Bedömning av den ekonomiska utvecklingen under 1989, 1990 och 1991 (skr. 1989/90:53)

Betänkande 1989/90:FiU10

Finansutskottets betänkande
1989/90:FiU10

Bedömning av den ekonomiska
utvecklingen under 1989, 1990 och 1991
(skr. 1989/90:53)

Sammanfattning

Utskottet redovisar utifrån regeringens skrivelse 1989/90:53 och med
anledning härav väckta motioner sin syn på den ekonomiska utvecklingen
för åren 1989—1991.

Vad gäller den internationella utvecklingen konstaterar utskottet att
även om expansionstakten i OECD-området avtar något under inledningen
av 1990-talet pekar nu tillgänglig information på att den goda
konjunkturen fortsätter.

För den svenska ekonomin gäller att bytesbalansunderskottet kommer
att öka kraftigt under de två första åren av 1990-talet. Aven om
detta kan bli ett problem för den ekonomiska politiken är det alltjämt
skillnaden i pris- och löneökningstakt mellan Sverige och våra viktigaste
konkurrentländer som är det största hotet mot en god utveckling av
vår ekonomi.

1 fem reservationer redovisar oppositionspartierna sin syn på den
ekonomiska utvecklingen under de första åren av 1990-talet.

Skrivelsen

I skrivelse 1989/90:53 har regeringen (finansdepartementet) — efter
föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt — berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad som anförs i skrivelsen om den ekonomiska utvecklingen
under 1989, 1990 och 1991.

Motionerna

1989/90:Fi 13 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om läget på arbetsmarknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder.

1989/90:Fil4 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motion 1989/90:Sk23
anförts om den ekonomiska utvecklingen.

1989/90

FiUlO

1 Riksdagen 1989190. 5 sami. Nr 10

1989/90:Fil5 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
den ekonomiska utvecklingen.

1989/90:Fil6 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna de bedömningar i ekonomin
som anförs i motionen.

1989/90:Fi 17 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande bedömningen av den ekonomiska utvecklingen
de närmaste åren,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande bedömningen om ekonomin.

1989/90:Fil8 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen av
regeringen begär en ny skrivelse med bedömningar av den ekonomiska
utvecklingen under 1989, 1990 och 1991 och att regeringen då tar
hänsyn till vad som i motionen har anförts bl.a. om betydelsen av de
pågående ekologiska störningarna, medborgarnas välbefinnande, social
rättvisa samt de snabba och stora förändringarna i Östeuropa och det
pågående nedrustningsarbetet.

Utskottet

I regeringens skrivelse 53 görs en bedömning av den ekonomiska
utvecklingen för åren 1989—1991. Sex motioner har väckts med
anledning av skrivelsen. I fem av dessa redovisar motionärerna sin
bedömning av den ekonomiska utvecklingen och i vilket avseende den
avviker från regeringens. Samtidigt ges i motionerna en sammanfattande
redovisning av hur den ekonomiska politiken bör utformas. I det
sammanhanget behandlas centrala ekonomisk-politiska problem som
exempelvis valutapolitiken, den offentliga sektorns utveckling, förslag
till sparstimulerande åtgärder, reformering av socialförsäkringssystemet,
åtgärder för att komma till rätta med miljöförstöringen och en
ändrad inriktning av arbetsmarknadspolitiken.

I motion Fil 7 (c) koncentreras framställningen till en diskussion av
den bedömning som redovisas i skrivelsen. Avslutningsvis sägs i motionen
att centern i samband med budgetpropositionen återkommer till
frågan om den ekonomiska politikens inriktning.

Utskottet behandlar i betänkandet de frågor i motionerna som
anknyter till den i skrivelsen redovisade ekonomiska bedömningen.
Enligt utskottets mening bör inriktningen av den ekonomiska politiken
tas upp till behandling när regeringen presenterat sitt förslag till
utformning av den ekonomiska politiken. Det finns därför inte anledning
för utskottet och riksdagen att nu ta ställning till motionärernas
förslag till utformning av den ekonomiska politiken. De bör behandlas
i anslutning till budgetpropositionen.

1989/90: FiU 10

Den internationella utvecklingen

I konjunkturinstitutets (Kl) höstrapport gjordes en bedömning av den
ekonomiska tillväxten i OECD-området som innebar en neddragning
från drygt 4 % år 1988 till något mer än 3 % år 1989 och ca 2,5 % år

1990. Den lägre tillväxten i år och nästa år förklarades av en förväntad
skärpning av finanspolitiken i Förenta Staterna och att investeringskonjunkturen
går in i ett lugnare skede. För Västeuropa förutsattes en
viss dämpning av produktionstillväxten innevarande år och år 1990.
KI:s prognos för Västeuropa innebar emellertid endast en marginell
neddragning av tillväxten och för första gången sedan år 1982 skulle
detta innebära att produktionstillväxten åren 1989 och 1990 blir högre
i Västeuropa än i Förenta Staterna.

Den bild av den internationella utvecklingen som tecknas i regeringens
skrivelse framgår av nedanstående tabell.

Tabell 1. Internationella förutsättningar
Årlig procentuell förändring

	1988	1989	1990	1991
BNP:
Förenta Staterna	4,4	3	2,3	2,3
Japan	5,7	4,5	4,3	4
Förbundsrepubliken Tyskland	3,6	4,3	3,5	3
Norden	2,2	2,3	1.8	1,8
OECD Europa	3,6	3,5	3	2,8
OECD totalt	4,3	3,5	2,8	2,8
NyckcItai:
Konsumen t pr i ser	3.7	4.8	4,5	4,5
Arbetslöshet, nivå i %	7,3	6,8	6.8	6.8
Do 11 arkurs i kr.	6, 14	6,45	6,45	6,45
Råoljepris, dollar per fat	14,80	17,50	18,00	18,50

De i tabell 1 angivna internationella förutsättningarna överensstämmer
i stort sett med den bedömning som Kl presenterade i början av
oktober i år.

En av de faktorer som kan bryta den förväntade positiva utvecklingen
under 1990-talets två första år är som framhålls i regeringens
skrivelse inflationen. Priserna steg i flertalet OECD-länder under första
halvåret 1989 i snabbare takt än under det närmast föregående halvåret.
Aven de ihållande externa obalanserna mellan de stora industriländerna
skapar osäkerhet inför framtiden. Det kan inte uteslutas att
man i de länder där finanspolitiken är för expansiv kan komma att
tvingas till en penningpolitisk åtstramning som bl.a. får till följd att
näringslivets investeringar hämmas.

De nämnda externa obalanserna har under senare delen av 1980-talet
ständigt utgjort en fora för stabiliteten i världsekonomin. Det som
oroar är att de kan leda till ytterligare protektionistiska åtgärder och
också skapa instabilitet på de finansiella marknaderna. En sådan
utveckling kan i sin tur få negativa konsekvenser för såväl produktion
som sysselsättning. Det kan nämnas att underskottet i Förenta Staternas
handels- och bytesbalans visserligen har reducerats, men detta har

1989/90: FiU 10

1* Riksdagen 1989/90. 5 sami. Nr 10

till stor del inneburit en förvärrad situation för länder som redan har
underskott i sina externa balanser. Samtidigt har överskottet i Västtysklands
handelsbalans ökat medan Japans varit praktiskt taget oförändrad.

Bedömningen av den internationella utvecklingen tas upp i folkpartiets
motion Fil6 (fp). Motionärerna framhåller att i den aktuella
konjunkturbilden finns vissa nedgångssignaler, inte bara i Förenta
Staterna och Storbritannien, utan också i den västtyska ekonomin.
Preliminära beräkningar visar att produktionen i Västtyskland minskade
mellan andra och tredje kvartalet efter en stark ökning som
påbörjades under andra kvartalet 1988. I motionen framhålls att våra
viktigaste exportmarknader utvecklas något sämre än genomsnittet för
OECD. Som exempel nämns de nordiska länderna. Motionärerna drar
slutsatsen att kulmen på den internationella konjunkturen är nådd och
att avmattningen redan har påbörjats.

