Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967 (Betänkande 1967:Bu35 bu)

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Nr 35

Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfonds verksamhet och förvaltning.

I enlighet med § 12 av gällande stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
har stiftelsens styrelse den 9 februari 1967 avgivit bifogade
berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1966 (bilaga
1). Berättelsen har avlämnats till bankoutskottet och till riksdagens revisorer,
vilka senare efter verkställd granskning av stiftelsens verksamhet avgivit
bifogade revisionsberättelse (bilaga 2). Utöver dessa handlingar har
utskottet haft tillgång till de protokoll som förts vid sammanträdena med
stiftelsens styrelse under år 1966.

Vid sin granskning av ovannämnda handlingar har utskottet noterat,
att stiftelsens styrelse under året upptagit fondens verksamhet till en närmare
diskussion av principiell natur. De ställningstaganden som härvid
gjorts redovisas delvis i den till styrelsens verksamhetsberättelse såsom bilaga
A fogade översikten över program och proj ekt som bevilj ats anslag från
fonden. Härutöver har styrelsen bl. a. uttalat att spörsmålet om hur resultaten
av den forskning fonden stöder skulle publiceras finge bli föremål
för närmare överväganden. Utskottet vill i anslutning till detta uttalande
särskilt understryka vikten av åtgärder för att sprida kännedom om och
nyttiggöra framkommande resultat av den omfattande och betydelsefulla
forskningsverksamhet som det här är fråga om.

I övrigt har utskottet vid sin granskning icke funnit något förhållande
som påkallat särskilt yttrande från utskottets sida.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
må tillerkännas ansvarsfrihet för stiftelsens verksamhet och
förvaltning under år 1966.

Stockholm den 23 maj 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt Nr 35

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s)*, Åke Larsson (s), Palm
(s), Åkerlund (h), Lundin (s), Lundberg (h) och Mattsson (ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Franzén i Motala (s), Börjesson
i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Umeå
(fp)*, Löfgren (fp), Haglund (s)* och Gustavsson i Ängelholm (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Åkerlund.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Bilaga 1

Till Riksdagen

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avgiva
berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1966.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen till den 31 mars 1968 är:
professor Torgny Segerstedt (ordförande)
suppleant: professor Folke Lindberg
professor Arne Muntzing

suppleant: professor Erik Rudberg
professor Bror Rexed

suppleant: professor Arne Tiselius
professor Ingvar Svennilson

suppleant: docenten Lennart Holm
riksbankschefen Per Åsbrink (vice ordförande)
suppleant: bankdirektören Arne Callans
ledamoten av första kammaren, numera statsrådet herr Lennart Geijer
suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Hans Hagnell
ledamoten av andra kammaren fru Elisabet Sjövall

suppleant: ledamoten av andra kammaren fröken Astrid Bergegren
ledamoten av första kammaren herr Olle Dahlén

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Per Hilding
ledamoten av andra kammaren herr Bo Martinsson

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Tage Johansson
ledamoten av första kammaren herr Nils Theodor Larsson
suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Erik Grebäck
ledamoten av andra kammaren fröken Blenda Ljungberg

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Carl Eskilsson

Professor Hans L. Zetterberg har till den 31 augusti 1966 varit chef för
fondens kansli. Till innehavare av denna befattning fr. o. m. den 1 september
1966 har förordnats rektorn vid socialhögskolan i Lund, filosofie doktorn
Paul Lindblom.

Styrelsen har under året sammanträtt nio gånger. För förberedande behandling
av vissa till fonden inkomna ansökningar har olika arbetsgrupper
varit verksamma. Särskilda utlåtanden av sakkunniga har inhämtats i ett
stort antal fall, varjämte olika statliga forskningsråd avgivit remissyttranden
över inkomna ansökningar.

I fondstyrelsen har under år 1966 sammanlagt 90 ansökningar behandlats.
Av dessa har 56 bifallits. Under aren 1965 och 1966 har anslag beviljats med

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

sammanlagt 18 787 456 kronor. Beviljade, ännu ej ntbetalda anslag uppgick
vid slutet av år 1965 till 2 009 344 kronor. Under år 1966 beviljade anslag
utgjorde 16 611 112 kronor. Summan av dessa, 18 620 456 kronor, tog i anspråk
de vid årets ingång disponibla medlen 17 133 991 kronor samt 1 486 465
kronor av 1966 års nettointäkt. Resten av 1966 års nettointäkt, 16 556 622
kronor, utgör de för år 1967 disponibla medlen.

I en särskild bilaga har de forskare som erhållit anslag från fonden gett
en kort redogörelse för sina respektive program och projekt. Bilagan innehåller
dessutom statistiska data rörande samtliga ansökningar under åren
1965 och 1966.

Förvaltningen av fondens medel har handhafts av riksbanken, och fondens
ställning per den 31 december åren 1965 och 1966 har redovisats såsom
bilaga II till bankofullmäktiges berättelse om bankens tillstånd, rörelse
och förvaltning under år 1966. Därav framgår bl. a., att till fonden under
år 1966 influtit räntor till ett belopp av kronor 18 333 783: 52. Då fondens
i det följande närmare specificerade omkostnader uppgått till sammanlagt
kronor 290 696: 85, blev fondens nettointäkt sagda år kronor 18 043 086: 67.
Vid sammanträde den 6 juni 1966 har fondens styrelse fattat beslut om viss
ändring av fondens inkomst- och utgiftsredovisning.

I bankofullmäktiges berättelse har intagits följande utdrag ur räkenskaperna
för Riksbankens jubileumsfond.

Balansräkning

per den 31 december 1965 och 1966

Tillgångar 1965

Obligationer utfärdade av Svenska

staten........................... 126 402 250: —•

Hypoteksinrättningar............. 141 716 500: —

Kommuner...................... 18 116 750:—-

Industrier....................... 13 384 100: —

Räkning i riksbanken............... 122 972: 96

Postgiro........................... 99 838: 96

Kassa.............................

Kr 299 842 411: 92

1966

126 402 250: —
141 716 500: —
20 116 750: —
25 711 100: —
3 056: 78
88 779: 16
222: 65

Kr 314 038 658: 59

Skulder

Kapitalkonto.................

Beviljade ej utbetalda anslag. . .
För anslag disponibla medel:

Ingående behållning.........

Avgår: Beviljade anslag......

Tillkommer: Årets nettointäkt
Utgående behållning.........

Utgifter

Omkostnader......

Utbetalda anslag...
Fondens nettointäkt

282 708 420: 96 17 133 990: 96 18 620 456: — 18 043 086: 67 17 133 990: 96	282 708 420: 96 14 773 616: — 16 556 621: 63
Kr 299 842 411: 92	Kr 314 038 658: 59
it- och förlusträkning
1965	1966
116 716:54	290 696: 85
167 000: —
17 133 990: 96	18 043 086: 67

Kr 17 417 707: 50

Kr 18 333 783: 52

Inkomster

Ränteintäkter netto................ Kr 17 417 707: 50 Kr 18 333 783: 52

Anm.: Bokföringen har fr. o. m. 1966 lagts om i syfte att avspegla årets faktiska anslagsbeslut.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Specifikation av omkostnaderna för år 1966

Styrelsearvoden........................................................ 61 100: —

Löner och kansliarvoden................................................ 107 264: 25

Sakkunnigarvoden...................................................... 19 400: —

Rese- och traktamentsersättningar samt flyttningskostnader................. 28 195: 50

Lokalhyra............................................................. 7 638: 65

Städning.............................................................. 4 802: —

Teleavgifter............................................................ 2 783: 25

Kopiering och tryckning................................................. 8 822: 44

Böcker och tidskrifter................................................... 2 957: 32

Övriga kontorskostnader................................................ 8 785: 13

Inventarier............................................................ 26 332: 86

Inredning av kontorslokaler och frakt av möbler........................... 12 615: 45

Kr 290 696: 85

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse
för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna att
överlämnas jämväl till riksdagens revisorer.

Stockholm den 9 februari 1967

TORGNY SEGERSTEDT

Per Åsbrink
Bror Rexed
Lennart Geijer
Olle Dahlén
Nils Theodor Larsson

Arne Muntzing
Ingvar Svennilson
Elisabet Sjövall
Bo Martinsson
Blenda Ljungberg

/ C.-E. Virdebrant

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Bilaga A

STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND hU bllaQa 1

Program och projekt som beviljats anslag 1965 och 1966

Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond har anmodat de forskare som
under åren 1965 och 1966 har fått anslag från fonden att i en kort redogörelse
presentera sina forskningsprogram och forskningsprojekt.

Vid grupperingen av redogörelserna har inte någon schematisk ämnesindelning
följts, utan projekten har förts samman på sådant sätt att det skall
vara möjligt att få en bild av vilka större områden som fondstyrelsen har
lämnat anslag till. I den efterföljande statistiska uppställningen är däremot
projekten redovisade efter en traditionell ämnesindelning.

I stadgarna för fonden har det angetts att den skall främja och understödja
vetenskaplig forskning som är anknuten till Sverige. Verksamheten
skall ges en betydande flexibilitet och i princip skall inte något forskningsområde
vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag. Men fonden bör
ge företräde åt forskningsområden, som inte är väl tillgodosedda genom
andra bidrag. Det sägs vidare att fondens medel skall användas speciellt
för att stödja stora och långsiktiga projekt —- en vanlig tidsram är tre år.
Fonden skall uppmärksamma nya forskningsuppgifter, som kräver snabba
och kraftiga insatser och slutligen skall fonden söka främja kontakter med
internationell forskning.

Styrelsen har vid en principdebatt om fondens verksamhet bland annat
uttalat att samhällsforskning skall ha ett visst företräde. Den har också
tagit fasta på en formulering i förarbetena, som innebär att fondens verksamhet
inriktas på forskning som syftar till att öka kunskapen om de verkningar
som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället
och hos de enskilda människorna — med andra ord miljöfrågor i
vidaste mening.

Under 1965 och 1966 har historiker, statskunslcapare, ekonomer, kulturgeografer
och statistiker fått anslag för att studera typiska förändringar i
det moderna samhället, men också några större naturvetenskapliga undersökningar
som rör viktiga miljöfrågor har beviljats anslag.

Ett centralt tema i denna forskning är studiet av urbaniseringsprocessen,
som har engagerat en rad kulturgeografer, Godlund, Hägerstrand, Helmfrid,
Enequist, Hannerberg, Bergling och deras medarbetare.

Vissa väsentliga drag i kommunernas utveckling kartläggs av kommunalforslcningsgruppen,
som omfattar de statsvetenskapliga institutionerna vid
samtliga universitet (W ester ståhl, Back, Elvander, Stjernquist, Wallin och
ett stort antal medarbetare).

»Det svenska välståndets utveckling 1925—1960» är den gemensamma
titeln för tre projekt, som leds av ekonomiska historiker (Attman, Bjurling,
Hildebrand med flera). Skilda samtidsproblem blir belysta av en grupp historiker
(Lindberg, Palme, Westin med flera) i »Sverige under andra världskriget».

Metoder för att analysera interdependensen mellan befolkningsförhållanden,
ekonomiska faktorer, sociala villkor, hälsoförhållanden etc. är huvudtemat
i projektet »Demografiska modeller» (Hyrenius).

Sune Carlsson behandlar den svenska industrins försäljnings- och produktionsanpassning
till de förändrade marknadsförhållandena i Europa. En

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

regional ekonomisk studie görs av Åke E. Andersson och Rune Jungen med
syfte att konstruera en modell för prognostisering och planering av den
ekonomiska utvecklingen i en näringsgeografiskt avpassad region. »Realkapitalundersökningen»
(Svennilson och medarbetare) vill finna mätmetoder,
som kan användas i empiriska studier av delar av den teori som behandlar
bestämningsfaktorer för ekonomisk tillväxt. Forskningsprojektet
»Integrerad kalkylering av sjötransporter» (Thorburn med flera) har till
syfte att åstadkomma en för datamaskin programmerad ekonomisk modell
omfattande fartygens byggande vid varv, dess drift till sjöss och delar av
hamnarnas byggande och drift.

Ett omfattande statistiskt program med ett ramprogram och sju delprojekt
är »Icke-lineära kunskapsmodeller, NILES-estimation jämte tillämpningar»
(Wold och medarbetare). Kulldorff studerar optimala estimationsoch
planeringsförfaranden vid upprepade stickprovsundersökningar.

En specialstudie granskar ideologier och värderingar i svenska skolböcker
under en längre tidsperiod (Tingsten).

Några stora naturvetenskapliga projekt rör frågor som har anknytning
till förändringar i den yttre miljön. Ett av dessa projekt har titeln »Cellfysiologiska
och genetiska effekter av biocider på kulturer av växt- och
humanceller» (Kihlman—Zetterberg), ett annat »Masspektrometrisk analysstation
för studier av ämnen som förorenar vår natur» (Widmark). Bidrag
har lämnats till ett program för byggande av ett undersökningsfartyg för
vattenforskning (Ahl—Willén). Ett projekt av betydelse bland annat för uländerna
är undersökningen av den primära proteinproduktionen (Burström).

Relativt många anslag har beviljats till forskning som rör olika anpassningsproblem,
avvikande beteende och minoritetsgrupper.

Gardell undersöker arbetares attityder till arbetsförhållanden i olika teknologiska
miljöer, Hedberg de anställdas val och byte av arbetsplats, Borg
fysisk arbetsförmåga, subjektiv ansträngning och psykisk prestation och
Levi studerar stress inom arbetslivet. Erland Jonssons projekt rör sambandet
mellan individuella attityder och besvärsupplevelser i den yttre miljön.

Karlberg utarbetar och prövar en riskgruppskontroll för tidig diagnos av
handikapp hos barn.

Israel och Georg Karlsson undersöker sexualvanor och attityder till sexualitet.

»Stockholmsungdomars framtidsutsikter» (Carl-Gunnar Janson) är ett
projekt, där ett urval ur en årgång ungdomar skall följas till 30-årsåldern
och studeras från skilda synpunkter.

C. H. Alström och Bårdny belyser alkoholproblem i psykiatriskt och farmakologiskt
perspektiv. Inghe utför en socialmedicinsk undersökning av venereaklientelet
i Stockholm.

»Klimatfysiologiska studier» är namnet på ett medicinskt projekt (Wilson,
Löfstedt, Åstrand).

Takman studerar zigenarnas anpassningsproblem i Sverige.

Inom det humanistiska området har förutom det tidigare nämnda programmet
om Sverige under andra världskriget stöd lämnats till ett litteratursociologiskt
program (Furuland), som delvis är historiskt inriktat men som
också behandlar statarslcolan i svensk litteratur.

Flera projekt studerar från olika utgångspunkter språket. »Självinstruerande
metoder för träning i talperception» är ett pedagogiskt projekt (K.-G.

Bankoutskottcts memorial nr 35 år 1967

Ahlström), medan »Datamaskinell undersökning av tidningsprosa» (Allén)
är en frekvensundersökning av det aktuella språket och »Talspråkssyntax»
(Loman) beskriver det moderna svenska talspråkets syntax.

Inom det nya forskningsområdet informationsbehandling studerar Karlgren
språkliga strukturer med hjälp av datamaskin och Fant undersöker
hur en överföring av information via talspråk till eller från ett datasystem
skall kunna ske.

Två större naturvetenskapliga projekt förutom de tidigare nämnda är
»Strukturundersökningar av enzymer och enzym-föreningar» (Kierlcegaard)
och »Basutrustning av ett synkrotronlaboratorium i Lund» (von Dardel).

Fonden har lämnat anslag till internationell kontaktverksamhet. Nobelstiftelsen
har fått bidrag för att anordna internationella symposier och Ingeniörsvetenskapsakademien
för att skaffa information om den tekniska utvecklingen
i Japan.

Slutligen har fonden också stött ett par projekt, som kan karaktäriseras
som forskning om forskning, nämligen »Forskningspolitiska studier» (Dedijer)
och »Forskningsprocessens sociologi» (Boalt).

Professor Sven Godlund:

Interaktionsmönstrets utveckling och betydelse för urbaniseringen

Att betrakta tätorternas tillväxt eller retardation med antaganden om
isolerade rumsliga och monopolistiska förhållanden får i dagens samhälle
anses alltför enkelt. Den tid är förbi, då vi kan se på en stads utveckling
som en gentemot andra städer och orter oberoende process. Skälen härtill
är sannolikt många och i ett flertal fall svåra att definiera, men existensen
av växelspel av kontakter och beroendeförhållanden mellan skilda orter och
regioner utgör utom allt tvivel betydelsefulla moment. Tyvärr är emellertid
vår kunskap om kontaktflöden och beroendeförhållanden bristfällig.

Avsikten med projektet får främst ses som ett försök att underkasta hela
tätortssystemet en sammanhängande analys mot bakgrund av i samhället
existerande kontaktflöden och beroendeförhållanden.

Intentionerna enligt ovan medför följande huvudinriktning på det pågående
och fortsatta arbetet:

Kontaktflödena i samhället studeras och kommer att bli föremål för ytterligare
studium. Olika verksamhetsområden såväl inom den offentliga som
den privata sektorn tjänar därvid som studieobjekt. Förutom kartläggning
och analysering av kontaktflödena tas dessa till grund såsom indicier på de
ofullständigt kända beroendeförhållanden som råder. Av stor vikt är att
utröna riktningen av dessa beroendeförhållanden. Detta utgör huvudstudiet
för fil. lic. O. Wärneryds doktorsavhandling.

En av orsakerna till storstädernas tillväxt kan sökas i de förändringar som
äger rum i näringslivet. Rationalisering och stordrift har av konkurrensskäl
blivit en tvingande nödvändighet. Under senare år har därför antalet nedläggningar,
fusioner och samarbetsavtal inom industrin och handeln ökat
kraftigt. Frågeställningen kan förenklat uttryckas: vad händer när ett företag
köps upp, kommer driften att utökas, minska eller bedrivas status quo?

En mycket viktig aspekt är i detta sammanhang förskjutningen av skilda
funktioner inom företagen i samband med ovanstående förändringar. Därmed
menas att när ett företag övertar ett annat företag koncentreras den

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

administrativa funktionen ofta till en enda ort, medan tillverkningsfunktionen
ligger kvar. Den tekniska personalen, vilken främst svarar för produktutvecklingsfunktionen,
samlas kanske i en tredje ort osv. En »fjärrstyrning»
vinner alltmer inträde varvid ofta de större orterna med företagsledning
och utvecklingsavdelningar blir styrningscentra för de mindre orterna
med de egentliga tillverkningsenheterna. En systematisk genomgång av
olika koncerner och företag pågår och väntas ge en bild av nu nämnda förhållanden.
De rumsliga effekterna som bakgrund till urbaniseringen kommer
främst att belysas. Tillsammans med den offentliga sektorns hierarkiskaadministrativa
uppdelning av stadsregionerna kommer näringslivets rationaliseringssträvanden
att ge en makrobild av samhället som organisation och
därmed indirekt belysa den pågående urbaniseringen. Nu berörda delstudier
bedrivs främst av pol. mag. L. Nordström såsom licentiatarbete under ledning
av lic. Wärneryd och prof. Godlund.

