Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

Memorial 1968:Bu2

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

1

Nr 2

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 48 av det för nämnda
verk gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen om riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1967 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande
instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h), Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s) och
Enarsson (h);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Franzén i
Motala (s), Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s) och Ullsten (fp).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt Nr 2

2

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

FULLMÄKTIGES I RIKSGÄLDSKONTORET
BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 48 av det för verket
gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldslcontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till
1967 års riksdag avgavs.

I december 1967 utkom riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1966/67,
innehållande text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets
verksamhet jämte vissa uppgifter även för tiden efter budgetårets utgång.
Beträffande nämnda period torde fullmäktige få hänvisa till årsboken; i det
följande lämnas sålunda allenast en kompletterande översikt över riksgäldskontorets
rörelse under senare halvåret 1967.

Statsverkets utgiftsöverskott för driftbudgeten och transaktioner vid sidan
av riksstaten uppgick under andra halvåret 1967 till 3 262 mkr. (under motsvarande
period 1966 2 177). Riksgäldskontorets kassamässiga nettoutgifter
för kapitalbudgeten utgjorde 1 166 mkr. (957), under det att för rörliga krediter
noteras en nettoutgift på 24 mkr. (29). Det totala statliga utgiftsöverskottet
under andra halvåret 1967 uppgick till 4 462 mkr. (3 153).

Statsskulden steg under andra halvåret 1967 med 4 343 mkr. (3 584), vilket
belopp var 119 mkr. mindre än nyssnämnda lånebehov. Detta sammanhänger
med förändringarna i vissa av statens likvida tillgångar. Riksgäldskontorets
fordran mot till banker m. fl. utlämnade kortfristiga lån minskade
nämligen med 105 mkr. under halvåret, medan behållningarna på statsverkets
och riksgäldskontorets checkräkningar samt riksgäldskontorets postgirokonto
minskade med 14 mkr.

Under andra halvåret 1967 emitterade riksgäldskontoret tre räntelöpande
obligationslån på tillsammans 1 924 mkr., nämligen 1967 års 5 % lån av 30/8
å 767 mkr. (löptid 1 år 7 män.), 1967 års 5 1/2 % lån av 30/8 å 607 mkr.
(löptid 3 år 7 mån.) och 1967 års 5 3/4 % lån av 17/11 å 550 mkr. (löptid
10 1/2 år). Ett lån på 125 mkr. inlöstes, nämligen 1957 års 5 1/4 % lån av
15/9. Dessutom emitterades ett sparobligationslån, Spar 67, med en löptid
av 6 år och med en genomsnittlig årlig förräntning av 7,0 % och i övrigt utformat
på samma sätt som det under 1966 emitterade Spar 66. Sammanlagt
tecknades på Spar 67 228 mkr., varav 149 mkr. inflöt till riksgäldskontoret
under andra halvåret 1967. Upplåningen i övrigt skedde huvudsakligen mot
skattkammarväxlar 2 167 mkr. och dagslån 208 mkr. Under halvåret inlöstes
statsskuldförbindelser å 15 mkr. medan 27 mkr. omsattes.

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

3

Riksgäldskontorets ställning vid sintet av år 1967 framgår av det såsom bilaga
1 till denna berättelse fogade sammandraget av kontorets balansräkning,
utvisande de förändringar i riksgäldskontorets tillgångar och skulder,
som ägt rum under andra halvåret 1967. I bilaga 2 lämnas en sammanställning
av statens lånebehov och detta lånebehovs täckning under kalenderåren
1965—1967 med beloppen fördelade på halvår.

I det följande redogöres närmare för rörelsen under andra halvåret 1967.

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under tiden
1 juli—31 december 1967

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under andra halvåret 1967
(netto i mkr.) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker, varjämte
för jämförelse intagits siffror för andra halvåret 1966.

	1/7—31/12 1967	1/7—31/12 1966
	Utgifter	Inkomster	Utgifter	Inkomster
Till statsverket återlämnad kassabehållning	3 265	—	2 175	—
Kapitalbudgeten ......................	1 166	—	957	—
Rörliga krediter ......................	24	—	29	—
Övriga konton ........................	10	—	—	10
Upplåning ............................	—	4 343	—	3 584
Dagslån till vissa banker................ Kassaminskning (checkräkning och post-		105	439	“
giro)................................	—	17	—	6
Summa	4 465	4 465	3 600	3 600

