Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 16 (Betänkande 1880:Bevu16 bevu)

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 16.

N:o 16.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 April 1880. kl. 2 e. m.

Betänkande, angående, tullbevdlningen.

Uti nådig proposition N:o 11 har, under åberopande ej mindre af ett propositionen
bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 9
Januari innevarande år, än äfven af det utdrag af samma protokoll, som finnes
fogadt vid den till Riksdagen aflåtna nådiga propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof, sistnämnda utdrag, så vidt det afser förhöjning i nu gällande
tullsatser å tobak, Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att ny vid den förstnämnda
propositionen fogad tulltaxa med tullsatser beräknade efter det metriska mått- och
vigtsystemet måtte varda antagen att lända till efterrättelse från och med den 1
Januari 1881.

1 anledning deraf, att enligt Kongl. Förordningen om mått och vigt den 22
November 1878 det metriska systemet för mått och vigt skulle senast från början
af år 1881 uteslutande användas vid tullverket, förständigade genom nådigt bref
den 26 September 1879 Kongl. Maj:t tullkomitén, hvilken genom samma nådiga
bref förstärktes med nya ledamöter, biand annat, att med ledning af en inom
Generaltullstyrelsen uppgjord beräkning af de nu gällande tullsatsernas belopp
efter metriska mått- och vigtsatser, till Kongl. Maj:t afgifva förslag till sådan uti
ifrågavarande hänseende erforderlig jemkning af nuvarande tullsatser, som kunde
anses med bestämmelserna i den med Frankrike ännu gällande traktaten förenlig.
Till åtlydnad af denna befallning afgaf komitén med underdånig skrifvelse den
15 December samma år förslag till ny tulltaxa. I detta förslag både komitén såsom
beräkningsenheter antagit 100 kilogram för vigten och 100 liter eller 1 hektoBih.
till Riksd. Prof. 1880. 5 Sand. 1 Afd. 11 Höft. 1

2 BevUlnings-UtslcoUets Betänkande N:o16.

liter för rymdmåttet och både i afseende å fastställandet af tullsatsernas belopp
kömitén, som eftersträfvat att så vidt möjligt noggrant återgifva de nuvarande tullsatserna,
likväl tagit hänsyn till nödvändigheten att välja siffertal, som med någorlunda
lätthet och beqvämlighet läte använda sig vid förekommande beräkningar,
hvarföre komitén i allmänhet föreslagit tullsatserna i endast krontal för den antagna
enheten samt, der sådant ansetts utan allt för stor afvikelse från nuvarande
bestämmelser kunna ske, afjemnat tullsatsernas belopp till fem- eller tiotal. Jemte
de ändringar, som föranleddes af metersystemets antagande, hade komitén dessutom
afgifvit förslag till vissa andra ändringar i gällande tulltaxa. Sålunda hade,
under erinran att för en del, vanligen ömtåliga varuslag, Indika dock hvarken för
konsumenterna eller för statskassan vore af någon väsentligare betydelse, men
hvilkas tullbehandling netto eller med afdrag för så kallad tara, skulle dels vid
packhusbehandlingen skada sjelfva varan, dels ock för både tulltjensteman och
trafikanter medföra oskälig tidsutdrägt, redan i äldre tulltaxor bruttovigten lagts
till grund för tullafgiftens bestämmande, komitén så väl af nyssnämnda skäl som
ock för erhållande af lämpliga tullsatser vid metersystemets tillämpning ansett
denna metod för tullbehandling och beskattning böra utsträckas till vissa ytterligare
varuslag, dervid komitén med iakttagande af dels gällande taratariffs bestämmelser
för en del artiklar dels ock vunnen upplysning om medelbeloppet,
hvartill de mycket vexlande taraafdragen för en del andra artiklar i verkligheten
uppgått, i allmänhet föreslagit sådana afgiftsbelopp, att tullafgifterna för sjelfva
varorna kunde antagas blifva hufvudsakligen oförändrade. Vidare hade komitén
ansett sig böra föreslå mer eller mindre väsentliga förändringar i rubrikerna Papper,
Paraplyfodral, Sadelmakarearbeten, Snörmakarearbeten, Spetsar, Uddar och Blonder,
Stålarbeten, Trävaror samt Väfnader och hade slutligen komitén genom införande
i tulltaxan af vissa nya rubriker, samt ändring, fullständigande eller uteslutande
af åtskilliga förut befintliga velat afhjelpa några i den nuvarande tulltaxan förekommande
ofullständigheter, otydligheter och oegentlighet^1.

Detta komiterades förslag har hufvudsakligen legat till grund för ofvan
berörda af Kongl. Maj:t afgifna förslag till ny tulltaxa. Endast i fråga om qvantiteterna
för tullberäkningen samt reduktionen af vissa tullsatser har afvikelse från
komiténs förslag egt rum. I olikhet med sistnämnda förslag har nemligen Kongl.
Maj:ts förslag såsom beräkningsenheter i allmänhet antagit 1 kilogram och 1 liter
och endast för sådana artiklar, för hvilka i nuvarande tulltaxa tullsatsen är bestämd
i centner, äfvensom för artiklarne Vin på fat och Sirup, bibehållit den af
komitéu föreslagna qvantiteten 100 kilogram. Skälet för denna förändring har,
såsom af Herr Statsrådets och Chefens för Finansdepartementet anförande till
statsrådsprotokollet den 9 sistlidne Januari inhemtas, varit att det synts antagligt
att man i de flesta fall skulle vid taxans tillämpning något lättare verkställa uträkningen
af tullsatsen för hvarje varuparti, om man utginge från tullsatsen å

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 16.

nämnda mindre mått- och vigt-enheter. Afvikelserna från de af komiterade föreslagna
tullsatserna hafva föranledts deraf att komiterade i sträfvandet att vinna
siffertal, som med lätthet och beqvämlighet läte använda sig vid tullberäkningarne,
i några fall synts hafva gått längre, än detta syfte med nödvändighet påkallat
och statskassans anspråk för närvarande medgåfve. Sålunda hade vid förvandlingen
af de temligen vanliga tullsatserna 8, 40 och 75 öre för skålpundet, som noga
räknadt utgjorde 18,82, 94,io och 176,44 öre för 1 kilogram, komiterade för 100
kilogram föreslagit i flere fall 18, 90 och 175, någon gång till och med 170 kronor.
Då emellertid dessa tullsatser vore stadgade för åtskilliga artiklar, som i större
myckenhet infördes och minskningen i statsinkomster genom jemkuingen af dessa
satser uppginge på det hela till omkring 50,000 kronor och då dessutom de till
bråktalen 18,82, 94,io samt 176,44 närmaste jemna talen 19, 94 och 176 icke kunde
vålla någon nämnvärd svårighet för tullberäkningen, hafva ifrågavarande tullsatser
af Kongl. Maj:t utjemnats till 19 öre, 94 öre och 1 krona 76 öre i de fall, der de
af komitén utförts till lägre belopp. Af samma skäl har äfven en från komiterades
något afvikande beräkning af vissa andra tullsatser blifvit af Kongl. Maj:t vidtagen.

Beträffande först frågan om qvantiteterna för tullberäkningen anser Utskottet
lika med Kongl. Maj:t 1 kilogram och 1 liter såsom beräkningsenheter ega
företräde framför 100 kilogram och 100 liter. Då emellertid Kongl. Maj:t funnit
qvantiteten 100 kilogram böra bestämmas för sådana artiklar, för hvilka i nuvarande
tulltaxa förekommer tullsats i centner, älvensom för artiklarne Vin på fat
och Sirup, tillåter sig Utskottet, utan att underkänna vigten af de skäl, som kunna
anföras för en sådan åtskilnad, likväl att emot desamma framhålla den fördel, som
i annat afseende genom enhet i qvautitetsberäkningen står att vinna. Visserligen
måste det anses icke otjenligt att för varor, som i allmänhet införas i större
myckenheter på en gång, tullsatsens beräkning sker efter en större qvantitet, likasom
det ock utan tvifvel vore önskvärdt att i tulltaxan kunna undvika tullsatser
bestämda i bråk af öretal, men å andra sidan är det gifvet att de för olika artiklar
faststälda olika beräkningsqvantiteter lätteligen skola föranleda till misstag
vid de statistiska uppgifternas utarbetande. Då likväl full tillförlitlighet hos dessa
uppgifter af lätt insedda skäl är synnerligen önskvärd, har Utskottet ansett den
omständighet, att för ett par artiklar tullsatsen måst bestämmas i bråk af öretal,
icke böra afhålla från ett konseqvent genomförande af grundsatsen om beräkningsenhetens
bestämmande till 1 kilogram eller 1 liter för alla artiklar, hvilka skola
förtullas efter vigt eller mått.

Hvad dernäst angår tullsatsernas omföring efter det metriska mått- och
vigtsystemet, har Utskottet i allmänhet icke funnit något att erinra mot det sätt,
hvarpå denna omföring blifvit i förslaget till ny tulltaxa verkstäld. Med afseende
på vigten af att ega tullsatser, som med lätthet och beqvämlighet låta använda
sig vid tullafgifternas uträkning, har likväl Utskottet i några fall, för artiklar,

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 16.

hvilka i egenskap af egentliga öfverfiödsvaror synts utan olägenhet kunna tåla en
obetydlig tullförhöjning, afjemnat de af Kongl. Maj:t föreslagna tullsatserna till
närmast högre fem- eller tio-tal.

Då af skäl, som Utskottet framdeles kommer att anföra, Utskottet funnit
sig icke kunna biträda Kongl. Maj:ts förslag om förhöjning i tullen å tobak, skulle
derigenom i den beräknade tullinkomsten för år 1881 uppstå en minskning af
600,000 kronor. Statsverkets behof för nästkommande år äro visserligen icke
ännu fullt utredda, och det lärer derför ännu icke kunna afgöras, huruvida ersättning
för hela denna minskning i den beräknade tullinkomsten måste på annat
sätt beredas, men såsom gifvet torde kunna antagas, att åtminstone för en del af
densamma, godtgörelse måste sökas inom tullbeskattningens område. Af sådan
anledning har Utskottet ansett sig böra föreslå, att tullen å vissa artiklar, hvilka
så godt som uteslutande utgöra föremål för de förmögnare klassernas förbrukning,
måtte något förhöjas, äfvensom att några andra artiklar af samma kategori,
hvilka hittills varit tullfria, måtte åsättas en ringa tull.

Till lättnad vid granskningen af det sätt, hvarpå tullsatsernas reduktion
efter det metriska systemet egt rum, har Utskottet vid detta betänkande fogat
en tabell (Bilagan litt. A.), som för hvarje i nu gällande tulltaxa förekommande
tullsats upptager den efter det metriska systemet exakt motsvarande.

Då Utskottet i flertalet fall funnit sig böra biträda de af Kong!. Maj:t
föreslagna ändringar i gällande tulltaxa, skulle det otvifvelaktigt leda till onödig
vidlyftighet, derest Utskottet i fråga om hvarje artikel i tulltaxan gjorde särskild
hemställan till Riksdagen. Endast i de fall, der Utskottet haft särskilda
motioner att besvara eller eljest funnit sig böra föreslå ändringar, afvikande från
Kongl. Maj:ts förslag, kommer derför Utskottet att här nedan göra sådan hemställan,
men deremot att i ett sammanhang till antagande framställa alla öfriga
af Kongl. Maj:t föreslagna förändringar i gällande bestämmelser.

l:o.

Af de till Utskottets handläggning hänvisade motioner, hvilka med tullbevillningen
ega gemenskap, afser en af Herr O. E. Carlsund inom Första Kammaren
väckt motion (N:o 16) samtliga i tulltaxan förekommande artiklar, hvaremot
öfriga till Utskottet öfverlemnade motioner i detta ämne endast åsyfta ändringar
uti ett större eller mindre antal speciella tullbestämmelser. Utskottet anser sig
derföre först böra till behandling företaga Herr Carlsunds ifrågavarande motion.

I densamma anför motionären, att vårt land ej vore lika väl lottadt som
många andra länder, hvilka nu medgåfves fri och obehindrad industriel täflan med

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 16. ö

oss. Vårt afskrida läge från verldsmarknaden, våra af vintern hämmade kommunikationer,
de större förlag, som vore en följd deraf, den ojemna fördelningen
af dag och natt, af värme och köld — allt detta bidroge att för oss försvåra denna
täflan. Vi vore i behof af varmare och mera kläder, starkare och mera närande
föda, solidare och varmare byggnader, mera lyse och bränsle, större anläggningsoch
rörelsekapital, och hade att å dem betala en betydligt högre ränta än flertalet
af våra medtäflare. Landets alstringsförmåga vore mindre, våra behof större,
och vår produktionsförmåga mera hämmad än andra länders och folks, med hvilka
vi täflade. De skatter och onera, som staten och kommunen gemensamt kräfde,
folie tungt på en liten befolkning med mindre produktion och omsättning. Allt
detta borde noga beaktas och den inhemska producenten sättas i likställighet med
den utländska och skyddas af statsmakterna i den ojemna kamp, i hvilken han
nu i följd af förenämnda omständigheter måste ligga under. Den intelligens och
arbetsförmåga, hvarmed vi nordbor vore begåfvade, vore ej tillräckliga att motväga
de svårigheter, mot hvilka vi nu kämpade. Den utländska varutillförseln, som till
stor del vore obehöflig, borde derföre icke uppmuntras; ej heller borde de inhemska
producenterna ensamt betungas af statens och kommunens behof, då de
ej uteslutande finge afyttra sina produkter å den inhemska marknaden. Den
skatt, som utländska producenter erlade i sitt land, komme ej vårt till godo. Motionären
föreslår derföre, att eu inregistreringsafgift af 5 procent af varuvärdet
må påläggas alla de varor, som från utländsk ort införas här i landet, motsvarande
ungefär den direkta skatt till stat och kommun, som den inhemska producenten,
men ej den utländske, nu betalar för rättigheten att begagna vår inhemska
marknad.

Innan Utskottet öfvergår till en granskning af denna motion anser sig Utskottet
till jemförelse med den afgift, hvars införande i vårt land blifvit af motionären
föreslaget, böra meddela några upplysningar angående de afgifter af likartad
beskaffenhet, som i Yissa andra länder förekomma.

I Frankrike infördes genom lagen af den 22 Januari 1872 “till bestridande
af kostnaderna för handelsstatistiken1- eu drott de statistique commerciale, hvilken
oberoende af alla andra afgifter erlägges både vid införsel och utförsel af varor
och utgår med 10 centimer per kolly för varor, som äro emballerade i fastager,
lådor, säckar eller andra omslag, med 10 centimer per 1,000 kilogram eller 1
kubikmeter för icke emballerade varor samt med 10 centimer per stycke för
hästar, nötkreatur, tår, getter och svin. Denna afgift inbringar statskassan årligen
omkring 6 millioner francs.

Genom lagen af den 20 Juni 1879 för Tyska riket föreskrefs, att alla varor,
som öfver tyska tullområdets gränser in-, ut- eller genomföras, skola till beskaffenhet,
myckenhet, härkomst- och destinationsland anmälas hos de myndigheter
(i allmänhet tullkamrarne), hvilka hafva att göra de för handelsstatistiken före -

6 Bevillnings-Uiskottets Betänkande N:o 16.

skrifna anteckningar. Dels för att bestrida kostnaderna för dessa anteckningar
och dels för att erhålla säkrare kontroll derå att anmälningarne verkligen egde
rum, föreskref samma lag, att för de varor, som skriftligen anmäldes, skulle erläggas
eu, rikskassan tillfallande, afgift, “statistische Gebuhr“. Denna utgör för
varor, som upptagas i en och samma deklaration:

när varorna äro helt och hållet eller delvis emballerade, 5 pfennige för 500
kilogram;

när varorna icke äro emballerade, 5 pfennige för 1,000 kilogram;
för kol, cokes, torf, trä, spanmål, potatis, malm, sten, salt, tackjern, cement,
gödningsämnen, spånadsämuen och, enligt bestämmelse af Förbundsrådet, andra
varor som i större myckenhet (“Massenguter") transporteras i vagnslaster, fartyg
eller flottar, emballerade eller icke, 10 pfennige för 10,000 kilogram;

för hästar, mulåsnor, åsnor, hornboskap, svin, får och getter, 5 pfennige för
5 stycken.

Genom parlamentsakt af den 28 Augusti 1860 infördes i England en afgift,
hvilken, oberoende af tullar eller andra lagligen betalbara afgifter, skulle utgöras
vid iuförseln af alla varor med undantag för spanmål och mjöl samt byggnadsvirke
och trävaror äfvensom för transiterande varor samt sådana, hvilka angåfvos till utförsel
med samma fartyg, i hvilka de inkommit. Afgiftens belopp utgjorde:

lör emballerade varor: för hvarje kolly eller annan enhet för tulldeklarationen
.......................................................................................... 1 penny;

för icke emballerade varor efter vigt, mått eller antal: för hvarje enhet

för tulldeklarationen ................................................................................. 1 penny;

för kreatur: för hvarje stycke eller annan enhet för tulldeklarationen...... 1 penny.

Denna afgift afskaffades emellertid redan genom parlamentsakt af den 8
Juni 1863.

Såsom af ofvanstående framgår, utgjordes denna s. k. registration charge
icke för spanmål och trävaror. För dessa artiklar funnos likväl i viss mån motsvarande
afgifter, ehuru dessa buro namn af tullar och voro i tulltaxorna upptagna.
Då nemligen de egentliga spanmålstullarne år 1846 upphäfdes, bibehölls i
tulltaxan eu tull för omalen spanmål af 1 shilling per quarter (ll,n svenska kubikfot)
samt för malen spanmål af 4''/2 pence per centweight (119,5 svenska skålpund).
Sedan den förstnämnda af dessa tullafgifter den 1 September 1864 förvandlats
till en vigttull af 3 pence per centweight, upphäfdes de båda den 1 Juni
1869. För trävaror åter bestod en tull, hvilken efter år 1860, då en betydlig
nedsättning egde rum, utgick för bräder med 2 shillings och för annat virke med
1 shilling för 50 cubic feet (100 = 108,2 svenska kubikfot). Denna tull afskaffades
den 1 April 1866.

Jemföres nu den af motionären föreslagna inregistreringsafgift med ofvan
omförmälda, i främmande länder förekommande afgifter, visar sig, att den

Bevillnings-UtskoUets Betänkande N:o 16. 7

med dessa har föga annat gemensamt än det snarlika namnet. Medan de franska
och tyska statistiska afgifterna hufvudsakligen åsyfta att bereda staten godtgörelse
för kostnaderna för in- och utförda varors “inregistrering11 — och väl äfven
derutöfver inkomst för allmänna statsbehof — framgår så väl af det ändamål
motionären anvisat sin inregistreringsafgift — att sätta den inhemske producenten
i likställighet med den utländske och skydda den förre i hans kamp med den senare
— som ock af det belopp, enligt motionärens förmenande ungefärligen motsvarande
den direkta skatt till stat och kommun den inhemske producenten har
att utgöra, hvartill motionären velat hafva afgiften bestämd, att motionären med
samma afgift åsyftat en s. k. utjemnings- eller kompensationstull. Utan att nu
vilja utförligare upprepa hvad emot detta slag af tullar blifvit i tal och skrift
mångfaldiga gånger tillförene anfördt, vill Utskottet blott i korthet erinra, att, om
ock, då man åsyftar att bereda den inhemske producenten gent emot den utländske
godtgörelse, icke för en speciel skatt å någon viss inom landet tillverkad vara,
utan för den allmänna stats- och kommunalbeskattningen, det utan tvifvel ur denna
synpunkt skulle kunna synas rättvist att belägga alla och icke blott några vissa
utifrån inkommande varor med en procentvis lika tull, denna tull likväl i många
fall icke komme att uppfylla det afsedda ändamålet och i andra fall åter att frambringa
synnerligen ojemna verkningar. Först och främst är det klart, att den inhemske
producent, som tillverkar för export, alldeles icke skulle komma i åtnjutande
af utjemningstullens förmåner, då den med tullen åsyftade prisförhöjning å
hans vara icke kan sträcka sina verkningar utom det egna landets gränser. Vidare
skulle eu tullafgift af fem procent af råvarors värde i många fall öfverdrifvet höja
tillverkningskostnaden för industrien; ty äfven om full godtgörelse för nämnda
tull stundom skulle genom tullen å fabrikatet komma tillverkaren till godo, är
likväl icke inom alla industrier förhållandet mellan råvarans och''den färdiga produktens
värde sådant, att denna godtgörelse alltid kunde med säkerhet påräknas,
likasom den i alla händelser skulle uteblifva för de industrier, hvilka tillverkade
för export.

Om de hinder, som för den allmänna rörelsen skulle vållas af den utaf
motionären föreslagna tullpligtighet för alla varor, behöfver Utskottet icke vara
mångordigt. Såsom 1867 års Bevillnings-Utskott i anledning af ett likartad! förslag
erinrade, har det först genom den nu medgifna tullfrihet å en mängd varor
blifvit möjligt att ej obetydligt minska bevakningspersonalen vid tullstationerna,
att göra kontrollerna mindre tidsödande och besvärliga, att tillåta lossning af införda
varor i hamnar och på tider, som annars varit förbjudna, samt att i allmänhet
vidtaga flere åtgärder, som direkt tjenat att lätta omsättningen och minska
bördorna för deraf beroende industrigrenar; en återgång i det förra afseendet
skulle likväl oundvikligen medföra en återgång äfven i det senare, och dessutom
göra nödvändig eu förstärkning af tullbevaknirigeu och af kontrollerna så val för

8 Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 16.

tullbehandlingen af de beskattade artiklarne, som äfven för debiteringen och uppbörden
af afgifterna, hvarigenom måste uppstå nya kostnader för tullverket, likasom
äfven nya hinder och omgångar för trafikanterna. Att äfven tullbehandlingen
af de redan nu tullpligtiga artiklarne blefve synnerligen besvärlig derigenom att
för hvarje artikel skulle utgöras en dubbel, efter olika grunder utgående tullafgift
är uppenbart, likasom att svårigheterna icke skulle förminskas genom en återgång
till det hos oss likasom i de flesta andra länder på fullgiltiga grunder längesedan
öfvergifna värdetullsystemet. På grund af hvad Utskottet sålunda anfört
hemställer Utskottet,

att Herr Carlsunds förevarande motion icke må af Riksdagen
bifallas.

Innan Utskottet öfvergår till behandlingen af de speciella tullbestämmelserna,
har Utskottet velat erinra derom att genom deklaration, undertecknad i
Paris den 25 November 1879, den med Frankrike under den 14 Februari 1865
afslutade handelstraktat blifvit ytterligare förlängd för en tid, som skall utlöpa
sex månader efter utfärdandet af den nya allmänna tulltariff, hvilken är underst
äld franska kamrarne, dock att denna förlängning icke utan ny särskild öfverenskommelse
må utsträckas utöfver den 1 Januari 1881. Ehuru sålunda, derest
icke ny öfverenskommelse träffas, traktaten kommer att utlöpa senast med utgången
af innevarande år, har Utskottet likväl ansett sig böra taga hänsyn till
möjligheten af dess förlängning och kommer derföre vid de artiklar, som af densamma
beröras och hvilka synts Utskottet af beskaffenhet att kunna utan öfvergifvande
af de allmänna grundsatser, på hvilka vår nu gällande tullagstiftning
hvilar och hvilka grundsatser Utskottet anser fortfarande böra tillämpas, draga
något högre tull än den i traktaten medgifna, att framlägga alternativa förslag
till tullsatser.

2:o.

Tullsatsen för Album utgör för närvarande, utan afdrag i vigten för fodral,
hvari desamma inkomma, 40 öre per skålpund.

Kong!. Maj:t har uti sin ofvaunämnda nådiga proposition föreslagit, att tullen
för nämnda artikel måtte sättas till 94 öre per kilogram. Nuvarande tullsats
utgör per kilogram beräknad 94,i öre.

Då Album obestridligen är en lyxartikel samt, enligt hvad Kommerskollegii
berättelse angående utrikes handel och sjöfart för år 1878 utvisar, nämnda
år af denna vara från utlandet införts icke obetydliga qvantiteter, anser sig Ut -

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

skottet böra föreslå att tullen för Album bestämmes till jemt 1 krona per kilogram;
hemställande Utskottet i följd häraf,

att rubriken Album må erhålla följande förändrade lydelse
:

Album...................................................... 1 kilogram — 1 krona.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodral, hvari Album
inkomma.

3:o.

I fråga om artikeln Anis innehåller nuvarande tulltaxa följande bestäm- Anis och
ruelse: Stjernanis.

.................................................................................... 1 skålp. — 10 öre“,

hvilken tullafgift motsvarar 23,52 öre per kilogram.

Uti den nådiga propositionen föreslår Kongl. Maj:t, att under nyssnämnda
rubrik jemväl måtte upptagas artikeln Stjernanis äfvensom att för ifrågavarande
båda artiklar måtte fastställas en gemensam tullsats af 24 öre per kilogram.

Då tullsatsens bestämmande till 25 öre per kilogram, i öfverensstämmelse
med hvad förut blifvit nämndt, skulle, enligt Utskottets åsigt, från synpunkten af
större lätthet och beqvämlighet vid tullberäkningen vara att föredraga, samt eu
så obetydlig tullförhöjning å ifrågavarande och en mängd likartade artiklar icke
i något hänseende torde kunna möta betänklighet, hemställer Utskottet,

att åt rubriken Anis må gifvas denna förändrade lydelse:

Anis och Stjernanis................................. 1 kilogram — 25 öre.

4:o.

Tullsatserna å Apelsiner och Apel sins kol. torra, äro uti nu gällande tulltaxa Apelsineroch
likaledes bestämda till 10 öre per skålpund. ApeiHnthal,

Kongl. Maj:t föreslår rörande nämnda artiklar att tullsatserna måtte fast- fm<“''
ställas till 24 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström uti en inom
Första Kammaren väckt motion, N:o 4, hemställer att tullen å ifrågavarande artiklar
måtte fortfarande utgå med 10 öre per skålpund.

Under åberopande af de skäl, som bär nyss ofvan blifvit anförda för fastställande
af tullen å Anis och Stjernanis till 25 öre per kilogram och då importen
af apelsiner, enligt Kommerskollegii berättelse uppgått för år 1878 till den betydliga
qvantiteten af 633,605 skålpund, hemställer Utskottet,

att tulltaxerubrikerna Apelsiner och Apelsinskal torra må
erhålla denna förändrade lydelse:

Apelsiner ................................................ 1 kilogram — 25 öre,

Apelsinskal, torra ................................... 1 kilogram — 25 öre.

Bih. till Bi/csd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afä. 11 Häft.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Band.

5:o.

Rörande artikeln Band innehåller nu gällande tulltaxa följande stadgande:

“Band:

silkessammets- och helsiden- ........................ 1 skålp. 1 krona 50 öre,

halfsiden- ........................................................ 1 skålp. 1 krona.

Anm. Ingen skilnad i tullberäkningen
göres, om uti halfsidenband silket
utgör blott en ringa beståndsdel,
andra slag, derunder inbegripna sådana,
äfven af silke, hvari kautschuk, gutta percha

eller likartade ämnen ingå ...... 1 skålp. — 50 öre.“

Kong!. Maj:t har i fråga om denna artikel föreslagit, dels att tullsatserna
måtte bestämmas för band, silkessammets- och helsiden-, till 3 kronor 50 öre;
halfsiden-, till 2 kronor 30 öre samt andra slag, till 1 krona 10 öre, allt per kilogram,
dels ock att vid förtullning af band afdrag i vigten ej må göras för pappersomslag
och inlägg, hvarjemte Friherre Klinckowström uti sin omförmälda motion
hemstält, att band, silkessammets- och helsiden, måtte åsättas en tullafgift
af 4 kronor 50 öre per skålpund samt band, halfsiden-, en tullafgift af 3 kronor,
likaledes per skålpund.

Enligt Kommerskollegii uppgifter har under 1878 införts af silkessammetsoch
helsidenband 9,215 skålpund och af halfsidenband 6,846 skålpund.

Då nu dessa slag af band äro att anse mindre såsom nödvändighets- än
lyxvaror, hvilka mera uteslutande af de förmögnare klasserna förbrukas, så och
ehuru de af Kongl. Maj:t föreslagna tullsatser, med afseende å det från netto till
brutto förändrade förtullningssättet tvifvelsutan innebära snarare förhöjning än
nedsättning i nu gällande tullafgifter, torde likväl någon ytterligare förhöjning
deraf, särdeles hvad silkessammets- och helsidenband angår, i förhållande till
varans värde hafva skäl för sig, utan att dock en så betydlig förhöjning som den
af Friherre Klinckowström föreslagna ens ur statskassans egen synpunkt vore tillrådlig.

De ifrågavarande tullsatserna, likasom de å motsvarande slag väfnader äro
emellertid bestämda i den med Frankrike gällande handelstraktaten; och Utskottet
har derföre för artikeln silkessammets- och helsidenband funnit sig böra
föreslå alternativa tullsatser, samt hemställer i öfverensstämmelse härmed,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat
för nästkommande år komma att förnyas, rubriken band må
erhålla följande lydelse:

“Band:

silkessammets- och helsiden- ............ 1 kilogram 3: 50.

halfsiden-............................................. 1 kilogram 2: 40.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Amu. Ingen skilnad i tullberäkningen
göres, om utihalfsidenband
silket utgör blott en ringa beståndsdel.

andra slag, derunder inbegripne sådana,
äfven af silke, hvari kautschuk,
guttapercha eller likartade
ämnen ingå.................................... 1 kilogram 1: 10.

Anm. Afdrag i vigten göres ej
för pappersomslag och inlägg.

b) att, derest traktaten med Frankrike kommer att upphöra, tullafgiften
för band, silkessammets- och helsiden-, må höjas till
5 kronor pr kilogram, men rubriken i öfrigt bibehållas oförändrad
sådan densamma här ofvan blifvit af Utskottet föreslagen.
“

6:o. :4:V:v''i.

I afseende å Bensvart, Benkol eller Bister har Kongl. Maj:t föreslagit föl- Bensvart,

, . t i Benkol eller

jande stadgande: Buter_

Bensvart, Benkol eller Bister ................................................... 100 kilogram — 2: —

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet förut i detta betänkande i fråga om de

af Kongl. Maj:t föreslagna vigtenheter för tullbeskattningen anfört, hemställer Utskottet,

att tulltaxerubriken Bensvart, Benkol eller Bister må erhålla
följande förändrade lydelse:

Bensvart, Benkol eller Bister ......... 1 kilogram — 2 öre.

7:o.

Gällande tulltaxa innehåller i fråga om artikeln Bijouterivaror följande be- Bijouteri.
.. , varor.

stam ruelser:

Bijouterivaror af annat ämne än guld och silfver, enkla eller sammansatta, såsom
armband, bröstnålar, kedjor, kors, ringar, sigiller, spännen, urhakar,

m. m. .................................................................................... 1 skålp. — 35 öre.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för fodraler, hvari bijouterivaror inkomma,
eller för kartor, hvarå de äro uppfästade.

Uti sin omförmälda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit dels att
tullen för nämnda varor måtte utgå med 80 öre per kilogram, dels ock att vid
förtullning af desamma afdrag i vigten ej heller må göras för askar, hvaruti varorna
inkommit. Friherre Klinckowström hemställer att tullen å bijouterivaror
måtte bestämmas till 1 krona per skålpund.

Blommor.

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 16.

Införseln af bijouterivaror utgjorde enligt Kommerskollegii berättelse:

*87^ ................................................................................................... 80,851 skålpund.

’> 1875 ................................................................................................... 60,777

» 1876 .................................................................................................. 62,564

» 1877 ................................................................................................... 61,373

» 1878 ................................................................................................... 48,323

Ehuru genom Kongl. Maj:ts förslag att afdrag vid tullberäkningen icke må
ega rum för askar, hvaruti bijouterivaror inkomma, den skenbart något minskade
tullsatsen i sjelfva verket komme att förhöjas, anser Utskottet likväl i betraktande
af de ifrågavarande varornas beskaffenhet, desamma lämpligen kunna vidkännas
en än ytterligare ökad tullbeskattning, men då bijouterivaror vanligen äro mindre
skrymmande och således lätt skulle kunna blifva föremål för oloflig införsel, vore,
enligt Utskottets åsigt, i statskassans eget intresse mindre välbetänkt att sträcka
denna förhöjning så långt som Friherre Klinckowström föreslagit.

Deremot synes Utskottet bruttotullen å bijouterivaror lämpligen kunna höjas
till 1 krona per kilogram, men då frågan om denna tullförhöjning är beroende
af handelstraktaten med Frankrike, kommer Utskottet att föreslå alternativa
tullsatser, samt hemställer,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat
för nästkommande år kommer att förnyas, rubriken Bijouterivaror
må erhålla följande af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse
:

Bijouterivaror af annat ämne än guld och silfver, enkla
eller sammansatta, såsom armband, bröstnålar, kedjor,
kors, ringar, sigiller, spännen, urhakar,
m- m- .................................... 1 kilogram — 80 öre.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och fodraler,
hvari bijouteri varor inkomma eller för kartor,
hvarå de äro uppfästade; men

b) att i motsatt fall tullafgiften för bijouterivaror må höjas
till 1 krona per kilogram, men rubriken i öfrigt bibehållas
oförändrad sådan densamma blifvit här ofvan föreslagen.