Viss planering av studier av transportsektorn har påbörjats under ledning
av prof. Godlund. Avsikten är att under våren 1967 engagera en eller två
licentiander för dessa studier.

Professor Torsten Hägerstrand:

Tidsanvändning och miljö

Den första uppgiften inom delprojektet är att konstruera en begreppsapparat
med vilkens hjälp det kan bli möjligt att på ett enhetligt sätt kvantitativt
beskriva vardagslivets förhållanden i skilda fysiska och ekonomiska
omgivningar. I centrum för uppmärksamheten ligger därvid hur individerna
använder sin tid under hela dygnet. En grundtanke är att en stor del av
tidsanvändningen betingas av en växlande men betydande grad av tvång.
Bland tvångsfaktorerna märks avstånden mellan bostäder, arbetsplatser,
skolor och serviceinrättningar, vidare tidsfixeringar sådana som arbetstidernas
början och slut, kollektivtrafikens tidtabellstider, affärernas öppethållande
och institutioners mottagningstider samt slutligen det sätt på vilket
aktiviteterna på arbetsplatserna och i hemmet av tekniska eller konventionella
skäl kommit att ordnas. En hel befolknings tidsanvändning är i själva
verket sammanflätad på ett synnerligen svåröverskådligt sätt, men likväl
står vi sannolikt inför ett ganska fast integrerat system, som är så funtat
att ändringar i ett segment medför anpassningseffekter i en trängre eller
vidare omgivning.

Den andra uppgiften består i att samla observationsmaterial, som om möjligt
kan belysa hur tidsanvändningssystemen eventuellt varierar med hänsyn
till stadsstorlek.

Arbetet påbörjades i oktober 1966. Hittills har en bibliografi sammanställts
över den — som det visat sig — rätt begränsade internationella litteraturen
i ämnet. Därjämte har en inventering utförts beträffande de svenska statistiska
data, som föreligger i sådana partiella undersökningar som trafik- och
pendlingsräkningar, studier över inköpsbeteende och rekreationsvanor, lyssnarundersökningar
m. m.

Docent Staffan Helmfrid:

Storstadsregionen

Delprojektet »storstadsregionen» är inriktat på storstadsproblem med
Stor-Stockholm som undersökningsområde. Det avser inte att i första hand

Bankoatskottets memorial nr 35 år 1967

leverera data eller normer för regionplaneringen inom området — härför
är stora resurser insatta på annat håll. Vad som avses är att med Stor-Stockholm
som utgångspunkt pröva aktuell stadsgeografisk metodik för att fördjupa
kunskaperna om tätregionens interna struktur. Samhällsvetenskapernas
snabba metodutveckling under senare år tvingar fram en omprövning
från grunden av kunskapsstoffet inom stadsgeografin. Därvid kan av många
skäl inte de amerikanska resultaten utan vidare ges generell giltighet. De
olika undersökningarna begränsas till sitt omfång för att analysen skall
kunna föras ned till de enskilda objekten. Hela regionen behandlas endast
i samband med frågor om regionindelningsmetodik och teoretiska stadsmodeller.
Forskningen har alltså helt annan inriktning än den kända »Stockholmsundersökningen»
på 1930-talet, ett stadsgeografiskt arbete med världsrykte.
De olika delprojekten startas i den takt vederbörande forskare har
möjlighet. Bland aktuella problemområden som upptagits i programmet kan
följande nämnas.

För en detaljanalys av förhållandet idé—plan—beslut—genomförande—
funktionssättförändringar, ger Stockholmsområdet riklig exemplifiering.
Denna uppgift betraktas ur aspekten »hur har stadslandskapet fått sitt innehåll».

Ett viktigt instrument för stadsgeografisk analys är markanvändning skartering
och -analys. Metodiken måste här på en gång fördjupas och förenklas,
det senare för att möjliggöra praktisk användning i så stora regioner
som Stor-Stockholm.

Analysen av den inre differentieringen berör lokaliseringsdynamiken. Denna
skall inom projektet angripas utifrån kartläggning i detalj av valda funktionsenheters
(företag, förvaltningar) totala kontaktfält. Inom den regionala
kulturgeografin har utvecklats teorier för »interaktion» mellan områden.
För en prövning av interaktionsmodeller på Stor-Stockholm erfordras
ingående studier av stadsbefolkningens rörelsemönster. De skall göras dels
på grundval av tillgängligt statistiskt primärmaterial, dels genom intervjuundersökningar.
Näringslivets struktur utveckling innebär svåra påfrestningar
för städerna. Vissa företag och förvaltningar växer snabbt i storlek
— med lokalsplittring som följd. Denna process skall studeras — den ligger
bakom »citykärnans sprängning» —- utflyttningen. Strukturomvandlingen
förändrar också människans miljövillkor, bl. a. genom växande butiksavstånd.

Vad som nu sker med en storstadsregion som Stor-Stockholm kan ses
som en övergång från en ISOO-talsstadstyp, en koncentrerad stad vars centrum
har en suverän ställning i den punkt, där de radiärt utbyggda masskommunikationerna
på räls strålar samman till en stadsbygd eller »stadsregion»
som i gles gruppering breder ut sig över ett stort område, och där
ett helt system av över- och underordnade centra bildar polerna i ett betydligt
mer komplicerat rörelsemönster baserat på bilen. Det är en aktuell forskningsuppgift
för kulturgeografin och »regional Science» att pröva den regionala
metodik och de teorier som utvecklats i »glesområden» — landsbygd
med tätorter — på de nya tätregionerna. Fungerar de på samma sätt trots
olikheten i skala och intensitet? Kan mät- och avgränsningsmetoder överföras? Projektet

»storstadsregionen» kan inte förväntas lösa de problem som
undersökningarna tar upp. Därtill är ämnesområdet för stort. Men det kan
bidra till att bygga ut den teoretiska grundval på vilken den fysiska samhällsplaneringen
bygger.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Professor Gerd Enequist:

Lokaliseringsförändringar inom industri och handel (forskningsprogram)

Lägesförskjutningar inom industri och handel är en sedan länge observerad
företeelse som dock måste utredas vidare. Det har visat sig att skillnaderna
i lägesförändringarna är så stora mellan olika branscher eller delar
därav att kompletterande studier av olika slag erfordras, innan teorier av
generellare natur kan formuleras.

Vid kulturgeografiska institutionen i Uppsala har framlagts en rad avhandlingar
behandlande särskilda industrigrenars problem. De nu aktuella
projekten fortsätter denna forskningslinje med de moderna metoder, som
modellbyggande och datamaskinbearbetning erbjuder. Gemensamt för dessa
studier är vidare att man som källmaterial dels använder den officiella statistikens
primärmaterial och dels kompletterar denna med på egen hand
insamlat material t. ex. enkät och distributionsfakturor.

De pågående studierna lägger stor vikt vid en sida av problemen som hittills
kan sägas ha försummats, nämligen marknadens roll. Undersökningarna
har visat att marknadsberoendet kan klassificeras i en rad olika typer. Djupfrysningsindustrin
är en nyetablerad industri som huvudsakligen är starkt
råvarubunden. Marknaden spelar dock ur många synpunkter stor roll. Plastindustrin
är likaledes en ny industri som visar upp starkare marknadsorientering
än djupfrysningsindustrin. Den gamla näringsgrenen grosshandeln
är ingripen i en stark omlokalisering varvid hänsyn till marknaden dominerar.

Förskjutningar inom industrin är i internationell vetenskap en mycket
uppmärksammad företeelse, där man angripit problemen med de mest förfinade
matematiska metoder. Studier av motsvarande företeelser i Sverige
med vårt lands jämförelserds goda statistik kommer att ingå som ett viktigt
led i den internationella forskningen på detta område.

Praktiskt utgör lokaliseringen ett aktuellt brännande problem inom vårt
land, varför dessa avhandlingar väntas ge viktiga bidrag till den pågående
och framtida lokaliseringsdebatten.

Den svenska djupfrgsningsindustrins utveckling, distribution
och lokalisering

(forskningsprojekt 1) av fil. kand. Lennart Bäck

Syftet med denna avhandling är att så allsidigt som möjligt belysa den
svenska djupfrysningsindustrins produktions- och konsumtionsutveckiing
under efterkrigsperioden för att kunna ge en prognos över den framtida utvecklingen.

För att kunna ge en godtagbar beskrivning av marknaden karteras distributionen
av frysta livsmedel från djupfrysningsindustrierna och de stora
fryslagren till grossistledet.

Studiet av såväl produktions- och konsumtionsutvecklingen som distributionen
leder fram till arbetets huvudsyfte, nämligen att belysa och förklara
djupfrysningsindustrins hittillsvarande och framtida lokaliseringsförändringar.

Genom att använda matematiska transportkostnadsmodeller på det befintliga
primärmaterialet kommer bl. a. djupfrysningsindustrins optimala läge
ur transportkostnadssynpunkt att jämföras med industrins faktiska läge.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Plasthalvfabrikat industrin i Sverige
(forskningsprojekt 2) av fil. mag. Ulf Södervall

Målsättning: Analys av de olika faktorer, som inverkar på lokaliseringen
av den svenska plasthalvfabrikatindustrin. Som bakgrund bedöms även produktionsutveckling
och distributionsförhållanden.

Preliminära undersökningsresultat: Utvecklingen inom den svenska plasthalvfabrikatindustrin
har skett snabbt, dock med en avmattande tendens
under 1960-talet. Orsaken till denna minskade expansionstakt skall analyseras.
Den ökade konkurrensen medför ökad integration. Utvecklingen i
Sverige visar att plastråvaruproducenterna i allt större utsträckning tar upp
plasthalvfabrikattillverkning. Orsaken till detta torde vara att de plastbearbetande
företagen är för små för att vara lönsamma och inte har de resurser,
som behövs för en stor marknad. Tendensen är vidare att allt fler storindustrier
börjar med egen plasttillverkning. Plasthalvfabrikatindustrin är inte
koncentrerad till storstäderna i någon större utsträckning. Tvärtom sker en
omlokalisering bort från storstadsregionerna mot landsbygden.

Grosshandelns lokalisering sförändringar
(forskningsprojekt 3) av fil. mag. Hans Ländell

Ingen geograf bär- hittills behandlat grosshandelns lokalisering i större omfattning.
Detta är en av anledningarna till att detta nu tas upp. Genom att
begränsa problemet till loltaliseringsförändringar hoppas författaren kunna
spåra tendenser som pekar mot en framtida lokalisering. Vidare skall undersökningen
följa den ekonomiskt utslagsgivande process som utmärkt grosshandeln
under 1950-talet, vilket gynnat de orter som äger särskilt goda lokaliseringsbetingelser
för grosshandeln. Under de senaste årtiondena har grosshandeln
nämligen genomgått en utveckling av skärpt konkurrens, större krav
på rationalisering och dylikt. En sådan utveckling borde sätta sina spår även
i lokaliseringsbilden. Vilka orter ökar? Vilka minskar? Vilka egenskaper
har de orter som ökar sin grosshandelsverksamhet?

Professor David Hannerberg:

Forskningsprojektet »Rumsliga sgstem»

Ett ledmotiv i projektet är att studera de för olika syften avgränsade rumsliga
enheterna, administrativa som socknar, församlingar, härader och län
eller spontana och funktionella som kontaktområden och inköpsomland. För
att förstå gränsdragningarna måste vi undersöka baspopulationer inom befolkning,
bebyggelse och näringsliv med hänsyn till for mala, ekonomiska och
sociala förhållanden samt utreda de funktionella sammanhangen eller bindningarna
inom och mellan dessa och andra, sekundära, populationer. Baspopulationer
och de sekundära populationerna sammanhålles genom de inre
och yttre funktionella bindningarna i rumsliga system, och huvuduppgiften
i forskningsprojektet är att undersöka samspelet mellan de rumsliga systemen
och områdesindelningarna. Det skall ske genom empiriska studier och
med simulerade modeller.

Alt det har framstått som möjligt och fängslande att satsa ett omfattande
arbete på denna komplicerade uppgift beror främst på att de av kulturgeografiska
institutionen vid Stockholms universitet med stöd från Statens råd

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967 13

för samhällsforskning under en följd av år utförda fältundersökningarna
och metodstudierna har visat, att olika materialgrupper kan avvinnas informationer
särskilt om den primära, agrara samhällsstrukturen, som tidigare
inte ansågs åtkomliga. Projektet, som har tagit form under diskussioner
inom en arbetsgrupp vid institutionen, i syfte att bl. a. samordna och effektivt
nyttiggöra pågående eller på grund av bristande resurser tills vidare
vilande forskningar, skall så vitt möjligt ha sin tyngdpunkt i de allmänna
principiella problemen angående det agrara samhället och de genom industrialiseringen
och urbaniseringen skapade nya systemen och områdesmönstren
och övergången mellan dessa för vår yttre samhällsutformning väsentliga
regionala strukturer.

De empiriska studierna har förlagts till områden, vilkas struktur och belysande
material har fått en förberedande behandling And institutionens tidigare
arbeten. För det agrara samhället gäller det delar av Uppland, Närke
och Västergötland. De komplicerade nutida rumsliga systemen och områdesindelningarna
och deras förändringar under industrialiseringen och urbaniseringen
skall främst bearbetas med material från Örebro län, ett genom
läge, form och struktur väl lämpat undersökningsområde, för vilket material
i stor utsträckning finnes sammanställt såväl av olika länsorgan som genom
tidigare, av medlemmar i arbetsgruppen utförda forskningar, men det är
inte omöjligt att undersökningarna måste utsträckas utöver detta län. De
för projektet betydelsefulla modellanalyserna avser att i anslutning till de
empiriska studierna fritt bearbeta de rumsliga systemens och indelningsnätens
metodfrågor samt teori- och prognosproblem. Genom anslagen från
Riksbankens jubileumsfond till de vid institutionen pågående forskningsprojekten
har det varit möjligt att anskaffa en för de empiriska undersökningarna
och modellarbetena nödvändig teknisk utrustning.

Avslutningsvis kan det framhållas, att projektet »rumsliga system» i vissa
delar är avsett att vara ett parallellprojekt till det under docent Staffan Helmfrids
ledning arbetande storstadsprojektet i syfte att möjliggöra direkta jämförelser
mellan strukturer och utvecklingstendenser inom en storstadsregion
och en stadsbygdsregion av annan typ.

Docent Ragnar Bergling:

Den medelstora stadsbygdsregionen (forskningsprogram)

Tema för detta program är den medelstora staden och dess tillhörande
region, ett tema som i Sverige varit föremål för relativt ringa uppmärksamhet
från forskningens sida. Ändock tillhör dessa städer de livskraftigaste i
vårt land och kommer troligen att också så förbli.

Den medelstora staden kan sägas på en gång ha rimlig dimension och rik
mångsidighet inom industri- och servicegrenarna. Den är och kommer sannolikt
att vara en viktig stödjepunkt för landsdelsfunktioner, t. ex. i egenskap
av residensstad för den framtida länsförvaltningen, som stad med regionsjukhus,
universitet eller universitetsfilial m. m.

Vårt program startade den 1 januari 1967 med de två första delprojekten.
Inom det ena avser fil. lic. Åke Micklander att dels undersöka centralorternas
utveckling i Sverige 1950—1963, dels i en vidareutveckling av sin tidigare
presenterade metod för mätning av handelsorters centralitet nu pröva den
matematiska formuleringen av denna centralortsteori. Delprojektet innehål -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

ler även en undersökning av gravitationsformlernas användbarhet för studiet
av serviceresorna inom en stad. Hittills har dessa formler enbart kommit till
framgångsrik användning vid studiet och avgränsningen av centralorter med
nmland samt uppbyggnad av centralortshierarkin.

Inom det andra delprojektet arbetar fil. mag. Maj Ohre vidare på den
urbaniseringsmodell, med vilken hon via enkel och multipel korrelationsoch
regressionsanalys studerar hur stor del av folkmängdsförändringarna
inom de s. k. metropolitan areas som kan förklaras av vissa variabler, såsom
t. ex. nettoflytlning, bostadsbyggande, folkmängdens storlek och antal förvärvsarbetande
i industri och servicenäringar. Avsikten är att senare kunna
välja ut de kriterier som för svenska förhållanden kan vara lämpliga att använda
för avgränsning av de för all urbaniseringsforskning viktiga metropolitan
areas, dvs. de funktionellt sammanhängande stadsbygdsområdena.
Detta skulle kunna få omedelbar praktisk betydelse i form av en förbättrad
offentlig statistikredovisning, som skulle underlätta studiet av den pågående
urbaniseringsprocessen. Delprojektet tar slutligen upp eu undersökning av
de rumsliga variationerna i förändringarna inom industri och servicenäringar
i förhållande till skilda demografiska faktorer, såsom befolkningens
storlek, folktäthet, nettoflyttning etc.

Anslag till dessa båda delprojekt beviljades i december 1966 och arbetet
är i full gång och kommer att redovisas i sinom tid sannolikt i form av två
doktorsavhandlingar.

Professor Jörgen Westerståhl, docent Gunnar Wallin,
docent Nils Elvander, professor Pär-Erik Back,
professor Nils Stjernquist (kommunalforskningsgruppen):

Kommunal självstyrelse — kommunal indelning (forskningsprogram)

Forskningsprojektet »Kommunal självstyrelse — kommunal indelning»
är uppdelat på tre huvudavdelningar:

1. Medborgarinflytandet över den kommunala självstyrelsen. Här ingår
olika undersökningar i samband med de kommunala valen, undersökningar
om verksamheten i fullmäktige, om förtroendemännens deltagande i förvaltningen,
om tjänstemännens ställning m. in.

2. Statsmakten och den kommunala självstyrelsen. Under denna punkt ingår
bland annat undersökningar rörande statens allmänna styrning och kontroll
av den kommunala verksamheten, undersökningar rörande självstyrelsens
faktiska innebörd på några större kommunala verksamhetsområden
in. in.

3. Sambandet mellan kommunal indelning och kommunala uppgifter. Syftet
är här att så långt möjligt söka klarlägga vilken kommunstorlek och vilken
typ av kommun som bäst svarar mot olika kommunala uppgifter.

Ett flertal delundersökningar baseras på ett studium av ett begränsat antal
kommuner. Ett kommunurval bär sålunda gjorts, omfattande 36 kommuner
utlottade ur 6 kommungrupper — klassificerade efter befolkningsstorlek och
andelen tätortsboende — jämte de 3 största städerna eller sammanlagt 39
kommuner. Detta huvudurval har konstruerats så att det varit möjligt att
taga hänsyn, förutom till storlek och tätortsgrad, även i viss mån till röstfördelning,
geografiskt läge samt kommunens läge i kommunblock. Stockholmsregionen
samt ett särskilt urval av kommuner som påverkas av kom -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

munsammanläggningarna den 1 januari 1967 liar dessutom gjorts till föremål
för vissa specialstudier.

