 50 öre per skålpund. Sådana fodraler af tyger,
lösa, förtullas lika med väfnaden, hvaraf de äro gjorda, med tillägg af 10 procent.

Under uppgift att förstnämnda slags fodraler under år 1872 i tullinkomst
inbringat endast 2 E:dr, och att det senare slaget åter samma år ej gifvit någon
tullinkomst, har Herr Hedlund i sin motion föreslagit tullfrihet för ifrågavarande
artiklar.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 67

Herr Hedlunds sist anförda uppgift grundar sig väl på någon missuppfattning
af de i Kommers-kollegii berättelse meddelade upplysningar; men då värdet
af den införda varan år 1872 utgjorde endast 37 R:dr och år 1873 47 R;dr, bär
den influtna tullinkomsten härför natuidigen varit ytterst ringa.

Då emellertid materialierna, hvilka ingå i de ifrågavarande artiklarne, äro
tullpligtiga och andra af samma materialier tillverkade varor jemväl draga tull, har
Utskottet ej kunnat biträda motionärens förslag, men deremot ansett tullen å berörda
fodraler af läder lämpligen kunna sättas till likhet med nuvarande tullsats å
nattsäckar, kappsäckar och hattfodral, eller 20 öre per skålpund; hemställande Utskottet,

51:o.

att, med afslag å Herr Hedlunds ifrågavarande förslag, tullen
å paraply- och parasoll-fodraler af läder, lösa eller påsatta,
matte varda nedsatt från 50 till 20 öre per skålpund, men
rubriken i öfrigt bibehållas oförändrad.

Af oäkta perlor, oinfattade, draga glasperlor för närvarande en tull af 15
öre per skålpund; “andra slag1'' äro belagda med en tull af 50 öre per skålpund.

Herr Hedlund har föreslagit tullfrihet för berörda artiklar, under uppgift att
tullinkomsten af desamma år 1872 endast utgjort, för glasperlor 1,804 R:dr samt
för “andra slag" 107 R:dr.

Utskottet, som ansett den af motionären föreslagna tullfrihet icke böra medgifvas,
har deremot, då, enligt Kommers-kollegii berättelser, tullinkomsten af oinfattade
oäkta perlor, andra slag, under åren 1869—1873 utgjort allenast ringa belopp,
nemligen:

år 1869
„ 1870
„ 1871
„ 1872
„ 1873

......................104 R:dr

• .....................127 „

........................ „

......................... „

......................146 „

iunnit sig böra,^ för tullbehandlingens förenklande, föreslå att alla slags oinfattade
oäkta perlor må varda i tulltaxan sammanförda till en gemensam afdelning, med
samma tullsats, som för närvarande är satt å sådana perlor af glas; Och hemställer
Utskottet derföre,

Perlor.

52:o.

att Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för oäkta glasperlor,
oinfattade, icke måtte bifallas; men att tullen å “andra slag"

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

af dylika perlor måtte varda nedsatt från 50 till 15 öre per
skålpund och i sammanhang dermed rubriken Perlor erhålla
den lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

För,Un. Den i nuvarande tulltaxa förekommande bestämmelse angående porslin, äkta,

förgyldt eller måladt i figurer eller med blommor, har Utskottet ansett böra fullständigas
genom tillsättande af ordet “försilfradt"; hemställande Utskottet

53:o.

om Eiksdagens bifall till den i detta hänseende gjorda, uti bilagda
taxeförslag upptagna förändring af rubriken Porslin.

Qvicksilfver
och Vismut.

Uti förenämnda, af Herrar Hedlund och Lundström väckta motioner äro
jemväl qvicksilfver och vismut föreslagna till tullfrihet.

Till stöd härför åberopas dels den ringa tullinkomst dessa artiklar lemnat,
dels ock af Herr Lundström särskildt, hurusom berörda artiklar vore de enda

oarbetade metaller, som ännu ej blifvit hos oss från tull befriade.

Å qvicksilfver utgör tullsatsen 15 öre, å vismut 14 öre per skålpund.
Tullinkomsten är i Kommers-kollegii berättelser beräknad hvad qvicksilfver
angår '' „„ ^ ,

för år 1869 till.................... 827 R:dr

„ „ 1870 „

1871

1872

1873

522

653

687

677

„ „ »
samt beträffande vismut
för år 1869 till
„ „ 1870 „

* „ 1871 „

, » 1872 „

„ „ 1873 „

1865 års tullkomité föreslog ifrågavarande artiklar till tullfrihet,
förande i afseende å qvicksilfver, att dess bringande till tullfrihet stode i öfverensstämmelse
med den grundsats härutinnan, som i allmänhet tillämpats för öfriga
metaller; hvarjemte ock erinrades om varans behöflighet för näringarne samt den
jemförelsevis obetydliga tullinkomst den lemnat.

12 R:dr
11 »

11 »
12 *

16 „
dervid an -

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Vidkommande vismut, åberopade tullkomitén dels den ringa tullinkomsten,
dels ock att denna vara ej syntes böra framför andra metaller vara med införselafgift
belagd.

På de af komitén sålunda anförda skäl, hemställer Utskottet,

54:o.

att qvicksilfver och vismut måtte från tull befrias.

Herrar Hedlund och Lundström hafva jemväl framstält förslag om borttagande
af tullen å rör, såväl bambu- och spanska, som rottingar, vass och andra
slag; åberopande Herr Hedlund den mindre betydande tullinkomsten, Herr Lundström
åter den omständigheten att ifrågavarande artiklar utgöra råämne för korg-,
stol- och väfskedsmakare samt svarfvare, utan att åtminstone rottingar samt bambuoch
spanska rör kunna produceras inom landet.

Berörda artiklar draga nu en tull, bambu- och spanska rören af 6 öre, de
öfriga af 1 öre per skålpund.

I Kommers-kollegii berättelser har tullinkomsten beräknats:

af bambu- och spanska rör

för år

11 11
11 11
11 11
11 11

1869 till

1870 „

1871 „

1872 „

1873 „

385

134

R:dr

samt

af rottingar, vass och andra slag

för år 1869 till.................. 609 R:dr

„ „ 1870 „ 1,061 „

* „ 1871 „ 727 „

„ „ 1872 „ 605 „

„ „ 1873 „ . . 1,294 „

1865 års tullkomité, som äfven föreslog tullfrihet för ifrågavarande artiklar, åberopade
såsom skäl derför, bland annat, dels artiklarnes egenskap af råämnen, dels
att förtullningen, i följd af varornas beskaffenhet, vore särdeles hindersam och besvärlig,
dels ock hurusom en stor myckenhet af artiklarne infördes såsom underbäddning
för skeppsladdningar och vid sådant förhållande redan inkomma tullfri.

På dessa skäl, och då tullinkomsten ej är af nämnvärd betydenhet, har Utskottet
velat biträda motionärernes förslag om tullfrihet för ifrågavarande artiklar;
Och torde, i händelse af bifall till detta förslag, det i nuvarande taxa förekommande

Rör.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

stadgande om tullfrihet för rör, som inkomma såsom underbäddning för skeppsladdningar,
böra såsom obehöfligt utgå.

Utskottet hemställer,

55:o.

att tullfrihet måtte medgifvas för rör, bambu- och spanska äfvensom
rottingar, vass och andra slag, och att i sammanhang
dermed rubriken Rör måtte erhålla den förändrade lydelse,
bilagda taxeförslag utvisar.

Senap, omalen. Senap, omalen, i nuvarande tulltaxa belagd med en tull af 3 öre per skål pund,

är, i anseende till den ringa tullinkomsten, i Herr Hedlunds motion föreslagen
till tullfrihet.

Tullinkomsten är i Kommers-kollegii berättelser beräknad:

för år 1869 till....................1,081 R:dr

„ „ 1870 „....................1,289 „

„ „ 1871 „.................... 787 „

„ „ 1872 „....................1,241 „

„ „ 1873 „.................... 1,399 „

I betraktande af tullinkomstens mindre betydande belopp, och då de införda
qvantiterna torde till ej ringa del utgöras af foder-senap, hemställer Utskottet,

56:o.

att senap, omalen, måtte från tull befrias.

Siktar och
Såll.

Siktar och såll draga nu en tull af 25 öre per skålpund.

I anseende till den ringa tullinkomsten af dessa artiklar, äro de af Herr
Hedlund föreslagna till tullfrihet.

Tullinkomsten beräknades:

för år 1869 till

„ 1870
» 1871
„ 1872
„ 1873

86 R:dr

122

237

146

Bevillnings- Utskottets Betänkande'' N:o~6.

Då ifrågavarande artiklar utgöra behöfliga redskap för vissa näringar och såsom
sådana, enligt redan i vår tullagstiftning antagen grundsats, böra medgifvas
tullfrihet, hemställer Utskottet,

57:o.

att siktar och såll måtte från tull befrias.

Siktduk förtullas nu lika som det bearbetade material, hvaraf den består. Siktduk.

Sålunda törtullas t. ex. siktduk af jern såsom manufaktursmide, siktduk af stål såsom
stålarbeten.

Då numera siktduk utgör en beståndsdel i en stor mängd maskiner och redskap;
då maskinerier och redskap samt delar deraf, ej specificerade, äro från tull
befriade; samt då siktduk, sammanfogad med maskinen eller redskapet, ej är föremål
för tullbeskattning, har det synts Utskottet att siktduk, äfven när den lös införes,
borde vara från tull fri; hemställande Utskottet derföre,

58:o.

att siktduk måtte göras tullfri, och att i sammanhang dermed
rubriken “Siktduk11 måtte erhålla den förändrade lydelse, bilagda
taxeförslag utvisar.

I följd af hvad Utskottet beträffande siktduk föreslagit, har förändring fun- iMetaller,
nits nödig i afseende å det i nuvarande tulltaxa vid metaller, sammansatta, arbe- samman^attatade,
andra slag, förekommande stadgande, hvarigenom bland annat metallduk under
dessa “andra slag11 inbegripes.

Den under samma taxerubrik förekommande bestämmelse:

“bleck och spik till fartygs förhydning...........Fria11

har Utskottet ansett böra fullständigas till följande lydelse:

“bleck, bult och spik till fartygs byggnad och förhydning .... Fria11.

Utskottet hemställer,

59:o.

att, med bifall till nämnda förändringar, rubriken “Metaller,
sammansätta11, måtte erhålla den lydelse, bilagda taxeförslag
utvisar.

Taxerubriken

Skomakare arbeten.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Taxerubriken “Skomakare-arbeten11 har nu följande lydelse:

“Skomakarearbeten:

af siden.................1 skålp. 1 krona,

af andra tyger, samt af saffians-, karduans-, färgade,

pressade eller tryckta skinn........1 skålp. 60 öre,

becksöms- och s. k. sjöstöflar ........1 Pa^'' 50 öre>

med bottnar af trä.............1 skålp. 10 öre,

andra slag................1 skålp. 40 öre,

Samtliga dessa artiklar, undantagandes skodon med bottnar af trä, äro i
Herr Hedlunds motion föreslagna till tullfrihet; åberopande motionären den mindre
betydande tullinkomst, ifrågavarande artiklar lemnat under ar 1872.

Denna inkomst, som, enligt Kommers-kollegii berättelse, för skomakarearbeten
af siden beräknades för år 1872 till 117 R:dr, är i samma embetsverks berättelser
beräknad:

hvad angår skomakarearbeteu af andra tyger samt af saffians-, karduans-,
färgade, pressade eller tryckta skinn:

för år 1869 till...................

„ „ 1870 „...................

„ „ 1871 „...................

„ „ 1872 „...................

„ „ 1873 „........... ........

Vidkommande becksöms- och s. k. sjöstöflar:

för år 1869 till...................

„ ,, 1870 „...................

,, „ 1871 „.....f..............

„ „ 1872 „...................

n n 1873 „...................

samt beträffande “andra slag11:

för år 1869 till...................

„ ,, 1870 „ . ..................

■» ». 1871 „ ...................

„ „ 1872 „...................

...................

I afseende å siffrorna för åren 1872 och 1873 bör dock erinras, dels att,
hvad becksöms- och s. k. sjöstöflar angår, tullinkomsten deraf för år 1873 är alldeles
för högt beräknad, i ty att af under det året införda 464 par sådana skodon icke
mindre än 454 par voro landvägen från Norge inkomna, dels ock att af “andra
slag11 skomakare-arbeten voro landvägen från Norge inkomna år 1872 453 skålpund,
år 1873 158 skålpund.

1,031 R:dr
748 „

1.388 „
1,603 „
4,523 „

1 R:dr

2 ,,

8 „

7 „

232 „

809 R:dr
923 „
1,393 „

2.389 „
6,858 „

Skodon

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6. '' 73

Skodon med bottnar af trä, som på senare tider börjat hit införas, blefvo
föist vid sistlidet ars riksdag i taxan specificerade. De hänfördes förut vid tullbehandlingen
till “Skomakarearbeten, andra slag11, men då tullafgiften för dessa
andra slag", i betraktande deråt att ett par skodon med bottnar af trä väga till
och med mera än 2 skålpund, ansågs i förhållande till varans värde alltför hög,
lindrades tullen för sistnämnda slags skodon till 10 öre per skålpund.

Utskottet, som ansett skäl ej förekomma föranledande till förändring af nuvarande
tullsats å skomarearbeten af siden, har deremot, i betraktande af den
obetydliga roll den tullpligtiga införseln af becksöms- och s. k. sjöstöflar intager,
funnit sig böra bitiäda motionärens förslag om tullfrihet för dessa gröfre artiklar;
i sammanhang hvarmed Utskottet ock trott sig kunna föreslå jemväl skomakarearbeten
med bottnar af trä till tullfrihet.

För öfriga med respektive 60 och 40 öres tull per skålpund nu belagda
slag af skomakare-arbeten bör, enligt Utskottets åsigt, tullfrihetsmedgifvande ej ifrågakomma;
men torde icke blott de af Utskottet föreslagna nedsättningar i tullsatserna
å beredda, till pelsverk ej hänförliga hudar och skinn, utan äfven sjelfva varans
stora betydelse för den allmänna förbrukningen böra föranleda till tullnedsättningar
å sistberörda slag af skomakare-arbeten; och då sammanförande af dessa
slag till en enda afdelning i taxan, med en gemensam tullsats, skulle innebära en
ej oväsentlig förenkling vid tullbehandlingen och icke synes böra från statsinkomstens
synpunkt möta något hinder, har Utskottet velat framställa förslag derom att
nämnda slag åt skomakare-arbeten sammanföras till en afdelning, med en tullsats
af 30 öre per skålpund.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

60:o.

a) att Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för skomakarearbeten
af siden måtte lemnas utan afseende;

b) att tullen å, skomakare-arbeten af andra tyger, samt af saffian-,
karduans-, färgade, pressade eller tryckta skinn
måtte varda nedsatt från 60 till 30 öre per skålpund;

c) att tullfrihet måtte medgifvas för becksöms- och s. k. sjöstöflar,
äfvensom för skomakare-arbeten med bottnar af trä;

d) att tullen å nuvarande “andra slag1'' af skomakare-arbeten
måtte nedsättas från 40 till 30 öre per skålpund; och

e) att i sammanhang härmed rubriken “Skomakare-arbeten“
måtte erhålla den förändrade lydelse, bifogade taxeförslag
utvisar.

Bill. till Biksd. Prof. 1875. 5 Sand. 1 Afä. 5 Häft.

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 6.

Skor af yllefilt.

Socker.

Sprutor,

brand-.

Till förtydligande af rubriken “Skor af yllefilt" har åt densamma gifvits den
förändrade uppställning, bilagda taxeförslag utvisar; hemställande Utskottet

film.

om Riksdagens bifall härtill.

Uti af gifven, förut omförmäld motion har herr Ch. Dickson framstält förslag,
att tullen å råsocker måtte upphäfvas, samt att tullsatsen å raffineradt socker
måtte bestämmas till det belopp, som nu utgör skilnaden emellan tullen å råsocker
och den å raffineradt.

