Beskattning av råtallolja
Betänkande 1998/99:SkU7
Skatteutskottets betänkande
1998/99:SKU07
Beskattning av råtallolja
Innehåll
1998/99
SkU7
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet med några mindre justeringar regeringens förslag om beskattning av råtallolja. Förslaget innebär att energiskatt (med en skattesats som motsvarar den sammanlagda energi- och koldioxidskatt som tas ut på eldningsolja) införs på råtallolja som används för uppvärmning och att råtallolja skattemässigt skall behandlas på väsentligen samma sätt som fossil eldningsolja. Samtidigt avstyrker utskottet de motioner som väckts med anledning av propositionen.
Utskottets m-, kd- och fp-ledamöter yrkar i en gemensam reservation avslag på propositionen. Reservation har även avgivits av mp-ledamoten som yrkar att skatten på råtallolja endast skall motsvara den energiskatt som tas ut för fossil eldningsolja oavsett förbrukarkategori.
Reservationer har vidare avgivits av m-, kd- och fp-ledmöterna till förmån för motionsyrkanden bl.a. om att regeringen skall återkomma med förslag till lösning av problemet med råtallolja i samband med det aviserade förslaget till ett nytt heltäckande energiskattesystem.
I betänkandet behandlas också ett förslag till ändring i 9 kap. 9 b § lagen om skatt på energi som lagts fram i proposition 1998/99:18.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1998/99:26 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Förslagen i propositionen innebär att energiskatt införs på råtallolja som används för uppvärmning. Avsikten är att härigenom söka minimera de negativa effekter som energibeskattningen indirekt haft för den kemiska förädlingsindustrins råvaruinköp av råtallolja.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.
Lagförslagen i proposition 1998/99:26 har intagits som bilaga till betänkandet. Beträffande förslaget till ändring i 9 kap. 9 b § lagen (1994:1776) om skatt på energi i proposition 1998/99:18 hänvisas till lagförslag 2.5. i den propositionen.
Motionerna
1998/99:Sk7 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen beslutar att energiskatt på råtallolja skall tas ut på samma nivå som energiskatten på eldningsolja i enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:Sk8 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för biobränsle.
1998/99:Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om råtallolja.
1998/99:Sk10 av Helena Höij m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en total översyn av energiskatterna.
1998/99:Sk11 av Johan Pehrson och Camilla Dahlin- Andersson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation till berörda företag.
Utskottet
Beskattning av råtallolja
Bakgrund
Råtallolja är en biprodukt vid framställningen av pappersmassa. Oljan används som råvara vid framställning av specialkemikalier, t.ex. lim, färg m.m. I Sverige är det främst Arizona Chemical AB som förädlar råtallolja till specialkemikalier. (Som en biprodukt vid förädlingen utfås tallbeck, som kan användas som bränsle, men inte för förädling. Becket säljs som bränsle till bl.a. värmeverken.) Råtallolja kan också användas som bränsle och ersätter då främst eldningsolja. Råtallolja (och tallbeck) är skattefria biobränslen. Fossila bränslen, t.ex. eldningsolja, som används i värmeproduktion är belagda med full energi- och koldioxidskatt, medan förbrukningen vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet är belagd med halv koldioxidskatt och ingen energiskatt. Eftersom någon skatt inte tas ut på råtallolja, har det blivit ekonomiskt fördelaktigt att bränna den. Detta har lett till att priserna på råtallolja drivits upp, vilket drabbat den kemiska förädlingsindustrin som använder råtallolja som råvara. Utformningen av energibeskattningen påverkar således indirekt prisbildningen på råtallolja.
I skattelagstiftningen fanns tidigare en spärr mot eldning av råtallolja genom att den kompensation, den s.k. nioöringen, som värmeverken erhöll vid leverans av bioeldad värme till industrin förutsatte att råtallolja inte användes i värmeverket. (Syftet med nioöringen var att ytterligare öka utrymmet för användningen av biobränslen i värmeverk). Sedan industrin börjat lägga om sin egen värmeproduktion för att få tillgång till nioöringen ökade kostnaderna för kompensationssystemet lavinartat våren 1996. Riksdagen avskaffade därför nioöringen och därmed också råtalloljespärren, fr.o.m. den 1 september 1996. Samtidigt uttalades avsikten att överväga en ny form av ekonomiskt stöd till verk som använder annat biobränsle än råtallolja för framställning av värme till industrin (prop. 1995/96:198, bet. SkU31). Utskottet uttalade i sitt yttrande till finansutskottet i oktober 1996 (1996/97:SkU1y) över regeringens förslag om en höjning av industrins koldioxidskatt att det var medvetet om det problem som beskattningen utgör för de företag som använder råtalloljaoljan som råvara. Utskottet konstaterade att arbete med dessa frågor pågick inom Regeringskansliet. Utskottet förutsatte att detta arbete har en inriktning som innebär att man får en spärr mot eldning av råtallolja som är likvärdig med tidigare regler.
