Betygssystemet i grundskolan
Betänkande 1994/95:UbU8
Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU08
Betygssystemet i grundskolan
Innehåll
1994/95 UbU8
Sammanfattning
Utskottet avstyrker tolv motionsyrkanden från allmänna motionstiden i år med förslag om ändringar i nu gällande riksdagsbeslut om nytt betygssystem för grundskolan. Utskottet anser att riksdagen skall stå fast vid sitt ställningstagande för drygt tre månader sedan om betygssystemets utformning.
I fem reservationer föreslår m, c, fp och kds -- var för sig eller i olika kombinationer -- uttalanden av riksdagen beträffande utvecklingssamtalen, nationella prov, individuellt uppföljningsprogram och omdöme i slutbetyget. Vänsterpartiet förordar i två reservationer en utredning om betygsfri skola resp. frihet från avgifter vid särskild prövning för att höja eller komplettera betyg.
Motionerna
1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad i motionen anförts om skriftligt omdöme.
1994/95:Ub310 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevers möjlighet att utan avgift komplettera eller höja redan satta betyg.
1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingssamtal i strukturerade former, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omdömen för elever som inte kan ges avgångsbetyg i årskurs 9, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriska nationella prov i årskurs 5, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett individuellt uppföljningsprogram för elever som inte nått de angivna kunskapsnivåerna i årskurs 5.
1994/95:Ub342 av Helena Frisk m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet till dispens från kraven på betyg i grundskolan.
1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en betygsfri skola enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sexgradigt betygssystem fr.o.m. årskurs 7, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den avlämnande skolan skall ha skyldighet att utarbeta ett skriftligt omdöme för elever som inte uppnått fastställd kravnivå i ett ämne när han/hon lämnar grundskolan.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av betyg för elever med skolsvårigheter, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationella prov och uppföljning av studieresultaten.
Utskottet
I december 1993 godkände riksdagen -- med vissa förändringar -- de riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem för det obligatoriska skolväsendet som den dåvarande regeringen hade lagt fram (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82). På hösten följande år föreslog den då nytillträdda regeringen ändringar i det beslutet, vilka godkändes av riksdagen (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr. 136). Det nu gällande riksdagsbeslutet innebär i sina huvuddrag att betyg skall sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en elev inte når upp till kursplanens krav för godkänd nivå, får han eller hon inget betyg i ämnet. Riksdagen slog än en gång fast att utvecklingssamtalen skall vara den viktigaste formen för kontakterna mellan skolan och hemmet.
Under den allmänna motionstiden innevarande riksmöte har ett antal motioner väckts med yrkanden om vissa förändringar i det senaste, nu gällande riksdagsbeslutet, vilka utskottet i det följande tar ställning till.
Vänsterpartiet återkommer i motion 1994/95:Ub364 yrkande 7 till sitt förslag att en parlamentarisk utredning skall tillsättas om konsekvenserna av en helt betygsfri skola. Motionärerna anför utförligt en rad argument mot användningen av betyg i skolan och menar att framtidens elever inte behöver betyg för att utvecklas, erhålla kunskaper och en bred kompetens. I stället krävs en skola som tar elevers erfarenheter och färdigheter på allvar utan att försöka fånga in dem i redan färdiga mallar.
Det är enligt motion 1994/95:Ub342 (s) uppenbart att betygen lätt styr undervisningens inriktning och begränsar elevernas vilja att själva söka kunskap. Det är därför angeläget att man med stor ödmjukhet följer erfarenheterna också av det nya betygssystemet. Motionärerna ser en allvarlig begränsning i det absoluta kravet på att det skall ges betyg och föreslår möjlighet till dispens för försök med en betygsfri grundskola.