På sätt af motionen och det, vid dess remitterande, af herr Dickson afgifna,
Utskottet tillhandakomma yttrande inhemtas, har den närmaste anledningen till Herr
Dicksons förslag varit eu af herr C. A. Larsson från Östergötlands län vid innevarande
riksdag inom Andra Kammaren väckt motion derom, att Riksdagen måtte
för sin del besluta, att hvarje hvitbetssockerfabrik skall vara fri från accis under
de tio första åren af sin verksamhet. I följd af denna motion och på det den inhemska
hvitbetssockertillverkningen “må få fritt utveckla sig och frikallas från all
skatt och deraf härflytande kontroll", har herr Dickson funnit sig föranlåten yrka
ändringar i nuvarande tullsatser å raffineradt och oraffineradt socker.

Sedan emellertid Riksdagen, med bifall till Utskottets afstyrkande hemställan,
afslagit Herr C. A. Larssons förenämnda motion, torde från hvitbetssockertillverkningens
synpunkt skäl för bifall till Herr Dicksons motion ej vara för handen ,
och då Utskottet eljest icke funnit sig böra ifrågasätta ändring i tullsatserna å
förevarande ur tullinkomstens synpunkt så vigtiga artiklar, hemställer Utskottet,

62:o.

att Herr Dicksons motion måtte lemnas utan afseende.

Sprutor, brand-, med tillbehör äro i nuvarande tulltaxa belagda med en
tull af 5 procent utaf värdet.

Herr Hedlund har i sin motion föreslagit tullfrihet för denna artikel i anseende
till den mindre betydande tullinkomsten.

Nämnda inkomst är i Kommers-kollegii berättelser beräknad

för år 1869 till
„ „ 1870 „

„ „ 1871 „

„ „ 1872 „

„ „ 1873 „

818 Rall-,
1,530 „

2,179 „

3,273 „

3,263 „

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

1865 års tullkomité anförde i afseende å brandsprutor, att då dessa vore
eu för så väl^det allmänna som den enskilde högst behöflig artikel, skäl icke syntes
förefinnas att å densamma bibehålla tull, sedan sådan ej vidare utginge för andra
jemförliga maskinerier och redskap; och föreslog komitén derföre tullfrihet för
brandsprutor.

Instämmande i hvad komité!) sålunda andragit, hemställer Utskottet,

63:o.

att sprutor, brand-, med tillbehör måtte från tull befrias.

Enligt nu gällande tulltaxa äro strängar af metall belagda med eu tull af
10 öre, strängar, andra slag, med en tull af 50 öre, allt per skålpund.

Berörda artiklar äro, i anseende till den ringa tullinkomsten, af Herr Hedlund
föreslagna till tullfrihet.

För strängar af metall beräknades tullinkomsten

för år

55 55

1869 till.

1870 „ .

1871 „ .

1872 „ .

1873 „ .

225 R:dr,
288 „
255 „

366 „

362 „

samt för strängar, andra slag,
för år 1869 till.....

1870

1871

1872

1873

213 Rdr,
159 „

336 „

252 „

409 „

Från statsinkomstens synpunkt torde dessa tullsatsers bibehållande ej vara
af nämnvärd betydenhet. Deremot skulle borttagande af tullsatsen å strängar af
metall förekomma de tvister, som ofta lära inträffa derom, huruvida vissa inkommande
artiklar skola förtullas såsom strängar af sistnämnda slag, eller behandlas
såsom ståltråd eller metalltråd, andra slag, derför tullfrihet åtnjutes. Utskottet, som
i detta förhållande funnit särskild anledning att tillstyrka tullfrihet för strängar af
metall, har derjemte ur den allmänna synpunkten, att hela den ifrågavarande artikeln
ingår bland materialierna för tillverkningen af musikaliska instrumenter och
för odlingen af skön konst, ansett sig böra hemställa,

Strängar.

64:o.

att strängar, alla slag, måtte från tull befrias.

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 6.

Snören, tarm -

Tamarinder.

Tenlikar.

För den händelse Utskottets förslag under sistberörda punkt varder af Riksdagen
godkändt, torde den vid snören, tarm-, nu förekommande hänvisning böra
förändras, på sätt bilagda taxeförslag utvisar; hemställande Utskottet

65:o.

om Riksdagens bifall härtill.

Bland de artiklar, som, i följd af den ringa tullinkomst de lemnat, blifvit af
Herrar Hedlund och Lundström föreslagna till tullfrihet, äro ock tamarinder, derå
tullen för närvarande utgör 4 öre per skålpund.

Tullinkomsten af denna artikel beräknades

för år 1869 till
„ „ 1870 „

„ ., 1871 „

„ „ 1872 „

„ „ 1873 „

168 R:dr.

123

119

142

131

I betraktande deraf att ifrågavarande artikel hufvudsakligen användes endast
såsom beredningsämne vid tobaksfabrikationen och lemnat eu jemförelsevis obetydlig
inkomst, föreslog 1865 års tullkomité artikeln till tullfrihet.

Åberopande de af komitén sålunda anförda skäl, hemställer Utskottet,

66:o.

att tamarinder måtte från tull befrias.

Med åberopande deraf att tenlikor år 1872 ej lemnat större tullinkomst än
669 R:dr, har Herr Hedlund föreslagit borttagande af den å nämnda artikel lagda
tull, 15 öre per skålpund.

Tenlikor, som vanligen förfärdigas af sammansatt metall, draga derföre ock
samma tull som de till metaller, sammansatta, arbetade, andra slag, hänförliga
mindre dyrbara arbeten; och har Utskottet ansett det böra dervid förblifva.

Deremot har Utskottet funnit rubriken böra förtydligas genom tillägg af orden
“eller möbelspik “; hemställande Utskottet,

67:o.

att Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för tenlikor icke måtte
bifallas; men att ifrågavarande rubrik må erhålla den förändrade
lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Vid rubriken terpentin bar Utskottet ansett böra. till förebyggande af miss- Terpentin.
förstånd, tillsättas bestämningen “nativ eller rå''1; hemställande Utskottet

68:o.

om Riksdagens bifall härtill.

terpentinolja och terpentinspiritus draga för närvarande eu tull af 3 öre Terpentinolja
pr skålpund. spiritus.

Då denna vara är ett vigtigt beredningsämne af mångfaldig och stor användning;
och då Utskottet föreslagit nedsättning i tullsatserna å åtskilliga andra
oljor, har Utskottet ansett sig jemväl böra hemställa,

69:o.

att tullen å terpentinolja och terpentinspiritus måtte varda
nedsatt från 3 till 2 öre per skålpund.

Uti förenämnda, af Herr Hedlund väckta motion, har bemälde motionär, under
erinran hurusom i England thé intoge samma plats i den allmänna förbrukningen
som kaffe hos oss, men att deremot i vårt land thé förbrukades nästan uteslutande
inom de mera bergade samhällsklasserna, vidare anfört att sistnämnda
förhållande, enligt motionärens åsigt, berodde icke minst på varans dyrhet, vållad
i väsentlig mån af den höga tullen, 60 öre per skålpund, hvilken, hög redan för
det dyrare théet, vore orimlig i afseende å det billigare; och har motionären, under
uttalande af den mening att théet gåfve en dryck, som verkade helsosamt och
uppfriskande samt vore val egnad att ersätta bruket af starka drycker, hemstält,
huruvida icke nedsättning kunde synas påkallad i tullen å thé, exempelvis från 60
till 25 öre per skålpund.

Införseln af thé utgjorde enligt Kommers-kollegii berättelser

år 1865 62,119 skålpund,

,,1869 80,125

„ 1873 102,736

Jemföres härmed införseln af kaffe utgörande, sjöskadade partier oberäknade,

år 1865 16,860,775 skålpund,

,,1869 ................... 16,943,142

„ 1873 ................... 26,555,213

Thé.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

visar sig nogsamt, att, om än förbrukningen af thé på senare tider tilltagit, densamma
dock i jemförelse med förbrukningen af kaffe är synnerligen obetydlig. Att
detta i viss mån är beroende på varans relativa dyrhet, är utom allt tvifvel. Och
huru väsentligt den nuvarande tullsatsen bidrager att fördyra théet, inses klarligen,
om man betänker i livilket förhållande tullsatsens belopp, 60 öre, står till
priset på de billigare och derföre allmännare förbrukade théslagen. Då nu, enligt
Utskottets åsigt, det skulle vara till gagn, om ifrågavarande artikel, genom en minskning
i priset, blefve mera allmänt tillgänglig jemväl för de mindre bemedlade, har
Utskottet redan af denna anledning funnit sig manadt att tillstyrka en nedsättning
af tullen å thé. Ett ytterligare skäl för detta tillstyrkande har Utskottet
trott sig finna i den betydelse, théet har såsom proviant-artikel för svenskt sjöfolk.
Enligt den genom Kongl. kungörelsen den 3 Februari 1865 faststälda spisordning
för besättningar å svenska handelsfartyg, skall hvar man af besättningen
i hvarje vecka erhålla viss qvantitet thé; och, efter hvad Utskottet inhemtat, lära
på rätt många svenska handelsfartyg besättningarne, enligt egen önskan, i stället
för vissa andra födoämnen bekomma ej obetydlig myckenhet thé utöfver det qvantum,
hvartill de äro lagligen berättigade.

På grund af hvad Utskottet nu anfört, hemställer Utskottet,

70:o.

att tullen å thé måtte varda nedsatt från 60 till 30 öre per
skålpund.

Tidningar och Taxerubriken tidningar och tidskrifter har följande lydelse:

tidskrifter. “Tidningar och Tidskrifter, äfven då de äro tryckta på Svenska språket,

så framt i detta fall de, adresserade till svenskt postkontor, med allmän

post inkomma.............4.....Fria,

som inkomma annorlunda än med allmänna posten; se Böcker“.

Sedan numera alla tryckta böcker äro från tull fria, torde någon anledning ej
vidare förefinnas att bibehålla 2:ne särskilda afdelningar af ifrågavarande rubrik,
med hänvisning för den ena till rubriken “Böcker"; hemställande Utskottet derför,

71:o.

att ifrågavarande rubrik måtte erhålla följande förenklade lydelse:
“Tidningar och Tidskrifter........Fria".

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Inom Utskottet har förslag blifvit framstäldt om närmare undersökning och
pröfning af det förhållande, hvari för den betydande förbrukningsartikeln tobak
tullsatserna å råvara och fabrikater ställa sig till statskassans, konsumtionens och
fabrikationens vid tullagstiftningen i andra hänseenden afvägda skäliga intressen.
Och Utskottet har funnit en sådan undersökning desto mera påkallad, som missförhållandet
nu är ögonskenligt, och det icke kan vara af lagstiftningen åsyftadt att
med uppoffring af både statskassans och konsumtionens billiga anspråk uteslutande
se fabrikationens fördel till godo. Huru obetingadt än erkännes, att artikeln tobak
kan betraktas såsom ett företrädesvis lämpligt föremål för konsumtionsbeskattning,
må man dock aldi-ig förbise, att denna beskattning, för att kunna anses berättigad,
bör vara så ordnad, att den kommer det allmänna till godo och icke blott tjenar
till medel för tillverkaren att kunna godtyckligt taxera förbrukaren. Att denna
grundsats emellertid hittills vant i vår tullbeskattning å tobak förbisedd eller lemnad
utan behörig tillämpning, är lätt bevisadt.

Ännu under åren 1865 och 1866 utgjorde tullen å cigarrer 1 R:dr 80 öre, å
karfvad tobak 50 öre, å malen tobak eller snus 55 öre, å spunnen, hopvriden
eller pressad tobak 35 öre samt å stänger och karotter 60 öre, per skålpund. Cigaretter
förtullades lika med karfvad tobak. Under samma år var den oarbetade
tobaken åsatt en tullsats af 25 öre per skålpund.

1865 års tullkomité, som ansåg sig icke böra tillstyrka någon förändring i
råvarutullen, hemstälde deremot, i fråga om den arbetade tobaken, att tullen å
cigarrer och cigarretter måtte bestämmas till 75 öre, samt å andra slag, karotter
derunder inbegripna, till 35 öre, per skålpund. I detta hänseende anförde komitén
vidkommande först cigarrer, bland annat, att på grund af de, i vissa afseenden likväl
skiljaktiga uppgifter, som härutinnan meddelats, blifvit beräknadt att, vid fabrikationen
af denna artikel, af den dervid använda tobaken afginge omkring 45 procent,
hvadan tullen å den i ett skålpund cigarrer ingående råvaran, med då gällande
tullsats för denna, icke kunde upptagas högre än till 45 öre. Enligt sammanstämmande
uppgifter belöpte sig åter tillverkningskostnaden till omkring 1 R:dr
50 öre per skålpund färdiga cigarrer, med ^beräkning af bladens sortering och
skapning, cigarrernas rullning, sortering, bundtning, inpackning i lådor, m. m. jemte
räntor och underhållskostnader; och då, efter komiténs åsigt, det vore endast i
denna kostnad, som fabrikatet borde utöfver råämnet beskattas, samt 20 procent
af nämnde kostnad i förevarande fall syntes böra innebära ett tillräckligt skydd för
den inhemska tillverkningen, och jemväl varans beskaffenhet att lätt kunna smugglas
fordrade, att den icke belädes med alltför betungande införselafgift, ansåg komitén
dåvarande tull å cigarrer böra nedsättas till 75 öre per skålpund. Hvad karfvad
tobak anginge, hade för komitén uppgifvits att, vid tillverkande af detta slags
tobak, från 20 till 30, eller i medeltal 25 procent af råvaran, bortginge såsom affall,
i följd hvaraf dåvarande råvarutullen å 1 skålpund af detta fabrikat skulle belöpa

Tobak.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

sig till 33V3 öre; och hade tillverkningskostnaden uppgifvits till omkring 12 öre per
skålpund. Enligt komitén tillhandakommen uppgift ökades, vid beredningen af
snus, vigten af den dertill använda tobaken med 40 å 50 procent, hvilken vigttillökning,
enligt hvad komitén jemväl inhemtat, ungefärligen motsvarade tillverkningskostnaden.
Och ehuru i följd häraf någon förhöjning utöfver råvarutullen ej
vore för denna artikel påkallad, derest endast så beskaffad vara, som inom landet
tillverkades, afsåges, ansåg komitén likväl eu tilläggsafgift till råvarutullen böra fortfarande
ega rum, enär de snussorter, som utgjorde föremål för införsel, allmännast vore
af högre värde, och artikeln derjemte vore af den art, att tullsatsen för densamma
kunde nästan uteslutande ur finansiel synpunkt regleras. I afseende å spunnen
tobak, dertill i ämnet hörde fabrikanter förklarat äfven “stänger''1 böra hänföras,
hade uppgifvits, dels att för dylik tillverkning af utländska blad, hvilken försåldes
fullkomligt torr, vore att beräkna ett afdrag i råvaruvigten af omkring 35 procent,
under det att deremot för sådan tillverkning af svenska blad ingen vigtförminskning
egde rum, dels att detta senare förhållande kunde antagas såsom regel vid
fabrikationen af all spunnen tobak, utan afseende derå om råämnet bestode af utländsk
eller inhemsk produkt; och hade beredningskostnaden för detta fabrikat blifva
för komitén uppgifven till 20 öre per skålpund. Då karotter ej utgjorde föremål
för inhemsk tillverkning, hade uppgift om beredningskostnaden för dit hänförliga
varuslag ej kunnat af komitén erhållas; men ansåg komitén denna artikel, i
anseende till den synnerligen ringa införseln, vara för det dåvarande, hvad tullbeskattningen
anginge, af underordnad betydelse. Komitén fann sig med stöd af
nu omförmälda föxdiållanden och på i öfrigt anförda skäl böra hemställa om enahanda
tull för alla slag af arbetad tobak undantagandes cigarrer och cigaretter.

