Banverket m.m.
Betänkande 1993/94:TU13
Trafikutskottets betänkande
1993/94:TU13
Banverket m.m.
Innehåll
1993/94
TU13
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anvisa nära 10 miljarder kronor till olika järnvägsändamål. Merparten av medlen, drygt 6,3 miljarder kronor, avser investeringar i nya och upprustade järnvägar enligt 1993 års riksdagsbeslut om investeringar i trafikens infrastruktur. Utskottet godtar vidare att 1,2 miljarder kronor anvisas för särskilda underhållsinsatser på länsjärnvägar och länsvägar för att uppnå ökad sysselsättning och tillväxt. Utskottet har under föregående riksmöte framhållit att det är angeläget att uppnå en rimlig balans mellan investeringar och underhållsinsatser. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag att en långsiktig strategi läggs fast för järnvägarnas underhåll i syfte att bibehålla det samlade järnvägskapitalet.
I betänkandet behandlar utskottet en rad motioner. Dessa gäller bl.a. ökade anslag, smidigare tillståndshantering för järnvägsbyggande, införande av miljövänligare och mer marknadsinriktade banavgifter, ändrad banindelning samt åtgärder för att minska antalet tågdödade renar. Med hänvisning till främst pågående beredningsarbete och gällande ansvarsbestämmelser avstyrks samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet har Socialdemokraterna fogat två reservationer om ökat anslag för banunderhåll samt om differentierade banavgifter. I två särskilda yttranden behandlar s-ledamöterna vidare Banverkets verksamhet och påtalar behovet av en ny banlagstiftning. Även nyd-ledamoten har i ett särskilt yttrande framhållit behovet av en ny banlagstiftning.
V-suppleanten har avgett en meningsyttring till förmån för ökade anslag till järnvägssektorn.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Motionerna
1993/94:T212 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en särskild banlag.
1993/94:T216 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar (A 11) för budgetåret 1994/95 anvisar 300 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 6 632 946 000 kr, 4. att riksdagen till Drift av statliga järnvägar (A 10) för budgetåret 1994/95 anvisar 800 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 3 686 136 000 kr.
1993/94:T224 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om differentierade banavgifter i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen till anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar 3 300 000 000 kr, dvs. 500 000 000 kr utöver regeringens förslag.
1993/94:T227 av Tage Påhlsson och Birger Andersson (båda c) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en återgång till den effektiva metoden med projektreserver i Banverket och Vägverket.
1993/94:T418 av Olle Lindström (m) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med bil- och tågpåkörningar av ren.
1993/94:T504 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsjärnvägarna Mellansel--Örnsköldsvik och Ådalsbanans överförande till stomnätet.
1993/94:T505 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen under anslaget Kommunikationsdepartementet A 15. Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt budgetåret 1994/95 anvisar 64 miljoner kronor till Länsstyrelsen i Kopparbergs län för upprustning av järnvägen Ludvika--länsgränsen till Västmanland.
1993/94:T511 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av Ådalsbanan till stomjärnvägsnätet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en total översyn av järnvägsnätets indelning i Västernorrland.
1993/94:T526 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ekonomiska styrmedel för att minska avgasutsläppen från dieseltåg.
Utskottet
1 Banverkets verksamhet
Banverket har enligt sin instruktion (1978:707) som huvuduppgift att främja järnvägens utveckling, driva och förvalta statens spåranläggningar, ha hand om säkerhetsfrågor för all spårtrafik i landet samt främja en miljöanpassad järnvägstrafik.
Regeringen anger i budgetpropositionen att man delar den bedömning och de mål som Banverket redovisat i sin treårsplan för budgetåren 1994/95--1996/97. Detta innebär att verket inom givna resurser skall genomföra de åtgärder inom järnvägsnätet som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta. Samhällsplanering, strukturfrågor och regional balans framhålls härvid ha en viktig betydelse. Enligt regeringen svarar Banverkets utveckling av de trafikpolitiska målen till sex olika delmål om hastighet, axellast, kapacitet, driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö mot omvärldens behov och krav på järnvägssektorn. En viktig förutsättning för att dessa mål skall få avsedd styreffekt är dock enligt regeringen att delmålen ytterligare kvantifieras. Vidare anförs att Banverket från effektivitetssynpunkt skall utnyttja marknaden inom bygg- och anläggningsbranschen i så stor utsträckning som möjligt vid nyinvesteringar och underhållsarbeten. Regeringen aviserar i sammanhanget att man avser återkomma till riksdagen senare under våren med ett förslag om att entreprenaddelen vid verkets material- och industridivision bör bolagiseras. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner vad som förordats om Banverkets verksamhet.
Utskottet har ingen erinran mot att Banverkets treårsplan ligger till grund för den fortsatta verksamheten. Enligt utskottets mening är det vidare som anges i propositionen angeläget att verksamhetens delmål tydliggörs och utvecklas ytterligare. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen godkänner vad som förordats om Banverkets verksamhet.