Utskottet anförde vid sin behandling tidigare under innevarande riksmöte av det då aktuella yrkandet från Vänsterpartiet bl.a. att varje betygssystem oavsett utformningen påverkar arbetet i skolan. Efter ett flertal utredningar och remissomgångar kunde man, menade utskottet, konstatera att det perfekta betygssystemet sannolikt inte finns. Utskottet ansåg emellertid att det finns behov av ett nationellt betygssystem för att ge eleverna intyg på uppnådda kunskaper efter genomgången grundskoleutbildning. Betygen spelar också en viss roll som instrument för urval till gymnasieskolan, fastslogs det.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. I nu förevarande sammanhang och med anledning av vad i motion 1994/95:Ub342 anförs om att man bör följa erfarenheterna av det nya betygssystemet vill utskottet erinra om den kommitté som regeringen står i begrepp att tillsätta om skolans inre arbete (jfr prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 26). Det bör enligt utskottet inte uteslutas att denna kommitté i sitt arbete följer erfarenheterna av ett mål- och kursrelaterat betygssystem och iakttar de förändringar i skolmiljön som blir följden av det nya betygssystemets införande. Utskottet vill även tillägga att Skolverket inom ramen för sin reguljära uppföljningsverksamhet kan förväntas uppmärksamma pedagogiska och andra konsekvenser av det nya betygssystemet.
Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå motionerna 1994/95:Ub342 och 1994/95:Ub364 yrkande 7.
Antalet betygssteg och betygstillfällen tas upp i motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 13, där det föreslås att betygsskalan skall omfatta sex steg och att betyg skall ges fr.o.m. årskurs 7. Motionärerna anför att det inte får vara för glest mellan betygsstegen, om betygssystemet skall medverka till att motivera eleven till att försöka nå nästa steg. Informationen, som betygen skall ge, blir också bristfällig, om antalet steg är alltför litet. Inom ramen för ett mer allmänt hållet yrkande om betydelsen av betyg för elever med skolsvårigheter anförs i motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 2 att betygen genom det minskade antalet steg blir sämre när det gäller att informera om elevens kunskaper och som pedagogiskt verktyg.
Som framgår av det föregående har riksdagen tidigare under innevarande riksmöte på förslag av den nuvarande regeringen beslutat att betyg skall sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 och att betygsskalan skall vara tregradig. Vid sitt tillstyrkande av regeringens förslag (bet. 1994/95:UbU6 s. 8) ansåg utskottet att det inte fanns bärande skäl för att i grundskolan såvitt avser godkäntnivån och nivåerna ovanför ha ett större antal betygssteg än de tre som riksdagen ett år tidigare hade beslutat för gymnasieskolan. Utskottet vidhåller sin uppfattning och föreslår att riksdagen skall hålla fast vid sitt tidigare ställningstagande såvitt avser antalet betygssteg och betygstillfällen. Med hänvisning härtill avstyrks de båda nu förevarande motionsyrkandena.
I motion 1994/95:Ub339 (m) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande av riksdagen om vad motionärerna har anfört om utvecklingssamtal i strukturerade former. Skolor, som i utvecklingsarbetet kring samtalen mellan hem och skola finner att de vill ge skriftlig information, skall inte anses hindrade från att göra så. Motionärerna hänvisar till utvecklingssamtalen inom arbetslivet med de noteringar som samtalen leder fram till. De anser det önskvärt med en liknande utveckling i skolan.
Utskottet uppehöll sig utförligt vid den nya ordningen med utvecklingssamtal, när utskottet tidigare under innevarande riksmöte behandlade regeringens förslag om ändringar i riksdagsbeslutet om nytt betygssystem. Av vad utskottet då anförde framgår att samtalen skall vara förberedda mycket noggrant och att de skall vara väl strukturerade. På utskottets initiativ gav riksdagen regeringen som sin mening till känna att utvecklingssamtalen i de fall det visat sig att en elev har problem av något slag bör mynna ut i ett åtgärdsprogram, vars karaktär utskottet närmare utvecklade. Utskottet fann det naturligt att det skriftligen anges vad åtgärdsprogrammet innehåller, såsom en bekräftelse på vad man är överens om i fråga om ömsesidiga åtaganden från hemmets och skolans sida (bet. 1994/95:UbU6 s. 5 f.). Det finns skäl att liksom vid behandlingen av regeringens förslag i höstas även i det här sammanhanget erinra om att regeringen i den då aktuella propositionen åberopade att den tidigare regeringen hade uppdragit åt Statens skolverk att -- med utgångspunkt i riksdagens beslut om utvecklingssamtal -- på lämpligt sätt initiera och stödja utvecklingsarbete i skolan med att förnya kontaktformerna mellan skola och hem.
