Beskattningsregler för ideella föreningar, m.m. (Betänkande 1988/89:SkU23 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande

1988/89 :SkU23

Beskattningsregler för ideella föreningar, m.m.

1988/89

SkU23

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal under den allmänna
motionstiden 1989 väckta motioner om de ideella föreningarnas skatteförhållanden
och om skattelättnader i vissa hänseenden för idrottsutövare.
Utskottet avstyrker samtliga motioner.

M, fp, c och mp har gemensamt reserverat sig i fråga om grundavdraget för
ideella föreningar. Därutöver har m avgivit reservationer beträffande ett
slopande av bingoskatten, en utredning om reklamskatten för idrottsföreningar
och en ökning av schablonavdraget för idrottsledare och idrottsutövare.
Vidare har m, fp och c avgivit en gemensam reservation angående
inkomstutjämning för vissa idrottsutövare. Slutligen har särskilda yttranden
avgivits av m beträffande öppenhetskravet för ideella föreningar och av mp i
fråga om en utredning om reklamskatten för idrottsföreningar, en översyn av
skatte- och avgiftsreglerna inom idrotten och inkomstutjämning för vissa
idrottsutövare.

Motionerna

1988/89:Sk326 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring av
grundavdraget vid inkomstbeskattningen för ideella organisationer enligt
vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att slopa bingoskatten,

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om slopande av reklamskatten
i vissa fall enligt vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar höja schablonavdraget för idrottsutövare till
maximalt 5 000 kr. från och med inkomståret 1989,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inkomstutjämningsmöjligheter
för elitidrottare i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr502.

1988/89:Sk373 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa bingoskatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av skatte- och avgiftsregler för idrottens utövare och
ledare.

1 Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr23

1988/89:Sk378 av Anders G. Högmark (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring av
grundavdraget vid inkomstbeskattningen för ideella organisationer enligt
vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av det s.k. öppenhetskravet och dispensmöjligheter
från detta via skattemyndigheterna i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1988/89:Sk399 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skatteregler
som gör det möjligt för idrottsutövare med temporärt höga inkomster att
fördela det beskattningsbara uttaget under en längre period.

1988/89:Sk465 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen i skrivelse
begär att regeringen skyndsamt ser över tillämpningen av regelsystemet för
beskattning av de ideella organisationerna.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr417.

Gällande ordning m.m.

De ideella föreningarna är fr.o.m. 1979 års taxering i stor utsträckning
befriade från inkomstskatt (prop. 1976/77:135, SkU 45, rskr. 323, SFS
1977:572). En ideell förening är skattebefriad för all annan inkomst än
inkomst av fastighet eller rörelse. Enligt 7 § 5 mom. fjärde stycket jämfört
med första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, gäller detta
om den har till huvudsakligt syfte att - utan begränsningar till vissa bestämda
personers ekonomiska intressen - främja sådana allmännyttiga ändamål som
enligt 7 § 6 mom. leder till skattebefrielse för stiftelser eller andra
allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska,
konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål.

Enligt 7 § 5 mom. första stycket SIL gäller vidare att ideell förening också
är frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastighet som tillhör
föreningen och som till övervägande del har använts i föreningens verksamhet
samt för sådan inkomst av rörelse som till huvudsaklig del härrör från
verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga
ändamål eller som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt
arbete.

Från en allmännyttig ideell förenings skattepliktiga inkomster medges ett
grundavdrag om 15 000 kr. På den beskattningsbara inkomsten tas statlig
inkomstskatt ut med 40 %. I fråga om förmögenhetsskatt är de allmännyttiga
föreningarna frikallade från skattskyldighet. För förmögenhet i rörelse
föreligger dock skattefrihet endast under vissa förutsättningar. I de fall då
förmögenhetsskatt utgår tas den ut med 0,15 % av den del av förmögenheten
som överstiger 25 000 kr.

I februari 1988 tillkallade regeringen Stiftelse- och föreningsskattekommittén
(Fi 1988:03) för att se över reglerna om inkomst- och förmögenhetsbeskattningen
av stiftelser och ideella föreningar (Dir. 1988:6). Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1990.