2 Underhållsplan
Regeringen framhåller att statens ansvar i första hand är att vidmakthålla det samlade järnvägskapitalet. Genom att ta till vara och underhålla det järnvägsnät som under lång tid har byggts upp i Sverige anges att de stora investeringar som för närvarande görs kan ge full utdelning. Dagens underhållsnivå anges dock bara ge utrymme för ungefär halva behovet av de långsiktiga åtgärder som erfordras för att vidmakthålla det investerade järnvägskapitalet. Regeringen anser därför att det är angeläget att underhållsmedlen till det statliga järnvägsnätet läggs fast på en sådan nivå att den uppnådda standarden kan bibehållas så att statens resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt. En sådan anpassning måste enligt regeringen grundas på en väl avvägd bedömning. Denna bedömning kan göras först när Banverket har redovisat ytterligare underlag för beräkning av hur stort anslaget bör vara samt hur medelsinriktningen bör se ut. Regeringen anger att det arbete som pågår inom Banverket med en intern drift- och underhållsplan för åren 1994--2003 bör ligga till grund för en långsiktig underhållsstrategi för det statliga järnvägsnätet. Banverket bör härvid enligt regeringen redovisa alternativa strategier och deras konsekvenser för verksamheten. Hänsyn bör härvid tas till effektivitetsvinster som kan uppstå vid ökad konkurrens. Planen skall utgöra en samlad strategi för användningen av medel till drift och vidmakthållande t.o.m. år 2003.
Utskottet framhöll i samband med behandlingen av 1993 års beslut om investeringar i trafikens infrastruktur att det är angeläget att en rimlig balans uppstår mellan investeringar och underhållsinsatser så att en effektiv kapitalanvändning främjas (prop. 1993/94:176, bet. TU35, rskr. 446). Därmed kan gjorda investeringar utnyttjas fullt ut. Utskottet anförde vidare att det var angeläget att anslaget till drift och vidmakthållande av det statliga järnvägsnätet på sikt ökas. Utskottet framhöll även i samma betänkande att det är väsentligt att infrastrukturen underhålls så att ingen kapitalförstöring sker. Enligt utskottets mening borde regeringen på ett tydligare sätt redovisa sambandet mellan investeringar och underhåll. Utskottets ställningstagande beslöt riksdagen ge regeringen till känna. Utskottets uppfattning ligger fast. Det krävs en långsiktig balans mellan underhålls- och investeringsåtgärder om järnvägen skall kunna utvecklas som en viktig del i framtidens trafikförsörjning. Riksdagen bör därför godkänna vad som anförs i propositionen om framtagande av en långsikig strategi för bannätets underhåll. Med hänsyn till de akuta underhållsbehov som föreligger vill utskottet samtidigt framhålla vikten av att den förutskickade strategin för järnvägsnätets drift och vidmakthållande föreläggs riksdagen skyndsamt.
3 Lån i Riksgäldskontoret
Banverket har möjlighet att låna i Riksgäldskontoret. Lånen får användas för att finansiera investeringar i eldriftsanläggningar och baninvesteringar i Stockholmsområdet enligt 1983 års överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten. Banverket har också rätt till upplåning för anskaffning av produktions- och telenätsutrustning liksom för att kunna täcka sitt behov av rörelsekapital och för att finansiera sina omsättningstillgångar. Banverkets låneram hos Riksgäldskontoret får slutligen också disponeras i samband med vissa tidigareläggningar som är betydelsefulla av arbetsmarknadspolitiska skäl.
Med hänsyn till det beräknande finansieringsbehovet föreslår regeringen att Banverkets upplåningsram i Riksgäldskontoret minskas från 1 950 miljoner kronor för innevarande budgetår till sammanlagt 1 075 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Utskottet delar regeringens uppfattning. Detta betyder att för nästa budgetår bör den samlade upplåningsramen för Banverket hos Riksgäldskontoret fastställas till 1 075 miljoner kronor.
4 Anslagsfrågor
Utskottet behandlar i det följande anslagen A 10--A 15. Den medelsanvisning som redovisas i budgetpropositionen för Banverkets administration (Anslaget A 9. Banverket: Administrationskostnader) behandlas av utskottet i ett senare betänkande (bet. 1993/94:TU21 Köp av kollektivtrafik m.m.).
4.1 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
Anslaget finansierar Banverkets underhåll och reinvesteringar av det statliga järnvägsnätet.
Regeringen föreslår för nästa budgetår en medelsanvisning på 2 886 136 000 kr.
I motionerna T224 (s) och T216 (v) begärs en uppräkning av anslaget med 500 miljoner kronor resp. 800 miljoner kronor. Enligt motionerna måste de satsningar som nu sker på järnvägsnätet följas av satsningar på underhåll och reinvesteringar om investeringarna skall ge full utdelning.
Utskottet har tidigare konstaterat att nivån på Banverkets underhållsanslag inte räcker till för att vidmakthålla det investerade järnvägskapitalet. Utskottet vill dock samtidigt erinra om de betydande extra medel som anvisats till järnvägssektorn under senare tid under anslaget. Denna satsning avses fullföljas. Enligt regeringens förslag, som utskottet återkommer till senare vid behandlingen av anslaget A 15, kommer under nästa budgetår ytterligare 1,2 miljarder kronor att anvisas under detta anslag. I sammanhanget kan vidare hänvisas till den långsiktiga strategiska plan som Banverket utarbetar för drift och vidmakthållande av de statliga järnvägarna. Till bilden hör även att Banverket har rätt att använda besparingar från vissa investeringsåtgärder till förstärkta underhållsinsatser. Utskottet förutsätter även att ytterligare insatser kan komma att göras om så bedöms vara lämpligt av t.ex. sysselsättningspolitiska skäl. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag till medelsanvisning på drygt 2,8 miljarder kronor för budgetåret 1994/95. Utskottet avstyrker därmed motionerna T216 (v) och T224 (s) i denna del.