8:o.

Enligt nu gällande taxa draga Blommor, konstgjorda, eu tullafgift af 5 kronor
per skålpund, samt delar af sådana en tullafgift af 2 kronor, likaledes per
skålpund.

Kong]. Maj.t har föreslagit dels att tullsatserna måtte bestämmas för blommor,
konstgjorda, till 10 kronor och för delar deraf till 4 kronor, allt per kilogram,

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 16. 13

dels ock att vid tullberäkningen afdrag i vigten ej må göras för papper, askar och
dylikt omslag.

Vidare har Friherre Klinckowström uti sin oftanämnda motion hemstält att
tullen för blommor, konstgjorda, måtte höjas till 22 kronor 50 öre per skålpund,
eller det belopp, hvartill densamma före ingåendet af franska handelstraktaten
var bestämd.

Af samma skäl som Utskottet förut i fråga om bijouteri var or anfört, synes
Utskottet jemväl konstgjorda blommor kunna lämpligen vidkännas högre tullbeskattning
än den af Kongl. Maj:t föreslagna, men då genom det af Kongl. Maj:t
likaledes föreslagna stadgandet om förtullning efter bruttovigt i sjelfva verket redan
en icke obetydlig tullförhöjning å dessa artiklar skulle komma att inträda,
synes Utskottet tullförhöjningen för konstgjorda blommor, derest franska handelstraktaten
icke varder förnyad, lämpligen böra stanna vid 15 kronor per kilogram,
hvaremot Utskottet beträffande delar af konstgjorda blommor, hvilka inom landet
icke lära kunna med fördel tillverkas, men för den inhemska vanligen af mindre
bemedlade qvinno!'' idkade sammansättningen af konstgjorda blommor utgöra ett
nödvändigt material, anser desamma icke böra under någon händelse högre tullbeskattas.

Hemställande Utskottet således,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat för
nästkommande ar kommer att lörnyas, rubriken Blommor må
erhålla följande förändrade lydelse:

Blommor:

konstgjorda, af tyg,papper, halm,
fjäder eller andra dylika ämnen 1 kilogram. — 10 kronor,
delar af konstgjorda blommor 1 kilogram. — 4 „

Anm. 1. Med “delar af konstgjorda blommor förstås
endast blad i bundtar, ax för sig, knoppar för
sig o. s. v. utan tillsats eller sammanbindning.

Anm. 2. Afdrag i vigten göres ej för papper, askar
eller dylikt omslag; samt

b) att om nämnda handelstraktat kommer att upphöra, tullafgiften
för blommor, konstgjorda, må höjas till 15 kronor per
kilogram, men rubriken i öfrigt bibehållas oförändrad, sådan
den samma bär ofvan blifvit af Utskottet föreslagen.

9:o.

Enligt gällande tulltaxa draga Broderade arbeten, alla slag, lika tull med det Broderade
tyg, hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 20 procent, utan att afdrag i vigten arMen''
vid tullberäkningen eger rum för papper, hvarå broderade arbeten äro uppfästade.

Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Körande denna artikel har dels Kongl. Maj:t föreslagit följande bestämmelser:
Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller påbörjade, draga lika tull med det tyg,
hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 20 procent; men om tyget är
tullfritt, utgår tullen med 10 procent af varans värde.

Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för papper, hvarå broderade arbeten
äro uppfästade",

dels ock Friherre Klinckowström hemstält om nedannämda föreskrifter:
“Broderade arbeten draga lika tull med det tyg, hvarå broderiet är anbragt, med
följande tillägg:

af 20 procent för broderadt alngods, såsom gardiutyger, klädningstyger in. m.
af 50 procent för fullfärdiga, broderade persedlar eller delar deraf, såsom schalar
och dukar, kragar, remsor, slöjor, mancbetter, färdiggjorda eller i väder
tillklippta klädningar m. m. samt

af 100 procent för med guld eller silfver broderade tyger eller persedlar''1.

De af Friherre Klinckowström här ofvan föreslagna tullsatser äro desamma,
som uti 1863 års tulltaxa förefinnas.

Lika med Friherre Klinkowström anser Utskottet artikeln Broderade arbeten
kunna vidkännas någon tullförhöjning, men då denna artikel är föremål för
franska handelstraktatens bestämmelser, hemställer Utskottet alternativt:

a) att rubriken Broderade arbeten, derest den med Frankrike
nu gällande handelstraktat för nästkommande år kommer att
förnyas, må erhålla den af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse,

b) men att i motsatt fall åt ifrågavarande rubrik må gifvas följande
lydelse:

“Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller påbörjade,
draga lika tull med det tyg, hvarå broderiet är anbragt,
med tillägg af 20 procent; men om tyget är tullfritt,
utgår tullen med 15 procent af varans värde.

4#». Afdrag i vigten eger ej rum för papper,
hvarå broderade arbeten äro uppfästade.11

10:o.

Bränvin och Införseltullen för Bränvin och sprit utgör enligt gällande taxa i allmänhet

sprit. j krona 50 öre per kanna af 50 procents alkobolhalt vid -f- 15° Celsius, hvilken
tullsats innefattar utöfver den för bränvin och sprit, som inom landet produceras,
för närvarande bestämda tillverkningsafgift af 1 krona per kanna, eu tilläggsafgift
eller s. k. surtaxe af 50 öre per kanna.

Undantag härifrån gör dock bränvin och sprit, som af drufvor i Frankrike

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

tillverkats och derifrån sjövägen direkt hit införes, för hvilken vara tullafgiften,
jemlikt den med nämnda land ingångna han delstraktaten, är faststäld till 15 öre
utöfver den för inhemskt bränvin gällande tillverkningsafgift eller till 1 krona 15
öre per kanna af 50 procents alkoholhalt. Härförutom är tullsatsen för bränvin
och sprit af alla slag, då varan importeras på buteljer eller krus, utan afseende
på alkoholhalten bestämd till 2 kronor 30 öre per kanna, eller dubbla tillverkningsafgiften
för inhemskt bränvin af 50 procents alkoholhalt med tillägg af 30 öre.

Kongl. Maj:t har rörande ifrågavarande artikel utan förändring af rubrikens
uppställning i öfrigt eller bestämmelserna angående alkoholhalten föreslagit, att
tullen för bränvin och sprit i allmänhet måtte sättas till 60 öre per liter, men
för bränvin och sprit af vindrufvor, då varan är tillverkad i Frankrike och derifrån
sjövägen direkt införes på fastager till 44 öre samt för bränvin och sprit,
som importeras på buteljer eller krus, alla slag, till 88 öre, likaledes per liter.
Härjemte har Friherre Klinckowström, uuder hänvisande till önskvärdheten för oss
att i vår tullagstiftning så mycket som möjligt närma oss Norges tullbestämmelser,
hemstält att bränvin och sprit af ris, socker, äfvensom vindrufvor, oberoende af
tillverkningsorten, samt alla öfriga slag, må åsättas en tull af 3 kronor per kanna.

Utskottet delar med motionären åsigten om önskvärdheten att i afseende
å våra tullbestämmelser såvidt möjligt närma oss Norges, men förutom att det
synes Utskottet mer än tvifvelaktigt huruvida eu sådan öfverensstämmelse genom
det af Friherre Klinckowström väckta förslag skulle vinnas, torde deremot
endast behöfva erinras att detsamma helt och hållet afviker från de grunder,
som i afseende å beskattningen af bränvin och sprit hos oss hittills blifvit,
tvifvelsutan på goda skäl, följda. Utskottet finner sig derföre sakna skäl att understödja
Friherre Klinckowströms motion i denna del.

Rörande de af Kongl. Maj:t för bränvin och sprit föreslagna tullsatser
anser sig Utskottet böra påpeka, att desamma innefatta en obetydlig förhöjning
af de nuvarande, hvarigenom dock i anseende till den betydliga import, som af
ifrågavarande varor eger rum, skulle, om man till grund för beräkningen lägger
den import som 1878 skedde, vinnas en tillökning i tullinkomster af tillhopa
42,238 kronor.

Slutligen vill Utskottet erinra derom, att för den händelse franska handelstraktaten
icke skulle komma att för nästkommande år förnyas, något skäl icke
lärer finnas för handen att bibehålla de särskilda bestämmelser, som gälla i fråga
om tullen å franskt drufbränvin; hemställande Utskottet fördenskull alternativt:

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat
kommer att för nästkommande år förnyas, rubriken Bränvin
och Sprit må erhålla den af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse, men

b) att i motsatt fall ifrågavarande rubrik må erhålla denna
lydelse:

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 16.

Bröd.

Bränvin och Sprit:
på fastager:

af säd, potates eller andra jordfrukter

„ ris, ar rak ............................................

„ socker, rum .........................................

„ vindrufvor ............................................

„ annan frukt .........................................

på buteljer eller krus:

alla slag ..................................................

{1 liter af 50 pro-1
cents alkoholhalt>
vid + 15° C.

{1 liter af 50 pro-j
cents alkoholhalt>
vid + 15° C.
fl liter af 50 pro-j
■! cents alkoholhaltj
(vid + 15° C.

(1 liter af 50 pro-j
•jcents alkoholhalt>
lvid + 15° C. j
fl liter af 50 pro-j
■(cents alkoholhaltj
(vid + 15° C. J

{1 liter utan af-j
seende på alko4
holhalten.

Kronor.

ore.

Amu. 1. Bränvit och sprit af annan alkoholhalt
än den här ofvan angifne reduceras till normalstyrka
eller 50 procent på sätt derom är särskilt föreskrifvet.

Anm. 2. Finnes varan vara försatt med socker
eller annat främmande ämne, hvarigenom alkoholi
halten angifves origtigt å profvaren, erlägges tull
| såsom för likör;
hemställande Utskottet vidare

c) att hvad Friherre Kliukowström i fråga om artiklarne Bränvin och sprit
föreslagit icke må vinna Riksdagens bifall.

1 l:o.

Bröd, alla slag, införes för närvarande tullfritt.

Uti sin ofta nämnda motion föreslår Friherre Klinckowström, att bröd af
hvete måtte åsättas en införseltull af 6 kronor och af andra slag en tullafgift af
3 kronor pr centner. Importen af bröd uppgick enligt Kommerskollegii berättelser
för åren 1874—1878 årligen i medeltal till 907,040 skålpund. Största delen
häraf torde utan tvifvel utgjorts af finare småbröd, cakes, pepparkakor med flera
dylika brödsorter, ett förhållande, som jemväl bestyrkes deraf, att mer än hälften
af sista årets import tillförts oss från Storbritannien. Då sistberörda slag af
bröd nästan uteslutande af de mera bemedlade samhällsklasserna förbrukas, synes
Utskottet dessa artiklar lämpligen kunna vidkännas en tullafgift.

För öfriga slag af bröd, hvaraf, såsom Utskottet redan antydt, endast mindre
betydliga belopp torde importeras, har Utskottet deremot ansett nuvarande
tullfrihet böra fortfara.

Hemställande Utskottet i öfverensstämmelse härmed,

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 16.

att rubriken bröd i tulltaxan må erhålla följande förändrade
lydelse:

■•Bröd:

finare småbröd, bakelser, cakes,
pepparkakor med flera dylika
slag, hvilka ej kunna hänföras
till konfektyrer, närmaste emballagets
vigt inberäknad, 1 kilogram — 10 öre,
andra slag.................................................................. fritt-1.

12:o.

I afseende å artikeln Champignoner innehåller gällande tulltaxa följande
stadgande:

“Champignoner ........................................................................... 1 skålpund 16 öie .

Kong!. Maj:t föreslår rörande denna artikel, att tullafgiften måtte bestämmas
till 30 öre per kilogram, kärlens vigt inberäkuad.

Härjemte hemställer Friherre Klinckowström om en tullförhöjning till 30
öre per skålpund.

Då den af Kongl. Maj:t föreslagna beräkning af tullafgiften efter bruttovigt
torde åtminstone till fullo motsvara den af Kongl. Maj:t vidtagna nedsättning åt
tullsatsen samt frågan om tullförhöjning å ifrågavarande artikel äx beroende af
bestående handelstraktat, hemställer Utskottet, jemväl med fästadt afseende å den
ringa import, som af denna vara egt rum, och som under 1878 uppgick till endast
1,040 skålpund:

att rubriken Champignoner må erhålla följande af Kongl.
Maj:t föreslagna förändrade lydelse:

“Champignoner, kä.rlens vigt inberäknad
.......................................... 1 kilogram — 30 öre.“

13:o.

I fråga om artikeln Chokolad föreslår Kongl. Maj:t en tull af 70 öre per
kilogram. Nuvarande tullsats är 30 öre per skålpund. Friherre Klinckowström
hemställer att tullen å ifrågavarande artikel utan någon ifrågasatt förhöjning af
tullen å Kakao måtte höjas till 50 öre per skålpund. Då chokolad som bekant
utgör ett af de mest närande födoämnen och den nuvarande tullsatsen, som närmast
motsvarar den af Kongl. Maj:t föreslagna, redan innebär ett synnerligt högt
skydd för den inhemska tillverkningen, hvilken visat sig genom en importen
vida öfverstigande export kunna uthålla täflan med de utländska fabrikaten,
hemställer Utskottet,

att med afslag å Friherre Klinckowströms motion rubriken
Chokolad må erhålla följande, af Kongl. Maj:t föreslagna
lydelse:

Bih. till Biksd. Brok 1880. 5 Sami. 1 Åfd. 11 Höft.

Champignon

ner.

Chokolad.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Qihorievot.

Citroner och
Citronshal.

Dadlar.

Chokolad

1 kilogram — 70 öre.

14:o.

Cikorierot är uti gällande tulltaxa åsatt eu tull af 2 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t har rörande denna artikel föreslagit att tullen måtte utgå med
5 öre per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström hemstält, att nämnda artikel
fortfarande måtte draga en tull af 2 öre per skålpund.

Utskottet hemställer att rubriken cikorierot må erhålla
följande, af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse:

Cikorierot............................................. 1 kilogram — 5 öre.

bränd eller malen, hänföres till
hvad under rubriken Kaffe är bestämdt
för alla till kaffesurrogat
användbara brända växter.

15:o.

Enligt nu gällande taxa äro Citroner och Citronskal, torra, underkastade en
införseltull af 10 öre per skålpund. Denna afgift har Kongl. Maj:t ansett böra
utbytas mot 24 öre per kilogram.

I öfverensstämmelse med hvad förut vid åtskilliga artiklar skett, har Utskottet
ansett tullsatserna för dessa varor böra bestämmas till 25 öre per kilogram;
hemställande Utskottet,

att rubrikerna Citroner och Citronskal må erhålla följande
förändrade lydelse:

“Citroner .......................................... 1 kilogram — 25 öre;

-Citronskal, torra ........................... 1 kilogram — 25 öre“.

16:o.

Artikeln Dadlar drager för närvarande eu tull af 20 öre per skålpund. ''

Kongl. Maj:t föreslår att denna tullsats måtte utbytas mot en afgift af 50
öre per kilogram. Friherre Klinckowström hemställer att tullen å Dadlar måtte
fortfarande bibehållas oförändrad vid 20 öre per skålpund.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna tullsats af 50 öre innefattar endast den obetydliga
afvikelse från nuvarande tull, som vid förvandling af vigtenheten från
skålpund till kilogram erfordrats för åstadkommande af eu jemn tullsats; hemställande
Utskottet,

att rubriken Dadlar måtte gifvas följande af Kongl. Maj:t
föreslagna lydelse:

“Dadlar .......................................... ] kilogram — 50 öre“.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

17:o.

Etuis, med eller utan tillbehör af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen, äro för närvarande underkastade en tull af 35 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t föreslår att tullen å denna artikel måtte bestämmas till 80
öre per kilogram; Friherre Klinckowström åter att tullsatsen för densamma måtte
sättas till 75 öre per skålpund.

Utskottet anser lika med Friherre Klinckowström att artikeln Etuis lämpligen
kan vidkännas någon tullförhöjning, men då frågan härom är beroende af franska
han del straktaten, hemställer Utskottet alternativt:

a) att rubriken Etuis, derest den med Frankrike nu gällande
handelstraktat för nästkommande år kommer att förnyas, må
erhålla följande af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse:

“Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller, såsom
arbetade, ej specificerade ämnen... 1 kilogram — 80 öre“;

b) men att i motsatt fall tullafgiften för Etuis höjes till 1 krona
per kilogram utan förändring i öfrigt uti lydelsen af den här
ofvan föreslagna rubrik.

18:o.

Fenkål drager enligt nu gällande taxa en tull af 10 öre per skålpund. Kongl.
Maj:t föreslår å denna vara eu tullafgift af 24 öre per kilogram.

Denna tullsats synes Utskottet lämpligen kunna utjemnas till 25 öre per
kilogram, hvadan Utskottet hemställer,

att rubriken Fenkol må erhålla följande förändrade lydelse:

Fenkol............................................ 1 kilogram — 25 öre.

19:o.

Fikon drager för närvarande en tull af 10 öre per skålpund.

I fråga om denna artikel har dels Kongl. Maj:t föreslagit att tullen måtte
bestämmas till 24 öre per kilogram, dels ock Friherre Klinckowström hemstält att
nuvarande tullsats af 10 öre per skålpund måtte bibehållas oförändrad.

För vinnande af en jemnare tullsats hemställer Utskottet i öfverensstämmelse
med hvad förut vid åtskilliga tillfällen i likartade fall skett,

att rubriken Fikon måtte erhålla följande förändrade lydelse: Fikon

............................................. 1 kilogram — 25 öre.

, 20:o.

Vidare föreslår Friherre Klinckowström uti sin ofta nämnda motion samt Herr

Etui».

Fenkol.

Fikon.

Fläsk.

JBemllnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

Johannes Andersson uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 84) att för
allt från utlandet hit infördt fläsk måtte erläggas en tullafgift af 5 kronor per
centner eller, som Herr Johannes Andersson uttrycker detta, 5 öre per skålpund,
hvarjemte Herr J. F. Fredricson, uti en likaledes inom Andra Kammaren framstäld
motion (N:o 99), hemställer att, från och med år 1881, från utlandet infördt fläsk
skall åsättas en tullafgift af 5 procent af värdet.

De allmänna skäl, som tala emot en införseltull å denna vara, hafva mångfaldiga
gånger blifvit såväl i Riksdagens Kamrar som af föregående Bevillningsutskott
påpekade, hvadan Utskottet nu icke anser nödigt att ånyo upprepa desamma.
Utskottet vill endast erinra derom, att af de 293,103 centner fläsk, som
enligt Kommerskollegii uppgifter under år 1878 importerats, större delen eller
167,595 centner införts ifrån Storbritannien och Irland. Sistberörda qvantitet
torde utan fara för misstag kunna1 antagas hafva till allrastörsta delen utgjorts
af amerikanskt fläsk, hvilket jemväl torde vara förhållandet med största delen af
de öfver Liibeck, Hamburg, Bremen m. fl. europeiska handelsplatser införda
qvantiteter. Detta slags fläsk är, som väl bekant, hos oss nästan uteslutande föremål
för den arbetande klassens förbrukning, under det deremot de mera bemedlade
klasserna hufvudsakligen använda inhemskt fläsk. Det amerikanska fläsket
är betydligt billigare än det inhemska. Att nu genom en tullsats å fläsk tvinga
arbetarne att antingen dyrare betala det amerikanska fläsket eller att för högre
pris inköpa sådan inhemsk vara, synes Utskottet icke vara med rättvisa och billighet
öfverensstämmande. Icke heller lärer väl med god hushållning öfverensstämma
att genom lagstiftningen söka förhindra det varubyte, som på samma gång
medgifver att billigare födoämnen från utlandet införas och att inhemska dyrbarare
kunna till utlandet afsättas. Exporten af fläsk är väl ännu icke af stor betydenhet,
men då exporten af svinkreatur år 1878 uppgick till mera än 20,000 st.,
lärer denna byteshandel otvifvelaktigt hafva ländt till landets fördel.

Hvad särskildt angår den af Herr Fredricson föreslagna tull af 5 procent
utaf varans värde, skulle ett sådant sätt för förtullning helt och hållet strida mot
de grunder för tullbeskattning, som i allmänhet hos oss tillämpas, och torde redan
af detta skäl nämnda förslag icke böra bifallas.

Utskottet får på grund af det nu anförda hemställa:

a) att Friherre Klinckowströms motion i nu anmärkta del icke
måtte af Riksdagen bifallas;

b) att Herr Johannes Anderssons motion N:o 84 i förevarande
hänseende icke heller måtte vinna Riksdagens godkännande
; samt

c) att hvad Herr J. Fredricson i afseende å artikeln Fläsk
föreslagit måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

21:0.

Nu gällande tulltaxa innehåller rörande Frukter och Bär följande stadganden:
“Frukter och Bär, ej specificerade:

friska ...................................................................................... fria;

inlagda i bränvin eller ättika................................................ 1 skålp. — 30 Öre

torra.......................................................................................... 1 „ — 10 „

insyltade; hänföras under Konfityrer.“

Kongl. Maj:t har i fråga om denna artikel föreslagit de förändrade bestämmelser,
att tullen för Frukter och bär, ej specificerade, inlagda i bränvin eller
ättika, skulle bestämmas till 35 öre per kilogram bruttovigt, samt för frukter och
bär, ej specificerade, torra, till 24 öre, likaledes per kilogram.

Vidare har Friherre Klinckowström rörande denna artikel hemstält, att frukter
och bär, ej specificerade, friska, måtte åsättas en tull af 50 öre per centner,
inlagda i bränvin eller ättika, 30 öre per skålpund samt torkade, 10 öre, likaledes
per skålpund.

Då den undersökning och tidsutdrägt, som af en varas tullpligtighet alltid
förorsakas, skulle för en så beskaffad artikel som friska frukter lätteligen medföra
skada för sjelfva varan samt dessutom frågan om denna tullförhöjning är beroende
af franska handelstraktaten, synes Utskottet någon sådan icke nu böra ifrågakomma.

Beträffande åter öfriga här ofvan uppräknade slag af frukter anser Utskottet,
i likhet med motionären, desamma lämpligen kunna, äfven då bruttovigten, såsom
lämpligt, lägges till grund för tullberäkningen, draga något högre tullafgifter
än de af Kongl. Maj:t föréslagna. De af motionären föreslagna tullsatser synas
dock Utskottet allt för högt tilltagna; hemställande Utskottet

att rubriken frukter och bär må erhålla följande förändrade
lydelse:

“Frukter och Bär, ej specificerade:

friska ............................................. fria;

inlagda i bränvin eller ättika, kärlens
vigt inberäknad ............ 1 kilogram — 50 öre

torra ............................................. 1 „ — 25 „

insyltade; hänföras under Konfityrer".

Frukter och
Bär.

22:o.

Rörande artikeln Glas föreslår Kongl. Maj:t följande förändrade bestäm
meker:

“ Glas:

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, äfvensom apotekareståndkärl
med inbränd signatur .................. 100 kilogram 2: —

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 16.

fönster-, oslipadt eller mattslipadt .............................. 1 kilogram — 7 öre,

kemiska .......................................................................... fria,

ljuskron- ........................................................................... 1 kilogram — 12 öre,

optiska, lösa och oinfattade.......................................... fria,

patent- och glastakpannor ............................................. fria,

sidventil- till fartyg, icke under 7 millimeters tjocklek
och ej öfver 10 qvadratdecimeters yta med eller

utan ramar .................................................................. fria,

spegel-:

råa och oslipade eller s. k. glasämnen .................. 1 kilogram — 7 öre,

slipade, ofolierade....................................................... 1 „ — 12 „

folierade ......................................................... 1 „ — 24 „

ur- ................................................................................... 1 „ — 24 „

andra slag, karafiner och pressade eller slipade flaskor
derunder inbegripna .......................................... 1 „ — 35 „ “

Härjemte hemställer Friherre Klinckowström att tullafgifterna måtte bestämmas
för ljuskronglas till 12 öre samt för spegelglas, slipade, ofolierade, till 10 öre
och för folierade till 20 öre, allt per skålpund.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet förut i afseende å de af Kongl.
Maj:t föreslagna vigtenheter för tullberäkningen yttrat, har Utskottet ansett den
af Kongl. Maj:t för bunkar, burkar m. m. föreslagna tullsats af 2 kronor per 100
kilogram lämpligen böra utbytas mot en tullsats af 2 öre per 1 kilogram.

Beträffande härefter de af Friherre Klinckowström för vissa slag af glas föreslagna
tullförhöjningar, delar Utskottet motionärens åsigt rörande lämpligheten af
en sådan åtgärd. Men då de slag af glas, hvarför motionären ifrågasatt förhöjda
tullafgifter, äro underkastade franska handelstraktatens bestämmelser, anser sig Utskottet
böra, på sätt förut skett, för dessa artiklar framlägga alternativa förslag
till tullsatser, hvarförutom Utskottet jemväl i afseende å tullsatsernas belopp något
afvikit från de af motionären föreslagna.

På grund af det nu anförda hemställer Utskottet,

a) att rubriken glas, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat
för nästkommande år kommer att förnyas, må erhålla
den af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse, med den förändring
allenast, att den för bunkar, burkar, buteljer och flaskor,
äfvensom apotekareståndkärl med inbränd signatur föreslagna
tullsats, “100 kilogram 2 kronor", utbytes mot “1 kilogram
2 öre“;

b) men att, i motsatt fall, tullafgiften höjes för ljuskronglas
till 20 öre, för spegelglas slipade, ofolierade, likaledes till 20
öre, samt för folierade sådana, äfvensom för urglas till 40 öre,

Bevillnings-UtshMets Betänkande N:o 16.

allt per kilogram, med bibehållande i öfrigt af rubrikernas
lydelse sådan den under litt. a) är föreslagen.

23:o.

“Gryn, andra slag än af spanmål åtnjuter för närvarande tullfrihet.

För dessa slag af gryn föreslår Friherre Klinckowström följande tullafgifter:

“ris-, äfvensom rismjöl ...................................................... 1 skålp. — 2 öre,

andra slag............................................................................ 1 „ — 4 „ “

Utskottet, som icke finner skäl att frångå den hittills följda grundsatsen om tullfrihet
för dessa äfven för den arbetande klassen icke ovigtiga näringsämnen, hemställer,

att hvad Friherre Klinckowström i afseende å dessa artiklar
föreslagit icke må af Riksdagen bifallas.

24:o.

Nu gällande taxa innehåller rörande artikeln Grönsaker följande stadgande!):

“Grönsaker, friska.......................................................................... fria.

inlagda i bränvin eller ättika................................................ 1 skålp. — 30 öre,

torkade eller saltade.................................................................. 1 skålp. — 10 öre.“

Kongl. Maj:t har i fråga om denna rubrik föreslagit de förändringar, att
tullafgiften för grönsaker, inlagda i bränvin eller ättika, kärlens vigt inberäknad,
bestämmes till 35 öre per kilogram och för torkade eller saltade grönsaker till
24 öre likaledes per kilogram.

Vidare har Friherre Klinckowström rörande nu ifrågavarande artikel hemstält
att grönsaker, friska måtte åsättas eu tull af 50 öre per centner, samt grönsaker,
inlagda i bränvin eller ättika, äfvensom torkade, de förra en tullafgift af 30
öre och de senare en tullafgift af 10 öre, allt per skålpund.

Under åberopande af hvad Utskottet förut i fråga om artikeln frukter och
bär anfört, hemställer Utskottet,

att rubriken Grönsaker må erhålla följande förändrade
lydelse:

“Grönsaker:

friska...................................................... fria.

inlagda i bränvin eller ättika, kärlens

vigt inberäknad.......................... 1 kilogram — 50 öre,

torkade eller saltade..................... 1 kilogram — 25 öre.“

25:o.

Guld, arbetadt, är i nu gällande taxa åsatt eu tullafgift af 5 öre per ort,
hvarjemte bokguld, äkta och oäkta, äfvensom musiv-, puder- eller unsenguld drager
en tull af 1 öre per ort.

Grönsaker.

Guld.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Gulddrageri*
e arbeten.

Kong!. Maj:t har rörande ifrågavarande artiklar föreslagit, att tullsatsen
måtte bestämmas för arbetadt guld till 12 kronor, för bokguld, äkta och oäkta, till
2 kronor 40 öre samt för musiv-, puder- eller un senguld likaledes till 2 kronor
40 öre, allt per kilogram.

Friherre Flin ckow ström åter hemställer att guld, arbetadt, måtte beläggas
med en införseltull af 50 öre per ort.

Då genom Kongl. Maj:ts förslag tullsatserna å nu ifrågavarande artiklar
redan blifvit något, om ock obetydligt förhöjda, samt en tullafgift å arbetadt guld
af 50 öre per ort, i anseende till denna artikels särdeles smuggelbara natur, skulle
vara ur statskassans egen synpunkt mindre välbetänkt, hemställer Utskottet, som
icke har något att erinra mot hvad Kongl. Maj:t i afseende å nu förevarande
artiklar föreslagit,

att rubriken Guld måtte erhålla följande af Kongl. Maj:t
föreslagna lydelse:

“Guld, oarbetadt................................ fritt,

arbetadt...................................... 1 kilogram 12 kronor.

bok-, äkta och oäkta................ 1 kilogram 2 kr. 40 öre.

Anm. Yigten för pappersbladen, mellan hvilka guldet
ligger, inberäknas.

musiv-, puder- eller unsen-.... 1 kilogram 2 kr. 40 öre.
spinn-; se Träd.11

26:o.

Enligt nuvarande taxa äro Gtdddragarearbeten af guld eller silfver, kantiljer,
paljetter, fransar, galoner, gramaner, snören och andra ej specificerade, äkta eller
oäkta, åsätta en tullafgift af 1 öre per ort.

Rörande ifrågavarande artiklar har Kongl. Maj:t föreslagit, att tullsatsen
måtte bestämmas till 2 kronor 40 öre per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström
hemstält att desamma måtte åsättas en tullafgift af 8 öre per ort.

Åberopande hvad Utskottet i nästföregående moment rörande den af Friherre
Klinckowström likaledes föreslagna förhöjda tull för arbetadt guld yttrat och som
synes Utskottet jemväl på nu förevarande fråga ega tillämplighet, hemställer Utskottet,

att rubriken Gulddragarearbeten må erhålla följande af
Kongl. Maj:t föreslagna lydelse:

Gtdddragarearbeten af guld eller silfver:

kantiljer, paljetter, fransar, galoner, gramaner, snören
och andra ej specificerade:

äkta eller oäkta............... 1 kilogram 2 kr. 40 öre.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16. 25

27:o.

Nuvarande införseltull för Handskar, alla slag, är 1 krona per skålpund. A
denna artikel föreslår Kongl. Maj:t en nuvarande tullen nära motsvarande afgift
af 2 kronor 40 öre per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström hemställer att
handskar alla slag måtte åsättas en förhöjd tull af 3 kronor per skålpund.

Den nuvarande tullafgiften, bestämd genom franska handelstraktaten, är
onekligen i förhållande till varuvärdet ganska låg och bör derföre, äfven enligt
Utskottets åsigt, så snart ske kan, lämpligen förhöjas, dock ingalunda med ett så
betydligt belopp, som motionären föreslagit. Hvarken varuvärdet eller den tullsats,
som för beredningsämnet är gällande, och icke heller det å handsktillverkningen
nedlagda arbete synes Utskottet rättfärdiga eller påkalla en så hög beskattning.

Utskottet hemställer alternativt:

a) att införseltullen för handskar, alla slag, bestämmes till 2
kronor 40 öre per kilogram, derest den med Frankrike nu
gällande handelstraktat för nästkommande år kommer att
förnyas; och

b) att i motsatt fall afgiften liöjes till 4 kronor per kilogram.

28:o.

Nu gällande tulltaxa stadgar rörande artikeln Hattar följande:

••Hattar, färdiga eller halffärdiga:

af siden, halfsiden eller annan i följande momenter ej
specificerad väfnad, äfvensom monterade fruntimmershattar,
alla slag.......................................... 1 stycke — 1 kr. 50 öre,

af ull, hår, filt eller felb ................................................... 1 stycke — 40 öre,

af halm eller strå, äfvensom s. k. pauamahattar ............ 1 stycke — 40 öre,

andra slag, såsom af spån, rötter eller blad; vaxduks-,

vaxtafts- och oljade hattar eller s. k. sydvester m. fl. 1 stycke — 40 öre.
Anm. Aro hattarne sammansatta af flera materialier, förtullas de såsom
hattar af det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå."

Friherre Klinckowström föreslår uti sin oftanämnda motion att tullsatsen
för hattar af siden etc. måtte höjas till 4 kronor, för hattar af ull etc., färdiga eller
halffärdiga, till 2 kronor samt för hattar af halm eller strå etc. till 1 krona 50 Öre,
allt per stycke.

Om äfven, å ena sidan, villigt må medgifvas, att vissa slag af de hattar,
som importeras, kunna anses såsom lyxartiklar och från denna synpunkt ganska
väl vidkännas en högre tullbeskattning, så må likväl å andra sidan icke

Bih. till Biksd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 4

Häri fiskar.

Hattar.

Hattfoder.

Honing.

Hudar och
Skinn.