1988/89:SkU23

Utskottet, som under en följd av år uttalat att regeringen så snart som
möjligt skall inleda en översyn av beskattningsreglerna på detta område,
uttalade vid sin behandling 1988 av de ideella organisationernas skatteförhållanden
och skattelättnader i vissa hänseenden för idrottsutövare att flera av
de aktuella frågorna kunde tas upp i detta utredningsarbete (SkU 1987/
88:27).

Utskottet

I syfte att förbättra de ideella föreningarnas ekonomiska situation och
förenkla deras skatteförhållanden yrkar Bo Lundgren m.fl. (m) i motion
Sk326 (yrkande 1) - med hänvisning till motion Kr502 - en förhöjning av
grundavdraget vid inkomsttaxeringen för allmännyttiga ideella föreningar till
40 000 kronor. Med en liknande motivering föreslår Anders G. Högmark (m)
i motion Sk378 (yrkande 1) en höjning av grundavdraget till 40 000-50 000
kronor eller 1,5 basbelopp.

Som nämnts inledningsvis utreds för närvarande de ideella föreningarnas
skatteförhållanden av en särskild kommitté, stiftelse- och föreningsskattekommittén
(Fi 1988:03), som bl.a. har till uppgift att se över det befintliga
systemet med skatteförmåner för ideella organisationer som främjar allmännyttiga
ändamål samt göra en teknisk översyn och därvid sträva efter att
åstadkomma ett förenklat regelsystem. Att i nuläget höja grundavdraget för
de ideella föreningarna så kraftigt som motionärerna föreslår skulle enligt
utskottets uppfattning vara mindre väl förenligt med utredningens inriktning
som enligt direktiven bör vara att inte i alltför hög grad motverka
strävandena mot en breddning av skattebasen och inte utforma mindre
restriktiva grunder för skattebefrielse än som gäller i dag. Utskottet anser att
man bör avvakta med ett ställningstagande till frågan om en väsentlig
förändring av grundavdraget till dess att resultatet av utredningens arbete
föreligger och avstyrker följaktligen motionerna Sk326 och Sk378 i ifrågavarande
del.

Som framgår av den inledande redogörelsen är allmännyttiga ideella
föreningar i allmänhet frikallade från skattskyldighet för inkomst. När det
gäller inkomst av fastighet och av rörelse gäller detta endast under vissa
särskilda förutsättningar. I motion Sk465 av Elver Jonsson m.fl. (fp) begärsmed
hänvisning till motion Kr417 - en särskild översyn av gällande regler i
syfte att undanröja olika gränsdragningsproblem och underlätta tillämpningen.

I stiftelse- och föreningsskattekommitténs uppgifter ingår bl.a. att se över
de problem som hänger samman med fördelningen av inkomster och utgifter
mellan skattepliktig och skattebefriad verksamhet. I direktiven sägs att det
bl.a. måste förhindras att kvittning sker mellan utgifter i skattebefriad
verksamhet och inkomster i skattepliktig verksamhet. Den frågeställning
motionärerna har aktualiserat kommer således att tas upp i det kommande
utredningsarbetet, och utskottet anser att det saknas skäl att särbehandla
denna fråga. Utskottet avstyrker därför motion Sk465.

1988/89:

För att en ideell förening skall anses som allmännyttig och uppfylla villkoren
för begränsad skattskyldighet erfordras i princip att den är öppen för vem

som helst som vill söka inträde. Medlemskap får vägras endast om det är
motiverat med hänsyn till verksamhetens art eller omfattning eller föreningens
syfte.

I motion Sk378 (yrkande 2) av Anders G. Högmark (m) begärs att man
inför en möjlighet att ge dispens från öppenhetskravet vid bedömningen om
en ideell förening är att anse som allmännyttig. Motionären åberopar att en
viss ideell förening, trots att den bedriver ett omfattande välgörenhetsarbete,
på grund av att den inte ansetts uppfylla öppenhetskravet förvägrats de
skatteförmåner som annars tillkommer de allmännyttiga ideella föreningarna.

Utskottet vill erinra om att bakgrunden till det berörda kravet på
öppenhet, som infördes i samband med skattelättnaderna för ideella
föreningar våren 1977, är att begränsa den förmånligare beskattningen till
föreningar som på ett vitalt och demokratiskt sätt verkar för sitt ideella
ändamål. Även i kontrollhänseende har öppenhetsföreskriften ansetts
innebära en klar fördel.