Kassabehållning från statsverket

Den 30 juni 1967 uppgick riksgäldskontorets skuld till statsverket på
grund av statsverkets till riksgäldskontoret överlämnade kassabehållningar
till 5 475 mkr. Den 31 december 1966 utgjorde skulden 3 595 mkr. Storleken
av de medel riksgäldskontoret måste försträcka resp. kan erhålla från statsverket
är beroende av driftbudgetens utfall, dvs. förhållandet mellan statens
löpande inkomster och utgifter. Det kassamässiga resultatet av driftbudgeten,
sådant det framgår av rörelsen på statsverkets checkräkning, motsvarade
för andra halvåret 1967 ett utgiftsöverskott på 3 262 mkr., vilket belopp
täcktes genom att riksgäldskontoret till statsverket återlämnade 3 265
mkr. av statsverkets kassabehållningar. Dessa behållningar minskades härigenom
till 2 210 mkr. per den 31 december 1967. Sett över hela kalenderåret
1967 minskade kassabehållningarna med 1 385 mkr., vilket belopp motsvarar
underskottet på driftbudgeten under nämnda kalenderår. För år 1966 redovisades
ett driftbudgetöverskott på 443 mkr.

4

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster på investeringsbemyndigandena
för de olika kapitalfonderna under andra halvåret 1967 fördelar sig på
följande sätt:

	Bokförings-	Kassa-
Nettoutgifter:	mässigt	mässigt
mkr.	mkr.
Försvarets fabriksverks fond ................	............ 13	16
Televerkets fond................	............ 75	65
Statens järnvägars fond .........................		17
Statens vattenfallsverks fond ...............	............ 37	37
Domänverkets fond ............	........... 6	6
Statens allmänna fastighetsfond...................	........... 23	91
Försvarets fonder .................	........... 5	2
Statens utlåningsfonder....................	........... 418	419
Fonden för låneunderstöd..............	........... 28	69
Fonden för statens aktier ..............	............ 500	500
Fonden för förlag till statsverket ........	............ 23	23
Diverse fonder...................................	............ 2 1 130	1 1 2
Nettoinkomster:
Fonden för kreditgivning till utlandet........	........... 76	76
Diverse fonder...................................	............ — 76	4

Netto 1 054 1 166

Skillnaden mellan de kassamässiga och de bokföringsmässiga beloppen motsvarar det belopp på
netto 112 mkr.,, som i riksgäldskontorets bokslut per 30/6 1967 balanserades som skuld till diverse
fonder för oreglerade anslagsmedel och som kassamässigt reglerades under andra halvåret 1967.

I nettoutgifterna till statens utlåningsfonder ingår lånefonden för bostadsbyggande
med 348 mkr. I det under fonden för kreditgivning till utlandet redovisade
beloppet ingår bl. a. återbetalning med 64 mkr. å Sovjetunionens
kredit av den 7 oktober 1946 på ursprungligen 555 mkr. Sagda kredit har
härigenom helt återbetalts.

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter m. fl.
på för dem jämlikt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade rörliga
krediter utgjorde den 30 juni 1967 981 mkr. Denna fordran ökade under
andra halvåret 1967 med 24 mkr. till 1 005 mkr. per den 31 december 1967
på sätt framgår av följande sammanställning:

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

5

Myndighet m. fl.

Telestyrelsen............

Järnvägsstyrelsen ......

Vattenfallsstyrelsen......

Domänstyrelsen ........

Luftfartsstyrelsen ......

Försvarets fabriksstyrelse
Marinförvaltningen (Stockholms
örlogsvarv) ....
Överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap
Svenska reproduktions AB
Karlskronavarvet AB ....
Svenska Tobaks AB ....
AB Vin- och spritcentralen
Svensk spannmålshandel,

Med-	Räntefot	Ute-	1/7—31/12 1967	Ute-
given högsta kredit mkr.	10/3- 14/12 1967 %	fr.o.m. 15/12 1967 %	stående belopp den 30/6 1967 mkr.	Utbe- talda belopp mkr.	Återbe- talda belopp mkr.	stående belopp den 31/12 1967 mkr.
200,0	5 Vs	6Vl	100,0	60,0	160,0	.—.
150,0	»	»	—	15,0	15,0	—
100,0	»	»	70,0	115,0	110,0	75,0
130,0	»	»	64,0	81,0	95,0	50,0
3,0	»	»	—	—	—	—
40,0	»	»	25,0	32,0	27,0	30,0
5,0	»	»	—	—	—	—
1 740,0	»	n	570,0	19,4	_	589,4
0,7		7 V*	—	—	—	—
8,0	»	»	—	—	—	—
10,0	»	»	—	—	—	—
10,0	»	»	—	—	—	—

ekonomisk förening.... Svensk kötthandel,	3190,0 »	»
ekonomisk förening ....	50,0 *	»
Norrbottens järnverk AB	125,0 *	»
Allmänna bevaknings AB	3,0 »	»
Kungl. Maj:t............	3 5,0 —
Summa	1 769,7

75,0	40,0	■ -	115,0
_	45,6	_	45,6
77,0	59,0	36,0	100,0
981,0	467,0	443,0	1 0050

>. 2 Kungl. Maj:t har medgivit, att krediten må disponeras intill 621,4 resp. 140 mkr.
3 För oförutsedda kapitalnredelsutgifter av katastrofnatur (prop. nr 308/46).

Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1967

Av efterföljande sammanställning framgår förändringarna i statsskuldens
sammansättning under andra halvåret 1967:

	Utestående belopp den	Förändring
	30/6 1967	31/12 1967
	mkr.	mkr.	mkr.
Räntelöpande obligationslån ..................	13 005	14 804	+ 1 799
Premieobligationslån..........................	2 724	2 725	+	1
Statsskuldförbindelser ........................	1 117	1 102	—	15
Sparobligationer av år 1967 (Spar 67)..........	—	149	+	149
Sparobligationer (tidigare emissioner)............	639	671	+	32
Av staten övertagna lån ......................	8	7	—	1
Prisutjämningsavgifter vid export av trävaror m. m.	3	3		—
Lån hos statsinstitutioner och fonder m. in.....	819	822	+	3
Kortfristig upplåning hos banker m. fl.........	—	208	+	208
Skattkammarväxlar ..........................	3 120	5 287	+ 2 167
Summa	21435	25 778	+ 4 343
Därav:
Fonderad statsskuld ..........................	17 029	17 619	+	590
Tillfällig statsskuld ..........................	4 406	8 159	+ 3 753

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 samt. Nr 2

6

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

De viktigaste förändringarna i statsskulden under andra halvåret 1967
framgår av följande redogörelser.

Räntelöpande obligationslån

Kronor

Statens skuld för räntelöpande obligationer uppgick den

30 juni 1967 till .................................. 13 005 014 670

Under andra halvåret 1967 ökade denna skuld genom försäljning
å följande obligationslån:

1967 års 5 % lån av 30/8 (löptid 1 år 7—9

mån.) ................................ 767 000 000

1967 års 5 1/2 % lån av 30/8 (löptid 3 år 7—9

mån.) ................................ 607 000 000

1967 års 5 3/4 % lån av 17/11 (löptid 10 år 6
mån.) ................................ 550 000 000 + 1 924 000 000

Å andra sidan minskade skulden genom inlösen av:

1957 års 5 1/4 % lån av 15/9 (15/9 1967) .............. — 125 000 000

Skulden utgjorde den 31 december 1967 .............. 14 804 014 670

1967 års 5 % och 5 1/2 % lån av den 30/8

Den 17 augusti 1967 beslöt fullmäktige att upplägga två korta statsobligationslån
daterade den 30/8 och i första hand avsedda för bankerna, nämligen
dels ett 5 % lån förfallande till inlösen den 18 mars 1969 (löptid 1 år
7 mån.) och dels ett 5 1/2 % lån förfallande till inlösen den 18 mars 1971
(löptid 3 år 7 mån.). Beträffande båda lånen äger obligationsinnehavare
rätt att, med bibehållen förräntning, uppskjuta obligationernas inlösen, dock
längst t. o. in. den 19 maj 1969 (5 % lånet) resp. den 19 maj 1971 (5 1/2 %
lånet). Båda lånen utbjöds till teckning under tiden 18—22 augusti 1967,
varvid riksgäldskontoret förbehöll sig rätt att i förtid avbryta teckningen
ävensom att reducera tecknade belopp.

För lånen fastställdes icke något lånebelopp på förhand. Försälj ningskursen
var pari. Likvid för tecknade obligationer skulle erläggas fr. o. m. den
23 augusti 1967 eller, därest teckningen avbröts i förtid, så snart tilldelning
skett. Sista likviddagen var den 15 september 1967.

Försäljningen skedde under medverkan av riksbanken och affärsbankerna,
vilka erhöll en provision av 0,1 % å likviderat nominellt belopp, som
förmedlades för kunds räkning.

5 % lånet. Vid teckningstidens utgång den 22 augusti hade tecknats sammanlagt
322 090 000 kr., vilket belopp tilldelades tecknarna utan reducering.
Riksbanken övertog i september nominellt 127 910 000 kr. av lånet,
varigenom lånebeloppet steg till 450 000 000 kr.