26 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

förbises att beskaffenheten och värdet af dessa artiklar i synnerligt hög grad
varierar och att den tullsats, som redan är stadgad, för vissa slag uppgår stundom
till nära hela varuvärdet och med något, om ock obetydligt, belopp öfverstiger
motsvarande tullafgifter i våra grannländer Norge och Danmark; äfvensom att
frågan om förhöjning af tullen å hattar är beroende af franska han delstraktaten.
Vid dessa förhållanden hemställer Utskottet,

att rubriken Hattar i nu gällande tulltaxa måtte bibehållas
oförändrad.

29:o.

Nuvarande tulltaxa innehåller näst efter rubriken Hattflätor en rubrik af
följande lydelse:

11 Hattfoder och Hattkullar af siden eller annan väfnad i förening

med annat material ............................................................ 1 skålpund 75 öre.

Uti sistnämnda rubrik föreslår Kongl. Maj:t de ändringar, att dels orden
“och Hattkullar” måtte ur rubriken utgå, dels ock tullafgiften bestämmas till 1
krona 76 öre per kilogram.

Med hänsyn till den större lätthet och beqvämlighet vid förtullningen, som
genom tullsatsens bestämmande till jemnare belopp skulle vinnas, och då något
hinder mot en definitiv förhöjning af tullen för ifrågavarande artikel med 4 öre
per kilogram icke synes Utskottet af franska handelstraktaten möta, hemställer
Utskottet, som mot hvad Kongl. Maj:t rörande ifrågavarande rubrik i öfrigt föreslagit
icke har något att erinra,

att rubriken Hattfoder och Hattkullar i nu gällande tulltaxa
må erhålla följande förändrade lydelse:

Hattfoder af siden eller annan
väfnad i förening med annat material 1 kilogram 1 krona 80 öre.

30:o.

Honing drager för närvarande en tullafgift af 4 öre per skålpund, hvilken
Friherre Klinckowström föreslagit att bibehållas oförändrad.

Någon annan förändring än den af tullsatsens utbytande mot närmast motsvarande
10 öre per kilogram är icke heller i Kongl. Maj:ts proposition föreslagen.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förslag bifalles.

31:o.

Tullafgiften för Hudar och Skinn, till pelsverk ej hänförliga, beredda, utgör
för närvarande: för sulläder och bindsulläder samt bvitgarlvade (alunerade)

Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

äfvensom sämskade hudar och skinn 6 öre för skålpundet och för andra slag 20
ör^ för samma vigtqvantitet. Kongl. Maj:t har föreslagit, att dessa tullsatser måtte
utbytas mot satser af respektive 14 och 47 öre per kilogram.

För vinnande af större lätthet och beqvämlighet vid förtullningen hemställer
Utskottet,

att tullsatserna för Hudar och Skinn, till pelsverk ej hänförliga,
beredda, måtte bestämmas;

för sulläder och bindsulläder samt hvitgarfvade (alunerade)
äfvensom sämskade hudar och skinn till 15 öre per kilogram;
och

för andra slag, till 50 öre, jemväl per kilogram.

32:o.

Friherre Klinckowström föreslår vidare att Humle, för hvilken artikel tullfrihet
för närvarande eger rum, måtte åsättas en införseltull af 8 kronor per
centner.

Då humle utan att i egentlig mening utgöra eu nödvändighetsvara likväl i
egenskap af råmaterial för tillverkningen af maltdrycker är föremål för allmän
förbrukning, synes Utskottet denna artikel lämpligen kunna, då den utifrån införes,
underkastas beskattning.

Importen af humle uppgick enligt Kommerskollegii berättelser under
1874—1878 årligen i medeltal till 6,427 centner, hvadan äfven genom en, i förhållande
till de i våra grannländer Norge och Danmark för ifrågavarande artikel
bestämda tullsatser, låg afgift af 10 öre per kilogram en ganska betydlig statsinkomst
vore att förvänta.

Den inhemska hundeodlingen, hvilken under senaste årtionden mer och
mer aftagit, skulle derjemte genom en tullafgift ä utländsk humle erhålla en välbohöflig
uppmuntran;

hemställande Utskottet på grund äf det anförda,

att artikeln Humle måtte åsättas en införseltull af 10 öre
per kilogram.

33:o.

Hummer får enligt nuvarande taxa tullfritt införas.

Friherre Klinckowström har i fråga om denna artikel hemstält att densamma
måtte åsättas en tullafgift af 5 öre per stycke.

Då denna artikel hufvudsakligen är föremål för utförsel och, då den införes,
till största delen kommer från Norge samt dervid åtujuter tullfrihet, oafsedt tulltaxans
allmänna bestämmelser, hemställer Utskottet,

Humle.

Hummer.

Hvitbeta)''.

Ingefära.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

att Friherre Klinckowströms motion i denna del må lemnas
utan afseende.

34:o.

Rörande artikeln Hvitbetor har Kongl. Maj:t föreslagit följande bestämmelser:
“Hvitbetor:

råa ................................................................................. 100 kilogram 1 krona,

sönderskurna och torkade........................................ 100 „ 5 kronor1''.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet i inledningen till betänkandet i fråga
om de af Kongl. Maj:t föreslagna vigtenheter för tullbeskattningen yttrat, hemställer
Utskottet,

att tulltaxerubriken Hvitbetor må erhålla följande förändrade
lydelse:

Hvitbetor:

råa ................................................... 1 kilogram — 1 öre,

sönderskurna och torkade............ 1 „ — 5 „

35:o.

Ingefära, torr, är uti nu gällande taxa åsatt en tullafgift af 10 öre och syltad
eu tullafgift af 40 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t föreslår att införseltullen å torr ingefära måtte bestämmas till
24 öre och å syltad sådan, kärlens vigt inberäknad, till 50 öre, allt per kilogram,
hvaremot Friherre Klinckowström hemställer, att nuvarande tullsats å syltad ingefära,
40 öre per skålpund, måtte fortfarande bibehållas.

Beträffande först torr ingefära, har Utskottet för vinnande af eu jemnare
tullsats höjt afgiften å denna artikel från 24 till 25 öre per kilogram.

Hvad derefter angår syltad ingefära torde den af Kongl. Maj:t föreslagna
förtullning af denna artikel efter bruttovigt till fullo uppväga den nedsättning i
nuvarande tullafgift, motsvarande för kilogram 94,i öre, som Kongl. Maj:t föreslagit;

hemställande Utskottet i öfverensstämmelse härmed,

att rubriken Ingefära må erhålla följande förändrade lydelse
:

Ingefära:

torr ................................................ 1 kilogram — 25 öre,

syltad, kärlens vigt inberäknad.. 1 „ — 50 „

BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

36:o.

Införseltullen å Speldosor utgör för närvarande 50 öre per skålpund.

Rörande denna artikel föreslår dels Kongl. Maj:t att nuvarande tullsats
måtte utbytas mot en tullsats å 1 krona 20 öre per kilogram, dels ock Friherre
Klinckowström, att densamma måtte höjas till 1 krona 50 öre per skålpund.

Utskottet, som i likhet med motionären funnit denna artikel lämpligen kunna
vidkännas någon tullförhöjning, men ansett den af motionären derå föreslagna tullafgift,
vid jemförelse med de för musikaliska instrumenter i allmänhet bestämda,
nog hög, får med särskild hänsyn dertill, att frågan om tullförhöjning å speldosor
är beroende af franska handelstraktaten, alternativt hemställa,

a) att tullafgiften för Speldosor bestämmes till 1 krona 20 öre
per kilogram, derest nämnda traktat kommer att för nästkommande
år förnyas;

b) men i motsatt fall höjes till 2 kronor per kilogram.

37:o.

Friherre Klinckowström föreslår att Ister måtte åsättas en införseltull af 6
kronor per centner.

Då denna vara, hvilken allt sedan 1856—58 årens riksdag njutit tullfrihet,
utgör ett vigtigt födoämne för de mindre bemedlade samhällsklasserna, får Utskottet,
med åberopande i öfrigt af hvad här ofvan i fråga om artikeln Fläsk blifvit
anfördt, hemställa,

att den af Friherre Klinckowström föreslagna införseltull
å Ister icke måtte vinna Riksdagens bifall.

38:o.

I öfverensstämmelse med de åsigter, Utskottet i inledningen till detta betänkande
uttalat, har Utskottet i fråga om artikeln Jern, dels i de fall, der Kongl. Maj:t
såsom vigtenhet för tullberäkningen föreslagit 100 kilogram, utbytt denna qvantitet
mot 1 kilogram med deremot svarande reduktion af tullafgiftens belopp, dels ock
höjt de af Kongl. Maj:t för vissa slag af bearbetadt jern föreslagna tullsatser af
14 och 24 öre till respektive 15 och 25 öre, allt per kilogram;

hemställande Utskottet, som mot hvad Kongl Maj:t i afseende å rubriken
jern i öfrigt föreslagit, icke har något att erinra,

att rubriken Jern må erhålla den af Kongl. Maj:t föreslagna
lydelse med nedannämnda förändringar:

fritimme nter.

Speldosor.

Ister.

Jern.

SeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

a) att i de fall, der Kong!. Maj:t såsom vigtenhet föreslagit
100 kilogram, denna vigtenhet måtte utbytas mot 1 kilogram
samt de af Kongl Maj:t för nämnda fall föreslagna tullafgifter
i motsvarande mån reduceras;

b) att tullafgiften å gröfre gjutgods, eldställshållare, fotskrapor,
hänglås, kaffeqvarnar, kopiepressar, paraplyställ, spottlådor
m. m. höjes till 15 öre per kilogram;

c) att tullafgiften för finare gjutgods, basreliefs, blomstervaser,
byster, fruktskålar, korgar, lampor, ljusstakar, medaljonger,
pappershållare, presenterbrickor, rökelsekar, urställningar m. m.
med eller utan målning eller lackering, höjes till 25 öre per
kilogram;

d) att tullafgiften för gjutgods, knappar, olackerade eller lackerade,
höjes till 15 öre per kilogram; samt

e) att tullafgiften för smidt eller valsadt jern, all annan spik
samt allt annat manufaktur- och handtverkssmide, ej specificeradt-,
andra slag, med eller utan bestrykning, höjes till 15
öre per kilogram.

39:o.

Jait. Jäst alla slag är för närvarande tullfri.

Friherre Klinckowström har å komprimerad jäst föreslagit eu införseltull
af 3 öre per skålpund.

Då jäst ingår såsom ett nödvändigt beredningsämne vid tillverkningen af det
vigtigaste af våra födoämnen, bröd, samt enligt Kommerskollegii berättelser importen
af denna vara, som 1874 utgjorde 436,565 skålpund, 1878 nedgått till endast
109,587 skålpund, under det samtidigt exporten deraf sedan förstnämnde år ökats
från 875 skålpund till 481,925 skålpund, hvartill densamma år 1878 uppgick, finner
Utskottet sig sakna skäl att tillstyrka den af motionären föreslagna tullafgift å jäst,
hvadan Utskottet hemställer,

att hvad Friherre Klinckowström i afseende å komprimerad
Jäst föreslagit icke måtte af Riksdagen bifallas.

40:o.

Kanel, Ka- Å Kanel, Kcmelknopp och Cassia lignea föreslår Kongl. Maj:t en införseltull

nClcZia af 82 öre per kilogram.

lignea. Under hänvisning till hvad Utskottet i inledningen till betänkandet yttrat

hemställer Utskottet,

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

att införseltullen å Kanel, Kandknopp och Cassia lignea
måtte bestämmas till 85 öre per kilogram.

41:o.

Å Kastanier, som för närvarande äro tullfria, har Friherre Klinckowström
föreslagit en införseltull af 6 öre per skålpund.

Utskottet delar motionärens åsigt rörande lämpligheten att åsätta denna artikel
en införselafgift, men då frågan om denna förhöjning är beroende af franska
handelstraktaten, hemställer Utskottet alternativt,

a) att Kastanier må förblifva tullfria, derest den med Frankrike nu
gällande handelstraktat kommer att för nästkommande år förnyas;
men

b) att denna vara i motsatt fall åsättes en tullafgift af 15 öre
per kilogram.

42:o.

Kongl. Maj:t föreslår, att den för Kaviar nu bestämda tullsats 75 öre per
skålpund måtte utbytas mot en tullsats af 1 krona 80 öre per kilogram, hvarjemte
Friherre Klinckowström hemställer att införseltullen för denna vara måtte höjas till
1 krona per skålpund.

Då den af Kongl. Maj:t för kaviar föreslagna tullafgift innefattar en, om
än obetydlig, förhöjning af den nuvarande samt dessutom i förhållande till varans
värde är synnerligen hög, synes Utskottet en ytterligare förhöjning af tullen å
kaviar icke lämpligen böra ega rum, hvadan Utskottet hemställer,

att införseltullen å Kaviar bestämmes till 1 krona 80 öre
per kilogram.

43:o.

Friherre Klinckowström föreslår att nya Gångkläder, i taxan ej specificerade,
må förtullas med 50 procents förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget,
hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består, samt att för kläder eller delar deraf,
som äro försedda med guld- eller silfverbroderier eller galoner eller med fransar,
spetsar eller blonder, tullafgiften förhöjes med 100 procent utöfver den för tyget
bestämda.

Nuvarande tullsats för gångkläder utgår med 20 procents förhöjning i tullen
för öfvertyget, hvaraf klädespersedeln består.

Vid bedömande af denna fråga torde förtjena beaktas, att uti färdigsydda
kläder vanligen ingå, utom öfvertyget, jemväl foder och andra ämnen, hvilka draga

Kastanier.

Kaviar.

Kläder.

Konfityrer.

Konserver.

32 Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

betydligt lägre tull än öfvertyget, hvaraf följer, att nuvarande tullafgift i sjelfva
verket är betydligt högre än den synes. Men äfven från en annan synpunkt torde
en tullförhöjning å denna artikel vara mindre välbetänkt. Införseltullen å nu
ifrågavarande slag af kläder är i Norge redan nu icke obetydligt lägre än hos
oss. Då, såsom väl bekant är, uti Norge bearbetade varor få tullfritt hit införas,
skulle en förhöjd tull å kläder härstädes tvifvelsutan hafva till följd en förökad
import från Norge af denna vara.

I statskassans eget intresse torde likväl ett sådant ordnande af importen
böra undvikas.

Utskottet hemställer på grund af det nu anförda,

att hvad Friherre Klinckowström i afseende å artikeln
Kläder föreslagit icke må af Riksdagen bifallas.

44:o.

Kongl. Maj:t har rörande Konfityrer föreslagit, att den för desamma nu gällande
tullafgift 20 öre per skålpund måtte förändras till 50 öre per kilogram,
hvarjemte Friherre Klinckowström hemstält att nämnda varor måtte åsättas en förhöjd
tullafgift af 40 öre per skålpund.

I afseende å denna artikel har Utskottet icke funnit anledning till ytterligare
förhöjning af införseltullen utöfver den af Kongl. Maj:t härofvan föreslagna;

hemställande Utskottet,

att den af Kongl. Maj:t för Konfityrer föreslagna tullafgift
50 öre per kilogram måtte af Riksdagen godkännas.

45:o.

Tullafgiften för Konserver utgör för närvarande 16 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t har för denna artikel föreslagit en införseltull af 30 öre per
kilogram, kärlens vigt inberäknad, hvarjemte Friherre Klinckowström hemstält att
tullen å nämnda vara måtte höjas till 50 öre per skålpund.

Med hänsyn dertill att nu ifrågavarande artikel, om ock vissa slag deraf
användas såsom proviant å handels- och fyrfartyg, likväl hufvudsakligen förbrukas
af de mera bemedlade samhällsklasserna, finner Utskottet lika med motionären
eu förhöjning af tullen derå icke sakna skäl för sig.

Den af motionären föreslagna tullafgiften synes dock Utskottet vid betraktande
af varans värde och synnerligen om, såsom Kongl. Maj:t föreslagit och äfven
Utskottet för sin del anser lämpligt, bruttovigten lägges till grund för tullberäkningen,
alldeles för hög, hvadan Utskottet med anledning häraf och med särskild!

BeviUnings-Utskottds Betänkande N:o 16.

afseende fästadt derå, att frågan om denna tullförhöjning är beroende afhandelstraktaten
med Frankrike, alternativt hemställer,

a) att tullafgiften å Konserver bestämmes till 30 öre per kilogram
bruttovigt, derest nämnda traktat kommer att för nästkommande
år förnyas; men

b) att i motsatt fall denna tullafgift höjes till 50 öre per kilogram.

46:o.

Enligt nu gällande tulltaxa hänföres artikeln Korf under Metvurst. För
sistnämnda artikel utgår tullen med 10 öre för skålpundet.

Kongl. Maj:t bar i fråga om dessa artiklar föreslagit, dels att tullsatsen må
utsättas vid den mera omfattande rubriken Korf och för rubriken Metvurst i stället
lemnas en hänvisning till förstnämnda rubrik; dels att den nuvarande tullsatsen
för dessa artiklar må utbytas mot en sats å 24 öre per kilogram. Derjemte har
Friherre Klinckowström hemstält, att den vid rubriken Metvurst nu stadgade tullsats
af 10 öre måtte höjas till 25 öre per skålpund.

Utskottet, som anser tullsatsen för denna vara lämpligen kunna afjemnas
till 25 öre, men icke böra derutöfver ytterligare förhöjas, hemställer,

a) att rubriken Korf må erhålla följande förändrade lydelse:

Korf ..................................................................... 1 kilogram — 25 öre;

b) att vid rubriken Metvurst hänvisning må lemnas till rubriken
Korf.

47:o.

Kongl. Maj:t föreslår att införseltullen för Koriander måtte bestämmas till
24 öre per kilogram.

Under hänvisning till hvad Utskottet uti inledningen till detta betänkande
anfört, hemställer Utskottet,

att tullen å Koriander måtte bestämmas till 25 öre per
kilogram.

48:o.

För Korinter föreslår Kongl. Maj:t en tullafgift af 24 öre per kilogram.
Under åberopande af förut anförda skäl hemställer Utskottet,

att införseltullen å Korinter måtte bestämmas till 25 öre
per kilogram.

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afä. 11 Höft. 5

Korf och
Metvurst.

Koriander.

Korinter.

Kreatur.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

49:o.

Friherre Klinckowström föreslår att Kreatur, hvilka alltsedan 1856—58 års
riksdag varit tullfria och äfven i Kongl. Maj:ts förslag upptagas till tullfrihet, måtte
åsättas följande införseltullar:

“Kreatur:

hästar, utom hingstar ............................................. 1 stycke 15 kronor

oxar........................................................................... 1 „ 12 „

kor...........................................;................................. 1 ,, 6 „

ungboskap .............................................................. 1 „ 3 „

kalfvar ..................................................................... 1 „ 1 krona 50 öre

svin, utom fargaltar,................................................ In 3 kronor

digrisar .................................................................... 1 „ 1 >

får.............................................................................. 1 „ — 90 öre

lam .......................................................................... 1 „ — SO „ .

Införseln af kreatur, i förhållande till utförseln numera jemförelsevis mindre
betydlig, afser i allmänhet dels förbättring af inhemska kreatursracer, dels
fyllande af landtbrukets behof å vissa orter, dels ock beredande af tillgång för
konsumtionsbehofvet, och torde ur ingen af dessa synpunkter böra med någon
tullafgift fördyras.

För importen och exporten af kreatur, sådant detta förhållande gestaltat
sig vid början, medlet och slutet af sist förflutna 20 års period torde en närmare
redogörelse lämpligen böra meddelas.

År 1858 uppgick importen af kreatur till:

203 stycken hästar,

2,240 „ nötkreatur,

547 „ svin,

och exporten till:

72 stycken hästar,

139 „ nötkreatur,

376 „ svin,

men år 1868 hade exporten stigit till:

1,385 stycken hästar,

16,416 „ nötkreatur,

7,401 „ får,

3,076 „ svin,

under det importen samtidigt utgjorde allenast:

374 stycken hästar,

11 „ nötkreatur,

6 „ får,

350 „ svin,

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

och 1878 belöpte sig exporten af kreatur till:

1,322 stycken hästar,

31,884 „ nötkreatur,

24,321 „ får och

20,761 „ svin,

medan importen för sistnämnde år stigit till endast

1,770 stycken hästar,

2,202 „ nötkreatur,

200 „ får och

4,650 „ svin.

Af förestående sammanställning framgår, att medan importen sedan år 1858
jemförelsevis obetydligt ökats, exporten deremot stigit högst ansenligt. Då således
den inhemska boskapsskötseln för sin utveckling visat sig icke vara i behof af
skydd mot utländsk täflan och således den af motionären föreslagna klilafgift jemväl
från denna synpunkt saknar fog, hemställer Utskottet,

att hvad Friherre Klinckowström i afseende å artikeln
Kreatur föreslagit måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

50:o.

För Krita, hvit, och Kristen, malen, föreslår Kongl. Maj:t en tullsats af 50
öre per 100 kilogram.

Då malen krita utgör ett beliöfligt beredningsämne för vissa näringar samt
genom tillämpningen af den utaf Utskottet hittills följda grundsats om bestämmande
af vigtenheten för tullberäkningen till 1 kilogram, tullafgifteni förevarande
fall skulle komma att lyda å brutet öretal, hvilket synts Utskottet böra så vidt
möjligt i tulltaxan undvikas, har Utskottet ansett den för öfriga slag af krita,
utom infattad sådan, hvilken tullbehandlas som blyertspennor, nu medgifna tullfrihet
äfven böra till förstnämnda slag af krita och kritsten utsträckas.

Hemställande Utskottet i följd häraf,

att tulltaxerubrikerna Krita och Kritsten må erhålla följande
förändrade lydelse:

Krita, hvit, och Kritsten, omalen och malen, äfvensom röd och svart

samt pastellkrita.................................................................... fri.

infattad; tullbehandlas såsom Blyertspennor.

51:o.

Kongt. Maj:t föreslår att införseltullen för Kummin måtte bestämmas till 4
kronor per 100 kilogram.

Krita, och
Kritsten.

Kummin.

Kött.

Leksaker.

Likör.

Bevillnings-Utsleottets Betänkande N:o 16.

Under hänvisning till hvad Utskottet uti inledningen till detta betänkande
yttrat rörande vigtenheten hemställer Utskottet,

att tullafgiften för Kummin måtte bestämmas till 4 öre
per kilogram.

52:o.

För Kött, alla slag, föreslår Friherre Klinckowström en införseltull af 5 kronor
per centner.

Då denna vara, hvarför tullfrihet alltsedan 1856—1858 årens riksdag åtnjutits,
utgör ett af de vigtigaste födoämnen och föremål för en allmän förbrukning, hemställer
Utskottet,

att hvad Friherre Klinckowström i afseende å artikeln
Kött föreslagit måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

53:o.

För Leksaker af trä eller sammansatta ämnen, med eller utan betsning, målning
eller lackering föreslår Kongl. Maj:t en tullsats af 50 öre per kilogram bruttovigt,
hvarjemte Friherre Klinckowström hemställer, att nämnda artiklar måtte åsättas
en införseltull af 1 krona 50 öre per skålpund.

Nuvarande tullsats är å ifrågavarande slag af leksaker 25 öre per skålpund.

Utskottet, som lika med motionären funnit dessa artiklar lämpligen kunna
vidkännas en tullförhöjning, men anser den af motionären derå föreslagna tullafgift,
i betraktande af dessa varors jemförelsevis obetydliga värde, för hög, får,
under hänvisning till hvad Utskottet vid sistlidet års riksdag rörande leksaker
yttrat samt då frågan om denna tullförhöjning är beroende af franska handelstraktaten,
alternativt hemställa,

a) att tullafgiften för Leksaker af trä eller sammansatta ämnen
med eller utan betsning, målning eller lackering bestämmes
till 50 öre per kilogram, derest nu gällande handelstraktat med
Frankrike kommer att för nästkommande år förnyas; och

b) att i motsatt fall tullafgiften för denna artikel höjes till 1
krona 50 öre per kilogram, i begge fallen med tillägg af den
under artikeln Leksaker af Kongl. Maj:t föreslagna anmärkning,
så lydande:

Vid förtullning af leksaker, alla slag, eger afdrag ej rum
för askar, papper och dylikt omslag, hvari de äro inlagda.

54:o.

Kongl. Maj:t har rörande artikeln Likör föreslagit, att nuvarande tullsats,
2 kronor per kanna, måtte utbytas mot en tullsats af 76 öre per liter, hvarjemte

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 16.

Friherre Klinckowström hemstält, att nämnda vara måtte åsättas en förhöjd införseltull
af 4 kronor per kanna.

Då likör är en öfverflödsvara, som uteslutande af de förmögnare förbrukas,
finner Utskottet lika med motionären, denna vara lämpligen kunna vidkännas drygare
tullbeskattning.

Emot den af motionären föreslagna tullafgift 4 kronor per kanna torde likväl
med skäl kunna anmärkas, att densamma, vare sig såsom grund för tullbeskattningen
antages alkoholhalten eller varans egenskap af öfverflödsvara, är i
förhållande till såväl tullafgifterna för bränvin och sprit som till de införseltullar,
hvilka Utskottet här nedan för vin föreslår, oskäligt hög.

Då dessutom frågan om denna tullförhöjning är beroende af franska handelstraktaten,
finner Utskottet sig böra, på sätt förut skett, alternativt hemställa,

a) att införseltullen å Likör bestämmes till 76 öre per liter,
derest nämnda traktat kommer att för nästkommande år förnyas;
men

b) att införseltullen ä likör i motsatt fall höjes till 1 krona
per liter.

55:o.

Friherre Klinckowström föreslår att Lin, hvarför tullfrihet för närvarande eger Lin.
rum, måtte åsättas följande tullsatser:

“Lin:

ohäckladt................................................................................. 1 centner — 45 öre,

häckladt ................................................................................. 1 >, — 90 öre“.

Då den inhemska linneindustrin genom en tull å lin skulle få sitt råmaterial
betydligt fördyradt, vore enligt Utskottets åsigt en tullbeskattning å denna artikel särdeles
olämplig.

Hemställande Utskottet i följd häraf:

att Riksdagen ville, med afslag å Friherre Klinekowströms
ifrågavarande motion, fortfarande bibehålla tullfrihet för artikeln
lin.

56:o.

För Luktvatten, alla slag, föreslår Kongl. Maj:t en tullsats af 1 krona per kilo- Luktvatten.
gram, flaskornas vigt inbegripen, hvarjemte Friherre Klinckowström hemställer, att
nämnda vara måtte åsättas en förhöjd tull af 60 öre per skålpund.

Mats.

38 Bevillnings-UtsTwttcts Betänkande N:o 16.

Då den af Kongl. Maj:t föreslagna tullsats innefattar en mindre förhöjning
i den nuvarande, 40 öre per skålpund bruttovigt, hemställer Utskottet, som finner någon
ytterligare tullförhöjning å denna vara icke böra ega rum,

att införseltullen å Luktvatten, alla slag, måtte bestämmas
till 1 krona per kilogram, flaskornas vigt inbegripen.

57:o.

Rörande artikeln Melis hafva framställningar inom Riksdagen blifvit gjorda,
af Friherre Klinkowström, att omalen mais måtte åsättas en införseltull af 20 öre
kubikfoten samt malen mais, gryn, en tull af 1 krona 30 öre och mjöl en tull af
75 öre per centner; af Herr Pehr Pehrsson (motion N:o 61) om en tullafgift å mais
af 1 krona per centner; af Herr Carl Magni (motion N:o 77) att mais måtte påläggas
en införseltull af 30 öre kubikfoten samt af Herr J. F. Fredricson (motion
N:o 99) att från och med år 1881 måtte till statsverket erläggas för all från utlandet
till Sverige införd omalen mais en tullafgift af 60 öre per centner och för mjöl
af nämnde sädesslag en tullafgift öfverstigande med 15 procent den af motionären
för omalen mais här ofvan föreslagna.

Friherre Klinckowström och Herr Fredricson hafva såsom skäl för de af
dem föreslagna tullafgifter å mais åberopat den inhemska jordbruksnäringens behof
af skydd mot utländsk täflan, hvaremot Herrar Magni och Pehr Pehrsson till stöd
för sina förslag dels anfört, att den mais, som importerades, nästan uteslutande
användes till bränvinstillverkning, dels ock påpekat de skadliga följder, som af en
medelst utländskt råämne bedrifven bränvinsfabrikation skulle uppkomma. Dessutom
har Herr Pehr Pehrsson framlagt en jemförelse mellan råämneskostnaden
för bränvin, tillverkadt af mais och af potates, hvaraf framgår, att medelpriset å
mais vore hos köpmannen här i landet 5 kronor per centner; att vid bränvinsfabrikation
1 centner mais lemnade omkring 11 kannor 65 kubiktum 50 % bränvin,
hvilket, maltet oberäknad!, visade en råämneskostnad af 43 öre per kanna; att
6,3 kubikfot potates, som i allmänhet kunde anses kosta 4 kronor, vid tillverkning
af bränvin lemnade 8 kannor sådant om 50 % styrka, hvadan i detta fall, maltet
oberäknad!, kostnaden för råämnet blefve 50 öre per kanna samt att följaktligen
bränvin kunde tillverkas 7 öre billigare per kanna af mais än af potates, hvarförutom
sistbemälde motionär framhållit sannolikheten af att vid sådant förhållande snart
nog hela den qvantitet bränvin, som åtginge i vårt land, skulle komma att tillverkas
af mais.

Utskottet, som anser de af sistnämnda motionärer anförda skäl i hög grad
beaktansvärda, har tagit frågan om införseltull å mais i noggrant öfvervägande.

Importen af mais, som före år 1874 endast uppgick till högst obetydliga
belopp, utvisar från och med nämnde år följande, särdeles anmärkningsvärda
siffror eller:

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16. 39

för 1874 ............................................... 49,552 kubikfot,

* 1875 8,731 »

» 1876 233,301 »

» 1877 200,434 »

» 1878 ............................................................................................... 384,204 »

» 1879 ............ 255,958 »

hvarförutom, enligt en från Kongl. Generaltullstyrelsens revisionsbyrå lemnad
uppgift under loppet af sistlidne Januari och Februari månader af ifrågavarande
artikel importerats 265,024 kubikfot.

Då, såsom är väl bekant, mais hos oss endast högst obetydligt användes till
födoämne samt, enligt hvad Utskottet inhemtat, inom vissa delar af riket, ehuru
äfven detta i ringa mån, till utfodring af hästar, torde med säkerhet kunna antagas,
att på sätt af åtskilliga utaf motionärerna påpekats, största delen af den
betydliga importen af mais åtgått till bränvinstillverkning.

Denna tillverkning uppgick under åren 1874—1878 årligen i medeltal till
17,589,800 kannor samt för år 1879 till 13,750,000 kannor, hvaraf endast en jemförelsevis
obetydlig del till utlandet exporterats.

Genom den inhemska bränvinsfabrikationen har, såsom denna fabrikation
hittills bedrifvits, användning beredts för åtskilliga jordbruksprodukter, hvilka inom
landet frambringas i större mängd än att desamma kunna härstädes för annat
ändamål vinna skälig afsättning samt derjemte äro af den beskaffenhet, att de
icke lämpa sig för utförsel. Det förnämsta råmaterialet för den inhemska bränvinstillverkningen
utgöres af potates.

Om, såsom Utskottet icke håller för osannolikt, den större prisbilligheten
hos maisen inom kortare eller längre tid komme att uttränga användningen af
potates vid bränvinsfabrikationen, skulle enligt Utskottets åsigt, ett sådant förhållande
för det svenska jordbruket inom vissa delar af landet medföra mycket menliga
följder.

Potatesodlingens vigt för den svenska jordbruksnäringen inses lätteligen,
om man betänker dels hvilka ofantliga qvantiteter potates, som för närvarande i och
för bränvinsbräuning odlas, men som genom maisens användning såsom råämne
för tillverkningen af denna;''vara skulle sakna afsättning, dels ock att potatesodlingen
framför allt är för de mindre jordbrukarne af vigt, äfvensom att inom vissa
trakter af landet befolkningen, till följd af jordens beskaffenhet, är nästan uteslutande
hänvisad till odlingen af detta jordbruksalster.

Till undvikande af nu omförmälda olägenheter har Utskottet ansett mais
böra och i betraktande af den höga skyddstull, hvarmed den inhemska bränvinsbränningen
är gynnad, skäligen kunna vid införsel åsättas en så hög införseltull,
att kostnaden för användandet af mais såsom råmaterial vid bränvinstillverkningen
under vanliga förhållanden icke må understiga den för användandet af potates.

Maltdrycker.

Masker.

Maskinerier,
redskap och
verktyg.

40 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Hemställande Utskottet i öfverensstämmelse härmed,

att artikeln Mats, omalen och malen, i taxan måtte åsättas
en införseltull af 1,5 öre per kilogram.

58:o.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 123, har Herr Anders Nilsson,
under förutsättning af Riksdagens bifall till ett af motionären framlagdt förslag
angående beskattning af den inhemska öltillverkningen, föreslagit, »att Riksdagen
beslutar en tull å från utlandet inkommande Öl och porter med 20 öre för
hvarje kanna''1.