4.2 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar
Anslaget finansierar Banverkets nyinvesteringar i stomjärnvägar.
Regeringen föreslår att ett ramanslag på 6 332 946 000 kr anvisas för investeringar i stomjärnvägar under budgetåret 1994/95. Vidare anges i propositionen en planeringsram för nyinvesteringar i stomjärnvägar för den kommande treårsperioden. Ramen omfattar investeringar för 6 345 miljoner kronor för budgetåret 1994/95, 6 400 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 samt 6 375 miljoner kronor för budgetåret 1996/97.
I motion T216 (v) begärs en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 300 miljoner kronor till sammanlagt drygt 6,6 miljarder kronor. Därmed kan enligt motionen ytterligare en rad viktiga järnvägsprojekt ingångsättas under den närmaste tiden.
Utskottet konstaterar att nivån på investeringsanslaget liksom planeringsramen har beräknats med utgångspunkt från 1993 års riksdagsbeslut om investeringar i trafikens infrastruktur. Utskottet som anser att detta beslut skall följas tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker följaktligen motionsyrkandet. Utskottet anser vidare att regeringen bör bemyndiga att Banverket för den kommande treårsperioden får genomföra investeringar i stomjärnvägar inom en kostnadsram på 19 120 miljoner kronor.
4.3 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader
Anslaget finansierar dels statens kapitalkostnader för lån avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt 1983 års överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten, dels Banverkets avskrivningskostnader för eldriftsanläggningar.
Regeringen föreslår att anslaget beräknas till 412 miljoner kronor för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
4.4 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen
Anslaget finansierar kostnaderna för Järnvägsinspektionen som är tillsynsmyndighet för landets spårtrafik.
Regeringen föreslår att Järnvägsinspektionen för nästa budgetår får disponera ett ramanslag på 18 223 000 kr. Medelsberäkningen innebär en anslagsökning med drygt 2,6 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår. Ökningen motiveras av att utvecklingen inom järnvägssektorn ställer ökade anspråk på att inspektionen vidgar och utökar sina uppgifter med bl.a. föreskriftsarbete.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
4.5 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter
Anslaget disponeras av Banverket för åtaganden inom den civila delen av totalförsvaret. Medlen fördelas mellan Banverket och SJ enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen för vissa försvarsuppgifter inom järnvägsområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 43 535 000 kr.
4.6 Anslaget A 15. Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt
Riksdagen beslöt år 1993 att anvisa ett reservationsanslag om totalt 1,2 miljarder kronor för underhållsåtgärder i vägar och järnvägar för sysselsättning och tillväxt (prop. 1992/93:150, bet. FiU30, rskr. 447). Medlen inriktades mot upprustning och förbättringar av länsvägar och länsjärnvägar. Exempel på länsjärnvägar där underhållsåtgärder därefter har påbörjats eller helt genomförts är byggande av triangelspår i Bastuträsk och Älvsbyn, upprustning av Bohusbanan och järnvägen mellan Storuman och Hällnäs, Blekinge kustbana, Stångådalsbanan, Hargshamnsbanan och Haparandabanan. På länsvägarna har insatserna fördelats över hela landet och inriktas mot bl.a. trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder av smärre art. I Norrland har dessutom behovet av bärighetsåtgärder uppmärksammats särskilt.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att särskilda insatser görs för upprustning och underhåll av länsvägar och länsjärnvägar även under budgetåret 1994/95. Medlen bör användas i enlighet med 1993 års riksdagsbeslut. Detta innebär att medlen bör fördelas med hänsyn till upprustningsbehovet och till arbetsmarknadsläget i länen. Vid medelsfördelningen bör också hänsyn tas till i vilka län övriga investeringar i det regionala transportnätet är av jämförelsevis mindre omfattning. Regeringen räknar därmed att tidigare satsningar kan fullföljas. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att 1,2 miljarder kronor anvisas under anslaget för nästa budgetår. Regeringen föreslås själv få bemyndigande att fördela medlen på länen inom ramen för dessa riktlinjer. Vidare anges att inom ramen för anslaget skall betalas de ökade kapitalkostnaderna för den tidigare aviserade tidigareläggningen av investeringar i länstrafikanläggningar.