Enligt vad utskottet erfarit kommer stiftelse- och föreningsskattekommittén
att ta upp öppenhetskravet i samband med att kommittén prövar de
kriterier som bör vara uppfyllda för att en ideell förening skall få åtnjuta
förmånsbehandling i skattehänseende. Ett ställningstagande även till denna
fråga i motion Sk378 bör således anstå till dess att kommittén presenterat sina
förslag. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk378 även i denna del.

I motionerna Sk326 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk373
(yrkande 1) av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) yrkas att
bingoskatten slopas. Motionärerna framhåller att bingospelet är en viktig
inkomstkälla särskilt för idrottsföreningar. Enligt deras mening skulle ett
slopande av skatten förbättra de berörda föreningarnas självfinansieringsmöjligheter.

Beträffande bingospel genomfördes under år 1988 genom två riksdagsbeslut
en rad ändringar i reglerna med verkan från och med den 1 januari 1989
(prop. 1987/88:141, KrU22. rskr. 391, SFS 1988:841 samt prop. 1988/89:28,
SkUll, rskr. 80, SFS 1988:1571). Dessa ändringar har medfört förenklingar
och lättnader för bl.a. de ideella föreningarna och skapat bättre möjligheter
för dem att öka inkomsterna av bingoverksamhet. Nyheterna har i korthet
inneburit att det blivit tillåtet med penningvinster upp till ett halvt basbelopp,
att endast spel där penningvinster förekommer skall beskattas, att skattesatsen
minskat från 5,5 till 3 % av omsättningen och att redovisningen av skatten
förenklats för de skattskyldiga. I bägge lagstiftningsärendena prövades
motionsyrkanden om ett fullständigt slopande av bingoskatten, men dessa
yrkanden avvisades av riksdagen. Motionärerna har enligt utskottets mening
inte anfört någon omständighet som gör det motiverat att nu ändra
uppfattning på denna punkt. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk326
och Sk373 i ifrågavarande del.

En förening blir normalt skattskyldig för reklamskatt om den tar in annonser
i olika trycksaker (program, matriklar, årsskrifter m.m.) eller upplåter
utrymme för reklam i t.ex. sportanläggningar, på tröjor eller på bilar. Som
huvudregel gäller att en förening är redovisningsskyldig för reklamskatt om

1988/89:SkU23

de sammanlagda skattepliktiga reklamintäkterna är högre än 20 000 kronor.

I motion Sk326 (yrkande 3) av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om en
utredning av möjligheten att slopa reklamskatten för de annonser som
förekommer i programblad, arenareklam m.m.

Reklamskatteutredningen har i sitt betänkande (SOU 1988:17) Reklamskatt
föreslagit vissa förändringar som berör de ideella föreningarna, bl.a.
förändringar av det skattepliktiga reklamområdet och en höjning av gränsen
för redovisningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats och ärendet
övervägs för närvarande inom finansdepartementet. Utskottet anser att
resultatet av dessa överväganden bör avvaktas innan ställning tas till olika
förslag till förändringar av reklamskatten. Utskottet avstyrker därför motion
Sk326 även i nu berörd del.

Enligt riksskatteverkets anvisningar om beskattning av ersättningar m.m. i
samband med idrottslig verksamhet (RSV Dt 1986:25) är idrottsutövare - till
sådana hänförs också tränare, instruktörer, domare och andra funktionäreri
regel berättigade till ett särskilt schablonavdrag från sina bruttoinkomster
av den idrottsliga verksamheten med högst 3 000 kronor. Vid beräkning av
det allmänna schablonavdraget från inkomst av tjänst - som också uppgår till
högst 3 000 kronor — anses det särskilda schablonavdraget för idrottskostnader
utgöra idrottsutövarens faktiska kostnader i den idrottsliga verksamheten.
Detta innebär att idrottsavdraget inte kan kombineras med men väl ingå
i det schablonavdrag som avses i 33 § 2 mom. kommunalskattelagen.