Då emellertid Herr Anders Nilssons ofvauberörda förslag om beskattning
å tillverkningen af maltdrycker, blifvit af Riksdagen i enlighet med BevillningsUtskottets
tillstyrkan, afslaget, hemställer Utskottet,

att nu ifrågavarande motion må få anses förfallen.

59:o.

Friherre Klinckowström föreslår att införseltullen å Masker måtte höjas från
nuvarande 10 öre till 40 öre per stycke.

Denna artikel synes jemväl Utskottet kunna lämpligen vidkännas någon, om
ock ej så stor, tullförhöjning, som den af motionären föreslagna, men då frågan
härom är beroende af franska handelstraktaten, hemställer Utskottet alternativt,

a) att tullen å Masker bibehålies oförändrad vid 10 öre per
stycke, derest nämnda traktat kommer att för nästkommande
år förnyas; men

b) att tullafgiften å denna artikel i motsatt fall höjes till 2S öre
per stycke.

60:o.

Uti motion (N:o 82) inom Andra Kammaren hemställer Herr L. J. Larsson,
»att Riksdagen måtte besluta en tull på maskinerier, redskap och verktyg till 10
procent af värdet». Såsom skäl för detta yrkande anför motionären, att ehuru vårt
land egde tillgång på de ypperligaste råämnen och den mest utvecklade arbetsskicklighet
i fråga om maskinex-s och redskaps tillverkning, detta arbetsfält likväl under
en följd af år blifvit allt mer inkräktadt af utländska fabrikanter. Under det andra
länder, exempelvis Frankrike, Ryssland, Danmark och Tyskland, med hvilka vi hade

BemUnings-Utslcottets Betänkande N:o 16.

liflig beröring, vetat att genom lämpliga tullsatser skydda sig emot konkurrens från
våra tillverkares sida, saknade vi deremot all tullskranka emot den påtryckning, som
från dessa länders sida kunde till förfång för våra inhemska tillverkare utöfvas.

Då vid 1856—1858 årens riksdag maskinerier och redskap befriades från tull,
anfördes af dåvarande Bevillnings-Utskott såsom grund härför, bland annat, att det
för den svenska fabriksindustrin och dess täflan med utländska fabrikat vore framför
allt af vigt att icke anläggningen och underhållet af de inrättningar, der fabrikaten
skulle tillverkas, genom tullumgälder fördyrades. Uppenbart är ock att man genom
att med tull belägga maskinerier och redskap, hvilka med skäl kunna räknas till
fabriksindustrins råämnen, skulle underkasta nämnda industri en dryg beskattning,
likasom ock jordbruket, hvilket under senare år i allt större utsträckning begynt ersätta
det kroppsliga arbetet med maskinarbete, skulle genom en tull å maskinerier
hämmas i denna sin utveckling. Ett sådant betungande af fabriksindustrin och jordbruket
till fromma för de mekaniska verkstäderna synes så mycket mindre af behofvet
påkalladt, som under tiden efter år 1857, då den förut bestående tullen å
maskinerier och redskap upphäfdes, nämnda verkstäder vunnit en synnerlig grad af
utveckling. Huru raskt denna utveckling fortgått torde framgå af följande siffror,
som utvisa tillverkningsvärdet vid gjuterier och mekaniska verkstäder under nedannämnda
år:

1856—1860 i medeltal
1861—1865 »

1866—1870 »

1871—1875 >

1876

1877

1878

4,340,317 kronor,
6,213,872 »

7,884,569 »

21,251,537 »

29,459,845 »

25,637,782 »

21,590,243 >

Att tillverkningarne vid de mekaniska verkstäderna äfven begynt utgöra föremål
för en icke obetydlig export inhemtas deraf, att under år 1878 utfördes maskinerier,
redskap och verktyg till ett värde af 959,347 kronor.

Utan fara att misstaga sig torde man kunna påstå, att tullfriheten för maskinerier
i sin mån medverkat till denna de mekaniska verkstädernas utveckling. Lätt -

heten att från utlandet erhålla nya slag af maskinerier har framkallat förut icke förefintliga
behof af sådana, och sedan dessa behof vunnit sådan stadga, att för dessa
maskinerier en säker afsättning varit att inom landet påräkna, hafva de inhemska
maskinverkstäderna derigenom . erhållit en kraftig maning att söka tillfredsställa den
inhemska förbrukningens kraf.

Slutligen tillåter sig Utskottet såsom sin åsigt uttala att införandet af en
maskintull med nödvändighet skulle framkalla ett system af licenser för tullfri införsel
af maskinerier, med alla af ett sådant system följande olägenheter. I detta afseende
vill Utskottet erinra om de förhållanden, som''i fråga om införsel af maskinerier

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Häft.

Bevillnings- TJtslcottets Betänkande N:o 16.

före år 1855 egde rum. Redskap och maskinerier voro då i sjelfva taxan upptagna
med 25 procent införseltull af värdet, men i underrättelserna till taxan var föreskrifvet,
att för nya fabriksanläggningar erforderliga maskinerier fingo med Kommerskollegii
särskilda tillstånd tullfritt införas i de fall, då sådana alldeles icke eller ej
till full godhet vid inhemska maskinfabriker tillverkades eller ock från dem icke kunde
inom lämplig tid erhållas, samt att likaledes med Kommerskollegii särskilda tillstånd,
redskap, maskinerier och verktyg, som i öfrigt för inhemska näringar erfordrades,
fingo af vederbörande slöjdidkare införas mot 5 procent tull af värdet. Att den vida
öfvervägande delen af införda redskap och maskinerier ock inkommo utan tull
framgår deraf att under det sammanlagda värdet af redskap och maskinerier, som
under åren 1852, 1853 och 1854 infördes, utgjorde omkring 1,241,000 riksdaler, deraf
infördes mot 25 procents tull för 55,000 riksdaler, mot 5 procents för 457,000 riksdaler
och utan tull för 729,000 riksdaler.

Utskottet hemställer,

att Herr L. J. Larssons ifrågavarande motion icke må af
Riksdagen bifallas.

Giro.

Musslor. För Musslor, friska, hvilka enligt gällande tulltaxa äro tullfria, föreslår

Friherre Klinckowström en tullafgift af 9 öre för 1 skålpund brutto.

Enligt Kommerskollegii berättelse för år 1878 infördes nämnde år friska
musslor till ett värde af 74,102 kronor.

• Då de musslor, som från utlandet importeras, otvifvelaktigt så godt som
uteslutande konsumeras af de förmögnare klasserna, synas de utan olägenhet
kunna draga en tullafgift, hvilken Utskottet likväl icke ansett böra bestämmas
så hög som den af Friherre Klinckowström föreslagna, utan lämpligen kunna
sättas till 5 öre per kilogram, kärlens vigt inberäknad. Utskottet hemställer
derföre,

att ifrågavarande rubrik i taxan må erhålla följande lydelse:

“Musslor, friska, kärlens vigt inberäknad, 1 kilogram — 5 öre.“

62:o.

Nötter. I fråga om artikeln Nötter innehåller gällande tulltaxa föjande bestäm melser: “Nötter: kokos-.

.......................................................................... 1 stycke —10 öre.

hassel-, val- och andra slag .................................... 1 skålp. — 10 öre.“

Härutinnan är af Kongl. Maj:t ingen annan ändring föreslagen, än att ofvanstående
tullsats för nötter, hassel-, val- och andra slag, måtte utbytas mot eu

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

tullsats af 24 öre för 1 kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström föreslagit
tullens bestämmande för kokosnötter till 20 öre per stycke samt för hassel-, valoch
andra slag af nötter till 15 öre per skålpund.

Då införseln af kokosnötter icke är större än att deraf under år 1878
allenast infördes 870 stycken, skulle statens inkomst af den för dessa nötter af Friherre
Klinckowström föreslagna tullförhöjningen blifva så ytterst obetydlig, att Utskottet
måste anse en sådan förhöjning ändamålslös. Hvad åter beträffar öfriga slag
af nötter, torde den nu bestämda tullen å desamma1 kunna anses tillräckligt hög
att icke väsentligen böra förhöjas; hvaremot Utskottet anser den af Kongl.

Maj:t föreslagna tullsatsen 24 öre lämpligen kunna afjemnas till 25 öre. Utskottet
hemställer,

att rubriken nötter må erhålla följande lydelse:

“Nötter:

kokos- ............................................. 1 stycke —10 öre;

hassel-, val- och andra slag ...... 1 kilogram — 25öre“.

63:o.

Oliver draga för närvarande eu tull af 10 öre för skålpundet. Kong]. Oliver.
Maj:t har föreslagit utbytande af denna tullsats mot en sats af 24 öre för 1 kilogram,
hvarjemte Friherre Klinckowström föreslagit, att tullen å ifrågavarande vara
måtte höjas till 17 öre för skålpundet.

Utskottet, som anser tullsatsen för oliver lämpligen kunna afjemnas till 25
öre, men icke böra derutöfver ytterligare förhöjas, hemställer,

att rubriken oliver må erhålla följande lydelse:

“Oliver ...................................................... 1 kilogram — 25 öre.“

64:o.

För artikeln Ost, alla slag, hvilken för närvarande åtnjuter tullfrihet, före- Ost.
slår Friherre Klinckowström en tullafgift af 7 kronor 50 öre centnern, och är
uti ofvan omförmälda, af Herrar Johannes Andersson och J. F. Fredricson väckta
motioner beträffande samma artikel föreslaget, af Herr Johannes Andersson, “att
från och med år 1881 för all från utlandet införd ost må erläggas eu tullafgift
af 5 öre per skålpund11, och af Herr J. F. Fredricson, “att från och med år 1881
från utlandet införd ost må åsättas en tullafgift af 5 procent af värdet.11 Tillika
har uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 70) Herr Anders August
Audersson föreslagit, “att från och med år 1881 för ost, som från utlandet införes,
skall till statsverket erläggas en tullafgift af 1 krona per centner".

Då vid 1856—1858 årens riksdag tullfrihet för ost medgafs, anfördes af Be -

Paraplyer

och

Paratoller.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

villnings-Utskottet såsom stöd för dess tillstyrkande af denna åtgärd, att, enligt
hvad kändt vore, bland arbetsklassen och den mindre bemedlade befolkningen i
eu del af landet en betydlig och stigande förbrukning egde rum af ett visst slag
billigare holländsk ost, och att det derföre, ehuru i detta afseende någon upplysning
af tullspecialerna icke erhölles, dock kunde med visshet antagas, att den
vida öfvervägande delen af införseln utgjordes af detta slags ost. Ej heller nu
kan ur de statistiska uppgifterna säker upplysning vinnas angående de olika slag
af ost, som utgöra föremål för import, hvarföre man i detta afseende är hänvisad
till mer eller mindre sannolika antaganden. Och om då hänsyn tages till den
storartade utveckling smörproduktionen inom landet under de senaste årtiondena
vunnit — exporten af smör, som år 1857 omfattade 524 centner, hade år 1879
stigit till 109,269 centner — vill det förefalla sannolikt, att den skummjölksost, som
i sammanhang med denna smörberedning tillverkas, bör vara fullt tillräcklig att
tillfredsställa den inhemska konsumtionens behof. Om, såsom Utskottet håller
före, detta antagande är rigtigt, lärer man deraf kunna sluta, att den ost, som
från utlandet införes numera hufvudsakligen utgöres af sötmjölksost, hvilken
i många fall kan betraktas som en verklig lyxartikel och i allmänhet endast
utgör föremål för de förmögnare klassernas förbrukning. Utskottet har derföre
ansett sig böra för artikeln ost föreslå en tullafgift, hvilken synts lämpligen kunna
bestämmas till 7 öre för 1 kilogram, ungefärligen motsvarande 3 öre för 1 skålpund.
Då importen af ost år 1879 uppgick till 9,347 centner, torde, äfven under antagande,
att den föreslagna tullafgiften skulle vålla någon minskning af importen,
genom samma afgift en icke obetydlig statsinkomst kunna erhållas.

Utskottet hemställer,

att Ost, alla slag, må äsättas eu tull af 7 öre per kilogram.

65:o.

Gällande tulltaxa stadgar för Paraplyer och Parasoller “af siden eller halfsiden,
utan afseende i senare fallet på silkets större eller mindre qvantitet11
en tull af 75 öre stycket samt för “andra slag" en tull af 25 öre likaledes för 1
stycke.

I dessa bestämmelser är af Kongl. Maj:t ingen ändring föreslagen, hvaremot
Friherre Klinckowström hemställer, att tullen måtte bestämmas för paraplyer
och parasoller af siden eller halfsiden till 3 kronor stycket samt för andra
slag till 1 krona stycket.

Beträffande sistnämnda slag af paraplyer och parasoller har Utskottet icke
funnit någon förhöjning af den nu bestämda tullsatsen af behofvet påkallad, men

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

då Utskottet framdeles i detta betänkande kommer att alternativt föreslå en förhöjd
tull å väfnader af helsiden, torde i öfverensstämmelse dermed äfven tullen
å paraplyer och parasoller af siden böra undergå någon förhöjning; och har Utskottet,
som icke funnit skäl att föreslå olika tullafgifter för paraplyer och parasoller
af helsiden och af halfsiden, ansett tullen för dessa slag af paraplyer och
parasoller kunna bestämmas till 1 krona stycket. Frågan om denna tullförhöjning
är likväl beroende af den franska handelstraktaten; och hemställer Utskottet
derföre alternativt,

a) att för den händelse den med Frankrike nu gällande handelstraktat
kommer att för nästkommande år förnyas, tullen
å paraplyer och parasoller af siden eller halfsiden må bibehållas
oförändrad; men

b) att i motsatt fall tullsatsen må höjas från 75 öre till 1 krona
för 1 stycke;

hemställande Utskottet vidare,

c) att Friherre Klinckowströms motion i hvad den afser förhöjd
tull å paraplyer och parasoller, andra slag, icke må af Riksdagen
bifallas.

66:o.

För Perlemor, arbetad, oinfattad, hvilken enligt nuvarande tulltaxa drager Perlemor.
tull af 35 öre skålpundet, har Friherre Klinckowström föreslagit en tullsats af 1 krona
50 öre för samma vigtqvantitet. Kongl. Maj:t har föreslagit, att den nuvarande
tullsatsen måtte utbytas mot en tullsats af 80 öre per kilogram.

Ifrågavarande artikel, deraf införseln år 1878 allenast utgjorde 790 skålpund
och hvarå en tullförhöjning sålunda icke kunde antagas komma att inbringa
staten något nämnvärdt inkomstbelopp, utgör dessutom föremål för franska handelstraktaten;
och hemställer Utskottet derföre,

att, med afslag å Friherre Klinckowströms motion i denna
del, tullen å perlemor, arbetad, oinfattad, må bestämmas
till 80 per kilogram.

67:o.

Oäkta perlor äro för närvarande belagda med eu tullafgift, de af glas utaf Perlor, oäkta.
15 öre samt “andra slag11 utaf 50 öre, allt för skålpund. Kongl. Maj:t har föreslagit
utbytande af dessa tullsatser mot tullsatser å respektive 35 öre samt 1
krona 20 öre per kilogram; och har Friherre Klinckowström hemstält, att tullen
måtte höjas å oäkta perlor af glas till 40 öre samt för andra slag till 2 kronor
per skålpund.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o. 16.

År 1878 inlördes i riket 11,764 skålpund oäkta perlor af glas samt 247
skålpund andra slag.

Oäkta perlor synas, såsom utgörande egentliga öfverflödsartiklar, kunna
draga en icke obetydlig tull. Då likväl tullen för oäkta perlor, andra slag än af
glas, allaredan är bestämd till ett ganska högt belopp, hvilket, med den af Kongl.
Maj:t föreslagna förändrade tullsats, komme att än ytterligare undergå någon förhöjning,
har Utskottet endast i fråga om oäkta perlor af glas ansett sig böra
föreslå någon väsentligare tullförhöjning; och har Utskottet ansett tullen för
detta slag af perlor böra bestämmas till 50 öre för kilogram. Frågan om denna
förhöjning är emellertid beroende af franska handelstraktaten; och hemställer Utskottet
derföre alternativt,

a) att, derest den med Frankrike gällande handelstraktat
kommer att för nästkommande år förnyas, tullen å perlor,
oäkta, af glas, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag bestämmes
till 35 öre för 1 kilogram; men

b) att i motsatt fall tullsatsen sättes till 50 öre per kilogram;
hemställande Utskottet vidare,

c) att tullsatsen å perlor, oäkta, andra slag, må i enlighet med
hvad Kongl. Maj:t föreslagit bestämmas till 1 krona 20 öre
för 1 kilogram.

68:o.

Pil/mer. Nuvarande tulltaxa stadgar för Plymer, alla slag, en tullafgift af B kronor

för skålpund. Denna tullsats skulle enligt Kongl. Maj:ts förslag utbytas mot en
tullsats å 7 kronor per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström hemställer,
att tullen å plymer, struts- och andra slag, må höjas till 15 kronor per skålpund.

Importen af plymer utgjorde år 1878 1,573 skålpund.

Utskottet anser plymer såsom verkliga lyxartiklar kunna draga en något
högre tull än den nu bestämda; och torde denna tull lämpligen kunna sättas till
10 kronor per kilogram. Denna fråga är emellertid beroende af den franska
handelstraktaten, hvarföre Utskottet alternativt hemställer,

a) att för den händelse den med Frankrike ännu gällande handelstraktat
kommer att för nästkommande år förnyas, tullen
å plymer, alla slag, må i enlighet med hvad Kongl. Maj:t
föreslagit bestämmas till 7 kronor per kilogram; men

b) att i motsatt fäll nämnda tullafgift må höjas till 10 kronor
per kilogram.

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 16.
69:o.

Tullen å Pomada, utgör för närvarande 15 öre per skålpund, burkarnes vigt Pomada.
inberäknad. Kongl. Maj:t har föreslagit utbytande af denna tullsats mot en sats
af 35 öre per kilogram; hvaremot Friherre Klinckowström hemstält att tullen måtte
höjas till 1 krona per skålpund, allt efter bruttovigt.

Då likväl den för ifrågavarande artikel nu stadgade tull torde befinnas tillräckligt
hög, hemställer Utskottet,

att, med afslag å Friherre Klinckowströms motion i denna
del, tullen å pomada må bestämmas till det af Kongl. Maj:t
föreslagna belopp 35 öre per kilogram, burkarnes vigt inberäknad.

70:o.

Kongl. Maj:t har föreslagit, att den nuvarande tullsatsen för Pomeranser, pomeranter.
10 öre per skålpund, måtte utbytas mot en tullsats å 24 öre per kilogram.

Af skäl, som Utskottet i inledningen till detta betänkande anfört, hemställer
Utskottet,

att tullen å Pomeranser må bestämmas till 25 öre per
kilogram.

71:o.

I fråga om artikeln Pomeransknoppar och Skal, hvilken för närvarande Pomeransdrager
en tull af 10 öre skålpundet, har Kongl. Maj:t föreslagit att. med ändring koppar och
af rubriken till: “Pomeransknoppar och Pomeransskal, torra", nyssnämnda tull- ‘ “ ''
sats måtte utbytas mot en tullsats af 24 öre per kilogram.

Den sålunda föreslagna tullsatseu lärer kunna afjemnas till 25 öre; hemställande
Utskottet i öfverensstämmelse i öfrigt med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

att ifrågavarande rubrik må erhålla följande förändrade
lydelse:

“Pomeransknoppar och Pomeransskal,
torra ............................................. 1 kilogram — 25 öre.“

72:o.

Nu gällande tulltaxa innehåller i fråga om artikeln Porslin följande bestäm- Porslin.
melser:

“Porslin:

oäkta, sten- eller fayence:

hvitt eller eufärgadt, men omåladt:

talrickar ....................................................................... 1 skålp. — 3 öre,

andra pjeser................................................................ 1 „ — 5 „

BevUlnings-UtsJcottets Betänkande N:o 16.

måladt eller tryckt:

talrickar..........

andra pjeser .
äkta: 1

1 skålp. — 6 öre,

1 „ — 8 „

hvitt eller enfärgad!............................................................ 1 „ — 10 „

förgyldt, försilfradt eller måladtifigurerellermedblommor 1 „ — SO „

Kongl. Maj:t har föreslagit dessa tullsatsers utbytande mot tuilsatser å resp.
7, 12, 14, 19, 24 och 47 öre per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström hemstält,
att rubriken måtte erhålla följande lydelse:

“Porslin:

oäkta, sten- eller fayence:
omåladt:

talrickar .....................................................................	. 1	skålp.	— 6	öre,
andra pjeser................................................................	1	59	— 15	11
måladt eller tryckt:
talrickar .....................................................................	. 1	99	— 19	11
andra pjeser ................................................................	1	11	— 25	11
äkta:
hvitt eller enfärgad! .......................................................	1	11	— 30	It
förgyldt eller måladt .......................................................	.. 1	11	— 40	11
Då nuvarande tullafgifter å porslin äro i förhållande	till	varans	värde	gan-

ska höga samt den betydliga export, som af denna artikel egerrum, visar att porslinsfabrikationen
hos oss icke för sin utveckling fordrar ökadt tullskydd, finner
Utskottet sig sakna skäl att tillstyrka någon allmän tullförhöjning å porslin.

Endast beträffande äkta porslin, förgyldt eller försilfradt eller måladt i figurer
eller med blommor, hvilket artikelslag dels varit föremål för en jemförelsevis
betydlig import, dels ock framför andra slag af porslin torde vara att anse såsom
en lyxartikel, har Utskottet, jemväl med fästadt afseende å fördelen af en jemnare
tullsats, ansett sig böra föreslå en förhöjning i den af Kongl. Maj:t föreslagna
tullsats från 47 till 50 öre per kilogram. Men då frågan om denna tullförhöjning
är beroende af franska handelstraktaten, hemställer Utskottet,

«) att de af Kongl. Maj:t föreslagna tullsatser för oäkta porslin
äfvensom för äkta, hvitt eller enfärgad!, må vinna Riksdagens
godkännande; samt alternativt

b) att, derest den med Frankrike ännu gällande handelstraktat
kommer att för nästkommande år förnyas, tullen för
äkta porslin, förgyldt, försilfradt eller måladt i figurer eller
med blommor, må i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit
fastställas att utgå med 47 öre per kilogram; men

c) att i motsatt fall nämnda tullsats må höjas till 50 öre per
kilogram.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16. 49

73:o.

Uti sin ofta omförmälda motion föreslår Friherre Klinckowström, att Potates
måtte åsättas en införseltull af 10 öre kubikfoten.

Då denna vara likväl otvifvelaktigt utgör ett af vårt folks vigtigaste födoämnen,
hemställer Utskottet, som anser den under senare årtionden inom vår tullagstiftning
tillämpade grundsats om tullfrihet för de oundgängligaste lifsförnödenheterna
icke höra öfvergifvas,

att Friherre Klinckowströms motion i denna del må af Riksdagen
lemnas utan afseende.

74:o.

I fråga om artikeln Russin har Kongl. Maj:t föreslagit, att den nuvarande
tullsatsen af 10 öre skålpundet måtte utbytas mot en tullsats af 24 öre per kilogram.

Under hänvisning till hvad Utskottet i inledningen till detta betänkande
yttrat, hemställer Utskottet,

att tullsatsen å russin må bestämmas till 25 öre per kilogram.

75:o.

Silfver, arbetadt, förgyldt eller oförgyldt, är i gällande tulltaxa åsatt en
införselafgift af 3 öre per ort. Kongl. Maj:t har föreslagit utbytande af denna
tullsats mot en tullsats af 7 kronor per kilogram, hvaremot Friherre Klinckowström
hemstält, att tullen måtte höjas till 7 öre för ort.

Då det i allmänhet, äfven ur synpunkten af statsverkets eget intresse,
måste anses af vigt att icke genom höga tullsatser å varor, som inom en ringa
volym innefatta ett jemförelsevis högt värde, framkalla frestelse till smuggling, kan
Utskottet icke biträda Friherre Klinckowströms förslag om förhöjning i tullen å
ifrågavarande artikel. Utskottet, som icke har något att erinra mot den af Kongl.
Maj:t föreslagna tullsats, hemställer derföre,

att Riksdagen, med afslag å hvad Friherre Klinckowström
i förevarande hänseende föreslagit, men med bifall till Kongl.
Maj:ts förslag må bestämma tullsatsen å Silfver, arbetadt,
förgyldt eller oförgyldt till 7 kronor per kilogram.

76:o.

1 den nådiga propositionen har Kongl. Maj:t föreslagit alt den i gällande
tulltaxa för Sirap, alla slag, bestämda tullafgift af 4 öre för skålpund måtte utbytas
mot en tullsats af 9 kronor 50 öre per 100 kilogram.

Bill. till Rihsd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 7

Potates

Russin

Silfver

Sirap.

Skor af ylle■
filt.

Smink och
Smink flor.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Af skal, som Utskottet i inledningen till detta betänkande anfört, anser
Utskottet den af Kongl. Maj:t för beräkningen af tullen å ifrågavarande artikel
föreslagna qvantitet af 100 kilogram böra ersättas af eu vigtsats om 1 kilogram.
Då Utskottet derjemte ansett sig böra hemställa, att den af Kongl. Maj:t föreslagna
tullsatsen af 9 kronor 50 öre för 100 kilogram eller 9,5 öre för 1 kilogram
måtte höjas till 10 öre per kilogram, har detta skett icke allenast af önskan
att så vidt möjligt i tulltaxan undvika bråk af öretal, utan äfven af hänsyn
till den af Utskottet i inledningen till betänkandet framhållna nödvändigheten att afvinna
tullbeskattningen ökad afkastning. Bland de egentliga s. k. kassaartiklarne
har artikeln sirap synts i detta hänseende så mycket mer böra ifrågakomma, som
vid den fördidet år beslutade förhöjningen i sockertullen tullen å sirap bibehölls
vid oförändradt belopp. Utskottet har visserligen icke förbisett, att vid nämnde
tillfälle tullen å sirap ingått i beräkningen öfver det tullskydd, som ansågs böra
sockerraffinaderierna medgifvas, samt att derföre genom den nu föreslagna tullförhöjningen
samma beräkning skulle till raffinaderiernas förmån något rubbas,
men i anseende ej mindre till det jemförelsevis låga värdet å ifrågavarande artikel
(3 skålpund sirap antagas i värde motsvara 1 skålpund raffineradt socker), än
äfven till förhöjningens obetydlighet har någon betänklighet i detta hänseende icke
synts böra möta.

Då enligt Kommerskollegii berättelse införseln af sirap år 1878 utgjorde
16,047,128 skålpund, torde den föreslagna förhöjningen, hvilken noga räknadt utgör
0,59 öre per kilogram eller 0,25 öre per skålpund, kunna beräknas inbringa en
ökad inkomst af omkring 40,000 kronor.

På grund af det ofvan anförda hemställer Utskottet,

att rubriken Sirap må erhålla följande lydelse:

“Sirap, alla slag........................ 1 kilogram — 10 öre“.

77:o.

Vid rubriken Skor af yllefilt, utan lädersulor, leninas, ej mindre i nu gällande
tulltaxa än äfven i det af Kongl. Maj:t afgifna förslag till ny sådan, hänvisning
till rubriken “Yllefilt*. Då någon sådan rubrik emellertid icke i tulltaxan
förekommer, torde

nämnda hänvisning böra utbytas mot eu hänvisning till
rubriken Väfnader, ylle-, filtar och mattor.

78:o.

Friherre Klinckowström föreslår, att artiklarne Smink och Sminkflor, hvilka
för närvarande äro tullfria, må åsättas en införselafgift af 65 öre skålpundet.

Då importen af ifrågavarande artiklar år 1878 allenast uppgick till 422 skål -

BevUlnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

pund, kumme den af motionären föreslagna tullafgiften att för statsverket sakna
så godt som all betydelse. Utskottet anser sig derföre böra hemställa,

att hvad Friherre KlinckoAvström i fråga om dessa artiklar
föreslagit icke må vinna Riksdagens bifall.

79:o.

Samme motionär föreslår vidare, att artikeln Smör måtte åsättas en införseltull
af 7 kronor per centner.

Såsom bekant har denna vara allt sedan år 1855 åtnjutit tullfrihet.

Enligt Generaltullstyrelsens uppgifter utgjorde år 1879 importen af smör
53,249 centner och exporten af samma vara 109,269 centner; öfverskottet af exporten
öfver importen alltså 56,020 centner. Att denna smörexportens öfvervigt öfver importen
numera torde kunna betraktas som ett konstant förhållande, lärer få anses
framgå af följande ur Kommerskollegii berättelser hemtade sifferuppgifter, som utvisa
öfverskott af import (—) eller export (+) för nedannämnde femårsperioder och år:

Åren 1856 — 1860 ........................................................................... — 87,649 centner

„ 1861—1865 ........................................................................... — 106,098 „

„ 1866—1870 ........................................................................... — 22,983 „

„ 1871—1875 ........................................................................... + 189,406 „

„ 1876 + 31,882 „

1877 + 28,390 „

„ 1878 + 49,677 „

Med temlig visshet kan antagas, att det smör, som från Sverige exporteras, till
den vida öfvervägande delen utgöres af dyrare mejerismör, under det att det importerade
åter utgöres af billigare vara. Detta bekräftas äfven af den utaf Kommerskollegium
i dess ofvannämnde berättelse meddelade uppgift å de på Stock -

holms börs för vissa varor år 1878 noterade medelpris, utvisande att det exporterade
smöret noterats till 90, men det importerade allenast till 65 kronor per
centner. Att detta förhållande ur statsekonomisk synpunkt måste för landet anses
fördelaktigt är lätteligen insedt, likasom att eu införseltull å smör skulle i
väsentlig mån rubba detta gynsanuna förhållande. Då nemligen genom en sådan
tull möjligheten att från utlandet införa billigare smör skulle motverkas, komme
smörpriset inom landet att stegras och en del af det dyrare smör, som eljest skulle
exporterats, att inom landet vinna afsättning. Denna förändring! marknaden komme
emellertid icke att tillskynda producenten af detta smör någon fördel, ty för
honom måste det vara likgiltigt, om han för sin vara finner afnämare inom eller
utom landet, blott han i begge fallen kan betinga samma pris. Det blefve derföre
hufvudsakligen konsumenten, och i synnerhet den fattigare, som företrädesvis
lärer få åtnöja sig med den sämre varan, som komme att af den föreslagna tullen
röna inverkan derigenom att priset å smör för honom fördyrades.

Smör.

Snörmakarearbeten.

Beviltnings-Utskottds Betänkande N:o 16.

Då sålunda den af motionären ifrågasatta tullen å smör, utan att bereda
smörproducenterna någon förmån, blott komme att beröfva landet åtminstone en
del af den årliga vinst, som nu för detsamma uppstår derigenom att det kan till
konsumtion inom landet införa utländskt smör för lägre pris än dess eget smör i
utlandet betingar, anser sig Utskottet ega fullt giltiga skäl att hemställa,

det Friherre Klinckowströms motion i denna del icke må
af Riksdagen bifallas.

80:o.

Rubriken Snörmakarearbeten har i nu gällande tulltaxa följande lydelse:
“Snörmakarearbeten, såsom fransar, galoner, gramauer, aiguilletter, snodder, snö -

ren m. fl., ej specificerade:

af hel- och halfsiden ................................................................. 1 skålp. 1: 50,

andra slag, derunder inbegripna sådana äfven af silke, hvari

kautschuk, guttapercha eller likartade ämnen ingå......... 1 skålp. — 75“.

I fråga om denna rubrik är föreslaget, dels af Kongl. Maj:t, att tullafgifterna
måtte beräknas efter varans bruttovigt samt bestämmas för snörmakarearbeten af
hel- och halfsiden till 3 kronor 50 öre och för “andra slag1'' till 1 krona 10 öre
per kilogram; dels af Friherre Klinckowström, att de nuvarande tullsatserna för
nyssnämnde båda kategorier af snörmakarearbeten måtte höjas till resp. 4 kronor
och 1 krona 50 öre per skålpund.

Införseln af snörmakarearbeten utgjorde enligt Kommerskollegii berättelse
år 1878:

af hel- och halfsiden 13,514 skålpund, i värde upptagna till 209,467 kronor;

samt

andra slag 39,067 skålpund, värderade till 187,522 kronor.

Dessa siffror ådagalägga, att de nuvarande tullsatserna för snörmakarearbeten
motsvara, för arbeten af hel- och halfsiden i det närmaste 10 och för audra
slag något öfver 15 procent af varuvärdet. Då sålunda tullsatsen för den förra
kategorien redan uppnår det belopp, hvartill tullsatserna å bearbetade varor i allmänhet
blifvit bestämda, och tullafgiften för den senare kategorien icke obetydligt
öfverstiger samma belopp, anser Utskottet någon förhöjning af ifrågavarande tullsatser
icke böra ega rum och kan fördenskull icke biträda det af motionären i sådant
afseende framstälda förslag.

Hvad derefter beträffar de af Kongl. Maj:t afgifna förslag till förändringar
i förevarande rubrik, har Utskottet inhemtat, att enligt de grunder, som vid beräkningen
af afdrag för tara i allmänhet iakttagits, tullsatsen för snörmakarearbeten,
andra slag, efter bruttovigt rätteligen skulle utgöra 1 krona 50 öre per kilogram,
till hvilket belopp nämnde tullsats följaktligen torde böra bestämmas.