Som utskottet har redovisat i tabell 1 innebär bedömningen i skrivelsen
en viss minskning av tillväxten i Västtyskland. Det är bl.a. de
nedgångssignaler som nämnts i motionen som motiverar detta. Enligt
utskottets mening finns det faktorer som återigen höjer den ekonomiska
aktiviteten i Västtyskland. Den höga dollarkursen i förhållande till
D-marken är alltjämt en faktor som bidrar till att exporten även
fortsättningsvis kommer att utvecklas gynnsamt. Härtill kommer att
den 1 januari 1990 tas genom en sänkning av inkomstskatterna det
tredje steget i den pågående skattereformen. Det kan väntas leda till en
ökning av den privata konsumtionen.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi 16 (fp) att
utvecklingen i Östeuropa måste 13 betydande konsekvenser också på
övriga länder i Europa. De politiska förändringarna i Östeuropa har
skett i allt snabbare takt. Inom OECD-området berörs på kort sikt
främst den västtyska ekonomin. Den kraftiga invandringen av ofta
välutbildad arbetskraft till Förbundsrepubliken skulle kunna la en
positiv effekt eftersom den västtyska ekonomin, trots en mycket hög
arbetslöshet i vissa avseenden, befinner sig nära kapacitetstaket. En
följd av invandringen kan emellertid vara att den i första hand leder
till en ökad efterfrågan, som i sin tur förstärker de rådande inflationstendenserna.
På litet längre sikt aktualiseras andra problem. En viktig
fråga blir hur förändringarna i Östeuropa kommer att påverka utvecklingen
inom EG.

Det kan äga sin riktighet att, som anförs i folkpartiets motion Fil6,
den internationella konjunkturen nu nått sin kulmen. Utskottet anser
emellertid att det är tveksamt om man också skall dra slutsatsen att
avmattningen under år 1990 kommer att accentueras. Aven om expansionstakten
i OECD-området avtar något under inledningen av
1990-talet pekar enligt utskottets mening nu tillgänglig information på
att den goda konjunkturen fortsätter.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion FH5 (vpk) anförs att
arbetslösheten i OECD-länderna fortsätter att ligga kvar på en hög
nivå samtidigt som den förda ekonomiska politiken förstärker det s.k.
t våtredjedelssam häl let.

1989/90:FiU10

Den beskrivning av arbetslöshetssituationen i OECD-länderna som
görs i motion Fil5 (vpk) avser främst länderna i Västeuropa. Utskottet
delar den oro som motionärerna känner för den fortsatta utvecklingen
på arbetsmarknaden i OECD-Europa.

Utvecklingen i Sverige. Regeringens skrivelse

Regeringens syn på hur den realekonomiska utvecklingen kan förväntas
bli under de två första åren av 1990-talet framgår av den försörjningsbalans
som redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Försörjningsbalans och nyckeltal

Procentue11	vo 1ymförändr i ng
1988 1989	1990	1991

Konj.	Reg.	Konj.	Reg.	Reg
i ns t.	skr .	i ns t.	skr .	skr
ok t .	nov.	ok t.	nov.	nov
-89	-89	-89	-89	-89

BNP	2,5	2.2	2,0	1.3	1.3	1,5
Import av varor och tjänster	5,0	5,8	5,7	4,8	3,8	4,5
Ti 1 Igång	3,1	3,2	3,0	2,2	2,0	2,3
Privat konsumtion	2,6	1,2	1,2	1,7	1,3	3,0
Offentlig konsumtion	1,3	1.8	1,6	1.4	1,4	1,1
Brut toinvester ingar	5,4	8,2	6.9	2,0	2,4	0,5
Lagerinvesteringar	0.4	0,2	0,3	0.0	0,0	0,0
Export av varor och tjänster	3,0	3,9	3,8	3,4	2,9	3,1
Användn i ng	3.1	3,2	3,0	2,2	2,0	2,3
Inhemsk efterfrågan	3,2	2,9	2.7	1,7	1.6	2,0
NyckeItai:
Konsumentpris dec.-dec. %	6, 1	7,0	6,7	4,9	7,5	8
Arbetslöshet %	1.6	1,3	1,4	1.5	1.5	1,6
Timlön %	7,0	8,5	9.0	7.0	7,0*	7,0
Bytesbalans Mi 1 järder kronor	-14,8	-21,8	-24,5	-25.7	-32,7	-43,3

* Den nya arbetsmiljöavgiften drar upp timkostnadsökningen 1990 med
ytterligare ~ procentenheter.

År 1989

Ar 1989 har inneburit en fortsatt överhettad arbetsmarknad. Detta har
lett till en mycket kraftig löneglidning. De totala löneökningarna
beräknas enligt skrivelsen stanna vid 9 %. Ökningen av hushållens
realt disponibla inkomster anges i skrivelsen till drygt 3 %. Denna
relativt stora ökning förklaras av en ökning av sysselsättningen och
stigande reallön men också av förbättrade sociala förmåner. Ökningen

i den privata konsumtionen går ner markant i jämförelse med 1988
och sparkvoten höjs med två procentenheter.

Aven om tillväxten i investeringarna i skrivelsen ligger något under
vad Kl angav i oktober innebär den i tabellen angivna ökningen med
7 % en förbättring jämfört med 1988.

1989/90:FiU10

Utvecklingen av utrikeshandeln har inneburit något högre ökningstal
för både exporten och importen i jämförelse med 1988. Det höga
kapacitetsutnyttjandet och arbetskraftsbristen har inneburit fortsatta
marknadsandelsförluster. Aven hemmamarknadsindustrin har fått vidkännas
minskning av sina marknadsandelar.

Tabell 3. Bytesbalans
Miljarder kronor löpande priser

	1988	1989	1990	1991
Expor t	305,0	338,5 (340,8)	361,4 (367,9)	386,0
Import	279.8	312,3 (311.4)	333,6 (333,2)	359, 1
Kor r i ger i ngspos t	-0.9	-1,0 ( -0,9)	-1,0 ( -0,9)	-1,0
Hände 1sba1 ans	24,3	25,2 ( 28,5)	26,8 ( 33,8)	25,9
Tjänstcnetto	-10,3	-12,2 (-12,8)	-14.5 (-14,5)	-17,2
Avkastning på kapital	-18,8	-25,4 (-25,4)	-32,0 (-32 )	-38,0
Transfereringsnetto	-9,9	-12,1 (-12,1)	-13,0 (-13 )	-14,0
Bytesbalans	-14,8	-24,5 (-21,8)	-32,7 (-25,7)	-43,3

Källa: Riksbanken och finansdepartementet

Siffrorna inom parentes anger konjunkturinstitutets prognos i sep/okt 1989.

Av tabell 3 framgår att handelsbalansen för år 1989 ger ett oförändrat
överskott på ca 25 miljarder kronor medan bytesbalansen uppvisar en
påtaglig ökning av underskottet. Som framhålls i skrivelsen är detta
delvis ett resultat av en växande nettoupplåning utomlands vilket
medfört ökade räntebetalningar. Det bör nämnas att sannolikt är
motsvarande pluspost som anger avkastningen av de svenska investeringarna
utomlands underskattad i bytesbalansen där endast utdelade
vinstmedel ingår. Utskottet konstaterar emellertid att bytesbalansen
även bortsett från denna post uppvisar ett växande underskott.

Sammanfattningsvis har den här beskrivna utvecklingen inneburit
att produktionen totalt under år 1989 ökat med 2 %.

År 1990

Den väsentliga skillnaden i den ekonomiska utvecklingen mellan
innevarande år och år 1990 är som framgår av tabell 3 den sämre
utvecklingen av utrikeshandeln och det växande underskottet i bytesbalansen.
Exportökningen väntas stanna vid knappt 3 %. Detta är till
viss del en effekt av de nämnda tendenserna till en avmattning i den
internationella konjunkturen. Det kraftigt stigande relativpriset för
svensk export under de senaste åren kommer med stor sannolikhet att
bidra till förluster av marknadsandelar samtidigt som kapacitetsbrist
kommer att vara det främsta hindret för ökad produktion inom delar
av industrin även under år 1990. Den klart mindre ökningen i
importen jämfört med år 1989 har sin förklaring i en lägre investeringstillväxt.
Bytesbalansunderskottet växer med ytterligare 10 miljarder
kronor. Även år 1990 ökar underskottet mer än vad som motsvaras
av de ökade räntebetalningarna på grund av större nettoupplåning
utomlands.