Anvisningen har tillämpats från och med 1987 års taxering men de angivna
schablonbeloppen överfördes oförändrade från en tidigare anvisning (RSV
Dt 1980:10) och har gällt sedan 1981 års taxering. I det tidigare nämnda
betänkandet SkU 1987/88:27 anförde skatteutskottet att det inte hade något
att erinra mot en uppräkning av beloppsgränserna om det visade sig att de i
allmänhet var otillräckliga. Utskottet utgick från att riksskatteverket fortlöpande
skulle pröva denna fråga. Någon ny uppräkning har emellertid
därefter inte skett. Vid årets taxering är således schablonavdraget för
idrottskostnader fortfarande högst 3 000 kronor.

I motion Sk326 (yrkande 4) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas en höjning av
schablonavdraget. Med hänvisning till kostnadsutvecklingen föreslår motionärerna
att avdraget bestäms till högst 5 000 kronor från och med inkomståret
1989.

Utskottet vill till att börja med erinra om att riksskatteverkets schablonberäkning
för idrottskostnader är avsedd att användas om idrottsutövaren själv
föredrar detta och inte lämnat uppgifter om enskilda kostnadsposter.
Huvudregeln är emellertid - här liksom i fråga om andra inkomster - att
avdrag skall medges för samtliga kostnader som varit nödvändiga för
verksamhetens utövande, i normalfallet dock inte med så stora belopp att
underskott uppstår. Utskottet vidhåller givetvis sin tidigare, nyss nämnda
uppfattning att det inte finns något att erinra mot en uppräkning av
schablonavdraget om erfarenheterna skulle utvisa att de nuvarande beloppsgränserna
i allmänhet är otillräckliga. Samtidigt vill utskottet tillägga att en
av den nu arbetande inkomstskatteutredningens (RINK) centrala uppgifter
är att pröva olika förändringar av tjänsteavdragen. Resultatet av detta arbete

1988/89:SkU23

kan självfallet komma att påverka förutsättningarna för den särskilda
kostnadsberäkningsschablonen för idrottsutövarna, och det kan därför
finnas anledning att avvakta den kommande inkomstskattereformen innan
ställning tas till den mer speciella frågan om en eventuell förändring på denna
punkt av skattereglerna för idrottsutövarna.

Sammanfattningsvis anser utskottet att någon åtgärd av riksdagen med
anledning av yrkande 4 i motion Sk326 inte är aktuell. Utskottet avstyrker
därför motionen även i denna del.

I motion Sk373 (yrkande 2) av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m)
begärs en översyn av skatte- och avgiftsreglerna för idrottens utövare och
ledare.

Som utskottet nyss framhållit kommer senare förslag om en genomgripande
inkomstskattereform, och avsikten är att denna reform skall träda i kraft i
början av 1990-talet. För närvarande arbetar ett flertal kommittéer med
dessa frågor. Resultatet av detta reformarbete torde komma att beröra
flertalet inkomsttagare här i landet och givetvis däribland också idrottsutövare.
Innan en säkrare överblick av de framtida skatteförhållandena i
allmänhet kan erhållas förefaller det utskottet föga meningsfullt att företa en
särskild utredning för den begränsade kategori inkomsttagare som idrottsutövare
utgör.

Beträffande socialavgifterna vill utskottet dessutom erinra om att riksdagen
så sent som i höstas efter hemställan av socialförsäkringsutskottet avslog
ett flertal motioner om inskränkningar i idrottsföreningarnas skyldighet att
betala arbetsgivaravgifter (1988/89:SfUl). Enligt socialförsäkringsutskottets
uppfattning bör inkomster i samband med idrottsutövning i socialavgiftshänseende
behandlas likadant som andra inkomster och en lösning på
idrottsföreningarnas ekonomiska problem sökas på annat sätt än genom att
göra avkall på socialförsäkringsskyddet.

Mot bakgrund av det anförda ställer sig utskottet avvisande till att tillkalla
en sådan utredning som motionärerna begärt. Utskottet avstyrker följaktligen
motion Sk373 även i denna del.

I två motioner - Sk326 (yrkande 5) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk399 av
Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) - hemställs
slutligen om förbättrade möjligheter till inkomstutjämning för elitidrottare
med höga inkomster. Motionärerna anser att marginalskatterna i Sverige är
orsak till att många framgångsrika svenska idrottsutövare, vilka under några
få år uppbär höga inkomster, väljer att bosätta sig utomlands. De föreslår att
ett konto inrättas där insatta medel undantas från beskattning till dess uttag
sker.