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 16. 53

Utskottet hemställer,

att rubriken Snörmakarearbeten må erhålla följande förändrade
lydelse:

“Snörmakarearbeten, såsom fransar, galoner, gramaner,
aiguilletter, snodder, snören m. fl., ej specificerade:

af hel- och halfsiden..................... 1 kilogram 3: 50;

andra slag, derunder inbegripna sådana äfven af
silke, hvari kautschuk, guttapercha eller likartade

ämnen ingå................................. 1 kilogram 1: 50.

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och
inlägg."

81:o.

Rubriken Socker har i gällande tulltaxa följande lydelse:

“Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak- samt krossadt eller pul veriseradt

socker............................................................... 1 centner 14 kr.

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den i verldshandeln gällande
holländska standard, hvarå normalprof genom Generaltullstyrelsens
föi’sorg hållas vederbörande tullkammare till hända 1 centner 14 kr.
I) till färgen mörkare än nämnde standardnummer, äfven om varan inkommer
i upplöst eller flytande tillstånd ........................ 1 centner 10 kr.

Anm. Derest ett och samma kolly innehåller särskilda sockerslag, underkastade
olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela
innehållet

I deu merberörda nådiga propositionen har Kongl, Maj:t föreslagit utbytande
af ofvannämnde tullsatser mot tullsatser af resp. 33 kronor, 33 kronor samt
23 kronor 50 öre för de trenue olika kategorierna af socker.

Hänvisande till hvad Utskottet i fråga om qvantiteterna för tullberäkningen
i inledningen till detta betänkande yttrat, hemställer Utskottet:

att rubriken socker må erhålla följande lydelse:

Socker:

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kaksamt
krossadt eller pulveriseradt socker
........................................ 1 kilogram — 33 öre.

oraffineradt:

a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den i verldshandeln
gällande holländska standard, hvarå normal -

set?''.

Soja och
Säter.

Solfjädrar.

54 Beoillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

prof genom Generaltullstyrelsens försorg hållas vederbörande
tullkammare tillhanda
................................... 1 kilogram — 33 öre.

i) till färgen mörkare än nämnda standardnummer, äfven
om varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd
................................... 1 kilogram — 23,5 öre.

Anm. Derest ett och samma kolly innehåller särskilda sockerslag,
underkastade olika tullafgifter, tillämpas den
högre tullsatsen för hela innehållet.11

82:o.

För artiklarne Soja och Såser, hvilka enligt nuvarande tulltaxa draga en införseltull
af 16 öre per skålpund efter nettovigt, har Kongl. Maj:t föreslagit en
tullsats af 30 öre per kilogram, kärlens vigt inberäknad. Friherre Klinckowström
åter hemställer att tullen å samma artiklar må höjas till 25 öre för skålpund.

Under år 1878 infördes enligt Kommerskollegii berättelse 18,073 skålpund
soja och såser, i värde upptagna till 9,037 kronor. Den nuvarande tullsatsen af
16 öre per skålpund motsvarar sålunda 32 procent af varans värde, en tullbeskattning
enligt Utskottets mening tillräckligt hög att icke ytterligare böra ökas.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, må
besluta följande förändrade lydelse af förevarande rubrik:

“Soja och såser, kärlens vigt inberäknad
.............................. 1 kilogram — 30öre“.

83:o.

I fråga om rubriken Solfjädrar har Kongl. Maj:t föreslagit utbytande af den
nuvarande tullsatsen, 50 öre per skålpund, mot eu tullsats af 1 krona 20 öre per
kilogram, samt Friherre Klinckowström tullsatsens höjande till 3 kronor för skålpund.

Tullen å ifrågavarande artikel, hvilken i 1863 års tulltaxa utgjorde 3 kronor
per skålpund, nedsattes genom 1865 års franska handelstraktat till sitt nuvarande
belopp.

År 1864, då sålunda den af Friherre Klinckowström till återinförande föreslagna
högre tullsatsen var gällande, infördes i riket allenast 40 skålpund solfjädrar,
hvilka inbragte en tullinkomst af 138 kronor. År 1878 deremot utgjorde
införseln 993 skålpund med en tullinkomst af 496 kronor. I betraktande af dessa
siffror synes det föga sannolikt att den af motionären föreslagna högre tullafgif -

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

ten skulle inbringa statsverket någon nämnvärd tillökning i inkomst, hvarför Utskottet
anser sig böra hemställa,

att, med afslag å Friherre Kiinckowströms motion i denna
del, tullen å solfjädrar må i enlighet med hvad Kongl. Magt
föreslagit bestämmas till 1 krona 20 öre per kilogram.

S4:o.

Uti sin ofta omförmäla motion föreslår Friherre Klinckowström, att införseltull
måtte åsättas Spanmål, omalen och malen, till nedannämnda belopp:
omalen:

hvete ................................................................................ 37 öre för 1 kubikfot.

.................................................................................... 25 „ „ „

korn och malt.................................................................. 25 „ „ „

hafre och blandsäd......................................................... 25 „ ,, „

b oh vete.............................................................................. 25 „ „ „

ärter, bönor och vicker ................................................ 20 „ „ „

in ais ................................................................................ 20 „ ,, „

malen:

gryn, korn- ............................................................ 1 kr. 50 öre för 1 centner.

hafre-............................................................ 1 „ 85 „ „

alla andra slag .......................................... 1 „ 30 „ „

mjöl, hvete- ......................................................... 1 „ 50 „ ,,

råg- ............................................................ — 75

alla andra slag .......................................... — 75 „ „

Till stöd för detta yrkande anför motionären hufvudsakligen, att jordbruksnäringen
i Sverige i längden icke kan bestå i kampen mot lyckligare länder, synnerligen
de transoceaniska, hvad klimat, läge, jordmån, arbetspris, beskattning,
räntefot med mera dylikt beträffar, utan att erhålla ett rättvist och billigt skydd
för sin produktion; att detta tullskydd intet inflytande har å lifsmedelsprisen för
den konsumerande allmänheten, men bildar en dräglig, om ock svag dam till
förekommande af den inhemska marknadens öfversvämmande med de produkter,
som landet sjelft kan producera uti tillräcklig myckenhet; samt att genom eu dylik-
å importerade landtmannaprodukter åsatt tull en väl behöflig inkomst vinnes
för statsverket, hvilket annars snart ej förmår i skatteväg bestrida sina utgifter.

Under erinran, att införseln af hvetemjöl ökats från 339,097 centner år
1873 till 823,234 centner år 1877 samt att importen af rågmjöl under samma tid
ökats från 742,386 till 1,795,447 centner, hvaraf vållats, att den svenske jordbrukaren
nödgats företrädesvis odla hafre för export till föga fromma för jordbruksnäringens
förkofran, har Herr Anders August Anderson föreslagit, att från och

Spunmål.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

med år 1881 för afl från utlandet införd malen spanmål af råg och hvete måtte
till statsverket erläggas en tullafgift af 75 öre per centner hvetemjöl och 50 öre
per centner rågmjöl.

Vidare har Herr Johannes Andersson, under åberopande af motiveringen i
en af Herr L. M. Carlsson vid sistlidet års riksdag inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 66) föreslagit, “att från och med år 1881 för all från utlandet hit
till Sverige införd omalen spanmål, med undantag af hafre, skulle till statsverket
erläggas en tullafgift af 60 öre per centner för hvete och 40 öre per centner för
alla öfriga spanmålsslag; “samt att “för från utlandet införd malen spanmål måtte
erläggas en tullafgift, öfverstigande den för omalen föreslagna med 15 procent för
mjöl af hvete och 10 procent för mjöl af alla andra slags spanmål".

De skäl, som uti den af Herr Johannes Andersson åberopade motionen finnas
anförda, äro hufvudsakligen, att, när för omkring 20 år sedan skyddstullarne
borttogos från landtbrukets produkter, man antog, att frihandelsprincipen skulle
fullständigt kunna genomföras och det skydd, som lemnades utom jordbruket stående
näringar, snart kunna indragas; häruti hade man dock misstagit sig, ty alla
de näringar, som vid nämnda tidpunkt voro i åtnjutande af skyddstull, hade fortfarande
behöft skydd qvar. Det vore derför hög tid, att landtbruket, som länge
varit uti eu tryckande och skadlig undantagsställning, återginge till dess förra
jemlikhetstillstånd beträffande tullsystemet.

Slutligen har rörande samma ämne Herr J. F. Fredricson anfört, att, då flere
af de större kulturstaterna skyddat sina näringar medelst tullar, dessa staters åtgöranden
borde väcka och uppmana oss att jemväl söka skydda våra näringar, hvilka,
till följd, bland annat, af ofördelaktigare klimatiska förhållanden, höga räntor och
drygare lånevilkor för erhållande af nödigt rörelsekapital, icke kunde bestå i täflan
med andra lyckligare lottade länders. Betraktade vi vårt lands ställning gent emot
utlandet, så funne vi att, ehuru från de stora och mäktiga länder, som vore våra
närmaste grannar, hit infördes betydliga skeppslaster af spanmål samt från det aflägsna
Nordamerika af majs, och detta utan någon slags tullafgift, så finge ej våra
exportartiklar till nämnda länder utföras på samma liberala vilkor, utan vore de der
belagda med höga införseltullar. Men icke nog härmed, Sveriges jordbrukare saknade
till och med för sina förädlade varor, såsom malen spanmål och ladugårdsprodukter,
allt skydd af införseltullar. I anledning häraf föreslår motionären i fråga
om artikeln spanmål, “att från och med år 1881 för all från utlandet till Sverige
införd omalen spanmål skall till statsverket erläggas en tullafgift af 60 öre per centner
af hvete och mais och af 40 öre per centner för alla öfriga sädesslag; samt att
från ofvan sagda tid för malen spanmål, införd från utlandet, likaledes skall till
statsverket erläggas en tullafgift, öfverstigande den här för omalen spanmål föreslagna
med 15 procent för mjöl af hvete och mais samt JO procent för mjöl af alla
andra slag utaf spanmål".

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

Grunden för den tullfrihet, som år 1855 provisoriskt och år 1857 definitivt
medgafs spanmålsinförseln i vårt land, har naturligen varit att söka uti omsorgen
derom, att spanmålen, såsom menniskans oundgängligaste lifsmedel icke måtte genom
konstlade åtgärder för landets befolkning fördyras. Synnerligen talande måste
ock de skäl vara, h vil ka simla kunna föranleda staten, hvars uppgift det är att befordra
sina medlemmars andliga och kroppsliga välfärd, att genom åtgärder, direkt
åsyftande fördyrandet af de oundgängligaste lifsmedlen, försvåra medborgarnes sträfvan
för sitt lifsuppehälle. Ett sådant skäl kan vara, att staten för sitt ekonomiska
bestånd med nödvändighet krafvel’ uppbärandet af den statsinkomst, som genom en
tull på spanmål vinnes, men då, enligt hvad Utskottet tillåter sig anse obestridligt,
en sådan tull stegrar priset icke blott på den importerade, utan äfven på all den
inom landet producerade spanmålen, och sålunda blott en ringa del af de uppoffringar
spanmålskonsumenterna nödgats underkasta sig kommer staten under form
af skatt till godo, måste denna skatteform, såsom stridande mot en af de främsta
beskattningsreglerna, eller den, att skatterna böra förorsaka de skattskyldige de minsta
möjliga omkostnader utöfver sjelfva skattebeloppet, betraktas som en ren nödfallsutväg.
Ett annat skäl skulle kunna sökas uti statens pligt att sörja för jordbruksnäringens
förkofran, men om ock ingen vill förneka, att omsorgen härom utgör
ett vigtigt och staten värdigt föremål för dess verksamhet, torde likväl, innan för
vinnandet af detta ändamål tillgripes en utväg, som ålägger alla landets invånare
skattskyldighet till jordbruksnäringens idkare, behöfva åvägabringas en stark bevisning
ej mindre derom, att för desse högsta nöd föreligger, en nöd som utan samtlige
öfriga statsinbyggares — äfven de ringastes — mellankomst skulle vålla undergång
för landets modernäring, än äfven derom, att icke andra medel till jordbrukets
upphjelpande, mindre betungande för den icke jordbrukande befolkningen,
stå staten till buds. Statsmakterna hafva under de båda senaste årtiondena ansett
en sådan bevisning icke kunna åstadkommas och hafva ej heller funnit statskassans
kraf fordra åläggandet af den synnerligen tryckande beskattning, som under form af
spanmålstullar uppbäres. Motionärerna hysa deremot en annan mening.

Nu uppgifver visserligen Friherre Klinckovvström — och förmenar sig också
hafva bevisat —- att tullskyddet för jordbruksnäringen “intet inflytande har å lifsmedelsprisen
för den konsumerande allmänheten.“ Resultatet af den bevisning motionären
i detta hänseende förebragt må befinnas tillfredsställande för den sats han
velat framställa om önskvärdheten för statsverket af en införseltull å landtmannaprodukter;
huruvida icke detta resultat vunnits på bekostnad af den sak — skydd
för jordbruket — motionären jemväl och hufvudsakligen förfäktar, är åter en annan
fråga.

Då motionären nemligen förklarar, att tullskyddet ej utöfvar något inflytande
å lifsmedelsprisen för den konsumerande allmänheten, kan han svårligen undgå
att frammana frågan på hvad sätt i detta fall tullen verkar till skydd för jord Bili.

till ffiicsd. Prof. 1880. 6 Sand. 1 Afd. 11 ljuft, 8

BevUlnings-TJtskottets Betänkande N:o 16,

bruket? Härpå svarar motionären, att “den bildar en dräglig, om ock svag dam till
förekommande åt den inhemska marknadens öfversvämmande med de produkter,
som landet sjelf kan producera uti tillräcklig myckenhet.“ Om man vidare frågar,
i hvad hänseende öfversvämuingen af utifrån införda landtbruksprodukter utöfvar
ett för det inhemska jordbruket menligt inflytande, kan på denna fråga icke gifvas
mer än ett svar eller det, att den nedtrycker priset på de inhemska landtmannaprodukterna;
ty, om än i fråga om vissa öfverflödsartiklar en utländsk import kan
förhindra afsättningen af de inom landet producerade, är för jordbruksnäringen eu
sådan verkan af den utländska importen otänkbar, då efterfrågan efter dess produkter
praktiskt taladt — är obegränsad. Alltför låga spanmålspris äro alltså
den fara för jordbruket, mot hvilken spanmålstullarne skola bilda en dam. Motionären
synes nu förmena, att höga spanmålspris för producenterna icke med nödvändighet
äro liktydiga med höga lifsmedelspris för den konsumerande allmänheten,
eller med andra ord, att, da naturligtvis någon måste betala det ökade pris. som
kommer producenten till godo, mellanhänderna mellan producenten och konsumenten
spanmålshandlaren, mjölnaren, bagaren m. fl. — men icke konsumenten sjelf
drabbas af prisförhöjningen. Svårligen torde dock denna sats låta bevisa sig. Hvar
och en som pa marknaden uppträder som säljare af en vara sträfvar naturligtvis
att i det pris han för varan betingar sig vinna godtgörelse för de kostnader han
sjelf nödgats på varan nedlägga och måste således söka att betinga sig högre pris
ju större dessa kostnader varit. Då priset på marknaden bestämmes af tillgång
och efterfrågan, är det vid hvarje särskildt tillfälle ovisst hvad framgång denna
sträfvan kan ega, men lika visst är att i längden och såsom en allmän regel de af
tillgång och efterfrågan beroende vexlingarne i pris måste någorlunda utjemna hvarandra,
så att producenten får sina produktionskostnader betäckta; eljest skulle han
uppenbarligen sakna intresse att fortfara med sin produktion. Om det sålunda
måste anses obestridligt, att ökade produktionskostnader i regeln höja priset på den
producerade varan, frågar man sig, om det för dem, hvilka af spanmålsproducenterne
i första hand öfvertaga spanmålen och i oförädlad eller förädlad form tillhandahålla
den allmänheten, gifves något särskildt undäntagsförhållande, hvilket skulle verka
till upphäfvande af den allmänna regeln och sålunda hindra dem att på köparne
af deras vara skjuta öfver den ökade kostnad de för varan sjelfva måst vidkännas.
Besinnar man emellertid att den konsumerande allmänheten för tillfredsställandet
af sina allra oundgängligaste lefnadsbehof är hänvisad till dessa mellanhänder, skall
man finna, att denna klass af säljare långt ifrån att gent emot afnämarne af deras
vara befinna sig i en svagare ställning än säljarne af andra varor, tvärtom befinna
sig i eu starkare och förty böra i de flesta fall kunna af allmänheten bereda sig
godtgörelse för den kostnad det förhöjda spanmålspriset vållat dem.

Då således höga spanmålspris för producenterna äro liktydiga med höga spanmålspris
för konsumenterna, måste skyddstullen å landtmannaprodukter för att bilda

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

eu dam mot den inhemska marknadens öfversvämmande med främmande produkter
stegra lifsmedelsprisen för den konsumerande allmänheten; dessa båda uttryck äro
blott olika sidor af eu och samma sak. Om derföre motionären lyckats bevisa, att
en tull å landtmannaprodukter icke har något inflytande å dessa produkters pris
för konsumenterna, har han dermed ock bevisat, att tullen icke förmår uppfylla det
dermed afsedda ändamålet att skydda jordbruksnäringen, men då han icke desto
mindre i sådant syfte föreslår tullens införande, måste han anses hafva medgifvit
otillräckligheten af den bevisning, han i förstnämnda hänseende förebragt. Utskottet
anser sig derföre åt denna bevisning endast behöfva egna några få ord.

Motionären har med en mängd sifferuppgifter visat, att prisen på spanmål
efter spanmålstullarnes upphäfvande icke minskats utan tvärtom stegrats och drager
deraf den slutsats, att tullarne på dessa pris icke utöfvat någon inverkan. Att
efter nämnde tidpunkt prisen på spanmål ej mindre än på de flesta andra varor
stigit är obestridligt och lika obestridligt lärer vara, att orsaken till denna allmänna
prisstegring är att söka uti penningevärdets successiva sjunkande, hvilket i synnerhet
efter upptäckten af guldgrufvorna i Californien (1848) och Australien (1851) varit
betydligt. De faktorer, hvilka samverka till spanmålsprisets bildande äro dessutom
af så mångfaldig art, att det ofta måste vara förenadt med svårighet att bland dem
spåra verkan af den faktor, som med en spanmålstull på marknaden införes; men
deraf att tullens verkan icke alltid direkt kan spåras följer visserligen icke att en
sådan verkan uteblifvit, lika litet som den omständigheten, att på spån målstullens
upphäfvande icke må hafva följt en prisförminskning å spanmålen bevisar annat än
att de faktorer, som bidragit till prisets stegrande, varit starkare än den verkan i
motsatt rigtning, som utöfvats af tullens upphäfvande. Än svårare måste det vara
att genom alla de förvandlingar spanmålen måste undergå, innan den i form af
bröd tillhandahålles konsumenten, följa verkan af en tull på sjelfva spanmålen; men
ej heller här kan denna svårighet tjena som bevis för uteblifvandet af tullens inverkan
på brödpriset. Den af motionären såsom stöd för hans påstående i sistnämnda
hänseende åberopade stora prisskilnaden mellan samma slag bröd hos olika
bagare inom eu och samma ort bevisar blott att dessa bagare haft sinsemellan olika
stora produktionskostnader, hvilka en hvar sökt att i priset för sin vara få ersatta,
samt att konkurrensen icke varit tillräckligt stark att utjemna de af de olika producenterna
uppstälda olika prisfordringarne.

Motionären har äfven “såsom möjlighet, men ej såsom sannolikhet" medgifvit,
att tullen något obetydligt kunde öka brödets pris. Men, säger motionären, om man
äfven skulle medgifva, att genom tull å spanmål brödets pris skulle höjas, så skulle
detta säkerligen utjemnas genom en motsvarande tillökning af den inländska produktionen
och genom höjandet af hela det nationella näringslifvets verksamhet. Likaledes
skulle genom den sålunda ökade efterfrågan på arbetskrafter och deraf föl -

60 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

jande tillökning i aflöning de arbetande klasserna rikligen ersättas denna tillökning
i brödets pris.

Att eu naturenlig utveckling af jordbruket skall medföra dessa för landet gynsamma
verkningar, derom är Utskottet med motionären ense; icke så deremot, då han förväntar
samma verkningar af en på skyddets väg åstadkommen konstlad uppblomstring
af jordbruksnäringen. Då motionären anser, att hela det nationella näringslifvets
verksamhet skall höjas genom det för jordbruket vunna skydd kan detta endast
tänkas ske derigenom, att jordbrukarnes förmåga att konsumera de öfriga näringarnes
produkter ökas. Genom spamnålstullen hafva emellertid lefnadskostnaderna för öfriga
samhällsklasser fördyrats, deras konsumtionsförmåga följaktligen minskats och intet
berättigar till det antagandet, att förhöjningen i spanmålsproducenternas konsumtionsförmåga
skall i betydelse öfverträffa eller ens uppväga minskningen i de öfriga samhällsklassernas.
Det torde derföre få anses synnerligen ovisst, om den förväntade
större lifligheten i efterfrågan på arbetskrafter och deraf följande tillökning i arhetarnes
aflöning verkligen skall komma att inträda. Att åter stegringen i lifsmedelsprisen
i längden skall medföra en höjning i arbetslönerna lärer nog vara visst, men
denna höjning, hvilken icke framkallats af större efterfrågan på arbete måste för
det nationella näringslifvets verksamhet vara allt utom gagnelig, ty en gifven följd
deraf måste blifva ökade produktionskostnader för näringsidkarne, hvarigenom desse
tvingas att höja prisen på sina tillverkningar och följaktligen komma i en mindre
gynsam ställning gent emot den utländska konkurrensen. Äfven torde det vara
tvifvelaktigt, huruvida ens för arbetarne sjelfve den ökade arbetslönen kan komma
att innebära full godtgörelse för lifsmedelsprisens stegring, åtminstone kan, då storleken
af arbetarens familj icke inverkar på arbetslönens bestämmande, detta dragas
i tvifvel beträffande de arbetare, hvilka ega stor familj.

Af hvad Utskottet ofvan anfört lärer framgå, att Utskottet anser en tull på
spannmål vara en synnerligen olämplig form för det understöd staten kan vilja lemna
jordbruket. Allra minst torde i vårt land en sådan ytterlig och för landet i dess
helhet skadlig utväg för jordbrukets upphjelpande behöfva tillgripas. Det svenska
jordbrukets kraftiga uppblomstring under senaste årtionden bar så många gånger
blifvit framhållen och med statistiska uppgifter ådagalagd, att Utskottet icke nu
anser sig behöfva dertill återkomma; i detta hänseende hänvisande till förberedande
skattejemkningskomiténs utlåtande och Utskottets vid sistlidet års riksdag afgifna
betänkande angående tullbevillningen, vill Utskottet nu blott erinra derom, att enligt
Kommerskollegii berättelse angående utrikes handeln och sjöfarten för år 1878
nämde år från Sverige utfördes 23,031,724 kubikfot omalen spannmål, i värde upptagna
till 37,420,614 kronor, samt 94,400 centner malen spanmål, värda 1,003,702
kronor, hvaremot till riket samma år infördes 9,739,386 kubikfot omalen spanmål
till ett värde af 22,372,881 kronor samt 1,297,827 centner malen spanmål, i värde

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 16.

upptagna till 12,353,900 kronor. Dessa siffror ådagalägga, att Sverige numera är
ett öfvervägande spanmålsexporterande land och kunna således äfven anses bevisa,
att den svenska jordbruksnäringen icke är i behof af något skydd, Det har emellertid
framhållits såsom eii missrigtning i vårt jordbruk, att under det den allra hufvudsakligaste
delen (20,520,163 kubikfot) af exporten utgöres af hafre, största delen af importen
utgöres af omalen råg (7,967,505 kubikfot) samt mjöl af samma sädesslag
(533,835 centner) och af hvete (742,136 centner), och otvifvelaktigt är äfven, att
verkan af en spanmålstull för jordbruket komme att hufvudsakligen yttra sig deruti,
att eu stor del af den jord, hvarå nu hafre odlas, i stället komme att användas till
odling af råg och möjligen äfven hvete. Utskottet håller likväl före, att jordbrukets
utveckling bäst främjas, om den utan att förryckas af en genom konstlade medel framkallad
prisstegring på vissa af jordens produkter, tillätes ostörd fortgå i den rigtning,
som landets naturliga beskaffenhet och verldsmarknadens tillstånd vid hvarje
särskild tid angifva såsom den ändamålsenligaste.

Slutligen anser sig Utskottet böra erinra: att då, enligt hvad kändt är, jordstyckningen
i Sverige i allmänhet är ganska långt drifven och följaktligen ett stort
antal jordbrukare icke odla mer säd än som för deras eget behof åtgar, desse jordbrukare
i de flesta fall icke kunna af tullen draga ens någon nytta och i alla händelser
icke större nytta än de lida men af den genom tullen vållade prisstegring
på varor i allmänhet; att tullen å de icke obetydliga qvantiteter spån in ål, hvilka
införas för att tjena till utsäde, skulle å jordbruket utöfva eu direkt skadlig inverkan
; samt att, då åvägabringandet af eu ordnad och liflig spanmålshandel utan
tvifvel utgör ett af de väsentligaste vilkoren för jordbrukets utveckling och förkofran,
det är af högsta vigt att bereda denna handel full trygghet mot de rubbningar i
dess frihet, som måste framkallas genom tid efter annan vexling underkastade tullar.

Utskottet, som här ofvan i detta betänkande meddelat yttrande angående de
af motionärerna väckta förslag, så vidt de afse införseltull å mais, hemställer,

att Friherre Klinckowströms samt Herrar Anders August
Andersons, Johannes Anderssons och J. F. Fredricsons förevarande
motioner, i hvad de afse åsättande åt införseltull å
andra slag af spanmål än mais, icke må af Riksdagen bifallas.

85:o.

För Speglar och Lampetter är uti nu gällande taxa bestämd en tullsats af
10 öre per skålpund.

Denna tullsats föreslår Kong!. Maj:t måtte utbytas mot 24 öre per kilogram.
Derjemte hemställer Friherre Klinckowström att införseltullen å nämnde artiklar
måtte höjas till 25 öre per skålpund.

Då speglar och lampetter, som utifrån införas, äro lyxartiklar, hvilka ute -

Speglar och
Lampetter.

Spetsar,
Uddar och
Blonder.

Bevillnings-Utskottds ''Betänkande N:o 16.

slutande ingå uti de mera bemedlade klassernas förbrukning, synes Utskottet desamma
lämpligen kunna vidkännas en drygare tullbeskattning.

Den af Friherre Klinckowström föreslagna tullafgift 25 öre per skålpund
anser Utskottet likväl för hög. Med anledning häraf och då frågan om förhöjning
af tullen å dessa varor är beroende af franska handelstraktaten, hemställer
Utskottet alternativt,

a) att tullafgiften å Speglar och Lampetter bestämmes till 24
öre per kilogram, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat
kommer att för nästkommande år förnyas; men

b) att tullafgiften i motsatt fall höjes till 40 öre per kilogram.

86:o.

Spetsar, Uddar och Blonder af silke och linne med eller utan blandning af
annat ämne äro uti nu gällande tulltaxa belagda med en införseltull af 1 krona
50 öre per skålpund och för nämnda varor, andra slag, är nuvarande tullafgift
1 krona per skålpund.

Kongl. Maj:t har i fråga om dessa artiklar föreslagit följande förändrade
bestämmelser:

“Spetsar, Uddar och Blonder:

silkes-, med eller utan blandning af annat ämne 1 kilogram 3 kronor 50 öre

andra slag ............................................................... 1 » 2 » 30 »

Anm. Afdrag i vigten göres ej för pappersomslag och iulägg.“

Härjemte hemställer Friherre Klinckowström att tullafgiften för spetsar,
uddar och blonder af silke och linne med eller utan blandning af annat ämne
måtte bestämmas till 6 kronor och för sådana, andra slag, till 2 kronor per skålpund.

Den för sistnämnda artikelslag nu bestämda tullsats är i förhållande till
varans värde så hög, att någon ytterligare förhöjning af densamma icke torde
böra ifrågakomma.

Beträffande åter spetsar, uddar och blonder af silke, får Utskottet, under
hänvisning till hvad Utskottet förut i fråga om band af siden och sammet yttrat och
hvilket Utskottet anser ega tillämpning jemväl å dessa artiklar samt då frågan
om förhöjning af tullen å sistnämnda artiklar äfvenledes är beroende af franska
handelstraktaten, alternativt hemställa,

a) att rubriken Spetsar, Uddar och Blonder må erhålla den af
Kongl. Maj:t föreslagna lydelse, derest den med Frankrike nu
gällande handelstraktat kommer att för nästkommande år förnyas;
men

b) att tullafgifterna i motsatt fall höjas för Spetsar, Uddar och
Blonder silkes- med eller utan blandning af annat ämne till
5 kronor per kilogram.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

87:o.

Enligt nu gällande tulltaxa äro Strumpor och andra på strumpstol eller
genom stickning tillverkade arbeten, ej specificerade, af hel- eller halfsiden, underkastade
en införseltull af 1 krona 50 öre samt strumpor, andra slag, en tullafgift
af 50 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t föreslår att derför ifrågavarande artiklar bestämda tullafgifter
måtte förändras för strumpor, hel- och halfsiden, till 3 kronor 50 öre och för
strumpor, andra slag, till 1 krona 20 öre, allt per kilogram.

Derjemte hemställer Friherre Klinckowström, att strumpor af hel- och halfsiden
måtte åsättas en tullafgift af 4 kronor 50 öre för skålpundet, samt strumpor,
andra slag, en tullafgift af 1 krona för skålpundet.

Under hänvisning till hvad af Utskottet blifvit uti detta betänkande rörande
artikeln band yttradt, samt då strumpor andra slag, såsom i allmänhet icke till
lyxartiklar hänförliga, icke'' torde böra vidkännas någon ökad tullbeskattning,
hemställer Utskottet, med fästadt afseende derå, att nu ifrågavarande artiklar äro
underkastade franska handelstraktatens bestämmelser, alternativt,

a) att tullsatserna för Strumpor bestämmas^ till de af Kongl.
Maj:t föreslagna belopp, derest den med Frankrike nu gällande
handelstraktat kommer att för nästkommande år förnyas;
men

h) att tullafgiften för strumpor af hel- och halfsiden i motsatt
fall höjes till 5 kronor per kilogram.

88:o.

Kongl. Maj:t föreslår att den för Stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska
ämnen nu bestämda tullsats 6 öre pr skålpund måtte utbytas mot eu
tullsats af 14 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström föreslår, att nuvarande
tullafgift måtte höjas till 7 kronor 50 öre per centner.

Då stärkelse, hvarunder jemväl hänföres potatesmjöl, utgör ett för flera
industrigrenar vigtigt beredningsämne samt, bland annat, äfven användes vid tillveikning
af pi essjäst, men denna numera hos oss ansenliga produktionsartikel
icke åtnjuter något skydd, anser Utskottet den af motionären ifrågasatta förhöjning
i den leaan synnerligt höga tullafgiften å stärkelse sakna hvarje skäl för sig.

Hemställande Utskottet, som deremot icke har något att erinra mot hvad
Kongl. Maj:t i fråga om nämnda artikel föreslagit,

att införseltullen å Stärkelse bestämmes till 14 öre per
kilogram.

Strumpor.

Stärkelse.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

89:o.

Talg åtnjuter för närvarande hos oss tullfrihet.

Uti sin ofta nämnda motion föreslår Friherre Klinckowström att denna vara
måtte åsättas eu införseltull af 3 kronor per centner.

Då talg, hvarför tullfrihet vid införsel allt sedan 1855 medgifvits, särdeles
hos oss utgör eu nödvändighetsartikel samt dessutom är råmaterial för vissa näringar,
skulle denna varas beläggande med tull strida mot hos oss under senaste
årtionden tillämpade tullagstiftningsgrundsatser.

Men äfven från en annan synpunkt synes Utskottet en tullafgift å talg mindre
lämplig.

Exporten af nötkreatur, har, enligt hvad Utskottet förut i betänkandet under
rubriken kreatur påpekat, under sista 20-års perioden ansenligen stigit. Importen
af talg har deremot under samma tid bibehållit sig nästan oförändrad.
Att nu genom tullafgift å talg motverka detta tvifvelsutan för landet fördelaktiga
ordnande af importen och exporten i förevarande hänseende, vore, enligt Utskottets
åsigt, i hög grad oklokt.

På grund af* det nu anförda hemställer Utskottet,

att hvad '' Friherre Klinckowström i fråga om artikeln
Talg föreslagit måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

90:o.

Kongl. Maj:t föreslår, att nuvarande tullsats å The 60 öre per skålpund,
måtte förändras till 1 krona 40 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström
hemställer om förhöjning af tullen å denna vara till 1 krona per skålpund.