Utskottet, som sålunda hänvisar till sin tidigare utförliga behandling vid två tillfällen av utvecklingssamtalen, kan inte finna annat än att förevarande yrkande är tillgodosett med vad riksdagen tidigare har beslutat. Med anledning härav bör det avslås.
Med ändring av det inledningsvis nämnda riksdagsbeslutet i december 1993 har riksdagen tidigare under innevarande riksmöte beslutat att nationella prov i ämnena svenska, engelska och matematik skall vara obligatoriska endast i årskurs 9.
Enligt motionerna 1994/95::Ub339 (m) yrkande 4 och 1994/95:Ub901 (m) yrkande 18 är det olyckligt att det tidigare beslutet om nationella prov även i årskurs 5 revs upp. I den förra motionen anförs att det finns flera skäl att ägna större intresse åt undervisningens resultat samt att elever och föräldrar skall ha rätt till information om den enskilde elevens prestation. Den senare motionens yrkande innefattar ett förslag att regeringen skall återkomma med en redovisning av hur den nationella uppföljningen av studieresultaten skall genomföras, så att eventuella beslut kan fattas i syfte att nå kursplanernas mål.
Utskottet finner inte anledning att ändra sin uppfattning från i höstas att nationella prov skall vara obligatoriska endast i slutet av årskurs 9. Även den här gången hänvisar utskottet till att det skall finnas tillgång till nationella prov i svenska, engelska och matematik för årskurs 5 för att lärarna skall kunna se om eleverna har nått kravnivån i den årskursen. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller nödvändigheten av att undervisningen utvärderas. På lokal nivå bör detta kunna tillgodoses genom den nu nämnda tillgången till prov. Det bör tilläggas att Skolverkets arbete med ett nationellt provsystem syftar till att bibehålla en likvärdig utbildning i hela riket och möjliggöra en mätning av kvalitet och kunskaper såväl i det offentliga skolväsendet som i fristående skolor.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna i nu berörda delar.
För elever som inte har nått de mål för årskurs 5 som kursplanerna anger skall enligt motion 1994/95:Ub339 (m) ett individuellt uppföljningsprogram göras upp av hem och skola tillsammans. Ett sådant program skall dels innehålla planer för skolans extra insatser, dels ange hur eleven och hemmet skall arbeta för att skolarbetet skall utvecklas positivt (yrkande 5).
Utskottet har i det föregående haft anledning att erinra om den ordning med åtgärdsprogram för elever med problem av något slag som riksdagen på utskottets förslag har beslutat tidigare under innevarande riksmöte. Åtgärdsprogrammet skall i förekommande fall vara resultatet av utvecklingssamtal. Av vad utskottet då anförde framgår att programmet bör utarbetas av skola, elev och föräldrar tillsammans och utgå från elevens behov. Det skall av programmet framgå vad det är man vill söka åstadkomma. Riksdagens beslut om utvecklingssamtal innebär att skolan regelbundet under hela grundskoletiden skall informera elev och föräldrar om elevens skolgång. I de fall man lokalt beslutar att nyttja centralt tillhandahållna ämnesprov i årskurs 5 ger utvecklingssamtalen efter ett sådant genomgånget prov självfallet mycket viktig information om elevens situation och en naturlig grund för ett eventuellt åtgärdsprogram. Enligt utskottets uppfattning ligger denna ordning helt i linje med motionärernas yrkande om uppföljningsprogram. Med hänvisning härtill bör yrkandet avslås av riksdagen.
I tre motioner förs fram förslag till ändringar i riksdagens beslut om rätt för elev att i slutbetyget få ett omdöme i ämne där eleven inte har erhållit betyg på grund av att han eller hon inte lyckats uppnå kursplanens kravnivå. Enligt motion 1994/95:Ub339 (m) yrkande 3 skall skolorna vara skyldiga att utarbeta ett omdöme i varje ämne där en elev inte ges betyg. Ett väl genomarbetat omdöme från grundskolan är av stor betydelse för den gymnasieskola som direkt eller efter en tid skall utarbeta ett individuellt program tillsammans med eleven. Även i motionerna 1994/95:Ub304 (c) yrkande 5 och 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 14 förordas en liknande skyldighet för den avlämnande skolan. Emellertid skall enligt den förra motionen skolan dock inte lämna sådant omdöme, om eleven inte önskar få det. I den senare motionen anförs att det är viktigt att dokumentationen finns tillgänglig, om den skulle efterfrågas av eleven vid ett senare tillfälle.