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

7

Den 19 oktober 1967 beslöt fullmäktige att erbjuda bankerna att för egen
räkning till parikurs övertaga ytterligare belopp av lånet. Betalning skulle
ske den 19—20 oktober, varvid bankerna hade möjlighet att lämna skattkammarväxlar
som likvid. Till följd av detta erbjudande övertog bankerna
317 000 000 kr. av lånet, varav 145 000 000 kr. likviderades genom förtidsinlösen
av skattkammarväxlar. Lånets slutbelopp blev sålunda 767 000 000 kr.

Lånets placering på olika grupper av köpare framgår av följande sammanställning: -

		Mkr.	%
		........ 127.9	16,7
	Affärsbanker .................. 639,0 Försäkringsanstalter............ 0,1 Enskilda personer (3 st.) ...... 0,0	83,3 0,0 0,0
		Summa 767,0	100,0
Den influtna	lånevalutan redovisas enligt följande:
Nominellt belopp Provision kr. kr.	Influtet belopp kr.	Kurs %
767 000 000	60	766 999 940	100,000

Effektiv räntefot
%

5,000

5 1/2 % lånet. Vid teckningstidens utgång den 22 augusti hade tecknats
sammanlagt 205 750 000 kr., vilket belopp tilldelades tecknarna utan reducering.
Riksbanken övertog i september nominellt 244 250 000 kr. av lånet.

På enahanda villkor som för 5 % lånet erbjöds bankerna den 19 oktober
1967 att för egen räkning övertaga ytterligare belopp av lånet. Härigenom
försåldes ytterligare 157 000 000 kr. av lånet, varav 30 000 000 kr. likviderades
genom förtidsinlösen av skattkammarväxlar. Lånets slutbelopp blev
sålunda 607 000 000 kr.

Lånets fördelning på olika grupper av köpare framgår av följande sammanställning: Mkr.

%

Riksbanken .............................. 244,3 40,2

Affärsbanker .............................. 351,0 57,8

Försäkringsanstalter....................... 11,5 1,9

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d....... 0,1 0,0

Enskilda personer (12 st.).................. 0,2 0,0

Summa 607,0 100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt belopp Provision

kr. kr.

607 000 000 12 660

Influtet belopp Kurs

kr. %

606 987 340 99,998

Effektiv räntefot
%

5,501

1967 års 5 3/4- % lån av den 17/11

Den 9 november 1967 beslöt fullmäktige att upplägga ett långfristigt
obligationslån, daterat den 17/11 och förfallande till inlösen den 17 maj

8

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

1978 (löptiden således 10 1/2 år). Av lånet utbjöds 450 mkr. till teckning
under tiden 13—15 november 1967, med rätt för riksgäldskontoret att avbryta
teckningen före teckningstidens utgång ävensom att reducera tecknade
belopp. Försäljningskur sen var pari. Likvid för tecknade obligationer
skulle erläggas fr. o. m. 17 november 1967 eller, därest teckningen avbröts i
förtid, så snart tilldelning skett. Sista inbetalningsdagen var den 15 december
1967.

Teckningen avbröts redan första teckningsdagen, då sammanlagt
526 885 000 kr. tecknats. Efter reducering tilldelades tecknarna 449 635 000
kr. Riksbanken övertog 100 365 000 kr. av lånet, varför lånets slutbelopp
blev 550 000 000 kr.

Vid emissionen medverkade riksbanken, affärsbankerna in. fl. fondkommissionärer
mot en provision av 0,2 % å nominella belopp av samtliga genom
vederbörande bank eller fondkommissionär för kunds räkning tecknade
och likviderade obligationer.

De tilldelade beloppen fördelas på olika grupper av tecknare på följande
sätt:

Mkr. %

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer, kassor o. d.) .. 108,4 19,7

Affärsbanker ........................................................ 63,0 11,5

Sparbanker .......................................................... 26,5 4,8

Försäkringsanstalter (inkl. AP-fonden) .................................. 342,6 62,3

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d................................... 3,1 0,9

Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinstitutioner................ 3,3 0,6

Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc..................... 0,5 0,1

Enskilda personer (50 st.).............................................. 0,6 0,1

Summa 550,0 100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt belopp Provision Influtet belopp Kurs Effektiv ränte kr.

kr. kr. % fot %

550 000 000 785 572 549 214 428 99,857 5,769

Premieobligationslån

Statens skuld för utgivna premieobligationer uppgick den

30 juni 1967 till .................................... 2 723 818 900

Under andra halvåret 1967 ökade denna skuld genom försäljning
av premieobligationer av 1967 års premielån . . +1 181 100

Skulden utgjorde den 31 december 1967 ................ 2 725 000 000

1967 års första och andra premielån

Lånebeloppet för båda lånen tillsammantagna är fastställt till 600 mkr.
(300 mkr. på vartdera lånet). För lånevillkor m. m. har närmare redogjorts
i årsboken för budgetåret 1966/67. Lånet redovisades vid utgången av

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

9

nämnda budgetår med nom. kr. 598 818 900. Under senare halvåret 1967
såldes den osålda delen till riksbanken till en kurs av 105 kr. per obligation.