Om äfven å ena sidan må villigt medgifvas att thé ännu hufvudsakligen af
de mera bemedlade samhällsklasserna förbrukas och från denna synpunkt kunde
utan olägenhet påläggas ökad tullbeskattning, bör å andra sidan ej förbises att
thé numera utgör en ganska betydande proviantartikel å våra fartyg och att en
allmännare förbrukning af denna artikel äfven hos de mindre bemedlade klasserna
ingalunda bör motverkas genom ytterligare förhöjning af den redan, i förhållande
till varans värde, ganska höga tullen å denna artikel.

Med anledning häraf, hemställer Utskottet,

att, med afslag å Friherre Klinckowströms förslag, den af
Kongl. Maj:t föreslagna införseltull å Thé 1 krona 40 öre per
kilogram måtte af Riksdagen bifallas.

Bevillnings-TJtskottets Betänkande, N:o 16. 65

91:o.

Kongl. Maj:t har uti sin ofta nämnda nådiga proposition rörande artikeln
Tobak föreslagit, att nuvarande tullsatser höjas för tobak, oarbetad, blad och
stjelk, till 1 krona 25 öre per kilogram samt för tobak, arbetad, cigarrer och cigaretter,
till 3 kronor 50 öre och för arbetad tobak, andra slag, till 1 krona 50
öre per kilogram. Derjemte har Friherre Klinckowström hemstält, att införseltullen
å cigarrer och cigaretter måtte bestämmas till 2 kronor skålpundet.

Vid sistlidne års riksdag blef, likaledes på förslag af Kongl. Maj:t, tullen
å oarbetad tobak böjd från 29 öre till 42 öre skålpundet, motsvarande 98,si öre
per kilogram, hvarjemte bestämmelserna för arbetad tobak, utom cigarrer och cigaretter
undergingo åtskilliga förändringar. Denna tullförhöjning beräknades inbringa
400,000 kronor och uti den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga
proposition angående statsverkets tillstånd och behof bar den af Kongl. Maj:t nu
föreslagna tullförhöjning beräknats skola tillföra statskassan en ytterligare inkomst
af 600,000 kronor.

Då tobak utgör ett af de få njutningsmedel, som ingå jemväl i de fattigas
förbrukning, vill det synas Utskottet icke med rättvisa och billighet öfverensstämmande
att ånyo pålägga denna artikel en så betydligt ökad tullbeskattning, som
den af Kongl. Maj:t föreslagna, helst den deraf påräknade inkomst åtminstone till
en betydligare del torde erhållas genom de tullförhöjningar, Utskottet å andra
artiklar föreslagit.

Beträffande särskilt den af Friherre Klinckowström utan sammanhang med
förslag om råtobakstullens förhöjning ifrågasatta stegring af tullen å cigarrer och
cigaretter, må endast erinras, att den nuvarande tullsatsen härå redan är så
hög, att den import af tobak, som under denna form eger rum, i förhållande till
konsumtionen måste betraktas såsom ytterst obetydlig. Sålunda uppgick importen
af cigarrer och cigaretter år 1878 till endast 106,874 skålpund, under det importen
af oarbetad tobak, blad, för samma år utgjorde 5,937,802 skålpund. Det
synes Utskottet vid sådant förhållande i hög grad tvifvelaktigt, huruvida en särskild
förhöjning af tull å cigarrer och cigaretter vore i statskassans eget intresse
önskvärd, likasom en sådan förhöjning ingalunda kunde rättfärdigas ur synpunkten
af skydd för den inhemska cigarrtillverkningen.

På grund af det nu anförda hemställer Utskottet,

att rubriken Tobak må, i nära öfverensstämmelse med
nu gällande tullsatser, erhålla följande lydelse:

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk ............ 1 kilogram 1 krona,

arbetad: cigarrer och cigaretter... 1 » 3 kronor,

andra slag ..................... 1 »1 krona 20 öre.

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

Tobak.

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 16.

Tryffel.

Trävaror.

92:o.

Kongl. Maj:t föreslår att nuvarande tullafgift å Tryffel, 16 öre per skålpund
måtte förändras till 30 öre per kilogram, kärlens vigt inberäknad, hvarjemte Friherre
Klinckowström hemställer, att tullen å nämnda vara måtte höjas till 1 krona
per skålpund.

Denna artikel, som uteslutande af de förmögnare förbrukas, anser Utskottet
skäligen böra vidkännas någon tullförhöjning, men då frågan härom beror af
franska handelstraktaten, hemställer Utskottet alternativt,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat
kommer att för nästkommande år förnyas, tullafgiften å Tryffel
bestämmes till 30 öre per kilogram; men
i) att tullafgiften å denna vara i motsatt fall höjes till 50 öre
per kilogram, allt bruttovigt.

93:o.

För alla mer eller mindre arbetade Trävaror, ej specificerade, derunder inbegripna
snickare- och stolmakarearbeten, föreslår Kongl. Maj:t följande förändrade
tullsatser: För trävaror af furu eller gran med eller utan betsning, målning eller
lackering 2 öre; af alm, ask, björk, bok, ek, valnöt och andra inhemska träslag,
med eller utan betsning, målning eller lackering eller med fanering af nämnda
träslag 7 öre; af mahogny, jakaranda och andra utländska träslag, massiva eller
dermed fanerade, äfvensom arbeten försedda med äkta eller oäkta förgyllning
12 öre, allt per kilogram. ,

Derjemte hemställer Friherre Klinckowström att tullafgiften för förstnämnde
artikelslaget måtte höjas till 3 öre samt för de tvenne sistnämnde till respektive
10 och 15 öre, per skålpund, äfvensom att möbler försedda med stoppning, men
utan öfvertyg måtte förtullas efter sistnämnde bestämmelser, men med 15 procents
förhöjning, samt möbler försedda jemväl med öfverdrag efter samma bestämmelser,
men med 50 procents förhöjning.

De af Friherre Klinckowström här ofvan föreslagna tullsatser äro, med undantag
af den å möbler med stoppning, men utan öfvertyg, desamma, som i 1863
års tulltaxa återfinnas. Dessa tullsatser blefvo genom traktaten med Frankrike
nedsatta till deras nuvarande belopp eller för förstnämnda slag af arbetade trävaior
1 öre samt för de tva sistnämnda slagen respektive 3 och 5 öre äfvensom
för möbler försedda med stoppning och öfvertyg till 20 procent utöfver sjelfva
trävarutullen. 1865 års tullkomité, i öfverensstämmelse med hvars tillstyrkan
dessa tullnedsättningar egde rum, yttrar i sitt förslag till ny tulltaxa rörande tull -

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 16.

afgifterna å arbetade trävaror, att komiterade icke ur synpunkten af hvad i öfrigt
blifvit tillämpadt, vare sig i afseende å varuvärdet eller i fråga om tillverkningskostnaden,
funnit sig föranledda att i de genom traktaten antagna tullsatser föreslå
någon förändring.

Då den inhemska industrin i nu förevarande hänseende icke för sin utveckling
kan anses behöfva högre skydd mot utländsk täflan än det nu medgifna
samt förhöjda tullar å dessa artiklar ej heller i andra hänseenden synas Utskottet
af behofvet påkallade, hemställer Utskottet,

a) att tullafgifterna må bestämmas för alla mer eller mindre
arbetade trävaror, ej specificerade, derunder inbegripna snickare-
och stolmakarearbeten:

af furu eller gran med eller utan
betsning, målning eller lackering till... 1 kilogram — 2 öre,

af alm, ask, björk, bok, ek, valnöt
och andra inhemska träslag, med eller
utan betsning, målning eller lackering
eller med fanering af nämnda träslag

till ............................................................ 1 kilogram — 7 öre,

af mahogny, jakaranda och andra
utländska träslag, massiva eller dermed
fanerade, äfvensom arbeten försedda

med äkta eller oäkta förgyllning till ... 1 kilogram — 12 öre;
b) att hvad Friherre Klinckowström i afseende å artikeln
möbler föreslagit icke måtte vinna Riksdagens bifall.

94:o.

Kongl. Maj:t föreslår att nuvarande tullsats å parfymerad Tvål, 12 öre per
skålpund, måtte utbytas mot en tullsats af BO öre per kilogram, hvarjemte Friherre
Klinckowström hemställer, att tullen å nämnde artikel måtte höjas till 50
öre per skålpund.

Utskottet, som icke anser sig böra tillstyrka någon tullförhöjning å denna
artikel utöfver den obetydliga, som Kongl. Maj:t för tullsatsens jemnande vidtagit,
hemställer,

att tullafgiften å parfymerad Tvål måtte bestämmas till
30 öre per kilogram.

95:o.

Tvål.

Enligt nu gällande tulltaxa äro Väggur och Studsare i foder af brons eller Ur.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

annan metall, äfvensom af alabaster och porslin, åsätta en införseltull af 30 öre
samt af trä eller andra slag en tull af 20 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t har föreslagit att ofvannämnda tullsatser måtte utbytas mot
respektive 70 och 50 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström hemstält,
att tullafgiften å väggur och studsare i foder af något af förstnämnda ämnen,
måtte bestämmas till 1 krona 50 öre samt af trä eller andra slag till 80 öre
per skålpund.

I afseende å dessa artiklar har Utskottet icke ansett sig böra tillstyrka någon
tullförhöjning.

Hemställande Utskottet,

att Riksdagen måtte, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, men med afslag å Friherre Klinckowströms motion,
bestämma införseltullen å Väggur och Studsare i foder af
brons eller annan metall äfvensom af alabaster och porslin
till 70 öre per kilogram, samt för sådana af trä, eller andra
slag till 50 öre per kilogram.

96:o.

Vägnar ooh Uti rubriken Vagnar och Åkdon föreslår Kongl. Maj:t den förändring att

Åkdon, näst efter Åkdon insättas orden “Jernvägsvagnar inbegripna".

Härjemte hemställer Friherre Klinckowström att införseltullen måtte höjas
å trillor och slädar från nuvarande 25 kronor till 37 kronor 50 öre, å mindre,
halftäckta, fyrhjuliga vagnar från 50 kronor till 100 kronor samt å fyrhjuliga vagnar,
andra slag, från 100 till 150 kronor.

Då nuvarande tullsatser för ifrågavarande artiklar motsvara ungefärligen
10 procent af dessas värde, synes Utskottet någon förhöjning af tullen å desamma
icke böra ifrågakomma, hvadan Utskottet hemställer,

att Riksdagen ville, med afslag å hvad Friherre Klinckowström
föreslagit, åt rubriken Vägnar och Åkdon gifva följande
af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse:

Vagnar och Åkdon, jernvägsvagnar inbegripna:

arbetsfordon och lastvagnar ......... 1 stycke 5 kronor,

tvåbjuliga och slädar ..................... 1 „ 15 „

fyrhjuliga:

trillor............................................. 1 „ 25 „

halftäckta mindre ........................ 1 „ 50 „

andra slag.......................................... 1 „ 100 „

Anm. Uppstår tvifvel till hvad slag ett åkdon är att hänföra,
utgår tullen med 10 procent af dess värde, dock ej
utöfver 100 kronor.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16. 69

97:o.

Vantar af hel- och halfsiden äro för närvarande underkastade en införseltull
af 1 krona 50 öre, samt vantar, andra slag, en tull af 50 öre per skålpund.

Kongl. Maj:t föreslår, att tullafgiften för vantar af först nämnda slag måtte förändras
till 3 kronor 50 öre samt för vantar, andra slag, till 1 krona 20 öre per
kilogram.

Derjemte hemställer Friherre Klinckowström, att hel- och balfsiden-vantar
måtte åsättas en införseltull af 4 kronor 50 öre samt vantar, andra slag, en tull
af 1 krona, allt per skålpund.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet rörande den likartade artikeln
Strumpor här ofvan anfört, hemställer Utskottet, med fästadt afseende derå, att
nu ifrågavarande artiklar äro i fråga om tullsatserna beroende af franska handelstraktaten,
alternativt,

a) att rubriken Vantar må erhålla den af Kongl. Maj:t föreslagna
lydelse, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat
kommer att för nästkommande år förnyas; men

b) att i motsatt fall tullafgiften för Vantar af hel- och halfsiden
höjes till 5 kronor per kilogram.

98:o.

Enligt gällande taxa utgör tullen för Vin, alla slag, af till och med 21 procents
alkoholhalt, på fastager 7 öre per skålpund och på buteljer 55 öre per
kanna samt för Vin af högre alkoholhalt, på fastager, 20 öre per skålpund och
på buteljer 2 kronor per kanna.

Kongl. Maj:t har rörande denna artikel föreslagit följande förändrade bestämmelser: Vin,

alla slag:

af till och med 21 procents alkoholhalt:

på fastager ...................................................... 100 kilogram 16 kronor 50 öre,

på buteljer ...................................................... 1 liter — 21 „

af mer än 21 procents till och med 25 procents
alkoholhalt:

på fastager...................................................... 100 kilogram 47 kronor

på buteljer...................................................... 1 liter — 76 öre,

af högre alkoholhalt än 25 procent; tullbehandlas såsom Likör.

Derjemte föreslår Friherre Klinckowström uti sin ofta nämnda motion, att
införseltullen måtte bestämmas för Vin af till och med 21 procents alkoholhalt,
på fastager, till 14 öre per skålpund, och på buteljer till 1 krona 75 öre per

Vantar.

Vin.

Vindrufvor.

Bevillnings-UtsJcottets Betänlcande N:o 16.

kanna, äfvensom för Vin af högre alkoholhalt, på fastager, till 28 öre per skålpund
och på buteljer till 2 kronor 50 öre per kanna.

I enlighet med hvad Utskottet i inledningen till detta betänkande i fråga
om vigtenheten för tullberäkningen yttrat, har Utskottet utbytt den af Kongl. Maj:t
för Vin på fastager föreslagna vigtenhet 100 kilogram mot en vigtenhet af 1 kilogram.
I sammanhang härmed och då Vin af högre alkoholhalt än 21 procent vid
sistlidne års riksdag undergick en icke obetydlig tullförhöjning, har Utskottet ansett
de af Kongl. Maj:t för Vin af mer än 21 procents till och med 25 procents
alkoholhalt föreslagna tullsatser, 47 kronor per 100 kilogram och 76 öre per liter
lämpligen kunna afjemnas till respektive 45 öre per kilogram och 80 öre per
liter. Deremot har Utskottet af skäl, som finnas angifna uti Bevillnings-Utskottets
vid senaste riksdag afgifna betänkande angående tullbevillningen å Vin af till
och med 21 procents alkoholhalt ansett sig böra föreslå någon förhöjning i de af
Kongl. Maj:t föreslagna tullsatser, för den händelse att gällande traktat med Frankrike
icke komme att för nästkommande år förnyas.

Hemställande Utskottet, som i öfrigt icke har något att erinra mot de förändringar
Kongl. Maj:t i afseende å rubriken Vin föreslagit,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat
kommer att för nästkommande år förnyas, rubriken Vin
må erhålla följande förändrade lydelse:

Vin, alla slag:

af till och med 21 procents alkoholhalt:

■ på fastager................................. 1 kilogram — 16,5 öre,

på buteljer................................. 1 liter — 21 öre,

af mera än 21 procents till och med
25 procents alkoholhalt:

på fastager ................................. 1 kilogram — 45 öre,

på buteljer ................................. 1 liter — 80 öre,

af högre alkoholhalt än 25 procent;
tullbehandlas såsom Likör; men

b) att i motsatt fall tullafgiften å vin af till och med 21 procents
alkoholhalt höjes, för vin på fastager till 25 öre per
kilogram och för vin på buteljer till 30 öre per liter, hvaremot
rubriken i öfrigt bibehålies sådan densamma blifvit af Utskottet
här ofvan föreslagen.

99:o.

Friherre Klinckowström föreslår å Vindrufvor en införseltull af 20 öre per
skålpund.

JBeviUnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

Derom artikel, som för närvarande åtnjuter tullfrihet, anser Utskottet lämpligen
kunna åsättas en tullafgift af 10 öre per kilogram, men icke böra derutöfver
tullbeskattas. Då emellertid frågan om tull å vindrufvor är beroende af franska
handelstraktaten, hemställer Utskottet, alternativt,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat kommer
att för nästkommande år förnyas, Vindrufvor fortfarande
må åtnjuta tullfrihet; men

V) att denna artikel i motsatt fall åsättes en införseltull af 10
öre per kilogram.

100:o.

Kongl. Maj:t föreslår att nu gällande införseltull å Visitkort och Adresskort, Visitkort och
8 öre per skålpund, måtte utbytas mot en tullsats af 20 öre per kilogram, hvar- Adresshort.
jemte Friherre Klinckowström hemställer att tullen å visitkort måtte bestämmas
till 25 öre per skålpund.

Då den af Kongl. Maj:t föreslagna förändrade tullsats innebär en icke obetydlig
förhöjning i den nu för dessa artiklar utgående tullafgiften, anser Utskottet
någon ytterligare förhöjning icke böra ifrågakomma, utan hemställer,

att tullafgiften å Visitkort och Adresskort måtte, i enlighet
med Kongl. Maj:ts förslag, bestämmas till 20 öre per kilogram.

101:o.

För Väfnader, hel- och halfsiden-, föreslår Kongl. Maj:t uti nu gällande tull- vä/nador,
afgifter följande förändringar: att införseltullen å helsiden-, felb och plys, bestäm-hel'' och haV''
mes till 2 kronor 40 öre; å helsiden-, andra slag, guld- och silfvertyg derunder
inbegripna, till 3 kronor 50 öre samt å halfsiden-, felb och plys äfvensom filtar till
2 kronor 40 öre och å halfsiden-, andra slag, likaledes till 2 kronor 40 öre per
kilogram.

Derjemte hemställer Friherre Klinckowström, att felb och plys «åväl helsom
halfsiden måtte åsättas en tull af 1 krona 50 öre, helsiden, andra slag, guldoch
silfvertyg derunder inbegripna, en tullafgift af 4 kronor 50 öre samt halfsiden,
andra slag, en tullafgift af 3 kronor, allt per skålpund.

Förutom de allmänna skäl, som Friherre Klinckowström anfört till stöd för
de af honom föreslagna förhöjningar af nuvarande tullafgifter å åtskilliga såsom
njutnings- eller lyxartiklar påpekade varor, har motionären i afseende å dessa artiklar
särskilt åberopat ett i sista Riksdagens Bevillnings-Utskotts Betänkande
N:r 6^ angående tullbevillningen med anledning af då ifrågasatt förhöjning af tullen
å siden och sammet, förekommande yttrande, att vissa silkesvaror i förhållande
till sitt värde skäligen kunde åsättas högre tullsats än som nu vore stadgad

Väfnader,

bomulls-.

72 BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

och att, derest förhöjningen stannade vid någorlunda måttliga belopp, en ökad

statsinkomst derigenom skullé kunna beredas.

Utskottet, som delar de i nämnda betänkande uti omförmälda hänseende
uttalade åsigter har, för den händelse gällande traktat med Frankrike icke komme
att för nästa år förnyas, för helsiden, andra slag, ansett sig böra föreslå eu förhöjning
i nuvarande tullsats till 5 kronor per kilogram, hvaremot Utskottet i fråga
om öfriga slag af hel- och halfsidenvaror icke funnit skäl tillstyrka några tullförhöjningar.
Importen af felb och plys af såväl hel- som halfsiden uppgår nemligen
enligt Kommerskollegii uppgifter för år 1878 till jemförelsevis obetydliga belopp,
eller för förstnämnda artikelslag till 1,324 och för sistnämnda artikelslag
till 173 skålpund och för halfsiden, andra slag, är nuvarande tullsats i förhållande
till varans värde redan icke obetydligt högre än de för andra slag af silkesvaior
stadgade afgifter.

På grund af det nu anförda och då de af Kongl. Maj:t för ifrågavarande
artiklar, utom helsiden, andra slag, föreslagna tullafgifter, innefatta en om ock
obetydlig förhöjning af de nuvarande, hemställer Utskottet, alternativt,

a) att, derest den med Frankrike nu gällande handelstraktat
kommer att för nästkommande år förnyas, tullafgifterna å
Väfnader, hel- och halfsiden-, bestämmas i enlighet med Kongl.
Maj:ts förslag; men

b) att, i motsatt fall, uti berörda förslag den förändring vidtages,
att införseltullen å väfnader, helsiden-, andra slag, guld och silfvertyg
derunder inbegripna, höjes till 5 kronor per kilogram.

102:o.

Öfvergår Utskottet härefter till väfnader af bomull, har Kongl, Maj:t för
gaz, halflinon, musslin, nettelduk och batist föreslagit en tullsats af 1 krona 76
öre och för tyll en tullsats af 2 kronor 90 öre per kilogram, hvarjemte Kongl.
Maj:t uti nuvarande hufvudafdelning, “med blandning till större eller mindre del af
lin eller hampa", dels vidtagit de förändringar i uppställningen att, jemte det
ordet “eller" utgått, näst efter “hampa" tillagts “eller jute" samt att under nämnda
hufvudafdelning befintliga artiklar, damast och dräll, för hvilka i gällande taxa
särskilda tullsatser finnas utsatta, sammanförts under en gemensam tullsats, dels
ock för sistberörde två artiklar föreslagit en tullafgift af 1 krona 20 öre, äfvensom
för artikeln mattväfnad under samma hufvudafdelning en tull af 40 öre per
kilogram. Vidare har Friherre Klinckowström hemstält, att tullen för bomullsväfnader,
gaz, halflinon, musslin, nettelduk och batist höjes till 1 krona, för tyll
till 2 kronor 25 öre samt för bomullsväfnader med blandning af lin eller hampa,
damast till 90 öre och mattväfnad till 25 öre, allt per skålpund.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Då de nu ifrågavarande tullsatserna redan i förhållande till varuvärdet
äro ganska betydliga och högre än de uti tulltaxan i allmänhet förekommande
afgifter, finner Utskottet sig ingalunda ega skäl att understödja motionärens förslag
om ytterligare förhöjningar.

Af de utaf Kongl. Maj:t föreslagna förändringar torde endast den, som afser
sammanförandet af damast och dräll under en gemensam tullsats af 1 krona
20 öre per kilogram, behöfva särskildt här närmare afhandlas. Såsom motiv för
denna förändring, hvilken redan af 1865 års tullkomité förordades, anför nuvarande
tullkomité i sin förut omförmälda skrifvelse att komiterade ansett sistberörde
slag af artiklar med hänsyn dertill att dräll vore högre tullbeskattad än damast,
under det i afseende å linneväfnader af samma beskaffenhet ett motsatt förhållande
vore iakttaget, och då i följd af franska traktatens bestämmelser någon
väsentlig förhöjning af tullen å damast icke kunnat ifrågasättas, borde de begge
varuslagen dräll och damast sammanföras under en gemensam tullsats, till beloppet
motsvarande den af Kongl. Maj:t föreslagna.

Då Utskottet anser de af Kongl. Maj:t i fråga om nu omförmälda slag af
damast och dräll vidtagna förändringar lämpliga, samt mot hvad Kongl. Maj:t rörande
samtliga ifrågavarande artiklar i öfrigt föreslagit icke har något att erinra,
hemställer Utskottet,

att Riksdagen ville, med godkännande af hvad Kongl.
Maj:t föreslagit, och med afslag å Friherre Klinckowströms
motion, besluta:

a) att tullen för bomullsväfnader, gas, halflinon, musslin, nettelduk
och batist måtte bestämmas till 1 krona 76 öre och för
tyll till 2 kronor 90 öre per kilogram;

b) att uti rubriken väfnader, bomulls-, med blandning till större
eller mindre del af lin eller hampa, jemte det ordet “eller" utgår,
näst efter “hampa11 insättas orden “eller jute11; att damast
och dräll under en gemensam rubrik åsättas en införseltull af
1 krona 20 öre per kilogram samt mattväfnad en tull af
40 öre per kilogram.

103:o.

För Väfnader, ylle-, af ull allena eller blandad till större eller mindre del
med bomull, lin eller andra ämnen, utom silke : filtar och mattor, föreslår Kongl.
Maj:t att nuvarande tullafgift 25 öre per skålpund måtte utbytas mot eu tullsats af
60 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström hemställer, att mattor af
nämnda slag måtte åsättas eu förhöjd införseltull af 40 öre per skålpund.

Bih. till Riksä. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Raft.

Väfnader,

ylle-.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

Äfven i afseende å dessa slag af väfnader har Utskottet icke ansett sig böra
tillstyrka några tullförhöjningar utan hemställer,

att Riksdagen med afslag å Friherre Klinckowströms motion
ville, i enlighet med hvad Kohgl. Maj:t föreslagit, bestämma
införseltullen å Väfnader, ylle-, af ull allena eller blandad till
större eller mindre del med bomull, lin eller andra ämnen, utom
silke: filtar och mattor, till 60 öre per kilogram.

104:o.

Väfnader, Vidare har Kongl. Maj:t dels föreslagit att uti hufvudafdelningen “Väfnader,

linne- eller linne-, eller hamp-“ måtte näst efter sistnämnde ord införas följande tillägg: “med
lump-, ejjer inblandning af jute“, dels ock hemstält, att nuvarande tullafgift för ba tist,

flor, kammarduk, linon, damast och lärft, alla slag, måtte förändras till 1
krona 76 öre per kilogram samt för artikeln mattväfnad, äfven om annat i taxan
specificeradt ämne deri ingår, till 40 öre per kilogram, hvarjemte Friherre Klinckowström
föreslagit, att tullen för Väfnader, linne-, och hamp-, batist, flor, kammarduk,
linon måtte höjas till 3 kronor, för lärft af alla slag till 1 krona och för mattväfnad
till 24 öre, allt per skålpund.

Då nuvarande tullsats för batist, flor, kammarduk och linon af ifrågavarande
slag utgör mer än 12 procent af dessa varors värde och tullafgiften å det
slag af mattväfnad, hvarom nu är fråga, uppgår till närmare 2/s af varuvärdet, finner
Utskottet sig jemväl för dessa artiklar sakna skäl att tillstyrka någon förhöjning
i nuvarande tullsatser.

Hemställande Utskottet i följd häraf,

att, med afslag å Friherre Klinckowströms motion, Riksdagen
måtte godkänna hvad Kongl. Maj:t i nu omförnmlda
hänseenden föreslagit.

105:o.

Ägg. Friherre Klinckowström föreslår att Ägg, hvarför tullfrihet nu eger rum, måtte

åsättas en införseltull af 6 kronor per centner.

Då denna vara utgör ett af de mest närande födoämnen och föremål för
allmän förbrukning samt, enligt hvad Kommerskollegii berättelser utvisa, exporten
af ägg högst betydligt öfverstiger importen häraf, saknar Utskottet giltiga skäl att
tillstyrka den af motionären för denna artikel föreslagna tullafgift.

Hemställande Utskottet i följd häraf,

att artikeln Ägg i taxan fortfarande må förblifva tullfri.

BevUlmngs-Utskottets Betänkande N:o 16. 75

106:o.

Kong]. Maj:t liar rörande artikeln Ättika, alla slag, föreslagit, att nuvarande införseltull
8 öre per skålpund måtte utbytas mot en tullsats af 20 öre per kilogram.
Derjemte har Herr A. Adlercreutz uti eu inom Andra Kammaren väckt motion, N:o
06, hemstält, “att för ättiksyra eller ättika tullafgiften må sättas till 0,8 öre per
skålpund för hvarje procent ättiksyra, men alltid utgå med minst 8 öre per skålpund*''.

Uti denna motion, dervid voro fogade Henne bilagor, innehållande upplysningar
och utredningar i ämnet, anför Herr Adlercreutz till stöd för förslaget, att
det enda råmaterialet för framställning af sprit- och matättika vore bränvin och då
för hvarje kanna deraf, som vid ättikfabrikationen inom landet förbrukades, staten
uppburit antingen en tillverkningsafgift af 1 krona eller en tullafgift af 1 krona 50
öre, så hade, för att staten skulle hafva en lika inkomst, vare sig det färdiga fabrikatet
ättika eller råmaterialet bränvin infördes, samt, på det att tillverkning af ättika
inom landet skulle kunna ega rum, eu tullsats för ättika blifvit faststäld af 8 öre per
skålpund. Denna tullsats hade man dock vetat att kringgå. Under namn af ättiksyra
hade nemligen de senaste åren i stora partier införts ett fabrikat, som,
ehuru det endast vore koncentrerad ättika och endast behöfde utspädas med tillräcklig
myckenhet vatten för erhållande af spritättika och matättika till hushållsbehof,
dock allenast förtullades såsom kemiskt-tekniskt preparat. Sålunda hade
på sätt bilagan N:o 1 utvisade för 50 procent ättiksyra endast erlagts en tullafgift
af i ett fall l,ia öre och i ett annat 1,3 öre per skålpund. Då nu af 1 skålpund
dylik syra erhölles genom utspädning 5 å 10 skålpund spritättika, så motsvarade
nämnda afgift en tullsats af endast 0,26 å 0,i3 öre per skålpund spritättika
i stället för förstnämnda 8 öre per skålpund. Importören erhölle följaktligen
derigenom en vinst af omkring 73/4 öre per skålpund. I öfverensstämmelse
med den uti ofvannämnda bilagor verkstälda utredning borde alltså ättiksyra förtullas
efter dess styrka och dervid nuvarande tullsats gälla för ättika af högst 10
procents styrka, men ökas med 8/i0 öre för hvarje procent ättikan eller ättiksyran
derutöfver innehöll, så att till exempel 1 skålpund 50 procents ättiksyra skulle
draga en tullsats lika med 5 skålpund af 10 procents styrka, hvarjemte motionären
påpekat, att, derest ej en dylik afgift faststäldes, staten ginge förlustig dels
all den inkomst, som i annat fall erhölles för bränvin, som förbrukades vid ättiksberedningen,
dels tullafgift vid införsel af ättika och ättiksyra och hvilken inkomst,
enligt motionärens förmenande, kunde uppskattas till minst 200,000 kronor; äfvensom
att ättiketillverkningen inom landet omöjliggjordes.

Den nuvarande tullsatsen å ättika är i enlighet med vid 1859—1860 årens
riksdag verkstäld utredning faststäld till samma belopp som införseltullen å 2/15
skålpund alkohol, med den jemkning i beloppet, som för undvikande af bråkdelar
af öre erfordrats. Kemisk-tekniska preparater åter, under hvilken rubrik ättiksyra,

Ättika.

Tulltaxe underrättel serna.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

enligt motionärens uppgift, plägade vid förtullning hänföras, draga för närvarande
en tull af 5 procent af varans värde.

Enligt den motionen vidfogade bilagan Nio 2 skall den i handeln förekommande
så kallade dubbla spritättikan innehålla endast 4 till 6 procent ättiksyra och den så
kallade tre-å fyrdubbla 7 till 9 procent; och vore styrkan af den franska vinättikan,
som infördes, ej öfver 9 procent, vanligen ej ens så stor. Först under de senaste
åren förekomme i handeln ättika af 10 till 11 procents styrka.

Utskottet, som vid anstäld undersökning väl inhemtat, att något allmännare
missbruk i deri af motionären antydda rigtning ännu icke förelupit, men tilllika
vunnit bekräftelse derom, att sådant lätteligen skulle kunna inrota sig, derest
icke lagstiftningen lämpade tullafgiften å ättika efter dess syrehalt, har derjemte
af sakkunnige män inhemtat, att någon nämnvärd praktisk svårighet icke bör möta
för noggrann tillämpning af en sålunda förändrad lagstiftning.

Vid detta förhållande och med antagande af den utaf Kongl. Maj:t, föreslagna
afgift af 20 öre per kilogram för ättika af till och med 10 procents syrehalt,
hemställer Utskottet,

att rubriken Ättika må erhålla följande förändrade lydelse:
Ättika och Ättiksyra, alla slag:

aftillochmed 10 procents syrehalt 1 kilogram — 20 öre;
för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften med 2
öre per kilogram.

107:o.

Enligt bestämmelserna i 9 § af tulltaxeunderrättelserna eger tillverkare af
raffineradt socker att under vissa vilkor af tullmedlen restitutionsvis återbekomma
den tullafgift, som erlagts för det uti det raffinerade sockret ingående råsocker.

Detta restitutionsbelopp har af Kongl. Maj:t föreslagits till 28 kronor 20 öre
för 100 kilogram. I öfverensstämmelse med den af Utskottet vidtagna förändring
uti den af Kongl. Maj:t för råsocker föreslagna tullsats från 23 kronor 50 öre för
100 kilogram till 23,5 öre för 1 kilogram torde jemväl restitutionsafgiften för raffineradt
socker böra bestämmas till 28,2 Öre för 1 kilogram.

För arbetad tobak är äfven restitution vid utförsel medgifven. Beloppet af denna
restitution utgör för närvarande, för cigarrer och cigaretter 42 öre eller samma belopp,
hvartill tullafgiften för råvaran är bestämd, för tobak, spunnen, hopvriden eller
pressad äfvensom i stänger 30 öre, för malen tobak eller snus 20 öre samt för arbetad
tobak, andra slag, 25 öre, allt per skålpund. Kongl. Maj:t har i sammanhang
med den för råtobak föreslagna förhöjning af införseltullen till 1 krona 25 öre per
kilogram hemstält, att restitutionsbeloppen för arbetad vara af nämnde slag måtte
fastställas till respektive 1 krona 25 öre, 90, 60 och 55 öre, allt per kilogram. Då

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

emellertid berörda tullförhöjning blifvit af Utskottet afstyrka bär Utskottet ausott
nuvarande restitutionsbelopp för arbetad tobak icke böra undergå andra förändringar
än som af vigtenhetens förändring från skålpund till kilogram betingas och således
böra utgå för cigarrer och cigaretter med 1 krona, för tobak, spunnen, hopvriden
oller pressad äfvensom i stänger med 70 öre, för malen tobak eller snus med 48 öre
samt för tobak, andra slag, med 55 öre, allt per kilogram.

