Betyg i det obligatoriska skolväsendet
Betänkande 1994/95:UbU6
Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU06
Betyg i det obligatoriska skolväsendet
Innehåll
1994/95 UbU6
Sammanfattning
Regeringen föreslår (prop. 1994/95:85) ändringar i riksdagens beslut för ett år sedan om betygssystem för grundskolan. Utskottet tillstyrker att elev och föräldrar varje termin skall informeras om elevens kunskapsutveckling främst muntligen, dvs. genom utvecklingssamtal. Dessa skall kunna kompletteras med skriftlig information om elevens studieresultat och sociala utveckling i de enskilda fall då föräldrarna begär det. Betyg skall sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en elev inte når upp till kursplanens krav för godkänd nivå får han eller hon inget betyg i ämnet.
Utskottet föreslår att utvecklingssamtalen skall åtföljas av ett åtgärdsprogram i de fall det visar sig att en elev har problem.
Med anledning av en motion från Vänsterpartiet föreslår utskottet enhälligt ett tillkännagivande till regeringen om att avgifter inte skall få tas ut, när en elev vill genomgå prövning för att komplettera med betyg i ämne där han eller hon saknar slutbetyg.
De tidigare regeringspartierna (m, c, fp, kds) yrkar i en gemensam reservation avslag på propositionen i dess helhet och vill att riksdagen skall stå fast vid sitt tidigare beslut. I ett antal reservationer från c, fp och kds begärs ändringar i regeringens förslag.
Sammanlagt har 7 reservationer fogats till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:85 föreslagit att riksdagen, med ändring av sitt tidigare beslut (bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82), godkänner vad regeringen anför om ett nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet.
Motionerna
1994/95:Ub7 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i betygssystemet.
1994/95:Ub8 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning av konsekvenserna av en helt betygsfri skola, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingssamtalens roll i lärarutbildning och fortbildning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prov för att komplettera grundskolebetyg skall vara avgiftsfria.
1994/95:Ub9 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrarnas möjligheter att påverka skolans verksamhet och inriktning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tydliga betygskriterier, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevers rätt att komplettera betyg samt att tillgodoräkna sig kompletteringar vid ansökan till högre utbildning.
1994/95:Ub10 av Lars Tobisson m.fl. (m, c, fp, kds) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet.
1994/95:Ub11 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studieomdöme, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en femgradig betygsskala, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriska skriftliga omdömen.
1994/95:Ub12 av Inger Davidson och Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:85 Betyg i det obligatoriska skolväsendet.
Utskottet
Hösten 1993 antogs genom riksdagens beslut de riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan som den dåvarande regeringen hade föreslagit (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82). I nu föreliggande proposition föreslår regeringen att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut skall godkänna vad regeringen anför om ett nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet. För särskolan föreslås inga ändringar av riksdagens beslut. -- När det i det följande talas om grundskolan, avses även i tillämpliga delar sameskolan och specialskolan.
Riksdagens beslut hösten 1993
Riksdagens beslut för ett år sedan innebär i huvudsak följande.
Den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola skall vara muntlig information och ha karaktären av utvecklingssamtal i högre grad än vad nuvarande kvartssamtal ger möjlighet till. Den muntliga informationen skall ges minst en gång per termin. Från och med vårterminen i årskurs 5 till och med höstterminen i årskurs 7 skall läraren utöver den muntliga informationen lämna skriftlig information till hemmen om elevens kunskaper och prestationer. Föräldrarna skall kunna avsäga sig rättigheten till skriftlig information. När det gäller skriftlig information under tiden från årskurs 1 fram till vårterminen i årskurs 5 hade riksdagen inget att erinra mot att utvecklingssamtalen för den enskilde eleven kompletteras med skriftlig information, om elevens föräldrar önskar det.
Nationellt reglerade betyg skall ges fr.o.m. vårterminen i årskurs 7 i en sexgradig betygsskala med beteckningarna A, B, C, D, E och F, där A står för det högsta betyget och F för otillräckliga kunskaper.
I kursplanerna anges bl.a. kravnivåer som i princip alla elever skall nå efter fem resp. nio skolår. Som stöd för betygssystemet skall betygskriterier utarbetas i anslutning till kursplanerna dels för kravnivån efter fem resp. nio skolår, dels för två högre nivåer för grundskolans sista år (god prestation resp. utmärkt prestation av högsta kvalitet). -- I det nationella provsystemet bör ingå diagnostiska prov för det andra och det sjunde skolåret. Vidare bör i provsystemet ingå ämnesprov i svenska, engelska och matematik för att kontrollera om eleven uppnått kursplanernas kunskapskrav efter fem skolår och när slutbetyget skall sättas.
Regeringens förslag och vissa övergripande ställningstaganden
Regeringen föreslår nu följande ändringar i det tidigare riksdagsbeslutet.
Utvecklingssamtalet skall vara skolans viktigaste sätt att informera och informeras om elevens utveckling och skolgång. De föräldrar som så önskar bör kunna få skriftlig information som ett komplement till utvecklingssamtalet. Sådana skriftliga omdömen skall dock inte ha karaktären av betyg och alltid bygga på en överenskommelse i det enskilda fallet. Ett givet ämne i utvecklingssamtalen bör vara skolans åtgärder och hjälpinsatser i de fall en elev riskerar att i årskurs 5 eller 9 inte nå upp till kravnivån i kursplanerna.