Utskottet har vid tidigare prövning av denna fråga erinrat om att gällande
regler erbjuder möjligheter till inkomstutjämning genom pensionsförsäkring
eller genom förskjutning av beskattningen till senare år, exempelvis genom
en årlig fördelning av de ersättningar som utgår. Utskottet, som i andra
sammanhang ställt sig avvisande till olika krav om ökade möjligheter till en
mer allmän resultatutjämning, anser att inga bärande skäl kunnat anföras för
en särbehandling av idrottsstjärnor. Utskottet vill dessutom framhålla att
hela marginalskatteproblematiken kan komma i ett nytt läge när det
aviserade förslaget till en inkomstskattereform föreligger.

1988/89:SkU23

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Sk326 också i 1988/89:SkU23
denna dei samt motion Sk399.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande grundavdraget för ideella föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 1 och 1988/
89:Sk378 yrkande 1,

2. beträffande gränsdragningen mellan skattepliktig och icke skattepliktig
verksamhet för ideella föreningar

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk465,

3. beträffande öppenhetskravet för allmännyttiga ideella föreningar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk378 yrkande 2,

4. beträffande slopande av bingoskatten

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 2 och 1988/
89:Sk373 yrkande 1,

5. beträffande en utredning om reklamskatten för idrottsföreningar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk326 yrkande 3,

6. beträffande schablonavdraget för idrottsledare och idrottsutövare
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk326 yrkande 4,

7. beträffande en översyn av skatte- och avgiftsreglerna inom
idrotten

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk373 yrkande 2,

8. beträffande inkomstutjämning för vissa idrottsutövare

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 5 och 1988/
89:Sk399.

Stockholm den 14 mars 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp). Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s),
Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), KarlGösta
Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Sven-Erik
Alkemark (s). Ingrid Hasselström Nyvall (fp), Lisbeth Staaf-Igelström (s)
och Birger Schlaug (mp).

Reservationer

1988/89:SkU23

1. Grundavdraget för ideella föreningar (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland
(m), Karl-Gösta Svenson (m). Rolf Kenneryd (c). Ingrid Hasselström Nyvall
(fp) och Birger Schlaug (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Som nämnts”
och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att grundavdraget för de ideella föreningarna inte
har höjts sedan 1984 års taxering. Den höjning från 2 000 till 15 000 kronor
som då genomfördes syftade till att undanröja problemen för föreningar med
smärre skattepliktiga inkomster. Redan av kostnadsutvecklingsskäl finner
utskottet att en kraftig uppräkning av avdraget nu är motiverad och därtill
kommer att erfarenheterna enligt utskottets mening visar att tillämpningssvårigheterna
kvarstår för många föreningar som grundar sin verksamhet på
frivilliga insatser och som bedriver kommersiell verksamhet i liten skala. För
att undvika en olämplig beskattning bör avdraget - i avvaktan på resultatet av
det nu inledda utredningsarbetet - höjas till 40 000 kronor. Utskottet
tillstyrker alltså motionsyrkandena om en sådan höjning.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande grundavdraget för ideella föreningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 1 och
1988/89:Sk378 yrkande 1 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skattskyldig fysisk

Ideell förening, som avses i 7 § 5
mom. första stycket, äger att från
den taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med 15 000
kronor.

skall tillämpas.

Ideell förening, som avses i 7 § 5
mom. första stycket, äger att från
den taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med 40 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989 och tillämpas första gången i fråga
om 1990 års taxering.

2. Slopande av bingoskatten (mom. 4)

1988/89:SkU23

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Beträffande
bingospel” och slutar med "ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att flertalet av de remissinstanser som yttrade sig
över lotteriutredningens betänkande (SOU 1987:52) Folkrörelsernas lotterier
och spel förordade att bingospelet skulle vara helt skattefritt. Bl.a.
framfördes denna uppfattning av länsstyrelserna i allmänhet och av folkrörelserna
genomgående. Från riksskatteverkets sida betonades särskilt de
fördelar från administrativ synpunkt det skulle innebära att helt slopa
skatteplikten för bingospel. Med hänsyn härtill och till att det enligt
utskottets uppfattning är angeläget att ytterligare förbättra de ideella
organisationernas möjligheter till ökade inkomster biträder utskottet kravet i
motionerna Sk326 och Sk373 att helt slopa bingoskatten och föreslår
riksdagen att anta en lagstiftning med denna innebörd.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande slopande av bingoskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 2 och
1988/89:Sk373 yrkande 1 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1972:820) om skatt på spel skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Spelskatt erläggs enligt denna lag
till staten för sådant roulett- eller
bingospel som kräver tillstånd enligt
lotterilagen (1982:1011).