Vidare har Kongl. Magt föreslagit, att den för maskinsydda bomulls- och linneartiklar,
såsom skjortor, kragar, manschetter m. fl., under vilkor att de icke hufvudsakligen
!>estå af lägre tullbeskattad väfnad än oblekt bomullslärft, beviljade restitution
måtte fastställas till 50 öre per kilogram. Den för ifrågavarande artiklar
nu bestämda restitution utgör 25 öre per skålpund eller samma belopp, som
den för oblekt bomullsväfnad gällande tullsats. Då berörde belopp icke synes Utskottet
böra förminskas eller nedsättas under införseltullen å oblekt bomullsväfnad, hvilken
af Utskottet föreslagits till 58 öre per kilogram, bar Utskottet funnit restitutionsboloppet
för nu ifrågavarande artiklar jemväl böra till enahanda belopp fastställas.

För åtnjutande af den för punsch vid utförsel medgifna restitution är
för närvarande stadgadt, att den qvantitet, som till export angifves och på en gång
afsändes, skall utgöra i allmänhet minst 100 buteljer. Kongl. Maj:t har i afseende
härå föreslagit den förändring, att minimiqvantiteten, hvarför restitution vid utförsel
erhålles, måtte höjas till en hektoliter (08,21 kanna). Då en sådan förändring som
den af Kongl. Maj:t föreslagna skulle kunna menligt inverka på den hos oss numera
ganska betydliga exporten af punsch, har Utskottet trott sig böra nedsätta berörda
minimum till hälften af det utaf Kongl. Maj:t föreslagna belopp eller 50 liter.

I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställer Utskottet:

a) att för följande i § 9 af tulltaxe-underrättelserna förekommande
artiklar må vid sjöväga utförsel från stapelstad åtnjutas restitution
till nedannämnde belopp:

för 1 kilogram raffinerad t socker: topp-, kandi-och kak-28,2 öre,

„ 1 „ tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter................................................... 1: —

spunnen och hopvriden eller pressad äfvensom i stänger — 70,

malen eller snus............................................................ — 48,

andra slag .................................................................... — 55,

„ 1 kilogram maskinsydda bomulls- och linneartiklar,
såsom skjortor, kragar, manschetter, m. fl., under vilkor
att de icke hufvudsakligen bestå af lägre tullbeskattad
väfnad än oblekt bomullsväfnad ............... — 58.

6) att den i mom. 1 af samma paragraf stadgade minimiqvantitet af
punsch, hvarför restitution vid utförsel erhålles, bestämmes i allmänhet
till 50 liter.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

108:o.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 20) föreslår Herr C. Adelsköld
med anledning af den utaf Kong]. Maj:t gjorda nådiga framställning omförhöjning
af tullen å tobak, “att Riksdagen, om en ytterligare tillökning i tullen å
tobak bifalles, må i sammanhang dermed besluta, att den förhöjda tullsatsen skall
utgå från den dag, den Kongl. propositionen härom till Kammaren öfverlemnades.“
Då emellertid den af Kongl. Maj:t föreslagna tullförböjning å tobak blifvit
af Utskottet afstyrka får Utskottet, under förutsättning af Riksdagens bifall till
hvad Utskottet i afseende å denna artikel föreslagit, härmed hemställa,

att Herr Adelskölds ifrågavarande förslag må anses förfallet.

109:o.

Emot hvad Kougl. Maj:ts förslag i alla nu icke särskildt omförrnälda hänseenden
innehåller har Utskottet icke funnit något att erinra, hvarföre Utskottet
hemställer,

att berörde förslag i dessa delar må af Riksdagen godkännas.

110:o.

Slutligen anser sig Utskottet böra meddela, att enligt verkstäld beräkning,
grundad på de i Kommerskollegii berättelse angående utrikes handeln och sjöfarten
år 1878 meddelade uppgifter rörande importen af de olika varuslagen, tillämpningen
af de utaf Utskottet härofvan föreslagna tullsatser skulle för statsverket
medföra en ökad tullinkomst af något öfver 400,000 kronor, hvilket belopp genom
antagandet af de tullsatser, som Utskottet föreslagit för det fall att handelstraktaten
med Frankrike icke komme att för nästkommande år förnyas, skulle
ökas med ytterligare omkring 600,000 kronor.

Stockholm den 28 April 1880.

På Utskottets vägnar:

A. H. Fock.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

Reservationer:

Vid lista punkten (angående Herr Carlsunds motion om en inregistreriugs afgift): af

Herr G. H. Stråle, med hvilken Herrar N. G. Fock, P. O. Beutersvärd,
C. O. Berg, Pehr Ericsson, J. F. Fredricson och E. G. Boström instämt: “Ehuru
jag, lika med Utskottets majoritet, ansett Herr Carlsunds motion om “en inregistreringsafgift
af fem procent af varuvärdet å alla de varor som från utländsk
ort införas här i landet" icke böra i sin helhet vinna Riksdagens bifall, har jag
dock, i motsats mot samma majoritets åsigt, förestält mig att en inregistreringsafgift
å vissa i större mängd inkommande, för närvarande tullfria varor vore både ur
principal synpunkt rigtig och under närvarande förhållanden särdeles lämplig till
fyllande i sin mån af statsbehofven.

De skäl emot den ifrågavarande afgiften, som vid öfverlägguingen inom
Utskottet anförts, kunna hufvudsakligen sammanfattas deruti:

att då en inregistreringsafgift till sin natur närmast vore att jemföra med
en tullsats, det vore oegentligt och orätt att i tulltaxan införa två särskilda afgifter,
hvarigenom vid debitering och uppbörd in. m. en onödig och besvärlig vidlyftighet
förorsakades;

att den 60 § Regeringsformen tillerkänner Kongl. Maj:t rättighet att utan
Riksdagens samtycke kunna förhöja tullen å inkommande och utgående spanmål,
men att då grundlagen i hvarje fall bör efter ordalydelsen tolkas, Kongl. Maj:t
ej skulle ega samma rätt i afseende å en inregistreringsafgift, hvadan alltså den
i ofwannämnda § Kongl. Maj:t medgifna makt skulle inskränkas eller kringgås genom
införandet af eu dylik afgift;

att kontrollen deröfver, huruvida en dylik afgift för alla densamma underkastade
varor äfven erlades och komme statsverket till godo, skulle på många ställen
förorsaka hinder i trafiken samt medföra en högst väsentlig tillökning i tullpersonalens
antal med ty åtföljande aflöningsförmåner, ökad pensionsstat och
andra dylika omkostnader;

att genom en, om ock obetydlig inregistreringsafgift å spanmål och andra

80 BevUlnings-TJtskottets Betänkande N:o 16.

lifsförnödenheter, den talrika och obemedlade arbetsklassen i värt land skulle få
vidkännas en deremot svarande förböjd lefnadskostnad; och slutligen

att staten icke för närvarande bar behof af ökade inkomster och att följaktligen
skapandet af nya sådana endast skulle medföra ökade utgifter och stegrade
anspråk af hvarjehanda slag på bidrag från statskassan.

Det torde vara nödigt att hvar för sig granska och pröfva dessa invändningar.

Vår nuvarande tulltaxa innehåller två slag af tullsatser, nemligen dels de
så kallade finanstullar ne, hvilka uteslutande hafva till syfte att bereda staten inkomster
och dels sådane, hvilkas hufviulsakliga uppgift är att i mer eller mindie
grad bereda skydd åt de olika slagen af svensk fabriksnäring eller, som den numera
kallas, storslöjd, äfvensom åt de svenska handtverkerierna. Då det enda
syftemålet med mitt yrkande om en inregistreringsafgift å en del nu tullfria varor
såsom t. ex. spanmål, omalen eller malen, fläsk, metaller, gjutna, valsade eller
smidda, ångmaskiner, andra maskiner, redskap eller verktyg, likaledes är att förskaffa
statsverket väl behöfliga inkomster, synes det mig som om de förr omnämnda,
med finanstull åsätta artiklarne fast hellre borde ur tulltaxan förflyttas
och införas antingen bland tulltaxeunderrättelserna — dit man ansett lämpligt
förflytta den föreslagna inregistreringsafgiften — eller också under eu särskild
rubrik, som jemväl för dem utan olägenhet kunde bära namn af inregistreringsafgift.
Mig synes det nemligen vara särdeles önskvärdt att de tullsatser, hvilkas
hufvudsakliga syftemål är att bereda våra näringar ett lämpligt, visserligen ej
öfverdrifvet, men å andra sidan väl behöflig! skydd, erhölle all den stadga, som
för dessa näringars rätta trefnad är af så stor betydelse, hvaremot de afgifter för
utifrån inkommande varor, hvilkas förnämligaste syfte är att bereda staten inkomster,
till följd af sin natur böra vara mera föränderliga och kunna underkastas
eu mera ofta återkommande granskning samt höjas eller sänkas i samma mån
som statens behof af inkomster på denna väg till- eller aftaga. Långt ifrån således
att en inregistreringsafgift å de af mig föreslagna eller andra s. k. kassaartiklar
bör sammanblandas med eller göras öfverflödig genom tullsatser å det
ena eller andra utländska fabrikatet eller produkten, synes det mig särdeles önskvärdt
att man, medelst ett särskild! namn och en i tulltaxan afskild plats, tydligt
och bestämdt skiljer emellan de olika afgifternas olika natur och ändamål.

I afseende å den Kongl. Maj:t i 60 § Regeringsformen förbehållna rätt att
förhöja tullen å inkommande och utgående spanmål, så erinras att, då denna §
skrefs, var Sverige ännu alltför ofta i behof af utländsk spanmål, för att fylla
landets behof af lifsmedel, hvarförutan Representationen då endast sammanträdde
hvart femte år, hvilka begge omständigheter nödvändiggjorde ifrågavarande undantag
från svenska folkets sjelfbeskattningsrätt. En längre tids lyckligare erfarenhet
bär numera gjort detta undantag till ett betydelselöst stadgande, och eu

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

under mera än trettio år icke utöfvad rättighet, hvarförutan de årligen återkommande
riksdagarne väl äfven göra nämnda stadgande tämligen öfverflödigt och
böra minska farhågan för en kollision emellan statsmakterna på detta område.

Att införandet af en inregistreringsafgift å en del nu tullfria varor skulle
förorsaka något hinder uti trafiken, synnerligen vid mindre hamnplatser eller kustorter
samt möjligen nödvändiggöra någon tillökning uti tullpersonalens besvär, kanske
äfven antal, må vara sant. Men dervid måste likväl ihågkommas att tulltjenstemännen
redan nu, för att kunna lemna de erforderliga statistiska uppgifterna
öfver alla till riket inkommande varor, deras qvantitet, beskaffenhet och värde,
äro nödsakade att taga kännedom om allt som hit införes och deröfver föra ganska
noggranna anteckningar, hvadan en dylik undersökning och anteckning i afseende
å några få större grupper af importen ej bör kunna medföra någon synnerligen
ökad tidsutdrägt, möda eller arbete. Dessutom inhemtas af Kommerskollegii
berättelser öfver den utrikes handeln t. ex. för år 1878, att de flesta och
mest skrymmande af ifrågavarande artiklar till allra största delen införts till
landets större stapelstäder, såsom Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping,
Gefle och Sundsvall, hvilka städer redan torde ega tillgång på en ganska talrik
tullpersonal. För öfrigt äro alla dessa varor redan vid lossning underkastade
hamnafgifter och måste således i allt fall vägas eller mätas, hvadan tullpersonalens
åtgöranden härutinnan ej gerna kunna blifva öfver höfvan betungande. I
allt fall vill det synas som om, äfven för den händelse att ökade aflöningar eller
dylika utgifter skulle blifva en följd af inregistreringsafgiftens åsättande å ofvannämnda
varor, de staten genom afgiftens införande tillflytande inkomsterna i rikt
mått skola komma att uppväga dessa jemförelsevis mindre betydliga utgifter.

Det efter majoritetens förmenande kraftigaste skälet emot en inregistreringsafgift
å lifsförnödenlieter skulle vara att hemta derutinnan, att man i samma
mån fördyrar lifsmedlen för den obemedlade arbetaren, som uteslutande beror af
sina händers arbete, och nekas kan ju ej heller att detta skäl har den fördelen
att klinga vackert och gifva dem, hvilka motsätta sig all afgift vid införsel af utländsk
spanmål m. m., ett lätt förvärfvadt tillfälle att uppträda såsom de arbetande
klassernas målsmän och välgörare.

Påståendet att t. ex. en afgift af 3/i0 öre per kilogram å omalen spanmål
skulle i nämnvärd mån fördyra priset å en kilogram rågbröd, kan icke bevisas
och man har derföre äfven i Utskottet ej för detsamma kunnat anföra något annat
skäl än att sådant skulle vara ett axiom, hvilket i och för sig ej erfordrade något
bevis. Då den tyska riksdagen, på regeringens förslag, ansåg med sitt fäderneslands
bästa förenligt att åsätta all omalen spanmål vid införsel i landet en tull
af 1 mark per 100 kilogram, motsvarande omkring 9/10 öre per kilogram, och medlemmar
af nämnda representation, der likasom här, framförde talet om det upprörande
uti att fördyra de oundgängligaste lifsmedlen, så utbad sig en medlem
Bih. till Biksd. Prof. 1880. 5 Sami 1 Afä. 11 Raft. 11

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

af Riksdagen svar på den frågan, huru mycket en pfennig per kilogram i tull
förökade priset vid brödets försäljning i bagarboden och der, likasom bär, bar
svaret ännu uteblifvit. Och detta är lätt förklarligt, ty det gifves så många andra
faktorer, hvilka tillsammans bilda icke det pris, som i första eller andra hand
kan betingas för t. ex. en tunna spannmål eller en centner fläsk, utan det pris,
hvartill arbetaren inköper sitt förråd af ett eller ett hälft lispund rågbröd, mången
gång mindre, att icke blott en inregistreringsafgift till nu föreslagna obetydliga belopp
utan äfven åtskilliga andra omkostnader säkerligen endast utgöra en bråkdel af minutpriset.
Detta beror nämligen till så väsentlig del på mera eller mindre goda
skördar inom landet, huru många mellanhänder spanmålstunnan, malen eller omalen,
måste passera innan den i form af bröd förtäres vid arbetarens bord, huru
stark konkurrensen är vid försäljningen i minut, om arbetaren förmår att köpa i
något större parti eller ej, om han kan köpa kontant eller nödgas anlita den för
honom framför andra så dyra krediten o. s. v. Så att, med ett ord, talet om den
upprörande verkan af inregistreringsafgiften, sådan den inom Utskottet föreslagits,
torde, vid närmare granskning, befinnas vara, hvad det verkligen är, ett ord som
åtminstone i de flesta fall saknar stöd af erfarenheten. Men ännu mera, den
ojämförligt största delen af den svenska arbetarebefolkningen utgöres af de mindre
jordbrukarne sjelfva, deras familj och tjenstefolk, eller också af torpare och statkarlar,
och alla dessa, liksom den talrika skaran af dem, som med ett gemensamt namn
benämnas tjenstehjon, erhålla sin brödföda in natura och erlägga endast i sällsynta
fall derföre någon kontant betalning. Den öfriga arbetarebefolkningen, som
till största delen utgöres af fabriksarbetare och handtverkare med deras biträden, köper
sitt bröd hos bagaren till ett pris, som i de aldra flesta fall, efter hvad redan nämndt
är, bestämmes af helt andra omständigheter, än en inregistreringsafgift af 3/io öre å en
kilogram omalen spanmal. För dessa är det dessutom af oändligt större vigt att
ega tillgång till ett jemnt och skäligen betaldt arbete, samt att icke pk annat sätt
betungas med skatter, hvilka kunna kännas långt tyngre, då de ålägga dem att
försaka någon del af de få njutningar, hvilka stå dem till buds. Och då man
ömmar så mycket för den fattige arbetaren, hvarför då fördyra hans lofliga behof
af kaffe, socker, tobak och bränvin, tilläggsbevillningen icke att förglömma? Då
ordades mycket om statens behof af inkomster, men intet om det upprörande uti
att fördyra så nödvändiga artiklar för arbetaren som de nyssnämnda.

Och härmed kommer jag slutligen till det sista och hardt obegripliga skälet,
att staten ej skulle vara i behof af ökade inkomster. Genom Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 63 förlidet ar, erhöll Riksdagen den föga hugnande upplysningen
att för statsverkets behof måste genom en tillfällig upplåning anskaffas icke mindre
än 13 millioner, hvaraf åtminstone, hvad namn man än deråt försöker gifva, en
del erfordrades för betäckande af en verklig brist, uppkommen dels genom ej influtna
inkomster dels genom öfverskridna förslagsanslag. Samtidigt dermed för -

Bevillniwgs- Utskottets Betänkande N:o 16.

höjdes såväl tullen å kaffe och tobak som bränvinsafgiften, hvarjemte Riksdagen
åtog sig både för år 1879 och innevarande år den nogsamt kända tilläggsbevillningen.
Äfven för nästkommande år har Kongl. Maj:t ansett tilläggsbevillningen
ej kunna undvaras samt begärt en ytterligare, af Bevillnings-Utskottet likväl afstyrkt,
förhöjning uti tobaksskatten. Uti Kongl. Maj:ts tal vid öppnandet af nu pågående
Riksdag, liksom uti de båda chefernes för Landt- och Sjöförsvarsdepartementena
anföranden till statsrådsprotokollen i och för uppgörandet af den Kongl. propositionen
om statsverkets tillstånd och behof, betonas oförtydbart att endast det
tryckta tillstånd, hvaraf våra näringar lidit, hindrat framläggandet redan nu af
större fordringar på statens kassa och att den vidare utvecklingen af landets försvar
jemte andra delar af statsförvaltningen måste “lemnas åt en tid med mindre
knappa tillgångar1''. Komma så dertill de öfverhängande frågorna om grundskatternas
successiva afskrifvande samt indelningsverkets aflyftande från jorden, och
det må billigt frågas, om ej staten behöfver hvarje inkomst som utan de skattskyldiges
oskäliga betungande kan åt densamma beredas! Och lika väl som tobak
eller bränvin, kaffe eller socker än ytterligare fördyras eller den direkta beskattningen
än mera stegras, torde andra inkomstkällor för staten kunna och böra uppsökas
på den väg jag här nedan tillåtit mig att anvisa.

Och det är inga obetydliga tillflöden, som genom en jämförelsevis ringa
inregistreringsafgift skulle falla i statens kassa och fylla åtskilliga nu påvisade
behof. Medelimporten under åren 1874—1878 af omkring 130 millioner kilogram
omalen spanmål skulle, belagd med en inregistreringsafgift af endast 3/10 öre per
kilogram, hafva medfört en årlig inkomst för staten af omkring 390,000 kronor;
omkiing /O millioner kilogram malen spanmål, gryn och bönor, införda
årligen under samma period och åsätta en afgift af ä/j0 öre per kilogram, mera
an 350,000 kronor, de 300,000 centner fläsk, till ett ungefärligt värde af 9 millioner
kronor, hvilka infördes endast under år 1879, öfver 250,000 kronor och de under
de senare åren införda maskiner och redskap, uppgående allenast år 1874 till
17,217,873 kronor, skulle jemväl under form af inregistreringsafgift till ett belopp
af fem procent af värdet hafva lemnat staten en god ersättning för både den
ökade tobakstullen och tilläggsbevillningen.

Och är det då verkligen så origtigt, oklokt och stridande mot sunda statsmaunagrundsatser
att äfven de nu ifrågavarande artiklarne vid införseln till vårt
land måste ^ underkastas en billig men bestämd afgift till staten. Man har i detta
hänseende åberopat det liberala England och vårt grannland Danmark. Men om
England, som genom att hafva under nära två århundraden ganska betydligt skyddat
och uppmuntrat den inhemska industrien och derigenom lyckats att åt densamma
gifva den ofantliga utveckling och kapitalstyrka, hvarigenom dess produkter
unna framgångsrikt täfla på de flesta utländska marknader, numera icke inom egna
landamären kan åstadkomma ens hälften af den föda som den industriella befolk -

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

ningens alla millioner kräfva och således finner med sin fördel förenligt att ej med
någon afgift betunga införseln af lifsmedel, hvad hafva vi dermed jämförligt? Det
engelska folket får deremot uti en för oss okänd afgift nemligen accis å'' malt
m. m. till staten erlägga mer än 10 % af hela statsinkomsten och uti stämpelafgift
tre gånger så mycket i proportion som det svenska, men derom hafva de
som yrka all möjlig frihet från tullar intet att förtälja. Man ihågkomme dessutom
att de åtgärder, hvarigenom tullen å lifsmedel i England först sänktes och sedermera
alldeles upphäfdes, mera eller åtminstone lika mycket voro förestafvade af
statsklokhet gent emot de stora adliga godsegarnes öfverväldigande inflytande som
af omtanka för den lägre befolkningens bästa. Af Danmarks exempel hafva vi i
detta hänseende lika litet att hämta. Danmark är ett litet i klimatiskt hänseende
gynnadt land, bebodt af ett välmående, idogt folk med små behof och tarfliga lefnadsvanor
och dertill kommer att, då inga lifsmedel i nämnvärda qvantiteter dit införas,
en afgift sådan som den ifrågasatta derstädes ej eller skulle medföra någon
nämnvärd statsinkomst. Det oaktadt har Danmark likväl ansett lämpligt att åsätta
artikeln Ost en tull af icke mindre än 18 öre per kilogram samt icke dragit i betänkande
att underkasta alla slags maskinerier, ångmaskiner deruti inbegripna,
en införselafgift af icke mindre än tio procent af värdet. Långt mera lärorika synas
mig likväl andra länders exempel vara för oss och våra förhållanden. Om det
rika Frankrike, gynnadt af naturen med en bördighet långt större och mångfaldigare
än vårt, med en befolkning, åtminstone lika intelligent som den svenska förmenas
vara, men långt förmögnare, långt flitigare och framför allt sparsammare än
vår, detta oaktadt ansett sig icke allenast mot utländsk införsel böra skydda sitt
jordbruk medelst en tull af 6/i0 centime å 1 kilogram omalet hvete, spelt och blandsäd
— råg lärer väl näppeligen odlas eller i form af bröd förtäras i Frankrike —
och ll/4 centime å malen dylik spanmål, utan jemväl genom en inregistreringsafgift
å alla dit införda varor af hvad slag som helst, söka en ersättning för statens besvär
vid deras inträde i landet, äro vi då förmer än de? Likaså det bördiga Italien,
Österrike med sina kornbodar i Ungern och arfländerna, det Tyska Riket, ja
till och med Schweiz, mönstret för så många i afseende å frihet äfven från tullar,
för att icke nämna Amerika och Ryssland, alla hafva de ansett nödigt att genom
inregistreringsafgifter å de flesta slags jordbruksalster eller lifsförnödenheter eller
tullar eller begge delarne förskaffa staten väl behöfliga inkomster, på samma gång
som de i någon mån derigenom lemna skydd åt inhemsk industri.

Det vore oändligt mycket mera att säga i denna, i ordets egentliga mening,
lifsfråga för vårt land eller huruvida vi ensamma bland så många långt mera gynnade
och långt mera kapitalstarka länder, skola allt framgent och med framgång
kunna hålla vårt land afgiftsfritt öppet för hvarje inhemsk spekulationslusta eller
främmande förvärfsbegär. Det vore af den mest allvarliga betydelse att undersöka
huruvida den tid som förgått, sedan det friare systemet med den franska traktaten

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

gjorde sitt inträde i vårt land, varit för vårt fosterland välsignelsebringande
eller om ej fast heldre den hastiga, man må väl säga, föga naturliga uppblomstringen
åstadkommits medelst den slags kraftgödning, som i dagligt tal benämnes skuldsättning,
men ämnet är alltför rikt, allvarligt oah svårlöst för att kunna eller böra inrymmas
inom den trånga ramen af en reservation, som i allt fall vuxit utöfver
tillbörliga gränsor.

Jag måste alltså inskränka mig till att, på grund af hvad jag nu tillåtit mig
anföra, föreslå,

att Riksdagen ville besluta följande inregistreringsafgifter, nem -

ligen :

å omalen spanmål, alla slag ........................ 3/io öre pr kilogram.

„ rågmjöl ......................................................... 5/io „ „ »

„ hvetemjöl, gryn alla slag samt bönor ...... \ „ „ „

„ Fläsk .......................................... ^ » » »

,, Jern, gjutet: tack- och barlast- samt obrukbara
kanoner, bomber, mörsare och

kulor................................................... °l 10 » » »

„ ., smidt eller valsadt: i stänger, alla

slag, utan afseende på form eller
dimensioner, häri inbegripna balk-,
band-, spant-, s. k. T-, hörn- och
vinkeljern äfvensom smältstycken ... 1 „ „

„ „ plåtar, galvaniserade, förtente eller

oförtente, utan vidare bearbetning,
äfvensom plåtar af 3 millimeters tjocklek
och deröfver, mer eller mindre
bearbetade, samt andra ämnen för

ytterligare bearbetning ..................... 3 „ „ „

„ Metaller, såsom bly, koppar, tenn och zink,

gjutet ................................................... 2 „ „ „

„ Metaller andra slag, plåtar ........................ 4 „ „ „

„ Maskinerier, redskap och verktyg eller delar deraf,
ej specificerade.......................................... 5 % af värdet.

„ Ångmaskiner och ångpannor .............................. 5 „ „ „

I händelse af Riksdagens bifall till en eller flere af de här ofvan föreslagna
inregistreringsafgifterna torde plats för dem kunna tillsvidare inrymmas ibland tulltaxeunderrättelserna,
ehuru desamma jemte i tulltaxan befintliga finanstullar måhända
borde utgöra en särskild afdelning af nämnda tulltaxa.

2:o. Vidare nödgas jag reservera mig mot Utskottets beslut att, beroende af

Bemllnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

den franska handelstraktatens förlängande eller förnyande, föreslå alternativa tullsatser
å en del i tulltaxan upptagna artiklar.

Såsom skäl för dessa alternativa tullsatser har Utskottet — ehuru den med
Frankrike under den 14 Februari 1865 afslutade handelstraktat, hvilken sednast blifvit
förlängd för en tid som skall utlöpa sex månader efter utfärdandet af den nya
a Inränna tulltariff, hvilken är underställd franska kamrarne, icke utan ny särskild
öfverenskommelse kan utsträckas utöfver den 1 Januari 1881 — likväl ansett sig

ro013 ..ta?a hänsJn möjligheten af dess förlängning utan att Riksdagen dessförinnan
tar tillfälle att yttra sig deröfver. Mig synes deremot alla skäl tala för att Riksdagen,
alldeles oberoende af franska handelstraktatens förlängning eller icke, faststäler
sådana tullsatser i allo, som Riksdagen finner för vårt land lämpliga och nyttiga.
Man har såsom skäl för Kongl. Maj:ts rätt att, utan Riksdagens hörande, afsluta eller
ytterligare förlänga dylika handelstraktater åberopat dels den 12 § Regeringsformen
els förfarandet vid afsilande af nu gällande traktat. Men härvid erinras:

. att den 12 § Regeringsformen endast talar om af handlingar och förbund
men icke om handelstraktater, hvilka kunna inverka på Riksdagens i samma grundag
erkända sjelfbeskattningsrätt, och att grundlagen i hvarje fall bör tolkas efter
dess ordalydelse. Att ifrågavarande afhandlingar och förbund dessutom förutsättas
vara af mera politisk än ekonomisk natur framgår deraf att Utrikesministern, jemte
någon annan tillkallad Statsrådsledamot, deröfver skall höras, men det kan lätt tänkas
att ingendera af dessa besitter just de egenskaper och den erfarenhet, hvilka
erfordras for att afsluta en handelstraktat, lämpad efter svenska förhållanden: samt
att Kongl. Maj:t visserligen den 14 Februari 1865 afslöt den franska traktaen
utan att först deröfver hafva hört dåvarande Riksens Ständer må vara sant, men
ervi öi icke förglömmas dels att svenska folkets dåvarande representanter endast
sammantradde hvart tredje år, till följd hvaraf svårighet ofta nog kunde uppstå att
a vakta en föregående pröfning af Riksdagen, dels också att Kongl. Maj:t i allt fall,
uti den 16 artikeln af nämnda traktat förbehöll traktatens underställande den svenska
och äfven norska — Representationens godkännande i sin helhet, hvaraf temligen
uppenbart framgår att Kongl. Maj:t ansåg erforderligt att för traktatens giltighet och
bestånd erhålla Riksdagens bifall.

Förhållandena äro nu annorlunda. I anledning af en af Herr Sääf inom Andra
Kammaren vid 1879 års riksdag väckt motion l:o om uppgörandet af förslag till
ny tulltaxa och 2:o att någon handelstraktat med främmande makt icke måtte afslutas
förr an Riksdagen blifvit i tillfälle att pröfva och godkänna nyssnämnda förslag
till tulltaxa, beslöt nämnda Kammare den 2 April sagda år, efter en sakrik och omfattande
öfverläggning, att Riksdagen i underdånig skrifvelse skulle anhålla, det
Kongl. Maj:t måtte åt en komité af sakkunnige män uppdraga en ganska omfattande
och noggrann undersökning i afseende å de svenska näringarnes tillstånd m. in.,
dock att, t händelse före af slutandet af komiténs arbeten, fråga skulle uppstå om af

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

slutande af ny handelstraktat med främmande makt, komiténs utlåtande deröfver skulle
särskild! komma Riksdagen till hända innan Kongl. Maj .ds proposition om godkännande
af grunderna for den tdlämnade traktaten förelädes Riksdagen.

Har beslöt således Andra Kammaren icke blott att bevara Riksdagens prof.
nmgsratt af grunderna för den tdlämnade traktaten, utan till och med att den begärda
kommen skulle få tillfälle att dessförinnan för Riksdagen framlägga sin mening om
den ifrågasätta traktatens antaglighet eller icke. Detta Andra Kammarens beslut
hvilket icke kunde delgifvas Första Kammaren, enär frågan derstädes redan förut blifvit
a gjord och som följaktligen ej kunde till någon Riksdagens åtgärd föranleda, måste
likväl tillerkännas sa mycken betydelse, att Riksdagens grundlagsenliga rätt att före
afgorandet pröfva ett ifrågasatt afslutande eller förnyande af hvarje handelstraktat
engenom blifvit adagalagd och bevarad och torde ligga i öppen dag. Och dessutom
äfven om denna grundlagsenliga rätt icke förelåge, fordrar väl vanlig mensklig
klokhet att icke genom ett omotiveradt, på förhand gifvet medgifvande, afsäga sig
de fordelar, hvilka genom de af Riksdagen redan nu bestämda högre tullsatserna å
en del franska artiklar kunna, vid köpslåendet och då traktaten skall förnyas förefannas
till gagn för våra intressen, men hvilka icke stå till buds om de endast alternativt
asattas Ty ostridigt är att den svenska Riksdagen i och genom åsättande
af alternativa tullsatser ovilkorligen äfven afsagt sig all rätt att vidare blifva hörd
ore afslutandet af en ny traktat med Frankrike eller den nuvarandes vidare förlängande
och derigenom äfven bortkastat alla möjligen till buds stående medel att vid
någon ai de nämnda eventualiteterna bereda vårt land några fördelar.

Under „infa förhållanden kan jag derför med min röst deltaga i en sådan
i sdagens pa förhand gjorda afsägelse af sin grundlagsenliga pröfningsrätt uti en
truga som sa djupt ingriper uti alla våra näringsförhållanden och så allvarsamt beror
var ekonomiska sjelfbestämningsrätt och minst af allt då frågan måhända gäller
att for kommande tolf ar eller ännu längre tid genom en traktat binda våra händer
oberoende af allt som derunder kan inträffa och alla de okända öden som vårt fosterland
under en så lång framtid kan gå till mötes.

På nu anförda skäl vågar jag derföre vördsamt föreslå:

att Riksdagen utan hänsyn till den franska traktatens möjliga förlängande
eller förnyande ville åsätta nedannämnda artiklar följande
tullsatser:

Band, silkessammets och helsiden..................... 5 kr pr kilogram.

Bijouterivaror af annat ämne än guld och silfver,
enkla eller sammansatta, såsom armband,
bröstnålar, kedjor, kors, ringar, sigiller,
spännen, urhakar m. m. ............ i

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar
och fodraler, hvari bijouteriva -

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

ror inkomma, eller för kartor,
hvarå de äro uppfästade.

Blommor, konstgjorda, af tyg, papper, halm,

fjäder eller andra dylika ämnen ............

Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta
eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen .............................................

Glas, ljuskron- ...................................................

spegel-: slipade, ofolierade.....................

folierade .....................

ur- ............................................................

Handskar, alla slag ..........................................

Instrumenter: speldosor.......................................

Kastanier............................................................