1989/90:FiU 10

Utskottet vill här peka på att skillnaden i det angivna förväntade
utfallet på bytesbalansen sorn föreligger mellan Kl och finansdepartementet
är ett resultat av att finansdepartementets prognos ger ett sämre
utfall på handelsbalansen. Den bakomliggande förklaringen är att
exportpriserna inte utvecklas så gynnsamt för Sverige som Kl förutsatte
tidigare i höstas. Det förtjänar att understrykas att relativt små korrigeringar
i exportpriserna ger betydande effekter på handelsbalansens
utfall.

Pris- och löneökningarna fortsätter under år 1990 att ligga på en
högre nivå i jämförelse med OECD-genomsnittet (jfr tabell 1). Höjningen
av de indirekta skatterna, som ingår som en del av den
föreslagna skattereformen, beräknas i skrivelsen höja prisnivån år 1990
med 2,5 %. Hushållens reala disponibla inkomster väntas öka med

2 %. Det bör här nämnas att en mer ingående kalkyl nu har gjorts av
statens pris- och konkurrensverk. Den visar att höjningen av de
indirekta skatterna höjer prisnivån med 2,9 %. På grund av den valda
finansieringen av skattereformen påverkas de disponibla inkomsterna
endast i mindre utsträckning under det första året. Ökningen i den
privata konsumtionen väntas bli lika blygsam som under år 1989. I
skrivelsen framhålls att hushållens inköp av kapitalvaror nu bör ha
nått sin kulmen samtidigt som benägenheten till skuldsättning har
minskat. Incitamenten i det nya skattesystemet väntas påverka hushållens
sparbenägenhet positivt.

Sammantaget innebär den här beskrivna utvecklingen under år 1990
att bruttonationalprodukten (BNP) ökar med något mer än 1 %.

År 1991

Löne- och prisökningarna antas i det högre lönealternativet ligga kvar
på samma höga nivå som år 1990. Den antagna prisökningen på 8 %
under loppet av år 1991 inkluderar effekterna av höjningen av de
indirekta skatterna. Finansieringen av skattereformen väntas även år
1991 höja konsumentprisindex med ca 2,5 %.

Av tabell 2 framgår att den mest iögonfallande förändringen i
jämförelse med åren 1989 och 1990 är den kraftiga uppgången i den
privata konsumtionen. Förklaringen till att den privata konsumtionen
ökar med så mycket som 3 % är att hushållens reala disponibla
inkomster stiger med drygt 4 %, vilket i sin tur är ett resultat av
skattereformen. Trots den relativt starka konsumtionsuppgången antas
i skrivelsen att inkomstökningen ytterligare höjer sparkvoten. För
första gången på flera år antar sparkvoten därigenom ett positivt värde.

I skrivelsen betonas dock att bedömningen av sparkvoten är behäftad
med mycket stor osäkerhet.

Eftersom den privata konsumtionen ökar väsentligt mer än under
de föregående åren bidrar detta till en uppgång i importen. Även om
exportökningen blir något större än år 1990 minskar överskottet i
handelsbalansen. En bidragande orsak till detta är bl.a. en mindre
gynnsam exportprisutveckling. Underskottet i bytesbalansen ökar kraf -

1989/90: FiU 10

1** Riksdagen 1989190. 5 sami. AV 10

tigt. På samma sätt som för åren 1989 och 1990 förklaras detta av
ökade räntebetalningar och allt större underskott i transfererings- och
tjänstebalansen.

Under år 1991 förutses en ytterligare minskning av investeringstillväxten.
I skrivelsen framhålls att detta delvis beror på att effekterna av
den något dämpade internationella konjunkturen förväntas slå igenom.
Risk för försämrad konkurrenskraft och sämre lönsamhet för det
svenska näringslivet påverkar också prognosbilden. Tillväxten i den
totala produktionen väntas bli något högre år 1991 än 1990.

Utvecklingen i Sverige. Kommentarer i motionerna

Den kritik som riktas mot bedömningen av den ekonomiska utvecklingen
i skrivelsen i motionerna Fil 4 (m) och Fil7 (c) avser framför
allt de prognoser och antaganden som rör utvecklingen av löner och
priser. Enligt motionärernas uppfattning är de angivna bedömningarna
och antagandena orealistiska. De i tabell 2 angivna timlönehöjningarna
på 9 % för år 1989 och 7 % för 1990 och 1991 borde enligt
motion Fil7 (c) ersättas med ökningar av storleksordningen 10 %.
Även prisökningarna, hävdas det i motionerna, underskattas i skrivelsen.

1 båda motionerna framhålls att skattereformens finansiering kan
innebära en väsentligt sämre utveckling av ekonomin än den som
presenteras i skrivelsen. I motion Fil7 (c) understryks att en politiskt
beslutad inflation genom en höjning av de indirekta skatterna som
läggs ovanpå det redan höga kostnadsläget inte är tillrådlig. Även i
motion Fi 14 (m) framhålls att skatteomläggningens prisdrivande effekter
underskattas i skrivelsen. Det förefaller ofrånkomligt, sägs det i
motionen, att prisökningarna med den förda politiken blir större än de

4 % under loppet av nästa år som innebär att den klausul som medger
omförhandling av de privata avtalen kommer att utlösas. Avtalen
kommer troligen att sägas upp redan före halvårsskiftet. Kompensationskrav
leder då till att löneökningarna snarare hamnar över än
under 7 % år 1991. Motionärernas slutsats blir att Sverige kan hamna
i en kostnadskris inom ett par år. Den fasta växelkursen kommer
därvid att utsättas för svåra påfrestningar som i sin tur leder till ett
högt ränteläge och stagnerande investeringar.

Utskottet vill med anledning av vad som i motionerna Fil4 (m) och
Fil7 (c) uttalas om skattereformens effekter på pris- och löneutvecklingen
anföra följande.

Skattereformen bör, som framhålls i folkpartiets motion FH6, dämpa
inflationstakten i ekonomin, av åtminstone tre skäl. För det första
kan arbetskraftsutbudet väntas öka. För det andra krävs inte lika höga
nominella löneökningar för att ge samma resultat på inkomsten efter
skatt, när marginalskatten blir lägre och försedd med ett automatiskt
och förstärkt inflationsskydd. För det tredje innebär reformen en
stimulans till hushållens sparande, vilket dämpar konsumtionsefterfrågan
och således förbättrar balansen mellan utbud och efterfrågan. Den
engångsprisökning som skapas av själva övergången från direkt till

1989/90:FiU 10

indirekt beskattning är en tillfällig ökning av konsumentprisindex, inte
inflation i egentlig mening. Avgörande för inflationen är förhållandet
mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft och den underliggande
kostnadsökningen, och denna bör dämpas av skattereformen.

Vad utskottet här anfört innebär inte att risken för negativa effekter
på samhällsekonomin under genomförandefasen av skattereformen kan
uteslutas. I motionerna Fi 14 (m) och Fil7 (c) hävdas att det är den
valda finansieringen av reformen genom en höjning av de indirekta
skatterna som kommer att öka inflationen.

Som utskottet ser det skulle emellertid, som också framhålls i
motion Fil6 (fp), en sänkning av inkomstskatten med annan finansiering
eller utan finansiering få liknande eller sämre effekter på prisutvecklingen.
Även ökade punktskatter skulle höja prisnivån. Utan tillräcklig
finansiering skulle t.ex. hushållens efterfrågan öka kraftigt,
vilket skulle höja den underliggande inflationstakten och ytterligare
öka underskottet i utlandsbetalningarna. En inflationsimpuls orsakad
av kraftigt ökad efterfrågan skulle vara samhällsekonomiskt betydligt
allvarligare än den engångsinflation som nu blir följden av skatteomläggningen.

Den slutsats man närmast kan dra av argumentationen i motion
Fi 14 (m) är att en skattereform endast kan genomföras i en lågkonjunktur
där någon resursbrist inte föreligger. Utskottet är dock av den
uppfattningen att det första steget i skattereformen bör tas redan under
år 1990. Den tillfälliga prisökning som blir en övergångseffekt av
skattereformen får inte leda till kompensationskrav från löntagarorganisationerna
i avtalsförhandlingarna. Löntagarna har redan fått kompensation
för denna prishöjning genom de sänkta skatterna.

