Barnbidrag m.m.
Betänkande 1995/96:SoU6
Socialutskottets betänkande
1995/96:SOU06
Barnbidrag m.m.
Innehåll
1995/96 SoU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlas avsnitt 7 Barnbidrag m.m. i regeringens proposition 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m. och åtta motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen, bl.a. att sänka det förlängda barnbidraget till samma belopp som det allmänna barnbidraget, 640 kr per barn och månad samt att på sikt avskaffa flerbarnstilläggen genom att inga nya flerbarnstillägg beviljas efter utgången av år 1995. De familjer som före den 1 januari 1996 beviljats flerbarnstillägg får behålla detta tills rätten till stödet upphör enligt gällande regler. Utskottet avstyrker motions-yrkanden från fp, v, mp och kds. Reservationer har anmälts från dessa partier.
Propositionen
I proposition 1995/96:69 föreslår regeringen så vitt nu är i fråga att riksdagen antar förslag till
1. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
2. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
3. lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620).
Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.
Motionerna
1995/96:Sf5 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att sänka det förlängda barnbidraget från 750 kr till 640 kr per månad och ungdom.
1995/96:Sf6 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen (delvis).
1995/96:Sf7 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inga nya flerbarns- tillägg skall beviljas efter utgången av år 1995,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att nivån för det förlängda barnbidraget ändras till 640 kr per barn och månad,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av barnbidragssystemet som föreslagits i motionen.
1995/96:Sf8 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka barnbidraget,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag att ta bort flerbarnstillägget,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att höja barnbidraget till 12 000 kr per år och samtidigt göra det skattepliktigt.
Propositionen har remitterats till socialförsäkringsutskottet men i angiven del jämte motioner överlämnats till socialutskottet.
Utskottet
Allmänt barnbidrag
Propositionen
Riksdagen beslutade våren 1995 att av statsfinansiella skäl och med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 sänka det allmänna barnbidraget från 750 kr per barn och månad till 640 kr per barn och månad eller till 7 680 kr per barn och år (prop. 1994/95:100 bil. 6, SoU15, rskr. 294). Riksdagen avslog samtidigt förslag från mp om att höja barnbidraget till 1 000 kr per barn och månad och att beskatta barnbidraget. Att beskatta barnbidraget skulle enligt utskottet bryta mot principen att barnbidrag skall utgå lika för alla barn. Det skulle också öka rundgången av pengar i systemen och därmed öka administrationen. Utskottet var inte heller berett att som föreslagits av kds sänka barnbidraget med 150 kr. och överföra resurserna till bostadsbidragssystemet. Detta skulle enligt utskottet slå alltför hårt mot många barnfamiljer och inte innebära någon besparing för statsbudgeten.
I den nu aktuella propositionen har regeringen när det gäller det allmänna barnbidraget endast föreslagit en redaktionell ändring i 3 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eftersom hänvisningen där till 7 § i lagen efter en ändring 1994 inte fyller någon funktion.
Motioner
I motion Sf7 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) yrkande 6 delvis begärs sådan ändring av barnbidragssystemet som föreslagits i motionen. Motionärerna förordar en generell neddragning av det allmänna barnbidraget med 150 kr till 600 kr per barn och månad och att 150 kr per barn förs över till den barnrelaterade delen av bostadsbidraget. Ändringen föreslås eftersom det inte kan anses acceptabelt att neddragningen drabbar alla barnfamiljer lika, oberoende av deras ekonomiska situation.
I motion Sf8 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 9 hemställs om ett tillkännagivande om att barnbidraget bör höjas till 12 000 kr per barn och år och samtidigt göras skattepliktigt. Förslaget innebär att höginkomsttagare får vidkännas en större real minskning av barnbidraget medan de med mycket låga inkomster får en real höjning.