I motion T505 (s) framhålls att kommunerna i södra Dalarna i transporthänseende till stor del är inriktade mot Mälardals- och Stockholmsområdena. En utveckling av järnvägsförbindelsen Västerås--Ludvika är därför av största vikt. Mot bakgrund av det eftersatta underhållet och banans stora betydelse för regionens utveckling bör särskilda medel tillföras länsstyrelsen för satsningar på bandelen Ludvika--Fagersta. Det som ytterligare talar för detta är enligt motionen dels rådande arbetslöshetssituation i området, dels att Kopparbergs län har fått en jämförelsevis liten medelstilldelning för investeringar och dels att projektet snabbt kan komma i gång. Med hänvisning till det anförda begärs att riksdagen ur anslaget anvisar 64 miljoner kronor till Länsstyrelsen i Kopparbergs län för upprustning av den aktuella järnvägslinjen på sträckan Ludvika--länsgränsen till Västmanland.
Utskottet delar regeringens uppfattning att även under nästa budgetår bör särskilda insatser göras för att främst rusta upp och underhålla länsvägar och länsjärnvägar. Genom den föreslagna medelsinriktningen möjliggörs en angelägen komplettering till den långsiktiga uppbyggnaden av det nationella transportnätet. Beträffande den motion som väckts konstaterar utskottet att en upprustning av järnvägslinjen Ludvika--Fagersta kan ge positiva effekter inte minst för näringlivsutvecklingen i den aktuella regionen. Enligt utskottets mening bör dock riksdagens uppgift begränsas till att ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för investeringsverksamheten samt följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas. Det betyder att det närmast bör ankomma på regeringen och berörda länsstyrelser att närmare fastställa medelsanvändningen. Med denna arbetsfördelning bör således inte riksdagen ta ställning till konkreta krav på investeringar och underhållsåtgärder som gäller olika delsträckor på enskilda länsjärnvägar. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag och avstyrker motionen.
5 Bannätets indelning
Det statligt trafikerade järnvägsnätet uppgår till nära 11 000 km. Sedan 1988 års trafikpolitiska beslut är bannätet -- med undantag av Inlandsbanan och Malmbanan -- indelat i två grupper, nämligen stomjärnvägar och länsjärnvägar. Fördelningen mellan bantyperna har betydelse för vilket prioriteringssystem som skall tillämpas vid baninvesteringar samt för trafikeringsrättens utformning. För länsjärnvägar gäller att trafikhuvudmännen har trafikeringsrätt för persontrafik samtidigt som baninvesteringar prioriteras inom det s.k. länstrafikanslaget. På stomnätet gäller däremot att SJ -- med undantag för den av staten upphandlade trafiken -- har ensamrätt till att utföra persontågstrafik och att investeringarna bestäms av Banverket enligt stomnätsplanen. Enligt gällande ordning är det regeringen som fattar beslut om stomnätets avgränsning efter Banverkets prövning.
Järnvägsnätets indelning behandlas i två motioner som båda gäller järnvägsnätets klassificering i Västernorrlands län.
I motion T511 (s) anges att resandet på Ådalsbanan (Sundsvall--Långsele) till övervägande del är av interregional karaktär. Det systemtänkande som ersatt den tidigare objektsrelaterade planeringen gör att Ådalsbanans klassificering som länsjärnväg framstår som än mer felaktig än tidigare. Även länsjärnvägen Mellansel--Husum anges med utbyggnaden av det s.k. Husumspåret utgöra en länk i en nationell transportkedja. Investeringar i ett funktionellt transportstråk bör enligt motionen behandlas i ett sammanhang för att minimera administrativa problem och underlätta Banverkets arbete. Med denna hänvisning begärs att Ådalsbanan omförs till stomjärnvägsnätet och att en total översyn görs av järnvägsnätets indelning i Västernorrlands län.
I motion T504 (fp) framhålls att i det nya planeringssystemet som tar fasta på stråk och systemsyn är det svårt att se logiska och funktionella motiv för den nuvarande uppdelningen av järnvägsnätet. En revidering bör därför ske med anledning av stomplanens genomförande med utgångspunkt från bandelarnas funktion i järnvägssystemet. Med tanke på Botniabanan och en förlängning av Ostkustbanan är det för motionären en självklarhet att Ådalsbanan och järnvägen Mellansel--Örnsköldsvik överförs till stomnätet.
Utskottet har tidigare år i samband med behandlingen av liknande yrkanden förutsatt att bannätets indelning kommer att ses över (bet. 1991/92:TU19 s. 20--21). Utskottet har därvid pekat på att med bl.a. utbyggnad av nya länkar i järnvägssystemet och ändrat trafikmönster kan banornas karaktär förändras över tiden, vilket kan aktualisera omklassificeringar. Som ett resultat av den förutsedda omprövningen har också regeringen meddelat att Haparandabanan kommer att omföras till stomnätet för att bl.a. främja en gynnsam godstrafikutveckling gentemot vårt nordöstra närområde. Utskottet konstaterar att också den trafikmässiga utvecklingen i Västernorrlands län kan komma att påkalla en omprövning av bannätets klassificering. Utskottets förutsätter att en sådan omprövning kan ske inom ramen för ett normalt berednings- och uppföljningsarbete. Riksdagen bör därför inte ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker utskottet motionsyrkandena.