Vid 1865—1866 årens riksdag ansågo Rikets Ständer af de genom bemälda
tullkomité verkstälda undersökningar upplyst, att dåvarande tullsatser å de särskilda
slagen arbetad tobak stode i ett öfverdrifvet högt förhållande till kostnaden för deras
åstadkommande; och funno vid sådant förhållande Rikets Ständer dessa tullsatser
böra, utom hvad spunnen, hopvriden eller pressad tobak anginge, nedsättas
till deras nuvarande belopp, nemligen för cigarrer 1 R:dr 30 öre, för karfvad tobak
45 öre, för malen tobak eller snus 50 öre, samt för stänger och karotter 55
öre, allt per skålpund. Härjemte blefvo cigaretter i taxan uppförda till lika tullbehandling
med cigarrer.

Efter det tullen å oarbetad tobak blifvit höjd vid 1867 års riksdag till 26
och vid 1871 års riksdag till dess nuvarande belopp 29 öre per skålpund, hemstälde
Bevillnings-Utskottet vid 1873 års riksdag om nedsättningar i nuvarande
tullsatser å arbetad tobak, undantagandes spunnen, hopvriden eller pressad. I
afgifvet utlåtande anförde Utskottet härom, bland annat, att tullsatserna å arbetad
tobak samt företrädesvis å cigarrer och snus vore öfverdrifvet höga; att, ehuru
dessa tullbelopp blifvit bestämda i syfte att bereda staten en stor tullinkomst, det

likväl

Bevillning s-Utshottets Betänkande N:o G.

likväl visat sig, att de fastmera motverkat detta ändamål, ity att införseln af cigarrer
och snus ingalunda motsvarat den omfattande förbrukningen deraf, hvilket
hade sin naturliga orsak deri, att det höga tullskydd, som den inhemska tillverkningen
af sådana artiklar åtnjöte, stält de svenska fabrikaterna utom konkurrens
med utlandets; att fördenskull, om dessa artiklar ansåges företrädesvis egnade att
förskaffa staten en större tullinkomst, man måste tillse, att tullsatserna icke bestämdes
så högt, att de omöjliggjorde all täflan emellan utlandets och våra egna
fabrikat, hvarigenom, såsom för närvarande hos oss, den höga tullsatsen endast
komme att innebära en premie för den inhemska fabrikanten, och någon nämnvärd
införsel icke kunde ega rum af andra artiklar än sådana, som icke inom landet
tillverkades; samt att Utskottet ej heller ville lemna oanmärkt dessa varors beskaffenhet
att med lätthet kunna smugglas, med hänsyn hvartill det ock vore nödigt,
att de ej belädes med en alltför betungande införselsafgift.

I fråga om de belopp, hvartill tullsatserna borde bestämmas, hänförde sig
Utskottet till den i detta afseende af 1865 års tullkomité lemnade, ofvan återgifna
utredning; Och ansåg Utskottet förty, hvad cigarrer anginge, tullen å den
i ett skålpund sådana ingående råvaran, med nu gällande tullsats för denna, kunna
antagas uppgå till omkring 53 öre; i följd hvaraf och då enligt Utskottets åsigt
den tullsats som erhölles, om nyssnämnda råvarutull ökades med ett belopp, motsvarande
ungefär 20 procent af varans tillverkningskostnad, komme att innefatta ett
tillräckligt skydd för den inhemska näringen, Utskottet föreslog, att tullen å cigarrer
och de med dem närmast jemförliga cigarretterna måtte nedsättas till 85 öre per skålpund.
De öfriga slagen af arbetad tobak ansåg Utskottet lämpligen kunna sammanföras
under en bestämmelse och draga lika tull, hvilken Utskottet föreslog till 35 öre
per skålpund, eller det för närvarande för spunnen, hopvriden eller pressad tobak
gällande belopp. Hvad särskild! snus beträffade, uttryckte Utskottet den åsigt,
att äfven med en tullsats derå af 35 öre per skålpund ett icke obetydligt skydd
fortfarande skulle vara lemnadt den inhemska tillverkningen. Slutligen erinrade
Utskottet, hurusom nedsättningen af den nu för stänger och karotter stadgade
tullsatsen af 55 öre per skålpund, så mycket mindre borde möta något hinder,
som hela införseln af detta slags tobak utgjorde endast några få skålpund årligen.

Det af Bevillnings-Utskottet vid 1873 års riksdag framstälda förslaget blef
af Första Kammaren antaget, men af Andra Kammaren afslaget, och föll i gemensam
votering med 160 nej mot 133 ja.

Utskottet, som i allt hufvudsakligt instämmer uti de af Bevillnings-Utskottet
vid 1873 års riksdag i förevarande ämne uttryckta åsigter, har ansett sig böra
förnya den då gjorda framställningen.

Under åberopande i öfrigt af den af 1865 års tullkomité gifna utredning i
ämnet, vill Utskottet allenast, till ämnets vidare belysande, ur Kommers-kollegii
berättelser meddela några statistiska uppgifter.

Bill. till Bihsd. Prat. 1875. 5 Sand. 1 Afd. 5 Häft.

Bcv il In ings- Ut sko Hets Betänkande N:o C.

De svenska tobaksfabrikernas tillverkningar upptagas,

för år 1864:

till 7,953,412 skålpund, hvaraf

cigarrer................. 570,055 skålpund,

kardustobak................ 774,570 „

snus.................. 5,038,652 „

diverse tobak............... 1,570,135 „

för år 1869:

till 8,576,669 skålpund, hvaraf

cigarrer................. 495,325 skålpund,

kardustobak................ 1,064,292 „

snus.................. 5,670,954

diverse tobak............... 1,346,098 „

för år 1873:

till 11,203,571 skålpund, hvaraf

cigarrer................. 1,250,282 skålpund,

kardustobak................ 1,269,227 „

snus.................. 6,634,878 „

diverse tobak............... 2,049,184 „

Införseln från andra länder utgjorde

för år 1864:

cigarrer.................... 36,879 skålpund,

karfvad tobak (cigarretter då derunder inbegripna) .... 5,702 „

malen tobak eller snus.............. 9,293 „

spunnen, liopvriden eller pressad tobak........ 15,095 „

stänger och karotter............... 0

år 1869:

cigarrer och cigarretter.............. 37,360 skålpund,

karfvad tobak................. 9,096 „

malen tobak eller snus.............. 7,962 „

spunnen, hopvriden eller pressad tobak........ 30,464 „

stänger och karotter............... 124

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

år 1873:

cigarrer och cigarretter.............. 66,182 skålpund,

karfvad tobak................. 9,393

malen tobak eller snus.............. 8,938 .,

spunnen, hopvriden eller pressad tobak........ 26,157 „

stänger och karotter............... 0

Utskottet hemställer,

72:o.

att, med bibehållande af tullen å oarbetad tobak, men med
ändring af bestämmelserna angående arbetad tobak, i fråga
varande rubrik må erhålla följande lydelse:

“Tobak:

oarbetad, blad och stjelk. ... 1 skålpund — 29 öre;
arbetad:

cigarrer och cigarretter ... 1 skålpund — 85 öre,

andra slag........1 skålpund — 35 öre.“

För den händelse Utskottets förslag om förändrad lydelse af rubriken Tobak
varder af Riksdagen godkändt, torde de i nuvarande tulltaxa vid Karott, Negerhead
och Snus förekommande hänvisningar böra förändras, på sätt bilagda taxeförslag
utvisar; hemställande Utskottet

73:o

om Riksdagens bifall härtill.

Enligt nuvarande tulltaxa drager Tran, alla slag, en tull af ett öre per
skålpund.

Om denna artikels behöflighet för vissa industrigrenar — hvaribland särskilt
garlverihandteringen — vittnar den stora införseln, hvilken, enligt Kommerskollegii
berättelser, utgjorde

år 1869 .................... 1,226,957 skålpund,

» 1870....................1,185,416

» 1871 .................... 1,328,826

» 1872................. 1,672,069

» !873 .............. 1,933,111

Karott,

Negerhead,

Snus.

Tran.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Tvål.

I betraktande häraf och i öfverensstämmelse med den grundsats, att beredningsämnen
till användande vid näringarna böra, så vidt något väsendtligt hinder
ej möter, från tull befrias, har Utskottet ansett sig böra föreslå tullfrihet för
ifrågavarande artikel; hemställande Utskottet alltså,

74:o.

att tran, alla slag, måtte från tull befrias.

Tvål, parfymerad, är i nu gällande taxa belagd med en tull af 12 öre;
tvål, andra slag, med en tull af 5 öre per skålpund.

Herr Hedlund har föreslagit dessa artiklar till tullfrihet; åberopande härvid
den ringa tullinkomsten.

Införseln af berörda artiklar utgjorde

år

hvad parfymerad tvål angår

1869 ..........

1870 ......... .

1871 ......... .

1872 ..........

1873 ..........

samt vidkommande “andra slag"

år

1869

1870

1871

1872

1873

4,283 skålpund,
4,769 „

11,274 „

8,845
9,211

60,119 skålpund,
62,407
66,191
57,423
68,629 „

Utförseln

af parfymerad tvål uppgick

år

1869 till

1870 „

1871 „

1872 „

1873 „

år

samt af “andra slag"

1869 till . . .

1870 „ . . . . . .

3,306 skålpund,

2,866 „

6,686 „

9,541 „

14,676

4,398 skålpund,
10,371

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

år 1871 till.................

„ 1872 „ .................

,, 1873 „ .................

P ,

Den inhemska tillverkningen af tvål är uppgifven
för år 1864 till...............

» » 1869 „ ...............

» „ 1873 „...............

. 8,020	skålpund,
. 21,795
. 50,186
543,504	skålpund
[ 650,484	st.
640,810	skålpund
[ 256,272	st.
1,098,712	skålpund
l 326,820	st.

Utskottet har väl icke kunnat biträda motionärens förslag om tullfrihet
för ifrågavarande artiklar, men likväl, dels med afseende på deras betydelse såsom
reningsmedel, äfvensom den inhemska tillverkningens utveckling på senare tiden,
dels ock med hänsyn till de af Utskottet för vissa oljor föreslagna nedsättningar,
funnit sig böra ifrågasätta en nedsättning i tullsatserna med 2 öre per skålpund;
hemställande Utskottet alltså,

75:o.

att tullen å tvål måtte varda nedsatt, för parfymerad från
12 till 10 öre och för “andra slag" från 5 till 3 öre per
skålpund.

Bland de artiklar, som, i anseende till den ringa tullinkomsten, blifvit i
Herrar Hedlunds och Lundströms förenämnda motioner föreslagna till tullfrihet,
äro ock Tändstickor, jemväl af annat material än trä, äfvensom Tändsvamp, hvilka
artiklar, närmaste emballagets vigt inberäknad, för närvarande draga en tull af
2 öre per skålpund.

Införseln af berörda artiklar utgjorde

år 1869

))

1870

1871

1872

1873

407 skålpund,
22,638
5,389 „

2,604 „

5,676

Tändstickor

och

Tändsvamp.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Utförseln af tändstickor, som år 1864 uppgick till 1,687,245 skålpund,
utgjorde

år 1869
„ 1870
„ 1871
„ 1872
„ 1873

4,634,484 skålpund,
5,792,796
8,351,028
12,115,541
14,257,646

Värdet af den inhemska tändstickstillverkningen beräknades

år 1864 till.................... 561,991 R:dr,

„ 1869 .....................1,519,149 „

„ 1873 „.................... 4,635,163 „

Då den inhemska tillverkningen af tändstickor nått en sådan utveckling,
och då tullen å ifrågavarande artiklar ej lemnar någon af sevärd inkomst, har
Utskottet ansett sig böra hemställa,

76:o.

ätt Tändstickor och Tändsvamp måtte från tull befrias och
i sammanhang dermed ifrågavarande rubrik erhålla den förändrade
lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

Vadd.

Å silkesvante utgör tullen för närvarande 1 krona 50 öre, å andra slag af
vadd 10 öre per skålpund.

Under uppgift att år 1872 silkesvadd lemnat alls ingen och vadd, andra
slag, en ringa tullinkomst, har Herr Hedlund föreslagit borttagande af tullen å
dessa artiklar.

1865 års tullkomité, som jemväl föreslog tullfrihet för vadd, anförde till
stöd härför, att råämnet till denna artikel vore tullfritt och beredningskostnaden
ytterst ringa; samt att sådan vara af silke ej utgjorde föremål för införsel, och
“andra slag" lemnat en knappt nämnvärd inkomst.

Enligt Kommers-kollegii berättelser lemnade silkesvadd åren 1869, 1870
och 1872 ej någon tullinkomst; år 1871 var inkomsten 2 R:dr, år 1873 48 R:dr.
“Andra slag''-'' af vadd gåfvo i tullinkomst

år 1869
,-, 1870
„ 1871
„ 1872

46 R:dr

456

357

382

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Ehuru i betraktande häraf och med hänsyn till öfriga af bemälda komité
anförda omständigheter skäl för tullfrihets beviljande kunde anses förefinnas, har
dock Utskottet trott tullsatserna å ifrågavarande artiklar icke med ens böra borttagas:
men bär Utskottet, med afseende derå att silkesvadd under de senare åren
antingen alls icke eller ock högst obetydligt varit föremål för införsel, ansett de
bada nuvarande afdelnmgarna af ifrågavarande rubrik kunna sammanföras med
en och samma tullsats, hvilken Utskottet trott böra bestämmas till hälften af hvad
tor “andra slag» nu är stadgadt.

Utskottet hemställer derföre,

77:o.

att rubriken Vadd må erhålla följande förändrade lydelse:
“Vadd, alla slag.....1 skålpund - 5 öre.

Nuvarande tullsatsen å den allmänt förbrukade artikeln vekar, lump- och
ljus-, 70 ore per skålpund, har synts Utskottet oskäligt hög i jemförelse med tullen
a vissa andra väfnader; och har Utskottet trott vekar böra draga lika tull
med bomullsvafnader, andra slag, blekta eller färgade.

n -r 1 4f°ljd .häraf °ch då Utskottet föreslagit, att tullen å berörda slags bomullsvafnader^matte
bestämmas till 35 öre per skålpund, hemställer Utskottet,

78:o.

att tullen å vekar, lamp- och ljus-, måtte varda nedsatt från
70 till 35 öre per skålpund.

Tulltaxeunderrättelserna.

Med erinran derom att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
i ämnet, med bifall till Utskottets hemställanden i dess betänkande N:o 1
eslutat vissa, af det genom Kongl. Förordningen den 15 Maj 1874 införda nya
skeppsmatningssätt påkallade ändringar i §§ 4 och 9 af gällande Tulltaxeunderratte
ser gar Utskottet att nu redogöra för de framställningar och förändringar i
Girigt beträffande ifrågavarande taxeunderrättelser, hvartill Utskottet i följd af
vackta motioner eller eljest funnit anledning.

Vekar.

Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

§ 9.

Inom Första Kammaren har Herr A. Odellerg i motion N:o 17, angående
ändring i gällande lagstiftning rörande bränvins tillverkning och försäljning, bland
annat föreslagit, att då det för möjligheten att förskaffa sig samt bibehålla afnämare
och kunder i utlandet vore nödigt att alltid vara i tillfälle förse dem enligt
emottagna ordres, men det skulle kunna hända att, under mindre gynsamma år,
det i Sverige tillverkade bränvin icke lemnade öfverskott till export, och att förädlingsfabrikerna,
för att icke afstanna, måste förses med utifrån importerad
råvara, uti tulltaxan måtte intagas bestämdt stadgande derom, att, då förädladt
bränvin exporteras, full restitution af tullumgälderna medgifves inom beloppet
af det qvantum, som exportören styrker sig hafva från främmande land importerat.