Utskottet anser inte att riksdagen skall ändra sitt beslut sistlidna december i vad gäller elevs möjlighet till omdöme i slutbetyget, när denne inte erhållit betyg i ämne. Därmed avstyrker utskottet bifall till förevarande motionsyrkanden.
Vänsterpartiet återkommer i motion 1994/95:Ub310 även till frågan om avgifter vid komplettering. Riksdagen bör, föreslås det i motionen, som sin mening ge regeringen till känna vad motionärerna anfört om elevers möjlighet att utan avgift komplettera eller höja redan satta betyg. Alla elever skall ha samma möjligheter att komplettera och förbättra sina betyg oavsett föräldrarnas ekonomiska ställning.
Med anledning av ett yrkande från Vänsterpartiet har riksdagen tidigare under innevarande riksmöte begärt att regeringen skall föranstalta om sådana ändringar i berörda författningar att avgift för sådan prövning som avser s.k. behörighetskomplettering i grundskolan inte skall kunna tas ut. När det gäller s.k. konkurrenskomplettering (höjning av visst/vissa betyg) ville inte utskottet förorda centrala bestämmelser om att sådan prövning skall vara kostnadsfri. Riksdagen borde kunna utgå från att sådana avgifter är skäliga.
Till skillnad från det i höstas aktuella yrkandet tar förevarande yrkande sikte på hela ungdomsskolan. Frågan om avgifter för särskilt anordnad prövning har därmed fått en större räckvidd.
Utskottet har erfarit att man inom regeringskansliet för närvarande ser över nu gällande ordning för särskild prövning såvitt avser gymnasieskolan och att förslag bereds inom regeringskansliet. Även frågan om frihet från avgift vid s.k. konkurrenskomplettering i grundskolan är föremål för överväganden. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att riksdagen i avvaktan på förslag från regeringen nu avslår motion 1994/95:Ub310.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande betygsfri skola att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub342 och 1994/95:Ub364 yrkande 7,
res. 1 (v)
2. beträffande antalet betygssteg och betygstillfällen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 13 och 1994/95:Ub901 yrkande 2,
3. beträffande utvecklingssamtalen att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub339 yrkande 2,
res. 2 (m)
4. beträffande nationella prov att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 18,
res. 3 (m)
5. beträffande individuellt uppföljningsprogram att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub339 yrkande 5,
res. 4 (m, kds)
6. beträffande omdöme i slutbetyget att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 5, 1994/95:Ub339 yrkande 3 och 1994/95:Ub368 yrkande 14,
res. 5 (m) res. 6 (c, fp, kds)
7. beträffande avgifter vid komplettering att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub310.