Betyg skall ges fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). I terminsbetygen före slutbetyget bedömer läraren elevens resultat huvudsakligen i förhållande till lokalt uppställda mål och kriterier. Slutbetyget kommer att vara nationellt jämförbart genom att betygen skall sättas med stöd av kursplanernas definition av kravnivå för årskurs 9 och av centralt fastställda betygskriterier. Dessa senare bör endast utarbetas för en nivå ovanför godkäntnivån, nämligen VG. Om en elev inte når upp till kursplanens krav på godkänd nivå, får han eller hon inget betyg i ämnet. Eleven skall dock ha rätt att i sitt slutbetyg få ett skriftligt omdöme i ämne där betyg saknas.
Nationella prov behövs som ett stöd för lärarens betygsättning. Ämnesprov i svenska, engelska och matematik skall anordnas för alla elever i slutet av årskurs 9. Nationella prov i dessa ämnen bör också finnas tillgängliga för att underlätta lärarnas bedömning om eleverna nått kravnivån i årskurs 5. Proven i årskurs 5 bör dock inte vara obligatoriska. -- Diagnostiska prov för olika årskurser liksom tillgång till en provbank bör kunna vara stöd för lärarens arbete.
I motion 1994/95:Ub8 (v) förs ett principiellt resonemang där motionärerna vänder sig mot förekomsten av betyg i skola. Oavsett hur betygssystemet utformas har det en styrande effekt på valet av innehåll, arbetssätt och arbetsformer i skolan. Det finns enligt motionärerna anledning att tro att de pedagogiska vinsterna med en betygsfri skola är så stora att frågan bör utredas, varför de föreslår att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med uppdrag att utreda konsekvenserna av en betygsfri skola (yrk. 1).
Utskottet delar såväl regeringens som motionärernas uppfattning att varje betygssystem oavsett utformningen påverkar arbetet i skolan. Det kan stödja eller undergräva skolans övergripande mål. Efter ett flertal betygsutredningar och remissomgångar kan man konstatera, vilket även regeringen gör, att det perfekta betygssystemet sannolikt inte finns.
Utskottet anser emellertid -- liksom både den nuvarande och den tidigare regeringen -- att det finns behov av ett nationellt betygssystem för att ge eleverna intyg på uppnådda kunskaper efter genomgången grundskoleutbildning. Betygen spelar också en viss roll som instrument för urval till gymnasieskolan.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning inte ta initiativ till ett ytterligare omfattande utredande om betygen, varför yrkandet avstyrks.
Det av riksdagen under föregående mandatperiod beslutade betygssystemet är enligt motion 1994/95:Ub10 (m, c, fp, kds) bättre än det nu föreslagna. Med hänvisning härtill yrkas i motionen att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet. Ett likartat yrkande om avslag på propositionen framförs i motion 1994/95:Ub12 (kds), enligt vilken det vore olyckligt att utan närmare motivering och utan samråd riva upp riksdagens tidigare beslut.
Utan att i det här sammanhanget ta ställning till en rad enskildheter i regeringens förslag, vilka utskottet tar upp till behandling i det följande med anledning av ett antal motionsyrkanden, avstyrker utskottet bifall till de nu förevarande yrkandena om avslag på propositionen i dess helhet.
Motionsledes framförda förslag till ändringar i regeringens förslag, m.m.
I ett par motioner från Centerpartiet resp. Folkpartiet liberalerna yrkas i andra hand att vissa ändringar vidtas i det av regeringen föreslagna betygssystemet. Vidare föreligger några motionsyrkanden i frågor som inte berörs i propositionen, men som har anknytning till betygsfrågan.
Utvecklingssamtalen
Regeringen anser att återkommande samtal mellan lärare, elev och föräldrar är det bästa sättet att gemensamt analysera och positivt bidra till ett barns utveckling. Denna kontaktform bör utvecklas vidare mot utvecklingssamtal, som präglas av stor öppenhet från alla deltagande parter och som ger ömsesidig information och leder till ömsesidiga åtaganden. I propositionen åberopas att regeringen den 3 februari 1994 har uppdragit åt Statens skolverk att -- med utgångspunkt i riksdagens tidigare beslut om utvecklingssamtal -- på lämpligt sätt initiera och stödja utvecklingsarbete i skolan med att förnya kontaktformerna mellan skola och hem.
Som redan framgått anser regeringen att utvecklingssamtalet är skolans viktigaste sätt att informera och informeras om elevens utveckling. Vad regeringen nu anför i frågan avviker -- som utskottet ser det -- inte från riksdagens beslut för ett år sedan att genom bifall till ett socialdemokratiskt motionsyrkande införa en ordning med utvecklingssamtal (mot. 1993/94:Ub1 yrk. 29, bet. 1993/94:UbU1 s. 51). Utskottet slog då fast att den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola skall vara muntlig information och att denna information bör ha karaktären av utvecklingssamtal. Även syftet med utvecklingssamtalet såsom det då angavs av utskottet stämmer väl överens med vad regeringen nu anför.
Utskottet anser emellertid att det kan vara på sin plats att något utveckla hur utskottet ser på den nya ordningen med utvecklingssamtal.
Utvecklingssamtalen skall ha sin utgångspunkt i skolans ansvar för elevens utveckling. Alla elever har rätt att få det stöd de behöver för att uppnå kravnivån som finns angiven i kursplanerna. Detta kräver inte bara ett engagemang från skolans sida, det kräver också ett ökat föräldraengagemang. Erfarenheterna visar att ett utvecklat samarbete mellan skolans personal och elevernas vårdnadshavare är viktigt både vad gäller elevens studieresultat och sociala utveckling. Skolan kan förebygga att elever slås ut. Skolmiljön, arbetssätt och arbetsmetoder kan avpassas efter elevernas olika förutsättningar, särskilda resurser av elevvårdskaraktär och särskilda hjälpmedel kan sättas in.