Flerbarnstillägg
Propositionen
Vid behandlingen av anslaget till allmänna barnbidrag för budgetåret 1995/96 noterade utskottet (bet. 1994/95:SoU15) att riksdagen tidigare beslutat om en begränsad sänkning av flerbarnstilläggen. Utskottet var inte berett att föreslå någon ytterligare sänkning då det skulle slå hårt mot de större familjer som i dag erhåller flerbarnstillägg. Dessa familjer bör få behålla stödet på nuvarande nivå. Utskottet ansåg dock att systemet med flerbarnstillägg på sikt borde upphöra genom en successiv utfasning så att flerbarnstillägg inte lämnas för nytillkommande barn fr.o.m. den 1 januari 1996. Riksdagen beslutade ge regeringen till känna vad utskottet uttalat (rskr. 1994/95:294).
Regeringen föreslår nu i enlighet med utskottets uttalande att fler- barnstilläggen på sikt avskaffas genom att inga nya flerbarnstillägg beviljas efter utgången av år 1995. Detta skall gälla inte enbart när ytterligare barn föds i en familj utan också i andra situationer, t.ex. när två personer som vardera har barn gifter sig eller får ett gemensamt barn. De familjer som före den 1 januari 1996 beviljats flerbarnstillägg får behålla detta tills rätten till stödet upphör enligt gällande regler. Då upphör det för gott, dvs. även om det enligt nu gällande bestämmelser bara skulle ha blivit fråga om ett kortare avbrott i rätten till flerbarnstillägg. En särskild fråga som då uppkommer är om en familj som redan har flerbarnstillägg skall få ett högre stöd när ytterligare barn föds i familjen. Regeringen föreslår - i konsekvens med att en tvåbarnsfamilj inte kommer att få flerbarnstillägg för ett tredje barn - att nytillkommande barn i större familjer inte berättigar till ytterligare flerbarnstillägg.
Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om flerbarnstillägg i lagen om allmänna barnbidrag i 2 a, 2 b och 4 a §§ upphävs fr.o.m. den 1 januari 1996. Enligt punkt 2 i de föreslagna övergångsbestämmelserna får den som uppbär flerbarnstillägg för ett barn vid ikraftträdandet behålla det, men bara till dess rätten av någon anledning upphör. Det betyder att rätt till flerbarnstillägg inte kan uppstå igen t.ex. efter en längre utlandsvistelse. Det betyder också att när antalet barn i ett hushåll blir större exempelvis på grund av att två ensamstående föräldrar flyttar samman med sina respektive barn, eller att ett nytt barn föds, kan flerbarnstillägg inte börja utges för dessa barn. Det betyder också att man inte kan byta betalningsmottagare för flerbarnstillägg. Ett undantag från det sistnämnda föreskrivs dock. Det är den ömmande situationen att den förälder som utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg sker till avlider och att utbetalningen därför måste övergå till den andra föräldern.
Motioner
I motion Sf6 av Sigge Godin m.fl. (fp) yrkande 1 delvis hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i motionen. Motionärerna motsätter sig avskaffandet av flerbarnstilläggen som enligt dem har en god fördelningspolitisk träffsäkerhet.
I motion Sf8 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 8 hemställs också att riksdagen avslår förslaget att ta bort flerbarnstillägget, eftersom detta enligt motionärerna kommer att tvinga många flerbarnsfamiljer att bli socialbidragstagare. Kostnaderna vältras över på kommunerna vilket kan medföra ytterligare negativa konsekvenser för familjer med små ekonomiska marginaler. Enligt motionärerna bör flerbarnstilläggen i stället höjas i motsvarande mån som det allmänna barnbidraget enligt dem bör höjas och samtidigt beskattas.
Även i motion Sf7 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) yrkande 4 hemställs att riksdagen avslår förslaget. Enligt yrkande 6 delvis i samma motion bör flerbarnstilläggen vara relaterade till det allmänna barnbidraget, enligt motionärerna 600 kr per barn och månad, och utgöra 50 % av barnbidraget för tredje barnet och 100 % för det fjärde och följande barn.