Den hittills inledda forskningen inom programmet är nästan helt ägnad
medborgarinflytandet inom den kommunala självstyrelsen och främst de
sidor därav som är förbundna med de kommunala valen. Under 1966 har
således bl. a. följande delprojekt inletts.

En intervjuundersökning med väljare i samband med 1966 års kommunalval,
omfattande sammanlagt cirka 4 000 intervjuer i urvalskommunerna.
Intervjufrågorna berör bland annat boendetiden i kommunen, erfarenhet av
andra kommuntyper, flyttningsbenägenliet, inställningen till konununblocksbildningen,
kunskaper om den kommunala kompetensen och vissa andra
sakförhållanden berörande primärkommuner och landsting samt vidare frågor
om den kommunala servicen, om partiernas aktivitet in. m. Redan en
första genomgång av intervjuformulären har visat att graden av information
i kommunala frågor och mängden av önskemål och synpunkter rörande
den kommunala självstyrelsen är större än väntat eller i varje fall större
än vad man väntar, om man utgår från storstadserfarenheter. Argumenten
till förmån för den kommunala självstyrelsen var väl kända och sympatierna
för självstyrelsen starka.

En informations- och propagandaundersökning. Häri ingår en undersökning
av den kommunala bevakningen i dagspressen samt i lokala radioprogram.
Undersökningen av dagspressen avser en tremånadersperiod och gäller
tidningar som har mer än 70 procent av dagstidningarnas totalupplaga; primärmaterialet
omfattar inemot 90 000 meddelanden om kommunal verksamhet.
En annan undersökning gäller Aalarbetets organisation och omfång
vid valet 1966. Materialet har här hämtats genom intervjuer med valledarna
i samtliga partier inom huvudurvalet av kommuner. En ytterligare undersökning
gäller valpropagandans innehåll i 1966 års val med särskild hänsyn
till behandlingen av kommunala frågor. Förutom att massmedia studerats
har även valmöten i urvalskommunerna besökts.

Nomineringsförfarandet i samband med 1966 års kommunalval har studerats
i första hand med avsikt att undersöka vilka som deltar i nomineringsförfarandet
och vilka som nomineras främst ur representativitetssynpunkt.
Materialet har här insamlats från partierna i urvalskommunerna genom
studenter, som bland annat deltagit i nomineringsmöten. En specialundersökning
gäller rekryteringsvägarna till fullmäktige och bygger på en enkät
med samtliga fullmäktigekandidater i tolv av huvudurvalets kommuner och
de tre största städerna (sammanlagt 2 700 fullmäktigekandidater). Dessutom
har vissa landstingsnomineringar studerats.

Samtliga nu nämnda undersökningar skall slutföras under innevarande
år. I många fall kommer det omfattande materialet att bearbetas i hålkortseller
datamaskiner.

Nästa etapp i forskningsprogrammet blir att studera, hur medborgarinflytandet
och den representativa demokratin fungerar mellan valen, i det
praktiska kommunalarbetet. Bland annat skall nämndsammansättning och
nämndorganisation, förhållandet mellan partier, fullmäktige och kommunens
styrelse, vidare förhållandet mellan organisationerna och kommunerna
samt landstingens arbete studeras. Forskningen kommer sedan successivt
att inriktas på studier av den kommunala förvaltningen och den kommunala
servicen.

Den gemensamma utgångspunkten för alla de olika projekt, som ingår i
detta forskningsprogram, bildar de värden man i den allmänna debatten i

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Sverige har förbundit med den kommunala självstyrelsen. Den centrala undersökningsuppgiften
kan sägas vara att studera, hur förutsättningarna för
att förverkliga dessa värden varierar med kommuntyp och således påverkas
av kommunala indelningsändringar. Därutöver kommer emellertid också
varje delprojekt att innefatta ett flertal för projektet speciella frågeställningar.

För att genomföra ett forskningsprogram av detta slag har en »kommunalforskningsgrupp»
bildats. Dess styrelse består av representanter för de statsvetenskapliga
institutionerna vid rikets fem universitet: professor Jörgen
Westerståhl (Göteborg), tillika ordförande, professor Pär-Erik Back (Umeå),
docent Nils Elvander (Uppsala), professor Nils Stjernquist (Lund) och docent
Gunnar Wallin (Stockholm). Under år 1966 har omkring 15 amanuenser
och assistenter varit anställda av forskningsgruppen och antalet kommer att
ytterligare något utökas under år 1967. Vidare har omkring 175 uppsatsförfattare
vid de statsvetenskapliga institutionerna under det gångna året medverkat
vid insamling och bearbetning av forskningsmaterial från kommunerna.

Forskningsprogrammet skall enligt planerna genomföras under en tidsperiod
av fem år och i allt väsentligt vara avslutat under år 1970.

Professorerna Artur Attman, Oscar Bjurling och Karl-Gustaf Hildebrand:
Det svenska välståndets utveckling 1925—1960 (forskningsprogram)

De förändringar som de enskildas inkomster och resurser under perioden
1925—1960 undergått, liksom de förmåner och säkerheter som tillförts dem
via den offentliga sektorn, saknar all motsvarighet i vår tidigare samhällsutveckling
och utgör ett av de märkligaste — och internationellt mest uppmärksammade
— kapitlen i hela vår ekonomiska historia. Icke desto mindre
har den närmare beskaffenheten av denna process, så snart det gäller välståndets
spridning och konkreta innebörd, varit häpnadsväckande outforskad.
Naturligtvis finns det mycket värdefulla statistiska undersökningar och
diskussioner av orsakssammanhangen, men det har framstått som en viktig
forskningsuppgift att tränga bakom de allmänna synpunkterna och konturerna.
Behandlingen av de stora linjerna måste kompletteras genom planmässigt
valda delstudier, där källornas hållfasthet blir föremål för kritik
och där sammanhangen kan framställas med tillräcklig nyansering och
konkretion.

Forskningsprogrammet »Det svenska välståndets utveckling 1925—1960»
utföres i samverkan mellan de ekonomisk-historiska institutionerna i Göteborg,
Lund och Uppsala. Ingående konferenser och utbyte av forskningsresultat
och undersökningsmetoder har under det gångna året stimulerat
forskarna inom de olika delprojekten vid institutionerna.

Helhetsorienteringen och den allmänna överblicken har i forskningsprogrammet
tillgodosetts genom en serie lokala och regionala undersökningar
av hushållsinkomsterna. Källmaterialet har därvidlag varit dels taxeringslängdsmaterialet
och dels mantalslängderna med (i gynnsamma fall) bevarade
mantalsuppgifter, dvs. de av fastighetsägarna inlämnade primäruppgifterna
för mantalslängderna. Källmaterialet täcker de uppgivna inkomsterna
för en huvuddel av befolkningen och möjliggör kunskap icke blott om de
isolerade löntagarnas inkomster utan även om hushållens inkomster.

Vid Lundainstitutionen har igångsatts en omfattande undersökning av hus -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

hållsinkomsterna i ett område i Sydsverige. Som objekt för denna regionala
undersökning har valts Malmö stad. Källmaterialet är där väl samlat, lätttillgängligt
och överskådligt. Eftersom mantalsuppgifterna för Malmö är bevarade,
är det möjligt att där fastställa hushållens verkliga sammansättning
med betydligt större säkerhet än om bara mantalslängderna bevarats.
Vidare är näringslivet i Malmö rikt differentierat, och fördelningen av
den yrkesverksamma befolkningen mellan olika näringsgrenar överensstämmer
— bortsett från rena landsbygdsnäringar — tämligen väl med den relativa
fördelningen i riket. Malmöundersökningen är inriktad dels på att ge
eu bild av de allmänna förändringarna i disponibel inkomst och dels — och
framför allt — på att ingående analysera olikheterna i inkomstutvecklingen
för medlemmar av hushåll av skilda typer, t. ex. för ensamstående och familjer
av olika storlek samt inom yrkes- och socialgrupper på skilda nivåer. Med
hänsyn till den mycket noggranna yrkesredovisningen i Malmömaterialet ger
Malmöundersökningen möjlighet att inom dess ram även upptaga till behandling
frågan om industriarbetarnas inkomstförhållanden i Malmöområdet.

I Uppsala har taxeringslängdsundersökningen hittills inriktats på tvenne
lokala områden, dels Olands storkommun i Uppland och dels Uppsala stad.
Den har särskilt gällt inkomstfördelningen på olika familjetyper och yrkesgrupper.
Därvid har frågorna om familje-, inkomst- och yrkesstruktur inom
olika inkomstskikt, om skatternas och transfereringarnas betydelse för inkomstfördelningen
och om hustruns och barnens betydelse för familjeinkomsterna
tagits upp till behandling. Uppsalaundersökningarna kommer nu
att vidgas till att omfatta ett större regionalt område i Mellansverige, och
därvidlag kommer man att taga upp till diskussion det komplicerade problemet
med jordbrukarnas och rörelseidkarnas inkomster.

Vid Göteborgsinstitutionen har hushållsinkomstundersökningen medvetet
upplagts på ett något annorlunda sätt. Medan Lunda- och Uppsalaundersökningarna
baseras på stickprov, har Göteborgsprojektet gjorts heltäckande för
vissa utvalda inkomstgrupper bland tjänstemän och arbetare i Göteborg. Kontroll
av taxeringslängderna har i viss utsträckning genomförts med hjälp av
annat källmaterial. I undersökningen studeras ingående graden av inkomstutjämning
mellan hushållen och likaledes framtages skatternas betydelse.

Allteftersom resultaten från de olika delprojekten rörande hushållsinkomsterna
framkommer, diskuteras i samarbete mellan institutionerna riktlinjer
för undersökningarnas fullföljande på riksplanet.

Mot den bakgrund, som taxeringslängdsundersökningen ger, har insatts
en rad undersökningar för att studera mekanismen i välståndets spridning
och fördelning med utgångspunkt från bestämda löntagargrupper. En huvudkälla
har därvid varit den lönestatistik som tillkommit inom arbetsmarknadsorganisationerna.
Denna statistik, eller bevarade primäruppgifter till
den, möjliggör ofta en konkret och individualiserad kunskap.

Vid Göteborgsinstitutionen bär såsom forskningsprojekt upptagits »Verkstadsarbetarnas
löner 1920—1939». Källmaterialet från Sveriges Verkstadsförenings
arkiv — som är utomordentligt — har underkastats prövning och
jämförts med andra bevarade löneuppgifter. Hittills har Göteborgs arbetsmarknad
undersökts. Därvid har behandlats löneutvecklingen för arbetare
med olika grad av yrkeskunnande, varvid uppmärksammats den tekniska utvecklingens
betydelse för olika arbetargrupper. Likaså har undersökts lönenivån
för verkstadsarbetare inom skilda åldersgrupper. De erhållna resul2
— Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 sand. Nr 35

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

taten ställes nu i samband med den tekniska utvecklingen, med arbetsmarknadsorganisationernas
inflytande och med konjunkturutvecklingen. Från
Göteborgsområdet skall sedan studierna regionalt vidgas.

En annan löntagarundersökning bedrives vid Uppsalainstitutionen och
gäller »Inkomstutveckling och sociala förhållanden för pappersbruksarbetarna
vid Holmens bruk och Hallstavik». Med hjälp av likformigt och mycket
tillfredsställande källmaterial i företagets arkiv bär man kunnat jämföra
familjeinkomsterna hos pappersbruksarbetare dels vid Holmens bruks
anläggningar i Norrköping och dels vid motsvarande anläggning i Hallstavik.
Här har man kunnat studera de faktiska skillnaderna i den ekonomiska
nivån hos två grupper med likartade arbetsuppgifter för de manliga huvudpersonerna
men med helt skiftande förutsättningar för hustrurnas yrkesarbete,
helt skiftande bostadsförhållanden osv.

Välståndsutvecklingen avspeglar sig dels i inkomstförhållandena och dels
i förmögenhetsbildningen. Vid Göteborgsinstitutionen har dessa båda aspekter
sammanförts i ett delprojekt »Inkomst- och förmögenhetsbildning för
folkskollärare, murare och textilarbetare i Sveriges fyra största städer 192k—•
1959». Förmögenhetsbildningen har studerats i bouppteckningsmaterialet
beträffande manliga personer tillhörande de tre yrkeskategorierna och avlidna
under åren 1924—1959. Detta källmaterial, som ger mycket omfattande
upplysningar, har systematiskt bearbetats. De individer, som uppfångats genom
förmögenhetsundersökningen, har vidare undersökts i inkomsthänseende
från tidpunkten för dödsfallet och bakåt i tiden så länge dessa personer
varit mantalsskrivna i de fyra städerna. Inkomstuppgifterna för denna
delpopulation har sedan ställts i relation till övriga inkomstuppgifter för de
totala yrkesgrupperna. Förutom mätningar av inkomstens och förmögenhetens
sammansättning, storlek och förändringar kommer dessa båda komponenter
att ställas i relation till andra komponenter, såsom ålder, civilstånd,
hustruarbete och barnantal.

Vid Lundainstitutionen har igångsatts ett liknande delprojekt avseende
»Läroverkslärares och vissa andra stats- och kommunalanställdas inkomster
och förmögenheter».

Till det stora arbetsfält som gäller välståndsspridningen hör även den roll
som fackliga och politiska faktorer haft vid sidan av de rent ekonomiska.
Vid Uppsalainstitutionen har här tvenne delprojekt upptagits. Det ena gäller
»Den solidariska lönepolitiken i Sverige efter andra världskriget. Debatt
och verklighet». Den grundläggande frågeställningen — den solidariska lönepolitikens
roll i LO:s planer och verksamhet och dess faktiska betydelse för
lönestrukturen — analyseras i en studie över den förda debatten, över de viktigaste
avtalsrörelserna under efterkrigstiden och över efterkrigstidens svenska
löneutveckling. Det andra delprojektet rör »Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken
i Sverige efter andra världskriget». Här har till behandling
upptagits de samverkande men mycket skiftande motiveringarna: stabiliseringspolitiken
såsom led i inflationsbekämpandet, såsom medel till inkomstutjämning
och möjliggörande av ökad valfrihet och såsom medel till full
sysselsättning. Denna undersökning fortsättes nu såsom eu studie över den
faktiskt förda arbetsmarknadspolitiken, dess organisation och dess verkningar.

Under forskningsarbetets gång har det vid diskussionerna framstått som
angeläget att kunna vidga forskningsprogrammet till att omfatta dels de
aspekter som gäller den nya arbetskraft som tillförts folkhushållet genom

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

immigrationen och dels frågan om de »eftersläpande» grupperna i samhället.
Sistnämnda studium skulle kunna ge ett slags spegelbild av framåtskridandet,
och härvidlag kommer sådana frågor i beaktande som gäller låglönegrupperna,
småföretagargrupper som trängts tillbaka eller i väsentlig utsträckning
upphört med sin verksamhet, pensionärer och äldre arbetskraft
ävensom handikappade. I detta sammanhang är det också naturligt att upptaga
till behandling frågan om hushållsarbetets och de sociala förmånernas
värdering. På hithörande områden erbjuder sig flera väsentliga och svåra
forskningsproblem. Kontakt har i dessa frågor tagits med den sittande låginkomstutredningen.

Forskningsprogrammet »Det svenska välståndets utveckling 1925—1960»
har varit i full verksamhet under år 1966 och har letts av prefekterna vid de
ekonomisk-historiska institutionerna i Göteborg, Lund och Uppsala — professorerna
Artur Attman, Oscar Bjurling och Karl-Gustaf Hildebrand — och
forskningsarbetet har utförts av forskande personal vid dessa institutioner.

Professorerna Folke Lindberg, Sven Ulric Palme och Gunnar T. Westin:
Sverige under andra världskriget (forskningsprogram)

Tidsrummet 1939—1945 har alltsedan krigsslutet varit föremål för ett
intensivt vetenskapligt studium både inom internationell historieforskning
och i våra nordiska grannländer, ett studium, som motiveras inte bara av
skedets maktpolitiska växlingar utan även av att perioden på snart sagt alla
områden av mänsklig odling inneburit så djupgående förändringar att man
har haft skäl att betrakta den som slutet på en historisk epok och början
på en ny. Det är således under dessa krigsår som det svenska samhället förändras
på sådant sätt, att man utan överdrift kan beteckna denna tid som
den intensivaste omstruktureringsperioden i modern svensk historia. Men
det är en period som hittills är ytterligt styvmoderligt behandlad av svensk
historieforskning.

Det är mot denna bakgrund givet att behovet av en svensk forskning på
detta fält framträder som ytterst angeläget — inte minst på grund av att
den händelsemättade beredskapstiden i hög grad tilldrar sig allmänhetens
intresse — en stor åldersgrupp inom vårt folk av idag hade under dessa år
sina intensivaste upplevelser av samhällsproblem och ideologiska motsättningar.
Om detta intresse vittnar otaliga inslag i massmedia, men debatten
och framställningen av vad som hände under kriget blir ofta snedvriden och
subjektiv, bl. a. därför att det komplicerade skeendet, som utgör vår beredskapstid,
är ett så gott som helt outforskat fält.

I syfte att täcka denna brist startades i april 1966 under ledning av professorerna
i historia Folke Lindberg, Sven Ulric Palme och Gunnar T. Westin
projektet »Sverige under andra världskriget». Forskargruppen består för
närvarande (januari 1967) av 17 aktiva historiker knutna till Stockholms
universitet, vilka inom projektets ram skriver sina licentiat- och doktorsavhandlingar.
Forskarkadern kommer att under 1967 tillföras nya medlenrmar
och växer sålunda successivt. Forskarna i projektet biträdes sedan december
1966 av en forskningsledare, docent Stig Ekman, som bl. a. har att
bistå forskarna vid den vetenskapliga bearbetningen av det växande materialet
samt planera och samordna forskningen, som längre fram kommer
att kräva ett tvärvetenskapligt samarbete, t. ex. för de fyra historiker, som
nu startat undersökningar rörande svensk opinion under kriget.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Projektet disponerar egna lokaler (Grevgatan 24, Stockholm), vilka ger
möjlighet till excerperingsarbeten i stor skala. Bland annat har påbörjats en
genomgång av riksdagsmännens aktiviteter under kriget och förberedelser
har vidtagits för omfattande excerperingar av pressmaterialet. Ett fast samarbete
är etablerat med Militärhögskolans krigshistoriska avdelning, där man
bedriver en systematisk insamling av källmaterial (genom intervjuer och
arkivuppspårning) stammande från militärer i ledande ställning under kriget.
Det skall här nämnas, att forskargruppen sedan hösten 1966 har Kungl.
Maj :ts tillstånd att, med vissa inskränkningar, ta del av handlingar i de militära
arkiven. Frågan om tillgång till det sekretessbelagda material, som ligger
i utrikesdepartementets arkiv, har däremot för forskargruppens del ännu
inte fått någon lösning.