6 Trafikavgifter för banutnyttjande
Sedan år 1988 betalar företag som driver trafik på statliga järnvägar avgifter för att de utnyttjar infrastrukturen. Avgifterna är uppdelade i en fast och en rörlig del. De rörliga avgifterna skall avspegla de samhällsekonomiska marginalkostnaderna och består av spåravgift, driftavgift, rangeravgift samt dieselavgift. Dieselavgiften motsvarar den beräknade miljökostnaden som utsläpp av kvävedioxid och kolväten från dieseldrivna fordon ger upphov till. Dieselavgiften utgör 31 öre per liter förbrukat bränsle. För fordon med viss avgasrening och motortyp betalas halv dieselavgift. De fasta avgifterna utgår som en årlig avgift för alla järnvägsfordon som är i trafik. Avgiften beräknas efter fordonens vikt och i princip enligt samma regler och belopp per viktenhet som gäller vid beräkningen av fordonsskatten för tunga vägtrafikfordon. För s.k. kombivagnar tas ingen fast avgift ut. Avgifterna inlevereras genom Banverkets försorg till statsverket. Regeringen fastställer avgifterna efter förslag från Banverket. Banverket har i uppdrag att årligen lämna förslag till rörliga banavgifter för nästkommande år. För innevarande budgetår beräknas trafikavgifterna -- huvudsakligen från SJ -- inbringa ca 700 miljoner kronor i intäkter till statsbudgeten.
I motion T224 (s) anges att trafikavgifternas utformning inte stimulerar till ökad järnvägstrafik. Enligt motionärerna skulle en lägre avgift på banor med sämre standard öka trafikföretagens intresse för att bygga ut trafiken. Vidare anförs att reducerade avgifter under de tider när trafikintensiteten är lägre skulle främja en ökad godstrafik. För att stimulera till ökad tågtrafik föreslås mot denna bakgrund att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om differentierade banavgifter.
I motion T526 (c) anges att de stora järnvägssatsningar som beslutats av riksdagen måste följas av miljöförbättringar. Det är därför angeläget enligt motionären med olika åtgärder för att minska utsläppen från dagens dieseltåg. En lämplig sådan åtgärd är att genom skatter och avgifter skapa incitament för en övergång till miljövänligare drivmedel som t.ex. rapsoljebaserade bränslen. Motionären föreslår mot denna bakgrund att koldioxidskatt och miljöklassdifferentierad energiskatt införs även för tågtrafik. Dessa medel föreslås återbetalas som en generell reducering av den rörliga banavgiften.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att i samband med att det nuvarande avgiftssystemet infördes år 1988 framhölls att en viktig utgångspunkt bör vara att det skapas incitament, såväl för infrastrukturhållaren som för dem som utnyttjar infrastrukturen, att bedriva verksamheten rationellt (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU19, rskr. 260). Avgiften skall därför ta sikte på att stimulera till användning av heltåg, fler och snabbare vagnomlopp, ökad beläggningsgrad i vagnarna, ökat lokutnyttjande m.m. Vidare förutsattes att regeringen noga följde vilka konsekvenser avgiftssättningen medförde och att erforderliga korrigeringar vidtogs. Sedan år 1988 har också avgiftssystemet blivit föremål för förnyade överväganden inom Banverket och delvis utvecklats ytterligare. Utskottet kan även konstatera att frågan om en övergång till en mer differentierad prissättning av järnvägsnätet nyligen även har övervägts inom ramen för det utredningsarbete som ägt rum inför en eventuell avreglering av järnvägsmarknaden. I en statlig utredning våren 1993 (Ökad konkurrens på järnvägen, SOU 1993:13) angavs att för framtiden bör en banfördelningsmodell premieras som bygger på trafikföretagens betalningsvilja. Enligt utredarens uppfattning kan en prissättning av trängsel, banans attraktivitet etc. leda inte bara till att bannätet utnyttjas effektivare utan också till att infrastrukturplaneringen förbättras.
I den proposition som regeringen nyligen har avlämnat om en avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994--1996 anges att banfördelningen tills vidare bör bygga på administrativa regler (prop. 1993/94:166 s. 15). Regeringen förutsätter dock att den föreslagna tillsynsmyndigheten följer utvecklingen inom området och utreder förutsättningarna att införa en mer efterfrågestyrd banfördelningsmodell och beaktar möjligheten till incitamentsavtal i samband med banupplåtelsen. Utskottet bedömer att ekonomiska styrmedel kan vara verkningsfulla i arbetet mot ett mer långsiktigt bärkraftigt transportsystem. Därmed kan kostnadseffektiva lösningar främjas samtidigt som en angelägen teknikutveckling stimuleras. Utskottet anser mot denna bakgrund att förslagen om en ytterligare differentiering av banavgifterna bör övervägas. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till den statliga utredningen Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01). Kommittén skall lämna ett samlat förslag till åtgärder som kan reducera utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från alla trafikslag (dir. 1993:40). En utgångspunkt för uppdraget är den långsiktiga strategi som lagts fast för hur koldioxidutsläppen från trafiken skall reduceras (prop. 1992/93:179, bet. JoU19, rskr. 361). Vidare kommer enligt årets budgetproposition arbetet med att systematiskt värdera och prissätta trafikens miljöskador att intensifieras. En ytterligare miljörelatering av olika avgifter och skatter kommer därvid att övervägas. Av det anförda framgår att de frågeställningar som tas upp i motionerna får förutsättas bli föremål för beredning. I avvaktan på resultatet av detta arbete bör de aktuella motionerna inte i detta sammanhang bli föremål för någon ytterligare ågärd från riksdagens sida. Mot bakgrund härav avstyrks motionerna T224 (s) yrkande 4 och T526 (c).
