Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969 (Betänkande 1969:Bu35 bu)

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Nr 35

Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfonds verksamhet och förvaltning.

I enlighet med § 12 av gällande stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
har stiftelsens styrelse den 13 februari 1969 avgivit bifogade berättelse
över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1968 (bilaga).
Berättelsen har avlämnats till bankoutskottet och till riksdagens revisorer.
Efter verkställd granskning av stiftelsens verksamhet och förvaltning har
revisorerna till utskottet avgivit revisionsberättelse, varav framgår att
granskningen inte givit anledning till erinran och att revisorerna tillstyrker
att ansvarsfrihet för stiftelsens verksamhet under år 1968 beviljas styrelsen.
Utöver dessa handlingar har utskottet haft tillgång till de protokoll som
förts vid sammanträdena med stiftelsens styrelse under år 1968 och till
arbetsrapporter från ledare för av fonden understödda projekt.

I sitt memorial föregående år (nr 42) om då verkställd granskning av
fondens verksamhet anmälde utskottet att enligt vad som inhämtats fondens
styrelse avsåge att, när av fonden understödda projekt börjat slutföras,
komplettera sin årliga berättelse med någon form av resultatredovisning.
De arbetsrapporter som utskottet i år haft tillfälle att taga del av
utgör i viss mån en sådan redovisning. Det skulle emellertid enligt utskottets
mening vara värdefullt om styrelsen ytterligare övervägde berättelsens
utformning med hänsyn till det nu angivna syftet.

Utskottet har i övrigt vid sin granskning inte funnit något förhållande
som påkallat särskilt uttalande från utskottets sida. Utskottet hemställer

att riksdagen beviljar styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond ansvarsfrihet för stiftelsens förvaltning
under år 1968.

Stockholm den 20 maj 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Åkerlund
(m), Lundin (s), Larfors (s), Brundin (m) och Mattsson (ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s),
Bengtsson i Landskrona (s)*, Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå
(fp), Rask (s), Haglund (s) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 35

s".£ if

•A>.nv^v v, >.•

Bankoutskottcts memorial nr 35 år 1969

Bilaga

Till Riksdagen

Styrelsen (öi Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avgiva
berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1968.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen från den 1 april 1968 är:

professor Torgny Segerstedt (ordförande)
suppleant: riksantikvarien Sven Jansson

professor Gösta Ekman

suppleant: professor Lennart Hjelm

professor Arne Engström

suppleant: professor Bengt Gustafsson

professor Ingvar Svennilson

suppleant: överdirektören Lennart Holm

riksbankschefen Per Åsbrink (vice ordförande)
suppleant: bankdirektören Kurt Eklöf

ledamoten av andra kammaren fröken Astrid Bergegren

suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Hans Hagnell

ledamoten av andra kammaren fru Elisabet Sjövall

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Kaj Björk

ledamoten av första kammaren herr Olle Dahlén

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Per Hilding

ledamoten av andra kammaren herr Bo Martinsson

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Tage Johansson

ledamoten av andra kammaren fröken Blenda Ljungberg

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Gunnar Wallmark

ledamoten av första kammaren herr Nils Theodor Larsson
suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Erik Grebäck

Filosofie doktorn Paul Lindblom har varit chef för fondens kansli. Fondens
sekreterare har varit kanslirådet Carl-Erik Virdebrant.

Styrelsen har under året sammanträtt sju gånger. De vid sammanträdena
behandlade ansökningarna har beretts bl. a. genom att i ett stort antal fall
utlåtanden inhämtats från de statliga forskningsråden och från sakkunniga.
Vidare har styrelsen organiserat särskilda arbetsgrupper för beredning av

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

inkommande ansökningar. Arbetsgrupperna för olika ämnesområden är
sammansatta av dels företrädare för fondens styrelse, dels sakkunniga utanför
styrelsen på i det följande närmare angivet sätt:

1. Företagsekonomi, nationalekonomi och kulturgeografi: Från styrelsen
herrar Svennilson, Larsson, Eklöf och Holm samt fröken Bergegren. Professorerna
Sven Erik Johansson, Assar Lindbeck och Erik Lundberg.

2. Psykologi, pedagogik och sociologi: Från styrelsen herrar Segerstedt,
Dahlén och Ekman. Professorn Karl-Erik Wärneryd.

3. Övrig samhällsvetenskap m. m.: Från styrelsen herrar Segerstedt,
Svennilson, Martinsson och Björk. Professorn Hans Meijer.

4. Naturvetenskap, medicin och teknik: Från styrelsen herrar Engström
och Gustafsson samt fru Sjövall. Professorn Erik Rudberg.

5. Humaniora: Herrar Segerstedt, Ekman och Jansson samt fröken

Ljungberg. .

I anslutning till riksbankens 300-årsjubileum har fonden utgivit en skritt
rörande jubileumsfondens tillkomst och verksamhet.

Fonden organiserade den 23—25 oktober 1968 en forskarkonferens på
Foresta i Lidingö rörande teori och metod i beteendevetenskaperna.

I fondstyrelsen har under år 1968 sammanlagt 125 ansökningar om anslag
avgjorts. Av dessa har 74 bifallits. Under året har anslag beviljats med
sammanlagt 17 423 552 kronor 96 öre. Av dessa och tidigare beviljade anslagsmedel
utbetalades under år 1968 ett sammanlagt belopp av 16 611 799
kronor 43 öre. Summan beviljade men ännu inte utbetalda anslag utgjorde
vid årets utgång 19 061 913 kronor 12 öre. Vid ingången av år 1969 står ett
belopp av sammanlagt 23 067 616 kronor 72 öre till fondens förfogande.

I en särskild bilaga lämnar fonden en närmare redogörelse för de projekt
till vilka anslag beviljats under år 1968. Bilagan innehåller dessutom vissa
statistiska uppgifter rörande de under året behandlade ansökningarna.

Förvaltningen av fondens medel har handhafts av riksbanken, och fondens
ställning per den 31 december åren 1967 och 1968 har redovisats såsom
bilaga II till fullmäktiges i riksbanken berättelse om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1968. Därav framgår bl. a. att till fonden
under år 1968 influtit räntor till ett belopp av 19 639 988 kronor 10 öre. Da
fondens i det följande närmare specificerade omkostnader uppgått till sammanlagt
306 339 kronor 74 öre, blev fondens nettointäkt detta år 19 333 648

kronor 36 öre. „ 1f.„Q ,

I den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen tor ar 19b» liar intagits
följande utdrag ur räkenskaperna för Riksbankens jubileumsfond.

Tillgångar

Skattkammarväxlar......

Obligationer utfärdade av

Svenska staten........

Hypoteksinrättningar. . .

Kommuner............

Industrier.............

Checkräkning i riksbanken

Postgiro.................

Kassa...................

Balansräkning

per den 31 december 1967 och 1968
1967

.............. 1 650 000: —

............... 126 402 250: —

............... 141 651 500: —

............... 20 116 750: —

.......... 32 261 100: —

............. 32 751: 84

........ 1 250: 03

....... 500: —

1968

2 800 000: —

126 402 250: —
141 641 500: —
20 116 750: —
33 806 100: —
66 702: 24
4 148: 56
500: —

Kr. 322 116 101: 87

Kr. 324 837 950: 80

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Skulder

Kapitalkonto............................. 282 708 420: 96 282 708 420: 96

Beviljade, ej utbetalda anslag............... 18 250 159: 59 19 061 913:12

Disponibla medel:

Ingående behållning....... 16 556 621: 63 21 157 521: 32

Avgår: Beviljade anslag ... . 14410481:— 17423552:96

Tillkommer: Årets netto -

intäkt................. 19 011 380: 69 19 333 648: 36

Utgående behållning................... 21 157 521: 32_23 067 616: 72

Kr. 322 116 101: 87 Kr. 324 837 950: 80

Vinst- och förlusträkning

Utgifter 1967 1968

Omkostnader............................. 275 762:84 306 339:74

Fondens nettointäkt....................... 19 011 380:69 19 333 648:36

Kr. 19 287 143: 53 Kr. 19 639 988: 10

Inkomster

Ränteintäkter netto....................... 19 287 143: 53 19 639 641:10

Övriga intäkter........................... — 347: —

Kr. 19 287 143: 53

Kr. 19 639 988: 10

Specifikation av omkostnader för år 1968

Arvoden till styrelsen...................................................... 61351:30

Löner och arvoden inom kansliet............................................ 118 724: 85

Arvoden till sakkunniga m. 11................................................ 41 077: —

ATP-avgilter............................................................. 8 900: —

Resekostnader............................................................ 4 959:87

Lokalhyra................................................................ 7 755: 35

Städning................................................................. 5 800: —

Kopiering................................................................ 3 479: 66

Övriga kontorskostnader................ 8 093: 69

Inventarier............................................................... 1 804: 52

Konferenser.............................................................. 13 816:70

Utredning om tillämpad sociologisk forskning................................. 17 433: -—

Jubileumsskrift........................................................... 13143:80

Summa kronor 306 3 9: 74

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse
för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna att
överlämnas jämväl till riksdagens revisorer.

Stockholm den 13 februari 1969

TORGNY SEGERSTEDT

Per Åsbrink
Arne Engström
Astrid Bergegren
Olle Dahlén
Blenda Ljungberg

Gösta Ekman
Ingvar Svennilson
Elisabet Sjövall
Bo Martinsson
Nils Theodor Larsson

Paul Lindblom

/ Carl-Erik Virdebrant

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Bilaga till bilaga

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

Program och projekt som beviljats anslag 1968 samt några kommentarer angående
verksamheten 1965—1968

Program och projekt som beviljats anslag under år 1968

De forskare som har erhållit anslag under 1968 presenterar i korta redogörelser
sina projekt.

Gunnar Arpi och Sune Berg er har fått anslag till en näringsgeografisk
studie i samband med nedläggningar vid Billeruds AB. Denna studie är
kombinerad med en sociologisk och medicinsk undersökning av hur driftsnedläggelsen
påverkar de anställda (Irma Åstrand och Anders Englund).

Ett nytt projekt inom statskunskap är Jörgen Westerståhis och Stig Hadenius’
studie över »Innehåll och struktur hos massmedia». Ingemar Dörfer
undersöker »Svensk flygindustri 1945—1965». Den engelske forskaren Brian
Urquhart skriver om Dag Hammarskjölds tid som generalsekreterare i FN.

Inom ämnet företagsekonomi studerar Carl-Axel Stael von Holstein
»Praktiska tillämpningar av Bayesiansk beslutsteori på ekonomiska problem».
Ulf Lundmans projekt kallas »Studium av informations- och transaktionsbeteende
på aktiemarknaden». Rolf A. Back, Hans Dalborg och Lars
Otterbeck forskar gemensamt över »Utveckling inom företag i skilda miljöer
1957—1967», och slutligen har Bertil Näslund och Björn Leonardz beviljats
anslag för »Studium av några företagsekonomiska problem rörande industriforskningens
ekonomi».

Ove Franks projekt inom statistik heter »Systemanalys med sannolikhetsteoretiska
och grafteoretiska metoder». Jan Nordlander och Lennart
Gustafsson deltar i ett program som rör modern stickprovsteori.

»Märstaundersökningen» är ett sociologiskt projekt som leds av Birger
Lindskog. Karl-Erik Wärneryd, Kjell Nowak och Dan Lundberg studerar
»Information i massmedia — dess användning och effekter». Sveriges sociologförbund
har erhållit anslag för att bygga upp ett samhällsvetenskapligt
dataarkiv. Den amerikanske sociologen Ludwig Geismar genomför tillsammans
med sociologiska institutionen vid Stockholms universitet en familjesociologisk
undersökning.

Ett internationellt pedagogiskt projekt för att göra jämförande studier
över »Educational achievement» leds av Torsten Husén. Mats Björkman
forskar om »Slutledningsprocessernas psykologi» och Lars Kebbon har fått
anslag för att pröva psykologiska testmetoders tillämpbarhet inom skilda
samhällsområden. Sigvard Rubenowitz’ projekt heter »Psykologiska aktiveringsproblem
inom åldringsvården». Daisy Schalling ägnar sig åt att studera
vissa personlighetsvariabler hos kriminellt klientel. Gunnar Goude undersöker
»Perceptuell utveckling och inre aktiveringsmekanismer hos fisk».

Inom juridik har fonden gett anslag till Ingemar Hedenius och Jan Hellner
.för projektet »Kausalitetsfrågor inom juridiken».

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Flera socialmedicinska projekt har fått stöd: Gunnar Lindgrens »Jordbrukets
socialmedicin», Robert Olins och Maj-Britt Inghes »Alkoholisthustrur»,
Magnus Kihlbom och Nils Olov Näs för en undersökning av narkotikabruk
bland studerande vid Stockholms universitet, Ulf Otto för en efterundersökning
av barn och ungdomar som gjort självmordsförsök samt slutligen
Elisabet Sjövall för en studie av »Kvinnors totala graviditetsvolym i
relation till födda och omhändertagna barn».

»Framställning av proteinkoncentrat för humankonsumtion från oljefrön»
är titeln på Gunnar Ågrens och Sten-Åke Liedéns projekt. Leif Hambrseus
har fått anslag för metaboliska balansstudier på barn under en treårsperiod.
David Ingvar studerar »Störningar i hjärnans blodcirkulation vid
alkoholmissbruk». Holger Hydén forskar om »Specifik proteinsyntes i hjärnan
vid inlärning» och Erik Jorpes och Viktor Mutt om »Digestionshormoner
för medicinsk diagnostik och terapi».

Inom naturvetenskap har Ivar Olovsson fått anslag för »Studium av vätebindningar
i biologiska modellföreningar», Lennart Philipson för »Strukturundersökningar
av biologiska makromolekyler» och Sixten Abrahamsson
för »Studier av struktur och funktion av komplexa lipider av den typ som
förekommer i biologiska membraner».

Sven Björk och Olof Meger studerar »Restaurering av sjöar med kulturbetingad
hypolimnisk syrgasdeficit». Anders Rapps projekt rör jorderosionen
i Tanzanias och Kenyas torrområden.

Ett stort projekt, som rör jordbrukets markvård, är Sven L. Janssons
»Bördighetsstudier». Lars Gunnar Sillén, Georg Biedermann och Tom Wallin
har beviljats anslag för projektet »Automatisering av kemiska precisionsmätningar
och tillämpning på jämvikter i havsvatten».

En humanistisk u-landsstudie som får stöd av fonden, »The Survival of
Etliiopian Independence», har som projektledare Sven Rubenson. Wilhelm
Holmqvist fortsätter sina studier över arkeologiskt material från Helgö.
Den grekiske forskaren Porphyrios Dikaios har fått anslag för att bearbeta
arkeologiskt material från Cypern, som tidigare har överförts till Sverige.
Ingvar Holm studerar »Samband mellan form, upplevelse och påverkan
inom de föreställande konstarterna».

Slutligen har Ingeniörsveienskapsakademien erhållit ett anslag för att
undersöka förutsättningar för framtidsforskning i Sverige.

Några kommentarer till verksamheten 1965—1968

De statistiska data, som redovisas i en särskild bilaga [s. 45], ger en något
förenklad bild av anslagsfördelningen. Detta beror på att flera av de större
projekten är av interdisciplinär karaktär; det är därför svårt att ge en exakt
beskrivning av ämnesområdena.

Vidare gäller att fördelningen mellan åren kan vara mycket ojämn. Samhällsvetenskap
erhöll under 1967 64,9 % av samtliga beviljade anslag, medan
naturvetenskap fick 8,6 %. Under 1968 var motsvarande siffra för samhällsvetenskap
39,9 och för naturvetenskap 35,2.

De statistiska data som berör hela perioden för fondens verksamhet ger
därför en bättre bild av fördelningen. Samhällsvetenskap har under hela
verksamhetsperioden fått 49,9 socialmedicin/psykiatri 6,3 %, övrig medicin
4,2 %, naturvetenskap 20,3 %, teknik 2,7 %, humaniora 9,7 %, informationsbehandling
3,0 % samt övrigt 3,9 %.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Det kan vidare påpekas att det varit en viss mättnad av ansökningar inom
samhällsvetenskap under 1968, vilket framgår av att ansökningar beviljades
för 6,67 milj. kr. och avslogs för 1,8 milj. kr. Som jämförelse kan nämnas
att inom naturvetenskap beviljades 5,9 milj. kr. och avslogs 17,1 milj. kr.

Det är av intresse att i detta sammanhang närmare karaktärisera vissa
interdisciplinära projekt, som redovisats inom humaniora och naturvetenskap.

»Sverige under andra världskriget», som hittills har fått anslag på över 1,2
milj. kr., har en bred kontaktyta med statsvetenskaplig forskning. Det
språkvetenskapliga programmet »Svenska språket i nutidens samhälle»,
som erhållit närmare 1 milj. kr. i anslag, ger viktiga kunskaper av betydelse
även för pedagogik, socialpsykologi, informationsbehandling in. m.

Inom naturvetenskap understöder fonden hl. a. ett projekt som rör bördighetsstudier
som bakgrund till utformningen av jordbrukets markvård
(1,36 milj. kr.), forskning om biocider (två projekt som hittills har anvisats
1,7 milj. kr.). Fonden ger också anslag till proteinforskning. Sammanlagt
har för tre projekt beviljats ca 1,9 milj. kr.

Kulturgeografi

Professor Gunnar Arpi och fil. kand. Sune Berger:

Näringsgeografisk studie i samband med nedläggningar av fem arbetsställen
vid Billeruds AB

Billeruds AB planerar att under perioden 1969—-1972 lägga ned fem av
sina arbetsställen, nämligen Jössefors bruk, Kyrkebyns bruk, Fredriksbergs
bruk samt sågverken i Hillringsberg och Gördsbyn. Sammanlagt omfattar
dessa enheter ca 700 arbetare och ca 100 arbetsledare och tjänstemän. För
att följa verkningarna av nedläggningarna har ett forskningsprojekt innehållande
en socialogisk, en medicinsk och en näringsgeografisk del påbörjats.
Den sociologiska delen ledes av PA-rådet i Stockholm i samarbete med
sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, och för det medicinska
programmet är arbetsmedicinska institutet i Stockholm ansvarigt.