Lånevalutan för 1967 års premielån redovisas på följande sätt:

	Nominellt	Provision	Överkurs	Influtet belopp	Medel-	Nomi-	Effek-
	belopp				emis-	nell	tiv
				sions-	ränte-	ränte-
					kurs	fot	fot
	kr.	kr.	kr.	kr.	%	%	%
Utbyte	272 048 900	2 978 262: —	—	269 070 638: —
Fyllnadsköp 74 473 500	—	—	74 473 500: —■
Försäljning	253 477 600	1 819 905: 45	2 592 700	254 250 394: 55
Summa	605) 000 000	4 798 167: 45	2 592 700	597 794 532: 55	99,632	*5,317	5,451

1 inkl. extravinsterna i första dragningen är lånets nom. räntefot 5,403 %.

Statsskuldförbindelser

Beloppet av utelöpande statsskuldförbindelser uppgick den 30 juni 1967
till 1 117 495 200 kr. Den 1 oktober 1967 förföll statsskuldförbindelser på
sammanlagt 42 010 000 kr. till betalning. Härav inlöstes 15 010 000 kr.,
medan 27 000 000 kr. omsattes enligt nedanstående sammanställning.

Förfallande förbindelser

17 000 000	4,5 %	omsatt per	1/10 1972, 5 3/4 %
5 000 000	4,5 %	omsatt per	1/10 1977, 5,8 %
1 000 000	4,75 %	inlöst
10 000	5 %	inlöst
14 000 000	5,25 %	inlöst
5 000 000	5,25 %	omsatt per	1/10 1977, 5,8 %

Den 31 december 1967 uppgick skulden till 1 102 485 200 kr.

Sparobligationer (äldre typ)

Statens skuld på grund av upplåning mot sparobligationer av äldre typ
(emitterade under åren 1940—1956), som den 30 juni 1967 uppgick till
956 375:83 kr., minskade under andra halvåret 1967 genom inlösen med
kr. 65 603: 33 till kr. 890 772: 50 den 31 december 1967.

Sparobligationer av år 1960 (Spar 60)

Skulden mot sparobligationer av år 1960 (emitterade oktober—december
1960) uppgick den 30 juni 1967 till 152 955 586 kr. Beloppet minskade under
andra halvåret 1987 genom obligationsinlösen med kr. 1 150 487:25,

10

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

och ökade med kr. 4 060 530: 05 genom kreditering av upplupen ränta (värdestegring).
Skulden på Spar 60 uppgick den 31 december 1967 till kr.
155 865 628: 80.

Vid emissionen hösten 1967 av en ny serie sparobligationer, Spar 67 (se
nedan), aktualiserades för innehavarna av Spar 60 frågan, huruvida de
skulle inlösa sina Spar 60 och i stället köpa Spar 67 eller ej.

Spar 60-obligationerna förfaller till inlösen den 1 juni 1968. De ger en
genomsnittsränta av 5,55 % per år. Genom att en del av räntan utbetalas
som en s. k. bonus på förfallodagen är ränteavkastningen mot slutet av löptiden
högre än 5,55 %. Räknat på obligationernas inlösningsvärde den 1 oktober
1967 motsvarade den då återstående upplöpande räntan jämte bonus
en förräntning från angivna dag t. o. in. den 1 juni 1968 av 9,4 % per år.
Det sagda innebar, att innehavare av Spar 60, som önskade disponera sitt
obligationskapital i juni 1968, inte liade anledning att förtidsinlösa sina
obligationer, om lian inte kunde omplacera obligationskapitalet för de återstående
åtta månaderna till en ränta som var högre än 9,4 %. Då en Spar
67-obligation inte ger någon ränta alls, om den inlöses under det första
året, var det inte fördelaktigt för innehavarna av Spar 60 att skifta över
till Spar 67.

Annorlunda kunde det ställa sig för de innehavare av Spar 60, som avsåg
att även efter den 1 juni 1968 ha sitt kapital placerat i lämplig sparform.
För att belysa problemet i sådana fall beräknades, att om innehavarna av
Spar 60 under våren 1968 skulle erbjudas en förlängning av löptiden med
fortsatt förräntning — något som i och för sig syntes angeläget — en sådan
förlängning måste ske till en ränta av minst 6,3 % för att inte en omskiftning
från Spar 60 till Spar 67 skulle te sig fördelaktigare. Det gällde
alltså för innehavaren av eu Spar 60-obligation att under hösten 1967 bedöma
ränteläget våren 1968 och att därvid söka komma till klarhet över
om en eventuell framtida högre ränta kunde kompensera förlusten av det
extra räntetillägget (bonus) den 1 juni 1968, vilket ju bortföll om obligationen
förtidsinlöstes.