7 Banlagstiftning
I motion T212 (fp) om olika trafiklagar efterlyses en särskild banlag. Motionären hänvisar till den diskussion som sedan länge har förts om att skapa tydligare regler för att underlätta byggandet av nya järnvägar. Modellen för en sådan ny lagstiftning har varit väglagen. På grund av väglagens brister anges dock att detta arbete inte har visat sig vara så enkelt. Enligt motionären behövs dock ändå regler som gör att byggandet av nya järnvägar inte onödigtvis drar ut på tiden.
Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden tidigare under riksmötet (bet. 1993/94:TU4). Utskottet konstaterade härvid att 1993 års riksdagsbeslut om investeringar i trafikens infrastruktur (prop. 1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446) ställer Banverket inför stora arbetsuppgifter. Den omfattande investeringsverksamheten angavs vidare leda till stora krav på planeringssystemet och den administrativa hanteringen. Utskottet framhöll därför att det var angeläget att beslutade infrastrukturinvesteringar genomfördes skyndsamt. Höga krav borde därför ställas på en skyndsam hantering såväl hos berörda trafikverk som vid handläggningen av olika tillstånd m.m. hos berörda myndigheter. Utskottet förutsatte mot denna bakgrund att regeringen snarast återkom till riksdagen i frågan och redovisade resultatet av sina överväganden. Enligt vad utskottet erfarit bereder regeringskansliet fortfarande frågan om en förändrad banlagstiftning. I årets budgetproposition anger regeringen att förslag till lagstiftning för byggande av järnvägar som tillgodoser moderna krav på en bred planeringsprocess som är förankrad i kommunal och regional planering och bland berörd allmänhet kommer att utarbetas. Arbete pågår också inom regeringen med syfte att se över berörda lagar för att vid lokaliseringbeslut om bl.a. järnvägar ge ökade möjligheter att beakta de miljö- och trafikpolitiska aspekterna och de krav som olika lagstiftningar ställer. Utgångspunkten för arbetet är att åtstadkomma en allsidig och smidig prövning samt eftersträva en god förankring i länsstyrelsernas och kommunernas planering redan i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Enligt utskottets mening är det angeläget att detta arbete påskyndas och snarast slutförs. Med tanke på den samhälleliga betydelse som de aktuella investeringarna har är det väsentligt att beslutade investeringsplaner snabbt förverkligas. Därmed kan som åsyftats en utbyggnad av infrastrukturen användas som ett verksamt medel för att höja aktiviteten i ekonomin och bekämpa arbetslösheten. Samtidigt gäller att nya regler måste utformas så att de tillgodoser högt ställda krav på rättssäkerhet såväl för markägare som för andra enskilda som berörs av investeringsplanerna. Självfallet måste också hänsyn tas till olika samhällsintressen. Utskottet förutsätter att regeringen snarast återkommer till riksdagen i frågan och redovisar resultatet av sina överväganden. Med hänvisning till vad som nu anförts torde syftet med motionen i allt väsentligt kunna tillgodoses. Motionsyrkandet påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen.
8 Projekteringsreserv
I motion T227 (c) anges att i mitten av 1980-talet avskaffades möjligheterna för trafikverken att ha en rullande reserv med lämpliga projekt som kunde tidigareläggas. Projektreserven innebar att angelägna projekt kunde starta i stort sett omedelbart i samband med konjunkturnedgångar och samtidig bedömning av regeringen att medel kunde frigöras. Enligt motionärerna är det nödvändigt med en återgång till denna ordning hos bl.a. Banverket.
Utskottet kan konstatera att under senare år har järnvägsinvesteringarna ökat kraftigt i omfattning. Investeringsnivån vid Banverkets bildande år 1988 var ca 1 miljard kronor per år medan motsvarande investeringsvolym i dag uppgår till drygt 6 miljarder kronor. Med tanke på att det i princip inte fanns någon projekteringsreserv då Banverket bildades har planeringsprocessen på kort tid anpassats till väsentligt förändrade förutsättningar. Utskottet anser det angeläget att det trots denna nivåhöjning finns en god beredskap för att kunna tidigarelägga angelägna investeringar. Det långsiktiga planeringssystem som lagts fast av statsmakterna ger Banverket ekonomiska och planeringsmässiga möjligheter att förbereda olika järnvägsprojekt som svarar mot de krav som kan följa av de stabiliserings- och arbetsmarknadspolitiska mål som riksdag och regering anger. Enligt vad utskottet erfarit har också Banverket en betydande möjlighet att tidigarelägga angelägna insatser på järnvägsområdet om så bedöms lämpligt. Yrkandet i motion T227 (c) vad gäller järnvägsområdet synes därmed till väsentlig del vara tillgodosett. Motionen påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens sida varför den avstyrks av utskottet i denna del.