Det näringsgeografiska forskningsprojektet avser att studera de lokala
och regionala multiplikativa effekter, som företagsnedläggningar ger för
människor och verksamheter. Den lokala ekonomins beroende av företaget
kan därvid bestämmas för samhällen, kommuner eller regioner med olika
storlek och med olikartad näringsstruktur. De effekter nedläggningarna kan
tänkas ge för privat och kommunal service kommer att studeras, liksom
övrig industriell verksamhet och dess eventuella beroende av det nedlagda
företaget.

De anställdas yrkesmässiga och geografiska rörlighet kommer att undersökas
i nära samarbete med sociologerna. Pendlings- och flyttningsmönster
kommer därvid att bestämmas. Genom att projektet sträcker sig över en
relativt lång tidsperiod finns möjlighet att studera de långsiktiga verkningarna
av nedläggningarna.

De sysselsättningsskapande åtgärdernas effekt är föremål för studier liksom
olika samarbetsformer och initiativ. Härmed kan ökad information erhållas
om aktuella omställningsproblem, vilket torde vara av stor vikt för
samhälle och enskilda och bidraga till att skapa effektiva åtgärder vid företagsnedläggningar.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Statskunskap

Professor Jörgen Westerståhl och docent Stig Hadenius:

Innehåll och struktur hos massmedia

Inom projektets ram har påbörjats och delvis slutförts undersökningar
beträffande nyhetsförmedlingen i press, radio och TV. Vid arbetet med projektet
har en rad tvåbetygselever vid institutionen varit verksamma. Dessutom
har — som planerades i ansökan till fonden — en speciell forskargrupp
för studier av massmedia börjat arbeta. Projektet innefattar visserligen
en rad delprojekt, men de metodiska problemen vad gäller exempelvis
de kvantitativa mätningarna är i stort sett gemensamma för alla delar, varför
ett utbyte mellan de olika delarna varit både fruktbart och nödvändigt.

1. Utformning av kriterier för bedömning av nyhetsförmedlingens objektivitet.
Inom denna ram har slutförts en undersökning av Sveriges radios
bevakning av Vietnam-konflikten. Denna studie, som finns publicerad i stencil
under titeln »Vietnam i Sveriges radio», tillkom på begäran av radionämnden
och bekostades också delvis av denna. Genom de medel som stod
till vårt förfogande från jubileumsfonden var det dock möjligt att samtidigt
som radions nyhetsbevakning undersöktes också studera de större tidningarnas
nyhetstjänst om Vietnam.

Genom den organisation, som byggts upp med hjälp av medlen från Jubileumsfonden
var det möjligt att acceptera ett uppdrag från Sveriges Radio,
vilket gällde en undersökning av Sveriges Radios opartiskhet vid valrörelsen
1968. Denna undersökning pågår nu och beräknas vara slutförd under
våren.

2. TT:s roll som nyhetsförmedlande organ. Genom tillmötesgående från
TT har vi fått tillgång till ett synnerligen omfattande material bestående
bl. a. av TT:s ingående och utgående telegram på vilket en rad undersökningar
igångsatts. Huvudsyftet är att kartlägga den roll som TT spelar när
det gäller gallringen av nyheter. På utlandssidan har således för t. ex. Tjeckoslovakien-krisen
1968 hela (let inkommande materialet analyserats och
jämförts med det utgående TT-material samt den nyhetstjänst som givits i
26 dagstidningar samt i radio. På samma sätt har gjorts undersökningar av
ett antal normalveckor och av andra kriser som t. ex. Ungern-krisen 1956
och Brasilien-krisen 1964. För närvarande planeras ett antal punktstudier av
TT:s bevakning under andra världskriget.

För TT-undersökningen har i samarbete med TT gjorts upp ett detaljerat
program, som innefattar studier av såväl den aktuella situationen som
tidigare perioder vad beträffar både inrikes- och utrikesbevakningen. Undersökningen
beräknas kunna presenteras i bokform 1971.

3. Studier av tidning skoncentrationens orsaker och effekt. Inom denna del
har gjorts en innehållsanalys av pressen i Värmland en månad vart femte
år 1908—1968. Avsikten har varit att studera de förändringar som har skett
i pressens innehåll och jämföra dessa med förändringarna i konkurrenssituationen.
Genom undersökningen är det meningen att lämna ett bidrag
dels till diskussionen om orsakerna till tidningsnedläggelserna, dels till frågan
om följderna av den accelererande tidningskoncentrationen.

Det insamlade materialet bearbetas nu och beräknas kunna presenteras
inom ett år. I fortsättningen planeras likartade undersökningar för andra
delar av landet.

4. Studier av partipress. Våren 1968 presenterades en undersökning av

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

socialdemokratisk press och presspolitik 1899—1909, vilken avsåg att systematiskt
beskriva den socialdemokratiska pressens uppkomst i Sverige, dess
innehåll och dess kontakter med lokala och centrala partiinstanser. Som en
direkt fortsättning skall ses den undersökning som nu håller på att färdigställas
och som på en senare period prövar de teorier som uppställdes för den
tidigare perioden. Vidare söker vi att närmare analysera partipressbegreppet
och därmed skapa en bas för undersökningar av den partibundna pressen
över huvud taget.

Fil. lic. Ingemar Dörfer:

Svensk flygindustri 1945—1965

Den svenska debatten om forskning och utveckling (FoU) har i nuvarande
form koncentrerat sig på universitetens och forskningsrådens anslagstilldelning.
Denna utgör dock bara en liten del av den totala FoU-verksamheten
i landet. En sektor som inte tidigare i nämnvärd utsträckning har uppmärksammats
är den militära, inom vilken den svenska flygindustrin utgjort en
teknologiskt avancerad del och svarat för en stor del av den totala FoUverksamheten.
Det finns i sammanhanget skäl att anta att forskning och
utveckling inte varit det viktigaste motivet vad avser statens leveransorder
till flygindustrin. Projektets huvudfrågeställning kan formuleras sålunda:
Vad händer inom flygindustrin och dess förhållande till statsmakterna? Att
försöka besvara denna frågeställning på grundval av det material som fyra
generationers svenska flygplan kan lämna är en intressant uppgift. Som en
förberedelse till detta måste emellertid grundläggande empiriska fakta om
den totala forsknings- och utvecklingsverksamheten tas fram speciellt avseende
flygindustrin. Dessutom måste beslutsprocessen när det gäller vapensystemanskaffning
studeras. Därtill kommer studier av totalförsvarsstrategin,
flygvapnets roll i denna samt de vapensystem som flygvapnet valt för
att fullgöra denna roll.

Den svenska kombinationen av liten välvärdsstat, hög teknologisk kapacitet
och stor försvarskapabilitet har ännu inte uppnåtts av någon annan
stat. Svensk säkerhetspolitik efter kriget är unik i den meningen att svensk
flygindustri varit framgångsrik och svenskt flygvapen så stort internationellt
sett. Japan och Frankrike är exempel på länder som redan börjat inta
likartade säkerhetspolitiska attityder. Internationellt sett är projektet ett
potentiellt bidrag till strategisk teori och därmed teorin om rustningsbegränsningar
och en viss sorts utrikes- och säkerhetspolitik. Studien är den
första i Europa, när det gäller vapenanskaffningsprocessen och dess förhållande
till FoU.

Mr. Brian Urquhart:

Dag Hammarskjöld’s years as Secretary-General

The object of this project is to give an authoritative and balanced account
of Hammarskjöld’s years as Secretary-General of the United Nations. The
main theme of the investigation will be Hammarskjöld’s conduct and development
of the Secretary-Generalship in response to the various challenges
and events of the period. The job of Secretary-General covers an enormous
range of activities all the way from the administration of the Secretariat

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

through economic and social work to dealing with pclilical crises and conflicts.
The main emphasis of the stndy
the job which takes up by far the largest part of the Secretary-GeneraPs
time and is also historically the most interesting part of the work.

In order to make the subject intelligible it will be necessary to write this
account of Hammarskjöld’s Secretary-Generalship against the background
of the international situation of the period. It will also be necessary to give
some account in as intelligible terms as possible of the way which the
United Nations actually works, its difficulties, weaknesses, advantages and
disadvantages.

The main political situations to be dealt with are the Middle East, including
the Suez crisis of 1956 and the Lebanon—Jordan crisis of 1958, Hammarskjöld^
mission to Peking to secure the release of the American aviators
in 1955, his connection with the events in Indo-China troughout the period
and specifically in Laos, the Congo crisis, and a wide variety of other situations
which will have to be dealt with more briefly. To some extent the book
will have to be written episodically because without continuity many of these
episodes will be difficult to follow. This will mean a certain amount of
switching about in time. On the other hand this will make it easier lo
extract the story of a particular problem from the main text.

Hammarskjöld dealt extensively, both publicly and privately, with numerous
leaders and personalities all over the world, and some account will
have to be given of these relationships. The people concerned include Henry
Cabot Lodge, Dulles, Ben Gurion, Nasser, Fawzi, Selwyn Lloyd, Nehru,
Krushchev, Chou-en-lai, Bourguiba, Sekou Touré, Lumumba, Tshombe,
Couve de Murville, Lester Pearson, to name only a few. His personal friendships
and interests covered another range of people especially in the intellectual,
literary and artistic world. HammarskjökPs relationship with his
staff and with the Press are also important.

Obviously, a book such as this must give some attention to Hammarskjöld^
personality, personal life and private interests, and should include
åt least some biographical background. I do not intend, however, to go exhaustively
and speculatively, as many others have already done, into what is
now sometimes called Hammarskjöld’s “spiritual life” except as far as his
personality and approach to life and to problems are relevant to his performance
as Secretary-General. I propose to try to describe his character, intellectual
interests and personality as an aspect of his conduct of the Secretary-Generalship,
which occupied by far the largest part of his time and
encrgy in the last eight years of his life. I believe that HammarskjökPs conduct
of liis office sheds more and truer light on his personality and his
exceptional ability than random speculations about his rcligious beliefs, personal
idiosyncrasies, etc. Hammarskjö!d’s own book “Markings” is, of
course, the key work on his personality and beliefs and is more reliable,
though often less clear, than the speculations of other people. It will provide,
however, since the entries in it are accurately dated, an authentic
running commentary on Hammarskjöld’s private State of mind.

The main sources for the investigation will be the voluminous public
documentation on the period including United Nations documentation,
Hammarskjöld’s own private papers, to which I have sole access, interviews
and correspondence with friends and people who played a major role in
international affairs during HammarskjökPs Secretary-Generalship and,

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

finally my own knowledge of the period as a United Nations Secretariat
official who worked in Hammarskjöld’s office för the entire eight years of
his Secretary-Generalship.

I hope to present a balanced, objective and well-informed account of this
rather large and difficult subject and to describe the various problems and
situations and Hammarskjöld’s place in them in such a wray that they can
be judged on their merits and on the historical facts of wThat actually happened,
as far as these can be established. I have no intention or wish to
write an “authorised biography” or a public relations job for the United
Nations or Hammarskjöld, of wdiich, incidentally, I do not believe that
either the institution or Hammarskjöld stand in any need. It may be necessary,
occasionally, to make interpretations, comments and criticisms of
Hammarskjöld’s actions and those of other people and governments. I shall
do this where it is necessary for an understanding of the complicated and
sometimes rather obscure nature of the problems involved. Otherwise I shall
try to make the facts speak for themselves.

Företagsekonomi och nationalekonomi

Civilekonom Carl-Axel Staél von Holstein:

Praktiska tillämpningar av Bayesiansk beslutsteori på ekonomiska problem

I åtskilliga situationer, där man skall fatta beslut, kan man inte vara säker
på utfallen av olika beslut. Detta brukar man kalla beslut under osäkerhet.
1 många osäkerhetssituationer, t. ex. försäkringsbolagens riskbedömningar,
har man tillgång till statistiskt material och kan då tillordna sannolikheter
till de olika utfallen. Beslutsproblemen kan sedan lösas med statistiska
metoder. I det stora flertalet fall har man ej tillgång till sådant
material, utan man får då lita enbart till personliga bedömningar. Dessa
bedömningar kan man kanske uttrycka kvantitativt i form av (personliga
eller) subjektiva sannolikheter, vilka i så fall uttrycker beslutsfattarens tilltro
till inträffandet av olika händelser. Ibland säger man personliga i stället
för subjektiva sannolikheter, vilket understryker att det är frågan om en
persons egen uppfattning som uttrycks i sannolikheter. Om man känner de
subjektiva sannolikheterna kan beslutsproblemet behandlas på samma sätt
som då man har tillgång till statistiskt material.

I de flesta praktiska tillämpningar av Bayesianska metoder, vilka bygger
på användandet av subjektiva sannolikheter, förutsätter man att dessa är
kända. Endast sällan diskuteras problemet hur dessa sannolikhetsfördelningar
skall erhållas. Projektet avser att studera problemet hur man bäst
skall uttrycka personers erfarenhet kvantitativt för att utnyttja denna för
ett beslutsproblem.

Mera specifikt avser projektet att studera

1. Metoder att härleda personers verkliga uppfattningar om olika variabler
i en beslutssituation.

2. Analytiskt hanterbara approximationer av dessa.

3. Olika sätt att aggregera flera personers uppfattning till en enda.

4. Huruvida man kan träna personer att ange sina verkliga sannolikhetsfördelningar.

Till en stor del avses problemen att studeras genom praktiska experiment
men även genom försök till användning av Bayesianska metoder hämtade

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

från industrin. Två olika typer av experiment har hittills genomförts: 1)
Försökspersoner fick på olika sätt ange sina sannolikhetsfördelningar för
händelser knutna till oregelbundna tärningar och liknande slumpmekanismer;
2) Försökspersoner fick ange subjektiva sannolikheter för olika händelser
rörande köpkursutvecklingen över tvåveckorsperioder för tolv olika
aktier.

Ekon. lic. Ulf Lundman:

Studium av informations- och transaktionsbeteende på aktiemarknaden

Frågor om den information som de större företagen lämnar till olika sektorer
av samhället har rönt stor uppmärksamhet under senare år. Syftet
med denna studie är att beskriva beteeendet hos olika beslutsfattarkategorier
på aktiemarknaden vad avser den information de tar del av och de faktorer
som i olika situationer kan påverka deras handlande.

Undersökningen utföres i form av survey bland fysiska personer. Under
medverkan av statistiska centralbyrån har en representativ undersökningspopulation
kunnat utväljas, omfattande ca 600 aktieägare. Telefonintervjuer
sker med dessa aktieägare samt med en kontrollgrupp. De frågor som
därvid ställs gäller i första hand utnyttjandet av olika informationskanaler
och förekommande personlig rådgivning vid förvaltning av aktieinnehav.
Meningen är att mot denna bakgrund söka visa hur förväntningar bildas på
aktiemarknaden och hur detta står i samband med beslut att göra eller avstå
från att göra köp eller försäljningar.

Civilekonom Rolf A. Back, fil. kand. Hans Dalborg och civilekonom Lars
Otterbeck:

Utveckling inom företag i skilda miljöer 1957—1967

Projektet utgår från den strukturekonomiska forskning som bedrivits vid
Ekonomiska forskningsinstitutet (EFI) vid Handelshögskolan i Stockholm
av framför allt Folke Kristensson och Bertil Thorngren. Avsikten är att
efter precisering av den hittills utvecklade begreppsapparaten och modellerna
empiriskt pröva ett antal hypoteser om samband mellan strukturella
förändringar inom företagen och förändringar i deras omgivningar. Studien
inriktas sålunda på förändringar av företags lokaliseringstillstånd, dvs.
företagsenheters relationer till sin omgivning. Sådana förändringar uppstår
förutom genom rena flyttningar dels internt genom förändringar i företagens
inriktning och aktivitetsnivå, dels externt genom utvecklingar hos företagens
regionala miljö.

Den empiriska undersökningen har karaktären av typfallsstudie. Studien
bedrivs på arbetsställenivå i ett tjugotal företag med speciell inriktning på
funktionsuppdelningen mellan organisationsenheterna. Såväl interna som
externa förändringar skall analyseras i ett stort antal dimensioner. Parallellt
genomförs en studie av beslutsprocessen bakom faktiska omlokaliseringar,
så som befattningshavare inom företagen uppfattat denna. Resultaten
från denna undersökning sätts i relation till ovan nämnda flerdimensionella
strukturanalys.

Projektet, som ingår i två större forskningsprogram: »Studier av ekonomiska
strukturer inklusive informationsstrukturer i företag och regioner»

14 Banköutskottets memorial nr 35 år 1969

och »Lokalisering och ekonomisk strukturutveckling», påbörjades i maj
1968 och beräknas vara slutfört hösten 1969.

Professor Bertil Näslund och fil. kand. Björn Leonardz:

Studium av några företagsekonomiska problem rörande industriforskningens
ekonomi

Forskningens betydelse som drivkraft för ekonomiskt framåtskridande
har kommit att bli alltmer betonad i olika sammanhang. Från företagsekonomins
synpunkt, med företaget som studieobjekt, är det härvidlag av intresse
att studera företagens egen forskning ur olika aspekter.

Det föreliggande projektet gäller industriforskning i vid bemärkelse. Med
»forskning» avses såväl grundforskning och tillämpad forskning som utvecklingsarbete,
men däremot utesluts rena marknadsföringsåtgärder. De
centrala frågorna rör metoder och kriterier för val av projekt och för bestämning
av tidpunkt för nedläggning av projekt.

Dessa frågor kommer att belysas både teoretiskt och empiriskt. Undersökningens
teoretiska del stöder sig huvudsakligen på litteraturstudier. Den
empiriska delen skall bestå av en fältundersökning med syfte att kartlägga
existerande praxis på området.

Statistik

Universitetslektor Ove Frank:

Systemanalys med sannolikhetsteoretiska och grafteoretiska metoder

Begreppet systemteori används i flera sammanhang som benämning på
olika aspekter av problem, där man betraktar sammansättningar eller samband
mellan komponenter av något slag. System används också som synonym
till metoder, planer, sätt, principer, procedurer etc. Med svstemteori
avses då behandling av optimeringsproblem, jämförelser mellan "olika metoder,
metodvärdering enligt olika kriterier etc. Uppfattas system i vid mening,
kan systemteori sägas innefatta ett flertal områden som trots sina
stora skiljaktigheter dock har vissa matematiska modeller och begrepp
gemensamma.