Med hänsyn till att källmaterialet är av olika slag och ofta har ett enormt
omfång och med hänsyn till att forskarna nästan överallt beträder jungfrulig
mark har det ansetts realistiskt att projektet löper under en nio-årsperiod.
Avsikten är att befordra samtliga färdigställda forskningsprodukter till trycket
(dock med vederbörlig hänsyn tagen till sekretessförhållandena).

Medlemmarna i forskargruppen har alltefter ämnestyp fördelats i fem delprojekt,
vart och ett med egen budget.

1. Den militära beredskapen. Här pågår forskning rörande bl. a. följande
ämnen: Den militära beredskapen våren och sommaren 1940; Den tyska
transiteringen på svenskt territorialvatten från 1941; Det svenska försvaret
i övre Norrland under andra världskrigets första år; Studier i flygvapnets
historia 1936—1945; Sveriges sjöförsvarspolitik under mellankrigstiden och
andra världskriget; De militära dispositionerna i krigets slutskede.

2. Svensk neutralitetspolitik 1939—1945. I detta delprojekt är tre forskare
sysselsatta med att ur olika aspekter kartlägga de stora krissituationerna
under kriget med möjlighet att låta forskningsuppgiften breddas genom att
sätta in den i ett större inrepolitiskt, utrikespolitiskt och militärpolitiskt
sammanhang. Dessa avhandlingsämnen är: Vår- och sommarkrisen 1941;
Februarikrisen 1942; Operation »Polarfuchs». Vidare arbetar en forskare
i nära kontakt med dansk historieforskning på avhandlingsämnet Den svenska
politiken gentemot den danska motståndsrörelsen.

3. Inrikespolitik och förvaltning. Inom detta delprojekt har påbörjats en
undersökning där det gäller att studera hur instanser på olika nivåer sökte
påverka omfattningen och utformningen av de regleringsåtgärder, som genomfördes
för industriproduktionens omställning till kristid. Härvid blir
studiet av eventuella informella kanaler mellan kristids- och intresseorgan
och dessa organs personstruktur ett väsentligt arbetsfält. Det är avsikten
att nämnda undersökning får bli utgångspunkten för andra forskare, som
skall rikta in sig på att studera den förvandling som den svenska förvaltningen
undergick till följd av kriget.

4. Opinionsbildningen 1939—1945. Inom detta projekt pågår en undersökning
rörande den svenska regeringens åtgärder gentemot ytterlighetspartierna
under kriget. Vidare har fyra opinionsforskare efter utförlig provexcerpering
förberett sig för att med ett mycket stort opinionsmaterial intensivbearbeta
följande ämnen: Svensk opinion inför kriget; Det utländska
opinionstrycket på Sverige; Finlandsopinionen 1939—1940 och 1941—1944;
Svensk opinion under andra världskrigets upplösningsskede och inför avslöjandena
om koncentrationslägren.

5. Socialpolitik och humanitär hjälp under andra världskriget. Inom detta

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

delprojekt har forskarrekryteringen endast påbörjats. Hittills föreligger en
omfattande studie rörande Svenska Röda Korsets verksamhet under krigsåren.

Enligt den plan som är fastställd får de två första åren av projektets verksamhet
nödvändigtvis karaktären av ett insamlings-, excerperings- och bearbetningsskede.
Inte desto mindre har åtskilliga av forskarna inom projektet
redan nu hunnit avancera ett gott stycke med sina licentiatavhandlingar.
Sålunda har under det gångna året sex avsnitt ventilerats på projektets
specialseminarier.

Professor Hannes Hyrenius:

Demografiska modeller

Projektets huvudsyfte är att utarbeta metoder för analys av interdependensen
mellan befolkningsförhållanden, ekonomiska faktorer, sociala betingelser,
hälsoförhållanden etc. Som delresultat beräknas härvid framkomma
såväl metoder för studium av enskilda företeelser och problem som ökade
realkunskaper om dessa.

Man har här till allra största delen att göra med förhållanden, som observeras
i efterhand och vilka ej kan göras till föremål för vetenskapliga experiment.
Detta nödvändiggör speciella metoder för att komma åt variationer
och samband samt relationernas »riktning» (orsakssammanhang). Med hjälp
av en sakriktig och logisk struktur av faktorer och skeenden söker man inom
olika samhällsvetenskapliga områden nå fram till modeller, som i en datamaskin
kan simulera de viktigaste faktorernas agerande.

Arbetet med demografiska modeller påbörjades vid Göteborgs universitets
statistiska institution 1962 och har, sedan bidrag erhållits från Riksbankens
jubileumsfond, vidgats och börjat ge resultat. Tre vetenskapliga reports har
hittills publicerats, medan en fjärde och femte är under utarbetande. Ytterligare
ett par modeller har planlagts. Problemen har behandlats i tre uppsatser,
ingivna för publicering i år.

Jämsides med arbetet på att konstruera successivt bättre modeller med
allt flera ingångs-variabler pågår arbete med att få fram bättre statistiska
data att använda för kvantifiering av ingångs-variablerna. Samarbete har
etablerats med ett par forskningsgrupper i andra länder, vilka tagit upp
forskning kring simuleringsteknikens användning inom befolkningsforskning.

De mera utbyggda modellerna beräknas få direkt praktisk användning
för samhällsplanering såväl inom högt utvecklade industriländer som för
nationell planering inom utvecklingsländer.

I första hänseendet har man anledning förvänta, att de hittillsvarande,
ofta schematiskt tillämpade metoderna för s. k. befolkningsprognoser skall
kunna ersättas med en ny systematik, förslagsvis benämnd projekteringsanalgs.
Med det moderna samhällets snabba utveckling blir prognoser medelst
enkla extrapoleringar av tendenserna vanskliga, osäkra och delvis direkt
missledande och kan vålla stora samhällskostnader. Vad som i stället
behöves är ett »beslut-instrument», som gör det möjligt att rationellt och på
god grund välja mellan olika handlingsalternativ. Det fordras härvid att man
samtidigt beaktar befolkningsmässiga, ekonomiska och sociala faktorer. Arbetet
med att utveckla de demografiska modellerna är inriktat på att få fram
dylika metoder.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Särskilda planer liar uppgjorts för att anknyta modellarbetet till problemen
för en konkret befolkning. Som testområde har utvalts Skaraborgs län.

Beträffande utvecklingsländerna är det av särskild betydelse att de hittills
utarbetade modellerna, vilka kan betecknas som statiska, föres vidare
till dynamiska demografiska modeller, så att man kan följa olika förlopp i
övergången från höga nivåer på dödlighet och fruktsamhet till låga nivåer.
En förutsättning för att man skall kunna få fram realistiska modeller av
detta slag synes vara att de kan utprövas på en befolkning, vars förhållanden
är kända över tillräckligt lång period. Den svenska befolkningsstatistiken
intar här en särställning med sina över 200 år långa serier. Ett första
steg mot en dynamisk modell har utarbetats och kommer att prövas på
svenskt material.

Professor Sune Carlsson:

Den svenska industrins försäljnings- och prodnktionsanpassning till de
förändrade marknadsförhållandena i Europa

Avsikten med projektet är att studera hur svensk industri påverkats av de
förändrade marknadsvillkoren i Europa. Dessutom vill vi undersöka egenskaperna
och omfattningen hos den anpassningsprocess som de svenska företagen
genomgår på grund av detta.

Vårt inledande forskningsarbete innebär en analys av den svenska utrikeshandelns
utveckling sedan 1953. Denna analys sker på såväl nationell som
branschnivå och utgår från en modell som omfattar sambanden mellan å
ena sidan marknadsstorlek, konkurrenssituation, efterfrågestruktur, ekonomiskt
avstånd och å andra sidan den svenska exportutvecklingen. Denna
analys sker i första hand på befintlig handels- och branschstatistik.

Nästa steg i forskningsarbetet avser en analys på företagsnivå. Vi vill kartlägga
de hittills inträffade och förväntade konsekvenserna av marknadsförändringarna
för de enskilda företagen och hur de ser på dessa förändringar.
Det urval av företag som därvid skall ingå i undersökningen kan först bestämmas
på ett senare stadium.

Som ett sista steg följer en undersökning av de anpassningsåtgärder som
företagen använder i den förändrade marknadssituationen. Exempel på dylika
anpassningsåtgärder är fusioner, samarbetsavtal, utländska etableringar,
ändrad produktions- och marknadsinriktning m. m.

Forskningsarbetet bedrivs av en studiegrupp bestående av tre personer,
vilka tills vidare arbetar gemensamt på projektet.

Byrådirektör Åke E. Andersson och forskningsassistent Rune Jungen:

Utvidgning och generalisering av en vid Göteborgs universitet utarbetad
prognos- och planerings modell för regional- och kommunalekonomisk
utveckling

Detta forskningsprojekt genomförs vid Göteborgs universitets nationalekonomiska
institution, vilken förestås av professor Roland Artle.

Projektet avser sista etappen av ett mer omfattande forskningsprogram,
som påbörjades vid årsskiftet 1964/65 och som resulterat i konstruktion,
programmering och databehandling av en modell för prognostisering och
planering av den ekonomiska utvecklingen i en näringsgeografiskt avpassad

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

region. Modellen är i första hand avsedd att ge s. k. betingade prognoser av
arbetskraftstillgång och arbetskraftsåtgång inom regionen, arbetskraftens
fördelning på produktionssektorer, anläggningsinvesteringarnas omfattning
inom vissa sektorer samt kommunala drift- och investeringsutgifter. Tilllämpningen
av modellen påbörjades på försommaren 1965 i samband med
ett offentligt utredningsuppdrag och avser Göteborgs A-region.

Den sista forskningsetappen innefattar dels en utvidgning av modellen.
Större hänsyn tas till befolkningsstruktur och regioninkomst, och produktionsanalysen
fördjupas. Arbetskraftens fördelning på näringsgrenar härleds
med en mer förfinad metodik och behovet av ytterligare statistikproduktion
preciseras. Genom modellens utbyggande möjliggörs dessutom en analys
av de i regionen ingående kommunernas finansierings- och utdebiteringsbeliov.
I sin utvidgade form databehandlas modellen för Göteborgs-regionen.

Dessutom skall modellen generaliseras, så att den blir tillämplig även på
andra regioner och möjliggör en diskussion av den interregionala flyttningsproblcmatiken.
I sin generaliserade form bör modellen tillämpas på ytterligare
regioner, som är representativa för olika flyttningstendenser.

Forskningsprojektet har praktisk betydelse för såväl de statliga som de
kommunala organens ekonomiska politik. Bostadspolitikens och lokaliseringspolitikens
effekter på sysselsättning och produktion får belysning genom
projektet, som också ger möjlighet att diskutera åtgärdernas samhällsekonomiska
kostnader. Debatten om den kommunala verksamhetens framtida
finansieringsformer kan berikas med hjälp av modellen, vilken även
kan komma till praktisk användning som instrument för en samordnad,
kommunalekonomisk planering.

Professor Ingvar Svennilson, pol. mag. Sven-Åke Böök,

fil. kand. Carl-Olof Klingbcrg och pol. mag. Gunnar R. Österberg:

Realkapitalundersökningen (forskningsprogram)

De reala resurserna i en samhällsekonomi utgöres av arbetskraft, maskiner,
^ byggnader, naturtillgångar etc. Samhällets produktionsresultat under
ett år är beroende av dels hur stor resurstillgången är och dels hur effektivt
denna utnyttjas. Bästa möjliga användning av produktionsresurserna är ett
av samhällsekonomins mål. Ett annat mål gäller tillväxttakten, dvs. hur
snabbt produktionen ökar. Genom att varje år inte använda hela produktionsresultatet
för konsumtion ökas tillgången på ekonomins resurser, närmare
bestämt mängden realkapital i form av maskiner, byggnader etc. Varje
år användes i Sverige ca en tredjedel av nationalprodukten till investeringar.
Under årens lopp har sålunda byggts upp en ansenlig kapitalstock i landet.
Kunskap om denna stocks storlek, fördelning på olika delar av samhället,
ålderssammansättning, regionala fördelning m. m. är av stor betydelse bl. a.
för att kunna bedöma, huruvida resurserna används på bästa möjliga sätt
och för att kunna prognostisera nationalproduktens framtida utveckling.
En uppskattning av den svenska realkapitalstocken är således t. ex. värdefull
för den svenska långtidsplaneringen och för en mera preciserad bedömning
av effekterna av olika ekonomisk-politiska åtgärder.

Metodstudien

I slutet av 50-talet och början av 60-talet har i en rad länder, bl. a. USA,
England, Japan, Sovjet, utförts kapitalundersökningar för att utröna kapi -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

talets betydelse för tillväxtprocessen. Emellertid är dessa otillfredsställande
i olika avseenden. Exempelvis accepteras diverse mått på kapitalet utan att
man närmare diskuterar dessa måtts relevans. För att kunna tolka olika
statistiska mått krävs kunskap om måttens egenskaper. Vi tvingas därför
inledningsvis att intensivstudera några utvalda grupper av företag.

Vårt problem på företagsnivå kan schematiskt beskrivas på följande sätt:
En del av den ekonomiska teorin omfattar produktionstekniska analyser.
Man beskriver sambandet mellan »input» och »output», dvs. hur produktionsmängden
varierar med insatsen av olika produktionsfaktorer, t. ex. arbetskraft,
råvaror, maskiner och anläggningar. Detta samband formuleras
matematiskt i en produktionsfunktion. Nästa steg i analysen är att förklara
varför företaget väljer en viss produktionsmetod; vad som bestämmer valet
mellan olika kombinationer av arbetskraft, kapital, råvaror etc.

När man skall applicera en sådan analytisk modell måste man bestämma
sig för hur man empiriskt skall mäta de olika storheterna. Vårt problem är
att försöka utröna, dels vilka mätmetoder som från analytisk synpunkt vore
önskvärda och dels hur de empiriskt tillgängliga mätmetoderna (exempelvis
brandförsäkringsvärde, investeringsstatistik, drivkraft) förhåller sig till de
ur teoretisk synvinkel ideala.

Dessa inledande metodstudier kommer att följas av en datainsamling.
Utifrån detta material skall sedan var och en av projektledarna genomföra
en empirisk studie av några delar av den teori, som behandlar bestämningsfaktorer
för ekonomisk tillväxt. En studie avser kapacitet och kapacitetsutnyttjandegrad
inom tillverkningsindustrin, en annan studie analyserar behandlingen
av kapitalet i en total tillväxtmodell och en tredje studie gäller
effekten av strukturella omfördelningar av produktionsresurserna på tillväxten.

Professor Thomas Thorburn, docent Lars Erik Zachrisson,
civilingenjör Åke Jacobsson:

Integrerad kalkylering av sjötransporter

Forskningsprojektet »Integrerad kalkylering av sjötransporter» har till
syfte att åstadkomma en för datamaskin programmerad ekonomisk modell
omfattande fartygens byggande vid varv, deras drift till sjöss och delar av
hamnarnas byggande och drift. Målet är att inom ramen för forskningsanslaget
ge modellen en så god prognosförmåga för praktiska problem som
möjligt. Veterligen existerar ingenstans i världen någon så omfattande sjöfartsmodell.
Det är nämligen svårt att åstadkomma en modell med god
prognosförmåga för ett så stort och komplicerat ekonomiskt område som
här är fallet. Det kräver en synnerligen noggrann planering och ett kontinuerligt
samarbete mellan systemteoretiker och dem som leder insamlingen
av empiriska data och utför programmeringen.

Målet är att projektet skall resultera i en modell med relativt god prognosförmåga.
Det samhällsekonomiska värdet kan i så fall bli betydande. Om
projektet blir framgångsrikt, blir det nämligen då möjligt att bedöma t. ex.
lönsamheten av olika samhälleliga investeringar i hamnar, lokalisering av
hamnar, samhällsekonomiska konsekvenser av övergång till containerfartyg
och teknisk utformning av fartyg på ett väsentligt bättre sätt än hittills.
De svenska varven sätts då också i stånd att bedöma lönsamheten av olika

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

fartygstyper för sina kunder på ett mer tillförlitligt sätt än hittills, vilket
bidrar till att varvens fartygskonstruktioner och konkurrensförmåga kan
förbättras.

Projektledare är professor Thomas Thorburn, Handelshögskolan i Stockholm,
docent Lars Erik Zachrisson vid Tekniska Högskolan i Stockholm och
civilingenjör Åke Jacobsson, Varvsindustrins Beräkningscentral, Göteborg.
Forskningen kommer att bedrivas med ca fyra assistenter frånsett tillfällig
biträdespersonal. Sveriges Redareförening, Svenska Varvsindustriföreningen
och Svenska Hamnförbundet har alla tillstyrkt undersökningen efter de uppdragna
linjerna.

Professor Herman Wold:

Icke-Iineära kunskaps modeller, NILES-estimation jämte tillämpningar
(forskningsprogram)

Inom statistikens många tillämpningsområden inträffar det ofta att lineära
kunskapsmodeller är för enkla för att ge tillfredsställande resultat. Införandet
av icke-lineära kunskapsmodeller medför svårigheter, emedan förefintliga
statistiska estimationsmetoder i huvudsak är begränsade till lineära
modeller. Under de senaste åren har en grupp nya metoder framkommit för
statistisk estimation av icke-lineära modeller. Gemensamt för de nya metoderna
är en ny princip att återföra estimationen till en upprepad (iterativ)
partiell minsta-kvadrat-regression (NILES står för Nonlinear Iterative LEast
Squares). En förutsättning för de nya metoderna är tillgången på datamaskiner.

Flera av de ovan nämnda estimationsmetoderna har utvecklats av forskare
knutna till statistiska institutionen vid Uppsala universitet. Sedan år 1965
samverkar denna institution inom ramen för fast organiserade forskningsprogram
med bl. a. Battelle Memorial Institute, Columbus, Ohio, och Gulbenkian
Foundation, Lissabon, för utvecklingen av de nya metoderna. Riksbankens
jubileumsfond har för sin del åtagit sig att under en treårsperiod
understödja de svenska insatserna för utveckling av de nya metodernas teori
och tillämpningar.

Förutom att det svenska forskningsprogrammet ingår som en del av ett
större internationellt forskningsprogram, så har arbetet på att utveckla de
nya estimationsmetoderna redan från starten anknytning till ett flertal viktiga
områden för tillämpning av statistiska metoder. Även i det fall då en
enskild metod utvecklas för ett bestämt ämnesområde gäller som regel, att
metoden kan förväntas vara användbar även inom andra ämnesområden.

Det av Riksbankens jubilemsfond understödda forskningsprogrammet är
organiserat som ett ramprojekt med en koordinerande metodgrupp samt sju
subprojekt. Sammanlagt är ca femton personer vid den statistiska institutionen
i Uppsala engagerade i utvecklingsarbetet av NILES-metoderna.