Utskottet har därefter i betänkande 1996/97:SkU16 behandlat frågan om ett stöd till de verk som använder biobränslen för leverans av värme till industrin. Riksdagen har på förslag av utskottet som sin mening gett regeringen till känna att arbetet med att ta fram en lösning utanför skattesystemet på det problem som nioöringen var avsedd att lösa bör påskyndas. I betänkande 1997/98:SkU18 (våren 1998) uttalade utskottet att det är angeläget att regeringen snarast för riksdagen redovisar arbetet med att utforma en lösning för de verk som levererar värme till industrin. Detta gavs regeringen till känna.
Propositionen
I propositionen föreslås att energiskatt skall införas på råtallolja som används för uppvärmning. Råtallolja bör skattemässigt behandlas på väsentligen samma sätt som eldningsolja. Syftet är att söka minimera de negativa effekter som energibeskattningen indirekt haft för den kemiska förädlingsindustrins råvaruinköp av råtallolja.
Skatten på råtallolja föreslås motsvara den sammanlagda energi- och koldioxidskatt som tas ut för fossil eldningsolja. För att uppnå en likabehandling med eldningsolja föreslås att det system av lättnadsregler som modifierar skattesatserna för olika förbrukarkategorier även skall tillämpas på råtallolja.
Motionerna
I motion Sk7 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) yrkas avslag på propositionen (yrkande 1). Motionärerna anser att energi i framtiden bör beskattas dels genom en allmän energiskatt som i princip bör vara densamma för alla energislag och användningsområden, dels genom miljöstyrande skatter (t.ex. koldioxidskatt), som framför allt inriktas på energislagets miljöförstörande effekter. Råtallolja som är ett biobränsle skall därför inte belastas med koldioxidskatt. I avvaktan på att lagstiftningen anpassas till dessa krav hemställer motionärerna om att riksdagen skall besluta att skatten på råtallolja skall motsvara den energiskatt som tas ut för eldningsolja oavsett förbrukarkategori (yrkande 2).
I motion Sk9 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om avslag på propositionen (yrkande 1). Motionärerna anser att en sänkning av skatterna på energi är en bättre lösning på problemet med råtalloljan. Konsekvenserna av regeringens förslag är inte tillräckligt belysta och redovisade. Det är också oacceptabelt att det nuvarande systemet för energibeskattning blir än mer oöverskådligt och godtyckligt. Motionärerna uttrycker också tveksamhet om att ta ut skatt på råtallolja som används som bränsle eftersom man därigenom motverkar en ur miljösynpunkt nyttig användning. Därutöver framhålls att en råtalloljeskatt kan verka prejudicerande vad gäller andra områden med liknande problem, t.ex. spånskiveindustrin.
I motion Sk10 av Helena Höij m.fl. (kd) yrkas avslag på propositionen (yrkande 1). Motionärerna anför att den i propositionen föreslagna beräkningen av skatt på råtallolja är principiellt tveksam eftersom det i praktiken innebär att koldioxidskatt tas ut på ett biobränsle som vid förbränningen inte ger upphov till nettoemission av koldioxid. Motionärerna anser att energibeskattningen skall utformas så att miljöbelastande energislag beskattas hårdast medan miljövänliga och förnybara energislag skall premieras.