Inom tillförlitlighetsteorin studeras hur teletekniska komponenters egenskaper
och hopkoppling påverkar systemets egenskaper. Inom kontrollteorin
studeras tekniska system av olika slag, självkontrollerande produktionsprocesser,
målsökande robotar etc. Med matematiska modeller analyseras
egenskaper hos olika återkopplade system. Flera av de matematiska modeller,
som kommer till användning vid styrning och kontroll av tekniska system,
har applicerats även i andra sammanhang. Biologiska system, studier
av nervimpulser, artificiell intelligens och logiska system är exempel på områden,
där huvudvikten har lagts vid systemstrukturer och logiska samband
mellan systemets olika komponenter.

En annan typ av systemstudier kan exemplifieras med operationsanalytiska
modeller för företagsstyrning, produktionskontroll, transportsystem,
administrativa system. Här har huvudvikten lagts vid modellkonstruktion
för systemet, kriteriefrågor och optimeringsproblem. Med de operationsanalytiska
studierna har följt en kraftig accentuering av modellskapande

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

och matematisering inom det samhällsvetenskapliga området. Man kan
peka på begrepp som ekonometri, sociometri och psykometri. Inom t. ex.
sociometrin kommer systemmodeller till användning vid studium av relationer
mellan individerna i grupper av skilda slag.

Ett stort fält för systemteoretiska studier utgör behandlingen av datasystem
och informationsöverföringar. Här kan man skilja på åtminstone
tre olika huvudinriktningar. Den första kan karakteriseras av kommunikationsteori,
informationsteori, kodteori, cybernetik och är relaterad till såväl
transportsystem som logiska system. Den andra inriktningen är mot maskinell
databehandlingsteknik. Den tredje inriktningen är mot en mera generell
och formell systemteori, syftande till styrning eller administrering med
hjälp av informationsflöden. Denna inriktning är relaterad till strukturproblem
och logiska modeller.

De många systemteorier som förekommer i litteraturen har eller kan ha
vissa gemensamma matematiska hjälpmedel. Om de modeller och metoder
som är av generellt slag sammanförs och utvecklas ytterligare, fås dels ett
grundforskningstillskott och dels möjligheter till vidgade tillämpningsmöjligheter
för teorierna. Inom statistikens arbetsfält kan man genom utvecklingen
av datatekniken notera en förskjutning från urvalsproblem, mätproblem
och andra osäkerhetsproblem till metodikproblem för stora datamängder.
Hantering och utnyttjande av stora dataflöden för belutsfattning har
blivit viktiga problemområden för statistiken. Man behöver metodik för
konstruktion och testning av modeller anpassade för speciella tillämpningssituationer.
Avsikten med den pågående undersökningen är att genom ett
systematiskt utnyttjande av grafteoretiska och sannolikhetsteoretiska metoder
bidraga till denna metodutveckling och en generell systemteori.

Pol. mag. Jan Nordlander och fil. kand. Lennart Gustafsson:

Studier av optimala stickprovsplaner med speciell inriktning på utnyttjande
av hjälpinformation

Studier av stickprovsteorier vid ändliga populationer med speciell inriktning
på upprepade stickprovsundersökningar

Dessa båda delprojekt ingår i forskningsprogrammet »Modern stickprovsteori».

Den tidigare utvecklingen inom skattningsteorin vid ändliga populationer
har kännetecknats av intuitiva urvals- och skattningsmetoder och jämförelser
mellan sådana på grundval av varians- och kostnadskriterier. Den
senare utvecklingen, som rört de rent matematiska aspekterna av stickprovsteorin,
syftar främst till att sammanknyta skattningsteorier vid ändliga
populationer med den allmänna statistiska inferensteorin, något som
ur grundforskningssynpunkt är av stort intresse. Dessa senare studier har
nästan utan undantag ägnats det univariata fallet i kombination med ett
enstegsurval.

I praktiken utnyttjas ofta hjälpinformation i form av med undersökningsvariablerna
samvarierande variabler, som är endera fullständigt eller delvis
kända genom stickprov. Någon kännedom om de matematiska aspekterna
vid skattningar med sådana urvals/estiinationsmetoder finns ej för
närvarande. Detta kommer att studeras i det först nämnda delprojektet.

I praktiken utnyttjas oftast andra urvalsmetoder än enstegsurval. Någon

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

kännedom om de matematiska aspekterna vid skattningar med generellare
urvalsmetoder finns ej för närvarande. I det andra delprojektet skall de
matematiska aspekterna på skattningar vid generellare urvalsmetoder än
enstegsurval belysas.

En speciell typ av hjälpinformation erhålles vid s. k. upprepade stickprovsundersökningar,
vilka kommer att studeras i båda delprojekten. Optimala
skattnings- och planeringsförfaranden kommer att studeras i kombination
med generella urvalsförfaranden. Estimatorer kommer att härledas
enligt B.L.U.E.-kriterierna. En linjär kostnadsmodell kommer att användas
för allokering av urvalet enligt kriteriet minimal varians till given kostnad
eller enligt kriteriet minsta kostnad till given varians. Dessa studier är av
stort praktiskt intresse.

Sociologi och socialpolitik

Docent Birger Lindskog:

Märstaundersökningen. En studie av social och kulturell förändring

Studiet av social förändring är av centralt intresse för samhället och synes
samtidigt vara på väg att få en nyckelposition i aktuell sociologi. Inom
denna sektor återfinnes Märstaundersökningen, som är ett långtidsprojekt
för att studera social och kulturell förändring i ett snabbt växande samhälle.
Undersökningen görs på både den makro- och den mikrosociologiska
nivån och omfattar datainsamling, dataarkivering och dataanalys. Den sociala
process som här studeras är främst urbaniseringen och dess följder för befolkningens
sammansättning, familjestrukturen, individernas anpassning,
attityder till samhället i stort ävensom speciella attityder (exempelvis politiska).
Vidare studeras i Märsta sådant som föreningsliv och mental hälsa
samt förhållanden i den yttre miljön, bl. a. byggenskapen.

Ett viktigt nytt moment i undersökningen är det påbörjade arbetet med
att framställa en omfattande och mångsidig modell för utvecklingen i
Märsta på grundval av det sedan 1960 kontinuerligt insamlade materialet
och på grundval av tillgängliga registerdata. Analysen av ett så omfattande
material förutsätter en dataorganisation, som möjliggör omedelbar tillgång
till och som samordnar de olika (delvis överlappande) delmaterialen. Denna
dataorganisation skall förverkligas i form av en automatisk databank, som
samtidigt skall vara vägledande vid modellsyntesen, eftersom den sker i dialog
med dataanalysen. Avsikten är, att databanken och modellen så småningom
skall kunna utnyttjas även av samhällsplanerare.

Sveriges sociologförbund:

Uppbyggande av ett samhällsvetenskapligt dataarkiv

Varje år genomföres i Sverige ett stort antal mer eller mindre omfattande
samhällsvetenskapliga empiriska undersökningar och utredningar. Vad som
sker med de datamaterial som därvid insamlas, efter det att forskaren eller
utredningsmannen utnyttjat materialets information för sina syften, vet vi
för närvarande mycket litet om, men gissningsvis begravs dessa datamaterial
(frågeformulär, hålkort o. d.) i sämsta fall i någon soptunna, i bästa
fall i något arkivutrymme på den institution till vilken forskaren är knu -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

ten. Detta är ett i vidaste mening oekonomiskt förhållande, tv dessa datamaterial
är givetvis användbara och värdefulla i andra forsknings- och utredningssaminanhang
utöver det ursprungliga syftet med deras insamling.

För att söka skapa ett bättre utnyttjande av insamlade datamaterial ansökte
Sveriges sociologförbund våren 1968 om ett anslag på 32 000 kr. för
att utreda frågan om inrättandet av ett centralt samhällsvetenskapligt dataarkiv.
Vid sammanträde den 10 oktober 1968 beslöt styrelsen för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond att bifalla denna ansökan.

Målsättningen för projektet är således att utreda och i rapportform redovisa
hur ett svenskt samhällsvetenskapligt dataarkiv lämpligen bör byggas
upp.

Professor Karl-Erik YVärneryd, ekon. lic. Kjell Nowak och fil. kand. Dan
Lundberg:

Information i massmedia — dess användning och effekter

Få människor i det moderna samhället är helt utan kontakter med massmedia
av olika slag. Dessa fyller en rad olika funktioner för den enskilda
människan och för samhället i stort. Allteftersom samhället tilltar i komplexitet
och de internationella kontakterna intensifieras, ställes allt större
krav på massmedias vilja och förmåga att ge information om, tolka innebörden
av och påverka ställningstaganden till skilda förhållanden och företeelser.
Sådan information är redan nu av betydande omfattning — exempel
är information om hälsovård, om sociala frågor och förhållanden, om
trafiksäkerhet, om samhälleliga rättigheter och skyldigheter, om miljövård,
befolkningsproblem osv. Från praktisk, samhällelig synpunkt är det av stor
vikt att sådan mer eller mindre starkt målinriktad informationsverksamhet
kan planeras och utformas på grundval av empiriska forskningsresultat.
Från vetenskaplig synpunkt erbjuder en forskningsinsats på detta område
stora möjligheter för tillämpning och vidareutveckling av socialpsykologisk
och psykologisk teori och metodik.

Föreliggande projekt är inriktat på frågor om hur människor tar emot
och reagerar på masskommunicerad information, om hur de förhåller sig
till skilda slags mediainnehåll och om vilken roll massmedia spelar i deras
tillvaro. Projektet består av tre delprojekt varav två för närvarande pågår.

Delprojekt I fortsätter en forskningstradition som genom experimentella
undersökningar söker beskriva hur människor tar emot och reagerar på
masskommunicerad information. Hur uppmärksammar man olika slags information,
hur tolkar och bedömer man information, under vilka betingelser
anpassar man föreställningar och värderingar til! mottagen information
och under vilka förutsättningar får detta konsekvenser för handlandet i
olika situationer? De undersökningar som ingår i delprojektet söker belysa
frågor av detta slag, och intresset är särskilt inriktat mot bildmässig överföring
av information. Speciell uppmärksamhet ägnas frågan om under
vilka förutsättningar informationsmottagande kan leda till beteendeförändringar.

De undersökningar som ingår i delprojekt It anknyter i stället huvudsakligen
till den s. k. »användningsmodellen» för studium av individers och
gruppers relationer till massmedia och deras innehåll. Dessa undersökningar
syftar inte i första hand till att belysa de direkta effekterna (atti2
— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 35

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

tyd- och/eller beteendeförändringar) av vissa bestämda masskominunicerade
budskap utan snarare till att öka kunskapen om vad olika typer av
media och informationsbudskap betyder för mottagarna som upplevande
och handlande individer. Centrala undersökningsproblem blir därmed dels
att kartlägga vilka inlärda behov och förväntningar, av både individuell
och social karaktär, som ligger bakom exponeringen, dels att studera hur
några olika kombinationer av media och informativt innehåll svarar mot
dessa behov och förväntningar. Detta innebär med andra ord studium av
den masskommunicerade informationens funktioner för mottagarna. Vissa
försök kommer dock också att göras för att studera sambanden mellan
funktioner och direkta effekter, vilket innebär ett närmande till den typ av
undersökningar som innefattas i delprojekt I. Ett sådant närmande består
också i att experimentell metodik kommer att användas i viss omfattning
— tidigare funktionsstudier har huvudsakligen bedrivits med hjälp av survey-
och intervjumetodik.

Professor Ludwig L. Geismar:

Cross-National Research on Family Functioning and Disorganization

Cross-cultural research on the family has a long tradition. In its early
days emphasis was placed upon the study of evolutionary development and
institutional features, b ut as Reuben Hill has shown, this has given way in
recent years to research organized around such concepts as family structure
and roles, interactional patterns, values, life styles, stratification, and
mobility. Hill’s survey of cross-national family studies indicates that scholarly
work, which lagged for several decades, has gained momentum since
the Second World War.

Few of the cross-cultural family studies of recent years are concerned
with the relationship of social problems to social policy and action. This is
true in spite of the fact that the studies of Frederic LePlay, one of the pioneers
of empirical research on the family, were very much action oriented.
Sociology, it would seem, needs to come of age as a social Science before it
can venture forth into applied fields and social engineering. The tremendous
growth in recent years of the sociologies of medicine, mental health, rehabilitation,
corrections, social welfare, etc., suggests, nonetheless, that the
necessary theoretical and conceptual tools are being created to deal with
social problems within a problem solving focus.

One of the chief advantages of comparative research carried out simultaneously
in several countries lies in the researcher’s opportunity to einploy
a quasi-experimental approach to the study of a social problem. He can do
this by selecting his research settings in a manner which is consonant with
the interaction of variables sought in a given hypothesis. The use of longitudinal
designs in these studies can give added strength to cross-cultural
research endeavors.

The following four major stages of activity are required in establishing
a cross-national study of family functioning and disorganization: (1) Developing
a coinprehensive research design for the cross-cultural study. (2)
Creating the research model for data collection and measurement. (3) Selection
of research population, training of field workers, and data collection.
(4) Analysis of data and report writing.

Stage one requires a full understanding and exposition of the essential

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

purposes of this cross-cultural endeavor; means will have to be found to
finance it. Potential participants will want to consider in the course of a
series of meetings or a two-or-three day workshop how the proposed study
will tie in with their own interests and experiences in family research. The
particular relationship of the proposed model for measurement to national
or local family programs or projects will need to be examined. The choice
of sites for the study is determined partly by the independent variables selected
to correlate with family disorganization. The advantages of crosssectional
versus longitudinal designs need to be considered.

Stage two should begin with a workshop attended by representatives from
those countries which wish to participate in the study. The workshop will
be devoted to a discussion of the skeleton model for study of family functioning
and disorganization sketched above. This model in its present or
modified form will serve as a starting point for intra-cultural efforts aimed
åt specifying dimensions and areas of social functioning, defining criteria
of mal-functioning and well-functioning, and constructing schedules for
data comprising the dependent and independent variables. Åt this stage the
national research teams will also fully explore alternatives för optimum
data gathering and decide what types of data such as interviews, observations,
available records, etc., would be most appropriate for the study. Research
instruments need to be developed and should be tested åt stage two
for their reliability and validity.

The activities in stage three flow from the nature of the design developed
in stage one. Theoretical as well as financial considerations will influence
the choice and size of the population to be studied. The training of field
workers and the data collection ma3r be delegated to a professional organization
such as a center or agency for social research, it" these are available.

Data analysis and report writing summing up the activities in stage four
should be carried on or be coordinated from a research center with good
facilities för automatic data processing and scholarly work. Numerous advantages
would accrue from the establishment of the research headquarters
åt the beginning of the project.

Psykologi och pedagogik

Professor Torsten Husen:

International Project for the Evaluation of Educational Achievement

Internationa] Project for the Evaluation of Educational Achievement
(IEA) erhöll i februari 1968 bidrag till det andra stadiet av sitt nuvarande
forskningsprojekt, som omfattar ämnesområdena Science (physics,
chemistry, biology), Mother-tounge (reading comprehension and literature
understanding), English and French as foreign languages samt Civic Education
(både attitydmässiga och affektiva komponenter).

Under stadium I, som sträckt sig från slutet av 1966 till utgången av
1968, har i de 19 deltagarländerna analyser utförts av undervisning och
läroplaner inom de berörda ämnesområdena på basis av material som insänts
till respektive internationella kommittéer (en för varje ämnesområde).
Preliminära test har konstruerats dels för att mäta kunskaps- och
färdighetsutfall och dels för att mäta allmänna attityder till skolan och
skolarbetet respektive speciella attitjrder till de olika ämnena. De prelimi -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

nära kunskaps- och attitydtesten har under 1968 i ett par oingånger utprövats,
och för närvarande är instrumenten för ämnesområdena Science och
Modersmålet färdiga att användas, medan testen i de övriga ämnesområdena
beräknas bli helt klara under loppet av våren 1969.

Under 1969 kommer en s. k. »dry run» att äga rum. Syftet härmed är att
trimma den apparat med vars hjälp data insamlas, kodas och bearbetas.
Sålunda kommer samplingsförfarandet, testning på fältet, maskinell rättning
och databehandling att äga rum i enlighet med uppgjorda planer.
Den enda skillnaden är att mycket små stickprov på ca 400 kommer til!
användning, medan stickproven vid den fullständiga fälttestningen 1970
kommer att vara av storleksordningen 3 000—4 000. Nämnas kan att byggnadsstyrelsen
ställt lokaler till förfogande för projektet i Wenner-Gren
Center. Vidare har projektet avsatt vissa medel för att under en del av året
under tiden 1969/72 kunna ha en utländsk gästforskare placerad i Stockholm.

Slutligen kan nämnas att projektet hos kanslersämbetet hemställt om att
få disponera viss datamaskintid under åren 1969/71. Syftet härined är att
dels göra ytterligare analyser samt att också närmare analysera de svenska
data. I samband med testningen kommer i alla länder svarskort att användas
vilka möjliggör optisk rättning. Den senare kommer att äga rum på
statistiska centralbyrån på MRC 1501-anläggningen i Stockholm.

Professor Mats Björkman:

Slutlednings processernas psykologi

Följande forskningsprojekt är inriktat på frågor som gäller hur människan
förvärvar kunskap om sin miljö, en miljö som både innehåller lagbundenhet
och osäkerhet. Att förvärva kunskap betyder att i ökad utsträckning
kunna förutsäga händelser, att dra slutsatser om hur miljön i olika
avseenden uppför sig (miljön skall här fattas i vid bemärkelse och gäller
såväl den fysikaliska som den sociala miljön).

