Barnbidrag m.m.
Betänkande 1991/92:SoU8
Socialutskottets betänkande
1991/92:SOU08
Barnbidrag m.m.
Innehåll
1991/92 SoU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 9 motioner, som väckts under den allmänna motionstiden 1991 och som rör barnbidrag, bidragsförskott och internationella adoptioner. Utskottet avstyrker motionerna.
Motionerna
1990/91:So604 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av 4 § lagen om allmänt barnbidrag.
1990/91:So606 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en analys av ett förstärkt generellt barnbidrag som alternativ till olika former av särskilt fastställda underhållsbidrag.
1990/91:So611 av Rosa Östh och Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning rörande internationella adoptioner och att medel därtill anvisas.
1990/91:So612 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att 8 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande ändras så att förlängt bidragsförskott/underhållsbidrag utbetalas till barnet/ungdomen.
1990/91:So614 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av flerbarnstilläggen som i motionen anförts.
1990/91:So615 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar om en översyn av flerbarnsfamiljers totala situation i enlighet med vad i motionen anges (flerbarnstillägg, bostadsbidrag, m.m.).
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo207.
1990/91:So616 av Ewa Hedkvist Petersen (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ordet "utländska" tas bort i 4 § andra stycket barnbidragslagen (1947:529).
1990/91:So628 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeln om bosättningsort som villkor för bidragsförskott måste ses över i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:So632 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av flerbarnstilläggen som i motionen anförts.
Utskottet
Allmänna barnbidrag
Allmänt barnbidrag lämnas för barn till dess de fyller 16 år. För elever i grundskolan eller viss annan utbildning som fyllt 16 år utgår förlängt barnbidrag. Sådant bidrag utgår med samma belopp per månad som det allmänna barnbidraget.
Som ett led i skattereformen höjdes det allmänna och det förlängda barnbidraget med 2 280 kr. den 1 januari 1991 och med 1 020 kr. den 1 januari 1992 till totalt 10 020 kr. per barn och år.
I en nyligen framlagd proposition, 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken, föreslår regeringen, med hänvisning till det försämrade statsfinansiella läget, att den tidigare beslutade barnbidragshöjningen den 1 januari 1992 framflyttas till den 1 januari 1993.
Flerbarnstillägg
Fr.o.m. den 1 januari 1991 ändrades också reglerna för beräkning av flerbarnstillägg. Flerbarnstillägg lämnas med belopp som motsvarar ett halvt barnbidrag för det tredje barnet, ett helt barnbidrag för det fjärde barnet och 150 % av ett helt barnbidrag för det femte och varje ytterligare barn.
I flera motioner begärs ändrade regler för flerbarnstilläggen.
I motion 1990/91:So614 av Roland Larsson (c) begärs en justering av flerbarnstilläggen så att de familjer som har fyra barn och fler inte får en lägre kompensation för skatteomläggningen än de som har tre barn. Motionären hänvisar till att t.o.m. 1990 utgick flerbarnstilläggen med ett halvt barnbidrag för det tredje barnet, 190 % av ett helt barnbidrag för det fjärde barnet, 240 % för det femte och med 160 % för det sjätte och varje ytterligare barn. Enligt motionären får fembarnsfamiljen numera nöja sig med en lägre barnbidragshöjning per år än trebarnsfamiljen. Ett motsvarande yrkande framförs i motion 1990/91:So632 av Ulla Tillander m.fl. (c), yrkande 6.
I motion 1990/91:So615 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs att riksdagen beslutar om en översyn av flerbarnsfamiljers totala situation i enlighet med vad i motionen anges (flerbarnstillägg, bostadsbidrag, m.m.).
Motioner med begäran om en justering av flerbarnstilläggen har tidigare avstyrkts av utskottet, senast våren 1991 i ett yttrande till bostadsutskottet. Socialutskottet anförde då följande (1990/91:SoU7y):
Utskottet tillstyrkte förra året de nu genomförda reglerna för beräkning av flerbarnstilläggen med motiveringen att familjer med fyra eller fler barn med oförändrade regler skulle få en omotiverat stor kompensation med anledning av skatteomläggningen. Utskottet vidhåller denna inställning. Utskottet vill erinra om att genom barnbidragshöjningarna åren 1991 och 1992 får en fyrabarnsfamilj 55 110 kr. i barnbidrag per år. En fembarnsfamilj får 80 160 kr. Utskottet anser sålunda inte att det finns skäl att ändra beräkningsreglerna för flerbarnstilläggen och avstyrker därför motion Bo44 (m) yrkande 3. (Avvikande mening m och c.)
Bostadsutskottet fann inte skäl till annat ställningstagande än socialutskottet (1990/91:BoU16 s. 6, res m och c).