Ramprojektet

Ledaren för hela forskningsprojektet, professor H. Wold, bildar tillsammans
med forskardocenten E. Lyttkens och preceptorn K. G. Jöreskog en
central metodgrupp, som skall bistå de olika subprojckten samt därutöver
utåt sprida kännedom om de nya NILES-metoderna och initiera ny forskning
rörande metodernas tillämpningar. Inom ramen för sistnämnda verksamhet

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

har kontakt bl. a. etablerats med forskare vid de pedagogiska institutionerna
i Uppsala och Göteborg.

Till ramprojektet hör även utarbetandet av de olika datamaskinprogram,
som är en nödvändig förutsättning för de olika estimationsmetoderna. En
kvalificerad programmerare har anställts. På sikt skall ett programbibliotek
färdigställas med generella standardprogram för de olika estimationsmetoderna.
Dessa dataprogram ställs till allmänt förfogande.

Enligt det föreliggande forskningsprogrammet skall erfarenheterna av
NILES-estimation presenteras vid ett internationellt symposium. Vi räknar
med att symposiet skall kunna hållas under år 1968.

Subprojekt I under ledning av forskardocenten E. Lyttkens

Användning av NILES-metod för de klassiska modellerna kanonisk korrelation
och principalkomponentanalys. Vid övergången till det nya estimationsförfarandet
kan vissa generaliseringar av modellerna göras. Detta projekt
är teoretiskt inriktat och siktar till en kartläggning av hur de nya estimationsmetoderna
sammanhänger med modellernas egenskaper.

Subprojekt II under ledning av licentiaten A. Christoffersson

Användning av NILES-metod för komponentanalys vid ofullständig tillgång
på statistiska data. Den nya estimationsmetoden möjliggör användningen
av komponentanalys av material som tidigare inte varit möjliga att
bearbeta på ett tillfredsställande sätt. Ofullständig statistisk information är
mycket vanlig inom t. ex. det pedagogiska ämnesområdet. Detta kan t. ex.
bero på att alla lärare, som deltar i ett försök, inte kan undervisa i alla klasser
som ingår i försöket. Tillämpningen av de nya estimationsmetoderna
inom beteendevetenskaplig forskning har därför särskilt uppmärksammats
inom detta subprojekt.

Subprojekt III under ledning av forskardocenten E. Lyttkens

Användningen av NILES-metod för estimation av interdependenta ekonometriska
system. Genom de nya estimationsmetoderna synes en generalisering
kunna göras av de sedan gammalt använda modellerna för interdependenta
ekonometrislca system, samtidigt som estimationsegenskaperna förbättras.
Inom den ena modelltypen förklarar varje ekvation en speciell variabel,
för den andra modelltypen råder i detta avseende symmetri mellan
de ingående endogena variablerna. Arbetet på detta subprojekt är samordnat
med det samarbete, som bedrivs mellan Battelle Memorial Institute, Columbus,
Ohio, och den statistiska institutionen And Uppsala universitet.

Subprojekt IV under ledning av licentiaten Bo Jansson

Användning av NILES-estimation jämte en tidigare känd estimationsmetod
för kvotregression. Denna typ av regressionsmodeller har tidigare
knappast använts på empiriska material bl. a. beroende på bristande erfarenheter
av estimationsförfarandena. Kvotregression synes lämpa sig väl
för retrospektiva social-medicinska undersökningar. Avsikten är att bl. a.
pröva estimationsmetoderna på artificiella och verkliga data.

Subprojekt V under ledning av fil. kand. G. Gruvaeus

Användning av NILES-metod i syfte att underlätta och förbättra olika
estimationsförfaranden inom komponentanalysen och den därmed besläk -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

tade faktoranalysen. De nya metoderna siktar bl. a. till att förbättra vissa
idag vanliga analysmetoder inom beteendevetenskaperna.

Subprojekt VI under ledning av fil. kand. S. Wold

Användning av NILES-metod för regression med både kvantitativa och
kvalitativa data, s. k. QQ-regression. Detta regressionsförfarande i kombination
med NILES-metodik möjliggör i praktiken analys av väsentligt större
datamängder än den tidigare använda covariansanalysmetoden. Den nya
metoden skall bl. a. testas på problem rörande kemiska förlopp.

Subprojekt VII under ledning av professor H. Wold

Användning av NILES-metodik för ekonometriska tillämpningsproblem.
Detta arbete bedrivs i samarbete med Gulbenkian Foundation, Lissabon. Riksbankens
jubileumsfond finansierar den svenska delen av detta projekt, vilket
omfattar uppbyggandet av en ekonomisk sektormodell för det svenska jordbruket.
Fyra problemställningar står just nu i förgrunden för intresset:
1. Analys av modeller för enskilda jordbruksprodukter, genomgående bestående
av fyra relationer, som tar hänsyn till produktions- och konsumtionsrelationer
samt producent- och konsumentprisbildning; 2. Aggregationsproblemen
vid sammanvägning av alla enskilda jordbruksprodukter till
en sektormodell; 3. Utveckling av en speciell befolkningsmodell som stöd för
arbetet med prognoser för totalproduktion och konsumtion; 4. Utveckling
av ett klimatindex som kan fånga upp vissa icke förklarade varationer i avkastningen
för de enskilda jordbruksprodukterna.

Arbetet i sin helhet inom projektet syftar till att ge prognoser för enskilda
jordbruksprodukter och för aggregat av jordbruksprodukter. Arbetet sker
i kontakt med flera av de myndigheter och experter, som är verksamma inom
detta område, samt i nära kontakt med andra projekt inom den statistiska
institutionen, som rör tillgången och efterfrågan på varor och tjänster.

Professor Gunnar Kulldorff:

Optimala estimations- och planeringsförfaranden vid upprepade
stickprovsundersökningar

Teorin för stickprovsundersökningar har utvecklats framför allt för sådana
situationer, då man vid en bestämd tidpunkt gör ett urval ur en population
i avsikt att uppskatta vissa genomsnittliga variabelvärden för populationen.
I praktiken händer det ofta, att man vill studera samma företeelse
vid flera olika tillfällen och därför i stort sett upprepar stickprovsundersökningen
med jämna mellanrum. Syftet är då vanligen att uppskatta genomsnittliga
variabelvärden för populationen vid den senaste tidpunkten men
kan också vara att studera förändringarna mellan olika tidpunkter.

Vid upprepade stickprovsundersökningar föreligger i allmänhet samband
mellan en individs variabelvärden vid olika tidpunkter. Frågan uppkommer
då, hur man på bästa sätt skall utnyttja den information som insamlats vid
föregående tillfällen för de uppskattningar som önskas vid senaste tillfället.
Planläggningen av en stickprovsundersökning blir också annorlunda om man
avser att utnyttja tidigare information. En betydelsefull fråga är t. ex. hur
de för urvalet tillgängliga resurserna lämpligen skall fördelas på undersök -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

ning av å ena sidan sådana individer som tidigare observerats och å andra
sidan individer som inte observerats tidigare.

Forskningsprojektet anknyter till professor Kulldorffs tidigare arbeten
beträffande urval vid successiva tillfällen och syftar till att besvara motsvarande
frågeställningar vid mer komplicerade urvalsförfaranden. Bland annat
kommer förhållandena vid klumpurval och vid tvåstegsurval att studeras.

Professor Herbert Tingsten:

Ideologier och värderingar i svenska skolböcker

Min undersökning avser att klarlägga de allmänna ideologiska föreställningar,
som framträder i svenska skolböcker på skilda stadier under tiden
omkring 1850—1950. Intresset skall främst inriktas på skolböckernas hållning
till följande frågor: statsskicket, särskilt med tanke på övergången från
konstitutionell monarki med begränsad eller graderad rösträtt till parlamentarism
och demokrati; nationella föreställningar, inklusive uppfattningar om
ras- och nationalkaraktärer; religiösa idéer, med särskild hänsyn till hur
andra religioner beskrivs; sociala och ekonomiska idéer, med tanke på övergången
från äldre liberal-konservatism till samtida social- och planeringspolitik;
uppfattningar om könens karaktär och inbördes ställning.

Materialet är väsentligen skolböcker inom ämnena historia, kristendom
och geografi samt läse- och bredvidläsningsböcker. Undersökningen påbörjades
under hösten 1966 och har hittills omfattat ungefär en fjärdedel av
materialet. Det är redan tydligt, att en belysning av betydande intresse kommer
att ges av den åskådning, som skolundervisningen, eller i varje fall skolböckerna,
avsett att inlära: en i stort sett »samhällsbevarande», konservativ
eller statisk åskådning, misstrogen mot andra nationer och religioner, fientlig
mot rationalism och radikala reformrörelser. Fn påtaglig uppmjukning
av denna hållning har emellertid ägt rum under senare tid.

Undersökningen är avsedd att slutföras i år; dess resultat hoppas jag kunna
publicera i en bok senast hösten 1968.

Docent Bengt Kihlman och docent Gösta Zetterberg:

Cellfgsiologiska och genetiska effekter av biocider på kulturer
av växt- och humanceller

Verksamheten under 1966 har i väntan på färdigställandet av laboratoriet
begränsats till mutationsstudier hos mikroorganismer samt cytologiska undersökningar
hos Vicia faba och Haplopappus gracilis.

Genom särskilt medgivande från Fonden har undersökningarna utsträckts
till att omfatta även droger och läkemedel. Det har visats att några substanser,
som används inom dermatologien, har en mutagen effekt. Samarbete pågår
med docent G. Swanbeck, Hudkliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala,
och ett preliminärt meddelande om resultaten av dessa undersökningar har
antagits för publicering i tidskriften Nature. Phleomycin, ett antibiotieum,
har visats framkalla kromosomaberrationer hos Vicia faba. Fn detaljerad
redogörelse över dessa undersökningar är under arbete. Experiment pågår
för att undersöka phleomycins mutagena effekt på mikroorganismer samt

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

dess kromosombrytande och tillväxthämmande effekter på cellkulturer av
Haplopappus gracilis.

Laboratoriet är nu fullt funktionsdugligt, och under 1967 avser vi att utföra
undersökningar med humanceller som objekt.

Laborator Gunnar Widmark:

Masspektrometrisk analysstation för studier av ämnen
som förorenar vår natur

Man har sedan länge haft anledning förmoda att industrialiseringen, ökad
användning av syntetiska produkter, utökat nyttjande av naturresurser etc.
medför en förorening av vår natur av sådana kemiska ämnen, som endast
långsamt kan nedbrytas i näringsleden. Särskilt allvarligt har man bedömt
faran vara av att vissa ämnen anrikas i levande organismer och där utgör en
förgiftningsrisk eller vad värre är ett genetiskt faromoment.

Först under senare år har man fått vetenskapligt tillfredsställande metoder
för objektiva studier av dessa fenomen. I första hand har de kemiska separationsmetoderna
avsevärt förbättrats och man har numera förutsättningar
för kvantitativ friläggning av ämnen förekommande i låga halter och med
relativt små avvikelser i kemisk egenskap i förhållande till det naturligt förekommande.
De moderna separationsmetoderna, t. ex. gaskromatografi, ger
bästa resultat vid behandling av mikromängder av prov och härigenom blir
i princip alla provtyper tillgängliga för föroreningsstudier; även enskilda
celler.

En avgörande svårighet vid användande av de moderna mikroseparationsmetoderna
är att man vid dessa för s. k. negativ bevisföring; dvs. man kan
entydigt visa att ett misstänkt ämne inte finns närvarande i ett givet prov,
men endast göra antagligt att det finns närvarande. Denna principiella svårighet
börjar nu kunna överkommas med insats av specifika och högkänsliga
identifikationsmetoder. En av dessa moderna metoder är masspektrometrin
som i kombination med en gaskromatograf, t. ex. LKB-9000, torde vara det
förnämsta identifikationshjälpmedel, som man idag känner inom den analytiska
kemin.

Från Riksbankens jubileumsfond har institutionen erhållit medel för inköp
av denna masspektrometer samt 3 års driftskostnader. Vi har redan nu fått
fram mycket värdefulla resultat i det vi kunnat identifiera upp till 14 hitintills
okända komponenter, som vanligen finns i fraktioner från resthaltsanalys
av växtskyddsmedel i biologiska prover. Dessa okända ämnen har
identifierats som polyklorerade bifenyler, ämnen som aldrig har använts som
växtskyddsmedel men som varit i allmänt bruk sedan 1920-talet bl. a. som
mjukgörare i plaster och som fyllmedel i transformatorer. — En havsörn
återfunnen död i Stockholms skärgård innehöll hög halt av dessa ämnen
(ca 80 ppm i kroppsfett) men klorerade bifenyler har även återfunnits i människa;
givetvis i väsentligt lägre halt.

De kommande undersökningarna skall inriktas mot andra naturföroreningsproblem,
t. ex. organiska bly- och kvicksilverföreningar. Vi skall sedan
förutsättningslöst söka spåra källor till dessa och andra naturföroreningar
samt i samarbete med toxikologer och genetiker söka utreda vilken betydelse
låga föroreningshalter har för levande organismer.

Masspektrometern kommer även att användas för andra uppgifter inom

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

institutionen, t. ex. identifikation av organiska ämnen i utandningsluft och
i vissa typer av industriluft. Även dessa forskningsuppgifter har stark anknytning
till moderna sociala problemställningar i landet och dessutom ingår
i dessa forskningsuppgifter krävande och lärorika moment, som kan utlämnas
som 4-betygs- eller licentiatarbeten.

Fil. lic. Torsten Ahl och docent Torbjörn Willén:

Byggande av undersökningsfartyg för vattenforskning

En ingående kännedom om de hydrologiska, fysikalisk-kemiska och biologiska
förhållandena i våra största sjöar — Vänern, Vättern, Mälaren och
Hjälmaren — är nödvändig bl. a. med hänsyn till deras mycket stora betydelse
som råvattentäkter för viktiga regioner av vårt land. 1963 påbörjade
Naturresurskommittén Mälarundersökningen, som med utgångspunkt från
vetenskapliga metoder skulle analysera dessa problemkomplex inom Mälarens
vattenområde mot bakgrunden av de förändringar, som orsakas av
människans olika åtgärder. Redan nu har resultat framkommit från Mälaren
och Hjälmaren, som har stort vetenskapligt intresse och som beräknas
få stor betydelse för den framtida samhälleliga planeringen inom denna
region av landet. Motsvarande undersökningar av Vättern och Vänern planeras
och har beträffande Vättern delvis påbörjats.

För att kunna rationalisera, intensifiera och utvidga pågående undersökningar
och effektivt följa upp planerade undersökningar är ett nytt för sitt
ändamål väl avpassat och utrustat undersökningsfartyg en nödvändighet.
Med utgångspunkt från gjorda erfarenheter med förhyrda fartyg och de
tekniska landvinningarna på det instrumentella området har förslag till
undersökningsfartyg lagts fram. Vid planeringen har sjövärdighet, sjöegenskaper,
istålighet, laboratoriebehov, provtagningsarrangemang, marschfart
och relationen besättning—.vetenskapligt arbetande personal beaktats. De
planerade laboratorieutrymmena — ca 50 m2 -— skall disponeras för fysikaliska,
kemiska, bakteriologiska och biologiska arbeten med såväl manuella
som registrerande och automatiska metoder. Fartyget kommer därigenom
att kunna sägas fungera som ett flytande laboratorium och dessutom som
laboratoriebas vid undersökningar inom nederbördsområdena. Det är nämligen
i flera fall nödvändigt att kunna utföra analyser omedelbart efter
provtagningen. Det är vidare viktigt att kunna med registrerande instrument
fastställa vertikala och horisontella gradienter -— icke minst med
hänsyn till avloppsvattnets fördelning i recipienten.

Professor Hans Burström:

Den primära proteinproduktionen

Den akuta livsmedelsbristen i världen är en brist på protein. Huvuddelen
av de tillgängliga proteinerna bildas i och förekommer i de högre
växternas blad, som också är en mycket billig råvara. Denna användes dock
i ringa utsträckning som människoföda och vid uppfödning av kreatur förloras
9/io av proteinet. I England har man utarbetat metoder att utvinna
bladprotein i teknisk skala och använda dem i livsmedel. Metoderna tillämpas
såväl där som i u-länder.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Vårt problem är att undersöka vilka i vårt land odlingsbara växter, som
kan vara användbara som råvara för proteinframställning. Det sker genom
att utvalda kulturväxter och vilda växter odlas under kontrollerade klimatbetingelser
och deras proteiner undersöks. Man vill komma fram till växter
som har hög produktion av protein och bildar protein av god kvalitet. Denna
undersöks genom laboratorieanalyser av smältbarhet och proteinernas kemiska
sammansättning. De bör innehålla tillräckligt av de för människan
essentiella aminosyrorna och produkterna får inte innehålla några skadliga
ämnen.

Vid bearbetningen används de i England utarbetade metoderna och man
får också ge akt på hur lätt proteinerna extraheras ur de olika växtarterna.
Växterna odlas under olika klimatbetingelser och även med olika gödsling
för att man skall få en uppfattning om hur proteinproduktionen och proteinernas
egenskaper varierar under de betingelser växter utsätts för i fält.

Fil. lic. Bertil Gardell:

Arbetares attityder till arbete och arbetsförhållanden i olika teknologiska
miljöer

Undersökningen avser att ge ökad kunskap om den betydelse arbetets
innehåll och organisation har för frånvaro, arbetsmotivation, arbetstillfredsställelse
och psykisk anpassning. Inom ett lokalt arbetsmarknadsområde
kommer företag att väljas ut som representerar en-styckestillverkning,
massproduktion i stora serier av styckegods och tillverkning baserad
på kontinuerlig process. Den arbetsorganisation, som dessa företagstyper
bygger upp utifrån ekonomiska och tekniska överväganden, ger arbetsuppgifter
som varierar avsevärt med avseende på vissa psykologiskt relevanta
kriterier, såsom krav på yrkesutbildning, repetitivitet, autonomi, ansvar
och social interaktion. Uppgiften är att se hur dessa egenskaper varierar
mellan de olika företagstyperna och hur denna variation påverkar arbetsanpassningen.
Genom att de olika företagstyperna schematiskt representerar
olika steg i den tekniska utvecklingen erhålles också ökad kunskap
om mekaniseringsprocessens psykologiska innebörd. Arbetsmarknadsförhållanden,
lön, vissa yttre miljöfrågor, arbetsledarbeteende m. m. kommer
i görligaste mån att hållas under kontroll liksom ålder, anställningstid,
kön och nationalitet.

Arbetet har hittills i huvudsak koncentrerats till teoribildning och instrumentkonstruktion.
Fem olika instrument har konstruerats och utprovats
vid tre olika företag ingående i en förstudie. Detta arbete är nu avslutat
och avsikten är att lägga fram separata publikationer om de olika
instrumenten. Härvidlag kommer två av projektets assistenter att lägga
fram självständiga arbeten, nämligen fil. kand. Gunnela Westlander om
mätning av självkänslan och ingenjör, pol. mag. Bo Wingårdh om mätning
av mekaniseringsgrad.