res. 7 (v)
Stockholm den 9 mars 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Majléne Westerlund Panke (s) och Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Betygsfri skola (mom. 1)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet anförde" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de invändningar mot förekomsten av betyg i skolan som anförs i Vänsterpartiets partimotion och tillstyrker därmed yrkandet i motionen om en parlamentarisk utredning om konsekvenserna av en helt betygsfri skola. Det är nämligen viktigt att försöka förutsäga de behov och nya situationer som kan uppstå om några år och därmed kunna möta en ny tids krav på utbildning och antagning till högre studier. När det gäller motion 1994/95:Ub342 delar utskottet motionärernas skepsis -- som utskottet har uppfattat det -- mot förekomsten av betyg i grundskolan, men är dock inte berett att tillstyrka förslaget om försöksverksamhet. Det kan inte uteslutas att sådan verksamhet medför problem vid urval till utbildningar i gymnasieskolan med begränsat antal platser.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande betygsfri skola att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub364 yrkande 7 och med avslag på motion 1994/95:Ub342 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Utvecklingssamtalen (mom. 3)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet uppehöll" och slutar med "det avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motionen om ett uttalande av riksdagen om utvecklingssamtalen. Det är -- vilket understryks av motionärerna -- viktigt att man i utvecklingsarbetet kring samtalen ute i skolorna känner sig oförhindrad att ge skriftlig information i anslutning till utvecklingssamtalen. För att nå de långsiktigt viktiga nationella målen för skolan är det nödvändigt att varje elev kontinuerligt informeras om hur läraren bedömer att elevens arbete fortskrider. En kontinuerlig uppföljning av elevens arbete sker självfallet i samband med de väl strukturerade utvecklingssamtal som skall genomföras. Liksom motionärerna vill utskottet hänvisa till utvecklingssamtalen i arbetslivet, vilka ofta bygger på en genomtänkt struktur och efter vilka båda parter kan ta med sig de noteringar som samtalet lett fram till.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande utvecklingssamtalen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Nationella prov (mom. 4)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att större intresse måste ägnas åt undervisningens resultat. Elever och föräldrar har rätt att få säker information härom. För att möjliggöra detta måste skolan förfoga över sådana instrument att klara besked kan ges. Utskottet instämmer sålunda i motionärernas förslag att nationella prov i svenska, engelska och matematik skall vara obligatoriska i årskurs 5. De enskilda skolornas resultat skall vara offentliga. Därmed skapas ett gediget underlag för diskussion om undervisningens kvalitet och studieresultat. Vidare bör regeringen i enlighet med vad som förordas i motion 1994/95:Ub901 återkomma till riksdagen med en redovisning av hur den nationella uppföljningen av studieresultat skall genomföras.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 18.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande nationella prov att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Individuellt uppföljningsprogram (mom. 5)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motionen att ett särskilt uppföljningsprogram skall göras upp av hem och skola tillsammans för de elever som i årskurs 5 inte har nått fram till de mål som anges i kursplanerna. Programmet skall innehålla planer för skolans extra insatser och ange hur eleven och hemmet skall arbeta för att skolarbetet skall utvecklas positivt.
Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1994/95:Ub339 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande individuellt uppföljningsprogram att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. Omdöme i slutbetyget (mom. 6)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "förevarande motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen med ändring av sitt beslut från i höstas skall besluta att skolorna skall vara skyldiga att utarbeta ett omdöme i varje ämne där en elev inte har fått något betyg. Utskottet anser att det är skolans uppgift att aktivt redovisa sin bedömning av elevens studieresultat i förhållande till undervisningens mål. Ett sådant ansvar markerar den betydelse som måste läggas vid att eftersträva bästa möjliga studieresultat för varje elev, med det är också en markering av skolans skyldighet att i varje enskilt fall noga redovisa sina skäl till varför betyg inte getts. Även annat som har betydelse för elevens fortsatta skolgång bör där anges. För den gymnasieskola som direkt eller efter en tid skall utarbeta ett individuellt program tillsammans med eleven är det av stor betydelse att ett väl genomarbetat omdöme från grundskolan finns tillgängligt.
Vad utskottet anfört om omdöme i slutbetyget bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 5 och 1994/95:Ub368 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande omdöme i slutbetyget att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 5 och 1994/95:Ub368 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6. Omdöme i slutbetyget (mom. 6)
Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "förevarande motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som förordas i de nu förevarande motionerna att den avlämnande grundskolan skall ha skyldighet utarbeta ett skriftligt omdöme för de elever som inte har nått upp till kravnivån för årskurs 9. Om elev inte önskar erhålla ett sådant omdöme, skall det emellertid inte lämnas ut till denne. Omdömet skall sålunda inte anges på betygsdokumentet, men finnas tillgängligt på skolan.