Med hänsyn till angelägenheten av att bevara och stärka den goodwill,
som sparobligationerna vunnit hos allmänheten, ävensom till att en så
relativt kort tid återstod till inlösningsdagen den 1 juni 1968 beslöt fullmäktige
— i syfte att undanröja berörda osäkerhet för innehavarna av Spar
60 — följande. 1 anslutning till emissionen av Spar 67 skulle tillkännagivas,
att Spar 60-innehavarna vid tiden för obligationernas inlösen skulle
komma att erbjudas en förlängning av obligationernas löptid på villkor
som för innehavarna skulle bli minst lika gynnsamma som om de förtidsinlöste
sina Spar 60 och i stället köpte Spar 67. Detta innebar att, även om
ränteläget skulle vara betydligt lägre våren 1968 än vid emissionen av Spar
67, förlängningen skulle ske till lägst 6,3 % ränta. Genom detta beslut
har riksgäldskontoret bundit sig för en förlängning av Spar 60 till en ränta
av lägst 6,3%.

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

11

Ur administrativ synpunkt vann man genom nämnda beslut besparingar
därigenom att ett betydande merarbete bortföll, som skulle ha uppkommit
om innehavarna av Spar 60 hade inlöst sina obligationer hösten 1967
och köpt nya Spar 67-obligationer i stället. Avsikten är nämligen att vid
en förlängning i vår obligationsägarna skall behålla sina gamla obligationer
och endast få nya särskilda tabeller som anger obligationernas inlösningsvärden
under förlängningstiden.

Sparobligationer av år 1961 (Spar 61)

Beloppet av utelöpande sparobligationer av år 1961 (emitterade under
november—december 1961) uppgick den 30 juni 1967 till 63 319 617 kr.
Beloppet minskades under andra halvåret 1967 genom inlösen av obligationer
med kr. 637 117:95 men ökades å andra sidan med kr. 1 676 725:95
genom kreditering av upplupen ränta (värdestegring) till kr. 64 359 225 den
31 december 1967.

Sparobligationer av år 1966 (Spar 66)

Den utelöpande skulden mot sparobligationer av år 1966 (emitterade
oktober 1966—mars 1967) uppgick den 30 juni 1967 till 422 081 000 kr.
Skulden har under andra halvåret 1967 minskats genom inlösen av obligationer
med 632 800 kr. men å andra sidan ökats med 28 445 870:25 kr.
motsvarande ett års upplupen ränta å 6,75 c/0 å den 1 december 1967 utelöpande
kapitalbelopp till kr. 449 866 170: 25 den 31 december 1967.

Sparobligationer av år 1967 (Spar 67)

Den 28 september 1967 beslöt fullmäktige att emittera ett nytt sparobligationslån,
benämnt Spar 67 och konstruerat på samma sätt som det
ett år tidigare emitterade Spar 68.

Spar 67-obligationerna är daterade den 1 december 1967. De förfaller till
betalning den 1 december 1973 (6 år), då de inlöses med belopp motsvarande
150 % av inköpsvärdet, vilket innebär en genomsnittlig årlig förräntning
av 7,0 %. Obligationerna är utställda och registrerade på viss man.
De är ouppsägbara från riksgäldskontorets sida men kan på ägarens önskan
inlösas före förfallodagen till nominella värdet med tillägg av upplupen
ränta.

Räntan, som ackumuleras och utbetalas endast i samband med obligationens
inlösen, utgår från den 1 december 1967 och beräknas efter en räntefot
som är oförändrat 5 3/4 % under lånets hela löptid. Dén upplupna räntan
lägges månadsvis till kapitalet och kapitaliseras varje år (ränta på
ränta). Vid inlösen på förfallodagen den 1 december 1973 tillkommer en
bonus på 10 % av inköpsvärdet, vilket gör att den genomsnittliga förräntningen
vid inlösen på förfallodagen efter 6 år som nämnt blir 7,0 %.

12

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

Sparobligationerna, som är utställda i valörer på 100, 500, 1 000 och
5 000 kr., får innehavas endast av fysiska personer och innehavet är maximerat
till 25 000 kr. per person. Obligationerna får ej överlåtas, pantsättas
eller belånas. Äganderätten kan dock, utan hinder av maximibestämmelsen,
övergå på annan genom arv, bodelning, testamente eller exekutivt förvärv!