1 samtliga motioner som väckts med anledning av skrivelsen hävdas
att underskotten i bytesbalansen under de första åren av 1990-talet kan
bli större än vad som redovisas i skrivelsen. Som orsak till detta anges
inte de i skrivelsen stigande räntebetalningarna på upplåningen i
utlandet utan problemet sägs i stället vara en negativ utveckling av
handelsbalansen. I motion FH8 (mp) anges som en förklaring till
denna negativa utveckling en kraftig ökning av den privata konsumtionen.
I de övriga motionerna framhålls att det främst är en försämring
av bytesförhållandet — terms of trade — som snabbt kan försämra
utfallet på handelsbalansen.

Utskottet är av samma mening som motionärerna att handelsbalansen,
vilket även nämnts tidigare i betänkandet, snabbt kan försämras
vid negativ utveckling av priserna på våra exportprodukter. Detta
utgör ett av de viktigaste motiven till att åtgärder måste vidtas för att
förhindra en försämring av kostnadsläget och för att höja produktiviteten
i ekonomin. Den föreslagna skattereformen är en sådan åtgärd.
Därigenom borde också den pågående fortsatta förlusten av marknadsandelar
kunna hejdas samtidigt som den svenska ekonomin skulle bli
mindre känslig för en avmattning i den internationella konjunkturen.

1 motion FH8 (mp) riktas kritik mot skrivelsen som innebär att det
för det första är fel problem som analyseras och för det andra att
viktiga data som underlag till utformning av den ekonomiska politiken

1989/90:FiU10

saknas. I motionsyrkandet begär motionärerna att regeringen skall
presentera en ny skrivelse med bedömningar av den ekonomiska
utvecklingen under 1989, 1990 och 1991 och att regeringen då tar
hänsyn till vad som i motionen har anförts bl.a. om betydelsen av de
pågående ekologiska störningarna, medborgarnas välbefinnande, social
rättvisa samt de snabba och stora förändringarna i Östeuropa och det
pågående nedrustningsarbetet.

Utskottet vill med anledning av motion Fi 18 (mp) framhålla att en
regering måste, för att kunna utforma en politik som bl.a. avser att nå
flera av de mål som kan skönjas bakom formuleringen i motionsyrkandet,
ha tillgång till en koncentrerad och kvalificerad ekonomisk
information om det aktuella konjunkturläget och den ekonomiska
utvecklingen för de närmast kommande åren. Utskottet delar inte
motionärernas uppfattning att regeringens skrivelse ur allmänmänsklig
synpunkt är en skrämmande hård och fantasilös produkt utan anknytning
till livets verkliga realiteter.

Utskottet är emellertid av samma uppfattning som motionärerna, att
det är viktigt att förbättra bl.a. miljöstatistiken så att det blir möjligt att
t.ex. göra bedömningar av hur planerade stabiliseringspolitiska åtgärder
inverkar på miljön. Ett projekt med denna inriktning håller för
närvarande på att initieras på statistiska centralbyrån.

Utskottet anser mot bakgrund härav att något tillkännagivande till
regeringen med anledning av motion Fi 18 (mp) inte är motiverat.

I motion Fil3 av Sonja Rembo m.fl. (m) anförs att regeringen i
skrivelsen till riksdagen tecknar en alltför ljus bild av situationen på
arbetsmarknaden. Arbetslösheten är låg, och det anses inte finnas
några tecken på en mer markant försvagning av läget på arbetsmarknaden.
Den mycket kraftiga obalans som sedan lång tid, oberoende av
konjunkturerna, råder på svensk arbetsmarknad tycks inte, säger motionärerna,
oroa regeringen. Detta är anmärkningsvärt, menar motionärerna,
med hänsyn till den svaga ekonomiska utveckling som regeringen
förutser.

Utskottet vill med anledning av motion Fi 13 anföra följande.

Regeringens skrivelse är en konjunkturbedömning i vilken bl.a. en
prognos redovisas för arbetslöshetens utveckling under de närmast två
kommande åren. I skrivelsen görs endast det konstaterandet att arbetslösheten
kommer att uppgå till ca 1,5 % såväl år 1990 som 1991.
Givetvis finns även i ekonomin med nära full sysselsättning en mängd
olika problem på arbetsmarknaden som kan kräva åtgärder. Den
statistik om arbetsmarknaden som återfinns i skrivelsen är emellertid
inte avsedd för en detaljerad analys av de problem som motionärerna
tar upp i sin motion.

Det kan förutsättas att regeringen i budgetpropositionen kommer att
redovisa sina slutsatser av de gjorda bedömningarna. Olika förslag till
åtgärder bör behandlas i anslutning härtill. Något tillkännagivande till
regeringen med anledning av motion Fi 13 är det således inte motiverat
att göra.

1989/90:FiU10

Sammanfattande slutsats

1989/90: FiU 10

Som framgått av utskottets redovisning av regeringens skrivelse är det
de i jämförelse med vår omvärld alltför höga pris- och löneökningarna
som alltjämt är huvudproblemet i den svenska ekonomin. Aven om
det snabbt växande underskottet i bytesbalansen, som dock till en del
kan ses som ett statistiskt redovisningsproblem, kan bli ett problem för
den ekonomiska politiken är det främst en försämring av kostnadsläget
och vår konkurrenskraft som oroar.

Utskottet ser den föreslagna skattereformen som ett led i ansträngningarna
att fa ned pris- och löneökningarna i nivå med våra viktigaste
handelspartner. Detta kräver att reformen kan genomföras utan att
svåra obalanser uppkommer i ekonomin. Enligt utskottets mening
innebär detta att bl.a. en stram finanspolitik är en nödvändighet även
under de första åren av 1990-talet.

Vad utskottet här redovisat om den ekonomiska utvecklingen med
anledning av vad som anförts i skrivelsen och i motionerna Fi 14 (m),
Fi 15 (vpk), Fil6 (fp) och Fil7 (c) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse
1989/90:53 och motionerna 1989/90:Fil4, 1989/90:Fil5,

1989/90:Fil6 och 1989/90:Fil7 samt med avslag på motionerna
1989/90:Fil3 och 1989/90:Fil8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om den ekonomiska utvecklingen.

res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (c)
res. 4 (vpk)
res. 5 (mp)

Stockholm den 5 december 1989
På finansutskottets vägnar

Anne Wibble

Närvarande: Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson
(m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof
Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s),
Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar
Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl Frick (mp), Marianne
Carlström (s) och Sonia Karlsson (s).

Reservationer

1. Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser

1989/90: FiU 10

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Utskottet
behandlar" och slutar med "till budgetpropositionen" bort ha
följande lydelse:

Utskottet avser att i det följande kommentera regeringens bedömningar
i skrivelsen och de ekonomisk-politiska frågor som behandlas i
motionerna. Egentligen vill utskottet dock ifrågasätta det meningsfulla
i hela förfarandet, vilket är tänkt att avslutas med en riksdagsdebatt
den 15 december och en riksdagsskrivelse därefter till regeringen.
Redan den 10 januari skall ju regeringen på nytt redovisa sin uppfattning
om den ekonomiska utvecklingen i finansplanen, denna gång
åtföljd av förslag till utformning av den ekonomiska politiken,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "I
vänsterpartiet" och på s. 9 slutar med "internationella konjunkturen"
bort ha följande lydelse:

Utvecklingen i Sverige. Regeringens skrivelse

Regeringens höstbedömning i skrivelse 1989/90:53 med dess analys av
skatteomläggningens effekter på ekonomin ledde till att räntorna steg
kraftigt (se diagram), att aktiekurserna rasade och att kronans kurs
föll. Ekonomerna började tala om behov av framtida devalvering.

Diagram

Källa: Finanstidningen

Räntan

2 oktober - 21 november 1989

; 5-åriga statsobligationer
202 /

12,5

Oktober

Utskottet konstaterar att det under de allra senaste veckorna har skett
ett rejält stämningsomslag, som innebär ett underbetyg åt regeringens
ekonomiska politik.