Då, såsom af motionen vill synas, det egentligen varit med hänsyn till och
i sammanhang med den förhöjda tillverkningsskatt å bränvin, hvilken motionären
föreslagit, som öfriga i motionen väckta förslag och särskildt den nu förevarande
framställningen tillkommit, torde möjligen, vid det förhållande att Riksdagen afslagit
skatteförhöjningen, denna framställning böra anses derigenom hafva förfallit;
men äfven om detta icke får antagas, utan motionären afsett, att ifrågavarande
förslag skulle, oberoende af nyssberörda förhållande, pröfvas, anser Utskottet
giltigt skäl att afstyrka bifall till detsamma förefinnas uti den omständighet, att
förslaget påtagligen afser att, äfven om förädlingen skett utaf inhemsk råvara,
restitution ändock skulle medgifvas till det belopp, hvarmed den likartade utländska
råvaran är tullbeskattad, men ett sådant medgifvande vore uppenbart stridande
mot den grundsats, som ligger i sjelfva begreppet ^restitution och äfven
gjort sig i lagstiftningen gällande, eller att sådan restitution endast medgifves vid
utförsel af varor, förädlade af utländsk råvara, för hvilken tull blifvit erlagd. Det
är ock lätt att inse, hurusom missbruk af det ifrågasatta nya stadgandet skulle
kunna uppkomma, exempelvis derigenom att en importör, som vid en tidpunkt af
stark efterfrågan infört utländskt bränvin och aflåtit detta till inhemsk förbrukning,
sedermera vid en minskad efterfrågan och till nedtryckt pris inköpte ett
lika stort parti inhemskt bränvin och utförde detta mot åtnjutande af den ifrågastälda
tullrestitutionen samt såmedelst tillgodogjorde sig, utom möjligen andra
fördelar, åtminstone en premie af 50 öre per kanna utöfver hvad tillverkaren af
samma bränvin, om han sjelf utförde detsamma och dervid finge åtnjuta stadgad
restitution af tillverkningsskatten, 80 öre per kanna, komme att erhålla.

Med anledning häraf hemställer Utskottet,

79:o.

att Herr Odelbergs förevarande förslag icke må af Riksdagen
bifallas.

Uti

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 107, har Herr vice Talmannen
0. Wijk fästat uppmärksamheten derå, att då Kongl. Förordningen den 29 Maj 1874
angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden stadgar bland
annat, att svenska och norska tobakstillverkningar vid införsel från det ena till det andra
riket skola draga full tull, men medgifver restitution af den för råvaran erlagda tull i
det land, från hvilket utförseln sker, samt då för närvarande införselstullen å oarbetad
tobak är 28,33 öre i Norge mot 29 öre i Sverige, men restitutionen för spunnen tobak
i Norge är bestämd till 22,66 öre, under det den i Sverige för alla slag af tobaksfabrikat
är bestämd till 14 öre, allt beräknadt för svenskt skålpund, svensk spunnen tobak
i'' följd häraf vid utförsel till Norge drabbas af sammanlagdt 9 y3 öre högre tullafgifter
än norskt dylikt fabrikat infördt till Sverige; hvarföre motionären till vinnande af nödig
rättelse härutinnan föreslagit, att Bevillnings-Utskottet måtte underkasta de i underrättelser
till tulltaxan upptagna bestämmelser om tullrestitution vid utförsel till Norge en
granskning i syfte att reglera desamma så, att den svenska industrien blifver, så vidt
möjligt, i detta hänseende likstäld med den norska; för så framt ej Utskottet skulle
finna skäl föreslå Riksdagen att öfverlemna till Kongl. Maj:t bestämmandet af dessa
tullrestitutioner i likhet med hvad förhållandet för närvarande är i Norge.

Då Utskottet icke ansett det vara antagligt, att Riksdagen skall finnas benägen
att, på sätt motionären ifrågasatt, åt Kongl. Maj:t öfverlemna rättigheten att besluta
angående restitution utaf en af Riksdagen faststäld bevillning, samt Utskottet fördenskull
icke funnit skäl att tillstyrka Riksdagen något sådant, har Utskottet tillsett, om och i
hvad mån det af motionären påpekade missförhållande skulle kunna afhjelpas genom förändring
af den nu angående tullrestitution vid utförsel af arbetad tobak gällande
föreskrift.

Enär afsigten med tullrestitution är, att de af utländska råvaror tillverkade fabrikat,
som icke förbrukas i landet utan till utrikes ort utföras, icke skola betungas
med någon tull för i dem ingående råvara, är det nödigt att vid bestämmande af denna
restitution tillse hvilket belopp förädlad vara, som af en viss qvantitet råvara i allmänhet
erhåiles. I fråga om tobaksfabrikaten får Utskottet hänvisa till den utredning i afseende
härå, som förut i detta betänkande vid förslaget om tullsatserna å tobak blifvit utförligt
lemnad. Det visar sig deraf, att med den nu stadgade tullrestitution af 14 öre per skålpund
för arbetad tobak, alla slag, endast i fråga om fabrikatet snus en ungefärlig godtgörelse
för den erlagda tullen å deri ingående råvara erhåiles, men att detta deremot icke är
förhållandet i afseende å öfriga tobaksfabrikat, för hvilka en förhöjd tullrestitution bör
medgifvas, derest fabrikanten skall erhålla godtgörelse för erlagd tull å den i dem ingående
råvaran. En sådan förhöjning anser Utskottet desto hellre nu böra medgifvas, som

Utskottet föreslagit en icke oväsendtlig nedsättning uti införselstullen å arbetad

tobak, samt den inhemska tobaksfabrikanten vid sådant förhållande rättvisligen kan
påfordra att i samma mån, som han på den inländska marknaden har att utstå en större
och med hänsyn till förut varande förhållanden ofördelaktigare täflan med den utländske
Bih. till Riksd. Prot. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 12

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.

fabrikanten, han, genom full restitution af erlagda tullafgifter vid utförsel af sina fabrikat,
beredes all skälig lättnad för täflan med andra länders tillverkningar å den utländska
marknaden.

Med hänsyn till de olika belopp råvara, som i de särskilda tobaksfabrikaten
ingå, har i fråga om bestämmandet af tullrestitutiou för dessa icke samma förenkling af
rubriken tobak, som Utskottet i fråga om tullsatserna å arbetad tobak föreslagit, härvid
kunnat iakttagas, utan har det blifvit nödigt att föreslå särskilda restitutionsbelopp för
cigarrer och cigaretter, för spunnen, hopvriden och pressad tobak äfvensom tobak i stänger,
för malen tobak eller snus samt för andra slag af arbetad tobak. I afseende å
sjelfva beloppen å den restitution, som sålunda borde bestämmas, har Utskottet ansett:
att för snus, hvilket, efter hvad Utskottet inheintat, understundom kan i vigt uppgå till
närmare dubbla vigten af deri använd råvara, det nuvarande restitutionsbeloppet 14 öre
bör bibehållas oförändradt; att för cigarrer, vid hvilkas tillverkning visserligen omkring
45 procent af den använda råvaran afgår såsom affall, men hvilket dock lärer kunna
användas för andra tobakstillverkningar, en restitution af 29 öre, motsvarande tullen å
oarbetad tobak, bör bestämmas; att för spunnen, hopvriden eller pressad tobak, äfvensom
tobak i stänger, hvilka fabrikat icke blott förekomma i torr form utan jemväl tillsatta
med s. k. såser, i hvilket sistnämnda fall deras vigt, i likhet med hvad som eger
rum med snus, förökas i förhållande till den deri ingående råvaran, restitutionsbeloppet
till undvikande af exportpremie icke torde kunna sättas högre än till 20 öre; samt att
för andra slag af arbetad tobak, deribland karfvad sådan, hvilken är närmare jemförlig med
cigarrer, men likväl förekommer både torr och fuktad, restitutionen med hänsyn till
sistberörda förhållande bör bestämmas till 25 öre, allt per skålpund.

Dessa restitutionsbelopp har Utskottet, med afseende derå att oarbetad tobak vid
införsel från Norge drager enahanda tull som vid införsel från andra länder, ansett icke
böra, såsom motionen synes afse, uteslutande vinna tillämpning vid utförsel af tobaksfabrikat
till nämnda land, utan böra gälla vid utförsel i allmänhet af dylika fabrikat.

I öfverensstämmelse med det nu anförda, hemställer Utskottet,

80:o

att den i § 9 af tulltaxeunderrättelserna förekommande föreskrift
angående beloppet af restitution utaf tullmedel vid utförsel af
arbetad tobak måtte sålunda förändras:

för 1 skålpund tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter ............

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom i stänger

malen eller snus...............

andra slag.................

29 öre
20 »
14 »
25 »

Bevillning»-Utskottets Betänkande N:o 6.

Till Utskottet har Kongl. Maj:t öfverlemnat, för att vid tulltaxans behandling inom
Utskottet komma under öfvervägande, tvänne af Kongl. General-tullstyrelsen gjorda underdåniga
framställningar i fråga om tullrestitution vid utförsel af här i riket tillverkad
chokolad äfvensom åt konfityrer utaf svensk tillverkning.

Af remissakterna inhemtas hufvudsakligen: dels att sedan fabriksbolaget Bröderna
Cloetta uti en till General-tullstyrelsen ingifven skrift, under förmälan att bolaget i
Malmö tillverkade chokolad, anhållit, att då de råvaror, kakao och socker, hvaraf chokolad
beredes, droge hög införselstull, bolaget måtte få åtnjuta tullrestitution för den chokolad,
som af bolaget exporterades i partier öfver 100 skålpund på en gång, General-tullstyrelsen
i resolution den 9 Juni 1874 förklarat sig i saknad af föreskrift om tullrestitution vid
utförsel af här i riket tillverkad chokolad icke kunna till berörda ansökning lemna bifall;
att bolaget häröfver anförde underdåniga besvär, samt att General-tullstyrelsen, hvars
underdåniga utlåtande i anledning häraf infordrades, med fortsatt förklarande att Styrelsen
på vidare anförda skäl ansåg bolagets fordran att på grund af redan gällande föreskrifter
angående tullrestitution erhålla sådan vid utförsel af chokolad icke förtjenade
afseende, derjemte anfört: att då af besvärsskriften framginge, att bolaget önskade bereda
afsättning i utlandet för alstren af dess chokoladfabrikation samt anledning icke saknades,
att jemväl andra härvarande chokoladtillverkare skulle vilja och kunna med sina fabrikat
uppträda täflande på den utländska marknaden, i händelse tullrestitution vid utförsel
af chokolad blefve medgifven, det syntes General-tullstyrelsen vara ej mindre för
denna näring än för det allmänna af vigt, att de hinder, som tullagstiftningen för närvarande
lägger i vägen för den inhemska chokoladfabrikationens utveckling i antydda
hänseendet, måtte varda undanröjda, och att på sådan grund restitution vid utförsel åt
chokolad beviljades för det eller de i denna varuartikel ingående, behörigen förtullade
utländska råämnena, bestående i sockrad chokolad af kakao och raffineradt socker samt
i osockrad chokolad af endast kakao; att, i afseende å tullrestitutionsbeloppet, enligt de
General-tullstyrelsen af en betydande chokoladtillverkare här i Stockholm meddelade
uppgifter, hvilka hufvudsakligen öfverensstämde med dem som finnas i 1865 års tullkomités
betänkande upptagna, till erhållande af ett skålpund osockrad chokolad åtginge
omkring 1 skålpund 26,5 ort kakao, och att uti ett skålpund sockrad chokolad inginge 50
å 55 procent raffineradt socker, i följd hvaraf efter, gällande tulltaxa tulisatsen å råämnet
i den osockrade chokoladen utgjorde något öfver 15 öre per skålpund och å beredningsämnena
i den sockrade chokoladen, med iakttagande af de grunder som vid bestämmandet
af tullrestitutionsbeloppet å raffineradt socker till 9,60 öre skålpundet blifvit
följda, %unde beräknas till 12,30 å 12,03 öre per skålpund; och att i betraktande häraf
och då den erforderliga enkelheten vid tullbehandlingen kräfde, att skilnad i restitutionsbeloppet
icke egde rum för sockrad och osockrad chokolad, General-tullstyrelsen antoge,
att något missbruk icke vore att äfventyra, och att chokoladfabrikationen blefve tillräckligt
tillgodosedd, om restitutionsbeloppet bestämdes för så väl sockrad som osockrad
chokolad till 12 öre skålpundet, för hvilket ändamål denna varuartikel borde upptagas

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

bland de i § 9 af tulltaxeunderrättelserna till tullrestitution vid utförsel berättigade
varor samt å sagda artikel likasom å de öfriga tillämpas de under mom. l:o, 2:o och
3:o i samma § upptagna bestämmelser;

dels att Konditorn i Stockholm C. J. Grafström uti ingifven skrift hos Generaltullstyrelsen
anhållit, att då chokoladfabrikationens alster till en stor del utgjordes af
varor, som i tulltaxan benämndes konfityrer, derför tullrestitution vid utförsel för närvarande
icke vore medgifven — då de reqvisitioner, som till chokoladfabrikerna inginge,
gälde i de allra flesta fall både konfekt och chokolad, samt dessa varor i följd häraf,
till beredande af billigare emballerings- och fraktkostnader inpackades i gemensamma
omslag — då i andra länder icke allenast tullrestitution utan äfven exportpremie beviljades
vid utförsel af konfekt, hvarigenom de utländske fabrikanterne vore i tillfälle att
öfverhopa den svenska marknaden med denna vara, under det att deremot de inhemske
konfektfabrikanterne blott inom eget land och Norge kunde bereda sig afsättning af
sina produkter — samt då, enligt sökandens öfvertygelse, svenska konfityrer skulle,
derest tullrestitution vid utförsel deraf erhölles, kunna med fördel försäljas i Danmark
och Finland samt möjligen äfven i de tyska och ryska Östersjö-hamnarne, helst konfekttillverkningen
i vårt land stode på en högre ståndpunkt än i grannländerna, Generaltullstyrelsen
med hänsyn till dessa förhållanden och enär ifrågavarande tillverkning vore
förenad med vida större kostnader än tillverkningen af chokolad, såsom erfordrande mera
arbete och större arbetsskicklighet, måtte foga anstalt derom, att tullrestitution blefve
vid utförsel beviljad äfven för konfekt, som blifvit inom landet tillverkad af utländska
råämnen; att Konditor Grafström härförutan, under uppgift att såsom beredningsämnen
i konfityrer inginge, utom deras väsendtligaste beståndsdel raffineradt socker, jemväl
mandel, hassel- och valnötter samt vanilj, äfvensom eteriska oljor, essenser, kryddor, safter,
ägghvita, färger och glykos eller drufsocker, hvilka samtliga senare ämnen dock föga
eller intet inverkade på vigten, samt att, enligt hvad en särskild, ansökningsskriften bifogad
uppsats utvisade, medeltullbeloppet å ingredienserna i ett skålpund konfekt och
följaktligen den restitution, som borde vid utförsel af denna vara beviljas, uppginge till
14,1 öre skålpundet, hemstält, att tullrestitutionsbeloppet likasom minimiqvantiteten vid
utförsel för åtnjutande af restitution måtte, till lättnad för så väl fabrikanter och emottagare
som vid tullbehandlingen, sättas lika för konfityrer och chokolad med rätt till
erhållande af restitution, ehvad det utförda till stadgadt minimum utgjordes af chokolad
eller konfityrer eller af båda dessa varuslag; att Generaltullstyrelsen, med anledning
häraf, uti underdånig skrifvelse den 5 Januari innevarande år anfört: att de af Konditor
Grafström sålunda anförda omständigheter och meddelade upplysningar synts Sfyrelsen
böra föranleda ej mindre dertill att, till den inhemska konfektfabrikationens fromma och
utveckling, måtte för här i riket tillverkade konfityrer af utländska råämnen beredas
enahanda förmån af restitution vid utförsel, som Styrelsen redan i underdånighet föreslagit
i afseende å chokolad, än ock dertill att bestämmelserna för restitutions åtnjutande,
på sätt sökanden ifrågastält, göras lika och gemensamma för båda dessa slags varor;

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

att Styrelsen, med erinran hurusom hon beträffande chokolad i sin förberörda underdåniga
skrifvelse föreslagit tullrestitutionsbeloppet till 12 öre per skålpund, i afseende å
sökandens beräkning af medeltullbeloppet å beståndsdelarne i konfityrer och den tullrestitution,
som deraf borde föranledas, eller 14,1 öre skålpundet, meddelat, att Styrelsen, som
i frågan begärt yttrande af Teknologiska institutet, för sin del icke hade något att
erinra vid sökandens uppgifter om beskaffenheten och vigten af de särskilda ingredienserna
i konfityrer; äfvensom att, under förutsättning af samma uppgifters öfverensstämmelse
med verkliga förhållandet, de af sökanden gjorda uträkningar å medeltullbeloppet af de i
ett skålpund konfityrer ingående utländska beredningsämnena vore riktiga; dock måste
vid bestämmande af det tillbörliga restitutionsbeloppet för konfityrer hänsyn tagas jemväl
dertill, att tullrestitutionsbeloppet å raffineradt socker, hvilket utgjorde hufvudbeståndsdelen
i konfityrer, vore bestämdt till 9,60 öre skålpundet, ett förhållande som sökanden
icke i sina beräkningar tagit i betraktande, och med iakttagande hvaraf tullsatserna å
beståndsdelarne uti de i sökandens förberörda uppgift omförmälda konfektarter utgjorde:

för konfekt med mandel...........12,75 öre per skålpund

» » » nötter............16,06 » » »

» » » vanilj............13,76 » » »

b blandad konfekt.............10,10 b b »

b karameller likaledes...........10,10 b b b

utvisande ett medeltullbelopp å ingredienserna i hvarje skålpund konfekt af 12,55 öre
eller, under antagande att den af sökanden i meranämnda uppsats beräknade proportionen
vid utförsel de särskilda konfektarterna emellan vore riktig, af 12,48 öre; och att vid
öfvervägande häraf något missbruk icke vore att befara, i händelse tullrestitutionsbeloppet
bestämdes till 12 öre skålpundet, eller samma belopp som Styrelsen föreslagit i
afseende å chokolad, hvilket Styrelsen derföre i underdånighet tillstyrkte, med hemställan
tillika, att restitutionsbestämmelserna måtte göras gemensamma för konfityrer och chokolad
sålunda, att restitution vid utförsel måtte beviljas, då till export angifves och på eu
gång afsändes eu qvantitet af minst 100 skålpund, vare sig att denna varuqvantitet bestode
af konfityrer eller chokolad ensamt eller af en blandning utaf bådadera; och borde i
öfrigt de uti § 9 af underrättelserna vid gällande tulltaxa under momenten 2:o och 3:o
meddelade stadgande!! lända till efterrättelse.