Fil. lic. Magnus Hedberg:

Anställdas val och byte av arbetsplats

Projektet behandlar aktuella arbetsmarknadsproblem som personalomsättning,
arbetsanpassning, yrkesval och arbetsplatsbyte. Tidigare studier

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

har visat betydelse av ökad kunskap om de nyanställdas psykologiska inpassning,
för förståelsen av arbetsmarknadens rörlighet. Projektet koncentreras
därför till det första anställningsåret.

Under projektets första del avses att inventera olika tidigare psykologiska
modeller samt att undersöka deras tillämpbarhet på aktuella frågeställningar.
Dessutom inventeras annan pågående forskning för att i möjligaste
mån ansluta och samarbeta om datainsamling. Ett flertal mindre
pilotstudier planeras även.

Arbetet inriktas på att beskriva de nyanställdas uppfattning om varför
de sökt arbetet, deras förväntningar på det nya arbetet, deras yrkesförväntningar,
långsiktiga planer etc. Avsikten är att påbörja beskrivningarna genom
vissa studier av de nyanställdas primära socialisation till industriellt
arbete (livsmål och arbetsmotiv).

Efter beskrivningar av de nyanställdas attityder och förväntningar vid
anställningens början är avsikten att söka följa upp enskilda individer och
beskriva hur deras attityder och förväntningar förändras med ökande
tjänstetid. Några antas härvid förändras i negativ riktning så att de slutar,
under det att andras attityder förändras därhän att de slår vidare
arbetsbyten ur hågen.

Docent Gunnar Borg:

Fysisk arbetsförmåga, subjektiv ansträngning och psykisk prestation

Undersökningarna gäller problem sammanhängande med olika aspekter
på arbetsförmåga, ansträngning, motivation och prestation och anknyter
därigenom till ett område, där de genomgripande förändringarna i samhället,
bl. a. de förbättrade kommunikationerna och de minskade fysiska
arbetskraven kommit att på ett drastiskt sätt påverka människans anpassning
i sin miljö. Projektet är av tvärvetenskaplig karaktär, men gäller i
första hand vissa psykologiskt beteendevetenskapliga problem. Ett flertal
frågor av såväl pedagogiskt som fysiologiskt intresse är dock nära integrerade
med de psykologiska.

Människans fysiska kondition är nu på väg att avsevärt försämras. Vad
detta innebär för individen psykiskt och medicinskt vet man förhållandevis
litet om. En bidragande faktor till vår dåliga kunskap på detta område
sammanhänger sannolikt med de tidigare svårigheterna att mäta dels den
fysiska arbetsförmågan, dels en annan faktor, som kanske är minst lika
viktig i detta sammanhang, nämligen den subjektiva ansträngningen. Under
senare år har dock tillförlitliga metoder utarbetats. Med vissa av mig
utarbetade metoder kan härvid fysiologiska mått kompletteras med såväl
upplevelsemässiga som rena beteende-prestationsmått.

Försämringen av en persons arbetsförmåga, mätt med laboratoriemått,
och upplevelsen av försämringens storlek korresponderar ofta dåligt. En
närmare kännedom om upplevelse-prestationsfunktionen ger förbättrade
möjligheter till förståelse av symtomen vid nedsatt arbetsförmåga, i pensions-,
försäkrings- och rehabiliteringsfall. Hittillsvarande resultat visar
att upplevelseförändringen vid fysisk ansträngning närmast liknar den
upplevelseförändring som en bilförare erfar, när han minskar hastigheten
från t. ex. 100 till 50 km i timmen. En sådan hastighetsminskning upplevs
ju normalt som betydligt större än en halvering.

En central fråga gäller vidareutvecklandet av metoder för att bestämma
fysisk arbetsförmåga utifrån upplevelse- och beteendemått. De resultat

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

vi nu kommit fram till visar, att de mått på arbetsförmågan som erhålles
utifrån skattad ansträngning under fysiskt arbete samt de som erhålles
direkt utifrån utförda prestationer på ett viktigt sätt kompletterar
dem som erhålles från fysiologiska reaktioner.

Motivationens betydelse för den fysiska prestationen och möjligheterna
att erhålla särskilda mått på motivationsgraden är andra problem. Härvid
studeras såväl motivationen för kortare tids kraftansträngning som för
konditionskrävande arbete under längre tid. Av intresse härvid är även
möjligheterna att skapa god motivation för långsiktigt planerad hälsoträning.

Ett annat huvudproblem gäller betydelsen av viss fysisk kondition för
olika psykiska funktioner. De allmänpsykologiska frågorna gäller här bl. a.
vilka psykiska funktioner, som är särskilt känsliga för fysisk ansträngning,
och de differentiella frågorna, bl. a. sambanden mellan fysisk kondition
och psykisk prestation framför allt i anslutning till fysisk ansträngning.

Forskningsläkare Lennart Levi:

Mätning av arbetslivets stress

Projektet avser mätning med objektiva metoder av arbetslivets stress
inom olika yrken, personalkategorier och personlighetstyper.

De verkningar av ogynnsam art, som tekniska, ekonomiska och sociala
förändringar kan framkalla hos olika grupper av individer kan med en
sammanfattande biologisk term benämnas »stress». Det är omvittnat att
den medicinska betydelsen av stressreaktioner, som framkallas av psykiska
påfrestningar med rötter i dessa förändringar, är mycket stor. Därutöver
återverkar de på individens trivsel och effektivitet och får därigenom
mycket betydande effekter även på det ekonomiska och sociala planet.
— Tidigare av mig genomförda, relativt omfattande undersökningsserier
har visat att »stress» låter sig mätas med objektiva metoder och
med rimlig grad av tillförlitlighet. Metodiken bygger på samtidig registrering
av psykologiska och sociologiska variabler samt av representativa, för
mätning tillgängliga fysiologiska funktioner i stressreaktionen i organismen,
nämligen utsöndringen av de s. k. stresshormonerna adrenalin och
noradrenalin.

Med denna kombinerade undersökningsmetodik kommer »arbetslivets
stress» att studeras inom tio olika yrkesgrupper, omfattande totalt 600
individer, under en period av tre år.

Docent Erland Jonsson:

Om möjligheterna att förändra besvär sreaktionerna genom attitydförändringar De

problem, som sammanhänger med besvär av yttre miljöfaktorer såsom
luftföroreningar och buller, ägnas numera stor uppmärksamhet, varvid
man i första hand är intresserad av de störande faktorer som är direkt
hälsofarliga. Även om en yttre miljöfaktor inte är direkt hälsohotande, så
kan den dock ge upphov till besvär som påverkar de exponerade indivi3
— Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 35

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

dernas psykiska välbefinnande. Dessa besvärsupplevelser torde emellertid
sällan vara beroende enbart av expositionen utan även bestämmas av subjektiva
faktorer hos de exponerade individerna.

Resultaten från tidigare experimentella undersökningar har sålunda visat,
att besvärsupplevelserna är beroende av de individuella attityderna till
besvärskällan och att man genom förändringar av attityderna kan få till
stånd en reducering av besvärsupplevelserna.

I anslutning till dessa undersökningar kommer att genomföras tre laboratorieexperiment
och ett fältexperiment, där syftet är att utröna under
vilka förhållanden det är möjligt att genom en attitydförändring åstadkomma
eu förändring av besvärsupplevelserna. Därvid kommer framför
allt följande punkter alt studeras: 1. Besvärsreaktionernas beroende av
attitydkarakteristika och attitydkomponenterna; 2. Styrkan av sambandet
mellan bullerstimulus och besvärsreaktion vid olika ursprungsattityder; 3.
Möjligheter till förändring av besvärsreaktionerna genom attitydförändringar;
4. Stabiliteten i förändringarna.

Professor Petter Karlberg:

Utarbetande och prövning av en riskgruppskontroll för tidig diagnos av
handikapp hos barn med direkt övergång till ett dynamiskt habilitering sregister Den

föreliggande undersökningen är koncentrerad till två områden, dels
att vid Göteborgs barnsjukhus pediatriska klinik organisera en »follow
up»-ldinik för »riskbarn» i syfte att nå tidig diagnos, dels att i samarbete
med dr Ingemar Olow vid Bräcke Östergård, regionsinstitution för habilitering
i Väst-Sverige, utarbeta ett dynamiskt regionsregister i syfte att
underlätta en adekvat behandlingsplanering för varje enskild individ.

Basen för den planerade riskgruppskontrollen är det faktum, att orsaken
till ett begynnande handikapp hos ett barn i flertalet fall är att söka i en
skada eller utvecklingsstörning i fosterlivet, under förlossningen eller vid
störd anpassning under nyföddhetsperioden. Vid en noggrann undersökning
och följande av det nyfödda barnet under nyföddhetsperioden med
penetration av familjeanamnes, moderns graviditet och förlossningens förlopp,
kan man i vissa fall med tämligen stor säkerhet förutse utvecklingen
av ett handikapp. I andra fall (fler till antalet) kan förutses, att
större eller mindre risker föreligger för att ett handikapp skall utvecklas
i framtiden. Man vet dock, att många av dessa barn kommer att utvecklas
normalt. Det är dessa barn med risk för att i framtiden få en funktionsnedsättning,
som avses att inordnas i en särskild hälsokontroll.

Verksamheten skall börja med fastställande av kriterier för olika riskgrupper
och utarbetande av lämpligt undersökningssystem för att adekvat
följa barns fysiska, neurologiska och psykiska utveckling. Detta sker samtidigt
med en förundersökning av kontrollbarn från Göteborg. Den kontinuerliga
datainsamlingen kommer av nödvändighet att bli omfattande och
avses att läggas över på ett ADB-system.

Detta registreringssystem avses att utarbetas så, att det kan direkt gå
över i ett dynamiskt habiliteringsregister, med vilket menas en longitudinell,
dvs. fortlöpande registrering av faktorer, som beskriver individens
utveckling med hänsyn till skadans följder. Då detta återger skeendet i

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

tiden, kan det framtida förloppet med ökad sannolikhet förutses. Dessutom
bör det också kunna utgöra en bas för värdering av olika åtgärders
effektivitet.

Uppläggningen kommer att baseras på samlade erfarenheter och redan
befintligt kontinuerligt, aktuellt journalsystem vid Bräcke Östergård. I
första hand kommer systemet att uppläggas för de första levnadsåren.

Docent Joachim Israel och professor Georg Karlsson:

Sexualvanor och attityder till sexualitet

Vi har av Riksbankens jubileumsfond erhållit ett mindre anslag avsett att
under en mellanperiod kunna utveckla ett tidigare igångsatt forskningsobjekt.
Pengarna har använts till utprovning av frågeformulär, attitydskalor
etc. Sedan anslag erhållits från annat håll, har en större undersökning omfattande
1 500 ungdomar i åldern 16—25 år och mantalsskrivna i Stockholm
genomförts. Undersökningen studerade sexuellt beteende och attityder till
sexualitet. De mätinstrument, som konstruerades med hjälp av jubileumsfondens
anslag, har använts i denna undersökning.

Docent Carl-Gunnar Janson:

Stockholmsungdomars framtidsutsikter (Projekt Metropolit)

Undersökningen är en del av ett skandinaviskt sociologiskt forskningsprojekt,
vilket hittills kommit att planenligt utföras endast i Köpenhamn
och Stockholm, medan arbetet i Oslo och Helsingfors fått mindre omfattning.
Projektet avser att följa en årgång ungdomar till 30-årsåldern, när
deras yrkeskarriär kan antas vara ordentligt påbörjad. I Köpenhamn följer
man alla pojkar, som föddes i staden och dess omgivning 1953. I Stockholm
ingår både flickor och pojkar.

Undersökningen påbörjades 1964 med anslag från Stockholms stad och
Samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Registerdata om de ca 16 000 barnen
och deras familjer insamlas ur register och längder. Våren 1966 gjordes
en enkät i skolan. Under 1967 planeras en intervjuundersökning med
ett stickprov av föräldrarna.

I undersökningen ingår en beskrivning av de bostadsområden där barnen
bor. I övrigt faller projektets frågeställningar huvudsakligen inom
fyra ämnesområden. Det första av dessa gäller sociala strata och social
rörlighet, särskilt rörligheten mellan generationer och den roll skolutbildningen
spelar i denna. Skillnader i testprestationer och skolbetyg mellan
barn från olika sociala strata, sociala faktorers inverkan på utbildningsoch
yrkesplaner, på linjeval i grundskolan och på rekryteringen till högre
stadier, liksom skillnader mellan könen i dessa avseenden, skall analyseras.
Senare kan sambandet mellan socialt ursprung, skolutbildning och
ungdomens faktiska yrkesval och sociala position studeras. Även skillnaderna
mellan könen och mellan infödda stockholmare och före 10-årsåldern
inflyttade å ena sidan och senare inflyttade å den andra skall belysas.

Det andra problemområdet avser aktivitet inom föreningar och organisationer.
Till det tredje hör frågeställningar angående positivt eller negativt
3* —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 35

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

värderat avvikande beteende. Bakgrund och uppväxtförhållanden för framstående
konstnärer, forskare, idrottsmän e. d., liksom för lagöverträdare
och andra problemfall, kan beskrivas.

Den sociala prognosen för barnen i s. k. problemfamiljer, frågor huruvida
negativt avvikande individer tenderar anhopas i vissa stadsdelar, och
eventuella samband mellan ungdomars brottsliga beteenden och deras uppfattning
om sin nuvarande och kommande situation är exempel på problem
inom detta område.

Det fjärde ämnesområdet gäller familjebildning och anpassning i familjen,
särskilt val av äktenskapspartner, giftermålsålder, bosättning och
eventuella skilsmässor i olika sociala strata.

Professor C. H. Alström:

En social-psykiatrisk och klinisk undersökning av alkoholproblemet, samordnad
med biokemisk, klinisk neurofijsiologisk och histopatologisk forskning Med

detta projekt avses att taga initiativet till och organisera och genomföra
en brett upplagd, tvärvetenskaplig undersökning av vid S :t Görans
sjukhus psykiatriska klinik intagna patienter för alkoholsjukdomar. Samarbete
med Mariapolikliniken har redan etablerats och kommer att ytterligare
fördjupas liksom det tidigare samarbetet med de medicinska och kirurgiska
klinikerna vid S:t Görans sjukhus, där också patienter vårdas
för åkommor där alkohol utgör en komplikation eller varit en starkt bidragande
faktor för utvecklandet av andra sjukdomstillstånd, främst leveroch
pankreasskador. Olika experter ingår i detta arbetsteam.

Gruppens frågeställningar sönderfaller i följande huvudproblem. Självklart
är arbetet av de olika sektorerna nedan intimt samordnat.

1. Social-psykiatrisk undersökning med bl. a. uppföljande och efterundersökning
av patienterna för utrönande av behandlingens sociala och medicinska
effekt. Såväl miljö- som hereditära faktorer analyseras.

2. Klinisk forskning, samordnad med främst biokemisk forskning av
de akuta och pågående förgiftningstillstånden; studium nödvändigt för
utvecklandet av effektiva behandlingsmetoder. Här ingår försök att undersöka
det viktiga och centrala problemet rörande den starkt förhöjda toleransen
hos dessa patienter.

3. Klinisk-neurofysiologiska undersökningar, samordnade med punkt 2
ovan och punkt 4 nedan.

4. Undersökning av förändringar och skador i muskulaturen förekommande
vid alkoholsjukdom. Biokemiska och histopatologiska undersökningar
korreleras. Muskelbiopsier företages främst enligt en vid S:t Eriks
sjukhus (av Jonas Bergström) utvecklad teknik.

Professor Ernst Båråny:

Farmakologisk alkoholforskning

Alkohol används av många men endast en minoritet blir alkoholister.
Det måste således finnas individuella förutsättningar för utvecklande av
alkoholism. Dessa förutsättningar torde med stor sannolikhet till stor del

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

vara av sådan psykologisk natur, att det icke på ett övertygande sätt kan
reproduceras i modellförsök på lägre djur. Det föreligger emellertid också
den möjligheten, att mera neurofysiologiska eller neurofarmakologiska
olikheter mellan individer spelar en roll, när det gäller att bestämma vilka
som blir alkoholberoende. Man skulle kunna vänta sig att graden av fysiskt
beroende, av återställarbehov, som uppkommer efter regelbunden alkoholförtäring,
kan vara olika hos olika individer och att under i övrigt lika
betingelser den som får det starkaste återställarbehovet löper den största
risken att bli verklig alkoholist. Återställarbehovet beror på den s. k.
abstinensexcitationen, som är den andra sidan av hjärnans tolerans mot
alkohol. Denna tolerans innebär ju att hjärnan fungerar någorlunda normalt
trots närvaro av en koncentration alkohol som hos den ovane skulle
ge tydliga symptom. Det är en närliggande tanke, som omfattas av åtskilliga
farmakologer, att denna normala funktion trots närvaro av en egentligen
berusande mängd alkohol måste bero på en på något vis höjd retbarhet
hos hjärnan. När alkoholkoncentrationen faller, framstår den uppskruvade
retbarheten och man får abstinensexcitationen, återställarbehovet och
i extremt fall delirium tremens.

Det projekt, som Jubileumsfonden stöder, avser att analysera de individuella
faktorer som bestämmer graden av tolerans och abstinensexcitation
efter en standardiserad alkoholbehandling.

Försöksdjur vänjes att dricka betydande mängder alkohol och olika förändringar
i deras hjärna undersöks i avsikt att finna ut, varpå abstinensexcitationen
beror. I ett senare skede syftar man naturligtvis till en behandling
av tillståndet genom psykofarmaka eller på liknande sätt. I första
hand gäller det nu att utveckla tekniker att åstadkomma en hög grad av
alkoholtolerans och alkoholberoende hos försöksdjur. Huvuddelen av försöken
planeras att utföras på olika råttstammar. I ett senare stadium räknar
vi med att övergå till apor.

Professor Gunnar Inghe:

Socialmedicinska studier av venereaklientelet i Stockholm

De veneriska sjukdomarna tillhör de vanligaste infektiösa sjukdomarna
världen runt. I Sverige gäller detta främst gonorrén, som efter att ha gått
ned kraftigt i frekvens under åren närmast efter andra världskriget nu
länge visat en stigande tendens och för närvarande står för 25 000 fall årligen.
Sverige toppar den internationella statistiken beträffande denna sjukdom.
Sjukdomen drabbar främst ungdomar i åldern 16—25 år.

Eftersom det sedan 20 år tillbaka finns mycket verksamma mediciner
mot gonorré, torde den rent medicinska behandlingen av denna sjukdom
behöva kombineras med försök att analysera den sociala bakgrunden till
smittspridningen. En undersökning i denna riktning har nu efter flera års
förberedelser, som stötts av medicinska forskningsrådet, kunnat igångsättas
tack vare anslag från Riksbankens jubileumsfond.