Något egentligt trendbrott i den underliggande ekonomiska utvecklingen
har inte inträffat. Kontrasten mellan konjunkturinstitutets och
regeringens höstbedömning är visserligen stor, men detta förklaras i
betydande utsträckning av de negativa effekter som de föreslagna
skattehöjningarna får. Varningssignaler om annalkande ekonomiska
svårigheter har funnits länge. Till dessa signaler har nu fogats en
skatteomläggning som — enligt regeringens egen bedömning — ytterligare
minskar sparandet i ekonomin och verkar uppdrivande på priser
och löner.

En — av flera — avgörande förutsättningar för att devalveringspolitiken
skulle ha lyckats var att det gick att hejda den alltför snabba prisoch
lönestegringen. Utskottet konstaterar emellertid att så inte har
skett. Avvikelsen uppåt i båda dessa hänseenden jämfört med konkurrentländerna
har inneburit att hela det utrymme som devalveringen
1982 skapade nu förbrukats.

Skatteomläggningens finansiering beräknas av regeringen ytterligare
öka inflationen både år 1990 och 1991 med ca 2,5 procentenheter.
Konsumentpriserna beräknas därmed stiga med 8 % år 1990 och ca
7 % år 1991 (se tabell 2).

Tabell 2. Försörjningsbalans och nyckeltal

Genomsnittlig årlig volymförändring i procent, där ej annat anges

	1989 Reg höst	1990 Reg rev fipl	1990 Reg hös t	1991 Reg hös t alt 1	1991 Reg hös t alt 2
BNP	2,0	1,0	1.3	1,6	1,5
Privat konsumtion	1,2	0,5	1,3	2,5	3,0
Offentlig konsumtion	1.6	1.5	1,4	1.1	1,1
Brut to i nves ter ingar	6,9	0,0	2,4	1.0	0,5
Lager inves ter i ngar* Export av varor och	0,3	0,2	0,0	0,1	0,0
tjänster Import av varor och	3.8	3,5	2.9	3,5	3,1
t jäns ter	5,7	3.1	3,8	4,3	4,5
Prisökning dec-dec % Pr i sokn i ng,	6,7	4,0	7,5	6,6	8
årsgenomsnitt %	6,5	6,0	8.0	7,1
Löneökning %	9,0	4.0	7,0	4,0	7,0
Hushållens sparkvot %	-1 .0	-1,8	-0,3	0,4	0,7
Bytesbalans, nxir kr.	-24,5	-17,0	-32,7	-43,3

* Förändring i procent av föregående års BNP

Anm.: Reg rev fipl = Regeringens bedömning i den reviderade
f i nansp1 anén
Reg höst = Regeringens hös tbedömn ing

1989/90:FiU10

Bakom dessa siffror återfinns emellertid alltför optimistiska antaganden
om löneutvecklingen. För år 1990 räknar regeringen med att
lönestegringen kommer att stanna vid i sig höga 7 %, vilket enligt
utskottets mening verkar helt osannolikt med tanke på den klausul
som finns i de privata avtalen och som utlöses om priserna stiger med
mer än 4 % under loppet av nästa år. Med skatteomläggningens
prisdrivande finansiering, som har sin tyngdpunkt till januari och
mars, kan man, såsom framhålls i motion Fi 14 (m), förvänta sig att
avtalen sägs upp redan före halvårsskiftet. Då kommer kompensationskrav
för den snabba prisstegringen samt för de stora lönelyft som nu är
på väg för de offentliganställda.

För år 1991 räknar regeringen med två löneökningsalternativ. I
alternativ 1 väntas löneökningarna stanna vid 4 % för att i
alternativ 2 bli 7 %. Det är den förra siffran som ligger till grund för
prognosen om en dämpad prisstegringstakt. I vanlig ordning är regeringen
enligt utskottets mening alltför optimistisk. Med utgångspunkt i
historiska samband torde löneökningarna snarare hamna över än under
7 % år 1991.

Enligt utskottets uppfattning underskattar regeringen skatteomläggningens
prisdrivande effekter på ekonomin, dels vad gäller den direkta
effekten, som av SPK beräknas till närmare 3 %, dels vad gäller
omläggningens indirekt prisdrivande effekter. Det senare understryks
även av riksbanken i dess remissvar med anledning av inkomstskatteutredningens
betänkande, i vilket varnas för en ogynnsam "spiraleffekt"
på priser och löner.

Enligt utskottets mening talar mycket för att Sverige kan komma att
stå inför en allvarlig kostnadskris inom ett par år med nuvarande
inriktning av den ekonomiska politiken och om den uppgörelse om
skattepolitiken som träffats mellan socialdemokraterna och folkpartiet
genomförs. Då kommer också den fasta växelkurspolitiken att utsättas
för svåra påfrestningar. Vägen dit kommer, som utskottet bedömer det,
att vara kantad av betydande anpassningar på finansmarknaderna, inte
minst i form av ett för investeringsverksamheten ansträngande högt
ränteläge. Mot bakgrund av risken för prishöjningar med uppemot
tvåsiffriga tal under de närmaste åren torde de långa räntorna komma
att stiga ytterligare med nuvarande inriktning av den ekonomiska
politiken.

Enligt utskottets mening är det synnerligen angeläget att den ekonomiska
politiken läggs om, så att den ovan skisserade utvecklingen inte
kommer till stånd.

Av tabell 3 framgår att handelsbalansen förväntas ge ett överskott på
ca 25 miljarder kronor fram till år 1991, medan bytesbalansen uppvisar
en växande brist. Regeringen förklarar försämringen med att
direktinvesteringar utomlands och aktiehandeln med utlandet får till
resultat en växande nettoupplåning utomlands, vilket medför ökade
räntebetalningar.

1989/90:FiU10

Tabell 3. Bytesbalans
Miljarder kronor löpande priser

	1988	1989		1990	1991
Expor t	305,0	338,5	(340,8)	361,4 (367,9)	386,0
Impor t	279,8	312,3	(311,4)	333,6 (333,2)	359,1
Korr iger ingspos t	-0,9	-1.0	( -0,9)	-1,0 ( -0,9)	-1,0
Hände 1sba1 ans	24,3	25,2	( 28,5)	26,8 ( 33,8)	25,9
Tjänstenetto	-10,3	-12,2	(-12.8)	-14,5 (-14,5)	-17,2
Avkastning på kapital	-18,8	-25,4	(-25,4)	-32,0 (-32 )	-38,0
Transfereringsnetto	-9,9	-12,1	(-12,1)	-13,0 (-13 )	-14,0
Bytesbalans	-14,8	-24.5	(-21,8)	-32,7 (-25,7)	-43,3

Källa: Riksbanken och finansdepartementet

Siffrorna inom parentes anger konjunkturinstitutets prognos i sep/okt 1489.

Försämringen av bytesbalansen sammanhänger således enligt regeringen
inte med en försvagning av handelsbalansen. Utskottet anser dock
att regeringen är för optimistisk i detta hänseende, eftersom man
räknar med fortsatta prisvinster i utlandshandeln med uppskattningsvis

5 miljarder kronor. En mer realistisk kalkyl för bytesbalansunderskottet
torde mot denna bakgrund, enligt utskottets mening, snarare innebära
ett underskott på 50 miljarder kronor år 1991, med nuvarande
uppläggning av den ekonomiska politiken.

Regeringens BNP-prognos understiger väl 2 % för både år 1990 och
1991. Samtidigt väntas tillväxten inom OECD-området under samma
period bli nästan dubbelt så snabb. Utskottet konstaterar mot denna
bakgrund att svensk ekonomi fortsätter att halka efter omvärlden i
tillväxthänseende.

Utskottet finner det betecknande att regeringen inte sett anledning
att räkna med någon som helst positiv inverkan av skatteomläggningen
på ekonomin. Tvärtom återfinns enbart negativa återverkningar i form
av högre inflationstakt, som framhållits ovan. Detta innebär att regeringen
erkänner att en skatteomläggning inom ramen för ett oförändrat
skattetryck inte skapar de gynnsamma stimulanser för ekonomin
som skulle behövas för att vända den nuvarande utvecklingen. De
"positiva" dynamiska effekter som sänkningen av marginalskatterna
medför motverkas således, enligt regeringens egen bedömning, av de
"negativa" dynamiska effekter som de parerande skattehöjningarna
leder till. Utskottet delar i detta hänseende regeringens uppfattning
sådan den kommer till uttryck i den ekonomiska prognosen. Enligt
utskottets mening framstår därmed behovet av att sänka skattetrycket
klart.

