Bev {Ilning s- Utskottets Memorial N:o 16 (Betänkande 1883:Bevu16 bevu)

Bev {Ilning s- Utskottets Memorial N:o 16.

N:o 16.

Ank. till Eiksd. Kansli den 3 Juni 1883, kl. 3 e. m.

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa
delar af Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7 angående
allmänna bevillningen.

Enligt till Bevillnings-Utskottet ankomna protokollsutdrag hafva
Kamrarne fattat skiljaktiga definitiva beslut i de delar af Utskottets
Betänkande N:o 7 angående allmänna bevillningen, som här nedan
omförmälas.

l:o.

Under 5:te punkten hade Utskottet hemstält, bland annat, att
förra delen af § 3 mom. 1 i förordningen angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst måtte erhålla följande lydelse:

uFast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde. Detta
värde bestämmes med ledning af de om hvarje särskild egendoms
storlek, beskaffenhet och afkastning inhemtade upplysningar samt erhållna
uppgifter om arrende- eller hyresafgifter, köpeafhandlingar och
värderingar för egendomens belåning eller försäkrande mot brandskada41.

Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot Första
Kammaren för sin del, med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda
framställning, beslutit, att berörda stadgande skall erhålla följande
lydelse:

uFast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde med ledning
af köpeafhandlingar, arrende- eller hyresafgifter, värderingar för samma
Bih. till RiJcsd. Prot. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 15 Höft.

Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 16.

egendoms belåning eller försäkrande mot brandskada samt öfriga om
hvarje särskild egendoms storlek, beskaffenhet och afkastning erhållna
uppgifter eller inhemtade upplysningar. “

1 För frågans afgörande genom gemensam omröstning föreslår Utskottet
följande voteringsproposition:

“Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Andra Kammaren
godkända hemställan att förra delen af § 3 mom. 1 i förordningen
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst skall erhålla
följande lydelse:

Ja j

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen lika med Första Kammaren beslutit,
att ifrågavarande stadgande skall erhålla följande lydelse:

“jFast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde med ledning
af köpeafhandlingar, arrende- eller hyresafgifter, värderingar för samma
egendoms belåning eller försäkrande mot brandskada samt öfriga om
hvarje särskild egendoms storlek, beskaffenhet och afkastning erhållna
uppgifter eller inhemtade upplysningar

2:o.

Under 5:te punkten hade Utskottet vidare hemstält, att senare
delen af samma moment måtte erhålla följande lydelse: »skolande dervid
värdet af torfmosse och växande skog, som innehafves af annan
än jordegaren, ej tagas i beräkning, enär inkomst deraf beskattas
enligt § 8 mom. 2 b)“.

Denna hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot Andra
Kammaren för sin del uteslutit ifrågavarande stadgande ur författningsförslaget.

Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 16.

För frågans afgörande genom gemensam omröstning föreslår
Utskottet följande voteringsproposition:

uDen, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Första Kammaren
godkända hemställan, att senare delen af § 3 mom. 1 i förordningen
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst må erhålla följande
tydelse: “skolande dervid värdet af torfmosse och växande skog,
som innehafves af annan än jordegaren, ej tagas i beräkning, enär inkomst
deraf beskattas enligt § 8 mom. 2 b);u
röstar

J a ;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen lika med Andra Kammaren beslutit,
att ifrågavarande stadgande skall ur författningsförslaget utgå“.

3:o.

Under 5:te punkten hade Utskottet vidare hemstält, att d.et i §
11 mom. 2 stycket b) förekommande stadgande_ om befrielse i visst
fall för jernkontoret från utgörande af inkomstbevillning måtte erhålla
följande lydelse:

“jernkontoret, i den mån detta verks vinstmedel användas till
allmänt nyttiga ändamål44.

Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot Första
Kammaren för sin del beslutit, att ifrågavarande del af § 11 skall erhålla
följande lydelse:

“jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lemnar utdelning åt sina delegare44.

För frågans afgörande genom gemensam omröstning föreslår Utskottet
följande voteringsproposition:

“Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Andra Kammaren
godkända hemställan, att det i § 11 mom. 2. stycket b) af samma
Utskotts förslag till förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst förekommande stadgande om befrielse i visst fall för

Bcvillnings- Utskottets Memorial N:o 16.

jernkontoret från utgörande af inkomstbevillning må erhålla följande
lydelse:

“jernkontoret, i den mån detta verks vinstmedel användas till
allmänt nyttiga ändamål41; röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen lika med Första Kammaren beslutit,
att ifrågavarande del af § 11 i förordningen angående bevillning af
fast egendom samt af inkomst skall erhålla följande lydelse:

“jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lemnar utdelning åt sina delegare.
“

4:o.