Alla patienter, som sökte vid könspoliklinikerna i Stockholm för könssjukdomar
eller som anmälts som smittkällor eller kontakter under tiden
1.1—15.5 1966, intervjuades med användandet av ett mycket omfattande
frågeformulär. Endast ett fåtal patienter avböjde att delta i undersökningen.
Intervjuerna, som utfördes av ett tjugotal speciellt utbildade medi -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

cinare och beteendevetare, kom att omfatta 1 700 personer. Undersökningen
uppföljes nu genom kontroll av den medicinska behandlingens resultat
samt genom slagning av intervjupersonerna i socialregister, straffregister
etc.

För att få tillgång till ett kontrollmaterial påbörjades i september 1966
en motsvarande intervjuundersökning med en slumpmässigt utvald grupp
ungdomar. Ur Stockholms stads mantalslängd utvaldes var 81 :a person i
åldern 16—25 år. De på detta sätt erhållna drygt 1 500 ungdomarna inbjöds
per brev och telefon att delta i undersökningen. Vid årsskiftet hade 70 %
av de i samplet ingående ungdomarna intervjuats. Intervjuerna beräknas
vara slutförda i mars 1967. Slagning av dessa personer i samma register
som för venereapatienterna pågår.

Nämnas bör att det föreliggande kontrollmaterialet är mycket omfattande
och torde kunnna bli av betydelse även för andra undersökningar.
Sålunda har det visat sig, att vi på denna väg kunnat få upplysningar om
bl. a. utbredningen av narkotikamissbruk bland stockholmsungdomar.

Överläkare John Takman:

Zigenarundersökningen 1962—1965

Zigenarundersökningen 1962—1965 utfördes på uppdrag av arbetsmarknadsstyrelsen
vid Uppsala universitets socialmedicinska institution. Fältarbetet
avslutades i oktober 1965. Då hade 933 av landets omkring 975 zigenare
undersökts av projektledaren, överläkare John Takman, personligen.
Ett bestämt intervju- och undersökningsprogram, som för varje individ
resulterade i en journal på mellan 20 och 26 sidor, följdes. Undersökningsresultaten
redovisades till arbetsmarknadsstyrelsen i utförliga individuella
utlåtanden. I och med en rapport till styrelsen, daterad den 31 mars 1966
(publicerad under rubriken »Zigenare i det svenska samhället» i Sociala
Meddelanden nr 3—4 1966), var uppdraget slutfört.

Riksbankens jubileumsfond har i slutet av 1966 lämnat bidrag till en
vetenskaplig bearbetning av journalmaterialet. Genom att även de sedan
länge integrerade zigenarna undersöktes, har det konstaterats, att 15 å
20 procent är jämförbara med vanliga svenska medborgare ifråga om arbetsanpassning,
under det att en exceptionellt stor del av de övriga är kroniska
socialhjälpsfall. Det förefaller som om det hårda nomadlivet (period
1) inte varit av avgörande betydelse. Zigenarna var då självförsörjande
och hade aktiva roller i samhället. Huvudhypotesen vid databehandlingen
är att längden av det bofasta intervallet under traditionella bostadsförhållanden
(period 2), alltså i tält och husvagnar, vanligen i segregerade läger,
varit avgörande för den fortsatta utvecklingen (barnens skolgång, de vuxnas
arbetsanpassning). En likartad påtvingad passivitet är vanlig bl. a.
i de arabiska flyktinglägren och i underutvecklade länder, där den illiterata
lantbefolkningen drivs till städerna men inte kan konkurrera om arbetstillfällena
utan hänvisas till en funktionslös existens. Problemet är stort
och universellt, men det torde vara unikt att som här få tillfälle att studera
det på en hel befolkningsgrupp, både dess integrerade och dess ickeintegrerade
segment.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Docent Lars Furuland:

Svensk litteratursociologi (forskningsprogram)

I och med att basen för litteraturforskarnas undersökningar vidgas,
kommer ofta sociologiska frågeställningar att spela en större roll än tidigare
både i historiska undersökningar och i studier av litteraturens funktion
och dess »institutioner» i det moderna samhället.

Barockkulturen och det svenska enväldet (delprojekt 1)

Projektet berör ett vidsträckt område men har en bestämd inriktning
och avgränsning. Det vill främst ge analyser av litteraturens funktion under
det karolinska enväldet. Som typundersökning är det av betydande
litteratursociologiskt intresse, och de metodiska lärdomar som man kommer
att kunna dra av detta arbete bör bli av betydelse för ett litteratursociologiskt
studium av åtskilliga epoker och tidsperioder.

Arbetet har två huvudsyften. Det vill förklara den svenska barockkulturens
uppkomst och utformning inte bara som en följd av inflytandet
från de kontinentala kulturländerna utan också som en produkt av strukturen
och de ekonomiskt-sociala förhållandena i 1600-talets samhälle.

De centrala litterära ämbetena 1750—1850 (delprojekt II)

Vissa litteraturhistoriska arbeten har berört frågor som författarnas sociala
och ekonomiska villkor i samband med enskilda författarskap eller
någon viss litterär period. Men allsidiga och statistiskt tillförlitliga undersökningar
på tillräckligt stort underlag och över längre perioder saknas.
De ekonomiska faktorerna har överhuvudtaget föga beaktats. Ett värdefullt
material har dock räddats genom den statliga Bokutredningen.

Det yttersta syftet med undersökningarna inom projekt II är att belysa
i vad mån och på vilka vägar innehåll och form hos periodens litterära
produkter (främst skönlitterära) bestämts av själva produktionsvillkoren
och de ekonomiska och sociala förhållanden, som producenterna-författarna
genomgående levde i.

Statarskolan i svensk litteratur (delprojekt III)

Genom gradualavhandlingen »Statarna i litteraturen. En studie i svensk
dikt och samhällsdebatt från Oxenstierna och Almqvist till de första arbetardiktarna»
har forskningsprogrammets ledare fullbordat ena huvuddelen
av ett arbete, som planeras omfatta två skilda delar. Projekt III avser
ett fullföljande av arbetet under perioden från 1920-talet och fram till statsystemets
upphörande 1945 efter en överenskommelse 1944 mellan parterna
på lantarbetsmarknaden. De litterära texter som behandlas omfattar
centrala delar i tre författarskap, Ivar Lo-Johanssons, Jan Fridegårds och
Moa Martinsons.

Sammanfattande kan det sägas att studiet är litteratursociologiskt upplagt.
Vid motivanalysen granskas litteraturens överensstämmelse med eller
avvikelse från de sociala realiteterna. En självklar grund för en sådan litteraturforskning
måste vara ett studium av den sociala verkligheten.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Docent Karl-Georg Ahlström och civilingenjör Arne Risberg:
Självinstruerande metoder för träning i talperception

Det mänskliga språket är inlärt. Man lär sig att tala genom att man hör
andras talljud och söker att få sina egna talljud att överensstämma med
dem. En döv eller gravt hörselskadad uppfattar varken andra personers
talljud eller de egna ljuden, även om han utnyttjar förstärkare. I den mån
som han lär sig tala, sker denna inlärning inte på samma sätt som hos normalt
hörande. Den döve måste skaffa sig information om andra personers
talljud och de egna talljuden via andra kanaler än hörseln. Han kan t. ex.
»läsa av» talrörelserna hos andra och sig själv eller med handen »känna av»
vibrationerna i strupregionen och talorganens rörelser hos andra och sig
själv och försöka få dem att överensstämma. Dessa och liknande metoder
ger otillräcklig information om alla språkets aspekter, och den döves tal blir
därför i många fall synnerligen svårförståeligt.

Viss teknisk apparatur har på de senare åren utvecklats, bl. a. i Sverige,
som gör det möjligt för den döve eller gravt hörselskadade att få bättre
information om det egna och andras tal. Dessa metoder leder till en omkodning
av talljuden enligt tre olika principer:

1. Auditiv omkodning, i vilket fall ljudfrekvenserna »flyttas ned» (transponeras)
till basregistret. Den gravt hörselskadade har nämligen vanligtvis
vissa hörselrester i basregistret. Om talljuden transponeras ned till detta
område kan han således uppfatta dem och särskilja dem från varandra.
Detta gäller vare sig han själv eller någon annan talar. Han kan således
jämföra lärarens tal med det egna talet. Apparatur för auditiv omkodning
tillförs för närvarande samtliga skolor för hörselskadade och döva i Sverige.

2. Taktil omkodning, i vilket fall talljuden omvandlas till signaler, som
kan mottagas med känselsinnet, t. ex. fingertopparna. Eleven uppfattar ett
visst ord eller en fras som ett retningsmönster i olika fingrar, vare sig han
själv eller läraren talar. Han kan således jämföra retningsmönstren och
söka få dem att överensstämma.

3. Visuell omkodning, i vilket fall talljuden omvandlas till signaler som
kan mottagas med synen. Under det att de båda andra omkodningssystemen
kan ge information om strukturen i »löpande» tal, lämpar sig det
visuella systemet enbart för att ge information om enskilda talljud, dvs.
för korrektion av bristfälligheter i enskilda talljud. De båda andra systemen
är också transportabla, men det visuella systemet kan endast användas
för träning i stationära situationer.

Syftet med projektet är att utveckla metoder och material för självinstruerande
träning i talperception, varvid de omkodningssystem, som här
berörts, kommer att utnyttjas. Apparatur för självinstruerande träning
(undervisningsmaskiner) av upp till nio elever på en gång samt för registrering
av elevernas svar har utvecklats.

Docent Sture Allén:

Datamaskinell undersökning av tidningsprosa

Huvuduppgiften för projektet är att utarbeta en aktuell svensk frekvensordbok.
Projektet ingår liksom projektet Talsyntax i ett större forsknings -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

program, Svenska språket i nutidens samhälle, som syftar till en allsidig
beskrivning av det svenska riksspråket och dess tal- och skriftspråkliga,
regionala, sociala och åldersbetingade varianter.

Materialet utgörs av utrikesrapporter, kultursidesartiklar och allmänna
reportage, hämtade från fem ledande morgontidningar under år 1965. Denna
prosa är att betrakta som representativ för nutida svenskt standardspråk.
Särskilt betydelsefull blir den genom att den sprids via ett av de inflytelserikaste
massmedierna och på så sätt påverkar språkvanorna hos en avsevärd
del av befolkningen.

Undersökningen baseras på automatisk databehandling. Materialet har
ställts till förfogande i form av sätteriremsor från SvD, DN, ST, GHT och
SDS. Dessa tidningar har valts i avsikt att ge materialet regional och politisk
spridning. Den textmängd, som slutgiltigt har lagts till grund för bearbetningen,
omfattar en miljon löpande ord och består av ca 1 500 artiklar, motsvarande
ca 3 000 boksidor. Detta material har inmatats i datamaskin och
lagrats.

Databehandlingen är uppbyggd som en serie program. Genom basprogrammets
försorg erhålles en frekvenslista per tidningsartikel. Ivorrektionsprogrammet
verkställer beordrade rättelser av i sätterierna uppkomna felstansningar
och ev. andra onöj aktigheter. Genom kumulationsprogrammet kumuleras
de korrigerade frekvenslistorna till mera omfattande listor, i första
hand en total frekvenslista för textmaterialet. Tanken är att på vägen dit ta
ut en lista för var och en av tidningarna för att möjliggöra en delundersökning
av vokabulären i de fem tidningarna. Ett homografprogram slutligen
effektuerar på basis av en manuell genomgång uppdelningen av homografer
— olika ord med samma stavning, t. ex. fara substantiv, fara verb — i deras
komponenter. Avsikten är att ge den definitiva radskrivarutskriften en sådan
form, att resultatet kan tryckas direkt genom offsetförfarande. Frekvensordboken
planeras förteckna orden på två sätt, nämligen dels frekvensmässigt
ordnade, dels alfabetiskt ordnade.

Genom en frekvensundersökning får man bl. a. kännedom om det centrala
ordförrådet. Detta är av grundläggande betydelse vid utarbetandet av läseböcker,
textböcker för utlänningsundervisningen, ordlistor och rättskrivningsläror,
vid konstruktionen av intelligenstest och, för att ta ytterligare
ett praktiskt exempel, vid datasättning. Dess språk- och litteraturvetenskapliga
relevans betygas av upprepade efterlysningar.

Docent Bengt Loman:

Talspråks syntax

Hur skall man uttrycka sig för att snabbt och säkert överföra information?
Det moderna samhället med radio, TV och telefon ställer allt större krav på
en effektiv talkommunikation. Vilka regler gäller för ordens sammanfogande
till satser och meningar? Den grammatiska litteraturen bygger i stort sett
endast på det normerade skriftspråket, det spontana talspråket har i detta
avseende beaktats alltför lite. Projektet talsyntax vill beskriva det moderna
svenska talspråkets syntax och utreda på vilka punkter denna språkform
väsentligt avviker från den vedertagna skriftspråksnormen.

Projektets material utgörs av ett större antal bandinspelningar av spontant
talspråk. Dessa inspelningar ska ge en representativ och nyanserad bild

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

av 1960-talets svenska talspråk. De hämtas från skolor, förvaltning, politiska
organ och olika arbetsplatser i skilda delar av Sverige. En särskild metod
för transkribering av materialet har utarbetats och vid det nu pågående,
mycket arbetskrävande transkriberingsarbetet utmärks olika slag av tryck,
junkturer (gränssignaler) och pauser. En förteckning över relevanta syntaktiska
drag kommer sedan att göras upp på grundval av äldre svensk grammatisk
litteratur, arbeten om olika syntaktiska detaljproblem och modern
internationell syntaktisk litteratur. De transkriberade texterna skall systematiskt
excerperas med hänsyn till dessa syntaktiska drag, och detta material
kommer sedan att ligga till grund för analysen och beskrivningen. Denna
disponeras i huvudsak efter den vedertagna indelningen i grammatiska kategorier:
verbets, substantivets, adverbets etc. syntax. Menings- och satsbyggnaden
kommer att undersökas med en utvecklad form av Paul Diderichsens
satsschema-analys. Ett intressant delproblem, som också kommer att belysas,
är förhållandet mellan talets prosodiska och syntaktiska element.

Undersökningen kan bli vägledande för en fortsatt rationell språkvård
och för skolans undervisning i muntlig framställning.

Resultatet av undersökningen kommer att redovisas dels i ett arbete om
det svenska talspråkets syntax och dels i en serie volymer med transkriberade
talspråkstexter.

Fil. lic. Hans Karlgren:

Maskinell igenkänning av språkliga strukturer

Forskningsgruppen KVAL bar tack vare anslag från Riksbankens jubileumsfond
under hösten 1966 kunnat fullfölja påbörjade undersökningar och
igångsätta planerade undersökningar rörande maskinell igenkänning av
språkliga strukturer.

Bland delprojekt som behandlats under hösten märks experiment med att
»ta ut satsdelarna med datamaskin» medelst den s. k. kategorialgrammatiken.
Problemet är att lägga pussel med orden, så att man bildar större sammanhängande
stycken av ord, som grammatiskt passar ihop — ett nominaluttryck
t. ex. ur adjektiv jämte substantiv — och så foga samman dessa
brottstycken till allt större bitar till dess att man har ett enda stycke, en hel,
på rätt sätt sammansatt mening. Lyckas man med det, har man också skäl att
tro att man har tagit reda på den grammatiska strukturen hos meningen:
man vet då vilka ord och ordgrupper som hör samman, eller kan höra samman.
Alldeles säker kan man nämligen inte vara, att det bara finns ett sätt
att foga ihop bitarna på. Det kan finnas flera sätt som formellt går ihop, och
av dessa kan ett eller om meningen är flertydig flera vara språkligt möjliga
tolkningar. Det stora problemet är dock inte att hela pusslet går ihop på
flera olika sätt, utan att det finns många grammatiskt korrekta sätt att kombinera
enstaka ord eller ordgrupper på och att man inte förrän på ett sent
stadium kan avgöra om patiensen går ut. Även relativt enkla meningar —
som man själv i en blink kan uppfatta strukturen hos — leder därför lätt till
mycket omfattande arbete för maskinen som enligt någon plan prövar en
mängd olika kombinationer. Uppgiften för forskaren består i att göra den
planen så rationell som möjligt; en uttömmande prövning av alla möjligheter
skulle kräva många års arbete med en enda mening även av en snabb
datamaskin.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Andra delprojekt som behandlats är genomgång av ordbildningstyper i
Svenska Akademiens Ordlista samt det till synes enkla problemet att slå
upp ord i ett lexikon. Söker man i en stor ordbok — såsom Svenska Akademiens
Ordlista med dess cirka 200 000 ord — alla ord som börjar med någon
given bokstavskombination går det naturligtvis lätt (om ordlistan är sorterad
i alfabetisk ordning). Men vill man söka ut en grupp av ord, vars kännetecken
inte är deras början -— låt oss säga gruppen av alla ord som är avledningar
av folk (befolkning, folkstyre, avfolkningsbygd) eller som innehåller
j-ljud eller som är trestaviga etc. blir förfarandet svårare om man inte skall
behöva granska varje ord i listan.

Professor Gunnar Fant:

Talkommunikation människa—maskin

Talkommunikation människa—maskin syftar på en överföring av information
via talspråk till eller från ett datasystem av något slag. Man kan tänka
sig röststyrd kontroll av kassaregister, brevsortering och andra arbetsmoment,
där en manuell styrning blir tröttande, eller då händerna är upptagna
för andra ändamål. Datacentraler, avsedda att betjäna allmänheten,
bör kunna taga emot och tolka meddelanden i talspråksform och omvänt
kunna översätta viss information från en abstrakt dataform till mänskligt
tal. Översättning av skriftspråk till talspråk i läseböcker för blinda är en annan
tillämpning, liksom vissa avancerade former av programmerad undervisning
och hjälpmedel för döva.

Vår forskning avser i första hand att öka det kunskapsmässiga underlaget
för sådan teknik. Studiet av människans tal och hörsel i relation till språkets
byggstenar och regler utgör det främsta objektet för vår verksamhet inom
ramen för det erhållna anslaget. Detta svarar sammanlagt mot en fjärdedel
av institutionens budget. De rent tekniska förutsättningarna för talkommunikation
människa—maskin har vi redan bidragit med genom vår teknik för
framställning av konstgjort tal. Att få maskiner att känna igen språkliga
enheter såsom talljud, stavelser och ord blir en svårare uppgift och innan
man försöker sig på att realisera sådana system vill man först studera hur
människan själv fungerar som sändare och mottagare. Studiet av språk, tal
och hörsel, oavsett tillämpningar, utgör också en väsentlig uppgift för vår
institution.

Laborator Peder Kierkegaard:

Strukturundersökningar av enzymer och enzym-föreningar för belysande av
deras roll i de biologiska oxidations processerna

Projektet avser strukturundersökningar, dvs. att finna den detaljerade,
tredimensionella atomfördelningen i ett stort antal för de biologiska oxidationsprocesserna
enzym-kemiskt viktiga föreningar. Kunskapen om den erhållna
steriska uppbyggnaden av dessa föreningar är av synnerlig vikt för
tolkningen av dessa fysiologiska processers mekanism.