I motion Fi 14 (m) framhålls att regeringens ekonomiska höstbedömning
visar att den s.k. tredje vägens politik har havererat. Motionärerna
anför vidare att det är hög tid för en rejäl omläggning av den
ekonomiska politiken.

Den politik som förespråkas i motionen innebär — till skillnad från
regeringens kvartalspolitik med tvära kast och skattehöjningar — en

1989/90:FiU10

ökad långsiktighet och fasthet i efterfrågepolitiken genom lägre ökningstakt
av de offentliga utgifterna och att ekonomins grundläggande
problem angrips med utbudsstimulerande åtgärder. De viktigaste inslagen
i denna politik är bl.a. följande:

- En skattereform som innebär att marginalskatterna sänks och att
skattetrycket minskar. Därigenom förbättras ekonomins utbudssida
genom att arbete och företagande stimuleras utan prisuppdrivande
skattehöjningar och negativa återverkningar på sparandet.
-Strukturförändringar i den offentliga sektorn som tillgodoser människors
berättigade krav på väl fungerande vård och omsorg och
samtidigt begränsar de offentliga utgifternas ökningstakt.
-Sparstimulerande åtgärder som gör det möjligt för människor att
bygga upp ett eget sparande och därmed skaffa sig trygghet såväl i
vardagen som på ålderns höst.

-Anknytning av kronan till EMS, vilket skulle innebära en tydligare
markering än dagens valutasystem av att framtida devalveringar är
uteslutna. Därigenom skulle inflationsbekämpningen ges högre prioritet.

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning om hur den
ekonomiska politiken bör läggas upp. Det gäller allt ifrån behovet av
en skattereform som innebär att marginalskatterna sänks och att skattetrycket
minskar till att strukturförändringar i den offentliga sektorn
genomförs, att sparstimulerande åtgärder sätts in och att kronan knyts
till det europeiska valutasamarbetet (EMS).

Den uppfattning om den ekonomiska politiken som kommer till
uttryck i motion Fi 15 (vpk) innebär en socialistisk politik, som totalt
avviker från vad utskottet ovan förordat. Utskottet avstyrker därmed
vänsterpartiet kommunisternas motion.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Regeringens skrivelse" och på s. 11 slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:

Den överhettade stagnation som för närvarande råder och som tar
sig uttryck i svag tillväxt, snabb inflation, växande bytesunderskott
gentemot omvärlden och obalans på arbetsmarknaden beror inte på att
det konsumeras för mycket i Sverige utan på att vi producerar för litet.
Bakom bristen på arbetskraft ligger i hög grad den jämfört med andra
länder ovanligt stora frånvaron från arbetet. Enligt utskottets uppfattning
är det angeläget att ta itu med de obalanser på arbetsmarknaden
som påtalas i motion Fil3. Över huvud taget måste problemen i
svensk ekonomi i första hand lösas med utbudsstimulerande åtgärder
och inte med en förlegad, keynesianskt inspirerad ekonomisk politik.

Vad utskottet här redovisat om den ekonomiska utvecklingen med
anledning av vad som anförts i skrivelsen och i motionerna Fil3 (m),
Fi 14 (m), Fil6 (fp) och Fil7 (c) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Innebörden härav är att utskottet avstyrker
motionerna Fil5 (vpk) och Fil8 (mp).

1989/90: FiU 10

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse
1989/90:53 och motionerna 1989/90:Fil3, 1989/90:Fil4,

1989/90:Fil6 och 1989/90:Fil7 samt med avslag på motionerna
1989/90:Fil5 och 1989/90:Fil8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om den ekonomiska utvecklingen.

2. Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Utskottet
behandlar" och slutar med "till budgetpropositionen" bort ha
följande lydelse:

Utskottet behandlar i det följande de frågor i motionerna som
anknyter till den i skrivelsen redovisade ekonomiska bedömningen.
Utskottet drar också några slutsatser därav för inriktningen i stora drag
av den ekonomiska politiken. En mer ingående behandling av den
ekonomiska politiken får anstå till dess även regeringen har presenterat
sitt förslag, dvs. i anslutning till budgetpropositionen.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Vad
utskottet" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan diskuterat vissa inslag i bedömningen av den
ekonomiska utvecklingen framöver. Därutöver finns emellertid ett
antal aspekter som utskottet också vill kommentera.

Utskottet ansluter sig till den slutsats som dras i folkpartiets partimotion
att den bekymmersamma utvecklingen av den svenska ekonomin
som framgår av skrivelsen i allt väsentligt är ett resultat av att
regeringen har skjutit problemen framför sig utan att utnyttja den
långa internationella högkonjunkturen till nödvändiga strukturella förbättringar.

Utskottet har ovan pekat på de positiva effekter som skattereformen
väntas få. Utan beslutet om en skattereform skulle det ekonomiska
läget vara riktigt kritiskt.

En skattereform kan emellertid inte lösa alla problem. Enligt utskottet
framgår av regeringens skrivelse några utvecklingstendenser
som är särskilt allvarliga.

Utgiftsökningen inom socialförsäkringssektorn, främst vad gäller
transfereringarna till hushållen vad avser sjuk- och arbetsskadeförsäkringen,
fortsätter i mycket snabb takt. Utskottet delar uppfattningen i
folkpartiets partimotion Fi 16 att denna, om åtgärder inte sätts in,
antingen hotar att tränga ut viktiga insatser inom den offentliga
konsumtionen och de offentliga investeringarna eller omöjliggöra en
angelägen sänkning av skattetrycket.

Enligt utskottet är det totala skattetrycket för högt och måste sänkas.
Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion Fi 16 att det på sikt
bör vara möjligt att sänka skatteuttaget så att det motsvarar ungefär
hälften av bruttonationalprodukten. Utskottet konstaterar att det av
skrivelsen framgår att ett steg i denna riktning tas i samband med
skattereformen år 1991.

l989/90:FiU10

Av skrivelsen framgår också att hushållens sparkvot väntas öka
något under de kommande åren, från ca —3 % till något över 0.
Utskottet delar uppfattningen i motion Fi 16 (fp) att det är nödvändigt
med en större ökning av hushållens sparande och finner de förslag
som där framförs vara väl avvägda.

I regeringens skrivelse poängteras att ett av de grundläggande problemen
i Sverige är den alltför höga pris- och löneökningstakten. Utskottet
delar denna uppfattning. Utskottet vill liksom motion Fi 16 betona
att den metod för att temporärt komma till rätta med detta som hittills
använts, nämligen nedskrivning av den svenska kronan, fortsättningsvis
inte är acceptabel. Anpassning måste ske på annat sätt. För att ytterligare
understryka nödvändigheten i detta är det enligt utskottet lämpligt
att undersöka möjligheterna att knyta den svenska kronan till EMSsamarbetet.

Utskottet vill slutligen betona allvaret i det stabiliseringspolitiska
problem som åtminstone indirekt framgår av regeringens skrivelse.
Tillväxten i ekonomin väntas bli svag, vilket skapar tendenser till
överhettning, inflation och ökat underskott i de utrikes betalningarna
vid även små ökningar av den inhemska efterfrågan. Den allmänna
inriktningen av den ekonomiska politiken måste därför vara utbudsoch
tillväxtstimulerande. För att inte kraven på penningpolitiken skall
bli orimligt hårda måste därför finanspolitiken vara stram, dvs. det
krävs stor återhållsamhet med de offentliga utgifterna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse
1989/90:53 och motionerna 1989/90:Fil4, 1989/90:Fil5,

1989/90:Fi 16 och 1989/90:Fil7 samt med avslag på motionerna
1989/90:Fil3 och 1989/90:Fil8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om den ekonomiska utvecklingen.

3. Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
vill" och på s. 9 slutar med "sänkta skatterna" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i motionerna Fil4
(m) och Fil7 (c) anföra följande.