Nästan all kommunikation med vår omgivning innehåller sådana slutledningssituationer.
Somliga av dem är av banal typ, andra av avsevärt
större betydelse för den enskilde och samhället. Mimik, gester, ansiktsuttryck
ger oss information om en persons sinnesstämning, röntgenplåten
ger läkaren information som ligger till grund för val av behandling, utredningsmaterial
ger politikern underlag för ställningstaganden osv. Den här
typen av situationer kan variera i fråga om informationens omfång och
grad av komplexitet, men ett grunddrag har de gemensamt: informationen
x utnyttjas för att dra slutsatsen y. Nästan alla slutledningssituationer
utmärks av osäkerhet. Den information man har till sitt förfogande medger
inte en korrekt förutsägelse. Man kan dra fel slutsats av en persons ansiktsuttryck,
lika väl som röntgenplåten kan bli feltolkad. På grund av miljöns
osäkerhet bli vår kunskap också osäker.

Vid upprepad konfrontation med x lär man sig så småningom det tillhörande
utfallet. Men eftersom situationen är osäker, inträffar ibland y,
ibland y2 (i realiteten är förstås situationerna mer komplicerade än så här).
Erfarenheten resulterar i en viss kunskap, och en första fråga är följande.
Utnyttjar ni kunskapen optimalt, dvs. gör vi så korrekta förutsägelser som
det vore möjligt rent statistiskt? En råd undersökningar visar att vi inte
beter oss optimalt. Vi använder olika personliga strategier, och en första

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

fråga gäller kartläggning av dessa strategier och vilka faktorer som påverkar
dem. Denna problematik ingår som en väsentlig del i projektet.

Antag att två personer ges samma information x. På grund av situationens
osäkerhet och tidigare erfarenhet, som delvis är olika för de två personerna,
drar den ene slutsatsen yt och den andre y.,. En konflikt uppstår.
Den centrala frågan gäller: Hur kan en sådan konflikt reduceras? Av hittillsvarande
experiment att döma förefaller spontan kommunikation mellan
personerna inte vara ett adekvat medel för konfliktreduktion. Det synes
som om de agerande måste bibringas exakt information om den andres
strategi för att konflikten effektivt skall kunna minskas. Konfliktexperiment
ingår som en andra viktig del i projektet och utförs i nära samarbete
med motsvarande forskning vid Institute of Behavioral Science (IBS) vid
University of Colorado.

För att successivt förbättra sina slutsatser måste personen ges information
om vad som faktiskt inträffar, han måste få »feedback» på sin förutsägelse.
Helt nyligen har man börjat uppmärksamma att denna feedback
kan ges i olika former och att detta har avgörande betydelse för anpassningen
till situationen. Inte minst i konfliktexperiment har typen av feedback
visat sig vara en kritisk faktor. En annan fråga av stort intresse är
följande. Hur beter sig människor när de tvingas fatta beslut i situationer,
där feedback inte förekommer alls? En rad beslut i samhället är av den
typen (man kan t. ex. aldrig få någon feedback på beslutet att förlägga
övergången till högertrafik till den 3 september av 365 möjliga alternativ).
En tredje kategori av undersökningar inom projektet gäller alltså effekterna
av olika former av feedback.

En modell, i huvudsak baserad på Brunswiks linsmodell, har utvecklats
för de undersökningar som nu pågår. Avdelningen för psykologi i Umeå
förfogar sedan en tid tillbaka över en utrustning, som medger stor variation
av försöksbetingelser och val av problem och som möjliggör snabb
behandling av data i förhållande till tidigare mera primitiva anordningar.
Parallellt med de experimentella studierna bedrivs arbete av mera fältmässig
eller teknologisk art. En av medarbetarna studerar den typ av konflikter
som SIDA:s biståndsarbetare kan råka ut för. En annan arbetar vid
IBS i Colorado bl. a. med att undersöka olika feedbackformer vid läkarkandidaters
träning i diagnostisering av sjukdomstillstånd.

Trots dess centrala roll för all kognitiv aktivitet är det först under de
senaste tre—fyra åren som forskning kring slutledningsprocessernas psykologi
börjat ta riktig fart. Denna forskning kan väntas bidra dels till allmänna
principer eller lagar för hur människan agerar i en osäker miljö,
dels till vissa teknologiska innovationer, t. ex. när det gäller utbildning för
yrken (exempelvis läkare, kliniska psykologer, bilförare), där dessa processer
utgör en central del i själva yrkesutövandet.

Docent Lars Kebbon:

Psykologiska testmetoders tillämpbarhet inom skilda samhällsområden

Psykologiska undersökningsmetoder har redan nu en vid tillämpning
mom skilda samhällsområden, och behovet torde ändå vara långt ifrån tillgodosett.
Test äger sin tillämpning på en rad frågeställningar inom skola,
sjukvård och arbetsliv, framför allt för utredning rörande behov av stödåtgärder,
urval eller rådgivning för yrkesval eller yrkesanpassning etc.
Beteendevetenskaplig forskning är vidare i stor utsträckning beroende av

Bankoutskottcts memorial nr 35 år 1969

objektiverade mätmetoder som arbetsinstrument. I icke oväsentlig omfattning
sker aktuellt metodutvecklingsarbete vid universiteten såsom betygsarbeten
och avhandlingar. De inledande stadierna i metodkonstruktionen
genomförs därvid ofta med stor noggrannhet, men uppföljning och giltighets
kontroll blir eftersatt, då de av tidsskäl — och andra praktiska oi saker
— är mindre lämpliga som akademiska meriteringsarbeten.

I det aktuella projektet har tonvikten lagts vid diagnos av anlag och
personlighetsdrag av betydelse för individens anpassning till skola och arbete
samt inte minst en kritisk värdering av möjligheten till prediktion
därav. Datainsamligen baseras på omfattande individualundersökningai
samt insamlande av yttre kriteriedata såsom skolbetyg och andra framgångsmått,
data från efterundersökningar inom projektperioden, i de kliniska
avsnitten bedömningar av vårdbehov etc. Projektet omfattar en serie
delundersökningar, som berör olika tillämpningsområden och utförs i samarbete
med flera universitetsinstitutioner, kliniker och skolor.

Tre delprojekt (I—III) berör de skolpsykologiska och kliniska tillämpningsområdena.
Svensk standardisering har utförts av en individualtestskala
för prövning av barns intellektuella resurser, Wechsler Intelligence
Scale for Children (WISC). De tre delprojekten avser prövning av instrumentets
prognostiska giltighet för skolframgång samt tillämpbarhet för
vissa handikappgrupper.

Det första delprojektet avser prövning av WISC-skalans prognostiska
giltighet för skolframgång och skolanpassning. Ett andra delprojekt beror
testtekniska problem vid begåvningsbedömning av psykiskt störda barn
och omfattar bl. a. utprövning av en förkortad form av WISC-skalan.

I anslutning till vissa andra projekt under ledning av laborator K. G.
Ahlström rörande dels särskoleelever, dels elever vid specialskolan för hörselskadade,
utförs separata analyser av skalans mätegenskaper i fråga om
psgkisk utvecklingsstörning resp. intellektuella funktioner hos hörselskadade.

Två delprojekt berör de vuxenkliniska och arbetspsykologiska tillämpningsområdena.
Av psykologins olika tillämpningsgrenar sysselsättei i \årt
land det kliniska området för närvarande det största antalet psykologer.
Även övriga tillämpningsområden, såsom de skol- och arbetspsykologiska
kräver inte sällan ställningstaganden av klinisk-psykologisk art. I och
med att nya psykoterapeutiska, farmakologiska och andra behandlingsmetoder
utvecklas, ökar behovet av en förfinad beteendediagnostik. Tidigare
subjektiva och ofta grova kliniska observationsmetoder visar sig otillräckliga.
Psykologiska testmetoder förväntas göra det kliniska informationsinhämtandet
mer objektivt och öka möjligheterna till kvantitativ differentiering
och jämförbarhet. Sådana diagnosinstrument ger viss unik information,
som inte kan erhållas på annat sätt, samtidigt som det i andra
fält torde vara möjligt att med testinstrument nedbringa den nödvändiga
observationstiden. Behov föreligger dels av att nya instrument skapas, dcis
av att nu tillgängliga metoder vidareutvecklas. Framför allt bör instrumentens
mätegenskaper på olika patientkategorier analyseras, och vidare måste
metodernas metriska relationer inbördes och prediktiva förmåga kartläggas.

Laborator Sigvard Rubenowitz:

Psykologiska aktiveringsproblem inom åldringsvården

Projektets huvudmål är att söka belysa eventuella samband mellan å ena

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

sidan ålderdomshemmens organisationsformer och deras inverkan på resursallokering
och miljöutformning, och å andra sidan pensionärernas trivsel
och aktivitet. Resultaten av undersökningen förväntas sålunda kunna
ge anvisningar om åtgärder för att miljömässigt i görligaste mån hindra
en nivåsänkning och ge pensionärerna en ålderdom som upplevs som innehållsrik
och meningsfull.

Undersökningarna företas på ålderdomshem, dels enär tidigare undersökningar
givit vid handen att riskerna för psykisk nivåsänkning på grund
av brist i egenaktivitet bland åldringar är störst inom slutna vårdformer,
dels enär samhället lägger ner betydande resurser på ålderdomshem och
det därför synes angeläget att dessa resurser används så rationellt som
möjligt till pensionärernas fromma.

De konkreta frågeställningar som i första hand skall belysas är följande:
Hur upplever pensionärerna den miljö som de faktiskt erbjuds på hemmen?
I vilken utsträckning påverkas pensionärernas trivsel av olika miljöfaktorer
resp. av olika individbundna faktorer? I vilken utsträckning samspelar
pensionärernas aktivitet med deras subjektivt upplevda trivsel? Hur
ser den miljö ut som pensionärerna faktiskt erbjuds, och vad är önskvärt
att förändra med tanke på deras aktivitet och trivsel? Vilka resurser i fråga
om ekonomi, personal och lokaler är nödvändiga för att skapa en miljö av
önskad kvalitet? Vilka organisationsformer i fråga om fördelning av ekonomiska
och personella resurser samt samarbete inom hemmet och mellan
hemmet och dess ledning är bäst ägnade att skapa en miljö av önskad
kvalitet?

Hälften av ålderdomshemmen i Jönköpings län ingår i undersökningen
(33 hem i 30 kommuner). Urvalet av hem har stratifierats efter storlek.
Datainsamlingen har pågått sedan den 4.11.1968 och avslutades den 17.1.
1969. Muntliga intervjuer efter strukturerade intervjuformulär har genomförts
dels med hemmens ledning (socialnämndens ordförande och socialassistent
i de fall sådan funnits) och föreståndarinna, dels med ett slumpmässigt
urval av pensionärer på hemmen. Skriftliga frågeformulär med
fasta svarsalternativ har lämnats till samtliga personalanställda vid hemmen,
samtliga ledamöter i socialnämnderna samt närmaste anhörige till
de intervjuade pensionärerna. Totalt berörs ca 500 personer av undersökningen.

Arbetet under 1968 har bestått i precisering av målsättningen för undersökningen
och operationalisering till konkreta frågor, som sammanställts
till intervju- och frågeformulär, förundersökningar för utprövning av mätinstrumenten,
urval av hem för huvudundersökningen, etablering av kontakt
med berörda hem och kommuner samt insamling av data. Arbetet under
1969 kommer att omfatta bearbetning av insamlat material samt rapportskrivning.
Slutrapport beräknas föreligga vid årsskiftet 1969/70.

Fil. lic Daisy Schalling:

Kriminologisk differentiell forskning — undersökningar av samband mellan
psykofysiologiska reaktioner (speciellt vid antecipation och habituering)
och vissa personlighetsvariabler inom kriminellt klintel

En av förutsättningarna för en effektiv kriminologisk behandlingsforskning
är bättre kännedom om det klientel som behandlingen avser. Även
om gruppen kriminella är homogen i den meningen att de i allmänhet har
en ogynnsam socialekonomisk bakgrundsmiljö, är den synnerligen hetero -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

gen med avseende på personlighet och psykofysiologisk reaktionsbcnägenhet.
Man har vissa empiriska stöd för antagandet om en differentiell behandlingseffekt,
dvs. att en viss typ av behandling kan ha en positiv effekt
på en kategori kriminella men en rakt motsatt effekt på en annan kategori.

Syftet med forskningsprojektet är att utveckla och pröva metoder, med
vilkas hjälp kriminella kan karakteriseras i från behandlingssynpunkt väsentliga
avseenden. Man kan då indela dem i grupper och studera ev. skillnader
i effekten av olika typer av behandling. Studier av psykofysiologiska
reaktioner under antecipation av obehag (stress) samt vid tillvänjning
till enkla sensoriska stimuli är av intresse för detta ändamål. Inom
ramen för projektet kommer samband mellan sådana reaktioner och personlighetsdrag
att studeras, huvudsakligen inom ett rättspsykiatrisk! klientel,
där stora variationer kan antagas föreligga. Bland personlighetsvariablerna
koncentreras intresset till psykopati i viss mening samt två olika
ångestbegrepp, psykisk ångest och somatisk ångest. Under försöken registreras
förändringar i hudens elektriska motstånd, fingergenomblödning,
fingertemperatur och hjärtfrekvens. Subjektiva reaktioner studeras genom
en självskattningsmetod.

Följande delstudier ingår i projektet: 1) Metodutveckling och konstruktvalidering
av begreppet psykopati samt två olika ångestbegrepp. 2) Spontanfluktuationer
i psykofysiologiska mätningar under belastning (bl. a.
antecipation av smärta). 3) Psykofysiologiska svar på varningssignaler.
4) Habituering av psykofysiologiska svar på en serie toner. 5) Psykofysiologiska
undersökningar på ett ungdomsfängelseklientel. 6) Psykofysiologiska
förändringar i samband med »real-life stress» (undersökningar av
häktades reaktioner vid olika tidpunkter före rättegången).

E. laborator Gunnar Goude:

Perceptuell utveckling och inre aktivering smekanismer hos fisk

Detta projekt faller inom det forskningsområde som behandlar frågor
rörande levande organismers bobyggnadsbeteende, försvarsbeteende, fortplantningsbeteende
och vårdnadsbeteende. De teoretiska delarna i projektet
kan närmast karakteriseras som etologisk-biologiska. Den metodik som används
är eu tillämpning av den experimentella teknik för beteendestudier
som utvecklats inom modern psykologi. Databehandlingen och vissa delar
av teorikonstruktionen kräver att vissa matematisk-statistiska metoder,
lämpliga för datamaskinell bearbetning och simulering, utvecklas inom projektets
ram.

Det experimentella arbetet genomförs med fiskar med väl utvecklat vårdoch
revirbeteende. (I den mån undersökningsresultaten skall generaliseras
till andra organismer bör valet av försöksdjur betraktas från evolutionsteoretisk
synpunkt.)

Det praktiska tillvägagångssättet belyses enklast genom två exempel hämtade
från de experimentserier som för närvarande pågår inom projektet.

I en av experimentserierna kläcks och utvecklas yngel av Tilapia natalensis
(munruvare) artificiellt i speciella kläckningstankar. Vid en ålder av ca
tolv dagar sammanförs ynglen med en modersattrapp, varvid ynglens reaktioner
inför attrappen (svärmning, efterföljnad, flykt, panikreaktioner
o. d.) registreras. Observationerna sker kontinuerligt under den s. k. reaktionsfasen
(den tid då ynglen naturligt visar »tillgivenhetsreaktioner» gent -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

emot modern). I naturligt tillstånd svärmar dessa yngel efter signaler från
modern (vid t. ex. fara) kring hennes mundelar och plockas därvid upp i
moderns mun. Detta beteende pågår under reaktionsfasen men övergår successivt
i flyktbeteende (samtidigt med att moderns vårdinstinkter försvagas
och ersätts av ätbeteende). Genom experimentella manipulationer med
attrappernas utseende undersöks vilka stimuli som utlöser approach- och
avoidancebeteenden hos ynglen. Vidare studeras hur »tillgivenhets»- och
»flykt»-beteenden förändras under ynglets utveckling. Experimentresultaten
jämförs med utfallen vid motsvarande studier av yngel som ruvats och
präglats av sin naturliga moder.

I en annan av experimentserierna studeras revirbildningsprocessen hos
hannar av Tilapia natalensis. Experimenten tillgår så att två eller flera hannar
placeras tillsammans i en välkontrollerad akvariemiljö och olika typer
av revirbeteende (aggressivt beteende, försvarsbeteende, bobyggnadsbeteende
osv.) registreras kontinuerligt. Registreringarna sker så att data automatiskt
stansas ut på hålremsa som sedan bearbetas på datamaskin. Data studeras
bl. a. med avseende på beteendefrekvenser och beteendesystematik under
olika faser i revirbildningen och revirhållandet. Olika mått på t. ex.
revirstyrka, revirstorlek och revirpregnans definieras och används vid de
teoretiska beskrivningarna av skillnader i utfall vid experiment där hannarnas
tidigare sociala och psykologiska erfarenheter manipuleras.

Projektet som är ett långtidsprojekt startade under år 1968. Det första
skedet beräknas vara genomfört och färdigt för redovisning under år 1970.
Arbetet bedrivs vid djurpsykologiska laboratoriet vid Stockholms universitet.

Juridik

professorerna Ingemar Hedenius och Jan Hellner:

Kausalitetsfrågor inom juridiken, särskilt skadeståndsrätten, från rättsvetenskaplig
och filosofisk synpunkt

Avsikten med denna undersökning är att söka föra den rättsvetenskapiiga
och den filosofiska analysen av kausalitetsfrågorna närmare varandra
under ömsesidigt utnyttjande av material och metoder.

Juristerna har i form av domar, i viss mån också lagstiftning, ett mycket
omfattande material som belyser skilda sidor av kausalitetsproblemen.
Inom rättsvetenskapen finner man både ingående analys och pragmatiskt
ställningstagande till dessa problem. Den juridiska analysen utgår traditionellt
från den uppfattning om orsaksfrågorna som John Stuart Mill
framlade i »System of Logic» i mitten av 1800-talet, men denna är nu i väsentliga
avseenden föråldrad. Juristerna är därför i behov av stöd i form
av en exaktare och mera omfattande begreppsapparat.