Utskottet hade vidare hemstält, att i § 11 mom. 2 måtte bland
de från utgörande af inkomstbevillning frikallade under punkten g)
upptagas “gåtvo- och understödstagare: för gåfva eller understöd af
enskild gifvare41.

Denna hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot Andra
Kammaren för sin del beslutit, att det sålunda föreslagna stadgandet
skulle ur författningsförslaget utgå.

För frågans afgörande genom gemensam omröstning föreslår
Utskottet följande voteringsproposition:

“Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Första Kammaren
godkända hemställan, att i § 11 mom. 2 af förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst måtte bland de från utgögörande
af inkomstbevillning frikallade under punkten g) upptagas
“gåfvo- och understödstagare: för gåfva eller understöd af enskild gifvare44,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Bevillnings- Utskottets Memorial N:o 16.

Vinner Nej, hav Riksdagen lika med Andra Kammaren besluta,
att orden “gåfvo- och understödstagare: för gåfva eller understöd af
enskild gifvare44 skola ur § 11 mom. 2 af författningsförslaget utgå.

5:o.

Utskottet hade vidare hemstält, dels att § 19 mom. 4 måtte erhålla
följande lydelse:

“Skattskyldig, som underlåter att inom föreskrifven tid aflemna
infordrad uppgift, hvarom stadgas i § 18, hafve förlorat rätten att
fullfölja talan mot pröfningsnämndens beslut i fråga om beloppet af
den inkomst, som uppgiften skolat afse, utom i de fall, då pröfningsnämnden
uppskattat inkomsten till högre belopp än det af taxeringsnämnden
antagna eller ock inkomst först af pröfningsnämnden till bevillning
taxerats, för hvilka fall talan må fullföljas i fråga om det belopp,
hvarmed taxeringen blifvit af pröfningsnämnden förhöjd, eller
den nya taxering, som genom pröfningsnämndens beslut uppkommit44;

dels ock att § 62 mom. 1 måtte erhålla följande lydelse:

“Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnd öfverklagat taxeringsnämnds
beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden
åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad eller
nedsatt, må emot pröfningsnämnds beslut vidare talan icke af skattskyldig
föras.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,
som icke till följd af stadgandet i § 19 mom. 4 förlorat rätt
till talan, äfvensom af kronans ombud eller af vederbörande kommun,
och skola besvären, stälda till kammarrätten, ingifvas till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande före klockan tolf å sista helgfria dag i December
månad det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest icke
varda till pröfning upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring
från vederbörande infordrats, och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarne
varda fogade så väl utdrag af taxeringslängd och
beskattningsnämndernas protokoll, i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan
angå, som ock de till bemälde nämnder i frågan ingifna
handlingar, hvilka, så vidt de ej hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande
finnas förvarade, genom klagandens försorg anskaffas, insänder Kongl.
Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten samtliga handlingarne
ejmte eget utlåtande.44

Bevillnings-Utsköttets Memorial N:o 16.

Hvad Utskottet sålunda hemstält har Första Kammaren bifallit,
hvaremot Andra Kammaren för sin del med afseende å § 19 mom. 4
utbytt orden “högre belopp41 mot “annat belopp44 och uteslutit senare
delen af momentet från och med orden “för hvilka fall44, samt med
afseende å § 62 inom. 1 uteslutit orden “eller nedsatt44, under det Kammaren
i öfrigt godkänt Utskottets hemställan.

Då dessa frågor stå i det samband med hvarandra, att de torde
böra i ett sammanhang afgöras, får Utskottet för frågornas afgörande
genom gemensam omröstning föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som bifaller Bevillnings-Utsköttets, af Första Kammaren
godkända hemställan, att dels § 19 mom. 4 i förordningen angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst må erhålla följande lydelse:

»Skattskyldig, som underlåter att inom föreskrifven tid aflemna
infordrad uppgift, hvarom stadgas i § 18, hafve förlorat rätten att fullfölja
talan mot pröfningsnämndens beslut i fråga om beloppet af den
inkomst, som uppgiften skolat afse, utom i de fall, då pröfningsnämnden
uppskattat inkomsten till högre belopp än det af taxeringsnämnden
antagna eller ock inkomst först af pröfningsnämnden till bevillning
taxerats, för hvilka fall talan må fullföljas i fråga om det belopp,
hvarmed taxeringen blifvit af pröfningsnämnden förhöjd, eller den nya
taxering, som genom pröfningsnämndens beslut uppkommit»;

dels ock § 62 mom. 1 af samma förordning må erhålla följande
lydelse:

»Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnd öfverklaga! taxeringsnämnds
beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden
åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad eller
nedsatt, må emot pröfningsnämnds beslut vidare talan icke af skattskyldig
föras.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,
som icke till följd af stadgandet i § 19 mom. 4 förlorat rätt
till talan, äfvensom af kronans ombud eller af vederbörande kommun,
och skola besvären, stälda till kammarrätten^ ingifvas till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande före klockan tolf å sista helgfria dag i December
månad det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest icke
varda till pröfning upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring
från vederbörande infordrats, och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarne
varda fogade så val utdrag af taxeringslängd och beskattningsnämndernas
protokoll, i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan
angå, som ock de till bemälde nämnder i frågan ingifna handlingar,
hvilka, så vidt de ej hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande finnas förvarade,
genom klagandens försorg anskaffas, insänder Kongl. Maj:ts

Bevillnings-Utslcottets Memorial N:o 16. 7

befallningshafvande till kammarrätten samtliga handlingar^ jemte eget
utlåtande», röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, bär Riksdagen lika med Andra Kammaren besluta,
att § 19 mom. 4 skall erhålla följande lydelse:

»Skattskyldig, som underlåter att inom föreskrifven tid aflemna
infordrad uppgift, hvarom stadgas i § 18, liafve förlorat rätten att fullfölja
talan mot pröfningsnämndens beslut i fråga om beloppet af den
inkomst, som uppgiften skolat afse, utom i de fall, då pröfningsnämnden
uppskattat inkomsten till annat belopp än det af taxeringsnämnden
antagna eller ock inkomst först af pröfningsnämnden till bevillning
taxerats»;

samt § 62 mom. 1 följande lydelse:

»Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnd öfverklaga! taxeringsnämnds
beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden
åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad, må
emot pröfningsnämnds beslut vidare talan icke af skattskyldig föras.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,
som icke till följd af stadgandet i § 19 mom. 4 förlorat rätttill
talan, äfvensom af kronans ombud eller af vederbörande kommun,
och skola besvären, stälda till kammarrätten, ingifvas till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande före klockan tolf å sista helgfria dag i December
månad det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest icke
varda till pröfning upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring
från vederbörande infordrats, och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarne
varda fogade såväl utdrag af taxeringslängd och beskattningsnämndernas
protokoll, i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan angå,
som ock de till bemälde nämnder i frågan ingifna handlingar, hvilka,
så vidt de ej hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande finnas förvarade,
genom klagandens försorg anskaffas, insänder Kongl. Maj:ts befallningshafvande
till kammarrätten samtliga handlingarne jemte eget utlåtande.»

6:o.

Utskottet hade slutligen hemstält, att § 21 måtte erhålla följande
lydelse:

Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 16.

»En hvar skattskyldig, som icke enligt denna förordning är pligtig
att aflemna uppgift för taxeringen, vare obetaget att meddela upplysning
om sina inkomsters och tillgångars verkliga belopp, samt dervid
likaledes uppgifva de afdrag, som han vid inkomstens beräkning anser
sig berättigad att på grund af § 10 mom. 4 tillgodonjuta. Sålunda
frivilligt meddelad uppgift, hvars offentliggörande den skattskyldige förklarar
sig icke medgifva, må endast inför beredningen och, med den
skattskyldiges samtycke, inför taxerings- eller pröfningsnämnden företes,
men icke utan hans samtycke i nämndens protokoll intagas; skolande,
sedan frågan om samme skattskyldigs taxering blifvit afgjord,
sådan uppgift till honom återställas eller bevisligen förstöras af den,
som densamma emottagit.»

Denna hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot Andra
Kammaren godkänt förslaget med den förändring att efter de i senare
punkten förekommande begynnelseorden »Sålunda frivilligt meddelad»
inskjutits orden »så ock enligt § 18 infordrad».

Då emellertid § 18 blifvit af båda Kamrarne till Utskottet återförvisad
samt Utskottet ännu icke varit i tillfälle att med anledning
af denna återremiss afgifva utlåtande, lärer den ifrågasatta förändringen
i lydelsen af § 21, hvilken icke är af beskaffenhet att kunna göras till
föremål för gemensam omröstning, nu icke böra till pröfning företagas,
utan kommer Utskottet att härom framdeles afgifva yttrande; livilket
Utskottet skolat

för Riksdagen anmäla.
Stockholm den 3 Juni 1883.

På Utskottets vägnar:
A. G:SON BENNICH.

Herr E. G. Boström har anhållit få antecknadt, att han icke deltagit
i justeringen af detta memorial.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883.