Regeringen bedömer i sin skrivelse att skattereformen bidrar till
ökningen av konsumentpriserna med ca 2,5 % för både år 1990 och

1991. Det är en följd av den metod man valt för att finansiera
sänkningen av inkomstskatterna. Som utskottet ser det är regeringens
och folkpartiets val av finansiering via mervärdeskatten olämpligt från
flera synvinklar. Det gäller såväl fördelningspolitiskt, miljöpolitiskt

1989/90:FiU 10

som stabiliseringspolitiskt. Politiskt beslutad inflation via mervärdeskattehöjningar
ovanpå det höga pris- och kostnadsläget i övrigt är
enligt utskottets mening inte tillrådligt.

Flertalet externa bedömare anser att regeringens prognos beträffande
skattereformens effekter på konsumentprisindex är för lågt räknad.
Statens pris- och konkurrensverk (SPK), som fått regeringens uppdrag
att beräkna den extraordinära prisökning som orsakas av skattereformen,
har beräknat effekten på konsumentprisindex till 2,9 %.

För att skattereformen på smidigast möjliga sätt skall kunna infogas
i den konjunkturpolitiskt aktuella situationen vill utskottet understryka
att utformningen måste vara sådan att de negativa tendenserna i
samhällsekonomin motverkas. Enligt utskottets mening bör därför
skattesänkningarna totalfinansieras. För år 1990 innebär reformen,
som den presenteras i propositionen, emellertid en påspädning av
hushållens köpkraft. Skattesänkningen ger en omedelbar likviditetspåverkande
effekt medan finansieringen verkar i motsatt riktning med en
viss tidsfördröjning. Detta sammanhänger med att man i propositionen
genomför en stor del av finansieringen först den 1 mars 1990.

Denna påspädningseffekt bör av konjunkturpolitiska skäl hållas tillbaka.
Utskottet anser därför att den absoluta merparten av finansieringen
bör förläggas till den 1 januari. En sådan utformning av
skattereformen skulle på ett avsevärt smidigare sätt infoga skattereformen
i den aktuella konjunkturbilden.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Som
framgått" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Som framgått av utskottets redovisning av regeringens skrivelse
kommer underskottet i bytesbalansen att fortsätta att växa kraftigt. Med
mera realistiska bedömningar av pris- och löneutvecklingen är det
sannolikt att bytesbalansunderskottet blir ännu större. Denna utveckling
kommer att bli ett allt större problem för den ekonomiska
politiken. Den tvingar oss till ett högt ränteläge, vilket motverkar
investeringarna. Slutsatsen av utskottets bedömning är att någon ytterligare
påspädning av efterfrågan inte kan tillåtas. Omläggningen av
skattesystemet får därför inte leda till en allmän köpkraftspåspädning.
Reformen måste totalfinansieras. Den del som motsvarar inflationsjusteringen
av skatteskalorna skall dock inte finansieras. Den höjning av
energiskatten som gjordes i våras skalt också utnyttjas för finansiering
av skattesänkningarna. I annat fall stiger den totala skattekvoten. Det
är också angeläget att reformen finansieras på ett sätt som inte driver
på inflationen. Det finns i detta sammanhang anledning att varna för
att en fortsatt urholkning av statsbidragen till kommunerna som genomförs
samtidigt som deras arbetsuppgifter utökas riskerar att driva
fram kommunalskattehöjningar.

Utskottet vill också understryka att reformen måste få en fördelningspolitisk
profil som gör att alla samhällsgrupper får del av skattesänkningarna.
Det är utskottets bestämda uppfattning att alla folkgrupper
måste känna sig delaktiga i en reform av denna omfattning. Lågoch
mellaninkomsttagare skall inte tvingas betala höginkomsttagarnas

1989/90:FiU10

skattesänkningar. I annat fall rubbas den samhällsekonomiska balansen
genom att krav reses på kompenserande löne- och transfereringsökningar.
Kraven på höjda löner kan komma att förstärkas av krav på
ökade löneförmåner såsom leasingbilar och reskostnadsersättningar. I
förlängningen skulle detta leda till nya skattehöjningar och att reformen
vittrar sönder. Det är därför utskottets uppfattning att skattereformens
stabilitet är avhängig det fördelningspolitiska utfallet.

Utskottet kan inte godta de resonemang som förs i motion Fx 14 (m)
eftersom det bygger på en bristfällig finansiering av skattesänkningarna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse
1989/90:53 och motionerna 1989/90:Fil4, 1989/90:Fil5,

1989/90:Fil6 och 1989/90:Fil7 samt med avslag på motionerna
1989/90:Fil3 och 1989/90:Fil8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om den ekonomiska utvecklingen.

4. Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet
vill" och på s. 9 slutar med "sänkta skatterna" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill med anledning av analysen i regeringens skrivelse och
de borgerliga motionerna av sambandet mellan löner och priser samt
skattereformens effekter på den ekonomiska utvecklingen anföra följande.

I en ekonomi med högt kapacitetsutnyttjande och ett högt efterfrågetryck
är det ofrånkomligt att inflationstendenser gör sig gällande.
Utskottet vill emellertid framhålla att de viktigaste orsakerna till den
nuvarande alltför höga prisstegringstakten är främst den höga monopolgraden
i näringslivet och det påtagliga spekulationsinslaget i den
svenska ekonomin.

Den förenklade föreställning om sambandet mellan löne- och prisutvecklingen
— att löneökningar skulle utgöra den praktiskt taget enda
orsaken till inflationen — som regeringen gör sig till tolk för har lett
till en felaktig inriktning av den ekonomiska politiken. Som anförs i
motion Fil5 (vpk) har regeringens inflationsbekämpning genom att
angripa de arbetandes löneökningar, främst de i exportindustrin, misslyckats.
Det är andra faktorer i prisbildningen och den ekonomiska
"utvecklingen" som är inflationsdrivande. Vinsternas andel av förädlingsvärdet
har ökat medan lönernas andel minskat. De stora vinsterna
har inneburit en förmögenhetsansamling som sökt sin avkastning i
spekulationsekonomin. Utskottet är mot denna bakgrund av den uppfattningen
att en ny inflationsbekämpningsstrategi måste utformas, som
riktar sin udd mot vinst-, monopol- och spekulationsintressena. Samtidigt
är det nödvändigt att slå fast att det höga vinstläget i industrin
sannolikt varit en hämsko för framtidsinvesteringar och nytänkande i
forskningen, vilket resulterat i alltför låg produktivitet.

1989/90: FiU 10

I skrivelsen antyds och i motion Fil6 (fp) framhålls att skattereformen
kommer att få positiva effekter på ekonomin.

Skatteomläggningen bör ses mot bakgrund av att de breda LOgrupperna
och lågavlönade TCO-medlemmarna varit 1980-talets förlorare.
Det har skett en omfördelning under 1980-talet från dessa grupper
till de välavlönade och rika inkomsttagare med kapital som varit
vinnare.

Enligt utskottets uppfattning borde det i stället för en skatteomläggning
ha genomförts en skaiteomfördelning till förmån för de lågavlönade
i samhället.

Utskottet delar uppfattningen som förs fram i motion Fi 15 (vpk) att
skatteomläggningens positiva effekter bör ifrågasättas. Förutom den
fördelningspolitiskt ogynnsamma utformningen, vilken skapar nya motivationsproblem,
är de s.k. dynamiska effekterna mycket tveksamma.
Dessutom kan "påtvingade" dynamiska effekter stå i direkt strid med
målsättningen om kortare arbetstid och skapa nya kostsamma sociala
problem. Den omfattande övergången från direkt beskattning till konsumtionsbeskattning
får inte enbart en engångseffekt på inflationen,
utan den ökade och breddade momsen är en regressiv skatt som i sig
ökar inflationen. Skatteomläggningens dämpande effekt på spekulationsekonomin
är obetydlig. Vidare kan den ökning av boendekostnaderna,
som är en följd av att bostadssektorn skall bära en stor del av
skatteomläggningens finansiering, innebära att det nödvändiga bostadsbyggandet
stoppas upp, vilket i sin tur försämrar den sociala och
ekonomiska utvecklingen.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
är" och på slutar med "internationella konjunkturen" bort ha
följande lydelse:

Utskottet kan dela den uppfattning som framförs i motionerna och
skrivelsen att ett problem med bytesbalansen är försämringen av det
negativa avkastningsnettot. De stora direktinvesteringarna utomlands
innebär en större nettoupplåning utomlands. Det är emellertid i och
för sig inte det negativa avkastningsnettot som inger den största oron
för framtiden, utan framför allt att utlandsinvesteringarnas avkastning
förmodligen inte kommer att nå Sverige. Dessutom innebär alltför
stora utlandsinvesteringar, på bekostnad av strategiskt viktiga nyinvesteringar
i alla nyckelbranscher i Sverige, att svåra strukturella nationella
problem kommer att förstärkas. Inte minst handlar problemen
om hoten mot den nationella självständigheten och ett ökat beronde av
EG och andra imperialistiska maktcentra.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Som
framgått" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Vad gäller regeringens bedömning i övrigt av den ekonomiska
utvecklingen på kort sikt kan den enligt utskottets uppfattning godtas.
Det förefaller emellertid mer sannolikt att såväl inflationen som de
genomsnittliga löneökningarna blir större än vad som anges i regeringens
bedömning.