Konserver, i hermetiskt slutna eller lufttäta
kärl förvarade ätbara varor, kärlens vigt

15 kr. pr

1 „

20 öre
40 „
40 „
40 „

4 kr.

2 „ „
15 öre „

kilogram.

inberäknad.................................................. SO „ „ »

Leksaker, af trä eller sammansatta ämnen,
med eller utan betsning, målning eller

lackering ...................................................1: 50 „ „ „

andra slag förtullas lika med det ämne,
arbetadt, hvaraf de bestå.

Anm. Vid förtullning af leksaker, alla
slag, eger afdrag ej rum för
askar, papper och dylikt omslag,
hvari de äro inlagda.

Likör.................................................................. 1 kr. pr liter.

Masker............................................................... 25 öre „ stycke.

Paraplyer och Parasoller: af siden eller halfsiden,
utan afseende i senare fallet på

silkets större eller mindre qvantitet...... 1 kr. pr stycke.

Perlor: oäkta, glas-.......................................... 50 öre pr kilogram.

Plymer, alla slag............................................. 10 kr. „ „

Speglar och lampetter....................................... 40 öre „ „

Spetsar, uddar och blonder.............................. 5 kr. „ „

Strumpor och andra på strumpstol eller genom
stickning tillverkade arbeten, ej
specificerade:

af hel- eller halfsiden-........................ 5 „ „ „

50 öre

Tryffel

Bevill,nings-Utskottets Betänkande N:o lfl.

Vantar:

hel- eller halfsiden-.................................

Vin, alla slag:

af till och med 21 procents alkoholhalt:

på fastager ..........................................

på buteljer ...........................................

Vindrafvor........................................................

Väfnåder:
helsiden-:

felb och plys .......................................

andra slag, guld- och silfvertyg derunder
inbegripna...........................

Anm. Sammet tullbehandlas såsom
helsiden, andra slag, då hela
ytan utgöres af silke, ehuru
frånsidan utvisar bomull,
halfsiden:

felb och plys, äfvensom filtar ..........

andra slag..........................................

5 kr. pr kilogram.

25 öre „ ,,

30 „ „ liter.

10 „ „ kilogram.

5 kr. pr kilogram.

tt tt It tt

tt ty yt tt

tt tt >> yy

Vid öde punkten (angående artikeln band):

af Herr J. Säd/: “Då jag inom Utskottet ej kunnat dela flertalets mening
om att, ehuru kändt är att franska handelstraktaten med detta år kommer att utlöpa,
Utskottet det oaktadt skulle med hänsyn till möjligheten af dess förlängning
föreslå alternativa tullsatser, der det ansetts att högre sådana än de hittills under
traktatstiden gällande borde åsättas, får jag härmed reservera mig mot denna i
motiveringen uttryckta åsigt samt dess tillämpning i såväl denna som följande
punkter, der alternativa förslag till tullsatser blifvit framstälda.

Jag anser nemligen att Riksdagen icke på en lös förutsättning längre bör
afhända sig eller fördröja iakttagandet af dess grundlagsenliga rätt att, der så
anses nödigt och nyttigt, bestämma en högre tullsats såsom fast och ovilkorlig.

Då jag derför tillåter mig föreslå att artikeln “band, silkessammets- och
helsiden-11 må åsättas den högre tullsatsen af 5 kronor pr kilogram såsom fast;
torde jag, för att ej behöfva återkomma med samma mening vid hvarje artikel,
der alternativa tullsatser i detta betänkande föreslås, få här angifva, det jag anser
att den högre tullsatsen af de alternativt föreslagna bör som fast och ovilkorlig
af Riksdagen bestämmas/1

Vid 57:de punkten (angående artikeln mats);

af Herrar C. S. Carlheim-GgUenskiöld, W. Croneborg, L. Kockum, Friherre C.
F. K. Barnekow och S. A. Hedlund: “Under yrkande af afslag på Utskottets beslut

Bill. till llihsd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

att ålägga artikeln mats en införseltull, få vi påyrka fortfarande tullfrihet för denna
råvara, enär den såsom sådan på senare tider börjat användas vid bränvinstillverkningen
och äfven i åtskilliga delar af landet användes till kreatursfoder, samt
sålunda på flera sätt visat sig vara för jordbruket särdeles nyttig, i det densamma
tillfört jordbruket ett värdefullt kreatursfoder och i följd deraf ett kraftigt tillskott
af gödningsämne, hvadan det synes oss orätt att genom åsättande af en införseltull,
som kan sägas verka nästan som ett införselförbud, beröfva jordbruket de
fördelar det ansett sig kunna hemta af denna införsel."

Vid 64:de punkten (angående artikeln ost):

af Herr S. A. Hedlund, som icke kunnat förena sig med flertalet i fråga
om införseltull å detta allmännyttiga näringsämne.

Vid 109:de punkten (allmän hemställan):

af Herr J. Sääf: “Då Utskottets betänkande icke upptager andra artiklar än de
som varit föremål för ändringsförslag, antingen af Kongl. Maj:t eller enskilda motionärer,
eller ock af Utskottets flertal ansetts böra undergå förändring, föranlåtes jag
att härigenom reservera mig i afseende på förbigåendet af de flerahanda artiklar, för
hvilka efter min mening ytterligare bort föreslås eu, om än ringa ändring; dels
“för vinnande af större lätthet och beqvämlighet vid tullberäkningen“ såsom Utskottet
flerstädes uttrycker sig, då eu lägre olämplig tariffsiffra utbytts mot en
högre, som ock genom åsättande af eu måttlig förhöjning å sådana artiklar, som
äro föremål för svensk industri men hvilka, genom en allt jemt tilltagande import
af samma slag, måste sakna nödig och tillräcklig afsättning i vår inhemska marknad
; hvarigenom den sedan några år fortgående aftyningen i mången näringsgren
än ytterligare ökas, som dock genom en klok och omtänksam tullagstiftning
skulle kunna i väsendtlig mån förekommas, ja, förändras till en lifskraft^ utveckling
af den industriella verksamheten i landet."

Bevillnings-Utskottbts Betänkande N:o 16.

!)1

Bil. Litt. A.

De enligt gällande Tulltaxa tullpligtiga varor,
torda efter de tullsatser de draga.

samman -

	Införsel 1878.
	Skålpund.
1 öre skölp. (= 2,35 öre kg.)
*1. Klorkalk ......................................................................................	1,455,280
*2. Oljor: feta icke flygtiga, bom- eller oliv-olja på fastager .....	4,015,771
*3. Papper: kardus-, makulatur-, poler- och smergel- ...........	395,861
4. Rör, rottingar, vass och andra slag..........................................	65,466
*5. Trävaror, arbetade, ej specificerade, af furu eller gran........	1,693,040
2 öre skölp. (=r 4,71 öre kg.)
1. Cikorierot ..................................................................................	762,367
2. Kakel, alla slag.........................................................................	19,676
3. Lök, alla slag, ej specificerade...................................................	272,058
4. Maltdrycker på fat, andra slag...................................................	199,932
5. Maskin- och vagnsmörja ............................................................	217,576
*6. Oljor: feta, icke flygtiga, bom- eller oliv-olja på flaskor eller
andra kärl.............................................................................	35,789
7. Dito dito hamp-, kokos-, palm och sparmaceti .....................	1,363,192
8. Dito fossila genom rectificering renade....................................	25,646,085
9. Papp..................................................................................	162,736\|
! *10, Papper: sug-, färgadt eller ofärgadt, tryck- och plansch-......	699,539
1 *11. Tändstickor ..........................................................................	25,328

'') De med * utmärkta artiklar beröras i fråga om tullsatserna af franska traktaten.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

\	Införsel 1878. j
3 öre skölp. (— 7,06 öre kg.)	Skålpund. J
*1. Bly, oarbetad^ ej specificeradt, omåladt och olackeradt	3,311
*2. Färger och färgningsämnen: blyhvitt, zinkhvitt och kremzer-
hvitt...............	1,899,258
*3. Glas: fönster-, alla slag	4,323,907
i 4. Dito spegel-, råa eller oslipade	17,5211
5. Gräs: färgadt, trensadt eller upprispadt	438,650!
: 6. Hagel..........	20,225
*1. Jern: gjutet, gjutgods, allt annat ej speciticeradt, gröfre a)	80,242
8. Dito dito skostift	- 2,845
*9. Jern: smidt eller valsadt, skostift	41,230
*10. Krukmakarearbeten, ej specificerade	1,539,793
11. Ljus: talg- och palmvin-.	3,009
12. Maltdrycker på fat. porter .	38,295
13. Mattor af spån etc.	76,853!
14. Oljor: feta icke flygtiga, andra icke specificerade slag	2,949,9881’
*15. Porslin: oäkta, hvitt eller enfärgadt men omåladt, talrickar	12,478
16. Senap, omalen	78,030
17. Såpa.....	27 11 3
18. Terpentinolja och Terpentinspiritus	379,956!
t *19. Trävaror: arbetade, ej specificerade, af alm, ask, björk etc.	681,605!
*20. Zink: arbetad, omålad och olackerad	21,221;
4 öre skölp. (— 9,41 öre kg.)
1. Frö: kanarie	84.213
2. Honing..........	l’566
3. Korgar och korgmakarearbeten af oskalade qvista!1 och
gröfre spån ,	10,849
*4. Papper: tapet-	7,312
5. Sirap, alla slag	16,047,128
6. Stearin , .	256,659
7. Tamarinder	725
5 öre skölp. (— 11,76 öre kg.)
*1. Bläck: skri!''-.	19,127
*2. Borstbindarearbeten med infattning af opoleradt eller måladt
trä eller jern	29,541

Bevillnings-Ut-skottets Betänkande N:o 16.

	Införsel 1878.
	Skålpund.
*3. Garn: jute-, fargalt eller blekt ...............................	50
*4. Glas: ljuskron- .......................................................	1 0,796
*5. Dito: spegel-, slipade, ofolierade .........................	135,351
6. Krut och s. k. patroner ...............................................	50,604
7. Lagerblad och Lagerbär ............................................	26,934
*8. Lakrits...............................................................................	154,020
*9. Ljus, andra slag................................................................	841,179
10. Pomeransblomvatten..................................................	3,565
*11. Porslin: oäkta, hvitt eller enfärgadt men omåladt, andra
pjeser .........................................................................	114,276
*12. Trävaror: arbetade, ej specificerade, af mahogny, jakaranda etc.	89482
*13. Tvål, andra slag ...............................................	89,143 ’ i
6 öre skölp. (— 14,12 öre kg.)	1
\| *1. Hudar och skinn ej hänförliga till pelsverk: beredda, sul-
läder etc..............................................................................	3,563,981
! *2. Jern: gjutet, gjutgods, ej specificeradt. gröfre b)................	81,634
i *3. Jern: gjutet, knappar.................................................................	4,473
4. Jern: smult eller valsadt, all annan spik samt allt annat
manufaktur- och haudtverkssmide, ej specifik, andra slag	658,596
5. Kimrök.........................................................................................	6,914
*6. Knifvar: tälj-, sjömans- etc. ...................................................	9,359
7. Lim, andra slag...........................................................................	282,251
*8. Porslin: oäkta, måladt eller tryckt, talrickar.......................	34,696
9. Rör: bambu- och spanska ...........................................	6,826
10. Stärkelse .................................................	1,823,094
11. Väfnader: bomulls-, segelduk.............................................	15,567
7 öre skölp. (— 16.47 öre kg.)
*1. Vin: alla slag, af till och med 21 % alkoholhalt på fastager	5,038,705
8 öre skölp. (= 18,82 öre kg.)
*1. Brodérmönster......................................	392
j *2. Garn: bomulls-, ofärgadt..............................................	2,392,930

94 Bevittuings-UtskotMs Betänkande N:o 16.

	Införsel 1878. j
	Skålpund. j
3. Hår: häst- eller tagel .................................................	72,728
*4. Papper: alla andra slag ....................................................	1,208,892
*5. Papperstapeter och border..............................................	211,015
6. Plommon, torra ......................................................	1.153,047
*7. Porslin: oäkta, måladt eller tryckt, andra pjeser........	203,555
*8. Visitkort och adresskort..................	7,650
9. Väfnader: linne, segel- och tältduk..........................	275,728
, 10. Ättika, alla slag........................................................	80,247
9 öre skålj). (— 21,n öre kg.)
1. Färger och färgningsämnen: indigo ...........................	67,207
10 öre skölp. (== 23,53 öre kg.)
1. Anis .............................................................................................	81,661
2. Apelsiner......................................................................................	633,605
3. Apelsinskal, torra........................................................................	Ingen införsel.!
*4. Bleckslagarearbeten, ej specificerade, olackerade ,	116,185
*5. Borstbindarearbeten med infattning af poleradt eller lackeradt
trä..........................................................................................	7,655
*6. Brefkuverter och papperspåsar...................................................	117,233
7. Citroner .......................................................................................	109,579
8. Citronskal, torra...........................................................................	684
9. Fenkol ..........................................................................................	174,042
10. Fernissa ......................................................................................	176,568
11. Fikon .........................................................................................	383,481
12. Frukter, torra..............................................................................	54,826
*13. Garn: ull-, ofärgadt.....................................................................	241,672
*14. Dito: linne-.ofärgadt.....................................................................	51,856
15. Dito: segel-och bind-..................................................................	104,004
*16. Glas: spegel-, slipade, folierade ................................................	98,872
*17. Glas: ur.......................................................................................	2,151
18. Grönsaker, torkade....................................................................	9,028
19. Hudar: pelsverk: beredda, get m. fl...........................................	6,705
20. Ingefära, torr .............................................................................	58,658

BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

	Införsel 1878.
■	Skålpund.
*21. Jern: gjutet, gjutgods, ej specificerad!, finare a)..	34,673
*22. Knifvar: bords-, med skaft af andra ämnen	82,712
23. Koriander	8,146
24. Korinter	44,956
25. Metvurst	71,124
26. Nötter: hassel-, val- och andra slag	156,339
27. Oliver.......	2,454
28. Pomeranser ..	2,731
29. Pomeranskuoppar	135,540
*30. Porslin: äkta, hvitt eller enfärgad!	80,215
\| 31. Russin	2,071,630
*32. Saxar: opolerade	9,443
33. Socker: oraffineradt, mörkare än n:o 18	43,653,500
*34. Speglar och lampetter	46,365
*35. Strumpstickor	12,158
*36. Strängar af metall	3,207
*37. Stålarbeten, opolerade	9,545
38. Vadd: andra slag	1,491
! *39. Väfnader: ylle-, pressduk	3,438
40. Dito: linne-, pressduk	1,997
41. Dito: vaxade mattor ................	108,409
11 öre skölp. (— 25,88 öre kg.)
1. Kaffe	24,920,420-
12 öre skölp. (— 28,21 öre kg.)
1. Kakao	108,055
2. Peppar	509,592
*3. Tvål: parfymerad	16,466
14 öre skölp. (~ 32,94 öre kg.)
*1. Garn: bomulls-, färgad!	645,279
2. Socker: raffiueradt	30,524,449

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

		Införsel 1878. Skålpund.
3.	Socker: oraffineradt, ljusare än n:o 18	109,4171 164
4.	Vismut
	15 öre skål)). (— 35,29 öre kg.)
•1.	Ben: arbetadt, andra slag	20,627 168,501 137
*2.	Bleckslagarearbeten: lackerade
*3.	Bly: arbetadt, måladt
*4.	Blyertspennor, alla slag	24,305 2
5.	Bläckpulver
*6.	Brodérduk af papper	1,793 3,506 3,012 848!
7.	Bronspulver
*8.	Fingerborgar
9.	Fjäder, spritad.
10.	Folier	5,574 909,517 486,685! 8,809 51,050 407,677! 14,756 57,350! 77!
: *n.	Garn: ull-, färgadt
*12.	Glas: andra slag
13. 14. 15.	Häktor, hakar och hyskjor Jern: handtverkssmide, poleradt Kaffe, brändt
*16.	Koppararbeten, opolerade
17.	Korkar: skurna, utan beslag
18.	Korksulor
19.	Mandel	539,041'' 225,852 43,093 21,284 11,764 Ingen införsel. 5,946; 4,279 1,478 2,269 43,883
20. 21.	Metaller: arbetade, andra slag utan bestrykning Papparbeten: olackerade
22.	Paraplyställningar
*23.	Perlor: oäkta, glas-
24.	Persikokärnor
*25.	Pomada
26.	Qvicksilfver
27. *28.	Rör: arbeten deraf, ej specific., som ej äro korgmakarearbeten Tenlikor
*29.	Tenn: arbetadt, olackeradt
30.	Väfnader: linne, blaggarn	180,239 119,087
*31.	Zink: arbetad, målad

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

1	Införsel 1878.
	Skålpund.
16 öre skölp. (~ 37,64 öre kg.)	;
*1. Champignoner	1,040:
*3. Konserver	257,665
*3. Soja och såser	18,073
4. Svampar	8,539
i *5. Tryffel	899
18 öre skölp. (— 42,ss öre kg.)	:
1. Väfnad er: bomulls-, mattväfnad	130
2. Väfnader: linne-, mattväfnad	5,523
3. Väfnader: linne, jutegarnsväfnad, blekt eller färgad	73,236!
20 öre skölp. (■= 47,os öre. kg.)
*1. Askar och dosor af sammansatta ämnen	14,195
*2. Borstbindarearbeten med infattning af ben, horn eller andra
ämnen	5,4101
3. Dadlar	4,595!
*4. Garn: linne, färgadt	101,754
5. Gevär	14,675
G. Horn: skifvor till lvktor m. in.	48
*7. Horn: knappar	69,372
*8. Hudar och skinn: ej pelsverk, beredda, andra slag	299,486
9. Hudar och skinn: pelsverk, oberedda, andra slag	4,253
''*10. Konfityrer .....	44,711
*11. Lack ............	16.977
*12. Lackerade arbeten, andra ej specificerade	385
13. Nattsäckar, kappsäckar etc.	47,362
14. Neglikor	25,070
*15. Nålar...............	37,668
*1G. Porslin: äkta, måladt	177,306
j *17. Sadelruakarearbeten: andra slag	15,643
*1B. Tråd: bomulls-, alla slag	243,049
*19. Tråd: linne-, oblekt	3,091
*90. Ur: vägg-, i foder af trä eller andra slag	152,881
1 21. Väfnader: bomulls-, bokbindarecloth	13,926
22. Vin af högre alkoholhalt än 21 % på fastager	315,721

Bth. till Flik sd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afä. 11 Höft.

BevHbrings-. Utskottets Betänkande N:o 16

1 " ......1 J 1 ........• .----—*———-—-———	Införsel 1878.
25 öre skölp. (== 58, si öre kg.)	Skålpund.
1. Bildhuggeriarbete!),andra slag af annat ej specifik ämne än trä	'' 8
2. Bokpermar, lösa	6,278''
3. Fisk: saltad, anjovis etc.	16,712
4. Fyrverkeriarbeten	178
*5. Knappar af sammansatta ämnen	121,446
*6. Knifvar: rak-	2,630
''*1. Korgar: andra slag	19.208
"8. Leksaker af trä eller sammansatta ämnen	122,796
9. Oljor: flvgtiga. ej specificerade	18,360
*10. Papparbeten: lackerade	14,533
11. Pennor: skrift, alla slag	11,197
12. Pennskaft	3,668
*13. Portföljer, andra slag	58,612
j *14. Sadelmakarearbeten med förgylda beslag	2,011
i *15. Saxar: polerade	502
\| 16. Senap: malen	19,313
17. Siktar och såll	894
\| *18. Stålarbeten: polerade	4,643
*19. Trävaror: svarfvarearbeten	36,117
i *20. Vätnader: bomulls-, andra slag, oblekta och ofärgade	112,510''
*21. Väfnader: ylle, filtar och mattor	304,784
*22. Väfnader: hår eller tagel, andra slag	1,069
23. Väfnader: vaxade, andra slag	79,878
SO öre skölp. (= 70,as öre kg.)
1. Chokolad	18 534
2. Frukter och bär: inlagda	12,048
3. Grönsaker: inlagda	3,550
*4. Handskinn, tillskurne	6
*5. Koppararbeten, polerade	1611
*6, Metallarbeten, andra slag. förgylda	1 30,471
*7. Tenn: arbetadt, lackeradt	11,433
*8. Tråd: linne, blekt	42,554
*9. Ur: vägg-, i foder af brons etc.	8.645
*10. Zink: arbetad, förgyld	375

B&villnings- Utskottets Betänkande N:o 16. 99

	■ Införsel 1878.
35 öre skalp. (82,34 öre kg.)	Skålpund.
*1. Bijouterivaror	48,323
*2. Etuis	21,770
3. Färger, cochenilj.....	33,639
4. Färglådor	4,848
w ............................... *5. Hår- eller tagelarbeteii	61
6. Kanel.....................	185,093
7. Kapris ........................	3,990
*8. Perlemor: arbetad.....................	790
40 öre skölp. (94,io öre kg.)
1. Album ...........................................................	48,338
2. Gardiner: rull-, målade eller tryckta	20^450
1 *3. Guttaperchaarbeten, andra slag	25,083
*4. Hattflätor.....................	5,759
5. Ingefära, syltad ...............................................	5,090;
6. Kautschuk i skifvor under 0,4 linie .............	616
7. Kautschuk i trähylsor, infattad .................	85
*8. Kautschuk: arbetad, andra slag .	353,018
9. Luktvatten..................................................	29,015
10. Piphufvuden, andra slag ............................. ..	30,323
*11. Silke, färgad!	11,115
*12. Skomakarearbeten, andra slag ... .	29^647
13. Väfnader: bomulls-, felb- och plys-	1,405
*1.4. Dito dito, andra slag, blekta	926,860
15. Dito dito, bolstervar	19.187
16. Dito linne-bolstervar	7,716
42 öre skölp. (— 98,si öre kg.) ■
1. Tobak, oarbetad, blad och stjelk	7,829,268
50 öre skölp. (— 117,63 öre kg.)
*1. Band. andra slag	178,757
*2. Ben: elfen- och hvalrosständer	902

100

Bevittnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

	Införsel 1878.
	Skålpund.
*3. Brodérduk. audra slag .............................................	13,729
*4. Horn: arbetadt, audra slag.......	18,954
*5. Hängslen: audra slag..................................................................	62,216
*6. Instrumenter: speldosor..............................................................	1,776
7. Kardeinuinmor........................................................................	16,721
8 Karkasser och karkassband..	1,347
9. Knallhattar...................................................................................	15,372
*10. Ivnifvar: peun-..........................................................................	8 j 8 3 2
*11. Knifvar: bords-, med skaft af silfver, etc................................	l’672
12. Korkar: skurna med beslag........................................................	607
13. Muskott.........................................................................................	6,637
14. Paraplyfodraler af läder..............................................................	2
*15. Perlor: oäkta, andra slag...........................................................	247
*16. Perukmakarearbeteo....................................................................	141
*17. Solfjädrar......................................................................................	993
*18. Strumpor, andra slag.................................................................	219,542
*19. Strängar, andra slag.....................................................................	379
20. Tobak: arbetad, andra slag........................................................	170,845
*21. Vantar: andra slag .....................................................................	16,338
*22. Väfuader: bomulls-, andra slag, tryckta eller pressade........	315,098
\| *23. Väfuader: bomulls-, damast-...................................................	16,859
60 öre skalp. (~ 141,15 öre kg.)
1. Glasflusser, oslipade, etc............................................................	Ingen införsel.
2. Munlack......................................................................................	1,386
*3. Skomakarearbeten af audra tyger...........................................	27,297
4. The............................................................................................	115,852
65 öre skölp. (— 152,vi öre kg.)	i
1. Väfuader: bomulls-, dräll-..........................................................	628:
2. Väfuader: linne, andra slag .....................................................	29,638\|
70 öre skölp. (— 164,as öre kg.)	.
1. Vekar: lump- och ljus-.........................................	5,492

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

101

	Införsel 1878. i
	Skålpund.
75 öre skölp. (— 176,44 öre kg.)
*1. Brodérduk af ull...........	1
*2. Hattfoder..............................	1,108
3. Kaviar ..................................	18,667!
4. Lim: husbiås och gelatiu	11,781
*5. Snörmakarearbeten: andra slag	39,0671
*6. Urdelar, ej specificerade..	3,307!
*7. Väfnader: bomulls-, gaze- in. fl.	120,271
*8. D:o ylle-, andra slag ....	2,893,6771
*9. D:o linne-, batist- in. fl.	105,680i
10. D:o vattentäta ...... [■	l,548i
j 1 krona skölp. (— 285,zs öre kg.)
j *1. Band: halfsiden.......................................	6,846
\| *2. Brodérduk af silke och annat material	Ingen införsel.:
3. Halsduksvalkar..............................	Ingen införsel.;
j *4. Handskar....................................................................	7,040
*5. Hudar och skinn: pelsverk, oberedd», bäfver m. fl.	877
*6. Hängsle!) af siden.............................	1,428
7. Piphufvuden af sjöskum..............	1,374
*8. Portföljer af siden .	323
*9. Skomakarearbeten af siden	281
*10. Spetsar, andra slag............................................	7,383
*11. Tråd: koppar-, förgyld............................................	Ingen införsel.
*12. Väfnader: helsiden: felb- och plys	1,324
*13. Dito halfsiden: felb- och plys ......	173
*14. Dito dito : andra slag........................	126,410
1 krona lo öre skölp. (— 270,54 öre kg.)
1. Käppar, alla slag,	7,466
1 krona 25 öre skölp. (— 294,ot öre kg.)
*1. Väfnader: bomulls-, tyll-	44,480:

102

Bevillniugs-Utskottäs Betänkande lS'':o 16.

	Införsel 1878. ;
	Skålpund.
1 krom 60 öre skölp. (— 305,83 öre kg.)
1. Tobak: arbetad, cigarrer............................	106,874;
1 krona 50 öre skölp. (= 352,88 öre kg.)
*1. Band: silkessammets- och helsiden	9,215 i
*2. Brodérduk: af silke..........................	Ingen införsel.
*o. Snörmakarearbeten: af siden.......	13,5141
*4. Spetsar: silkes-.......................................	1,0601
! *5. Strumpor: af siden...........................	954
6. Vadd: silkes- .........................................	1
7. Vantar: af siden..............................................................	73
\| *8. Väfnad er: af siden, andra slag........................	39,821
2 kronor skölp. (== 470,so öre kg.)
*1. Blommor: konstgjorda delar deraf...................	680
2. Saffran................................................................	2,7 0 71
3: Sköldpadd, arbetad.............................	X\|
3 kronor skölp. (— 705,tu öre kg.)	i!
*1. Plymer, alla slag ............ .... .	1,573
5 kronor skölp. (— 1,176,2a öre kg.)
*J. Blommor: konstgjorda ..........	3,831
5 kronor 50 öre skölp. (= 1,203,89 öre kg.)
1. Vanilj...................................................................................	668
20 öre centnern (— 47,os öre för 100 kg.)
1. Krita, hvit, malen.....................	Gentil. 5,038
40 öre centnern (= 94, io öre pr 100 kg.)
1. Hvitbetor: råa	Ingen införsel.
50 öre centnern == (117,03 öre pr 100 hg.)
1. Jern: gjutet, kanoner.................................................................	Ceutn. 988

Bevittmngs- Utskottets Betänkande N:o 16. 103

75 öre centnern (— 176,44 öre pr 100 kg.) *1. Bensvart, benkol och bister	1 t Införsel 1878. 1
Centn, 3,442 Dito 4,881
2. Glas: bunkar, burkar etc.
1 krona centnern (— 285,25 öre pr 100 kg. )
1. Jern: gjutet: grytor, pannor etc.	Dito 5,434
1 krona 25 öre centnern (— 294,07 öre pr 100 kg.)
1. Jern: gjntet: bomber och kulor	Dito 12
1 krona 50 öre centnern (= 852.ss öre pr 100 kg.)
1. Jern: smult eller valsätt: spik af 1,6 tums längd och der-öfver	Dito 15,384
2. Kummin	Dito 56
\| 2 kronor centnern (= 470,so öre pr 100 kg.)
1. Hvitbetor: sönderskurna	Dito 344
5 kronor centnern (1,176,7a öre pr 100 kg.)
1. Jern: smult eller valsadt: kedjor med iänkjernet under samt till och med 0,2 tums diameter	Dito 160;
1 öre pr ort ■(— 235,35 öre kg.)
*1 • Guld: bok, äkta och oäkta	Ort: 90,794 Dito 1,100 Dito 103,099; Dito 3001
*2. Dito musiv-, puder- eller unsen-
*3. Gulddragarearbeten af guld och silfver 4. Tråd: guld- och silfver-
3 öre pr ort (''— 705pa öre kg.)
*1. Silfver: arbetad!, förgyldt eller oförgvldt	Dito 81,13?!
5 öre pr ort (~ 1,176,26 öre kg.)
*1, Guld: arbetadt	Dito 4,003!

104

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

j -..... • * ----- • ,n ..... ■■	Införsel 1878.
20 öre pr kanna (= 7,64 öre litern.)
1. Maltdrycker på buteljer: andra slag..........................................	Kan:r 29,502
26 öre kannan (— 9,sa öre pr liter.)
1. Mjöd ........................................................	Dito 8
30 öre, kannan (— 11,46 öre pr liter.)
1. Maltdrycker på buteljer: porter................................................	Dito 4,793
40 öre kannan (— 15,28 öre pr liter.)
1. Musslor: insyltade........................................................................	Ingen införsel.
1 . 55 öre kannan (» 21,02 öre pr liter.)	Kannor.
*1. Vin af till och med 21 % på buteljer..................................... i	403,721
1 1 krona 15 öre. kannan (— 43,94 öre pr liter.)
i *1. Bränvin på fastager af franska vindrufvor.............................. 1	008,500
1 krona 50 öre kannan (— 57,32 öre pr liter.)
1. Bränvin och sprit på fastager af säd etc.................................	88,496
2. Dito dito dito af ris: arrack...........................	400,329
3. Dito dito dito af socker: rum..........................	87,186
4. Dito dito dito af vindrufvor, då varan ej är
fransk eller direkt importerad............................................	8,857
5. Bränvin och sprit på fastager af annan frukt ........................	1,370
2 kronor kannan (=*= 76,42 öre pr liter.)
'' *1. Likör .......................................................................................	8,503
2. Vin öfver 21 % på buteljer........................................................	2,229
2 kronor SO öre kannan (— 87,ss öre pr liter.)
•l. Bränvin på buteljer eller krus: alla slag................................	56,308

B$i^fngs-1Jksfagtt$ts Betgpkgnik M- 1Q5

1
	Införsel 1878.
3 kronor kannan (— 114,an öre- pr, liten.)-,
1. iEtber och »ther spirituosus......................................................	Kannor 2,514
2. iÉtlherarter, sammansatta ..........................................................	Dito 705
10 öne. stycket,	Stycken:
*1. Masker .......................................................................................	7,910
2. Nötter: kokos- ............................................................................	870
25 öre stycket.
*1. Paraplyer och parasoller, andra slag.......................................	180,242
40 öre stycket..
*1. H^jitar: af ull, hår etc. ..............................................................	187,885
*2. Hattar: af halm eller strå etc...................................................	128,666
*3. Hattar: andra slag.......................................................................	24,393
50 öre stycket.	.
1 Instrumenter: musikaliska, flöjter etc.........	639
*2., Ur: med boett af annat ämne.................................	27,443
75 öre stycket.
*1. Paraplyer och parasoller: af siden	25,319
1 krona stycket.
*1. Instrumenter: musikaliska: gitarrer etc.	1,368
*2. Ur: fick-, med boett af guld	6f748
*3- D:o: skeppskronometrar......................	6
1 krona 50 öre stycket.
*1. Hattar af, siden,,och monterade fruntimmers- .	1,380
5 kronor stycket.	il;
*1. Vagnar och åkdon: arbetsfordon och Jastvagnar	37
15 kronor stycket.
1. Vagnar: tvåhjuliga och slädar — * i* • •••''- • ■ •• -------’*> f»	30

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 11 Häft.

106

BevUlnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

25 kronor stycket.	Införsel 1878.
*1. Vagnar; fyrhjuliga, trillor	Stycken 26 Dito 358
40 kronor stycket. *1. Instrumenter: musikaliska: fortepianon, tafflar
50 kronor stycket. *1. Vagnar och åkdon: fyrhjuliga, kalftäckta mindre	Dito 7
60 kronor stycket. *1. Instrumenter: musikaliska: fortepianon, flyglar	Dito 4 8
100 kronor stycket. *1. Vagnar och åkdon: andra slag	Dito 25
18 kronor pr gross. 1. Kort, spel-	Ingen införsel. Kronor. 27 304
5 % af värdet. 1. Gasmätare
*2. Instrumenter: musikaliska: orgelverk	42,697 507,061 77,194 24 587
3. Kemiskt-tekniska preparater
4. Sprutor: brand-
5. Vattenglas
10 % af värdet. *1. Jern: kassakistor och sängar	31,388 174
2. Korksulor i förening med väfnad eller skinn
3. Skriftaflor, innefattade i permar	495
4. Slöjdvaror, hvars hufvudbeståndsdel icke kan urskiljas 5. Varor, som icke kunna hänföras till någon af tulltaxans \| bestämmelser, mer eller mindre arbetade	221,986 94,178

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1880.