Efter öfvervägande af de utaf General-tullstyrelsen för ifrågavarande framställningar
anförda skäl, får Utskottet tillstyrka Riksdagen att bifalla dessa framställningar
samt fördenskull hemställa,

81:o

att uti § 9 i tulltaxeunderrättelserna må intagas bestämmelse derom,
att ^Restitution för chokolad äfvensom för konfityrer med
12 öre per skålpund må under der i öfrigt stadgade vilkor medgifvas,

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

och denna restitution komma att utgå, vare sig att den utförda
varuqvantiteten består af chokolad eller konfityrer ensamt eller
utaf bådadera, samt att fördenskull i paragrafen näst efter meningen:
»för 1 centner raffineradt socker alla slag ... 9 kronor 60 öre»
måtte införas:

»för 1 skålpund chokolad, konfityrer eller

blandadt chokolad och konfityrer.........12 öre,»

äfvensom att början af punkten l:o må lyda sålunda:

»l:o att af de i vigt här upptagna varor minst 100 skålpund af
hvardera, men af blandadt chokolad och konfityrer 100 skålpund
tillhopa och af punsch» etc.

Med anledning af den nedsättning i tullen å garn, Utskottet här ofvan föreslagit,
erfordras jemväl en förändring i restitutionsbeloppen för s. k. flamgarn samt bomullsoch
linneväfnad. För flamgarn af bomull äfvensom bomullsväfnad är restitutionsbeloppet
nu bestämdt till lika belopp som tullen å ofärgadt bomullsgarn, för flamgarn af ull till
samma belopp som tullen å ofärgadt ullgarn, och för linneväfnad lika med tullen å linnegarn,
ofärgadt och oblekt. Då Utskottet nu föreslagit nedsättning af tullen å ofärgadt
bomullsgarn till 6 öre, å ofärgadt ullgarn till 8 öre samt å ofärgadt och oblekt linnegarn
till 8 öre, och restitutionsbeloppen vid utförsel af de utaf dessa beredningsämnen förädlade
tillverkningar fortfarande lära böra bestämmas till likhet med tullsatsen å beredningsänmena,
hemställer alltså Utskottet,

82:o

att den restitution af tullmedel § 9 tulltaxeunderrättelserna nu medgifver
måtte, derest nyssnämnda af Utskottet föreslagna tullnedsättning
varder af Riksdagen godkänd, bestämmas för

1 skålp. s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt af bomull . . 6 öre

1 eko ........’......af ull . . 8 »

1 d:o bomullsväfnad af garn i finhet n:r 26 eller derutöfver
efter engelsk beräkning..........6 »

1 d:o linneväfnad...............8 »

§ 10.

Uti denna § medgifves befrielse från tull och andra afgifter i lossningsorten för
det förråd af lifsmedel, som för besättnings behof till begagnande om skeppsbord finnes
nödigt. ., _

Bevillning »-Utskottets Betänkande N:o 6.

Enligt samma § kunna under vissa vilkor till provision jemväl hänföras följande
qvantiteter vin, bränvin, kaffe och risgryn, nemligen:

för fartyg kommande från Östersjön eller till någon hamn i Halland samt Göteborgs
och Bohus län från Nordsjöorter samt Holland, England och Franska Vestersjöhamnar:
2 kannor vin, 1 kanna bränvin, 2 skålpund kaffe och 3 skålpund risgryn, räknadt
på hvarje person af besättningens och passagerarnes antal; samt

för fartyg, kommande från orter utom Östersjön, med undantag för nyssnämnda
fart till Halland och Bohuslän: 3 kannor vin, 2 kannor bränvin, 4 skålpund kaffe och
6 skålpund risgryn, på enahanda sätt beräknadt.

Vidare stadgas, att hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger en
skeppares sålunda bestämda förråd i lossningsorten skall, då fartyget icke omedelbart
ånyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas; men att, om från utrikes ort kommande
fartyg, svenskt eller främmande, är änlnadt att omedelbart ånyo användas för
utrikes fart-, skepparen må, då han vid sin ankomst till riket såsom provisionsartiklar
medhafver vin, bränvin, kaffe och risgryn i större qvantiteter än de förut omförmälda, vara
berättigad att öfverskottet i märkrullan till återutförsel upptaga; och meddelas härjemte
rörande detta öfverskott vissa närmare föreskrifter.

För den händelse nu Riksdagen godkänner Utskottets förslag om tullfrihet för
risgryn, bör naturligtvis denna vara ej vidare inbegripas bland ofvanberörda, i 10 § af
tulltaxeunderrättelserna specificerade provisionsartiklar. I detta hänseende måste alltså
ifrågavarande paragraf'' under nämnda förutsättning undergå förändring.

Äfven en annan förändring, i motsatt riktning, har Utskottet ansett sig böra
föreslå i afseende å denna paragraf. Med hänsyn till hvad Utskottet förut i detta betänkande
rörande thés ^»betydelse såsom provisionsartikel för svenskt sjöfolk anfört, har Utskottet
nemligen ansett äfven thé böra upptagas bland de uti ifrågavarande paragraf specificerade provisionsartiklar.
Och då enligt den för besättningar å svenska handelsfartyg gällande spisordning
hvarje man af besättning skall erhålla 6 ort thé i veckan, har Utskottet trott
de till provision å fartygs lossningsort afsedda, afgiftsfria qvantiteter thé böra bestämmas
till respektive 25 och 50 ort per man.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

83:o

att 2 mom. af 10 § i tulltaxeunderrättelserna må erhålla följande
förändrade lydelse:

»Till provision må, under sådana vilkor, jemväl kunna hänföras
följande qvantiteter vin, bränvin, kaffe och thé, nemligen för
fartyg, kommande från Östersjön eller till någon hamn i Halland
samt Göteborgs och Bohus län från Nordsjöorter samt Holland,

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

England och Franska Vestersjöhamnar: 2 kannor vin, 1 kanna
bränvin, 2 skålpund kaffe och 25 ort thé, räknadt på hvarje person
af besättningens och passagerarnes antal; samt för fartyg,
kommande från orter utom Östersjön, med undantag för nyssnämnda
fart till Halland och Bohuslän: 3 kannor vin, 2 kannor brän vin,

4 skålpund kaffe och 50 ort thé, på enahanda sätt beräknadt.
Härvid bör för öfrigt iakttagas, att vin och bränvin icke mot hvarandra
utbytas, så att den, som har mindre af den ena, ej får för
sådan brist njuta ersättning i den andra varan, äfvensom att hvad
af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger en skeppares sålunda
bestämda förråd i lossningsorten skall, då fartyget icke omedelbart
ånyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas. År
från» utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt
att omedelbart ånyo användas för utrikes fart, må skepparen, då
han vid sin ankomst till riket såsom provisionsartiklar medhafver
vin, bränvin, kaffe och thé i större qvantiteter än genom denna paragraf
bestämmes, vara berättigad att öfverskottet i märkrullan till
återutförsel upptaga, hvarefter det bör under tullförsegling i packhuset
eller i något säkert och Renligt rum ombord å fartyget förvaras,
till dess skepparen åter afseglar, då den kontroll iakttages, som i
45 § Tullstadgan för reexportgods finnes föreskrifven. Likväl och
derest något af detta öfverskott, under sådant fartygs längre qvarblifvande
i svensk hamn, för besättningen till begagnande om
skeppsbord finnes nödigt, må det i mån af behof utlemnas, hvarvid
motsvarande afskrifning å de på märkrullan till återutförsel uppförda
qvantiteter bör ske».

Slutligen och ehuru en lång erfarenhet gifver vid handen vanskligheten af på förhand
uppgjorda beräkningar öfver den tillväxt eller minskning af tullinkomsten i det
hela, som förhöjning eller nedsättning af vissa tullafgifter må komma att medföra,
har Utskottet likväl denna gång, likasom tillförene vid liknande tillfällen, ansett en
dylik beräkning öfver verkningarne af nu föreslagna förändringar i tulltaxan böra så
vidt ske kunnat upprättas och detta betänkande bifogas; hvarvid till grund för denna
beräkning i allmänhet tagits medelbeloppet af införseln under de fem sistförflutna
år, för hvilka fullständiga statistiska uppgifter äro tillgängliga, eller åren 1869—
1873. För de jemförelsevis få fall, då under denna tid vidtagna eller nu föreslagna
förändringar i tulltaxans uppställning antingen alldeles icke tillåtit en dylik beräkning
eller ock lemnat tillfälle till jemförelse med förhållandet allenast under någon
kortare tidrymd, bar detta blifvit i den bifogade tabellen anmärkt.

Enligt

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 6.

Enligt denna tabell skulle de af Utskottet föreslagna förändringar föranleda
en minskning i tullinkomst af omkring 740,000 kronor. Härvid må dock, till en
böljan, anmärkas, dels att uti beräkningen, i brist på fullständiga upplysningar, ej
kunnat från de införda varuqvantiteterna afskiljas den, hvad vissa artiklar angår,
ej ringa del, som under omförmälda år tullfritt eller mot half tull inkommit från
Norge, dels ock att, sedan nästlidet år den nya mellan-rikslagen trädt i verket,
hädanefter en allt större mängd eljest tullpligtiga varor torde komma att tullfritt
från Norge införas.

Vidare tillåter sig Utskottet att vidkommande de förändringar, som allenast
utgöra nedsättningar i nu gällande tullsatser, påminna, hurusom erfarenheten nogsamt
ådagalagt, att sänkning af en tullsats, långt ifrån att förminska tullinkomsten
af samma vara, i stället ofta förökar den, enär varans billigare pris åstadkommer
en ökad förbrukning och i följd deraf en större införsel; och lärer det icke heller
• kunna förnekas, att medgifven tullfrihet och deraf följande prisnedsättning å nödvändighetsvaror
lemnar förbrukaren tillfälle att i ökadt mått förse sig med andra
tullbeskattade artiklar och sålunda jemväl bidrager till tullinkomsternas tillväxt.

Uppmärksammas dessa omständigheter, torde lätteligen inses, att den icke
obetydliga minskning i tullinkomst, som den gjorda beräkningen utvisar, ingalunda
kan antagas blifva en gifven följd af de föreslagna förändringarne.

Men för att än ytterligare håfva farhågorna i detta hänseende, äfvensom för
att visa billigheten att under närvarande tidpunkt medgifva de af Utskottet föreslagna
lindringar i tullbeskattningen, vill Utskottet äfven erinra om, med hvilka
stegrade belopp på senare åren tullinkomsterna i verkligheten öfverskjutit de summor,
hvartill man pa förhand beräknat dem. Nedanstående i runda tal gjorda beräkning
må visa detta.

Öfverskott.

995,000: —
1,805,000: —
5,119,000: —
4,305,000: —
9,335,000: —
12,939,000: —
medeltal 4,311,000

1869

1870

1871

1872

1873

1874

Beräknad tullinkomst.

13.000. 000: —

14.000. 000: —

15.000. 000: —
14,600,000: —
16,500,000: —

1869—1873 utgjorde alltså öfverskottet

Under åren
kronor per år.

Stockholm den 24 April 1875.

På Utskottets vägnar:
A. H. Fock.

Influten tullinkomst.

13,995,000: —
15,805,000: —
19,119,000: —
19,305,000: —
23,935,000: —
29,439,000:

Bill. till B.iksd. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft.

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Tabell

öfver de förändringar i tullinkomsten, som föranledas af Utskottets förslag.

	Qvantitet för tullbe-räkningen.	Nu gällande tull.	Föreslagen tull.	Medel- införsel. (1869—1873.)	Minskning i tullinkomst, uttryckt i Kronor.
Bensvart, Benkol eller Bister..............................	Centner.	0,75	Fri.	7,680	5,760	—
Bildhuggeri- och Arkitektoniska arbeten af »annat»,			Fria.	3,364	841
såsom arbetadt, ej specificeradt ämne...............	Skålpund.	0,25	—
Blyertspennor.................................................... Bläck, skrif- .......................................................	X> X)	0,16 0,05	Fria. Fritt.	20,107 16,450	3,016 828	—
Bläckpulver eller Bläcksubstans......................... Bokpermar, lösa...............................................	X) X)	0,16 0,25	Fritt. Fria.	20 ( (år 1873)] 1 2,722 1	3 681	—
Broderduk, Marie och Stramalj, af ull................. D:o d:o »andra slag».......	» X)	0,75 0,50	0,70 0,45	1 4,157	208
Brodermönster..................................................	X>	0,08	Fria.	379	30	—
Bronspulver................................................... ■■■	X>	0,15	Fritt.	I (år 1873) 1 l 918 I	138	-
Ohocolad...........................................................	X>	0,30	0,18	20,240	2,429	—
Fjäder, spritad..................................................	X>	0,15	Fri.	728	109	—
Folier, Tenn- eller Stanniol.................................	XX	0,15	Fri.	4,214	632	—
	X>	0,0 8	Fri.	35,384	2,831	—
Gardiner, Tull-..................................................	X>	0,40	0,35	22,126	1,106	—
Garn, bomulls-, ofärgadt.....................................	X>	0,08	0,06	1,913,271	38,265	—
» » färgadt eller tryckt.....................	XX	0,14	0,10	324,832	12,993	—
» kamel- och ull-, ofärgadt...........................	X)	0,10	0,08	217,611	. 4,352	—
» » » » färgadt eller blekt.............	X>	0,15	0,12	628,045	18,841	—
» linne-, ofärgadt och oblekt.......................	XX	0,10	0,0 8	86,446	1,729	—
» » färgadt eller blekt..........................	XX	0,20	0,15	22,966	1,148	—
» segel- och bind-........................................	XX	0,10	0,08	35,414	708	—
Gasmätare.........................................................	Kronor.	5 %	Fria.	26,236	1,312	—
Glas, fönster--.....................................................	Skålpund.	0,03	0,02	565,221	5,652	—
x> spegel-, råa och oslipade............................	5)	0,03	0,02	254,128	2,541	—
» nuvarande »andra slag»..............................	XX	0,15	0,10	271,021	13,551	—
Glasflusser, oslipade, samt slipade men oinfattade	XX	0,60	Fria.	9	5	—
Gryn, ris-, äfvensom rismjöl................................	xx	0,02	Fria.	5,331,265	lUb,b25	—
» »andra slag»............................................	x>	0,04	Fria.	375,851	15,034	—
Guld, bok-.........................................................	Ort.	0,01	Fritt.	53,154	532	—
» musiv-, puder- eller unsen-.........................	XX	0,01	Fritt.	521	5	—
Hagel................................................................	Skålpund.	0,03	Fria.	8,409	252	—
Halsduksvalkar..................................................	X)	1	Såsom kläder	0	—	—
Handskskinn, tillskurna......................................	X)	0,30	0,20	55	6	—
Honing..............................................................	X)	0,04	Fri.	1,120	45	—
Horn, arbetadt, skifvor till lyktor, m. m.............	X)	0,20	Fria.	69	14	—
Hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk:		O.io	0,06	989,949	39,598
beredda: sulläder och bindsulläder, m. m.........	X)	—
» andra slag.......................................	X)	0,20	0,15	162,984	8,149	—

Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6.