1989/90:FiU 10

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att en mängd långsiktiga
problem tillsammans med den nuvarande felaktiga inriktningen av
den ekonomiska politiken kommer att försvåra en gynnsam ekonomisk
utveckling under 1990-talets inledande år.

Exempel på problem som utgör hinder för en god ekonomisk
utveckling är bl.a. följande:

-Bristen på arbetskraft är ett centralt ekonomiskt problem. Avsaknaden
av demokratiska rättigheter på arbetsplatserna innebär att lönearbetare
slås ut ur arbetslivet i alltför hög grad. Utvecklingen med
alltmer ensidiga och monotona arbeten sliter ut människor och tar
inte till vara den mänskliga kapaciteten.

- Den offentliga sektorns påtvingade spariver är även en orsak till
bristande effektivitet i vård och omsorg. Alltför länge har människor
slagits ut från arbetsmarknaden i stället för att rehabiliteras.

-Bristen på en planerad energipolitik bromsar den ekonomiska utvecklingen.
Energialternativen ligger fortfarande i träda samtidigt
som miljöproblemen utgör en växande fara för en sund ekonomisk
utveckling.

-Spekulationsekonomins avigsidor måste bekämpas genom en stabil
och socialt inriktad ekonomisk politik. Det behövs en kontroll över
in- och utflöde av kapital. Det är därför nödvändigt att återinföra
valutaregleringen. Sverige har inget gott att vänta sig av de transnationella
bolagens transaktioner och kan inte enbart med liberala
marknadsinstrument föra en stabil ekonomisk politik.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse
1989/90:53 och motionerna 1989/90:Fil4, 1989/90:Fil5,

1989/90:Fil6 och 1989/90:Fil7 samt med avslag på motionerna
1989/90:Fil3 och 1989/90:Fil8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om den ekonomiska utvecklingen.

5. Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
är" och på slutar med "internationella konjunkturen" bort ha
följande lydelse:

Utskottet är av samma mening som framförs i flera av motionerna
och som även nämnts tidigare i betänkandet, att handelsbalansen
snabbt kan försämras vid en negativ utveckling av priserna på våra
exportprodukter.

Det är emellertid anmärkningsvärt att oron över att bytesbalansunderskottet
växer inte utlöser åtgärder från regeringens sida. Den politik
som föreslås, med skattereformen som huvudingrediens, leder till
snabbt ökande konsumtion och import samtidigt som vi inte kan öka
vår export nämnvärt på grund av arbetskraftsbrist. Utskottet hade
förväntat sig åtgärder som hade bidragit till att minska vår import.

1989/90:FiU 10

Utskottet vill i detta sammanhang peka på den stora importen av
fossila bränslen, som kan minskas genom att energisparande åtgärder
sätts in inom samhällslivets alla sektorer.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet vill med anledning av motion Fil8" och slutar med "är
motiverat" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att regeringens skrivelse ger
en redovisning av den svenska ekonomins situation som inte anknyter
till livets realiteter. I skrivelsen nämns ingenting om vår försämrade
livssituation och hur den påverkar vår ekonomi, hur vi tär på själva
livsbasen i form av frisk jord, ren luft och rent vatten. Enligt utskottets
mening ger regeringens skrivelse 1989/90:53 en skev bild av den
ekonomiska utvecklingen de närmaste två åren. Orsaken är dels att
skrivelsen inte tar upp de funtamentala problemen i ekonomin, de
som är intimt förbundna med pågående ekologiska katastrofer, medborgarnas
välbefinnande, social rättvisa och det nya skattesystemets
konsekvenser, dels att skrivelsen inte behandlar den pågående utvecklingen
i Östeuropa, Europafrågan i sin helhet samt det pågående
nedrustningsarbetet och hur allt detta påverkar Sveriges ekonomi de
närmaste åren.

Det är utskottets bestämda uppfattning att riksdagen av regeringen
måste begära en ny skrivelse med bedömningar av den ekonomiska
utvecklingen för åren 1989, 1990 och 1991 och att regeringen då tar
hänsyn till vad som i motionen har anförts bl.a. om betydelsen av de
pågående ekologiska störningarna, medborgarnas välbefinnande, social
rättvisa samt de snabba och stora förändringarna i Östeuropa och det
pågående nedrustningsarbetet.

Utskottet tillstyrker med det anförda kravet i motion Fi 18 (mp) att
regeringen utarbetar en ny skrivelse i enlighet med vad utskottet
anfört.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Som
framgått" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Som framgått av utskottets redovisning av regeringens skrivelse är
det bl.a. de i jämförelse med vår omvärld alltför höga pris- och
löneökningarna som är ett av huvudproblemen i den svenska ekonomin.
Det snabbt växande underskottet i bytesbalansen är, som nämnts,
ett problem för den ekonomiska politiken samtidigt som en försämring
av kostnadsläget och vår konkurrenskraft oroar. Denna utveckling
kräver att regeringen vidtar åtgärder.

Åtgärder för att minska konsumtionen av drivmedel är speciellt
viktiga. Utskottet är vidare mycket oroat av de ständigt ökande ekologiska
obalanserna i Sverige. Dessa kommer att bli än större med den
skatteomläggning som nu aviseras. De ekologiska obalanserna medför
att produktionsförmågan i de biologiska systemen avtar. Därmed hotas
vår försörjning med baslivsmedel. Samtidigt kommer skogarnas produktivitetsminskningar
att påverka skogsindustrin framöver.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det är svårt att se den
föreslagna skattereformen som ett led i ansträngningarna att få ned

1989/90:FiU10

pris- och löneökningstakten i nivå med våra viktigaste handelspartner.
Reformen kan inte genomföras utan att svåra obalanser uppkommer i
ekonomin, de ekologiska systemen och inom den offentliga sektorn.
Enligt utskottets mening medför detta att en stram finanspolitik kombinerad
med en framsynt miljöpolitik är en absolut nödvändighet även
under de första åren av 1990-talet. Ett huvudmål för den ekonomiska
politiken måste vara att på ett socialt ansvarsfullt sätt minska den
materiella förbrukningen i Sverige.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi 18 och med
anledning av regeringens skrivelse 1989/90:53 och motionerna
1989/90:Fil4, 1989/90:Fil5, 1989/90:Fil6 och 1989/90:Fil7 samt
med avslag på motion 1989/90:Fil3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

1989/90: FiU 10

Innehållsförteckning i989/90:Fiu 10

Sammanfattning 1

Skrivelsen 1

Motionerna 1

Utskottet 2

Den internationella utvecklingen 3

Utvecklingen i Sverige. Regeringens skrivelse 5

År 1989 5

År 1990 6

År 1991 7

Utvecklingen i Sverige. Kommentarer i motionerna
8

Sammanfattande slutsats 11

Hemställan 11

Reservationer

1. (m) 12

2-(fp) 17

3. (c) 18

4. (vpk) 20

5. (mp) 22

Tabeller

Tabell 1. Internationella förutsättningar 3

Tabell 2. Försörjningsbalans och nyckeltal 5

Tabell 3. Bytesbalans 6

■

gotab 99368. Stockholm 1989