Utskottets bedömning
I den nyligen framlagda proposition 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken föreslås bl.a. ändringar i lagen om allmänna barnbidrag. Utskottet anser att riksdagens behandling av propositionen bör avvaktas och avstyrker därför motionerna 1990/91:So614 (c), 1990/91:So615 (mp) och 1990/91:So632 (c) yrkande 6.
Barnbidrag till barn som saknar vårdnadshavare i Sverige
Enligt 1 § andra stycket lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag skall allmänt barnbidrag utgå "jämväl för här i riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bofast och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader vistats i riket". Enligt 4 § barnbidragslagen tillkommer rätten att uppbära barnbidraget den som har den rättsliga vårdnaden om barnet.
I motion 1990/91 So604 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) anförs att den gällande lagstiftningen innebär att ett barn kan uppfylla rätten till att få barnbidrag, men att barnbidraget inte betalas ut därför att det saknas en vårdnadshavare att betala ut barnbidraget till. Motionärerna tar som exempel på en sådan situation ett flyktingbarn som bor hos ett äldre syskon eller hos någon släkting i Sverige. I dessa fall utses en god man för barnet, vilket dock inte är till fyllest för att barnbidrag skall betalas ut. För detta krävs att en särskilt förordnad förmyndare utses. Enligt motionärerna är dock tingsrätterna inte villiga att utse någon förmyndare om de biologiska föräldrarna finns i livet.
Motionärerna anser att det är långt ifrån tillfredsställande att denna lucka finns i lagstiftningen. En översyn av 4 § lagen om allmänt barnbidrag bör därför göras i syfte att göra det möjligt att betala barnbidrag till alla barn som är berättigade till detta. Motionärerna föreslår att den som av tingsrätten förordnats som god man för ett barn likställs med förälder i fråga om rätten att uppbära allmänt barnbidrag.
Enligt uppgifter från socialdepartementet finns 200--300 yngre barn utan vårdnadshavare i Sverige. Barnen bor ofta hos syskon, farbröder, morbröder och liknande.
I delrapporten Barn, flykting och utan förälder i Sverige redovisar socialstyrelsen en kartläggning av situationen för flyktingbarn utan vårdnadshavare. God man skall förordnas snarast möjligt då ett barn utan vårdnadshavare anländer till Sverige. Ändå visar kartläggningen att mer än 40 % av de aktuella barnen saknade god man. Kartläggningen visar också att det är svårt för många socialnämnder att finna lämpliga gode män.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att riksdagens ställningstagande till förslaget om ändringar i barnbidragslagen bör avvaktas och avstyrker därför motion 1990/91:So604 (s).
Barnbidrag för barn som tagits emot för adoption
När det gäller rätten att uppbära barnbidrag likställs med föräldrar de, som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det (4 § andra stycket barnbidragslagen).
I motion 1990/91:So616 påpekar Ewa Hedkvist Petersen (s) att denna rätt att uppbära barnbidrag inte finns för svenska barn i motsvarande situation, dvs. när det är emottaget i ett hem i avvaktan på att det skall adopteras och utan att fosterlön utgår. Motionären anser att det inte finns något skäl för att utesluta dessa få barn från barnbidrag och yrkar därför att ordet "utländska" tas bort ur 4 § barnbidragslagen.
Enligt uppgift från socialdepartementet adopteras ca 25 svenska barn varje år.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att riksdagens ställningstagande till förslaget om ändringar i barnbidragslagen bör avvaktas och avstyrker därför motion 1990/91:So616 (s).
Ett förstärkt barnbidrag
I motion 1990/91:So606 av Lena Öhrsvik (s) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad som i motionen anförts om behovet av en analys av ett förstärkt generellt barnbidrag som alternativ till olika former av särskilt fastställda underhållsbidrag. Enligt motionären har ingen ordentlig analys gjorts av vad det skulle kosta att ytterligare förstärka det generella barnbidraget till en nivå som motsvarar den direkta kostnaden för ett barn. Det är ju ett långsiktigt mål med barnbidraget, vars syfte är att utjämna standarden mellan barnfamiljer och icke-barnfamiljer. Vid en sådan beräkning skulle ju kostnaden för bidragsförskotten helt försvinna, så också delar av barnpensionerna, påpekar motionärerna. Till detta kommer minskad administration hos domstolar, socialförvaltningar och försäkringskassor.
Övriga vinster med ett sådant system skulle enligt motionären kunna vara att man ägnade tid och kraft till omsorg om barnen i stället för en oändlig diskussion om storleken på underhållsbidraget, anstånd med betalning osv. Det skulle också få stor betydelse för många underhållsskyldiga som i dag har en mycket besvärlig situation, heter det vidare i motionen. Utjämningen i standard mellan olika inkomstgrupper bland barnfamiljer kan som hittills ske i bostadsbidragssystemet. I detta sammanhang borde också ett åldersdifferentierat barnbidrag kunna belysas.