I de fall det visar sig att en elev har problem av något slag bör utvecklingssamtalet mynna ut i ett åtgärdsprogram såsom det beskrivs i den tidigare läroplanen för grundskolan (Lgr 80 s. 54). "Av programmet, som bör utarbetas av skola, elev och föräldrar tillsammans och utgå från elevens behov, skall framgå vad det är man vill söka åstadkomma, exempelvis bättre läsfärdighet, ökad närvaro, större motivation, bättre samarbetsförmåga. Av programmet bör dessutom framgå med vilka medel och metoder man vill arbeta. Det är viktigt att söka stärka elevens självuppfattning och självtillit genom att utgå från elevens starka sidor."
Utskottet -- som i det följande tar upp frågan om den skriftliga informationen till hemmet -- anser att det kan vara naturligt att skriftligen ange vad åtgärdsprogrammet innehåller, såsom en bekräftelse på vad man är överens om i fråga om ömsesidiga åtaganden. Elev, föräldrar och lärare deltar som likvärdiga parter i samtalet. Var och en bör kunna utgå från att samtliga fullgör sina åtaganden. Målet för åtgärderna är att varje elev som inte har nått godkäntnivån i ett ämne eller löper risken att inte nå dit skall ges det stöd han eller hon behöver.
Av det anförda framgår att utvecklingssamtalen skall vara förberedda mycket noggrant och vara väl strukturerade. De skall ge klara besked om elevens studieresultat och sociala utveckling jämförd med de krav och mål som uppställs i läroplanen och i kursplanerna. Beteckningen utvecklingssamtal skall uppfattas bokstavligen; samtalet skall främja elevens utveckling.
Utskottet har med det anförda inget att erinra mot att riksdagen än en gång slår fast att utvecklingssamtalen skall vara den viktigaste formen för kontakterna mellan skolan och hemmet. Därvid bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet i det föregående har anfört om att utvecklingssamtalet i vissa fall skall mynna ut i ett åtgärdsprogram.
I motion 1994/95:Ub8 (v) yrkande 2 föreslås att det såväl i lärarutbildningens kursplaner som i lärarfortbildningen bör ingå ett viktigt moment om hur man planerar, genomför och utvärderar utvecklingssamtal. Skolans personal måste vara väl förtrogen med dess metodik.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller krav på att lärarna skall vara kunniga i hur ett utvecklingssamtal bör föras och grundligt insatta i själva syftet med samtalet. Det finns skäl att erinra om föreskriften i den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) om lärarens skyldighet att genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Som redan framgått har Skolverket i uppdrag att utveckla och förnya kontaktformerna mellan skola och hem. Det ankommer på högskolemyndigheterna att besluta om innehållet i lärarutbildningen. Statsmakterna bör emellertid kunna utgå från att deras beslut om läroplaner för skolväsendet noggrant beaktas i lärarutbildningen. Detta gäller naturligtvis även berörda statliga och kommunala myndigheter i fråga om lärarnas fortbildning.
Med det anförda anser utskottet att syftet med yrkande 2 i motion 1994/95:Ub8 är tillgodosett, varför det avstyrks.
Den skriftliga informationen till hemmet
Regeringen anser att de föräldrar som så önskar bör kunna få skriftlig information som ett komplement till utvecklingssamtalet. Sådana skriftliga omdömen skall dock inte ha karaktären av betyg, och de skall alltid bygga på en överenskommelse i det enskilda fallet.
Enligt motion 1994/95:Ub11 (c) yrkande 3 är det naturligt att information om elevens kunskaper och utveckling utifrån kursplanens kravnivå antar formen av ett obligatoriskt skriftligt omdöme. Detta omdöme skall inte ersätta utan vara ett komplement till utvecklingssamtalen.
Utskottet utgår från att motionärerna med "skriftligt omdöme" i det här sammanhanget avser frågan om skriftlig information vid slutet av årskurs 5.
Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning om frivillighet när det gäller den skriftliga information som nu är i fråga. Riksdagen bör sålunda ändra sitt tidigare beslut och slå fast att den skriftliga redogörelsen till eleven och elevens vårdnadshavare om elevens utveckling och skolgång alltid skall bygga på en överenskommelse i det enskilda fallet samt att den inte får ha karaktären av betyg. Det kan, menar utskottet, ibland vara lämpligt att fästa ömsesidiga åtaganden på papper, men det bör då -- vilket redan har framgått -- vara en sak enbart mellan läraren, eleven och föräldrarna. Utskottet vill emellertid klarlägga att elev och föräldrar skall ha rätt till en skriftlig redogörelse, när de önskar en sådan. Med detta förtydligande bör riksdagen bifalla regeringens förslag.
Även i detta sammanhang vill utskottet framhålla utvecklingssamtalet som den viktigaste kontaktformen mellan skolan och hemmet. Utskottet erinrar om vad regeringen i propositionen anför om att de fall särskilt måste uppmärksammas vid de regelbundet återkommande utvecklingssamtalen där en elev riskerar att inte nå upp till kravnivån i kursplanerna, miniminivån, i årskurs 5 eller 9.
Med det anförda avstyrks motion 1994/95:Ub11 yrkande 3.
Betygsskalan m.m.
I det föregående har det redovisats att regeringen föreslår att antalet betygssteg skall vara tre, Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Om en elev inte når upp till kursplanens krav på godkänd nivå, får han eller hon inget betyg i ämnet.