Utskottets bedömning
Utskottet fann vid behandlingen av årets budgetproposition att det av statsfinansiella skäl var nödvändigt att sänka det allmänna barnbidraget med 110 kr till 640 kr per barn och månad. Samtidigt avstyrkte utskottet en motion (mp) om att i stället höja barnbidraget med 250 kr och beskatta det eftersom detta skulle bryta principen att barnbidrag skall utgå lika för alla barn och öka rundgången av pengar i systemen och därmed öka administrationen. Utskottet var inte heller berett att som föreslogs i en motion (kds) sänka barnbidraget med 150 kr och överföra resurserna till bostadsbidragssystemet eftersom detta enligt utskottet skulle slå alltför hårt mot många barnfamiljer och inte innebära någon besparing för statsbudgeten. Riksdagen följde socialutskottet. Utskottet har inte ändrat uppfattning och avstyrker därmed motionerna Sf7 (kds) yrkande 6 delvis och Sf8 (mp) yrkande 9.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att systemet med flerbarns- tillägg på sikt avskaffas genom en successiv utfasning så att flerbarns- tillägg inte utgår för nytillkommande barn fr.o.m. den 1 januari 1996. Utskottet tillstyrker förslaget att upphäva 2 a, 2 b och 4 a §§ i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och avstyrker motionerna Sf6 (fp) yrkande 1 delvis, Sf7 (kds) yrkandena 4 och 6 delvis samt Sf8 (mp) yrkande 8.
Utskottet tillstyrker i övrigt förslaget till lag om ändring i lagen om allmänna barnbidrag med tillägget att 11 § i lagen om allmänna barnbidrag ändras på så sätt att orden eller flerbarnstillägg i paragrafens första stycke utgår.
Vad gäller de barn som föds i december 1995 och för vilka flerbarns-tillägg skall utges första gången i januari 1996 gäller att rätten att uppbära flerbarnstillägg uppkommer redan när barnet föds. Även för dessa barn skall alltså kunna utges flerbarnstillägg.
Enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna leder, förutom i ett mycket speciellt fall, avbrott i rätten att uppbära flerbarnstillägg för ett barn till att barnet inte längre berättigar till flerbarnstillägg över huvud taget.
Grundregeln är att barnbidrag, och flerbarnstillägg, lämnas till och med det kvartal barnet fyller 16 år. För de barn som efter fyllda 16 år berättigar till flerbarnstillägg på grund av fortsatta studier meddelar försäkringskassan, efter anmälan, ett beslut om att förutsättningar för flerbarnstillägg fortfarande föreligger. Om inte något avbrott i studierna görs (förutom sedvanligt sommarlov) kommer också flerbarnstillägg från försäkringskassan därmed att utan avbrott fortsätta att betalas ut till samma person. Något avbrott kan då inte heller anses ha skett i den personens rätt att uppbära flerbarnstillägg för ett barn, varför de nuvarande bestämmelserna om flerbarnstillägg skall fortsätta att tillämpas.
Förlängt barnbidrag
Riksdagens beslut våren 1995 att sänka det allmänna barnbidraget till 640 kr per barn och månad innebar inte att motsvarande sänkning genomfördes beträffande det förlängda barnbidraget som lämnas till elever i bl.a. grundskolan efter det att eleven fyllt 16 år. Enligt regeringen bör samma regler gälla för det förlängda barnbidraget som för de allmänna barnbidragen. 1 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag föreslås ändras i enlighet härmed.
I motion Sf5 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) yrkande 2 hemställs att riksdagen avslår förslaget att sänka det förlängda barnbidraget. Barnfamiljerna är enligt motionärerna redan hårt ansträngda av riksdagens och regeringens omotiverat hårda besparingar, och det blir i många fall föräldrarna som får kompensera den bortfallna hundralappen. Den är för det mesta redan intecknad för klädinköp, resor och fickpengar.
Även i motionerna Sf7 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) yrkande 5 och Sf8 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 7 avstyrks förslaget. Motionärerna hänvisar till sina respektive förslag beträffande det allmänna barnbidraget.
Utskottets bedömning
Riksdagen har beslutat att det allmänna barnbidraget skall sänkas till 640 kr per barn och månad fr.o.m. år 1996. Utskottet anser i likhet med regeringen att samma regler bör gälla för det förlängda barnbidraget som för det allmänna barnbidraget och tillstyrker därför förslaget till lag om ändring i lagen om förlängt barnbidrag och avstyrker motionerna Sf5 (v) yrkande 2, Sf7 (kds) yrkande 5 och Sf8 (mp) yrkande 7.