Från filosofernas synpunkt lämnar den juridiska analysen åtskilligt övrigt
att önska med avseende å precision, räckvidd och entydighet, men den
är ändå väl utvecklad i jämförelse med vad man finner inom andra vetenskaper,
som yttrar sig om vad som skall anses vara verkningarna av enskilda
människors eller gruppers beteende. Från filosofisk synpunkt är
det också en angelägen uppgift att söka förbinda de i juridiska sammanhang
förekommande kausalitetsbegreppen med kausalitetsbegrepp som spelar
en central roll i vissa humanistiska vetenskaper, särskilt historien. Under -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

sökningen kan därför också tjäna till att söka fastställa den logiska släktskapen
mellan de olika kausalitetsbegrepp som i olika vetenskaper används
vid beskrivningen av enskilda personers eller gruppers agerande.

Undersökningen bedrivs i samarbete mellan filosofisk och rättsvetenskaplig
sakkunskap. Huvuddelen av arbetet skall utföras av docenten i
praktisk filosofi Lennart Åqvist, som skall ägna hela sin arbetskraft åt
undersökningen. Projektledarna, professor Ingemar Hedenius och professor
Jan Hellner, skall deltaga i planläggningen och utarbetandet, och Hellner
skall särskilt bidraga med de rättsvetenskapliga synpunkterna.

Socialmedicin och psykiatri

Professor Gunnar Lindgren:

Jordbrukets socialmedicin

Arbetsmiljöns betydelse för hälsa och sjukdom har under de senaste
decennierna kommit att uppmärksammas allt mer och bl. a. medfört att
de större företagen i Sverige byggt ut en företagshälsovård av betydande
omfattning. Inom jordbrukets område är emellertid våra kunskaper om de
arbetsmedicinska problemen fortfarande obetydliga och starkt spridda, en
omständighet som starkt reducerar möjligheterna att inom rimlig tid bygga
upp en organisation för företagshälsovård inom jordbruket. För att påskynda
utvecklingen har därför under 1968 med stöd av medel från Riksbankens
jubileumsfond en större undersökning, kallad »Jordbrukets socialmedicin»,
satts igång avsedd att kartlägga sammansättningen av jordbrukets
arbetskraft och de inom jordbruket förekommande arbetsformerna.
Undersökningen är särskilt inriktad på jordbrukets bioteknologi, speciella
medicinska problem och behov av arbetsmedicinska åtgärder. Den omfattar
kommunerna Skurup, Dalby, Staffanstorp, Anderslöv och Lunds stad.

Med stöd av framför allt 1965 års folkräkning och 1966 års jordbruksräkning
har det varit möjligt att få en översikt av jordbrukets och jordbruksbefolkningens
struktur i de studerade områdena. För en mera ingående
kartläggning har till 976 företagare i Skurup, Dalby, Staffanstorp, Anderslöv
och Lund utsänts ett formulär med mera detaljerade frågor angående
arbetets art och omfattning vad såväl företagaren själv som hos
honom anställda beträffar. I mitten av november 1968 hade över 700 svar
inkommit och kodats. De preliminära resultaten visade bl. a. att 70 % av
brukarna var i åldersgruppen 40- 64 år, 10 % över 64 år och 20 % under
40 år. Bland de anställda var motsvarande procenttal 50, 10 och 40. Bland
arbetsuppgifterna dominerade traktorkörning och trädgårdsarbete bland
såväl företagare som anställda. Även djurskötsel spelade en viktig roll.

Enligt den ursprungliga planen skulle ett mera detaljerat frågeformulär
sändas ut till dem som svarat på det först utsända formuläret och med eu
konstellation av frågor anpassade efter de erhållna orienterande upplysningarna.
Denna teknik visade sig emellertid mindre lämplig och i stället
har en serie hemintervjuer gjorts med ledning av utförliga schabloner, som
utarbetats under sommaren 1968 på basen av en serie provintervjuer och
material från de nyligen slutförda arbetsmedicinska undersökningarna av
skogsarbetare i Mellansverige. Vid årsskiftet 1968/69 hade 465 intervjuer
i Luud och Staffanstorp genomförts. Som intervjuare har ett 10-tal personer
varit engagerade (sociologer, medicine kandidater m. fl.).

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Med. lic. Robert Olin och socionom Maj-Britt Inglie:

.1 Ikoholisthustrur

Projektet avser en deskriptiv undersökning av de förhållanden under
vilka personer — och då i första hand hustrur — i alkoholistens närmaste
omgivning lever. Undersökningsmaterialet utgörs av utförliga sociala och
medicinska intervjuer med mannen resp. hustrun i äktenskap där samlevnadstiden
överskridit fem år. Dessutom sammanställs relevanta data angående
familjemedlemmarna ur tillgängliga akter och journaler. Undersökningsgruppen
har bestått av drygt 90 familjer (eller långvarigt samboende)
i Solna, där mannen varit föremål för åtgärder av tvingande karaktär hos
nykterhetsnämnden eller — frivilligt — varit föremål för stödjande åtgärder
av stadens informtionsbyrå.

Följande allmänna hypoteser har uppställts: 1) Långvarigt och intensivt
alkoholmissbruk medför så småningom svåra sociala och psykiska påfrestningar
på hustrun. 2) Dessa påfrestningar kan väntas medföra direkta
skadeverkningar av såväl psykiskt som somatiskt slag.

Fältarbetet och materialinsamlandet, som påbörjades hösten 1967, är avslutat
och bearbetningen pågår. Rapport väntas föreligga till sommaren
1969.

Med. lic. Magnus Kihlbom och fil. lic. Nils Olov Näs:

En epidemiologisk och socialpsykologisk undersökning av narkotikabruk
bland studerande vid Stockholms universitet

Bakgrunden till undersökningsprojektet är narkotikabrukets ökade utbredning
under de senaste åren — särskilt bland ungdom — och det härigenom
intensifierade behovet av ett bredare vetenskapligt underlag för beslut
ifråga om rehabiliterings- och preventiva åtgärder. Målsättningen för undersökningen
var i första hand att få ytterligare informationer om narkotikabrukets
utbredning och om främst de sociala och psykologiska faktorernas
betydelse för varierande grader av »immunitet» mot resp. benägenhet
för användning av narkotika. Speciellt uppmärksammas vid undersökningen
den ökade användningen av oannabispreparat (»hasch», marihuana).

Undersökningen är baserad på enkäter med ca 750 studerande vid Stockholms
universitet och syftar till a) att fastställa i vilken utsträckning de
studerande på olika sätt exponerats för narkotika, b) att mäta de studerandes
benägenhet att pröva narkotika, c) att kartlägga det faktiska narkotikabrukets
omfattning och karaktär, d) att belysa attityder och föreställningar
rörande narkotika, narkotikabrukare och narkotikapolitik samt
e) att belysa skillnader ifråga om sociala och psykologiska karakteristika
mellan studerande som använt resp. ej använt narkotika och mellan studerande
med olika attityder till användning av narkotika.

Undersökningsmaterialet bär insamlats under maj—juni månad 1968 och
bearbetats maskinellt och på andra sätt under hösten 1968. En preliminär
rapport beräknas föreligga i slutet av februari 1969.

Överläkare Ulf Otto:

Efterundersökning av barn och ungdomar som gjort självmordsförsök
De barn och ungdomar under 21 års ålder, vilka under femårsperioden

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

1955—1959 vårdats på svenska sjukhus och andra institutioner för självmordsförsök,
har undersökts och resultaten därav publicerats i ett tiotal
artiklar.

En efterundersökning av dessa barn och ungdomar har ansetts angelägen,
då nu ca 10—15 år förflutit efter självmordshandlingen. En personlig kontakt
skulle därvid vara av största värde men har med tanke på etiska och
praktiska aspekter ansetts mindre lämplig. I stället har den nu pågående
undersökningen, för vilken anslag ur Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
erhållits, påbörjats 1968 och beräknas pågå under ytterligare ett—två år.

Metodiken för denna undersökning är att genom studium av tillgängliga
handlingar om individernas sociala anpassning jämföra dem med en kontrollgrupp.
Information erhålles ur länsstyrelsernas dataregister med en
rad sociala uppgifter och ur straffregistret med information om brottsfrekvens
samt vidtagna åtgärder. Ur socialstyrelsens ungdomsvårdsskoleregister
kan information erhållas om huruvida placering på ungdomsvårdsskola
skett, liksom registrering i nykterhetsregistret belyser en väsentlig
sida av individens sociala anpassning. Ev. kommer även ytterligare information
att införskaffas genom militära handlingar för männen liksom sjukkassornas
noteringar.

Genom sålunda insamlad information kan individens levnadsföring och
sociala anpassning liksom i viss mån psykiska hälsotillstånd belysas och
därefter sättas i relation till en lika stor kontrollgrupp, utvald ur länsstyrelsernas
dataregister. På detta sätt kan information erhållas för att belysa
om de som gör självmordsförsök utgör en avvikande grupp i här beskrivna
avseenden eller om de kan anses vara representativa för genomsnittsbefolkningen.
Denna metodik har mig veterligen ej använts tidigare och bör
kunna ge nya aspekter på de barn och ungdomar, som gör självmordsförsök.

Med. lic. Elisabet Sjövall:

Kvinnors totala graviditetsvolym i relation till födda och omhändertagna
barn

I Sverige finns inga undersökningar utförda över hur många graviditeter
kvinnor genomgår och i vilken omfattning dessa avslutas med förlossning
eller med olika former av aborter. Den årliga officiella statistiken över
förlossningar och sjukhusaborter kan ej användas i detta sammanhang.

Föreliggande undersökning avser att på basen av ett göteborgsmaterial
utarbeta en metodik, som skulle kunna ligga till grund för att belysa dessa
problem. Undersökningen omfattar olika kategorier av kvinnor: 1) EU:
legalt abortklientel, hämtat från Göteborgs stads rådgivningsbyrå för abortsökande
från åren 1956, 1965 och 1967. 2) Ett normalt förlossningsklientel
omfattande de kvinnor som 1967 vårdats på de två kvinnoklinikerna i Göteborg.
3) Ett icke-legalt abortklientel under år 1967, likaledes hämtat från
kvinnoklinikerna. 4) Eu efterundersökning 1964 av de kvinnor, som 1956
begärde legal abort vid rådgivningsbyrån för abortsökande i Göteborg.

För samtliga kvinnor skall fastställas den totala mängd graviditeter de
genomgått (total graviditetsvolym) och vidare abortfrekvens i relation till
antalet genomgångna graviditeter. Undersökningarna sker på basen av kliniska
journaler. Antal förlossningar och aborter av olika typer skall även

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

sättas i relation till kvinnornas ålder och civilstånd under de aktuella undersökningsåren.
För det legala abortklientelet kan även fastställas hur
många av de framfödda barnen kvinnorna har hand om samt med hur
inånga män de varit gravida.

Undersökningens första del avser bl. a. alt försöka mäta vilken effekt
den liberaliserade tillämpningen av den legala abortlagstiftningen haft,
framför allt mätt i antalet födda resp. omhändertagna barn och i abortfrekvens.
Undersökningens andra del avser att fastställa hur ett normalt
förlossningsklicntel och ett icke-legalt abortklientel fördelar sina förlossningar
och aborter i relation till sitt totala antal genomgångna graviditeter.
Huvudsyftet är att fastställa om det härvidlag finns någon skillnad
mellan dessa tre olika huvudgrupper av kvinnor. Med ledning av funna resultat
skall försök göras att mäta behovet av samhälleliga stödåtgärder för
kvinnor samt behovet av antikonceptionella åtgärder.

Medicin

Professor Gunnar Ågren och forskningsassistent Sten-Åke Liedén:
Framställning av proteinkoncentrat för humankonsumtion från oljefrön

Forskningsarbetet liar bedrivits med tre olika slags oljefrön, solrol, raps
och ett etiopiskt oljefrö, nug (Guizota abyssinica).

Protein koncentrat från solrosfrö. Solrosfrö har hittills
huvudsakligen odlats för att tillvarataga oljan. Oljehalten är hög, mer än
40 %. Det är först de senaste åren som man börjat intressera sig för proteininnehållet
i dessa frön. Världsproduktionen uppgår till mer än 7 milj.
ton. En tredjedel av detta är äggvita.

I ett nyligen publicerat arbete av Ågren och Liedén, »Some Chemical and
Biological Properties of a Protein Concentrate from Sunflower Seeds», Acta
Chem. Scand. 22 (1968) 1981, beskrivs en extraktionsmetod för framställning
av ett proteinkoncentrat vars kemiska och näringsmässiga egenskaper
också undersökts. Proteinkoncentratet, som innehåller mer än 50 % äggvita,
är fritt från toxiska substanser, och efter berikning med små mängder
av den essentiella aminosyran lysin har koncentratet ett biologiskt äggvitevärde
av samma storleksordning som kaseinet i mjölk.

Proteinkoncentratet har nyligen prövats på ett barnhem i Addis Abeba
ingående i två olika typer av vegetabilieblandningar med ca 20 % protein,
varav ca 40 % utgjordes av solrosprotein. De bägge blandningarna prövades
under ca två månaders tid på två olika grupper av barn i 2—5 års
åldern. Under hela testperioden växte barnen normalt och ökade i vikt normalt
enligt västerländska normer. Proteinkoncentratet är sålunda väl lämpat
för humankonsumtion, även för förskolebarn.

Möjligheterna att utnyttja solrosfrö för framställning av ett proteinkoncentrat
beror väsentligen på tre faktorer. På växtodlingssidan gäller
det arealavkastning, sjukdomsresistens och lagringsbeständighet. När det
gäller det processtekniska förfarandet kan man välja mellan tre metoder:
högtryckspressning, lågtryckspressning i kombination med extraktion och
enbart extraktion av oljan. Den tredje faktorn är den ekonomiska aspekten;
produkten måste vara prisbillig för att nå dem som bäst behöver den.

Växtodlingssidan synes utvecklas gynnsamt. Olika frösorter har insamlats
i Ryssland, Kanada och USA. Solrosen är rätt resistent mot torka och

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

fordrar inte konstgjord bevattning. Arealavkastningen förefaller gynnsam
i de försöksodlingar som pågår i Etiopien. Resistensen mot parasiter och
riskerna för fågelangrepp måste ntredas ytterligare.

Ifråga om processtekniken pågår utredningar av anläggningskostnaderna
för de två förstnämnda förfaringssätten, högtryckspressning och lågtryckspressning
plus extraktion med organiska lösningsmedel. Den förstnämnda
metoden är billigare men torde ge en näringsmässigt sämre produkt
med sämre lagringsresistens. Den andra, dyrare metoden, ger en utmärkt
produkt, hållbar även under tropiska lagringsförhållanden. Biprodukten,
oljan, torde delvis täcka produktionskostnaderna. Oljeutvinningen
blir högre med den sistnämnda metoden. Ytterligare utredningar och kemiska,
biologiska och toxikologiska värderingar måste göras, innan slutligt
ställningstagande kan ske.

Protein koncentrat från n u g f r ö. Tidigare utförda försök
med frömaterial från Addis Abeba tydde på att ett proteinkoncentrat från
detta material gav vissa toxiska symptom (diarré) hos råttor, som fick
relativt små mänger av detta material. Även barn som åt gröt på en vegetabilieblandning
innehållande små mängder nugfrön köpt på samma marknad
fick diarréer.

Försöken har sista året upptagits på nytt med nugfrön från annan del
av landet. Råttor som utfordrats antingen med hela frön eller ett proteinkoncentrat
från dessa frön fick inte några diarréer. Djuren som utfordrades
med proteinkoncentratet växte långsamt trots att äggvitekvaliteten var
relativt hygglig. Detta tyder på att någon annan typ av toxisk faktor finns
kvar.

Proteinkoncentratet har i detta fall utarbetats med en ny teknik, inneoärande
att äggvitan extraherats med vatten under så gynnsamma metoder
som möjligt. Även i halvstor skala kan på så sätt 30 % av proteinet lösas
ut. Dessa undersökningar befinner sig i ett relativt nytt skede.

Det verkar troligt, att gynnsammare resultat skulle kunna erhållas genom
val av gynnsam variant av nugsort och att inte utgå annat än från
färskt frö. Det är väsentligt att biprodukterna efter vattenextraktion tillvaratages
för oljeutvinning och värdering av kvarvarande presskaka. På
sistnämnda punkter har kontakt sökts med svensk industri.

Framställning av proteinkoncentrat från raps. Proteinkoncentrat
från raps har framställts med i princip liknande metoder
som för nugfrö, dvs. protein extraheras med vatten, innan oljan pressas ur.

En av svårigheterna med den svenska rapsen är att den innehåller relativt
stora mängder av svavelhaltiga, toxiska ämnen. Vid vattenextraktion
och efterföljande gelfiltrering erhålles ett proteinkoncentrat, som fortfarande
har vissa toxiska egenskaper. Vid patologisk undersökning av levrar
från råttor, som utfodrats med sådana koncentrat, kan vissa förändringar
påvisas.

Det fortsatta arbetet har därför inriktats på att undersöka vilka olika äggvitekomponenter
som ingår i proteinkoncentrat, bl. a. med tanke på att den
hos proteinkoncentratet funna toxiska effekten är lokaliserad till en speciell
äggvitekomponent. Hittills har fem olika komponenter kunnat särskiljas
och delvis karakteriserats med fysikalkemiska metoder. Det återstår
att pröva dessa olika äggvitekomponenters toxiska effekt för att se om
den är lokaliserad till någon viss komponent.

Med anledning av vissa erfarenheter från framställningen av protein -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

koncentrat ur nugfrö görs vissa försök att minska den toxiska effekten
av rapsmjöl, som erhålles som biprodukt vid Karlshamns Oljefabriker.
Även en mindre sänkning av toxiciteten hos detta mjöl skulle kunna ge
betydande ekonomiska vinster.

Docent Leif Hambraeus:

Inrättande av en klinisk-metabolisk enhet vid barnmedicinska kliniken å
Akademiska sjukhuset i Uppsala jämte inledande verksamhet med metaboliska
balansstudier på barn under en 3-årsperiod

I dagens läge med ett ständigt hot om äggvitesvält i världen är utprövandet
av olika äggviterika supplementeringskoster av betydande intresse.
Denna forskningsverksamhet utförs i intimt samarbete med den avdelning
för näringslära, som nyligen inrättats i Uppsala och som har huvudintresset
inriktat åt u-ländernas näringsproblematik.