Även i motion Sk11 av Johan Pehrson och Camilla Dahlin-Andersson (båda fp) yrkas avslag på propositionen (yrkande 1). Att belägga ett särskilt biobränsle med samma punktskatt som eldningsolja innebär i praktiken att en ny princip för beskattning införs i det redan mycket svåröverskådliga lapptäcke som dagens energisystem utgör, menar motionärerna. Vidare framhålls att en råtalloljeskatt kan verka prejudicerande vad gäller andra områden med liknande problem, t.ex. spånskiveindustrin.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening medför en ökad konkurrenskraft för biobränslen ofrånkomligen en ökad kostnadsnivå för de verksamheter som använder sig av råvaror som har en alternativ användning som bränsle. Frågan om en spärr mot användning av råtallolja som bränsle har vid ett flertal tillfällen varit föremål för behandling av riksdagen. Utskottet har också uttalat att någon form av spärr mot eldning av råtallolja måste tillskapas. Energiöverenskommelsen innebär att en omställning av energisystemet mot ökad biobränsleanvändning skall genomföras. En sådan omställning medför enligt utskottet också krav på en anpassning inom andra sektorer. Den kemiska förädlingsindustrin som använder råtallolja som råvara har till följd av utformningen av energibeskattningen fått vidkännas en ökning av kostnaderna för sina råvaror.
I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt att energi- och koldioxidbeskattningen har en utformning som ger goda förutsättningar för den svenska industrin att konkurrera internationellt och som säkrar lönsamheten för investeringar i varuproduktion i Sverige. För att komma till rätta med den negativa inverkan som energibeskattningen indirekt har för den kemiska förädlingsindustrins inköp av råtallolja som råvara bör användningen av råtallolja för uppvärmningsändamål motverkas. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt för att uppnå detta mål. Utskottet har således inte någon erinran mot regeringens förslag om att energiskatt skall tas ut på råtallolja som används för uppvärmning.
I motion Sk7 föreslås att skatten på råtallolja skall motsvara den energi-skatt som tas ut för eldningsolja oavsett förbrukarkategori. Utskottet har förståelse för tanken med detta förslag eftersom råtallolja inte ger upphov till nettoemission av koldioxid. Med en sådan lösning kan dock inte de lättnadsregler som gäller för olika förbrukarkategorier tillämpas, vilket skulle leda till oönskade konsekvenser för massaindustrin som i dag bränner råtallolja av sådana kvaliteter som inte kan användas för förädlingsändamål. Utskottet anser därför att regeringens förslag om att skattemässigt behandla råtalloljan på samma sätt som eldningsolja är att föredra.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk7 yrkandena 1 och 2, Sk9 yrkande 1, Sk10 yrkande 1 och Sk11 yrkande 1.
Översyn av energibeskattningen, m.m.
Bakgrund
Inom Regeringskansliet pågår en översyn av energibeskattningens framtida utformning. Till grund för översynen ligger riksdagens beslut i juni 1997 om energipolitikens inriktning (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12), betänkanden som avlämnats av Skatteväxlingskommittén (SOU 1997:11) och Alternativbränsleutredningen (SOU 1996:184) samt EU- kommissionens förslag till direktiv om en omstrukturering av gemenskapens regler för beskattning av energiprodukter (med inriktningen att införa minimiskattenivåer för samtliga energislag, dvs. även el, kol och naturgas). Regeringen avser att under 1999 återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt energiskattesystem.
Motionerna
I motion Sk9 (m) anförs att regeringen bör återkomma med förslag till en långsiktig lösning på problemet med råtallolja som ryms inom en reformerad och principiellt godtagbar energibeskattning utan sådana skattehöjningar som föreslås i nu föreliggande proposition. I avvaktan på ett sådant förslag bör berörda företag kunna erhålla kompensation för eventuellt ökade kostnader. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna (yrkande 2).
I motion Sk10 (kd) anförs att regeringen i stället för att införa nya specialbestämmelser om energiskatt bör återkomma med ett heltäckande förslag som erbjuder långsiktiga lösningar även på problemet med råtallolja. Skatteväxlingskommitténs betänkande bör ligga till grund för regeringens pågående arbete med ett nytt energiskattesystem. Enligt motionärerna bör detta ges regeringen till känna (yrkande 2).