	Qvantitet	Nu gällande	Föreslagen	Medel-	Minskning i tullinkomst,
	räkningen.	tull.	tull.	(1869—1873)	uttryckt Kronor	1
pelsverk, oberedcla:				1(1870—73)1 1 2,535 )
bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-, o. s. v..........	Skålpund.	1	Fria.	2,535	—
»andra slag»...............................................	B	0,20 f Såsom 1	Fria.

beredda: »alla andra slag»..............................	B	■J oberedda > l + 20 *. I	0,20	;Kan ej beräknas.
fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg	( Såsom pelsverket, beredt, hvaraf de l bestå, 4- 20 %.
Hår, häst- eller tagel..........................................	Skålpund.	0,08	Fritt.	22,840	1,827	—
Jern, gjutet: bomber och kulor o. s. v.................	Centner.	1,25	Fria.	9	11	—
kanoner, stycken, nickhakar och mör-
sare, ostämplade och oborrade ........ slussportar...................................... grytor, pannor, kittlar, ugnar o. s. v.	B	0,50	Fria.	Kan ej beräknas.
B B	1 1	Fria. 0,50	} Kan ej beräknas.
ej specificeradt gjutgods:
gröfre; axlar, mortlar, tappar....... spottlådor....................................	B B	3 6	0,50 0,50	J Kan ej beräknas.
eldställshållare, fotskrapor, hänglås,
kaffeqvarnar m. m.....................	Skålpund.	0,o c	0,03	Kan ej beräknas.
finare basreliefs, blomstervaser m. m. smidt eller valsadt: kedjor med länkjernet	B	0,io	0,06	9,852	394
under samt till och med 0,2 tums diameter......................................	Centner.	5	3	115	230
kassakistor och sängar.....................	Kronor.	10 %	5 %	6,453	323	—
spik af 1,6 tums längd och deröfver. all annan spik samt allt annat manu-	Centner.	1,50	1	3,295	1,648	—
faktur- och handtverkssmide, ej spe-
cificeradt: lackeradt.....................	Skålpund.	0,15	0,06	Kan ej beräknas.
Kakel..............................................................	B	0,02	Fritt.	759	15	—
Kimrök ............................................................	B	0,06	Fri.	5,812	349	—
Klorkalk...........................................................	B	0,01	Fri.	625,620	6,256	—
Knifvar- penn-...................................................	B	0,50	0,25	2,303	576	—
Korgar och Korgmakarearbeten af oskalade qvistar					—
	B	0,04 0,50 0,20	Fria.	10,171 92	407 18
Korkar, skurna med beslag.................................	B	0,3 0	—
Krita, malen......................................................	Centner.	Fri.	1,641	328	—
Kummin............................................................	B	1,60	Fri.	121	182	—
Ljus, talg- och palmitin-.....................................	Skålpund.	0,03	0,02	4,371	44	—
andra slag................................................	B	0,05	0,04	322,670	3,227	—
	B	0,02 0,26	0,01 Såsom 1 •i malt- > l drycker. J	104,919 52	1,049 [ Kan ej b l räknas.
Mjöd..................................................................	Kanna.	e-
Mjöd, ej specificeradt, af vegetabilier.................. Oljor, feta, icke flygtiga: hamp-, kokosnöt-, palm- och spermaceti-, på	Skålpund.	0,12	Fritt.	5,775	693
fastager................................................. andra ej specificerade slag: på flaskor eller	Skålpund.	0,02	9 0,01
krus............... undantagandes lin- och rof- i ^ ^astaSer	B	0,03	0,02	>Kan ej beräknas.
B	0,03	0,01
lin- och rof- ........................ B B	B	0,03	0,02
fossila: genom rektificering renade.............	B	0,02	0,01	11,190,792 \|	111,908 j

100

Bevillnings-Utskottets Betänkande N;o 6.

Paraply- och parasollfodral af läder....................

Perlor, oäkta, oinfattade, »andra slag» ...............

Qvicksilfver...................................................

Ris, blandad.....................................................

Rör, bambu- och spanska....................................

rottingar, vass och andra slag.....................

Sadelmakarearbeten, ej specificerade: med förgylda,

försilfrade eller pläterade beslag......................

andra slag......................................................

Senap, omalen...................................................

Siktar och Såll..................................................

Siktduk......................................

Skomakarearbeten: af andra tyger än siden, m. m.

becksöms- och s. k. sjöstöflar...........................

med bottnar af trä.......................................

»andra slag».................................................

Srputor, brand-, med tillbehör ...........................

Spännhalsdukar m. m. af hel- eller halfsiden.......

af andra tyger samt af läder

Stearin...........................................

Strumpor, m. m., »andra slag».........

Strängar: af metall.........................

andra slag.......................

Såpa..............................................

Tamarinder.........................................

Terpentinolja och Terpentinspiritus.......

The....................................................

Tobak, arbetad: cigarrer och cigaretter.

karfvad...................

malen eller snus......

stänger och karotter

Tran...............................................

Tråd, bomulls-.................................

linne-, oblekt..........................

blekt eller färgad..................

Tvål, parfymerad.....................................

andra slag......................................

Tändstickor och Tändsvamp ......................

Vadd, silkes-............................................

andra slag......................................

Vantar, »andra slag».................................

Vekår, tamp- och ljus-...............................

Vismut.....................................................

Väfnader, bomulls-: A

felb och plys äfvensom filtar och parkum

segelduk................................................

»andra slag»: oblekta och ofärgade.........

blekta eller färgade...........

tryckta eller pressade........

Qvantitet för tullbe-	Nu gällande	Föreslagen	Medel-	Minskning i tullinkomst,
räkningen.	tull.	tull.	(1869—1873).	uttryckt Kronor	i
Skålpund.	0,so	0,20	15	5
»	0,50	0,15	222	78	—
X>	0,15	Fritt.	4,487	673	_
X)	0,oi	Fri.	( Ingen införsel åren l 1870—1873.
X)	0,06	B''ria.	2,264	136	—
X)	0,oi	Fria.	85,953	860	—
X)	0,25	0,20	1,189	59	_
X)	0,2 0	0,15	‘ 10,528	526	_
X)	0,03	Fri.	38,639	1,159	—
X>	0,25	Fria.	538	135	_
	Såsom mate-
—	rialet bear-	Fri.	> Kan ej beräknas.
	betadt.
Skålpund.	0,60	0,30	3,098	929
Par.	0,50	Fria.	100	50
Skålpund. x>	0,io 0,40	Fria. 0,30	} Kan ej beräknas.
Kronor.	5 %	Fria.	44,485	2,224	-
Skålpund.	1,50	Såsom kläder	8,042	1 Kan ej bo-
X)	0,75	X) X)	720	/ räknas.
Centner.	4	2,50	709	1,064	—
Skålpund.	0,50	0,45	211,650	10,583	—
»	0,10 0,50	Fria.	2,993	299	—
XX	Fria.	548	274	_
Centner.	3	1,50	140	210	—
Skålpund.	0,04	Fria.	3,411	136	—
X)	0,03	0,02	186,013	1,860	—
X»	0,60	0,30	93,742	28,123	—
X)	1,30	0,85	49,744	22,385	—
X)	0,45	0,35	9,121	912	—
X)	0,50	0,35	7,803	1,170	—
X)	0,55	0,35	97	19	—
X)	0,01	Fri.	1,469,276	14,693	_
X)	0,20	0,15	129,332	6,467	_
X)	0,20	0,15	1,835	92	—
X)	0,30	0,25	83,060	4,153	—
X)	0,12	0,10	7,676	154	—
X)	0,05	0,03	62,954	1,259	—
X)	0,02	Fria.	7,343	147	—
X)	1,50	0,05	7	10	—
X)	0,10	0,Ö5	3,859	193	—
X)	0,50	0,45	17,705	885	_
X)	0,70	0,35	4,845	1,696	_
X)	0,14	Fri.	88	12	—
X)	0,40	0,35	2,615	131	_
X)	0,06	0,05	149	1	—
X)	0,25	0,20	195,219	9,761	—
X)	0,40	0,35	637,296	31,865
X)	0,50	0,45	599,763	29,988	—

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

101

Vafnader, bomulls-, med blandning till större eller
mindre del af lin eller hampa:

bolstervar..........................................

dräll......................................................

mattväfnad.........................................

ylle:

filtar och mattor.........................................

pressduk...................................................

»andra slag»................................................

linne- eller hamp-:

blaggarn .................................................

buldan, kanfas och sadelgjordsväf................

bolstervar...............................................

damast och lärft........................................

mattväfnad..........................................

pressduk.................................................

segelduk och tältduk ...................................

jutegarnsväfnad: blekt eller färgad’...............

»andra slag», dräll inbegripen.....................

Qvantitet
för tullbe-räkningen.

Nu gällande
tull.

Föreslagen

tull.

Medel-

införsel

(1869—1873).

Minskning i
tullinkomst,
uttryckt i
Kronor.

Skålpund.

))

0,40

0,65

0,18

0,25

0,10

0,75

0,15

0,40

0,75

0,18

0,10

0,08

0,18

0,65

0,30

0,50

0,15

0,20

Fri.

0,70

0,12

0,08

0,30

0,50

0,15

Fri.

0,06

0,15

0,50

2,530

752

638

238,340

4,825

2,448,227

} Kan ej beri
26,319

Kan ej berä''
12,626
2,286

} Kan ej beri
35,507 j

253

113

11,917

483

122,411

iknas.

2,632

fnas.

379

229

iknas.

5,326

Summa

— 1

—

--- | 741,1221-

102

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Förslag

till

Tull-Taxa

att lända till efterrättelse från och med den — —

Qvantitet
för tullberäkningen.

Införsels tull.

Kronor.

öre.

Benspån; hänföres--

Bensvag, Benkol eller Bister..........

Berberisrötter--

Bijouterivaror--

Bildhuggeri- och Arkitektoniska arbeten, som utgöra konst närsarbeten.

..............

andra slag Bildhuggeri- och Arkitektoniska arbeten af trä
eller annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej är i taxan
specificeradt..............

Bin i kupor -----

Fria.

Blyerts — —
Blyertspennor, alla slag .
Blyglete;--

Blår; ---

Bläck, skrif-,......

Bläckpulver eller Bläcksubstans
Bobiner;--—

Rnkeiild.

■—— Fritt.

--Fritt.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

103

Bokpermar, lösa
Boksilfver;--

Borax--—

Borsyradt Natron eller Tinkal . .
Borst; hänföres till Hår.

Borstbindarearbeten:---—

Qvantitet
för tullberäkningen.

Införsols tull.

Kronor.

öro.

Fria.

Broderade arbeten,----

Broderdiik, Marie och Stramalj:

af silke.................

af silke med tillsats af annat material.......

af ull.................

af papper ................

andra slag, enkla eller blandade.........

Amu. Påbörjade eller halffärdig» tapisseriarbeten förtullas lika med
duken, hvarå de äro anbragta, med tillägg af 20 procent.

Brodermönster...............

Brons; -----

Bronspulver................

Bruneller;---—

1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.

1 50

1 —

— 7

— 1
— 4

Fria.

Fritt.

Böcker: ---

Bönor, alla slag, ej specificerade

Bössor; —---

Cbeniller; ---—

Cbocolad ......

Chrystalli tartari;--- —

Fjedrar: — —--

Fjäder, ospritad eller spritad,
Fjäll, hvalfisk-, — -— ---

Foglar, lefvande — — —

1 skålp.

Fria.

O O x-O

104

Bevillning s-tJtskottets Betänkande N:o 6.

	Qvantitet för tull-beräkningen.	Införsels- tull. Kronor.) öre.
Folier, Tenn-, eller Stanniol........... Formar,-----	—	Fri
Fosfor................. Fotografiska arbeten;---- Galoner;---- Gardiner, null-, af bomulls-, linne- eller hampvafnad, målade		Fri
eller tryckta............... Garfskidor---- Garn: bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å bobiner:	1 skålp.		35
ofärgadt................	1 skålp.	—	6
färgadt eller tryckt, alla slag......... Anm. I händelse hos vederbörande tulltjensteman villrådighet upp-står, huruvida icke en under benämning af dubbleradt bomulls-garn angifven vara rätteligen bör till bomullstråd hänföras, åligger godsegaren, såsom vilkor för tillgodonjutande af de för dubbleradt bomullsgarn stadgade lägre tullumgälder, med sakkunnige personers, efter besigtning af godset, afgifna betyg styrka, att varan utgör garn af sistnämnda beskaffenhet. kamel- och ull-, alla slag:	1 skålp.		10
ofärgadt................	1 skålp.	—	8
färgadt eller blekt, s. k. brillantgarn derunder inbegripet linne-:	1 skålp.	—	12
ofärgadt och oblekt.............	1 skålp.	—	8
färgadt eller blekt............	1 skålp.	—	15
segel och bind-.............. jute-:	1 skålp.	—	8
ofärgadt och oblekt............	—	Fritt.
färgadt eller blekt............ af vegetabilier (gräsgarn); förtullas lika med segel- och bindgarn. Anm. För garn dubbleradt af till färg och råämne olika garnsorter, hvilka hvar för sig draga olika tull, beräknas införselstullen, utan hänsigt till den större eller mindre andel, hvarmed den ena eller andra garnsorten deri ingår, efter den högre afgiftsbestäm-melsen.	1 skålp.		5

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

105

Gasmätare................

Gande; hänföres----

Gipssten ----

Glas:

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, äfvensom apotekare ståndkärl

med inbränd signatur........

fönster-, alla slag.............

kemiska..........*. .

ljuskron-................

optiska, lösa och oinfattade..........

patent- och glastakpannor ...........

sidventil-, runda eller kantiga, slipade eller oslipade, icke
under 0,25 tums tjocklek och ej öfver 1 qvadratfots yta .
spegel-:

råa och oslipade eller s. k. glasämnen......

slipade, ofolierade.............

folierade.............

andra slag, urglas samt karafiner och slipade flaskor derunder
inbegripna.............

Glasflusser:

oslipade samt slipade, men oinfattade.......

infattade med guld eller silfver, vägas med infattningen och
förtullas såsom den;

infattade med andra ämnen, tullbehandlas såsom bijouterivaror.

Glasgalla — —---

Grifllar af sten, — —---

Gryn: af spanmål; se Spanmål.

andra slag.............

Gräs, ej specificeradt,---—

Grönsaker, friska -----

Guld, oarbetadt...............

Bill. till Bilcsd. Prof. 1875. 5 Sand. 1 Afd. 5 Haft.

Qvantitet
för tullberäkningen.

1 centner
1 skålp.

1 skålp.

1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.

1 skålp.

Införsels tull.

Kronor, öre.

Fria.

75
2

Fria.
— | 5
Fria.
Fria.

Fria.