Försöksverksamhet med viss kommunal tillståndsprövning
Utskottet tillstyrker förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620), vilket innebär att lagen förlängs till utgången av år 1997.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande det allmänna barnbidraget
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sf7 yrkande 6 delvis och 1995/96:Sf8 yrkande 9,
res. 1 (mp) delvis
res. 2 (kds) delvis
2. beträffande utfasning av flerbarnstillägget
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sf6 yrkande 1 delvis, 1995/96:Sf7 yrkandena 4 och 6 delvis samt 1995/96:Sf8 yrkande 8
antar regeringens förslag att 2 a, 2 b och 4 a §§ i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag skall upphöra att gälla,
res. 1 (mp) delvis
res. 2 (kds) delvis
res. 3 (fp)
3. beträffande 11 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
att riksdagen beslutar dels att orden eller flerbarnstillägg i 11 § första stycket lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag skall utgå dels om sådan ändring av ingressen i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) som föranleds härav,
res. 1 (mp) delvis
res. 2 (kds) delvis
4. beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 2 och 3,
res. 1 (mp) delvis
res. 2 (kds) delvis
5. beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
att riksdagen med avslag på motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2, 1995/96:Sf7 yrkande 5 och 1995/96:Sf8 yrkande 7 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
res. 1 (mp) delvis
res. 2 (kds) delvis
res. 4 (v)
6. beträffande förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om fösöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620).
Stockholm den 21 november 1995
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Roland Larsson (c), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s), Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds), Christin Nilsson (s) och Annika Jonsell (m).
Reservationer
1. Det allmänna barnbidraget m.m. (mom. 1-5)
Thomas Julin (mp) anser
dels att det avsnitt på s. 4 som börjar med Utskottet fann och på s. 5 slutar med att tillämpas. bort utgå,
dels att det avsnitt på s. 6 som börjar med Riksdagen har och slutar med yrkande 7. bort utgå,
dels att utskottet bort anföra följande:
Det allmänna barnbidraget är en mycket viktig del i den generella välfärdspolitiken. Det visar på samhällets positiva syn på barnen och bidrar till goda uppväxtvillkor för dem. Barnbidraget har särskilt stor betydelse för familjer med låga inkomster och utgör ett viktigt komplement till förvärvsinkomsterna.
Det statsfinansiella läget nödvändiggör besparingar också inom familjepolitikens område. Riksdagen beslutade hösten 1994 att 3 miljarder kronor netto skulle sparas på familjepolitikens område år 1998. Utskottet anser att besparingarna måste göras på ett sådant sätt att de mest utsatta hushållen inte drabbas. Utskottet anser därför att barnbidragen bör höjas till 1 000 kr per barn och månad och samtidigt göras skattepliktiga. Detsamma bör gälla det förlängda barnbidraget. Även flerbarnstilläggen bör höjas och samtidigt göras skattepliktiga. Härigenom uppnås regeringens besparing samtidigt som fördelningsprofilen blir rättvis. Om flerbarnstillägget tas bort kommer många barnfamiljer att tvingas söka socialbidrag. Kostnaderna vältras därmed över på kommunerna vilket kan medföra ytterligare negativa konsekvenser för familjer med små ekonomiska marginaler. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med de förslag till lagändringar som är nödvändiga.
Utskottet anser att riksdagen dels bör avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen om allmänna barnbidrag och lag om ändring i lagen om förlängt barnbidrag, dels ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 1-5 bort ha följande lydelse:
1-5. beträffande det allmänna barnbidraget m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2, 1995/96:Sf6 yrkande 1 delvis, 1995/96:Sf7 yrkandena 4 och 5, 1995/96:Sf8 yrkandena 7-9 och med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag samt motion 1995/96:Sf7 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Det allmänna barnbidraget m.m. (mom. 1-5)
Chatrine Pålsson (kds) anser
dels att det avsnitt på s. 4 som börjar med Utskottet fann och på s. 5 slutar med att tillämpas bort utgå,
dels att det avsnitt på s. 6 som börjar med Riksdagen har och slutar med yrkande 7. bort utgå,
dels att utskottet bort anföra följande:
Utskottet anser att huvuddelen av barnbidraget även fortsättningsvis skall utgå lika för alla barn och att det inte skall beskattas. Däremot anser utskottet att barnbidraget bör sänkas med 150 kr per barn och månad och att pengarna bör föras över till den barnrelaterade delen av bostadsbidraget. Detsamma bör gälla det förlängda barnbidraget. Härigenom skyddas familjer med en svag ekonomi från effekterna av sänkningen. För att särskilt värna de stora familjerna bör en förändring göras i den barnrelaterade delen av bostadsbidraget så att ett särskilt stöd utgår för fjärde barnet. Familjerna med fyra eller fler barn kompenseras därmed för den sänkning av flerbarnstilläggen som riksdagen beslutade om hösten 1994. Regeringen bör snarast återkomma med de lagändringar som behövs.