Vad utskottet har anfört om omdöme för elev som i årskurs 9 inte har fått betyg i ämne där han eller hon inte nått upp till kravnivån för betyget godkänd bör riksdagen med anledning av förevarande motioner som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande omdöme i slutbetyget att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 5, 1994/95:Ub339 yrkande 3 och 1994/95:Ub368 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
7. Avgifter vid komplettering (mom. 7)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion 1994/95:Ub310" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att det enligt motionen varierar mellan kommunerna när det gäller avgifter för särskild prövning för komplettering av betyg. Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om att detta är orättvist. Skolan bör uppmuntra eleverna till att fördjupa sina kunskaper och till att fortsätta sina studier. Elevernas ambitioner i detta avseende skall ses som något positivt. Vidare bör alla elever ha samma möjligheter att komplettera och förbättra sina betyg oavsett föräldrarnas ekonomiska ställning. Utskottet har erfarit att det inom regeringskansliet görs överväganden beträffande de avgifter som nu är i fråga. Regeringen bör enligt utskottet föranstalta om sådana ändringar i berörda författningar att alla elever får möjlighet att utan avgift komplettera eller höja redan satta betyg. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker härmed yrkandet.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande avgifter vid komplettering att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub310 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Särskilda yttranden
1. Antalet betygssteg och betygstillfällen (mom. 2)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:
Vår grundläggande inställning är den att riksdagens beslut i december 1993 borde ha legat fast. Detta framgår av den gemensamma borgerliga reservationen som finns fogad till utskottets betänkande i december 1994 vid behandlingen av den nytillträdda regeringens proposition om ändringar i det då ett år gamla riksdagsbeslutet om ett nytt betygssystem och i vilken vi hemställde om avslag på propositionen (bet. 1994/95:UbU6 res. 2). Vi förordar ett betygssystem innebärande dels en sexgradig betygsskala, dels att betyg skall ges fr.o.m. vårterminen i årskurs 7. Dessutom anser vi att skriftligt omdöme skall ges fr.o.m. årskurs 5. Emellertid avstår vi från att ånyo upprepa vårt yrkande. Det behövs arbetsro i skolan och inte ständiga signaler om förändringar i fråga om betygen, innan fattade beslut ens hunnit verkställas. Denna bedömning grundar vi på respekt för det viktiga arbete införande av nya betyg innebär i skolorna.
2. Antalet betygssteg och betygstillfällen (mom. 2)
Andreas Carlgren (c) och Conny Sandholm (fp) anför:
Vår grundläggande uppfattning när det gäller antalet betygssteg och betygstillfällen framgår av reservationerna 4 och 6 som finns fogade till utskottets betänkande 1994/95:UbU6 med anledning av den nytillträdda regeringens proposition med förslag om vissa förändringar i riksdagsbeslutet i december 1993 om ett nytt betygssystem för grundskolan. Betygsskalan borde alltså innehålla sex steg fram till och med höstterminen i årskurs 9, av vilka det lägsta skulle ange Ännu ej godkänd. Slutbetyget bör ges i en femgradig skala för nivåerna godkänd och därovan. Betyg anser vi borde sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 7. Vi avstår emellertid från att reservera oss, då vi anser att skolan nu bör få arbetsro och slippa nya signaler om förändringar i fråga om betygen.
3. Antalet betygssteg och betygstillfällen (mom. 2)
Inger Davidson (kds) anför:
Min grundläggande uppfattning i fråga om antalet betygssteg framgår av den gemensamma borgerliga reservationen 2 som finns fogad till utskottets betänkande 1994/95:UbU6, av vilken det framgår att betygsskalan borde innehålla sex steg (A--F), där F anger otillräckliga kunskaper. Beträffande antalet betygstillfällen hade jag velat förorda en ordning med betyg fr.o.m. årskurs 7 i enlighet med reservation 6 i nämnda betänkande. Jag avstår från att reservera mig mot bakgrund av att jag anser att skolan nu behöver få arbetsro och slippa nya signaler om ändrade regler för betyg.
4. Nationella prov (mom. 4)
Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anför:
Vår grundläggande uppfattning när det gäller de nationella proven framgår av den gemensamma reservationen 7 som vi lät foga till utskottets betänkande 1994/95:UbU6 i december förra året med anledning av det då aktuella förslaget från regeringen. Vi hävdade att nationella prov i basämnena borde vara obligatoriska ungefär i mitten av grundskoletiden. Eftersom timplanerna medger stor frihet att fördela timmarna är det inte möjligt att ge sådana prov för alla elever i årskurs 5. Det borde ankomma på lärarna att bedöma när eleverna skall genomgå det obligatoriska provet utifrån den timplan skolan arbetar med. Emellertid avstår vi från att nu än en gång reservera oss, då vi bedömer att vi ej heller nu kommer att vinna majoritet för vår uppfattning.