Enligt motion 1994/95:Ub11 (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en femgradig betygsskala. Det betygssteg som anger otillräckliga kunskaper bör utmönstras ur slutbetyget från grundskolan (yrkande 2). I motion 1994/95:Ub7 (fp) föreslås att betygssystemet bör innehålla en sexgradig skala, varav fyra steg över nivån godkänd. För elev som inte når upp till kravnivån godkänd bör en nivå "ännu icke godkänd" ges fram till slutbetyget i årskurs 9. Nivån "ännu icke godkänd" är avsedd att aktualisera barn med särskilda behov och markera att de behöver ytterligare stöd för att nå minst godkänd nivå. Motionärerna menar att resurser tidigt måste sättas in i de fall då eleven behöver extra stöd för att kunna bli godkänd.
Utskottet instämmer i regeringens förslag att betyg skall ges i ämnen i en tregradig skala och med de i propositionen angivna beteckningarna. Det finns enligt utskottet inga bärande skäl för att i grundskolan såvitt avser godkäntnivån och nivåerna ovanför den ha ett större antal betygssteg än de tre som riksdagen tidigare har beslutat för gymnasieskolan. Riksdagen bör sålunda bifalla regeringens förslag beträffande antalet betygssteg och därjämte avslå motionerna 1994/95:Ub7 i denna del och 1994/95:Ub11 yrkande 2 i denna del.
Regeringen anför att en elev som inte lyckas uppnå kursplanens kravnivå i sitt slutbetyg skall ha rätt till ett omdöme i det aktuella ämnet. Av detta kan framgå hur långt eleven nått, anledningen till uteblivet betyg m.m. I ett sådant dokument kan skolan också ge sin syn på elevens förutsättningar för fortsatta studier.
Utskottet vill med anledning av vad regeringen föreslagit anföra följande.
För elever som avslutar grundskolan utan att ha erhållit betyg i ämne har skolan ett särskilt ansvar. En elev som inte lyckats uppnå kursplanens kravnivå skall i sitt slutbetyg ha rätt till ett omdöme i det aktuella ämnet. I omdömet skall finnas en beskrivning av elevens tidigare kunskapsutveckling i ämnet, hur långt han/hon har nått i sin utveckling samt de stödåtgärder som tidigare har satts in.
Med det anförda tillstyrker utskottet vad regeringen förordat om skriftligt omdöme i stället för betyg.
I motion 1994/95:Ub11 (c) yrkande 1 begärs att det skall klargöras vilken juridisk status det omdöme har som nu är i fråga. Motionärerna menar att med den exemplifiering regeringen ger avseende innehållet i det skriftliga omdömet bör det kunna bli föremål för sekretess.
Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.
Betygen som ges i skolan är allmänna handlingar. Betygsdokumentet är en offentlig handling. I enlighet med vad utskottet just har anfört har elev rätt att på detta dokument få ett skriftligt omdöme av den art som utskottet just har redovisat. Omdömet ges i de fall eleven inte har erhållit betyg i det aktuella ämnet som motsvarar nivån godkänd. Det bör i det här sammanhanget understrykas att detta omdöme -- liksom betygsdokumentet i övrigt -- är av värde inte bara för en presumtiv arbetsgivare i det fallet att eleven går direkt ut i arbetslivet efter grundskolan, utan även och inte minst för skolhuvudmannen när det gäller elevens fortsatta studier. Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning för samtliga ungdomar i kommunen fram till och med det första kalenderåret det år de fyller 20 år. Av vad utskottet redan anfört framgår att slutbetyget från grundskolan -- inklusive det omdöme som nu är i fråga -- är ett viktigt underlag för elevens, föräldrarnas och skolans ställningstagande vid valet av ämnen och fortsatt utbildning. För att den obligatoriska skolan skall kunna samverka med gymnasieskolan samt med arbetslivet och det omgivande samhället i övrigt krävs en öppenhet i vad gäller redovisningen av elevernas kunskaper och förutsättningar för visst arbete eller fortsatta studier som enligt utskottets uppfattning inte bör sättas i fråga.
Av det anförda framgår att ömtåliga uppgifter om eleven av den karaktären att de faller in under sekretesslagens bestämmelser om sekretess på skolområdet inte skall anges i det nu ifrågavarande omdömet om eleven (jfr 7 kap. 1 § och 9 § andra stycket sekretesslagen).
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen avslå motion 1994/95:Ub11 yrkande 1.
Betygskriterier m.m.
Med anledning av ett uppdrag från den föregående regeringen utarbetar Skolverket för närvarande betygskriterier som stöd för tre betygssteg, ett motsvarande kravnivån (E) och två motsvarande två nivåer (C och A) ovanför kravnivån. Kriterierna för de två mellanliggande nivåerna avses bli utformade av läraren.
Regeringen anser att den kravnivå som finns angiven i kursplanerna såsom mål att uppnå i slutet av det nionde skolåret är tillräcklig för att läraren skall kunna göra en samlad bedömning av om eleven är godkänd eller ej i det enskilda ämnet. Som ytterligare hjälp för lärarens betygsättning bör betygskriterier utarbetas endast för en nivå ovanför godkäntnivån, nämligen för nivån motsvarande betyget Väl godkänd. Kvalitetsnivån för det högsta betyget avses läraren kunna definiera själv.