9 Tågdödade renar
I motion T418 (m) framhålls att snara åtgärder behöver vidtas för att komma till rätta med bil- och tågpåkörningar av ren i bl.a. Norrbottens län. Enligt motionären bör ett flertal insatser göras som t.ex. uppförande av fler fasta och mobila renstängsel efter Malmbanan. Vidare bör ett närmare samarbete inledas med rennäringens folk.
Utskottet kan konstatera att problemet med trafikdödade renar har förvärrats allvarligt under senare tid. Den stränga vintern i kombination med mycket snö har bidragit till att antalet tågdödade renar har ökat betydligt. Olyckorna förorsakar framför allt ett stort lidande för djuren men utgör även ett svårt arbetsmiljöproblem. Olyckorna leder i många fall även till trafikstörningar. Till bilden hör också den ekonomiska belastning som olyckorna förorsakar. Ersättningen för varje tågdödad ren uppgår till ca 1 400 kr. Härutöver tillkommer kostnader för repararationer, tillsyn m.m. Enligt järnvägslagstiftningen har den som ansvarar för järnvägsdriften ett strikt skadeansvar. Det innebär att Banverket normalt sett har ersättningsansvaret för renolyckorna. Enligt gällande ansvarsfördelning är det vidare Banverket som i princip svarar för bannätets inhägnad. Genom Banverkets försorg och genom insatser med särskilda sysselsättningsmedel har stängselskyddet successivt byggts ut. För närvarande finns det enligt vad utskottet inhämtat sammanlagt ca 35 mil dubbla renstängsel inom Västerbottens och Norrbottens län. Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt att minska antalet trafikdödade renar. Enligt utskottets mening krävs en kombination av olika åtgärder som bl.a. fler fasta och mobila stängsel samt ett närmare samarbete med rennäringen. I detta sammanhang bör även andra frågor bli föremål för övervägande som tekniska hjälpmedel och ersättningssystemets utformning. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter och parter vidtar åtgärder för att förbättra läget på området. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Banverkets verksamhet att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om Banverkets verksamhet,
2. beträffande underhållsplan att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om en långsiktig strategi för drift och vidmakthållande av det statliga järnvägsnätet,
3. beträffande lån i Riksgäldskontoret att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av 1 075 000 000 kr för budgetåret 1994/95 till de ändamål som redovisats i propositionen,
4. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:T216 yrkande 4 och 1993/94:T224 yrkande 8 till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 2 886 136 000 kr, res. 1 (s) men. (v) - delvis
5. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:T216 yrkande 3 till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 6 332 946 000 kr, men. (v) - delvis
6. beträffande kostnadsram för investeringar i stomjärnvägar att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Banverket för budgetåren 1994/95--1996/97 får genomföra investeringar i stomjärnvägar inom en kostnadsram på 19 120 000 000 kr,
7. beträffande anslaget Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 412 000 000 kr,
8. beträffande anslaget Järnvägsinspektionen att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Järnvägsinspektionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 223 000 kr,
9. beträffande anslaget Banverket: Försvarsuppgifter att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 43 535 000 kr,
10. beträffande anslaget Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt att riksdagen a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:T505 till Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 200 000 000 kr, b) bemyndigar regeringen att besluta om fördelningen av medlen på länen,
11. beträffande bannätets indelning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T504 yrkande 2 och 1993/94:T511,
12. beträffande trafikavgifter för banutnyttjandet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T224 yrkande 4 och 1993/94:T526, res. 2 (s)
13. beträffande banlagstiftning att riksdagen avslår motion 1993/94:T212 yrkande 1,
14. beträffande projekteringsreserv att riksdagen avslår motion 1993/94:T227 i denna del,
15. beträffande tågdödade renar att riksdagen avslår motion 1993/94:T418 i denna del.
Stockholm den 1 mars 1994
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Bo Nilsson (s), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Kenneth Lantz (kds) och Tom Heyman (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Förslag till riksdagsbeslut
Banverket
Regeringen föreslår i proposition 1993/94:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnitt A. Infrastruktur under denna rubrik (s. 42--52) 1. att riksdagen godkänner det som regeringen förordat om Banverkets verksamhet, 2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordat om en långsiktig strategi för drift och vidmakthållande av det statliga järnvägsnätet, 3. att riksdagen godkänner att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av 1 075 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 till de ändamål som redovisats i propositionen.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 53--60) 1. att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 2 886 136 000 kr (punkt A 10), 2. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 6 332 946 000 kr (punkt A 11), 3. att riksdagen till Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 412 000 000 kr (punkt A 12), 4. att riksdagen till Järnvägsinspektionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 223 000 kr (punkt A 13), 5. att riksdagen till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 43 535 000 kr (punkt A 14), 6. att riksdagen till Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 200 000 000 kr (punkt A 15, yrk. 1), 7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om fördelningen av medlen på länen (punkt A 15, yrk. 2).