I motion Sk11 (fp) begärs ett tillkännagivande om vad som anförts om kompensation till berörda företag (yrkande 2). I avvaktan på att problemet med råtalloljan får en långsiktig och godtagbar lösning, vilket bör ske i samband med reformeringen av hela energiskattesystemet, bör någon form av kompensation till berörda företag övervägas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om beskattning av råtallolja. Något skäl att begära att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till lösning av problemet med råtalloljan föreligger inte. Likaså saknas skäl att begära att regeringen skall överväga någon form av kompensation till berörda företag. Inom Regeringskansliet pågår en översyn av energibeskattningen. Till grund för översynen ligger bl.a. Skatteväxlingskommitténs betänkande. Enligt utskottets mening bör resultat av den pågående översynen avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Biobränslen
Motionen
I motion Sk8 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att biobränslen även i fortsättningen skall vara befriade från energi- och koldioxidskatt. Motionärerna framhåller att en ökad användning och förädling av biobränslen ger stora möjligheter för företagande och sysselsättning runt om i landet och har därmed också stor regionalpolitisk betydelse. Vidare anförs att en bred marknadsintroduktion av biodrivmedel samt elproduktion från biobränslen är viktiga utvecklingssteg för ett hållbart energisystem. Införande av skatt på biobränslen skulle hämma utvecklingen inom branschen. Andra biobränslen än råtallolja bör därför inte beläggas med skatt.
Utskottets ställningstagande
Till biobränslen räknas vanliga trädbränslen (t.ex. ved, bark, flis, spån) men även energiskog (sälg, asp), ettåriga grödor och vissa biprodukter från industrin (t.ex. råtallolja från massaindustrin). I dag gäller full skattefrihet för användning av biobränslen för andra ändamål än drift av motordrivna fordon. Inom ramen för de s.k. pilotprojekten kan dock skattebefrielse medges även för biobränslen som används för motordrift.
Överväganden om biobränslenas konkurrenskraft och beskattningen av biobränslen utgör en del i det arbete med en översyn av energiskatterna som pågår inom Regeringskansliet. Det skall också nämnas att regeringen bedriver en målmedveten satsning på alternativa biobränslen i syfte att säkra ett tillräckligt underlag för en inhemsk produktion av bl.a. biodrivmedel.
Utskottet delar i princip motionärernas inställning om att andra biobränslen än råtallolja även i fortsättningen skall vara skattefria men anser mot bakgrund av det anförda att något tillkännagivande till regeringen inte behövs.
Lagförslagen
Enligt 2 kap. 11 § första stycket 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) skall energi- och koldioxidskatt inte betalas för trädbränslen som säljs eller förbrukas för motordrift vid samtidig produktion av värme och elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning. Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om att råtallolja skattemässigt skall behandlas på samma sätt som eldningsolja. Till följd härav bör 2 kap. 11 § LSE ändras på så sätt att det i paragrafen anges att undantaget i punkt 2 inte skall gälla för råtallolja.
Av samordningsskäl behandlar utskottet i detta sammanhang ett förslag till ändring i 9 kap. 9 b § LSE som lagts fram i proposition 1998/99:18 och som tillstyrkts i betänkande 1998/99:SkU6. Ändringen bör i enlighet med utskottets hemställan göras i huvudförfattningen. Till följd härav bör regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (lagförslag 2.2) inte genomföras.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande beskattning av råtallolja
att riksdagen med bifall till propositionerna 1998/99:26 och 1998/99:18 såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionerna 1998/99:Sk7, 1998/99:Sk9 yrkande 1, 1998/99:Sk10 yrkande 1 och 1998/99:Sk11 yrkande 1
dels antar det i proposition 1998/99:26 framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen att förslaget tillförs följande ändringar i 2 kap. 11 § och 9 kap. 9 b §
----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Utskottets förslag
----------------------------------------------------- 2 kap.
11 § ----------------------------------------------------- Energiskatt och koldioxidskatt skall inte betalas för
1. metan som framställs genom biologiska processer,
2. trädbränsle som säljs eller förbrukas för motordrift vid samtidig produktion av värme och elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning,
3. bränsle som tillhandahålls i en särskild förpackning om högst en liter,
4. bränsle enligt 1 kap. 3 a § som till följd av bränslets beskaffenhet förlorats i samband med att det framställts, bearbetats, lagrats eller transporterats,
5. bränsle enligt 1 kap. 3 a § som levererats till en mottagare i ett annat EG-land under villkor som anges i 3 kap. 30 a § första stycket 3 och 4 mervärdesskattelagen (1994:200), i den omfattning som skattefrihet gäller i det EG-landet. ----------------------------------------------------- Första stycket 2 gäller dock inte råtallolja ----------------------------------------------------- Första stycket 4 gäller dock för varumottagare och skatterepresentant som avses i 4 kap. 8 § endast bränsle som förlorats under transport till varumottagaren. -----------------------------------------------------
----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Utskottets förslag
----------------------------------------------------- 9 kap.