I terminsbetygen före slutbetyget bör enligt regeringen läraren kunna bedöma elevens resultat huvudsakligen i förhållande till lokalt uppställda mål och kriterier. Diagnostiska prov för olika årskurser samt tillgång till en provbank avses kunna vara stöd för lärarens arbete.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att Skolverket bör få fortsätta sitt arbete med att utarbeta kriterier för tre nivåer som stöd för sex betygssteg, föreslås det i motion 1994/95:Ub7 (fp). Enligt motion 1994/95:Ub9 (mp) yrkande 2 bör kriterier fastställas även för den av regeringen föreslagna betygsnivån Mycket väl godkänd. Vidare anser motionärerna att anvisningarna för betygsättningen bör göras tydligare.
Utskottet vill med anledning av vad som anförs i propositionen och i motionerna understryka vikten av att de kriterier som avses bli utarbetade centralt är tydliga. Motsvarande krav på pregnans bör ställas även på de mål för undervisningen som uppställs lokalt och de lokalt formulerade kriterierna. Både elever och föräldrar skall på förhand informeras om vad som krävs och förväntas av eleverna och vad elevernas arbete skall leda fram till. Det måste kunna göras anspråk på skolans öppenhet i detta avseende, för att samarbetet med arbetsliv och övriga skolformer skall kunna fungera.
Utskottet menar liksom regeringen att den definition av kravnivån som finns angiven i kursplanernas mål för årskurs 9 är tillräcklig för att läraren skall kunna bedöma huruvida eleven är godkänd eller ej i det enskilda ämnet. Utskottet instämmer även i uppfattningen att det bör räcka med centralt utarbetade betygskriterier för en nivå ovanför godkäntnivån, nämligen Väl godkänd. Betygskriterier för ytterligare någon nivå kan innebära en betydande styrning av undervisningens innehåll och arbetssätt. Utskottet anser sammanfattningsvis att det inte finns skäl att fortsätta det omfattande arbete som krävs för att centralt utarbeta betygskriterier för flera betygssteg i grundskolans alla ämnen än vad regeringen har förordat.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub7 i denna del och 1994/95:Ub9 yrkande 2.
I motion 1994/95:Ub9 (mp) berörs frågan om samverkan mellan skola och hem. Föräldrarna skall ges tillfälle att påverka skolans verksamhet, arbetsplaner och uppläggningen av skolans arbete. I motionen förordas att även de mål till vilket betygen skall relateras skall kunna påverkas av föräldrarna (yrkande 1).
Utskottet delar i allt väsentligt motionärernas uppfattning om föräldrarnas medverkan i skolans arbete, men menar att önskemålet i motionen tillgodoses med vad som finns föreskrivet i den nya läroplanen för grundskolan (Lpo 94). För att skolan skall kunna utvecklas kvalitativt krävs att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Sålunda skall alla som arbetar i skolan samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet (Lpo 94 ss. 9 och 14). Det finns skäl att även i det här sammanhanget erinra om den öppenhet i fråga om lokalt uppställda mål för undervisningen och lokala betygskriterier som utskottet i det föregående har strukit under. Riksdagen bör med hänvisning till vad utskottet nu anfört avslå yrkande 1 i motion 1994/95:Ub9.
Antalet betygstillfällen
Regeringen föreslår att betyg skall ges fr.o.m. höstterminen i årskurs 8. Härigenom får eleverna komma i kontakt med betyg några gånger innan de får sitt slutbetyg.
I motionerna 1994/95:Ub7 (fp) i denna del och 1994/95:Ub11 (c) yrkande 2, också i denna del, förordas däremot att betyg skall ges från höstterminen i årskurs 7.
Utskottet föreslår att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut bifaller regeringens förslag. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att eleverna bör komma i kontakt med betyg några gånger, innan de får sitt slutbetyg. Förslaget att betyg skall ges fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 är enligt utskottets mening väl avvägt. Förevarande motioner avstyrks därför i berörda delar.
Nationella prov
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av en kort redovisning av de konsekvenser de föreslagna förändringarna i betygssystemet kan medföra för Skolverkets arbete med nationella prov. I sammanhanget anför regeringen bl.a. att ämnesprov i svenska, engelska och matematik skall anordnas för alla elever i slutet av årskurs 9. Vidare bör lärare ha tillgång till nationella prov i dessa ämnen för att se om eleverna har nått kravnivån i årskurs 5. Proven i årskurs 5 bör dock inte vara obligatoriska, menar regeringen.
Alla elever, även de vid fristående skolor, bör delta i prov i basämnena i årskurs 5, hävdas det i motion 1994/95:Ub7 (fp). Proven, framhåller motionärerna, syftar i första hand till att utvärdera undervisningen.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om nationella prov och anser därmed att ämnesprov skall vara obligatoriska endast i slutet av årskurs 9. Utskottet delar motionärernas uppfattning vad gäller nödvändigheten av att undervisningen utvärderas. På lokal nivå bör detta kunna tillgodoses genom den föreslagna tillgången på nationella prov för årskurs 5. Utskottet utgår från att dessa nyttjas i den omfattning man lokalt bedömer som mest ändamålsenlig och är inte berett att förorda ett obligatorium i enlighet med motionens förslag. Det bör framhållas att Skolverkets pågående arbete med ett nationellt provsystem syftar till att bibehålla en likvärdig utbildning över riket och möjliggöra en mätning av kvalitet och kunskaper i såväl det offentliga skolväsendet som i fristående skolor. För dessa senare gäller att de som är godkända för fullgörande av vanlig skolplikt av regeringen får rätt att utfärda slutbetyg med samma beteckningar och enligt samma kriterier som de offentliga skolorna på villkor att de deltar i de ämnesprov i svenska, matematik och engelska som skall stödja betygsättningen. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion 1994/95:Ub7 i motsvarande del.