2
5

10
10
Fria.

Fria.

Fritt.

106

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.

	Qvantitet för tull-beräkningen.	Införsels- tull.
		Kronor.	öre.
Guld, arbetadt...............	1 01''t	_	5
bok-, äkta och oäkta............	—	Fritt.
musiv-, puder- eller unsen-...........	— —	Fritt.
spion-; se Tråd. Gulddragarearbeten---— Gördelmakarearbeten; hänföras----
Hagel..................	—	Fria.
Halm---
Halsduksvalkai’; tullbehandla såsom kläder. Hammarfilt; tullbehandlas —--
Handskar, alla slag---
Handskskinn, tillskurna till handskar........ Handtverkerivaror,---	1 skålp.		20
Hattformar och----
Honing.................	—	Fri.
Horn:
oarbetadt eller raspadt............		Fritt.
arbetadt:
platter, äfvensom skifvor till lyktor m. ni......	—	Fria.
knappar med eller utan fernissning.......	1 skålp.	—	20
andra slag...............	1 skålp.	—	50
Hudar och Skinn:
ej hänförliga till pelsverk:
oberedda, alla slag............	—	kria.
beredda:
sulläder och bindsulläder samt hvitgarfvade (alunerade)
äfvensom sämskåde hudar och skinn . . . . .	1 skålp.	—	6
andra slag............... pelsverk:	1 skålp.	—	15
oberedda, alla slag............		Fria. 1 1

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

107

Hudar och Skinn:

pelsverk:

bereclda:

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rådjurs-, harsamt
fårskinn, med undantag af grå krimska och

äkta kalmuck-...........

alla andra slag............

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg, såsom
skinnpels^’, muffar, kragar m. m. förtullas lika med
pelsverket, beredt, hvaraf de bestå, med tillägg af 20
procent.

Humle-------

Qvantitet
för tullberäkningen.

Införsels tull.

Kronor, öre

1 skålp.
1 skålp.

Hållrot----

Hår, bäst- eller tagel, äfvensom andra slag, ej specificerade

Hår- eller Tagclarbetcn,---— — •—

Fria.

Jalappa; hänföres------—

Jern:

gjutet:

tack- och barlast-, kanoner, stycken, nickhakar, mörsare,
lavetter, bomber och kulor, slussportar, samt annat
gröfre gjutgods af minst 50 skålpunds vigt per stycke
hällar, vigter och lödjor, grytor, pannor, kittlar, ugnar,
spisar och kabysser, axlar, mortlar, tappar, spottlådor,
gallerverk samt dertill apterade stolpar och ledstänger
gjutgods, allt annat, ej specificeradt:

till jernvägsmateriel samt till maskinerier eller delar
deraf; tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap
och Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade,
gröfre: balanser, pressjern, strykjern, eldställshållare,
fotskrapor, hänglås, kafifeqvarnar, kopiepressar, paraplyställ,
m. in............

1 centner

1 skålp.

108

B ev illn ing s- Utskottets Betänkande N:o 6.

	Qvantitet för tull-	Införsels-
	beräkningen.	tull.
		Kronor.	öre.
Jern:
gjutet:
gjutgods, allt annat, ej speeificeradt:
finare:
a) basreliefs, blomstervaser, byster, fruktskålar, kor-
gar, lampor, ljusstakar, medaljonger, pappers-hållare, presenterbrickor, rökelsekar, urställnin-gar, knappar, m. m., med eller utan målning eller lackering..........	1 skålp.		6
b) armband, kedjor, kors, nålar, ringar in. m.; tull-
behandlas såsom Bijouterivaror.
skostift..............	1 skålp.	—	3
smidt eller valsadt:
ankare, armbultar, draggar, kettingar, kettingstoppare,
krokar, roderjern och skeppsknän......	---	Fria.
kedjor med länkjernet under samt till och med 0,2 tums
diameter..............	1 centner	3	—
hammare och smedjestäd; se Maskinerier, Redskap och Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade, i stänger, alla slag, utan afseende på form eller dimen-
sioner, häri inbegripna balk-, band-, spant-, s. k. T-,
hörn- och vinkeljern äfvensom smältstycken	—	Fria.
jernvägsmateriel, maskinerier, eller delar deraf, tullbe-
handlas såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade.
jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, med till-
hörande skärjern, skarfbultar, muttrar och railspik .	—	Fria.
andra muttrar och skrufvar samt naglar af 0,4 tum och
deröfver i diameter...........	—	Fria.
kassakistor och sängar........... plåtar, galvaniserade, förtente eller oförtente, utan vidare	100 kronor	5	—
bearbetning, äfvensom plåtar af 0,1 tums tjocklek och deröfver, mer eller mindre bearbetade, samt andra
ämnen för ytterligare bearbetning......	—	Fria.
skostift, klippt eller skuren.........	1 skålp.		3
spik af 1,6 tums längd och deröfver.......	1 centner	1	—

B eu illn inge - Utskottets Betänkande N:o 6.

109

	Qvantitet för tull-	Införsels-
	beräkningen.	tull.
Jern: smidt och valsadt: all annan spik samt allt annat manufaktur- och handt-verkssmide, ej specificeradt:		Kronor.	öre.
poleradt andra slag, med eller utan lackering eller bestryk-	1 skålp.		15
Ullig . . pläteradt; se Metaller, sammansatta. Jerilbeta; hänföres —-- Kakao------	1 skålp.		6
Kakel, alla slag.............. Kalk, osläckt--— • Karmin; hänföres---— Karott; hänföres till Tobak, arbetad, andra slag. Kartor — — — Kemiskt-tekniska preparater,----		Frit •	t.
Kimrök................. Kinabark —---- Klinkor; hänföres--—		Fri
Klorkalk ................. Klorsyradt Kali —--- Knappar --- Knifvar:		Fri
rak-, med eller utan fodral, äfvensom penn-..... Anm. Såsom pennknifvar förtullas äfven knifvar, hvari finnas pennknif-blad jemte andra knifblad eller redskap.	1 skålp.		25
tälj-, sjömans- eller gröfre arbets- .	1 skålp.	—	6

Ilo

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

	Qvantitet för tull-beräkningen.	Införsels- tull.
	..	Kronor.	öre.
Knifvar:
bords- och andra slag, ej specificerade, samt gafflar:
med skaft af silfver, pläter, elfenben eller hvalrosständer	1 skålp.	—	50
med skaft af andra ämnen.........	1 skålp.	—	10
Knytningar;---- Korf; —-- Korgar och Korgmakarearbeten:

af oskalade qvistar och gröfre spån.......	—	Fria.
andra slag...............	1 skålp.	—	25
Koriander---- Korinter---- Korkar, skurna, utan beslag..........	1 skålp.		15
med beslag..........	1 skålp.	—	30
Korkbark---—
Kristallarbeten;------ Krita:
infattad; bänföres till Blyertspennor.
andra slag, malen eller omalen.........	—	Fri.
Krokar,-----
Kulör----- Kummin................. Käppar,-----	—--	Fri
Litzari;---— Ljus:
talg- och palmvin-.............	1 skålp.	—	2
andra slag............... Ljuskronor-----	1 skålp.		4
Maskinerier,----- Maskin- och Vagnsmörja........... Mastix;-----	1 skålp.	—	1

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

		Qvantitet för tull-	Införsols-
		beräkningen.	tull.
Messingstråd; —--- Metaller, sammansätta:			Kronor.	öre.
oarbetade		___	Fria.
arbetade:
plåtar, latun och trådband äfvensom andra ämnen för
ytterligare bearbetning......		—	Fria.
bleck, bult och spik till fartygs byggnad och förhydning	—	Fria.
andra slag, oäkta lahn derunder inbegripen:
mer eller mindre förgylda, försilfrade eller pläterade,
eller med s. k. guldfernissa öfverstrukna	, ,	1 skålp.	—	30
utan sådan beläggning eller beskyllning	, ,	1 skålp.	—	15
skrot samt gammal och brukad metall, sammansatt,	endast
ti enlig till omsmältning........		—	Fria.
Metronomer,--- Mineralier---	—
Mjöd; förtullas lika med Maltdrycker. Mjöl, ej specificeradt, af vegetabilier, som ej kunna	inbe-
pas under spannmål eller hänföras till medicinalier .		—	Fritt.
af spanmål; se Spanmål. af Arrow-rot; se Mjöl af vegetabilier.
Mosaikarbeten; ---
Naturalier---
Negerhead; hänföres till Tobak, arbetad, andra slag. Neglikor —--
Olja, vitriol-;--- Oljor:
feta, icke flygtiga:
på flaskor eller krus, alla slag...... på fat:		1 skålp.	—	2
liu- och rof-...........		1 skålp.	—	2
kroton-; hänföres under Apotbeksvaror. bom-, kamp-, kokosnöt, palm-, spermaceti- och	andra
ej specificerade slag ........		1 skålp.	—	1

112

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Oljor:

feta, icke flygtiga:

kokade; se Fernissa,
flygtiga vegetabiliska:

essenser: konjak-, ram- och arrak-; se Aetherarter.
ej specificerade (flaskornas vigt deri inbegripen) .
fossila.eller mineraloljor samt genom torr distillation fram
stälda:

nativa eller råa, af jord eller brännhartser m. m. förorenade,
af mörkbrun till svartbrun färg
genom rektificering renade, färglösa eller af gul till gul
brun färg; rektificerad stenkolsolja eller fotogen; rektificerad
jordolja, nafta, petroleum eller bergolja, solarolja,
paraffinolja med flera till lyse begagnade vätskor

Anm. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja och sprit,
förtullas lika med de genom rektificering renade, flygtiga
fossila eller mineral- och genom torr distillation framstälda
oljor.

Oljekakor---

Qvantitet
för tullberäkningen.

Införsels tull.

Paraffin;---

Paraplyer och Parasoller:

af siden eller halfsiden, utan afseende i senare fallet på
silkets större eller mindre qvantitet ......

andra slag..............

delar deraf:

ställningar..............

öfvertyg, tillskurna eller sydda, förtullas lika med det
väfnadsslag, hvaraf de äro gjorda, med tillägg af 10
procent,
fodraler:

af läder, lösa eller påsatta.........

af tyger, lösa, förtullas lika med väfnaden, hvaraf de
äro gjorda, med tillägg af 10 procent.

Parian;---

Kronor.

1 skålp.

I Perlemor,

1 stycke
1 stycke

1 skålp.

öre.

Fria.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

11?»

Perlor, äkta, oinfattade eller infattade

oäkta: oinfattade, alla slag

infattade med guld eller silfver; vägas med infatt
ningen och förtullas såsom den.
infattade med andra ämnen än guld och silfver;
tullbehandlas, såsom Bijouterivaror.

Anm. Efter sådan grund tullbehandlas äfven armband af glasperlor.
försedda med platter eller knäppen af glas.

Persikokiirnor----

Porfyr;---

Porslin:

oäkta, sten- eller fayence:

hvitt eller enfärgad!, men omåladt:

talrickar......

andra pjeser........

måladt eller tryckt:

talrickar.........

andra pjeser...........

äkta:

hvitt eller enfärgad!

förgyldt, försilfradt, eller måladt i figurer eller med
blommor.........

Portemoiinaier; — —--

Jiiercitron; -Qvicksilfver
Rabarber; -

Qvantitet
för tullberäkningen.

Införsels tull.

1 skålp.

Rigabalsam;---

Ris, oskalad, eller Paddy

Risgryn; ----

Rismjöl......

Ritningar---

Bdi. till Riksd, Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

1 skålp.	—	3
1 skålp.		5
1 skålp.	__	6
1 skålp.	-.	8
1 skålp.	—	10
1 skålp.	—	20

Kronor.

öre.

Fria.

Fritt.

Fri.

Fritt.

114

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

	Qvantitet för tull-beräkningen.	Införsels- tull.
		Kronor.	öre.
Rökelse;----- Rör:
bambu- och spanska, samt rottingar, vass och andra slag	—	Fria.
arbeten deraf, ej specificerade, som ej utgöra korgmakare- arbeten............... af jern eller annan metall, äfvensom tegelrör; hänföras till	1 skålp.	—	15
Maskinerier, Redskap och Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade.
Röthe; — --- Saccarum Saturni;--- Sadclinakarearbeten, ej specificerade:
med förgylda, försilfrade eller pläterade beslag .	1 skålp.	—	20
andra slag............... Saffian;----- Segelgarn;--- Senap:	1 skålp.		15
omalen................	—	Fn.
malen och preparerad............ Senetsblad;---- Shoddy ----	1 skålp.		25
Siktar och Såll..............	—	Fria.
Siktduk, alla slag.......... . . . .	—	Fri.
Silfver,--- Skinn; —--- Skomakarearbeten:
af siden................ becksöms- och s. k. sjöstöflar, äfvensom skomakarearbeten	1 skålp.	1
med bottnar af trä............	—	Fria.
andra slag............... Skor af yllefilt:	1 skålp.	■-	30
med lädersulor; förtullas såsom Skomakarearbeten, andra
slag.			1

Bevillninr/s- Utskottets Betänkande N:o 6,

115

	Qvantitet för tull-	Införsels-
	beräkningen.	tall.
SliOr af yllefilt: utan lädersulor; förtullas såsom Yllefilt. Skriftaflor:--- Snickare-arbeten;--- Sims; hänföres till Tobak, arbetad, andra slag. Snäckor; --- Snören; se Gulddragare- och Snönnakarearbeten. tarm-; se Strängar. Snörmakare-arbeten,--- Sprit;--—		Kronor	öre.
Sprutor, brand-, med tillbehör....... Spån; —-- Späck --- Spännhalsdukar äfvensom andra på valk sydda halsdukar; tullbehandlas såsom Kläder. Stanniol;---		Fri,	1.
Stearin................. Sten, --- Stramalj;---- Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning till-verkade arbeten, ej specificerade:	1 centner	2	50
af hel- eller halfsiden............	1 skålp.	1	50
andra slag............. Strnmpstickor--- Stråkardor;----	1 skålp.	”	45
Strängar, alla slag............. Stackarbeten;--- Såll;---		Fria
Såpa.................. Såser; —--	1 centner	1	50

116

Bevillning#- Utskottets Betänkande N:o 6.