9 b § ---------------------------------------------------- I fall som avses i 9 § I fall som avses i 9 § får beskatt- får beskatt- ningsmyndigheten efter ningsmyndigheten efter ansökan bestämma en ansökan bestämma en preliminär koldioxid- preliminär koldioxid- skattesats enligt vilken skattesats eller, skatt skall tas ut under beträffande råtallolja, ett kalenderår. en preliminär energiskattesats enligt vilken skatt skall tas ut under ett kalenderår. ----------------------------------------------------- Har beslut om preliminär skattesats meddelats skall sökanden, när det kalenderår som beslutet avser gått ut, komplettera sin ansökan med uppgifter om hur mycket bränsle som förbrukats under året och försäljningsvärdet på de produkter som framställts under året. Beskattningsmyndigheten skall för varje sökande fatta slutligt beslut om skattenedsättning för det bränsle som förbrukats under kalenderåret. Genom beslutet kan skatt påföras sökanden eller återbetalas till honom.
Den komplettering som avses i andra stycket skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten före mars månads utgång året efter det kalenderår som ansökan avser.
Kan sökandens uppgifter inte läggas till grund för en tillförlitlig beräkning eller saknas uppgifter från honom, får slutligt beslut om skattenedsättning fattas efter skälig grund. ----------------------------------------------------- Bestämmelserna i 5 kap. 1-11 §§ och 16-18 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall tillämpas på skatt som påförs med stöd av andra stycket. -----------------------------------------------------
dels avslår det i proposition 1998/99:26 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
res. 1 (m, kd, fp)
res. 2 (mp)
2. beträffande översyn av energibeskattningen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Sk9 yrkande 2, 1998/99:Sk10 yrkande 2 och 1998/99:Sk11 yrkande 2,
res. 3 (m)
res. 4 (kd)
res. 5 (fp)
3. beträffande biobränslen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk8.
Stockholm den 24 november 1998
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo Lundgren (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Carl Fredrik Graf (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg (s), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd).
Reservationer
1. Beskattning av råtallolja (mom. 1)
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson (fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening är regeringens förslag om beskattning av råtallolja illa genomtänkt och kommer bl.a. att leda till att det nuvarande systemet för energibeskattning blir än mer oöverskådligt och godtyckligt. Därtill kommer att omfattningen av den faktiska användningen av råtallolja som bränsle och förekomsten av internationell handel inte tillräckligt har analyserats. Att belasta ett biobränsle som råtallolja med en fiktiv koldioxidskatt är dessutom en principiellt tveksam lösning. En annan allvarlig invändning mot förslaget som vi vill framhålla är att införandet av energiskatt på råtallolja kan verka prejudicerande vad gäller andra biobränslen som har en alternativ användning som råvara, t.ex. spån. Spånskiveindustrin har i dag till följd av energi- skattesystemets utformning liknande problem som den kemiska förädlingsindustrin. Det kan heller inte uteslutas att problem kan uppstå inom andra områden. Vi delar regeringens bedömning att det är viktigt att energi- och koldioxidbeskattningen har en utformning som ger goda förutsättningar för den svenska industrin att konkurrera internationellt och som säkrar lönsamheten för investeringar i varuproduktion i Sverige. Detta borde, anser vi, leda till sänkt och inte ökad skattebelastning. Med det anförda avstyrker vi propositionen.
dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande beskattning av råtallolja
att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Sk9 yrkande 1, 1998/99:Sk10 yrkande 1 och 1998/99:Sk11 yrkande 1, med anledning av motion 1998/99:Sk7 yrkande 1 och proposition 1998/99:18 såvitt nu är i fråga samt med avslag på proposition 1998/99:26 och motion 1998/99:Sk7 yrkande 2
dels avslår de i proposition 1998/99:26 framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
2. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi
dels antar det i proposition 1998/99:18 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi såvitt avser 9 kap. 9 b §,
2. Beskattning av råtallolja (mom. 1)
Yvonne Ruwaida (mp) har
dels anfört följande:
Från Miljöpartiets sida delar vi delar inställningen i motion Sk7 att energi i framtiden bör beskattas dels genom en allmän energiskatt som i princip bör vara densamma för alla energislag och användningsområden, dels genom miljöstyrande skatter, t.ex. koldioxidskatt, som framför allt bör inriktas på energislagets miljöförstörande effekter. I konsekvens härmed bör råtallolja som är ett biobränsle och inte ger upphov till nettoemission av koldioxid inte belastas med en skatt som motsvarar den sammanlagda energiskatten och koldioxidskatten för eldningsolja utan endast med energiskatt. Med en sådan ändring kan förslaget accepteras som en provisorisk lösning.