Flertalet av de biokemiska medfödda sjukdomarna är förenade med allvarliga
kliniska symptom såsom mental retardation eller allmän utvecklingsrubbning,
och tillstånden leder i stor utsträckning till en för tidig
död eller bestående invaliditet. Genom ett intensifierat studium av de kliniska
symptomen och den samtidiga förekomsten av vissa specifika biokemiska
defekter i kroppens ämnesomsättning kan man förvänta sig att
kunna vidga kunskaperna om sambandet mellan biokemi och klinisk symptomatologi.

Projektet syftar till att öka de kliniska och biokemiska resurserna för
genomförande av klinisk-metaboliska studier, dels i anslutning till biokemiska
och kliniska prövningar av olika äggviterika supplementeringskoster
hos barn i avsikt att utreda möjligheten att använda dem i u-länder, dels i
anslutning till studier av patienter med medfödda metaboliska sjukdomar.

Forskningsarbetet bär främst löpt efter två huvudlinjer. Dels har aminosyrornas
fördelning mellan likvor och plasma hos barn med hydrocefalus
och med hydranencefali studerats. Hos de senare har vi funnit betydande
förskjutningar, som kan ge en del nya aspekter på hjärnans protein- och
aminosyraomsättning. Studier av aminosyrabalansen vid olika kliniska tillstånd
hos barn har fortsatts och fall av fenylketonuri, homocystinuri, cystinuri
och Lowes syndrom m. fl. har vidareutretts. En del nya fall med patologisk
aminosyraomsättning har identifierats. Speciellt intressant synes
ett fynd hos två systrar vara. Det gäller två flickor, 3 resp. 7 år gamla, med
en grav utvecklingsrubbning, där vi vid våra analyser funnit klart patologiska
förhållanden vad gäller koncentrationen av ninhydrin-positiva substanser
i blod och urin. I urinen har exempelvis iakttagits en mycket betydande
utsöndring av 2—3 komponenter, vars identitet ännu ej med säkerhet
kunnat fastställas. Fynden tyder dock på att det torde röra sig om
en ny typ av medfödd metabolisk sjukdom.

Docent David Ingvar:

Störningar i hjärnans blodcirkulation vid alkoholmissbruk

Genom anslag från Jubileumsfonden bär vi kunnat utföra mätningar av
blodflödet i olika delar av hjärnan hos ca 20 patienter som missbrukat al -

32 Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

kohol i 15—40 år. De flesta patienterna uppvisade klassiska symptom på
kronisk alkoholism med emotionell och intellektuell avtrubbning samt
nrinnesstörningar. Flera av patienterna har haft delirium.

Mätningarna har utförts i samarbete med psykiatriska kliniken I vid lasarettet
i Lund med en isotopmetod, som utvecklats vid vårt laboratorium.

Djurexperiment har tidigare visat att akut alkoholpåverkan bl. a. ger en
ökning av hjärncirkulalionen. Samma ökning har nu också påträffats hos
vissa patienter som undersökts i nära anslutning till höggradigt akut missbruk.
Sannolikt är ökningen ett uttryck för en »irritation» på hjärnans
nervceller och blodkärl av etylalkohol eller någon av dess nedbrytningsprodukter.

Hos vissa patienter med grava minnesstörningar (Korsakow’s syndrom)
bär nedsättning av blodflödet lokaliserats till tinningloberna, som anses
vara säte för minnesfunktionerna. Detta mycket intressanta fynd kräver
konfirmation i en större serie. Många av patienterna med kronisk alkoholism
uppvisade en höggradig generell nedsättning av hjärnans blodcirkulation,
som tyder på att det mångåriga missbruket successivt leder till en
förlust av nervceller i hjärnans grå substans. Denna störning kan således
med de nämnda metoderna dels mätas kvantitativt, dels i viss mån lokaliseras
till skilda delar av stora hjärnan.

Det ter sig angeläget att undersöka flera patienter med kronisk alkoholism
för att klarlägga alkoholens effekter i centrala nervsystemet bättre.
Resultaten hittills antyder att akut alkoholförgiftning framkallar en ökad
cirkulation i hjärnan och att upprepade intoxikationer leder till eu successiv
funktionsnedsättning och slutligen undergång av hjärnans nervceller.
Huvudresultatet av undersökningen är således att dessa effekter på Iijiirnans
nervceller nu kan mätas kvantitativt.

Professor Holger Hydén:

Specifik proteinsyntes i hjärnan vid inlärning

Institutet för neurobiologi vid medicinska fakulteten i Göteborg existerar
som en forskningsenhet sedan 1958. Även dessförinnan och från dåvarande
medicinska högskolans tillkomst 1949 arbetade vi på histologiska institutionen
med projekt, som föll inom neurobiologi.

Det vetenskapliga program som understöds av Jubileumsfonden berör
två av institutionens huvudprojekt. Det ena rör det funktionella sambandet
mellan nervceller och den andra typen av hjärnceller, gliaceller, samt gliacellernas
funktion i nervsystemet. Relationen mellan nervceller och gliaceller
demonstreras bl. a. av att gliacellernas närvaro runt nervcellerna är en förutsättning
för odling av nervceller. Genom inmärkning av radioaktiva substanser
i makromolekyler i isolerade nerv- och gliaceller söker vi påvisa
om en överföring av informationsrika molekyler, t. ex. RNA, kan ske från
glia- till nervcell. Vi har använt immunologiska metoder och framställt antiserum
mot gliaceller och nervceller i hjärnstammen på försöksdjur och
därigenom kunnat visa, att de bägge typerna av hjärnceller innehåller skilda
sorter av proteiner. De antikropps-framkallande proteinerna i nervcellerna
är specifika för hjärnan såsom organ under det att antigener, som är
bundna till glian, specifikt är lokaliserade till gliacellerna men existerar
också i andra kroppsceller. Detta neuroiinmunologiska projekt syftar till
att analysera olika delar av hjärnan med hänsyn till specifika proteiner.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Det är särskilt betydelsefullt att denna teknik kan utnyttjas för ett studium
av hjärnans funktion i anslutning till vårt andra huvudprojekt.

1962 publicerades från vår institution det första arbete, som visar alt
det sker en syntes av DNA-liknande kärn-RNA i nervceller som är engagerade
i en inlärningsprocess. Detta fynd har bekräftats i arbeten från fem
andra institutioner. Det var att förvänta, att det nysyntetiserade RNA i
hjärncellerna skulle ge upphov till en proteinsyntes. Vi har därför med de
mikrokemiska metoder, som utvecklats här, studerat dels proteiner som är
specifika för hjärnan och inte existerar i något annat organ, dels syntesen
av dessa och liknande proteiner vid inlärningsförsök hos råttor. Det finns
endast i nervvävnad ett surt protein, som utvecklas först några månader
efter födelsen hos människa. Vi har visat att detta protein ytterligare kan
separeras i fyra fraktioner, varav två är hjärnspecifika och utmärks av en
hastig omsättning. Metoderna tillåter en analys av en hundradels miljondels
gram protein. Genom immunologiska metoder fann vi, att detta protein
finns såväl i gliaceller som i nervceller och i de senare endast i kärnan.
Detta är intressant genom den teoretiska möjligheten att en delfunktion bos
det sura proteinet kunde vara att reglera genaktiviteten i nervcellerna.

Vid inlärningsförsök hos råtta studerades en utvecklingshistoriskt gammal
del av hjärnan, hippocampus. Kliniska och djurexperimentella fynd
anger att en inlärning och upplagring av information i långtidsminne icke
sker om hippocampus är skadad. Vi har därför studerat syntesen av tre
sura proteiner och deras omsättning i nervcellerna i en intressant sektor av
hippocampus. Under inlärningsprocessen sker en ökning av denna syntes.
För att söka klarlägga om denna syntesprocess är specifik för inlärning
eller inte, analyserades nervcellerna vid upprepad träning under en månads
tid. Vid den initiala träningen och vid återupptagen träning efter 14
dagars vila fann vi denna ökade proteinsyntes i nervcellerna. Men syntesen
av sura proteiner skilde sig inte från kontrolldjurens en månad efter den
initiala träningen och 14 dagar efter den sista träningsperioden. Detta talar
starkt för att den ökade syntesen av de tre sura proteinfraktionerna är specifik
för inlärningsprocessen. Om proteinsyntesen endast skulle ha varit ett
uttryck för ökad neuralfunklion, hade man kunnat förvänta sig en ökad
proteinsyntes också då träningen återupptogs en månad efter den initiala
inlärningen. Nu pågår analyser för att karakterisera sammansättning och
funktion hos dessa tre sura proteiner. Vidare analyseras RNA och proteinsyntes
och sammansättning inom andra hjärnområden vid inlärning.

Professor Erik Jorpes och docent Viktor Mutt:

Digestionshormoner för medicinsk diagnostik och terapi

Senare tiders nya teknik att med kromatografiförfaranden rena äggviteämnen
har öppnat möjlighet att utvinna de hittills kända hormonerna, som
under digestionsarbetet stimulerar tillflödet av magsaft, galla och bukspott
till tarmen. Två av dem, sekretin, som stimulerar flödet av bukspott, och
gastrin, som stimulerar magsaftsproduktionen, är kända sedan 1902 resp.
1905. 1928 upptäcktes ett hormon cholecystokinin, som kontraherar och
tömmer gallblåsan, och 1943 ett förmodat nytt sådant, pankreozymin, som
spolar ut enzymer från bukspottskörteln till tarmen. Det första av dem,
sekretinet, erhölls 1961 i ren form av en forskargrupp vid kemiska institutionen
vid Karolinska institutet, det andra, gastrinet, renframställdes 1964
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 35

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

av en forskargrupp i Liverpool, varvid dess kemiska struktur samtidigt
klarlades och ämnet syntetiserades. Sekretinets struktur utreddes av den
svenska gruppen 1966, varefter det syntetiserades av amerikanska forskare.
Den svenska gruppen fann vid utredningen av cholecystokininets och
pankreozyminets struktur, att de som två förmodade hormonerna är eu
och samma substans, som sålunda reglerar tillflödet av såväl galla som enzymer
från bukspottskörteln till tarmen.

Mot denna bakgrund har möjlighet öppnat sig att utnyttja hormonerna
ifråga. Gastrin används att mäta magens förmåga att producera saltsyra,
sekretinet likaså att avgöra om bukspottskörteln bär normal eller nedsatt
sekretionskapacitet. Cholecystokininet-pankreozyminet (CCK-PZ) kan utnyttjas
i många situationer, främst vid gallvägs- och tarmröntgen. Det utlöser
en omedelbar kontraktion av gallblåsan och underlättar utspolningen
vid operation och ibland spontanavgång av mindre gallstenar och lconkrement.
Det påskyndar rytmen i de spontana, kontinuerliga tarmrörelserna
och förkortar i hög grad tiden för en tarmröntgen. Möjligheten att s. a. s.
på beställning få ren bukspott resp. galla att rinna till i tolvfingertarmen
har utnyttjats för att påvisa cancerceller från pankreas eller gallgångarna
och tyfus- resp. kolerabaciller i gallblåsan hos bacillbärare.

För utredning av de berörda hormonernas användbarhet inom medicinen
har den svenska forskargruppen med stöd av statens medicinska och tekniska
forskningsråd samt med anslag från Riksbankens jubileumsfond vid
Karolinska institutet organiserat en försöksframställning i mindre skala.
Tack vare denna har under en följd av år kontakt kunnat upprätthållas
med forskare vid universitet och kliniska centra i olika länder, varjämte
material erhållits för studiet av ifrågavarande hormoners kemi och fysiologiska
verkningar.

Laborator Irma Åstrand och med. lic. Anders Englund:

Medicinsk studie i samband med driftsnedläggning inom Billeruds AB

Projektet avser att belysa i vad mån driftsnedläggningar inverkar på
»friställda» personers medicinska status. Samtidigt och samordnad med
detta projekt genomföres en sociologisk studie över driftsnedläggningens
verkan. Slutligen har nyligen igångsatts ett näringsgeografiskt projekt, som
ansluter till de båda övriga.

Studien genomföres vid fem företag inom Billerudskoncernen, där driftsnedläggning
varslats eller beslutats. Totalt omfattas ca 800 personer. Den
medicinska undersökningen omfattar frågeformulär beträffande tidigare
och nuvarande hälsotillstånd, enkel laboratorieundersökning, läkarundersökning
enligt standardiserat formulär samt arbetsprov på cykelergometer.
Den inledande undersökningen har på samtliga platser genomförts före det
definitiva beskedet om nedläggning. Uppföljning kommer att utföras medelst
frågeformulär av samma typ som vid den initiala undersökningen och
omfatta tre år. Det insamlade materialet kommer dels att behandlas utifrån
rent medicinska synpunkter vid Karolinska sjukhusets datacentral, dels
att korreleras till data hämtade ur den sociologiska undersökningen.

Bankoulskottets memorial nr 35 år 1969

Naturvetenskap

E. laborator Ivar Olovsson:

Studium av vätebindningar i biologiska modellföreningar

Vid kemiska institutionen vid Uppsala universitet har en forskningsgrupp
under min ledning sedan ett flertal år varit sysselsatt med systematiska
strukturundersökningar av enkla vätebundna föreningar. Det nu slartade
biologiska projektet utgör sålunda en vidareutveckling av detta allmänna
program. Det syftar till en undersökning av bindningsförhållandena
i enkla organiska föreningar, som ur vätebindningssynpunkt kan betraktas
som modeller för de mycket komplicerade biologiska systemen. Avsikten
är att systematiskt studera strukturerna hos sådana närbesläktade modellföreningar
och därvid närmare utreda olika faktorers betydelse för vätebindningarnas
styrka och allmänna egenskaper. Kännedom om sådana
grundläggande principer utgör en viktig förutsättning för klarläggande av
de biologiska processer, som till väsentlig del innebär bildande eller brytande
av vätebindningar.

Undersökningarna koncentreras i första hand till modellföreningar av
DNA (deoxiribonukleinsyral. DNA är den substans som bär den genetiska
informationen i cellen. Den består av en dubbelspiral, i vilken två sockerfosfatkedjor
hålls samman med vätebindningar mellan speciella baser (nukleotidbaser).
Dessa baser paras på ett mycket specifikt sätt till varandra.
Den genetiska informationen finns i sekvensen av baspar längs dubbelspiralen.
Vid celldelning bryts vätebindningarna successivt längs spiralen och
varje enkelspiral bildar sitt eget komplement. Den nya DNA-molekylen får
härigenom samma sekvens av baser som den ursprungliga. Emellertid finns
en viss sannolikhet att en väteatom i ett visst baspar hoppar över från ena
basen till den andra. De sålunda bildade »tautomera» baserna paras på ett
annat sätt, och vid nästa celldelning uppstår ett fel i den genetiska informationen
(en »mutation» uppstår). Vissa föreningar kan ersätta de ursprungliga
baserna i DNA, och många av dessa har en stark effekt på mutationsfrelcvensen.
Det är sålunda av stort biologiskt intresse att systematiskt
undersöka vätebindningarna hos föreningar som liknar de naturliga
nukleotidbaserna i DNA. Genom lämpliga substitutioner kan vätebindningsegenskaperna
successivt förändras och den biologiska funktionen modifieras.

Systematiska undersökningar av vätebindningar i enkla organiska föreningar
är av fundamentalt intresse även från allmän kemisk synpunkt. Studium
av bindningsförhållandena i närbesläktade föreningar utgör därvid
ett av de viktigaste leden i utforskningen av vätebindningens natur.

Professor Sixten Abrahamsson:

Studier av struktur och funktion av komplexa lipider av den typ
som förekommer i biologiska membraner

Lipidmembraner avgränsar de levande cellerna och bestämmer härigenom
utbytet mellan dessa och deras miljö. Membranerna kommer därmed
att påverka cellernas liv på ett avgörande sätt. Även i övrigt ingår de som
väsentliga struktur- och funktionskomponenter i cellernas organisation. En

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

av den molekylära biologins mest angelägna uppgifter synes därför vara att
lösa problemet om de biologiska membranernas uppbyggnad och struktur.

De lipidmolekyler som ingår i membraner uppvisar en för biologiska system
ovanligt hög grad av ordning. Det är därför i princip möjligt att med
hjälp av röntgendiffraktion direkt erhålla strukturinformation från preparerade
membraner. Tolkningen av de data som erhålles är dock mycket vansklig,
om man inte har grundläggande kunskap om strukturen av de i membranerna
ingående molekylerna. I projektet kommer den detaljerade molekylära
arkitekturen av sådana molekyler att systematiskt undersökas.
Komplexa lipider kommer att framställas direkt från naturliga membraner
och genom en kombination av renings- och syntesmetoder överföras
till homogena modellsubstanser. Dessa kan sedan studeras med röntgenoch
andra fysikaliska metoder med större säkerhet än från membraner
direkt preparerade lipider. Utnyttjande av sådana modell substanser möjliggör
dessutom en systematisk variation av den kemiska sammansättningen
för studium av sambandet mellan struktur och biologiska egenskaper.

Professor Lennart Philipson:

Strukturundersökningar av biologiska makromolekyler

Forskningsprogrammet omfattar strukturundersökningar av biologiska
makromolekyler. Denna typ av forskning, s. k. strukturell molekylärbiologi,
bedrivs i Uppsala av flera forskargrupper, lokaliserade dels till Wallenberglaboratoriet,
dels till lantbrukshögskolan. Arbetet har nu avancerat
så långt att vi vet att man kan erhålla detalj strukturen av två biologiskt
viktiga molekyler, enzymerna karboanhydras och allcoholdehydrogenas,
samt erhålla väsentlig information om strukturen av ett virus, Satellit tobaksnekrosviruset.

Primärstrukturen av ett stort antal proteiner är nu känd. På senaste
åren har strukturen av antikroppar tilldragit sig stort intresse och man
vet nu i stort hur dessa proteinmolekyler är uppbyggda. Ett intensivt forskningsarbete
världen över pågår nu för att i detalj fastställa dessa strukturer.
För den medicinska forskningen måste lösandet av antikroppsstrukturen
betraktas som en av de väsentligaste uppgifterna, då det direkt berör
frågor som immunitet, allergi och transplantation.