Komplettering av betyg
Som redan framgått bör enligt propositionen den elev som i årskurs 9 inte har nått upp till minst den kravnivå som anges i kursplanen för ett ämne inte få betyg i ämnet. Regeringen anför i det sammanhanget att den som senare önskar komplettera sina kunskaper och få betyg har rätt att göra det.
Riksdagen bör, föreslås det i motion 1994/95:Ub9 (mp) yrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna vad motionärerna anfört om elevers rätt att komplettera betyg samt att tillgodoräkna sig kompletteringar vid ansökan till högre utbildning. De kompletterade betygens värde vid antagning till högre utbildning skall tydligt redovisas. Möjligheten att likställa sådana betyg med de på vanligt sätt erhållna slutbetygen vid antagning till t.ex. gymnasieskolan bör noga övervägas, anförs det i motionen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att den som så önskar bör ha rätt att komplettera sitt betyg. Vidare vill utskottet erinra om att den dåvarande regeringen i anslutning till sitt förslag till nytt betygssystem för grundskolan anförde att det i ett kunskapsrelaterat betygssystem är mer naturligt att kunna komplettera ett betyg än i ett grupprelaterat (prop. 1992/93:220 s. 84). Utskottet hade inte då något att erinra mot att ett kompletterat betyg framdeles ges samma status som övriga ämnesbetyg vid antagning till fortsatt utbildning (bet. 1993/94:UbU1 s. 56 f.). Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. Med det anförda är yrkande 3 i motion 1994/95:Ub9 tillgodosett, varför det bör avslås.
I motion 1994/95:Ub8 (v) yrkande 3 begärs ett uttalande av riksdagen om att prov för att komplettera grundskolebetyget skall vara avgiftsfria. Motionärerna anför vidare att skolans huvudman bör ansvara för att möjligheter till komplettering erbjuds.
Enligt 15 kap. 6 § skollagen får regeringen meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning att betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen. Enligt förordningen (SFS 1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet får huvudmannen för utbildningen ta ut en avgift av den som vill gå igenom bl.a. särskild prövning eller fyllnadsprövning i grundskolan.
I den nya grundskoleförordningen (SFS 1994:1194), som ännu inte har trätt i kraft, ges föreskrifter om prövning. Enligt dessa har den som vill ha betyg från grundskolan rätt att gå igenom prövning. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått slutbetyg från grundskolan (7 kap. 19 §).
Särskilt anordnad prövning kan dels avse prövning i syfte att erhålla betyg i ämne där betyg saknas (behörighetskomplettering), dels sådan prövning som syftar till högre betyg i ämne där betyg redan erhållits (konkurrenskomplettering).
Mot bakgrund av skolans grundläggande ansvar för att alla elever efter avslutad grundskola skall äga tillfredsställande kunskaper finner utskottet det principiellt betänkligt att en elev, som av olika anledningar inte har erhållit betyg motsvarande nivån godkänd i ämne och nyttjar sin rätt att undergå särskilt anordnad prövning i ämnet för att avhjälpa denna brist, åsamkas särskilda kostnader för själva prövningen. Regeringen bör därför överväga och föranstalta om sådana ändringar i berörda författningar att avgift för sådan prövning som nu är i fråga inte skall kunna tas ut. Den övervägande delen av ifrågavarande elever kommer normalt att kunna komplettera sitt slutbetyg genom fortsatta studier i gymnasieskolan eller i den kommunala vuxenutbildningen, varför antalet särskilt anordnade prövningar som nu avses kan bedömas bli mycket begränsat.
När det gäller s.k. konkurrenskomplettering, att en elev undergår särskilt anordnad prövning för att höja ett betyg i ämne, vill inte utskottet förorda centrala bestämmelser om att sådan prövning skall vara kostnadsfri. Det bör ankomma på skolans huvudman att bestämma huruvida avgift skall tas ut eller inte. Riksdagen bör kunna utgå från att sådana avgifter är skäliga.
Utskottet har erfarit att regeringen kommer att uppmärksamma frågan om avgifter vid prövning. Som ledning för regeringens befattning med frågan föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub8 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer för kommunernas uttag av avgifter vid särskilt anordnad prövning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utredning om betygsfri skola att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub8 yrkande 1,
res. 1 (v, mp)
2. beträffande avslag på proposition 1994/95:85 att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub10 och 1994/95:Ub12,
res. 2 (m, c, fp, kds)
3. beträffande utvecklingssamtal att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. beträffande utbildning i viss samtalsmetodik, m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub8 yrkande 2,
5. beträffande skriftlig information till hemmet att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motion 1994/95:Ub11 yrkande 3,
res. 3 (c, fp, kds)
6. beträffande antalet betygssteg att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motionerna 1994/95:Ub7 delvis och 1994/95:Ub11 yrkande 2 delvis,
res. 4 (c, fp)
7. beträffande skriftligt omdöme i slutbetyget att riksdagen godkänner regeringens förslag,
8. beträffande sekretessbeläggning av det skriftliga omdömet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub11 yrkande 1,
9. beträffande betygskriterier att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motionerna 1994/95:Ub7 delvis och 1994/95:Ub9 yrkande 2,
res. 5 (c, fp)
10. beträffande samverkan mellan skola och hem att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub9 yrkande 1,
11. beträffande antalet betygstillfällen att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motionerna 1994/95:Ub7 delvis och 1994/95:Ub11 yrkande 2 delvis,
res. 6 (c, fp, kds)
12. beträffande nationella prov i årskurs 5 att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motion 1994/95:Ub7 delvis,
res. 7 (fp, kds)
13. beträffande komplettering av betyg att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub9 yrkande 3,
14. beträffande avgiftsfri prövning att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub8 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Stockholm den 8 december 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Berit Löfstedt
I beslutet har deltagit: Berit Löfstedt (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Jan Björkman (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kds).