Kortspel och

Spelskatt erläggs enligt denna lag
till staten för sådant roulettspel som
kräver tillstånd enligt lotterilagen
(1982:1011).

med roulettspel.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989. Äldre bestämmelser skall
fortfarande tillämpas på bingospel som anordnas före den 1 juni 1989.

3. En utredning om reklamskatten för idrottsföreningar
(mom. 5)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Reklamskatteutredningen
har” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan skyldigheten att erlägga reklamskatt många
gånger anses utgöra en helt onödig belastning för framför allt idrottsföreningarna.
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk326 att
reklamskatten bör kunna slopas i de fall konkurrensen med kommersiella
media inte snedvrids. Regeringen bör snabbutreda denna fråga och återkomma
med förslag med den inriktning som föreslås i motionen.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande en utredning om reklamskatten för idrottsföreningar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk326 yrkande 3 begär att
regeringen skall utreda och till riksdagen återkomma med förslag om
slopande av reklamskatten i vissa fall i enlighet med vad utskottet
anfört,

4. Schablonavdraget för idrottsledare och idrottsutövare
(mom. 6)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 6 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

De ersättningar som idrottsutövare, domare, tränare och ledare erhåller
för sina insatser är i regel sidoinkomster som träffas av höga marginalskatter.
Det är enligt utskottet viktigt att man vid beskattningen beaktar de särskilda
omkostnader som uppkommer i denna verksamhet. Det schablonavdrag på
högst 3 000 kronor som för närvarande medges för idrottsredskap, annan
utrustning, resor utanför hemorten och ökade levnadskostnader m.m. har
tillkommit bl.a. mot bakgrund av de svårigheter som föreligger att specificera
alla sådana utgifter och för att underlätta bedömningen i skattefrågorna.

Beloppsgränserna har inte räknats upp sedan 1981 års taxering (se RSV Dt
1980:10), och utskottet instämmer i den uppfattning som förs fram i motion
Sk326 att de numera är för låga. Enligt utskottets mening kan en uppräkning
till 5 000 kronor tills vidare anses utgöra en skälig avvägning. En ändring i
denna riktning bör enligt utskottets mening genomföras snarast möjligt
genom en ändring av riksskatteverkets anvisningar eller genom uttryckliga
regler i lagstiftningen.

Regeringen bör skyndsamt ta upp denna fråga med riksskatteverket. Med
det anförda får motion Sk326 i denna del anses tillgodosedd.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande schablonavdraget för idrottsledare och idrottsutövare
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk326 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en
höjning av schablonavdraget för idrottsutövare,

1988/89:SkU23

5. Inkomstutjämning för vissa idrottsutövare (mom. 8)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland
(m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 7 slutar med ”motion Sk399” bort ha följande lydelse:

Vissa idrottsutövare kan under några få verksamma år erhålla extremt
höga inkomster. Dessa inkomster drabbas, om inga särskilda dispositioner
vidtas, mycket påtagligt av marginalskatteeffekter. De regler om inkomstutjämning
genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang som för
närvarande finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir många gånger att
idrottsutövare av ekonomiska skäl tvingas att bosätta sig i något annat land.
Detta allvarliga problem skulle till en väsentlig del kunna lösas med en
möjlighet att fördela inkomsten över en längre tidsperiod, t.ex. genom ett
samlingskonto som kunde disponeras och beskattas på ungefär samma sätt
som de s.k. skogskontona eller genom att ett försäkringssystem införs som
kan tillgodose det aktuella behovet av resultatutjämning. Enligt utskottets
mening bör regeringen skyndsamt behandla frågan och lägga fram ett förslag
som löser de i motionerna påtalade problemen.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande inkomstutjämning för vissa idrottsutövare
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 5 och
1988/89:Sk399 hos regeringen begär utredning och förslag i enlighet
med vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Öppenhetskravet för allmännyttiga ideella föreningar
(mom. 3)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:

Vi delar i princip motionärens uppfattning att det kan finnas fall där en strikt
tillämpning av kravet på att en förening skall vara öppen för att föreningen
skall få åtnjuta grundavdrag leder till resultat som framstår som mindre
tilltalande. Bl.a. i sådana fall som motionären pekat på - då graden av
öppenhet regleras genom centralt, ibland internationellt fastställda regler
och föreningen på basis av ideella insatser bedriver ett omfattande välgörenhetsarbete
eller lämnar stora bidrag till humanitära och sociala hjälpinsatser
- bör det finnas en möjlighet till samma skattemässiga behandling som den
som andra allmännyttiga föreningar får åtnjuta. Öppenhetskravet bör alltså
enligt vår uppfattning vara så utformat att det inte innebär några problem för
en seriöst verksam ideell förening med stark allmännyttig karaktär.

Som utskottet framhållit kommer stiftelse- och föreningsskattekommittén
att ta upp öppenhetskravet i samband med att kommittén prövar de kriterier
som skall vara uppfyllda för att en ideell förening skall få åtnjuta de mer
gynnsamma reglerna i skattehänseende. Vi anser oss därför för närvarande

1988/89:SkU23

inte ha anledning att ställa något yrkande om tilläggsdirektiv till utredningen
eller påkalla något uttalande av riksdagen i frågan. Vi förutsätter emellertid
att kommittén beaktar vad vi nyss anfört i det fortsatta utredningsarbetet.

2. En utredning om reklamskatten för idrottsföreningar
(mom. 5)

Birger Schlaug (mp) anför:

Utskottet hänvisar till de överväganden som före beslut måste göras med
anledning av reklamskatteutredningen. Miljöpartiet de gröna vill redan nu
deklarera att några ytterligare lättnader när det gäller reklamskatt inte bör
komma i fråga. Ideella föreningar skall, enligt de gröna, stödjas på ett sätt
som inte innebär att man blir beroende av de kommersiella krafternas nåder.
Det finns också skäl att fundera över den förnedring som det innebär att
uppträda som levande reklampelare för något som den enskilde aktören
kanske inte alls stöder.

Exempel på hur de gröna vill stödja ideella föreningar ges i reservation 1
beträffande grundavdraget för ideella föreningar.

3. En översyn av skatte- och avgiftsreglerna inom idrotten
(mom. 7)

Birger Schlaug (mp) anför:

Den utveckling som under de senaste trettio åren inneburit att beskattningen
av arbetstiden (skatt och avgifter) har stigit med över 200 % har lett till att en
rad verksamhetsområden missgynnats. Dit hör idrotten.

De gröna har lagt förslag om en generell omläggning av skattesystemet
med syftet att lägga om beskattningen från arbete/arbetstid till energi,
råvaror, kapitalinkomster etc. Denna omläggning gynnar verksamheter som
vård, kultur, idrott - förutom att den gynnar miljö- och naturresurspositiva
verksamheter som reparation, återvinning, underhåll.

De gröna ser alltså ingen anledning till specialplottrande för vissa grupper
utan anför i stället krav på helhetslösningar av generell natur som gynnar de
mjuka sidorna i samhället och missgynnar de materialistiska.

4. Inkomstutjämning för vissa idrottsutövare (mom. 8)

Birger Schlaug (mp) anför:

De problem som anförs i motion Sk326 äger sin riktighet - inkomstutjämning
över flera år bör kunna ske. Problemet finns inom många områden, varav
elitidrotten är ett.

De gröna anser att det finns skäl att vara restriktiv när det gäller separata
speciallösningar för speciella grupper. I stället bör generella regler gälla.

När det gäller inkomstutjämning över flera år för idrottsutövare anser
partiet att det finns skäl för alla människor att kunna använda sig av ett s.k.
skogskonto - dvs. en möjlighet att se livet i mer än kalenderform också i
beskattningshänseende - genom att ett personligt konto inrättas där insatta

1988/89:SkU23

medel undantas från beskattning till dess uttag sker. Detta skulle innebära att
inkomstutjämning skulle tillåtas generellt för alla grupper. De gröna
återkommer med förslag om detta. Förslaget omfattar naturligtvis då också
idrottsutövare.

1988/89:SkU23