De vetenskapliga förutsättningarna att under nästa femårsperiod med
ett gott resultat fullfölja detta program finns alltså, men de instrumentella
resurserna har tidigare saknats. För att utföra detta arbete fordras insamling
och bearbetning av ett omfattande datamaterial för de röntgenkristallografiska
studierna, varför en automatisering är helt nödvändig. Högupplösande
elektronmikroskop och avancerad apparatur för de biokemiska
studierna, vilka måste föregå det röntgenkristallografiska arbetet, är likaledes
nödvändiga.

Med den instrumentering som vi erhållit från Jubileumsfonden har våra
resurser jämställts med dem som motsvarande grupper i utlandet förfogar
över.

Docent Sven Björk och dipl.-phys. Olaf Meyer:

Restaurering av sjöar med kulturbeting ad hypolimnisk syrgasdcficit
Under senare tid har bl. a. statliga och kommunala myndigheter visat

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

mycket stort intresse för att få utrett, vilka möjligheter som står till buds
för att åstadkomma en miljömässig standardhöjning beträffande sjöar, som
utnyttjas som recipienter och därvid — med synnerligen besvärande följder
— överexploaterats. Forskningen på detta område måste bedrivas på
bred front, eftersom behandlingsmetodiken nödvändigtvis får varieras från
fall till fall beroende på differenserna i sjötyp, i art och grad av förorening,
i målsättningen för restaureringsarbetet etc. Vidare krävs att forskningsverksamheten
bedrives som ett limnologisk-tekniskt lagarbete.

För lösandet av de speciella problem, som föreligger vid restaurering av
djupa sjöar, har samarbete etablerats mellan limnologiska institutionen
vid Lunds universitet och Atlas Gopco AB. I sjöar av denna typ medför den
av avloppsvattentillförseln förorsakade produktionsökningen av bl. a. plankton
efter hand syrgasbrist i de djupare vattenlagren under en avsevärd del
av året. Då total syrgasbrist uppstår, sker en radikal förändring i sjöns karaktär
beroende på att ett utflöde av fosfor och kväve från sedimenten nu
sätter in. Planktonproduktionen ökar mycket snabbt med ytterligare starkt
försämrade syrgasförhållanden som följd. I sjöar med ringa vattenomsättning,
vilka nått detta stadium, medför en eliininering av avloppsvattentillförseln
inte att deras tillstånd nämnvärt förbättras. Restaureringsåtgärder
är i dessa fall nödvändiga.

För att bryta strömmen av växtnäringsämnen från sediment till vatten
och därmed hämma planktonproduktionen samt vidare för att bl. a. göra
hela vattenmassan tillgänglig för exempelvis fisk, är det nödvändigt att
syrgasförhållandena i de botten-nära vattenskikten förbättras.

Väsentligen två typer av restaureringsåtgärd skall inom ramen för föreliggande
projekt undersökas och provas, varvid varje typ skall appliceras
på vardera två sjöar. Således skall s. k. bubbling, alltså utsläpp av tryckluft
genom perforerade vid sjöbotten förlagda slangar, tillämpas på relativt
grunda sjöar (djup ca 5 in), varmed väsentligen en artificiell förlängning
av totalcirkulationen i sjön åstadkommes. Vid relativt djupa sjöar (djup
ca 10 m) skall det syrefattiga bottenvattnet sugas upp med hjälp av tryckluftdrivna
mammutpumpar, syresättas dels genom kontakt med tryckluften
i pumpen, dels genom turbulent strömning i en öppen, på sjön flytande
några hundra meter lång ränna, och sedan släppas ned till samma djup
igen, så alltså att den termiska skiktningen i sjön inte störes. Ev. kombineas
metoden med fällning.

Målet med projektet är att klarlägga dels de limnologiska konsekvenserna
av dessa ingrepp, dels de i sammanhanget uppträdande ekonomiskt-tekniska
problemen.

Den limnologiska sektorn i forskningsprojektet innefattar undersökningar
över de synnerligen komplicerade sambandsförhållanden och förändringsförlopp
beträffande miljö och organismvärld, som inträffar då man
med nämnda tekniska metoder åter ökar syrgashalten i de djupare vattenskikten.
Till de limnologiska forskningsuppgifterna hör exempelvis studiet
av sedimentens egenskaper, av ämnesutbytet mellan botten och vatten, av
vattenbeskaffenheten på olika djup, av förändringar i sammansättning och
produktion av plankton samt av fiskars och andra djurs kolonisation av
de delar aAr sjöarna, där syrgasbrist och svavelväteförekomst omöjliggjort
deras uppträdande. I flertalet fall är det fråga om komparativa undersökningar,
varvid situationen före behandlingen jämföres med situationen efter
densamma.

Den tekniska sektorn i forskningsprojektet innefattar undersökningar

Bankoutskottets memorial nr 35 är 1969

över de väsentligen strömningstekniska och fysikaliska effekter i de aktuella
sjöarna, som olika utföranden eller arbetssätt av den för ingreppet valda
utrustningen betingar. Avsikten är självfallet att studera hela kedjan av
orsakssammanhanget: tekniska åtgärder — direkta konsekvenser av fysikalisk
natur — följdverkningar av limnologisk natur.

Den ekonomiska sektorn i forskningsprojektet innefattar först och främst
en noggrann analys och utvärdering av kostnaderna för restaureringsingrepp
av den beskrivna typen, så som de skulle uppträda i framtiden, när
metodernas verkningssätt kan anses vara väsentligen kända. Vidare skall
olika försök till minimering av kostnaderna utföras, dock alltid med sikte
på sambandet mellan förändringen av det tekniska ingreppsförfarandet
och dess limnologiska konsekvenser.

Projektet innebär utomordentligt värdefulla forskningsmöjligheter inom
sjörestaureringsområdet. Avsikten är att resultaten skall komma till omedelbar
användning i det aktiva miljövårdsarbetet.

Docent Anders Rapp:

Jorderosion i Tanzanias och Kenyas torrområden

Projektet omfattar eu undersökning av den aktuella jorderosionen, dess
former, utbredning och hastighet i valda områden i Östafrika, främst Tanzania.

Jorderosion i form av ytavspolning, ravinbildning och vinderosion uppges
förekomma i allt större omfattning till följd av överexploatering från
en ökande befolkning med växande boskapshjordar, hårdare betning och
planlös bränning eller röjning av ömtåliga markområden. Av de mångfaldiga
skadeverkningar, som jorderosion medför, kan följande tre effekter
särskilt framhållas: förlust av odlingsbar mark eller betesområden, ökade
vattenförluster genom minskad infiltration av regnvatten och snabb avrinning
på blottad mark med ytkrusta, igenslamning och förlust av vattenreservoarer
i flodloppen.

Projektet i Östafrika påbörjades under september—december 1968 och
kommer att fortsättas under de två följande åren. Undersökningen utföres
i samarbete med »Bureau of Resource Assessment and Land Use Planning»
vid universitetet i Dar es Salaam. Flygbildsanalys, sammanställning av
opublicerade data ur de östafrikanska jordbruks- och vattenvårdsmyndigheternas
arkiv samt rekognosceringsresor i fält har utförts i Tanzania och
Kenya under hösten 1968 av projektledaren och hans medarbetare. På basis
av de därvid vunna erfarenheterna har tre representativa områden i
Tanzania utsetts för närmare, kontinuerliga undersökningar. Ett av dessa
områden har permanent vattenföring i vattendragen året runt men stor
skillnad mellan lågvatten under torrtid och högvatten under regntid. De två
övriga områdena har vattenförande bäckar endast under regntid.

De valda områdena är följande:

1) Ett dräneringsområde vid Morogoro, på norra sluttningen av Ulugurubergen,
Tanzania. Området upptages övervägande av småjordbruk på
mycket branta sluttningar av upp till 35° lutning, vilka förr har varit klädda
av bergsregnskog. Odlingen har av myndigheterna bedömts som ytterst
ogynnsam med skadeverkningar i form av erosion, vattenförlust och häftiga
avrinningsflöden.

2) Ett eller flera dräneringsområden vid Dodoma i centrala Tanzania.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Klimatet är av semiarid typ med lång torrtid. Vegetationen är övervägande
gräs- och busksavann. Trots att terrängen är flack, är erosionen synnerligen
svårartad, vilket bl. a. framgår av de många delvis igenslammade vattenreservoarerna.
Området har övervägande röd vittringsjord på ett underlag
av urberg: gnejs och granit.

3) Ett eller två dräneringsområden väster om Arusha, norra Tanzania.
Området har liknande terräng och klimat som Dodoma men har till skillnad
mot detta övervägande gräsmarker och svarta vittringsjordar på unga
vulkanbergarter. Även här finns flera igenslammade vattenreservoarer med
vissa grunddata rörande vatten- och sedimentbudget. De ger en lämplig utgångspunkt
för en undersökning av erosionens omfattning, art och intensitet
i tillhörande dräneringsområden.

Professor Sven L. Jansson:

Bördighetsstudier

Liksom så mycket annat på miljövårdens område har frågan om odlingsmarkens
vård och underhåll, jordbrukets markvård, aktualiserats under
efterkrigstiden. Ensidig och specialiserad växtodling och djurhållning har
skapat markvårdsproblem, som vi tidigare haft föga känning av.

Forskning måste lägga grunden till markvårdsåtgärderna, bl. a. genom
att klarlägga hur marken reagerar för olika former av utnyttjande. Denna
forskning är tids- och kostnadskrävande. Den kräver å ena sidan långsiktiga
odlingsförsök i fältmässig skala och på olikartade lokaler, å den andra
detaljerade specialundersökningar i vegetationsgård och på laboratoriet.

Projektets syfte är att ge en vetenskaplig belysning av de naturliga betingelsernas
och odlingsåtgärdernas roll i uppbyggandet och bevarandet av
produktiva (bördiga) odlingsmarker under våra förhållanden. Dess tyngdpunkt
ligger på 12 st. studiefält eller fältförsök utlagda på platser med
skiftande mark- och klimatförhållanden i Syd- och Mellansverige. Projektet
börjades redan år 1957 och fick full omfattning år 1966. Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond har beviljat medel för dess genomförande under
fyraårsperioden 1969—1972. Fram till 1969 har medel ställts till förfogande
av Stiftelsen Svensk växtnäringsforskning. Projektets fortsättning
efter 1972 är ännu ett olöst problem. Säkert är att det behöver fortsättas
under avsevärd tid efter detta år. Odlingsmarken är dessbättre en naturresurs,
som i många avseenden reagerar långsamt för våra ingrepp.

Vart och ett av de nämnda 12 studiefälten omfattar 1,5 ha åkerjord. På
denna yta är 64 försöksrutor utplacerade, representerande 36 olika försöksled.
Varje studiefält drives som ett litet jordbruk med kontroll och
registrering av alla odlingsåtgärder, klimatförhållanden och skörderesultat.
De senare kompletteras med analyser av jord och gröda. Fälten arrenderas
genom långtidskontrakt. För sökspatruller med fullständig utrustning
av försöks- och jordbruksredskap utför alla odlings- och försöksåtgärder.

I de prövade odlingsåtgärderna ingår driftsformen (växtföljdens utformning),
skörderestbehandlingen och växtnäringstillförseln (gödslingen). Å
ena sidan studeras markens motståndskraft mot kemisk-biologisk utarmning,
å den andra penetreras hur högt avkastningen kan stegras med hjälp
av balanserad odling och fullgod växtnäringsför sörj ning (god markvård).
Beträffande sin uppläggning, omfattning och planering på lång sikt har
projektet ingen motsvarighet på andra håll.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

På varje studiefält prövas två växtföljder, en kreatursbetonad med vallodling
och en kreaturslös utan vallodling. I den förra användes stallgödsel,
i den senare nedbrukas alla skörderester. Inom varje växtföljd inriktas
markens fosfor-kaliumstatus på fyra nivåer, utarmning, underhåll, långsam
förbättring och snabb förbättring. På varje fosfor-kaliumnivå prövas
fyra kvävegödslingsintensiteter, ingen, svag, »optimal» (enligt hittillsvarande
erfarenheter) och stark kvävegödsling.

Parallellt med fältförsöken pågår specialarbeten med försöksjordarna
i kärl och på laboratoriet. I dessa undersökningar kan vissa av de i fält
vidtagna åtgärderna accentueras och jordmaterialets förändringar accelereras,
varigenom preliminära riktvärden för den kommande fältmässiga
utvecklingen kan erhållas.

De äldsta, år 1957 anlagda studiefälten ligger alla i Malmöhus län. På
dem har nu tre 4-åriga växtföljdsomlopp fullbordats. De erhållna resultaten
har anknytning till flertalet av den sydsvenska växtodlingens aktuella
problem och lämnar en värdefull belysning av dessa. Detta är dock endast
en början till vad som kan väntas, då projektet drivits konsekvent under
ytterligare någon tid. Projektet har alla utsikter att kunna lämna grundläggande
bidrag till utformningen av odlingsmarkens vård och underhåll.

Professor Lars Gunnar Sillén, docent Georg Biedermann
och civilingenjör Tom Wallin:

Automatisering av kemiska precisionsmätningar och tillämpning
på jämvikter i havsvatten

Projektet har två syften. Det ena är allmänt: att arbeta ut ett system
där en liten datamaskin kan styra ett antal helt oberoende apparaturer för
precisionsmätningar. Det andra syftet är att använda detta system för att
undersöka särskilda kemiska problem i vattenlösning.

Ett av de främsta målen för vår forskargrupp är att bedriva grundforskning
om jämvikter i vattenlösning. Lösningskemi (också kallad jämviktsanalys)
är emellertid en viktig hjälpvetenskap. Analytisk kemi och biokemi
är starkt beroende av framsteg inom jämviktsanalytisk forskning. Många
industriella förfaranden behöver pålitliga jämviktsdata. Vid undersökning
av viktiga frågor i samband med miljövård (t. ex. vattenrening) spelar lösningsjämvikter
en framträdande roll.

Den mätmetod som givit högsta precisionen har hittills visat sig vara
mätning av elektriska spänningen mellan elektroder i de lösningar som
undersökts. Beräkningarna på mätsiffrorna görs sedan 7—8 år tillbaka på
datamaskin; tidigare omöjliggjordes angrepp på många intressanta system
redan av räknearbetets omfång. Om man vill få en tillräcklig mängd
experimentella data fordras emellertid fortfarande långa och tröttande mätserier,
ibland utsträckta över flera dygn.

Vid institutionen har redan utvecklats ett automatiskt system, som självt
kan utföra en försöksserie (t. ex. en emk-titrering av hög precision) av flera
dygns längd, om man bara givit det en hålremsa med instruktioner om
åtgärder, väntetider osv. Detta har bl. a. givit oss uppslag till hur man
skulle kunna styra en rad olika försök med hjälp av en liten datamaskin.

På vissa laboratorier har man låtit en datamaskin ta hand om ett instrument,
eller möjligen en serie samverkande apparater. Vad vårt projekt syf -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

tar till är ett system, där datamaskinen (i vårt fall en PDP/81) skall kunna
styra 10—15 olika försök så att man kan sätta igång dem eller avbryta
dem helt oberoende av varandra och så att mätdata för varje system samlas
och matas ut på ett praktiskt användbart sätt. När systemet är färdigbyggt
är det vår avsikt att tillämpa det på en rad kemiska problem av särskilt
intresse för kemin i havsvatten och andra naturliga vatten.

Systemet bör också ha en betydligt allmännare tillämpning. T. ex. bör
det utan större svårighet kunna användas för även optiska mätningar
(spelctrofotometri), eller mätning av värmeutveckling vid kemiska förlopp
(kalorimetri).

Vi avser att så snart som möjligt föra in systemet även i undervisningen,
så att blivande kemi- och bergsingenjörer (och givetvis licentiander och
doktorander) skall få en inblick i de möjligheter som datatekniken ger
att lösa invecklade experimentella uppgifter.

Möjligheten att automatisera datainsamlingen för ett stort antal oberoende
system kan komma att medföra en lika stor omvälvning i forskarlagets
arbetssätt som den tidigare överflyttningen av det hårda räknearbetet
till datamaskinerna. Dels får forskaren mer tid att följa med i litteraturen,
planera och förbereda nya försök och tänka över resultaten, dels
får han möjlighet — utan att det egentligen tar honom mer tid —- att angripa
problem som tidigare hade varit helt utanför hans möjligheter.

Humaniora

Professor Sven Rubenson:

The Survival of Ethiopian Independencc

The aim of this project is to make a study of the diplomatic, political
and military history of modern Ethiopia (1850—1950) with special emphasis
on the faetors that contributed to the survival of Ethiopian independence.
The interplay between pressures ereated by foreign powers during the
period of European colonialism in Africa and development away from
ethnic principalities towards a unitary state in Ethiopia is being studied.
Hopefully the project will lead to a better understanding of the unique
features of the Ethiopian state as well as the diffieult integration and
security problems that still remain to be solved.

Only preliminary steps to secure a complete review of the Italian archival
sources have been taken so far. The collecting of oral tradition will begin
in June 1969.

Professor Wilhelm Holmqvist:

Struktur och förändring i det svenska samhället under det första
årtusendet av vår tideräkning, särskilt med hänsyn till förhållandena
i Mellansverige

Projektet baseras till stor del på det rika material som kommit i dagen
vid de arkeologiska undersökningarna på Helgö. Man har där påträffat
betydande lämningar av ett forntida samhälle, som till typen avviker ifrån
hittills kända mönster. Det ger nya aspekter på kulturförhållandena i Sve -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

rige under de århundraden som närmast föregår vårt lands definitiva införlivande
i den kristna västerländska kulturen.

Framför allt fäster man sig vid de stora metallverkstäderna på Helgö
och det rika importmaterialet, varigenom denna plats klart skiljer sig ifrån
det omgivande bondesamfundet. I stället kan man säga att Helgö, trots det
att dess högblomstring torde infalla redan under 400- och 500-talen e. Kr.,
förebådar den nrbana utveckling som började med Birka under 800-talet
och sedan fortsatte i det medeltida stadssamhället.