Inom Regeringskansliet pågår en översyn av energibeskattningens framtida utformning. Enligt vår mening bör översynen innefatta ett helhetsgrepp över hela energibeskattningen, inklusive den skattemässiga behandlingen av råtallolja, och där våra nu framförda synpunkter beaktas. I avvaktan på ett sådant förslag anser vi att skatt på råtallolja skall tas ut med belopp som motsvarar energiskatten för eldningsolja, dvs. för närvarande 743 kr/m3, oavsett förbrukarkategori.
Med det anförda tillstyrks motion Sk7.
dels under moment 1 hemställt:
1. beträffande beskattning av råtallolja
att riksdagen med anledning av propositionerna 1998/99:26 och 1998/99:18 såvitt nu är i fråga, med bifall till motion 1998/99:Sk7 och med avslag på motionerna 1998/99:Sk9 yrkande 1, 1998/99:Sk10 yrkande 1 och 1998/99:Sk11 yrkande 1
dels antar det i proposition 1998/99:26 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med de ändringar utskottet föreslagit dock att i den i propositionen föreslagna nya paragrafen 2 kap. 1 a § orden "utom koldioxidskatt" skjuts in mellan orden "sammanlagda skatt" och "som tas"
dels avslår det i proposition 1998/99:26 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
3. Översyn av energibeskattningen, m.m. (mom. 2)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Marietta de Pourbaix-Lundin och Catharina Hagen (alla m) har
dels anfört följande:
Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en långsiktig lösning på problemet med råtallolja i samband med det aviserade förslaget till ett nytt heltäckande energiskattesystem. Det är enligt vår uppfattning angeläget att understryka att det nya förslaget inte skall innefatta sådan skattehöjning som föreslås i nu föreliggande proposition. I avvaktan på ett sådant förslag bör berörda företag kunna erhålla någon form av kompensation för eventuellt ökade kostnader. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande översyn av energibeskattningen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk9 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1998/99:Sk10 yrkande 2 och 1998/99:Sk11 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. Översyn av energibeskattningen, m.m. (mom. 2)
Helena Höij och Kenneth Lantz (båda kd) har
dels anfört följande:
Inom Regeringskansliet pågår en översyn av energibeskattningens framtida utformning och regeringen avser att under 1999 återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt energiskattesystem. Vi anser att regeringens kommande förslag bör vara heltäckande och hållbart samt erbjuda långsiktiga lösningar vad gäller den skattemässiga behandlingen av biobränslen, inklusive råtallolja, i stället för att som nu föreslå att nya specialbestämmelser om energiskatt införs som i alla avseenden strider mot de slutsatser som Skatteväxlingskommittén slog fast i sitt betänkande. Skattetrycket bör som kommittén föreslagit omfördelas från arbetskraft till miljöbelastande utsläpp, ändliga naturresurser och energi. Det är enligt vår mening angeläget att Skatteväxlingskommitténs förslag beaktas i det pågående arbetet med ett nytt energiskattesystem. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande översyn av energibeskattningen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk10 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1998/99:Sk9 yrkande 2 och 1998/99:Sk11 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Översyn av energibeskattningen, m.m. (mom. 2)
Johan Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Vi inom Folkpartiet liberalerna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en långsiktig lösning på problemet med råtallolja i samband med det aviserade förslaget till ett nytt heltäckande energiskattesystem. I avvaktan på ett sådant förslag bör berörda företag kunna erhålla någon form av kompensation för eventuellt ökade kostnader. Vad nu anförts bör enligt vår uppfattning riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande översyn av energibeskattningen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sk11 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1998/99:Sk9 yrkande 2 och 1998/99:Sk10 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.