1987 års underhållsbidragskommitté har haft i uppgift att se över frågor om bidragsförskottskonstruktionen och dess anknytning till föräldrabalkens regler om underhållsbidrag. Underhållsbidragskommittén överlämnade i januari 1990 ett betänkande (SOU 1990:8) Samhällsstöd till underhållsberättigade barn. I betänkandet presenterades tre modeller som tänkbara ersättningar för nuvarande bidragsförskottssystem. Modellerna fick namnen grundbidragsmodellen, barnbidragsmodellen och bostadsbidragsmodellen. Barnbidragsmodellen, som bygger på tanken att samhällsstödet skall vara helt skilt från det civilrättsliga underhållsbidraget, innebär bl.a. att ett schablonbelopp, som kallas särskilt barnbidragstillägg, betalas ut till barn som varaktigt bor tillsammans med ensamstående vårdnadshavare. Stödet skall samordnas med det allmänna barnbidraget. Betänkandet har remissbehandlats. Mot bakgrund av bl.a. remissinstansernas synpunkter har en arbetsgrupp tillsatts inom regeringskansliet med uppgift att med utgångspunkt i kommitténs förslag arbeta fram en proposition i frågan.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att den fortsatta beredningen av underhållsbidragskommitténs betänkande bör avvaktas. Motion 1990/91:So606 (s) avstyrks därför.
Ändrade regler för bidragsförskott
I motion 1990/91:So612 av Eva Björne (m) yrkas att 8 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande ändras så att det förlängda bidragsförskottet/underhållsbidraget betalas ut till barnet/ungdomen.
Underhållsskyldighet till barn upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptar skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Förlängt bidragsförskott lämnas för studerande barn längst till och med juni månad det året barnet fyller 20 år.
I de fall sådant underhåll eller bidragsförskott betalas ut skall det enligt 8 § lagen om förlängt bidragsförskott för studerande betalas ut till den förälder eller tidigare vårdnadshavare som barnet varaktigt bor tillsammans med.
Motionären anför att dessa bestämmelser i de flesta fall fungerar bra, men att det finns föräldrar och tidigare vårdnadshavare som inte alltid sätter barnets bästa först. Det har enligt motionären förekommit att det studerande barnet inte fått någon del av underhållet utan behövt be om hjälp för att klara sin ekonomi under studierna.
I motion 1990/91:So628 av Barbro Sandberg (fp) hemställs att regeln om bosättningsort som villkor för bidragsförskott måste ses över i enlighet med vad i motionen anförts.
Enligt 1 § första stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott lämnas bidragsförskott till barn som är bosatt här i landet. Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år.
Motionären anser att kravet på bosättning i Sverige kan få olyckliga konsekvenser i vissa fall, nämligen då unga människor önskar bedriva gymnasiestudier utomlands, samtidigt som deras föräldrar bor kvar i Sverige. Detta är ännu en ganska ovanlig företeelse, anför motionären, men med den takt som internationaliseringen av bl.a. utbildning fortgår, är det inte rimligt att sådana specialregler i en lagstiftning försvårar för en viss kategori ungdomar, nämligen de som bara har en förälder som tar ekonomiskt ansvar för dem, att finansiera utlandsstudier. Med ett framtida medlemskap i EG ställs frågan ännu mer på sin spets, men ett exempel som redan är aktuellt är den 18 månaders gymnasieutbildning som bedrivs vid de internationella internatskolorna, United World Colleges (UWC). Regeln om bosättningsort som villkor för bidragsförskott innebär en inte avsedd orättvisa jämfört med dem som har två föräldrar som försörjer dem, anser motionären.
Som ovan nämnts har frågorna om bidragsförskottets konstruktion setts över av underhållsbidragskommittén, som överlämnat betänkandet (SOU 1990:8) Samhällsstöd till underhållsberättigade barn. Inom socialdepartementet förbereds nu en proposition med utgångspunkt i kommitténs förslag och remissinstansernas synpunkter.
En motion med samma lydelse som den nu aktuella motionen So612 (m) om förlängt bidragsförskott för studerande behandlades av utskottet hösten 1990. Utskottet ansåg då att den fortsatta beredningen av underhållsbidragskommitténs betänkande borde avvaktas innan riksdagen tog några initiativ i frågan och avstyrkte därför motionen (1990/91:SoU2 s. 45). Riksdagen följde utskottet.