Reservationer
1. Utredning om betygsfri skola (mom. 1)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att betygen bör avskaffas i grundskolan. Utskottet hänvisar till de skäl som anförs till detta i motionen och nöjer sig här med att som sin uppfattning framhålla att förekomsten av betyg, oavsett hur ett betygssystem utformas, ger skolan felaktiga signaler och att betygen är ett hinder för pedagogisk förnyelse.
De pedagogiska vinsterna med en betygsfri skola är så stora att frågan nu bör utredas med i direktiv klart uttalat syfte att betygen bör avskaffas. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub8 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande utredning om betygsfri skola att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub8 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Avslag på proposition 1994/95:85 (mom. 2)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utan att" och slutar med "dess helhet" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringen lagt fram ett förslag till ett nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet utan att redovisa något underlag i form av föregående utredning eller analys. För den tidigare regeringens förslag (prop. 1992/93:220), vilket riksdagen i allt väsentligt godtog, gavs en omfattande motivering. Det grundades på såväl Betygsberedningens slutbetänkande (SOU 1992:86) som Läroplanskommitténs huvudbetänkande (SOU 1992:94). Det finns enligt utskottet inte anledning att här gå närmare in på motiven för riksdagens tidigare väl genomarbetade beslut i betygsfrågan.
Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare mening att den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola skall vara muntlig information, att skriftlig information skall föreskrivas fr.o.m. årskurs 5 samt att betyg skall ges fr.o.m. vårterminen i årskurs 7 i skalan A--F.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub10 och 1994/95:Ub12 avslår regeringens förslag om betyg i det obligatoriska skolväsendet och som sin mening ger regeringen till känna att det arbete som påbörjats för genomförande av ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem i enlighet med vad riksdagen tidigare har beslutat skall fortsätta.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande avslag på proposition 1994/95:85 att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub10 och 1994/95:Ub12 avslår propositionen och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Skriftlig information till hemmet (mom. 5)
Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det liksom motionärerna naturligt att information om elevens kunskaper och utveckling utifrån kursplanens kravnivå antar formen av en obligatorisk skriftlig information. Denna skall inte ersätta utan vara ett komplement till utvecklingssamtalet. Till skillnad från riksdagens beslut för ett år sedan bör det klart anges att denna skriftliga information inte skall ha karaktären av betyg. Genom ett obligatorium i enlighet med vad utskottet nu förordar åläggs skolan att inför slutet av årskurs 5 ge ett klart besked om elevens kunskapsutveckling. Detta gynnar enligt utskottets mening i första hand elever som behöver särskilt stöd.
Vad utskottet har anfört om skriftlig information till hemmet bör riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub11 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande skriftlig information till hemmet att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub11 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Antalet betygssteg (mom. 6)
Andreas Carlgren (c) och Margitta Edgren (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i motionerna att den enda ändring riksdagen nu bör företa i förhållande till sitt tidigare beslut är att utmönstra det betygssteg i slutbetyget som anger otillräckliga kunskaper/ej godkänd. Betygssteget Ännu icke godkänd markerar skolans resultatansvar fram till slutbetyget. Slutbetyget bör således ges i en femgradig skala. Utskottet -- som i det följande tar upp frågan om antalet betygstillfällen -- står i övrigt fast vid riksdagens beslut om en sexgradig betygsskala. Vad utskottet nu anfört om betygsskalan bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub11 yrkande 2 och 1994/95:Ub7 i motsvarande delar och med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande antalet betygssteg att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub7 och 1994/95:Ub11 yrkande 2 i motsvarande delar och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. Betygskriterier (mom. 9)
Andreas Carlgren (c) och Margitta Edgren (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet menar" och på s. 10 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som uttrycks i motion 1994/95:Ub7, nämligen att Skolverket bör få fortsätta sitt arbete med att utarbeta kriterier för tre nivåer. Härvid vill utskottet än en gång stryka under vad som just har betonats av utskottet, nämligen att kriterierna skall vara tydliga och på förhand kända.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub7 i denna del och med anledning av motion 1994/95:Ub9 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande betygskriterier att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub7 i denna del och med anledning av motion 1994/95:Ub9 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6. Antalet betygstillfällen (mom. 11)
Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas förslag att riksdagen skall göra en ändring i sitt tidigare beslut när det gäller antalet betygstillfällen. Utskottet anser att grundskolan skall vara fri från regelrätta betyg under de sex första åren. Från och med höstterminen i årskurs 7 bör betyg inom ramen för ett nationellt betygssystem ges. Riksdagen bör alltså uttala sig för att betyg skall ges ett år tidigare än vad regeringen har föreslagit. Utskottet menar sålunda att det är av värde att skolan ger en mer preciserad information om elevens skolsituation vid fler betygstillfällen än vad regeringen föreslagit. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub7 och 1994/95:Ub11 yrkande 2 i nu berörda delar och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om antalet betygstillfällen. Riksdagen bör därjämte avslå regeringens förslag i motsvarande del.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande antalet betygstillfällen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub7 och 1994/95:Ub11 yrkande 2 i motsvarande delar och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
7. Nationella prov i årskurs 5 (mom. 12)
Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna erinra om att jämförbarheten i betygssystemet upprätthålls genom nationella, riksgiltiga prov. Dessa skall baseras på den kunskapssyn och styra mot de mål som anges i skolans styrdokument. Proven syftar i första hand till att utvärdera undervisningen, och de gör det möjligt för skolhuvudmannen att veta för vilka elever extra resurser måste sättas in. Därför bör de nationella proven i basämnena vara obligatoriska för alla elever. Eftersom timplanerna medger stor frihet att fördela timmarna är det inte möjligt att ge nationellt prov för alla skolors elever i åk 5. Det bör ankomma på lärarna att bedöma när eleverna skall genomgå det obligatoriska provet utifrån den timplan skolan arbetar efter. Detta bör gälla också för elever i fristående skolor vilka godkänts för fullgörande av skolplikten. Utskottet tillstyrker därmed förevarande motion i nu berörd del och föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om nationella prov i årskurs 5.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande nationella prov i årskurs 5 att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub7 i denna del och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
Särskilda yttranden
1. Avslag på proposition 1994/95:85 (mom. 2)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:
Av utskottets betänkande framgår att vi i en gemensam borgerlig reservation yrkat avslag på propositionen. Vi anser att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen skall klargöra att det nya betygssystem som riksdagen fattade beslut om för ett år sedan skall införas enligt planerna. Vi avstår ifrån att genom en rad andrahandsyrkanden markera åsiktsskillnader i detaljer vad gäller utskottsmajoritetens yttrande och vad gäller motionsförslag som ligger i linje med det förra riksdagsbeslutet om betyg.