Sparobligation, som utfärdats för omyndig, kan avgiftsfritt inskrivas i
statsskuldboken. I övrigt mottages sparobligationer icke till inskrivning. Sparobhgationerna
är enligt skattebestämmelserna likställda med bankinsättningar.
Räntan på Spar 67 skall, även om obligationerna inte inlösts under
beskattningsåret, i självdeklarationen upptagas såsom inkomst med det belopp,
varmed obligationernas inlösningsvärde ökat under beskattningsåret.

Spar 67-obligationerna såldes genom teckning under tiden 4—20 oktober
1967. Likvid för tecknade obligationer skall av obligationsköparen erläggas
senast den 31 mars 1968. För varje obligationsbelopp av 100 kr., som inbetalades
under tiden 4—15 oktober 1967, erhöll köparen 1 kr. i förskottsränta.
Vid inbetalning under tiden 16—23 oktober 1967 utgjorde motsvarande
belopp 70 öre. Vid betalning under tiden 24 oktober—31 december
1967 erlades det nominella beloppet utan något tillägg eller avdrag för ränta.
Vid betalning efter den 1 januari 1968 skall tecknaren erlägga upplupen
ränta, som för varje obligationsbelopp av 100 kr. utgör 70 öre vid betalning
under januari, kr. 1: 20 vid betalning under februari och kr. 1: 70 vid betalning
under mars 1968.

Försäljningen av Spar 67 ägde rum förutom i riksgäldskontoret hos riksbanken,
postanstalter, affärsbanker, sparbanker och jordbrukskassor.

Influten likvid för under resp. oktober, november och december 1967 betalda
obligationer inlevereras till riksgäldskontoret under senare delen av
den därpå följande månaden, medan inleveransen för obligationer betalda
under tiden 1/1—31/3 1968 sker först i slutet av april 1968. Ersättning till
de medveikande bankerna in. fl. utgår dels i form av provision med 0,2 %
på beloppet av försålda och likviderade sparobligationer (inköpspris) och
dels med kr. 4:— för varje utfärdad sparobligation. Inlösningsprovision
utgår med kr. 1: 50 för varje förtidsinlöst sparobligation och med 1 kr. för
varje sparobligation, som inlöses fr. o. in. förfallodagen den 1 december
1973.

Sammanlagt tecknades 228,3 mkr. på Spar 67, fördelat på de olika teckningsställena
på följande sätt:

Riksgäldskontoret ..........................

Riksbanken ............................

Postbanken.............................

Affärsbanker (exkl. Sparbankernas Bank AB och Jordbrukets Bank)

Sparbanker och Sparbankernas Bank AB .......................

Jordbrukskassor och Jordbrukets Bank...............

Antal tecknare
st.

662
264
16 198
, 22 655

22 522
1 877

Mkr.

3.7
1,3

48,5

91,0

77,9

5.8

228,3

Summa

64 178

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

13

Medelbeloppet per teckning utgör 3 557 kr. Som jämförelse kan nämnas
att på Spar 60 tecknade 55 659 personer 152,0 mkr., på Spar 61 30 526 personer
69,5 mkr. och på Spar 66 103 823 personer 424,2 mkr. Medelbeloppet
per teckning utgjorde för Spar 60 2 731 kr., för Spar 61 2 278 kr. och för
Spar 66 4 086 kr.

Emissionen understöddes av omfattande försäljningsåtgärder, bl. a. genom
annonsering i tidningspressen, genom affischering samt genom spridande
av en broschyr, som presenterade lånet och gav information om lånevillkoren.
Broschyren distribuerades förutom till alla försäljningsställen
bl. a. till samtliga tecknare av Spar 60, Spar 61 och Spar 66. Emissionskostnaderna
(exkl. riksgäldskontorets egna personalkostnader) uppgick till
823 000 kr., varav reklamkostnaderna utgjorde 755 675 kr. och kostnaderna
för tryckning av obligationer och teckningsanmälningar 67 325 kr. Av reklamkostnaderna
hänförde sig 526 575 kr. till annonsering.

Den 31 december 1967 hade nom. kr. 148 688 000 influtit på Spar 67.

Av staten övertagna lån

Statens skuld på grund av övertagna lån, som den 30 juni 1967 utgjorde
7 972 000 kr., minskade under andra halvåret 1967 genom amortering på
olika lån med 519 000 kr. Ett lån har slutbetalats under halvåret. Skulden
utgjorde den 31/12 1967 7 453 000 kr.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Den del av statsskulden, som redovisas under ovanstående
rubrik, utgjorde den 30 juni 1967 ..................