Här kan nämnas att riksdagen flera gånger tidigare varit positiv till att den som studerar ett år utomlands på gymnasienivå skulle få behålla sitt studiebidrag, men samtidigt ansett att det saknades statsfinansiella förutsättningar att genomföra detta. Riksdagen har dock uttalat att det borde vara möjligt att ytterligare överväga frågan inom ramen för budgetdirektiven till centrala studiestödsnämnden, CSN, om att prioritera förändringar av studiehjälpssystemet (prop. 1988/89:100 bil. 10, SfU15, rskr. 173). I direktiven till den särskilde utredaren för vissa frågor om skolans internationalisering m.m. (dir. 1991:62) uttalade dåvarande skolministern att det borde övervägas en vidgad rätt till studiestöd för gymnasiala studier utomlands. Skolministern hade erfarit att CSN skulle redovisa vissa förslag på detta område och förutskickade att det kunde bli aktuellt med tilläggsdirektiv till utredaren när det gällde studiestöd för studier utomlands.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att riksdagen inte nu bör föregripa kommande åtgärder från regeringen i dessa frågor. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 1990/91:So612 (m) och 1990/91:So628 (fp).
Bidrag vid adoption av utländska barn
Riksdagen antog hösten 1988 en lag (1988:1463) (ändrad 1991:235) om bidrag vid adoption av utländska barn. Enligt lagen lämnas bidrag till adoptivföräldrars kostnader vid adoption av utländska barn med hälften av genomsnittskostnaden för en adoption från barnets ursprungsland, dock högst med 24 000 kr. (4 §). Ett syfte med lagen är att människor inte av ekonomiska skäl skall behöva avstå från en adoption.
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) har ansvar för information, tillsyn och kontroll i frågor om internationella adoptioner. Instruktion för NIA har meddelats i en särskild förordning (1988:1128).
Socialnämnderna skall enligt socialtjänstlagen inhämta ett yttrande från NIA om tillförlitligheten i ett förmedlingsärende när det är fråga om adoption av utländskt barn utan medverkan av auktoriserad organisation.
Nämnden ansvarar vidare för frågor enligt förordningen om prövning av utländska beslut om adoption samt frågor om auktorisation av organisationer enligt lagen om internationell adoptionshjälp. Efter ansökan och särskild prövning kan NIA ge auktorisation till ideella organisationer som avser att arbeta med internationell adoptionshjälp. NIA beslutar också om fördelningen av statsbidrag till sådana organisationer samt fastställer årligen genomsnittskostnader att ligga till grund för beräkningar av bidrag vid adoption av utländska barn.
I motion 1990/91:So611 av Rosa Östh och Ulla Tillander (båda c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad som i motionen anförts om behovet av en utredning rörande internationella adoptioner och om anvisning av medel därtill.
Enligt motionärerna finns det en rad omständigheter som gör att förfarandet vid internationella adoptioner blivit mycket komplicerat. Väntetiderna för att få ett adoptivbarn är ofta mycket långa. Adoptionskostnaderna har stigit kraftigt och är nu så höga, att de för många utgör ett verkligt hinder. Det finns också risker med de adoptioner som sker vid sidan om de etablerade organen. Motionärerna anser att NIA bör få i uppdrag att se över den rådande situationen när det gäller de internationella adoptionerna. Exempel på frågor som enligt motionärerna bör belysas är: Måste de svenska utredningarna ta så lång tid som ofta är fallet? Hur kan adoptionsorganisationernas arbete effektiviseras och underlättas? Kan svenska statens internationella organ underlätta kontakterna med nya länder? Hur kan adoptionskostnaderna sänkas? Har de litet äldre adoptivbarnen anpassat sig väl i Sverige och finns det behov av särskilt stöd till deras adoptivföräldrar?
Enligt motionärerna bör det ankomma på regeringen att anvisa erforderliga resurser till NIAs förfogande för översynsarbetet.
Utskottets bedömning
Utskottet anser att kommande förslag från regeringen på det socialpolitiska området bör avvaktas. Motion 1990/91:So611 (c) avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande flerbarnstillägg att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So614, 1990/91:So615 och 1990/91:So632 yrkande 6,
2. beträffande barnbidrag till barn som saknar vårdnadshavare i Sverige att riksdagen avslår motion 1990/91:So604,
3. beträffande barnbidrag för barn som tagits emot för adoption att riksdagen avslår motion 1990/91:So616,
4. beträffande ett förstärkt barnbidrag att riksdagen avslår motion 1990/91:So606,
5. beträffande ändrade regler för bidragsförskott att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So612 och 1990/91:So628,
6. beträffande en utredning om internationella adoptioner att riksdagen avslår motion 1990/91:So611.
Stockholm den 14 november 1991 På socialutskottets vägnar Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingela Thalén (s), Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Jan Andersson (s), Leif Carlsson (m), Maj-Inger Klingvall (s), My Persson (m), Hans Karlsson (s), Birthe Sörestedt (s) och Anna Corshammar-Bojerud (c).