	Qvantitet för tull-beräkningen.	Införsels- tull.
1		Kronor.	öre.
Talg — — —
Tamarinder................	—	F ria.
Tandpulver; —--- Tegel,--- Tenlikor eller Möbelspik........... Tenn, ---	1 skålp.	—	15
Termometrar;--- Terpentin, nativ eller rå............		Fri
Terpentinolja och Terpentinspiritus........ Terracotta ----	1 skålp.		2
Tester--- Tlié..................	1 skålp.		30
Tidningar och Tidskrifter...........	—	Fria.
Tinkal; se Borsyradt natron. Tjära,--- Tobak:
oarbetad, blad och stjelk ........... arbetad:	1 skålp,	-1	29
cigarrer och cigarretter...........	1 skålp.	—	85
andra slag...............	1 skålp.	—	35
Tobakspipor--- Tonkabönor ---
Tran, alla slag...............	—	Fri.
Trapp; ----- Tryffel----- Tråd:
guld- och silfver-.............	1 ort	—	1
jern- och stål-..............	—	Fri	.
arbeten deraf draga den tull, som taxan bestämmer för
manufaktursmide eller stålarbeten.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

117

	Qvantitet för tull-	Införsels-
	beräkningen.	tull.
Träd:		Kronor	öre.
koppar- och annan ej specificerad metall-:
förgyld, försilfrad eller pläterad.....	1 skålp.	1	_
andra slag ....	___—	Fri	.
bomulls-, alla slag	1 skålp.	—	15
linne-, oblekt ....	1 skålp.	—	15
blekt eller färgad.....	1 skålp.	—	25
af silke, bomull eller lin, öfverspunnen med guld, silfver eller annan metall; se Gulddragarearbetcn. jern-, koppar-, messings- och stål- till instrumenter; se

Strängar.
af metall, öfverspunnen med silke eller tråd; se Karkasser. Träd, ---
Tutanego;---
Tvål:
parfymerad......	1 skålp.	_	10
andra slag...... Tvålrot ---	1 skålp.	—	3
Tänder,----- Tändstickor, jemväl af annat material än trä, äfvensom Tänd-
svamp.................		Fria.
Ull,-----
Urglas; —---- Vadd, alla slag............... Vägnar —--	1 skålp.	—	5
Vanilj----- Vantar:
hel- eller halfsiden-..........	1 skålp.	1	50
andra slag.......... öfverkladda med skinn; tullbehandlas lika med Handskar.	1 skålp.	—	45
Vatten,-----
--------- - -----------

118

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

	Qvantitet för tull-beräkningen.	Införsels- tull.
		Kronor.	öre.
Vaxai beten;---- Vekar, tamp- och ljus-............ Verktyg---- Visitkort----	1 skålp.	—	35
Vismut.................	—	Fri.
Vitriol,---- Vitriololja------ Väfnader:
helsiden-:
felb och plys..............	1 skålp.	1	—
andra slag, guld- och silfvertyg derunder inbegripna . Anm. Sammet tullbehandlas såsom helsiden, andra slag, då hela	1 skålp.	1	50
ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar bomull.
halfsiden:
felb och plys äfvensom filtar.........	1 skålp.	1	—
andra slag............... bomulls-:	1 skålp.	1	—
bokbindarecloth.............	1 skålp.	—	20
felb och plys, äfvensom filtar och parkum.....	1 skålp.	—	35
gaz, halflinon, musslin, nettelduk, dimity och batist .	1 skålp.	—	75
segelduk...............	1 skålp.	—	5
tyll................. andra slag:	1 skålp.	1	25
oblekta och ofärgade...........	1 skålp.	—	20
blekta eller färgade...........	1 skålp.	—	35
tryckta eller pressade . ........ med blandning till större elller mindre del af lin eller	1 skålp.	—	45
hampa: bolstervar..............	1 skålp.	_	30
damast och dräll............	1 skålp.	—	50
mattväfnad.............. andra slag; tullbehandlas såsom lika beskaffade tyger	1 skålp.	—	15
af bomull allena.

Bevillnings-Utskott ts '' tänkande N:o 6.

119

	Qvantitet för tull-	Införsels-
Väfnader:	beräkningen.	till Kronor	1. öre.
ylle-, af ull allena eller blandad till orre eller mindre de med bomull, lin eller andra ämnen utom silke:
filtar och mattor .	1 skålp.		20
maskinfilt, rundväfd, äfvensom pressduk; tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade.
andra slag ....	1 skålp.	.	70
linne- eller hamp-:
blaggarn........	1 skålp.	_	12
buldan, kanfas och sadelgjordsväf .	1 skålp.	_	8
bolstervar.....	1 skålp.	_	301
batist, flor, kammarduk och linon	1 skålp.	_	75
mattväfnad, äfven om annat i taxan ej specificeradt ämne
deri ingår.....	1 skålp.	-	15
pressduk.....	__	Fri
segelduk och tältduk . ...	1 skålp.		6
jutegarnsväfnad:
oblekt och ofärgad.....		fri
blekt eller färgad.......	1 skålp.	_	15
andra slag, damast, dräll och lärft derunder inbegripna .	1 skålp.	_	50j
hår eller tagel-:
nöthårsfilt.......	_____	Fri
andra slag........	1 skålp.		25
vaxade eller lackerade:
mattor.........	1 skålp.	_	io!
andra slag..........	1 skålp.	_	25
vattentäta eller dubbla väfnader, sammansatta genom upp-
lösning af kautschuk, gutta percha m. m...... Värjor och Värjklingor;---—	1 skålp.	*	75

120

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Underrättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 9-

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes
tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 centner raffineradt socker, alla slag.....9 kronor 60 öre.

„ 1 skålpund chocolad, konfityrer eller blandadt cho colad

och konfityrer.......— „ 12 „

„ 1 butelj punsch.......— » 19 „

„ 1 skålpund tobak, arbetad:

cigarrer och cigarretter.....— ,, 29 „

spunnen, hopvriden eller pressad, äfven -

som i stänger
malen eller snus
andra slag .

„ 1	dito	s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af bomull..........
„ 1	dito	s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af ull
„ 1	dito	bomullsväfnad af garn i finhet N:o 26 eller derutöfver, efter engelsk beräkning
„ 1	dito	linneväfnad........
„ 1	dito	maskinsydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor, kragar, manchetter,med flera, under vilkor att de icke hufvud-sakligen bestå af lägre tullbeskattad väfnad, än oblekt bomullsväfnad . .

hvarvid för öfrigt iakttages:

6 „

8 „

l;o)

Bevillnings- UtsJcottets Betänkande N:o 6.

121

l.o) att af de i vigt liar upptagna varor minst 100 skålpund af hvardera,
men af blandad!; chocolad och konfityrer 100 skålpund tillhopa och af punsch
minst JO buteljer sko a till export angifvas och på en gång afsändas; kommande
dock denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för hvilken tullresthuuou
sokes utfores för proviantering af fartyg i Öresund under enahanda

forhaHanden med dem, da utländska på frilager upplagda varor skulle vid dylik
proviantering åtnjuta tullfrihet; J

2:o) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under edelig
förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta, försäkran, att varan är svensk
tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införselstull blifvit erlagd
eller beträffande ilamgarn och väfnader, att de äro inom landet tillverkade af
utrikes spunnet och behörigen förtulladt garn, och i fråga om maskinsydda bomuHs-
och linneartiklar att de aro inom landet tillverkade af utrikes ifrån införda
behörigen fortullade vafnader; skolande denna försäkran derjemte, hvad särskilt
angar bomullsvafuader, som till utförsel angifvas, innehålla, att garnet deri i finhet
uppgår . till N:o 26 eller deröfver efter engelsk beräkning; och kommer nu

namnda bevis att bilaggas tullkammare-journalen å den tullplats, hvarifrån varan
utlores; och

. , 3:0) att utföl’seln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet

a lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad, hvilket intyg bör vara af
svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda ort finnes anstäld, beleSallsera(Jt;
dock att, derest utförseln skett i fartyg af 10 nylästers eller
f, ''1,3,33 ^''s ^-agtighet eder derutöfver, och fartyget, utklareradt direkte till utnkes
ort, blifvit af tullbetjemngen bevakadt till öppen sjö samt den till utförsel
angifna vara, for hvilken ^restitution äskas, tillika blifvit af tullkammare vid
utklareringen antecknad å fartygets utgående sjöpass, något bevis om varans anfonlras
^ ^ ^landska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande er Den

här ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel till
Noige utom i afseende a artiklarne raffineradt socker, punsch och arbetad toTor
dessa artiklar beviljas, äfven då de utföras landvägen till nämnda rike
enahanda restitution som har förut är bestämd, under följande för landväga utförseln
gällande särskilda vilkor: b

a) att varupartiet skall hafva i den ordning, som föreskrifves uti nådiga
i ningen af den 12 Juli 1860 angående varuförseln landvägen mellan de förenade
rikena, vant hos vederbörande tullkammare å afsändningsorten till utförsel
angifvet och der blifvit journaliseradt samt försedt med behörig, till ort hvarest
tullkammare finnes och förtullning får ega rum, stäld förpassning, hvilken skall
godset under transporten åtfölja:

Bth. Ull Jbl;sd. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft.

122

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

It) att vid angifningsinlagan alltid skall bilogas sådan försäkran af tillverkaren,
som här ofvan i första delen af 2:dra punkten är föreskrifven; samt

c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten skall
styrkas, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering samt till
beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande.

Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma i annorlunda
bearbetadt eller förädladt skick, än här ofvan sägs, land- eller sjövägen
åter utföra och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika återbekomma, ma sadant
vara tillåtet under vilkor, att eu dylik afsigt med införseln redan i sammanhang
dermed vid varans angifning till tullbehandling skriftligen anmäles, samt att
varuegaren i öfrigt ställer sig till efterrättelse de föreskrifter, hvilka Generaltullstyrelsen
eger meddela till förekommande af missbruk utaf eu sålunda medgifven
förmån; skolande derjemte, för tillgodonjutande af denna förman, aterutförseln
hafva egt rum och sådant behörigen styrkas inom natt och ar efter det införseln
skedde.

§ 10.

Skeppare vare skyldig att, på sätt i lista kapitlet af Tullstadgan är förordnadt,
å märkrullan noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd och beskaffenhet,
vid den påföljd för uraktlåtenhet deraf, som berörda förordning bestämmer;
och må det förråd, som för besättningens behof till begagnande om
skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra afgifter i lossningsorten.

Till provision må, under sådana vilkor, jemväl kunna hänföras följande
qvantiteter Vin, Bränvin, Kaffe och The, nemligen: för fartyg, kommande från
Östersjön eller till någon hamn i Halland, samt Göteborgs och Bohus län från
Nordsjöorter samt Holland, England och Franska Vestersjöhamnar: 2 kannor Vin,
1 kanna Bränvin, 2 skålpund Kaffe och 25 ort The, räknadt på hvarje person af
besättningens och passagerarnes antal; samt för fartyg, kommande från ortei
utom Östersjön, med undantag för nyssnämnda fart till Halland och Bohuslän: 3
kannor Vin, 2 kannor Bränvin, 4 skålpund Kaffe och 50 ort The, på enahanda
sätt beräknadt. Härvid bör för öfrigt iakttagas, att Vin och Bränvin icke mot
hvarandra utbytas, så att den, som har mindre af den ena, ej får för sådan brist
njuta ersättning i den andra varan, äfvensom att hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar
öfverstiger en skeppares sålunda bestämda förråd i lossningsorten
skall, då fartyget icke omedelbart ånyo användes för utrikes fart, ovilkorligen
förtullas. Är från utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt
att omedelbart ånyo användas för utrikes fart, må skepparen, då han vid sin ankomst
till riket såsom provisionsartiklar medhafver Vin, Bränvin, Kaffe och Thé i

123

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.

större qvantiteter, än genom denna § bestämmes, vara berättigad att öfverskottet
i märkrullan till ateiutförsel upptaga, hvarefter det bör undei’ tullförsegling i
packhuset eller i något säkert och tjenligt rum ombord å fartyget förvaras, till
dess skepparen åter afsegla!’, då den kontroll iakttages, som i 45 § Tullstadgan
för reexportgods finnes föreskrifven. Likväl och derest något af detta öfverskott,
under sadant fartygs längre qvarblifvande i svensk hamn, för besättningen till
begagnande om skeppsbord finnes nödigt, må det i mån af behof utlemnas, hvarvid
motsvarande afskrifning å de på märkrullan till återutförsel uppförda qvantiteter
bör ske.

Andra provisionsartiklar, än här ofvan nämnda, må likaledes, under iakttagande
af erforderlig kontroll, till den del de icke under vistande i svensk
hamn ombord användas eller till qvarblifvande i riket förtullas, med fartyget
åter utföras.

Hvad af inrikes producerade, enligt utgående tullpasset, med fartyget bevisligen
utförda provisionsartiklar öfverblifvit, må vid återkomsten, liksom utländska
icke tullpligtiga provisionsartiklar, tullfritt disponeras.

§ 11-

Reservationer:

af Herr Friherre Fock emot punkterna 41 och 70;

af Herr Grefve Hamilton, H. B. A.: “Ehuru jag i allmänhet delar de åsigter,
som inom Utskottet gjort sig gällande i afseende på de förslag, som uti förestående
betänkande blifvit framstälda, anser jag dock tiden för dessa reformer vara
mindre lyckligt vald, och att tullnedsättningarne icke bort utsträckas till ämnen,
som kunna räknas till kassa-artiklar.“

af Herr Hammar: “Då tiden för den 1865 med Frankrike afslutade handelstraktat
om 2 år tilländagår, och det är att emotse att vår tulltaxa kommer att då
undergå en grundligare revision, samt man dessutom bör med visshet kunna antaga
att våra tullintrader, som de sista 2:ne åren uppgått till orimligt stora belopp,
komma att, till följd af förändrade förhållanden, återgå till ett mera normalt tillstånd,
vill det derför synas, som tiden vore mindre väl vald att nu företaga några

124

Bevillnings-Ufskottets Betänkande N:o 6.

större förändringar i vår tulltaxa, .lag hade derför helst sett att den hade för närvarande
fått vara ovidrörd; men då det ej torde kunna nekas, att det finnes en del tullbestämmelser,
hvilkas borttagande, utan att beröfva staten någon mera afsevärd
inkomst, dock bereder lättnad för den mindre bemedlade förbrukaren, har jag ansett
mig icke böra anmäla min reservation emot all förändring utan hufvudsakligen
mot den tullnedsättning Utskottet föreslagit i punkterna 5, 6, 14, 27, 50 och 70.“
af Herr Friherre De Geer, C. E.: “Mig synas de af Utskottet förordade förändringar
i tulltaxan vara dels allt för vidt omfattande, dels icke af verkligt giltiga
skäl motiverade. Jag har ansett riktigast att lemna den nu gällande tulltaxan
ovidrörd, till dess franska traktaten utlöper, då en sådan större revision i vår tulltaxa
torde blifva i alla händelser af behofvet påkallad.

Dessutom anser jag tidpunkten för eftergifter nu icke vara väl vald med
hänsyn till industriens och de flesta näringars mindre säkra ställning."

af Herr Pehr Ericsson i Wik: “Då jag ej biträdt Utskottets beslut i flera

punkter, får jag i synnerhet anföra min reservation vid 3:dje, 5:te, 14:de, 18:de,
20:de, 50:de, 70:de och 72:dra punkterna";

af Herr C. A. Jönsson, under förklarande att han hufvudsakligen förenar
sig med Herr Hammar, undantagandes hvad 5:te och 6:te punkterna af betänkandet
angår;

af Herr Bylander, hvilken förklarat, att han, under instämmande uti den
i Herr Hammars reservation förekom mande motivering, velat i synnerhet reservera
sig emot 5:te, 6:te, 14:de, 18:de, 19-de och 20:de punkterna, punkten 34 mom. c)
samt 70:de punkten; samt

af Herr Sandstedt emot punkten 14, punkten 18 mom. c), punkten 19 i
fråga om linnetråd, punkten 20 mom. d), punkten 27, punkten 34 mom. b) c) och

d); punkten 50 mom. a), c), d), e), f) och g), samt punkterna 70 och 72.

Herr J. F. Fredricson har begärt att få antecknadt, att han icke deltagit
uti ifrågavarande ärendes behandling inom Utskottet.

Stockholm., tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1875.

R it 11 e 1 s e r

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:0 6, angående tullbevillningen.

Vid punkten 31: — i sjelfva hemställan

står; rubriken »Spännhalsdukar», äfvensom andra på valk sydda
halsdukar,

läs:] rubriken »Spännhalsdukar äfvensom andra på valk sydda
halsdukar»

Vid punkten^34: — i Utskottets hemställan lyder mom. b) sålunda:

b) att å »andra slag» af beredda, till pelsverk hänförliga hudar
och skinn tullafgiften måtte nedsättas från 20 till 15 öre; allt
per skålpund;

läs: b) att å »andra slag» af beredda, till pelsverk ej hänförliga
hudar och skinn tullafgiften måtte nedsättas från 20 till 15
öre; allt per skålpund;

Den vid betänkandet fogade tabell.
Efter rubriken Mjöd förekommer:

Mjöd, ej specificeradt, af vegetabilier
läs: Mjöl, ej specificeradt, af vegetabilier

Förslaget till Tull-Tax a.

Sid. 109 ofvantill — står:

Jern:

smidt och valsadt:
läs: Jern:

smidt eller valsadt:

Sid. 111 står — under rubriken Mj Öl, ej specificeradt, af vegetabilier
— ordet inbepas
läs: inbegripas

Sid. 119 ofvantill — står ■—• under Väfnåder:

ylle-, af ull allena eller blandad till Orre eller mindre del
läs: ylle-, af ull allena eller blandad till större eller mindre del

Bill. till Rissel. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. ti Höft,