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf7 (kds) att flerbarnstilläggen bör återställas till den nivå de hade före den 1 januari 1995, så att flerbarnstillägget för tredje barnet bör utgå med 50 % av barnbidraget och att tillägget för fjärde barnet bör utgå med 100 % av barnbidraget.
Utskottet anser dels att riksdagen bör avslå regeringens förslag till lag om allmänna barnbidrag och lagen om ändring i lagen om förlängt barnbidrag dels ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 1-5 bort ha följande lydelse:
1-5. beträffande det allmänna barnbidraget m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2, 1995/96:Sf6 yrkande 1 delvis, 1995/96:Sf7 yrkandena 4-6 och 1995/96:Sf8 yrkandena 7 och 8 och med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag samt motion 1995/96:Sf8 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utfasning av flerbarnstillägget m.m. (mom. 2-4)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets betänkande på s. 5 som börjar med Utskottet vidhåller och slutar med att tillämpas. bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att de fördelningspolitiska studier som utförts under senare tid visar att barnfamiljerna - särskilt de som har tre eller flera barn - haft en sämre ekonomisk utveckling än genomsnittet. Undersökningar visar att de riktigt stora familjerna redan med gällande flerbarnstilläggssy-stem i högre grad än familjer med färre barn, är beroende av socialbidrag. Utskottet motsätter sig avskaffandet av flerbarnstilläggen eftersom dessa behövs och har god fördelningspolitisk träffsäkerhet. Slopas flerbarns-tilläggen innebär det ett ökat socialbidragsberoende för de stora familjerna.
Det kan te sig egendomligt för många föräldrar att flerbarnsfamiljer under lång tid kommer att få helt olika bidragsbelopp beroende på när barnen är födda. Den aktuella besparingen kommer att få fullt genomslag först efter ca 15 år. Utskottet vill inte förringa värdet av långsiktigt verkande utgiftsnedskärningar men konstaterar att det i nuvarande ekonomiska läge är mer angeläget att genomföra besparingar med snabbare verkan, i varje fall före sekelskiftet.
dels att utskottets hemställan under 2-4 bort ha följande lydelse:
2-4. beträffande utfasning av flerbarnstillägget m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Sf6 yrkande 1 delvis, 1995/96:Sf7 yrkande 4 och 1995/96:Sf8 yrkande 8 avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och motion 1995/96:Sf7 yrkande 6 delvis,
4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag (mom. 5)
Stig Sandström (v) anser
dels att det avsnitt av utskottets betänkande på s. 6 som börjar med Riksdagen har och slutar med yrkande 7 bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig den föreslagna sänkningen av det förlängda barnbidraget. Barnfamiljerna är redan hårt ansträngda av riksdagens och regeringens omotiverat hårda besparingar.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Sf5 yrkande 2, 1995/96:Sf7 yrkande 5 och 1995/96:Sf8 yrkande 7 avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
Särskilt yttrande
Det allmänna barnbidraget
Roland Larsson (c) anför:
Centern har i olika sammanhang framfört att barnbidraget för barn i åldern 0-6 år och föräldraförsäkringen skall slås samman och ersättas av ett s.k. barnkonto. Det förhållandet att jag i detta sammanhang avstått från att anmäla reservation innebär ingen ändrad inställning i frågan.
I propositionen framlagda lagförslag
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
3 Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)
Innehållsförteckning