Vår grundläggande uppfattning är att målen för skolans arbete, framför allt när det gäller undervisningen är så betydelsefulla att en kontinuerlig uppföljning och bedömning av varje elevs studieresultat behövs. Vi anser också att ett nära samarbete mellan skolans personal och föräldrarna måste eftersträvas. Skriftliga omdömen och betyg tidigare än i dag är nödvändiga om skolan skall klara de stora utmaningar vad gäller kunskapsbehoven som det moderna samhället ställer. Nationella kriterier i första hand för avgångsbetygen behövs för att skapa rättvisa och jämförbarhet mellan olika skolor. För skriftliga omdömen behövs inte nationella riktlinjer. Sådana omdömen bör utformas lokalt och vara en del av skolornas pedagogiska utvecklingsarbete.
Antalet betygssteg är viktigt. En minskning av antalet steg från 6 till 3 steg innebär att betygen som pedagogiskt hjälpmedel försämras, samtidigt som risken för orättvisor ökar. I ett målrelaterat betygssystem måste en avvägning göras mellan antalet steg och de svårigheter som är förknippade med att nationellt fastställa kriterier för många nivåer. Vår uppfattning är dock att 6 steg snarast borde ses som ett minimum.
Den ökade frihet och det ansvar som under senare år getts till kommunerna och skolorna förutsätter tydliga och bestämda nationella mål och uppföljning. Det nationella provsystem som beskrivs i den förra regeringens proposition och i utskottets förra betänkande om betygen i grundskolan har flera viktiga uppgifter. Enligt vår uppfattning förfuskas ambitionerna i den nu förelagda propositionen och av utskottets majoritet genom att skolorna inte längre åläggs att ens genomföra ämnesprov i svenska, engelska och matematik i årskurs 5.
Särskilt olyckligt är detta mot bakgrund av att uppnåendemålen och därmed ämnesproven i årskurs 5 avsågs utgöra grund för elevers rätt till extra stöd. Det var också skälet till att skolorna skulle komplettera utvecklingssamtalen med skriftliga omdömen i vilka föräldrarna skulle få information om eleven nått de nationellt fastställda målen, alternativt hur skolan fortsättningsvis avsåg att arbeta för att eleven skulle nå dit. Det finns en stor risk för att varken skolor, elever eller föräldrar vet om mål och resultat överensstämmer, alternativt att informationen kommer så sent att brister inte hinner rättas till.
2. Antalet betygssteg (mom. 6)
Inger Davidson (kds) anför:
Enligt min mening får regeringens förslag att minska antalet betygssteg till endast tre negativa konsekvenser för eleverna. Det gäller inte minst de elever som har svårt att nå betyget "godkänd".
Grundskolan är obligatorisk och alla barn, som inte går i särskolan, kommer alltså att delta i grundskolans undervisning. Då är det viktigt att skolan som helhet uttrycker de grundvärden och den människosyn som finns angivna i läroplanen. Betygssystemet är en av de faktorer som medverkar till eller motverkar uppbyggnaden av elevernas självkänsla. Om även elever med inlärningssvårigheter skall få en chans att stärka sin självkänsla genom att nå en viss kompetens får inte avståndet mellan betygsstegen vara för stort. Då minskar motivationen eftersom uppgiften känns oöverkomlig. I dag lämnar många elever skolan med känslan av totalt misslyckande. Ett betygssystem med så trubbig utformning, som det nu föreslagna kommer inte att förbättra situationen för dessa elever vilket var en av grundtankarna i det system som riksdagen röstade fram under föregående riksmöte.
3. Skriftligt omdöme i slutbetyget (mom. 7)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anför:
Med anledning av vad utskottet anfört beträffande omdöme för elever som avslutar grundskolan utan att ha erhållit betyg i ämne, vill vi göra följande markering utan att avge reservation i det här sammanhanget. För att understryka grundskolans ansvar för dessa elever anser vi att den avlämnande skolan skall utarbeta ett omdöme i varje ämne där eleven saknar betyg. Skolan skall dock inte lämna något sådant omdöme, om eleven inte önskar få det.
Vi avser att återkomma i frågan.