Reservationer
1 Anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar (mom. 4)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet har" och slutar med "T224 (s) i denna del" bort ha följande lydelse: Utskottet har tidigare konstaterat att nivån på Banverkets underhållsanslag inte räcker till för att vidmakthålla det investerade järnvägskapitalet. En framgångsrik satsning på järnvägarna förutsätter att det finns hela stråk med hög och jämn standard. För att de satsningar om nu sker på järnvägsnätet skall ge full utdelning måste de därför åtföljas av underhåll och reinvesteringar som säkrar fortsatt hög och jämn kvalitet på spåren. Utskottet förordar mot denna bakgrund att ca 500 miljoner kronor anvisas utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed motion T224 (s) i nu behandlad del. Syftet med motion T216 (v) yrkande 4 blir med detta ställningstagande delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T224 yrkande 8 och med anledning av regeringens förslag och motion 1992/93:T216 yrkande 4 till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 3 300 000 000 kr,
2. Trafikavgifter för banutnyttjandet (mom. 12)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Sedan år 1988" och på s. 12 slutar med "och T526 (c)" bort ha följande lydelse: Utskottet anser mot denna bakgrund att det förslag som väckts i motion T224 (s) är intressant. Med lägre avgift på banor med sämre standard skulle trafikföretagen få ett ökat intresse av att utöka trafiken. Genom reducerade avgifter under de tider när trafikintensiteten är lägre skulle vidare en ökad godstrafik främjas. Sammantaget kan detta leda till att bannätet utnyttjas effektivare samtidigt som infrastrukturplaneringen kan förbättras. För att stimulera till ökad tågtrafik bör därför regeringen återkomma till riksdagen med förslag om differentierade banavgifter. Då regeringen bereder dessa frågor bör även det förslag som väckts i motion T526 (c) om en ytterligare miljödifferentiering av banavgifterna övervägas Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att yrkande 4 i motion T224 (s) tillstyrks och syftet med motion T526 (c) blir tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande trafikavgifter för banutnyttjandet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T224 yrkande 4 och med anledning av motion 1993/94:T526 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Banverkets verksamhet (mom. 1)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anför:
Vi har tidigare redovisat att en planeringsram på 45 miljarder kronor behövs för bygga ut det svenska järnvägsnätet under den kommande tioårsperioden. Vi har samtidigt förordat en förändrad medelsinriktning. Sedan länge har vi också påtalat att Banverkets anslag för drift och vidmakthållande måste öka. Våra uppfattningar ligger fast. Med hänsyn till gällande riksdagsbeslut och planeringssystemets utformning vill vi dock inte i detta sammanhang motsätta oss vad som anförts i propositionen om Banverkets verksamhet.
2. Banlagstiftning (mom. 13)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anför:
Vi anser att om järnvägen skall kunna utvecklas som transportmedel och spela en viktig roll i framtidens transportförsörjning krävs att markanskaffningsfrågorna kan lösas på ett mer tillfredsställande sätt än vad som för närvarande är fallet. I samband med att frågan behandlades i riksdagen under hösten 1993 framhöll vi därför att det långvariga beredningsarbete som ägt rum snarast måste slutföras. Regeringen borde enligt vår uppfattning återkomma till riksdagen med ett förslag (bet. 1993/94:TU4). Vår uppfattning ligger fast. Regeringens dröjsmål med att presentera ett förslag är utmanande och innebär ett allvarligt hinder för järnvägstrafikens utveckling.
3. Banlagstiftning (mom. 13)
Kenneth Attefors (nyd) anför:
Ny demokrati har genom ett flertal beslut och initiativ verkat för en snabb och kraftfull satsning på våra vägar och järnvägar. För att denna satsning snabbt skall kunna ge arbeten och sätta fart på Sverige krävs att den administrativa hanteringen fungerar smidigt och effektivt. Jag framhöll därför i samband med att frågan behandlades i riksdagen under hösten 1993 att regeringen senast i samband med budgetpropositionen borde redovisa för riksdagen sina slutsatser om hur problemet med den omständliga byråkratin i samband med trafikinvesteringar kan reduceras. Min uppfattning ligger fast. Regeringens dröjsmål med att presentera ett förslag är utmanande och innebär ett allvarligt hinder för järnvägstrafikens utveckling.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
Som framhålls i motion T216 (v) bör Banverkets anslag för underhållsinsatser höjas med 800 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det innebär att riksdagen bör anvisa 3 686 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar
Som framhålls i motion T216 (v) bör järnvägsinvesteringarna öka med 300 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. För nästa budgetår bör medelsanvisningen därmed utgöra 6 632 miljoner kronor.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 4 och 5 borde ha hemställt:
4. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 4 och med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:T224 yrkande 8 till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 3 686 136 000 kr,
5. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar att riksdagen med bifall till motion 1993/94:T216 yrkande 3 och med anledning av regeringens förslag till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 6 632 946 000 kr.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Banverket2 Anslagsfrågor2 Motionerna3 Utskottet4 1 Banverkets verksamhet4 2 Underhållsplan4 3 Lån i Riksgäldskontoret5 4 Anslagsfrågor6 4.1 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar6 4.2 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar7 4.3 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader7 4.4 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen7 4.5 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter8 4.6 Anslaget A 15. Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt8 5 Bannätets indelning9 6 Trafikavgifter för banutnyttjande10 7 Banlagstiftning12 8 Projekteringsreserv13 9 Tågdödade renar14 Hemställan14 Reservationer16 Särskilda yttranden18 Meningsyttring av suppleant19