Projektet är tvärvetenskapligt och sammansatt av arkeologer, historiker,
filologer, kulturgeografer och metallurger samt tekniker av annan art. Avsikten
är att från de olika utgångspunkter dessa fackmän representerar
söka fånga en bild av det svenska samhället under den tid — yngre järnåldern
— då man börjar skymta de första spåren av en svensk riksorganisation
och statsledning.

Stor vikt kommer man alt fästa vid näringsgeologiska och näringspolitiska
förhållanden, vid teknikens utveckling samt vid handel och samfärdsel.
Helhetsbilden hoppas man vinna vid jämförelser inte endast inskränkta
till det mera begränsade nordiska området utan utsträckta till
europeisk kultur överhuvudtaget.

Professor Porphyrios Dikaios:

Bearbetning av arkeologiskt material från Cypern

Under åren 1927—1931 utförde en svensk expedition systematiska arkeologiska
utgrävningar på Cypern syftande till att genomföra en allsidig
undersökning av öns kulturhistoria från äldsta tid till och med antikens
slut. Omkring 375 gravar, boplatser, tempel och palats från olika epoker
bidrog med det nödvändiga materialet av lösa fynd och fasta fornlämningar.
Expeditionen stod under ledning av tre svenska forskare, som sedermera
fick de cypriotiska myndigheternas tillstånd att till Sverige medföra en stor
del av de anträffade lösa föremålen. Bearbetningen av detta material har
ännu inte kunnat slutföras.

Det planerade forskningsprojektet syftar till en samhällsvetenskaplig
bearbetning av det arkeologiska materialet från Cypern. Genom sin placering
i den östra delen av Medelhavet har ön kommit att spela en utomordentligt
viktig roll i förmedlandet av idéer från öst till väst och vice versa,
och antika traditioner på alla områden har kunnat överleva. Cypern äger
och ägde element som underlättar ett förstående av alla perioder i den
mänskliga utvecklingen. Genom att studera materialet från arkeologisk och
historisk synpunkt kan man förstå den nutida kombinationen av politisk
och religiös makt i ärkebiskop Makarios’ gestalt, något som inte saknar
slående paralleller i det förflutna.

Docent Ingvar Holm:

Samband mellan form, upplevelse och påverkan inom de
föreställande konstarterna

De undersökningar som för närvarande slutförs inom ramen för Jubileumsfondens
anslag avser att klargöra förhållandet mellan vissa formella

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

egenskaper hos ett teaterverk eller en film och dessa verks möjlighet att
stimulera en upplevelse eller kommunicera ett innehåll.

Redan vid definitionen av konstverket (i teateravsnittet = det på scen
framförda dramat) förutsätts en komplex tillkomstsituation: en författare
skriver texten, en teaterchef väljer den under hänsynstagande till ekonomiska,
publiktekniska och andra faktorer, en regissör letar fram ett eget
mer eller mindre exklusivt tolkningsalternativ, varefter det komplicerade
spelet mellan regissör, scenograf, inspicient, ekonom och (först och sist)
skådespelare kan börja — allt på väg mot en slutprodukt, som på alla plan
speglar kompromisser till förmån för det genomförbara.

För beskrivning av den slutliga produkten och dess möjlighet har ett
antal standardprogram utformats, som skall kunna ge valida innehållsanalyser.
I den första etappen har beskrivningen och utarbetandet av undersökningsinstrumentet
stått i förgrunden. Ett antal studier, som redan tidigare
hade påbörjats, slutförs inom budgetramen. Helt färdig är en stilundersökning
som avser granskning av innehållet i två stil- och epokbegrepp,
som flitigt använts i dramats och teaterns historia, nämligen »naturalism»
(tidsram 1872—1892), och »expressionism» (1910—1925). Från
dessa perioder har dragits ett antal »manifest», vilka under resp. epok propagerat
för naturalism resp. expressionism. Samtliga de dramer, som i de
lästa manifesten har nämnts som representativa för vederbörande
stil, har rangordnats efter antal omnämnanden i den totala
manifestmängden. De 30 oftast nämnda dramerna har sedan innehållsanalyserats.
Samma kodlista (430 item) har använts vid undersökningen av
båda ismerna.

Bland delresultaten — utöver möjligheten att isolera propagandaattityder
och felbedömningar hos historiker som beskrivit epokerna — har framkommit:
1) nya resurser att kartlägga växlande relationer i dramerna till
sociala, religiösa och andra värderingar under resp. tidsperiod; 2) vissa
nya möjligheter till kartläggning av skiftande avsikter med dramatiken
under resp. epoker (beskrivande, propagerande, infiltrerande osv.); 3)
rollurvalets och interaktionens spegling av samtida kulturella och sociala
konfliktsituationer; 4) de olika epokernas inbördes relationer (attraktion,
repulsion; »påverkan», avståndstagande).

Den kodningslista, som utvecklats under arbetet med stilundersökningen,
är ett av de viktigaste instrumenten för de fortsatta studierna.

Under våren slutförs (som etapp 2) tre delundersökningar av teaterns
möjlighet att oavsett det från författarens sida beräknade budskapet genom
rolltolkning, rytm och bild »styra» en publik till en viss uppfattning
av en text.

Den tredje etappen, som också beräknas föreligga färdig inom ramen för
hittills beviljade anslag, avser studium av registrerade intentioner från regissörens
sida och möjligheten att kommunicera dessa till en publik. Material
för denna del av undersökningen är en enkätundersökning av publiken
vid en Romeo-och-Julia-uppsättning i Malmö samt av en försökspublik
vid Ingmar Bergmans Nattvardsgästerna (de båda produkterna har valts
av tekniska skäl som för söksmaterial för att utveckla en metod).

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

övrigt

Ingeniörsvetenskapsakademien:

Framtidsforskning

Ingeniörsvetenskapsakademien studerar genom en särskild kommitté
förutsättningarna för att starta ett svenskt institut för framtidsstudier. Det
av Jubileumsfonden beviljade anslaget används för delfinansiering av kommitténs
utredningsarbete.

Kommittén skall klarlägga vilka aktiviteter som för närvarande existerar
eller planeras inom området framtidsstudier såväl inom som utom Sverige.
Man kommer också att studera ev. samspel mellan de aktiviteter som
görs på området.

En annan uppgift för kommittén är att söka analysera behoven av framtidsstudier
i Sverige. Behovsinventeringen skall ligga till grund för ett ev.
beslut att inrätta ett särskilt institut. Kommittén skall föreslå målsättning
för ett sådant institut och även hur finansiering och huvudmannaskap skall
ordnas.

Det är en grundläggande tanke i kommitténs arbete att ett svenskt institut
för framtidsstudier bland huvudmännen skall räkna alla viktigare
sektorer av samhället, alltså representanter för stat, kommun, näringsliv
och högre utbildning. Institutet skall arbeta med resurser som gör det möjligt
att bedriva tvärvetenskapliga studier och institutet skall kunna använda
sig av delundersökningar och prognoser framställda inom olika sektorer
av samhället. De alternativa helhetsbilder av ett framtida samhälle, som
kommer fram som ett resultat av institutets arbete, skall kunna ställas till
olika intressenters förfogande för alt utgöra underlag för långsiktig planering
och mer specialinriktade prognoser inom resp. sektorer. Institutet
skall kunna stimulera till forskning inte bara vad avser metoder för framtidsstudier
utan också vad gäller den komplicerade samverkan som äger
rum mellan olika samhällssektorer.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Statistiska uppgifter

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond 7/10 1965—lljl2 1968

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar	Avslagna ansökningar	Summa	Beviljat be-lopp i % av totalbeloppet
Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp
Samhällsvetenskap.........	148	24 949	73	14 734	221	39 683	49,9
Ekonomisk historia.......	16	1 355	5	454	21	1 809	2,7
Företagsekonomi.........	14	1 741	8	1 234	22	2 975	3,5
Nationalekonomi.........	10	1 601	7	1 736	17	3 337	3,2
Kulturgeografi...........	21	5 961	4	1 294	25	7 255	11,9
Sociologi och socialpolitik.	22	2 953	24	5 063	46	8 016	5,9
Statistik.................	18	1 980	2	2 002	20	3 982	4,0
Statskunskap............	13	4 179	7	517	20	4 696	8,4
Forskning om forskning...	5	554	1	135	6	689	1,1
Psykologi/pedagogik......	22	3 833	15	2 299	37	6 132	7,7
Juridik/kriminologi.......	7	792	—	—	7	792	1,6
Socialmedicin/psykiatri......	18	3 140	4	999	22	4 139	6,3
Övrig medicin..............	10	2 086	5	2 503	15	4 589	4,2
N atur vetenskap............	20	10119	13	20 203	33	30 322	20,3
Teknik....................	5	1 360	13	9 646	18	11 006	2,7
Humaniora................	29	4 820	26	6 827	55	11 647	9,7
Informationsbehandling.....	2	1 500	2	2 111	4	3 611	3,0
Övrigt....................	5	1 924	11	635	16	2 559	3,9
Summa	237	49 898	147	57 658	384	107 556	100,0

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond under år 1968
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar	Avslagna ansökningar	Summa	Beviljat be-lopp i % av totalbeloppet
Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp
Samhällsvetenskap.........	50	6 666	13	1 761	63	8 427	39,9
Ekonomisk historia.......	2	379	—	—	2	379	2,3
Företagsekonomi.........	7	657	2	236	9	893	3,9
Nationalekonomi.........	1	118	2	193	3	311	0,7
Kulturgeografi...........	6	1 169	2	296	8	1 465	7,0
Sociologi och socialpolitik.	10	1 088	6	988	16	2 076	6,5
Statistik.................	4	423	—	—	4	423	2,5
Statskunskap............	6	823	1	48	7	871	4,9
Forskning om forskning...	2	59	—	—	2	59	0,4
Psykologi/pedagogik......	11	1 730	—	—	11	1 730	10,4
Juridik/kriminologi.......	1	220	—	—	1	220	1,3
Socialmedicin/psykiatri......	6	515	—	—	6	515	3,1
Övrig medicin..............	7	1 260	1	488	8	1 748	7,6
Naturvetenskap............	10	5 880	7	17 123	17	23 003	35,2
Teknik....................	2	180	4	3 563	6	3 743	1,1
Humaniora................	10	1 290	7	2 428	17	3 718	7,7
Informationsbehandling ....	—	—	—	—	—	—
Övrigt ...................	2	907	3	126	5	1 033	5,4
Summa	87	16 698	35	25 489	122	42 187	100,0

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Innehållsförteckning

sid.

Kulturgeografi

Professor Gunnar Arpi och fil. kand. Sune Berger, Uppsala universitet: Näringsgeografisk
studie i samband med nedläggningar av fem arbetsställen vid
Billeruds AB........................................................ 8

Statskunskap

Professor Jörgen Westerståhl och docent Stig Hadenius, Göteborgs universitet:

Innehåll och struktur hos massmedia.................................... 9

Fil. lic. Ingemar Dörfer, Stockholms universitet: Svensk flygindustri 1945—1965 10

Mr. Brian Urquhart, New York: Dag Hammarskjöld’s year as Secretary-General 10

Företagsekonomi och nationalekonomi

Civilekonom Carl-Axel Stael von Holstein, Handelshögskolan i Stockholm:

Praktiska tillämpningar av Bayesiansk beslutsteori på ekonomiska problem 12

Ekon. lic. Ulf Lundman, Handelshögskolan i Stockholm: Studium av informations-
och transaktionsbeteende på aktiemarknaden...................... 13

Civilekonom Bolf A. Back, fil. kand. Hans Dalborg och civilekonom Lars
Otterbeck, Handelshögskolan i Stockholm: Utveckling inom företag i skilda

miljöer 1957—1967................................................... 13

Professor Bertil Näslund och fil. kand. Björn Leonardz, Stockholms universitet:
Studium av några företagsekonomiska problem rörande industriforskningens
ekonomi............................................................ 14

Statistik

Universitetslektor Ove Frank, Stockholms universitet: Systemanalys med san nolikhetsteoretiska

och grafteoretiska metoder........................... 14

Pol. mag. Jan Nordlander och fil. kand. Lennart Gustafsson, Umeå universitet:
Studier av optimala stickprovsplaner med speciell inriktning på utnyttjande

av hjälpinformation.................................................. 15

Studier av stickprovsteorier vid ändliga populationer med speciell inriktning
på upprepade stickprovsundersökningar................................. 15

Sociologi och socialpolitik

Docent Birger Lindskog, Uppsala universitet: Märstaundersökningen. En studie

av social och kulturell förändring...................................... 16

Sveriges sociologförbund: Uppbyggande av ett samhällsvetenskapligt dataarkiv 16

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

sid.

Professor Karl-Erik Wärneryd, ekon. lic. Kjell Nowak och fil. kand. Dan
Lundberg, Handelshögskolan i Stockholm: Information i massmedia — dess

användning och effekter.............................................. 17

Professor Ludwig L. Geismar, Rutgers — The State University, USA, och
Stockholms universitet: Cross-National Research on Family Functioning and
Disorganization...................................................... 18

Psykologi och pedagogik

Professor Torsten Husén, Lärarhögskolan i Stockholm: International Project

for the Evaluation of Educational Achievement.......................... 19

Professor Mats Björkman, Umeå universitet: Slutledningsprocessernas psykologi 20
Docent Lars Kebbon, Skandinaviska Testförlaget, Stockholm: Psykologiska

testmetoders tillämpbarhet inom skilda samhällsområden................. 21

Laborator Sigvard Rubenowitz, Göteborgs universitet: Psykologiska aktive ringsproblem

inom åldringsvården...................................... 22

Fil. lic. Daisy Schalling, Karolinska institutet: Kriminologisk differentiell forskning.
............................................................... 23

E. laborator Gunnar Goude, Stockholms universitet: Perceptuell utveckling
och inre aktiveringsmekanismer hos fisk................................. 24

Juridik

Professor Ingemar Hedenius, Uppsala universitet, och professor Jan Hellner,
Stockholms universitet: Kausalitetsfrågor inom juridiken, särskilt skadeståndsrätten,
från rättsvetenskaplig och filosofisk synpunkt............... 25

Socialmedicin och psykiatri

Professor Gunnar Lindgren, Lunds universitet: Jordbrukets socialmedicin. ... 26

Med. lic. Robert Olin och socionom Maj-Britt Inghe, Karolinska institutet:

Alkoholisthustrur.................................................... 27

Med. lic. Magnus Kihlbom och fil. lic. Nils Olov Näs, Stockholms universitet:

En epidemiologisk och socialpsykologisk undersökning av narkotikabruk

bland studerande vid Stockholms universitet............................ 27

Överläkare Ulf Otto, Centrallasarettet, Kristianstad: Efterundersökning av

barn och ungdomar som gjort självmordsförsök.......................... 27

Med. lic. Elisabet Sjövall, Göteborgs universitet: Kvinnors totala graviditetsvolym
i relation till födda och omhändertagna barn...................... 28

Medicin

Professor Gunnar Ågren och forskningsassistent Sten-Åke Liedén, Uppsala
universitet: Framställning av proteinkoncentrat för humankonsumtion från

oljefrön............................................................. 29

Docent Leif Hambraeus, Uppsala universitet: Inrättande av en klinisk-metabolisk
enhet vid barnmedicinska kliniken å Akademiska sjukhuset i Uppsala
jämte inledande verksamhet med metaboliska balansstudier på barn under en
3-årsperiod.......................................................... 31

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

sid.

Docent David Ingvar, Lunds universitet: Störningar i hjärnans blodcirkulation

vid alkoholmissbruk................................................. 31

Professor Holger Hydén, Göteborgs universitet: Specifik proteinsyntes i hjärnan
vid inlärning.................................................... 32

Professor Erik Jorpes och docent Viktor Mutt, Karolinska institutet: Di gestionshormoner

för medicinsk diagnostik och terapi.................... 33

Laborator Irma Åstrand och med. lic. Ångers Englund, Arbetsmedicinska institutet:
Medicinsk studie i samband med driftsnedläggning inom Billeruds AB 34

Naturvetenskap

E. laborator Ivar Olovsson, Uppsala universitet: Studium av vätebindningar i

biologiska modellföreningar............................................ 35

Professor Sixten Abrahamsson, Göteborgs universitet: Studier av struktur och
funktion av komplexa lipider av den typ som förekommer i biologiska membraner.
............................................................. 35

Professor Lennart Philipson, Uppsala universitet: Strukturundersökningar av

biologiska makromolekyler............................................ 36

Docent Sven Björk, Lunds universitet, och dipl.-phys. Olaf Meyer, Atlas Copco
AB: Restaurering av sjöar med kulturbetingad hypolimnisk syrgasdeficit 36
Docent Anders Rapp, Uppsala universitet: Jorderosion i Tanzanias och

Kenyas torrområden................................................. 38

Professor Sven L. Jansson, Lantbrukshögskolan, Uppsala: Bördighetsstudier 39
Professor Lars Gunnar Sillén, docent Georg Biedermann och civilingenjör Tom
Wallin, Tekniska högskolan, Stockholm: Automatisering av kemiska precisionsmätningar
och tillämpning på jämvikter i havsvatten................ 40

Humaniora

Professor Sven Rubenson, Lunds universitet: The Survival of Ethiopian

Independence........................................................ 41

Professor Wilhelm Holmqvist, Riksantikvarieämbetet: Struktur och förändring
i det svenska samhället under det första årtusendet av vår tideräkning, särskilt
med hänsyn till förhållandena i Mellansverige....................... 41

Professor Porphyrios Dikaios, Kungl. Yitterhets-, Historie- och AntikvitetsAkademien/Grekland:
Bearbetning av arkeologiskt material från Cypern 42

Docent Ingvar Holm, Lunds universitet: Samband mellan form, upplevelse och
påverkan inom de föreställande konstarterna ........................... 42

Övrigt

Ingeniörsvetenskapsakademien: Framtidsforskning......................... 44

Statistiska uppgifter.................................................... 45

ESSELTE AB, STHLM 69
914240