De strukturkemiska undersökningarna, för vilka stöd erhållits under treårsperioden
1967—1969 skall genomföras med röntgenkristallografisk metodik
och med utnyttjande av ett datamaskinstyrt system för automatiskt in -

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

samlande av de ytterligt omfattande experimentella data, som härvid är erforderliga.
De med detta datainsamlingssystem förenade programmeringsoch
systemuppbyggnadsnppgifterna har påbörjats.

Professor Guy von Dardel:

Elektronsi) nkr otronen i Lund

Elektronsynkrotronen i Lund är med 1 200 MeV energi Nordens största
accelerator. Den har byggts och planerats under ledning av laborator Wernholm,
tekniska högskolan i Stockholm, och med anslag huvudsakligen från
statens råd för atomforskning. Sedan acceleratorn färdigställts, har det blivit
nödvändigt med en kraftig upprustning av utrustningen vid synkrotronen
för att den skall kunna tjäna sin uppgift som ett effektivt forskningsinstrument
och för att laboratoriet skall kunna fungera som en plantskola inom
den nu så viktiga elementarpartikelfysiken för forskare också från andra
institut.

Av intresse i detta sammanhang är planerna att omvandla synkrotronlaboratoriet
till ett nordiskt institut, där nordiska forskare kan dels utnyttja
elektronsynkrotronen i Lund för experiment inom högenergiområdet, dels
vinna den erfarenhet och utprova den apparatur som är nödvändig för att
kunna deltaga i forskningsverksamheten vid andra acceleratorer. Dessa möjligheter,
som kan erbjudas i Lund, skulle kunna vara av särskilt stort värde
när det gäller för de nordiska länderna att i CERN effektivt utnyttja forskningsmöjligheterna
där. Vår andel i forskningen i CERN står för närvarande
inte alls i proportion till våra ekonomiska bidrag till organisationen, främst
beroende på att vi saknar forskare med tillräcklig kompetens och erfarenhet
inom elementarpartikelfysikens område.

För denna basutrustning för laboratoriet har för tiden 1966—1968 begärts
ett anslag på 2 040 000 kronor, av vilket för 1966 erhållits 1 030 000 kronor
från Riksbankens jubileumsfond. Detta anslag är avsett att täcka de mest
brådskande behoven, som fördelar sig på fyra huvudgrupper.

1. För en upprustning och förbättring av själva acceleratorn planerar vi i
första omgången använda 150 000 kronor.

2. Huvuddelen av det erhållna anslaget eller 480 000 kronor kommer att
användas till utrustningen för experimenthallarna, där apparaturen för
olika experiment sättes upp.

3. Speciellt med tanke på de forskargrupper från andra universitet och
högskolor, som avses beredas möjlighet för forskning vid synkrotronen i
Lund, avses av det erhållna anslaget 200 000 kronor användas för anskaffning
av detektormateriel och elektronisk apparatur.

4. Inom elementpartikelfysiken är databehandlingen av resultaten ett av
de största problemen på grund av informationsmaterialets stora omfattning
och därför att man önskar utnyttja det så effektivt som möjligt. Under rubriken
databehandling begärdes därför i ansökan 610 000 kronor, dels för ett
mätbord för överföring av informationer i form av tagna fotografier till en
för numerisk databehandling lämplig form, dels en magnetbandstation för
lagring av informationsmaterialet på magnetband. Av det beviljade anslaget
avses 200 000 kronor alt användas för preliminära utgifter i samband med
denna upprustning av databehandlingsapparaturen vid synkrotronen.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Nobelstiftelsen:

Internationella symposier

Ett Nobel Symposium II med titeln »On Prostaglandins» har hållits i Stockholm
den 6—8 juni 1966 under ledning av professorn vid karolinska institutet
Sune Bergström, vartill styrelsen bidragit med 39 000 kr. ur anslag från
Riksbankens jubileumsfond. Nämnda symposium har dessutom finansierats
med 45 000 kr. från annat håll.

Ytterligare 570 000 kr. ur anslaget har reserverats för sju symposier och
andra aktiviteter under senare delen av 1967.

Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA):

Utbyggnad av internationell kontaktverksamhet

En av Ingeniörsvetenskapsakademiens viktigaste uppgifter är anskaffandet
av information om den teknisk-vetenskapliga utvecklingen i andra länder.

De vetenskapliga och tekniska framstegen torde nu på många områden
ske snabbare i Japan än i något annat industrialiserat land, och utvecklingen
av den industriella produktionsapparaten är imponerande. Kontakten med
och kännedomen om japansk vetenskap och teknik är emellertid starkt begränsad
i vårt land liksom för övrigt i andra europeiska länder. Det är tydligt,
och detta har också bekräftats av såväl vetenskapsmän som industrimän
inom akademien, att det vore väl värt att satsa på att skapa förbättrade informationsvägar
från Japan. En av akademien utförd enkät visar, att man
inom en lång rad tekniska och vetenskapliga områden anser sig ha starkt
behov av att följa tekniska och vetenskapliga nyheter i Japan.

Genom det anslag, som Riksbankens jubileumsfond ställt till akademiens
förfogande, kommer akademien att från den 1 april 1967 kunna stationera
en kontaktman i Japan för en tid av två år.

Professor Stevan Dedijer:

Forskningspolitiska studier

Under åren efter det andra världskriget har forskningens betydelse för
samhällsutvecklingen tilldragit sig allt större intresse. Det finns flera orsaker
härtill. Den för alla uppenbara effekten av vetenskapens framsteg på
militär och industriell teknik ändrade redan under det andra världskriget
radikalt regeringarnas inställning till forskning i de flesta länder. Sambandet
mellan forskningsinsats och ekonomiskt framåtskridande kan visserligen
inte med säkerhet beläggas i siffror, men det råder likväl bland nationalekonomer
en allmän övertygelse om att här finns ett starkt positivt samband.
Även samhällsforskningen har nått en metodutveckling och en effektivitet,
som gör dess tjänster omistliga såväl i offentlig som enskild förvaltning. Att
slutligen det kulturella framåtskridandet är bundet till vetenskapligt arbete
och forskningsinsatser är ingen nyhet.

Forskningen kan således glädja sig åt en stigande allmän uppskattning.
Likväl är det förbluffande att konstatera, hur föga omfattande de objektiva

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

och vetenskapliga analyserna av arbetet inom existerande forskningsorganisationer
är. Likaledes finns det mycket svaga hållpunkter för en rationell
bedömning av vetenskapsmäns, institutioners och forskningsorganisationers
effektivitet och för en bedömning av värdet av de resultat, som de frambringar
i forskningen. Trots en livlig diskussion om principerna för anslagsbevillning
till olika grenar av forskningen i syfte att åstadkomma den bästa
nationella effekten av forskningsinvesteringen kan man inte heller säga, att
allmängiltiga principer och metoder för en prioritering av forskningsinvesteringarna
har uppnåtts. Det allmänna läget är således, att starkt stigande
forskningsinsatser i både personal och pengar sker i ett läge, där man inte
rationellt kan bedöma den totala storleken på behovet av denna insats och
dess lämpliga fördelning på olika samhälleliga sektorer.

Behovet av forskning rörande forskningsorganisation och forskningsstrategi
har därför blivit alltmer kännbart. Även forskningsstatistiska data är
bristfälliga, och här finns ett starkt behov av metodutveckling och fortsatt
datasamling. En internationell litteratur börjar uppstå kring vetenskapspolitiska
problem, ett område som man ibland kallar »forskning om forskning»
eller »vetenskap om vetenskapen». I Sverige har denna diskussion i stort sett
inte varit bunden till någon särskild vetenskaplig institution eller grupp. Det
föreslagna forskningsprogrammet avser att ge en ram kring de ansträngningar,
som redan påbörjats vid Lunds universitet under ledning av Stevan
Dedijer. Programmet kommer att omfatta ett dussintal delprojekt.

Professor Gunnar Boalt:

Forskningsprocessens sociologi

Projektet är ett försök att studera vissa aspekter på forskningsprocessen
efter de tankegångar som skisserats i Boalt »Profetgloria och forskarmöda».
Arbetet bedrivs för närvarande efter två linjer:

1. Att i publicerade skrifter försöka studera hur forskarna går till väga i
forskningsarbetet och därvid undersöka hur de beter sig, när resultaten utfaller
som de tänkt sig och hur de gör, när resultaten ej utfaller i enlighet
med förväntningarna. Uteblivna resultat bör sätta igång kompensationsförsök
eller tvinga forskarna att lägga större vikt vid de rimliga resultaten. Arbetet
utföres på doktors- och licentiatavhandlingar i sociologi och på artiklar
publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

2. Att försöka studera hur vetenskapliga institutioners verksamhet påverkas
av samhällets förväntningar, av de resurspr som ställts till förfogande,
av studenttillströmningen etc. Arbetet avses att i första hand utföras på samhällsvetenskapliga
institutioner.

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967 47

Innehållsförteckning

Professor Sven Godlund, Göteborgs universitet: Interaktionsmönstrets utveckling
och betydelse för urbaniseringen................................... 8

Professor Torsten Hägerstrand, Lunds universitet: Tidsanvändning och miljö.. 9

Docent Staffan Helmfrid, Stockholms universitet: Storstadsregionen.......... 9

Professor Gerd Enequist, Uppsala universitet: Lokaliseringsförändringar inom

industri och handel (forskningsprogram)................................ 11

Professor David Hannerberg, Stockholms universitet: Forskningsprojektet

»Rumsliga system»................................................... 12

Docent Ragnar Bergling, Uppsala universitet: Den medelstora stadsbygdsregio nen

(forskningsprogram).............................................. 13

Professor Jörgen Westerståhl, Göteborgs universitet, Docent Gunnar Wallin,
Stockholms universitet, Docent Nils Elvander, Uppsala universitet, Professor
Pär-Erik Back, Umeå universitet, Professor Nils Stjernquist, Lunds universitet:
Kommunal självstyrelse — kommunal indelning (forskningsprogram) 14
Professor Artur Attman, Göteborgs universitet, Professor Oscar Bjurling, Lunds
universitet, Professor Karl-Gustaf Hildebrand, Uppsala universitet: Det

svenska välståndets utveckling 1925—1960 (forskningsprogram)........ 16

Professorerna Folke Lindberg, Sven Ulric Palme och Gunnar T. Westin, Stockholms
universitet: Sverige under andra världskriget (forskningsprogram).... 19

Professor Hannes Hyrenius, Göteborgs universitet: Demografiska modeller.... 21

Professor Sune Carlsson, Uppsala universitet: Den svenska industrins försäljnings-
och produktionsanpassning till de förändrade marknadsförhållandena

i Europa............................................................ 22

Byrådirektör Åke E. Andersson och forskningsassistent Rune Jungen, Göteborgs
universitet: Utvidgning och generalisering av en vid Göteborgs universitet
utarbetad prognos- och planeringsmodell för regional- och kommunalekonomisk
utveckling...................................................... 22

Professor Ingvar Svennilson m. fl., Stockholms universitet: Realkapitalunder sökningen

(forskningsprogram)......................................... 23

Professor Thomas Thorburn m. fl., Handelshögskolan i Stockholm: Integrerad

kalkylering av sjötransporter........................................ 24

Professor Herman Wold m. fl., Uppsala universitet: Icke-lineära kunskapsmo deller,

NILES-estimation jämte tillämpningar (forskningsprogram)......... 25

Professor Gunnar Kulldorff, Umeå universitet: Optimala estimations- och pla neringsförfaranden

vid upprepade stickprovsundersökningar............... 27

Professor Herbert Tingsten: Ideologier och värderingar i svenska skolböcker.. 28

Docenterna Bengt Kihlman och Gösta Zetterberg, Uppsala universitet: Cellfysiologiska
och genetiska effekter av biocider på kulturer av växt- och humanceller
........................................................... 28

Laborator Gunnar Widmark, Stockholms universitet: Masspektrometrisk analysstation
för studier av ämnen som förorenar vår natur.................. 29

Fil. lic. Torsten Ahl och docent Torbjörn Willén, Naturresurskommittén, Stockholm:
Byggande av undersökningsfartyg för vattenforsknäng.............. 30

Professor Hans Burström, Lunds universitet: Den primära proteinproduktionen 30

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Fil. lic. Bertil Gardell, PA-rådet, Stockholm: Arbetares attityder till arbete och

arbetsförhållanden i olika teknologiska miljöer........................... 31

Fil. lic. Magnus Hedberg, PA-rådet, Stockholm: Anställdas val och byte av arbetsplats.
........................................................... 31

Docent Gunnar Borg, Socialhögskolan i Umeå: Fysisk arbetsförmåga, subjektiv

ansträngning och psykisk prestation.................................... 32

Docent Lennart Levi, Karolinska institutet, Stockholm: Mätning av arbetslivets

stress............................................................... 33

Docent Erland Jonsson, Stockholms universitet: Om möjligheterna att förändra
besvärsreaktionerna genom attitydförändringar..................... 33

Professor Petter Karlberg, Göteborgs universitet: Utarbetande och prövning av
en riskgruppskontroll för tidig diagnos av handikapp hos barn med direkt

övergång till ett dynamiskt habiliteringsregister.......................... 34

Docent Joachim Israel och professor Georg Karlsson, Uppsala universitet:

Sexualvanor och attityder till sexualitet................................ 35

Docent Carl-Gunnar Janson, Stockholms universitet: Stockholmsungdomars

framtidsutsikter (Projekt Metropolit)................................... 35

Professor C. H. Alström, Karolinska institutet: En social-psykiatrisk och klinisk
undersökning av alkoholproblemet, samordnad med biokemisk, klinisk

neurofysiologisk och histopatologisk forskning........................... 36

Professor Ernst Båråny, Uppsala universitet: Farmakologisk alkoholforskning 36
Professor Gunnar Inghe, Karolinska institutet, Stockholm: Socialmedicinska

studier av venereaklientelet i Stockholm................................ 37

Överläkare John Takman, Uppsala universitet: Zigenarundersökningen 1962—-1965................................................................ 38

Docent Lars Furuland, Uppsala universitet: Svensk litteratursociologi (forskningsprogram)
....................................................... 39

Docent Karl-Georg Ahlström och civilingenjör Arne Risberg, Uppsala universitet:
Självinstruerande metoder för träning i talperception................ 40

Docent Sture Allén, Göteborgs universitet: Datamaskinell undersökning av

tidningsprosa........................................................ 40

Docent Bengt Loman, Lunds universitet: Talspråkssyntax.................. 41

Fil. lic. Hans Karlgren, Stockholms universitet: Maskinell igenkänning av

språkliga strukturer.................................................. 42

Professor Gunnar Fant, Tekniska högskolan, Stockholm: Talkommunikation
människa — maskin.................................................. 43

Laborator Peder Kierkegaard, Stockholms universitet: Strukturundersökningar
av enzymer och enzym-föreningar för belysande av deras roll i de biologiska

oxidationsprocesserna................................................. 43

Professor Guy von Dardel, Lunds universitet: Elektronsynkrotronen i Lund 44

Nobelstiftelsen, Stockholm: Internationella symposier....................... 45

Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA), Stockholm: Utbyggnad av internationell

kontaktverksamhet................................................... 45

Professor Stevan Dedijer, Lunds universitet: Forskningspolitiska studier..... 45

Professor Gunnar Boalt, Stockholms universitet: Forskningsprocessens sociologi 46

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Bilaga B
till bilaga 1

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond under åren 1965 och 1966

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade ansökningar	Avslagna ansökningar	Summa
Antal	Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp
Samhällsvetenskap, allmänt.......	1	422	1	135	2	557
Ekonomisk historia..............	12	684	5	454	17	1 138
Företagsekonomi................	2	600	3	774	5	1 374
Nationalekonomi................	3	279	2	1 214	5	1 493
Geografi........................	6	2 996	—	—	6	2 996
Sociologi.......................	7	692	10	861	17	1 553
Statistik........................	10	773	2	2 002	12	2 775
Statskunskap...................	2	1 842	2	168	4	2 010
Socialpolitik....................	1	3	1	950	2	953
Psykologi/pedagogik.............	2	635	9	1 104	11	1 739
Medicin........................	8	2 061	5	1 361	13	3 422
Naturvetenskap.................	6	3 289	4	1 774	10	5 063
Teknik.........................	1	480	4	640	5	1 120
Humaniora.....................	11	1 882	15	4 241	26	6 123
Juridik.........................	—	—	—	—	—	—
Informationsbehandling..........	2	1 500	—	—	2	1 500
Övrigt.........................	1	650	—	—	1	I 650
	75	18 788	63	15 678	138	34 466

Kommentar till tabellen

1. Ämnesgränserna är i flera fall flytande.

2. Antal = antal projekt, fristående eller ingående i program. Vissa program innehåller ett
stort antal delprojekt, varför det är svårt att jämföra siffrorna.

3. Socialmedicinska projekt med sociologisk inriktning har hänförts till medicin, när forskaren
har medicinsk utbildning.

4. Anslag till institutioner — förefintliga eller planerade — har i allmänhet avslagits.

5. Övrigt upptar ett anslag till Nobelstiftelsen för anordnande av internationella symposier.

För större ämnesgrupper blir procenttalen för beviljade anslag följande:

Samhällsvetenskap............................................................. 44,1

Psykologi/pedagogik............................................................ 3,4

Medicin....................................................................... 11,0

Naturvetenskap................................................................ 17,5

Teknik........................................................................ 2,6

Humaniora.................................................................... 10,0

Informationsbehandling......................................................... 8,0

Övrigt........................................................................ 3,5

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Styrelsen för stiftelsen riksbankens jubileumsfond har i enlighet med föreskrift
i fondens stadgar till riksdagens revisorer den 24 februari 1967 avgivit
berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1966.
Revisorerna har vid sin granskning av berättelsen, i vilken finnes intagen
balansräkning samt vinst- och förlusträkning jämte specifikation av omkostnaderna
för år 1966, icke funnit anledning till erinran.

Riksbankens revisionsavdelning, som har att utföra den kamerala granskningen
av jubileumsfondens räkenskaper, har den 3 april 1967 till riksdagens
revisorer överlämnat kopia av skrivelse den 31 mars 1967 till riksbanksfullmäktige,
av vilken framgår att revisionen av fondens räkenskaper för år
1966 ej givit anledning till anmärkning.

I sin år 1966 avgivna revisionsberättelse underströk revisorerna angelägenheten
av att en närmare precisering kom till stånd beträffande ordförandens
och kanslichefens befogenheter i kameralt avseende samt att för fondens
medelsförvaltning upplades ett mera rationellt bokföringssystem. Enligt vad
revisorerna inhämtat har åtgärder i här angivna avseenden numera vidtagits
av fondstyrelsen.

Med åberopande av det anförda tillstyrker riksdagens revisorer att ansvarsfrihet
för riksbankens jubileumsfonds verksamhet under år 1966 beviljas
styrelsen.

Stockholm den 27 april 1967

På riksdagens revisorers vägnar:

BERTIL von FRIESEN

/Per Dahlberg

ESSELTE AB. STHLM 67
714767