Under andra halvåret 1967 skedde följande förändringar:
Statens pensionsanstalts pensionsfond -f- 42 941: 67

Sparbankernas säkerhetskassa ......— 1 000 000: —

Exportkreditfonden................. —j— 3 420 000: —

Kronor

819 118 044: 61

+ 2 462 941: 67

Skulden utgjorde den 31 december 1967

821 580 986: 28

Kortfristig upplåning hos banker m. fl. (dagslån)

Riksgäldskontoret upptog under andra halvåret 1967 dagslån hos affärsbankerna,
postbanken (postgirokontoret), m. fl. på sätt framgår av följande
sammanställning. Vid årets slut uppgick skulden mot dagslån till
208 320 000 kr.

14 Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

Månad	Ränte-	Upp-	Åter-	Netto-	Högsta	Lägsta	Ulestå-
	fot	tagna	betalda	föränd-	sal do	sal do	ende lån
		lån1	lån1	ring un-	under	under	vid slu-
				der må-	månaden	månaden	tet av
				naden			månaden
1967	%	mkr.	mkr.	mkr.	mkr.	mkr.	mkr.
Juni ......
Juli........	Va—5 »/.	5 701	5 201	+ 500	4 109	500	500
Augusti ....	V a 3 Va	896	1 097	- 201	938	299	299
September. .	Va 5	3 607	3 710	- 103	3 034	196	196
Oktober ....	2—4 Va	1 958	1 937	+ 20	966	131	216
November ..	Va 6 Va	4 365	4 227	+ 138	3 186	123	354
December ..	4 Va—7 Va	335	480	- 145	495	208	208
Summa		16 861	16 653	+ 208

1 Beloppen avser kassamässiga transaktioner.

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde den 30 juni 1967
3 119 630 000 kr. och ökade under andra halvåret 1967 med netto
2 167 500 000 kr. till 5 287 130 000 kr. den 31 december 1967.

Fördelningen på olika förfallotider för den 30 juni resp. 31 december
1967 utelöpande växlar ävensom de diskontosatser, som tillämpats vid riksgäldskontorets
försäljning av dessa växlar, framgår av följande sammanställning: -

Utelöpande skattkammarväxlar

den 30 juni 1967			den 31 december	1967
Förfallotid	Diskonto %	Mkr.	Förfallotid	Diskonto %	Mkr.
Juni 1967 ........	. . 6,7—4,5	5,31	December 1967 ..	... 4,0	0,03
Juli 1967 ..........	. . 6,7—4,25	3 110,22	Januari 1968 ....	... 4,0—6,5	4 502,02
September 1967 ....	.. 4,25	4,10	Februari 1968... .	. . 4,0	0,05
			Mars 1968 ......	. . 4,0—6,8	377,55
			April 1968 ......	. . 4,0—6,8	20.53
			Maj 1968 ........	. . 4,0—6,8	386,95
		3 119,63			5 287,13
Följande sammanställning	utvisar	skattkammarväxelrörelsen	för varje

månad under andra halvåret 1967 (mkr.)

Därav

Månad	Marknaden		Riks-	Total	Ute-	Riks-	Affärs-	Öv-
	Emit-	In-	Netto	ban-	nettoför-	löpande	ban-	ban-	riga
	terade	lösta		ken	ändring	belopp	ken	kerna
Juni 30						3 119,63	3 070	__	49,83
Juli....	347,41	37,71	+ 309,70	- 85	+ 224,70	3 344,33	2 985	310,00	49,33
Aug. . .	432,59	7,82	+ 424,77	- 105	+ 319,77	3 664,10	2 880	527,00	257,10
Sept. . .	282,37	428,58	- 146,21	- 640	- 786,21	2 877,89	2 240	282,00	355,89
Okt. ..	604,00	203,18	+ 400,82	+ 630	+ 1 030,82	3 908,71	2 870	582,00	456,71
Nov. ..	205,11	350,51	- 145,40	- 1 785	-1 930,40	1 978,31	1 085	647,00	246,31
Dec. ..	239,92	141,10	+ 98,82	+ 3 210	+ 3 308,82	5 287,13	4 295	645,00	347,13

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

15

Liksom tidigare har de växlar, som riksgäldskontoret utbjudit till försäljning
under andra halvåret 1967, förfallit halvmånadsvis (den 15 och
sista i resp. månad).

Löptiderna har varierat mellan 1 och 7 månader. De närmare detaljerna
om skattkammarväxelför sälj ningen i nu nämnda avseenden framgår av bilaga
3, vari även angivits de diskontosatser, som tillämpats vid växelutbuden
under respektive försälj ningsperioder.

Skattkammarväxelrörelsen under andra halvåret 1967 innebär, såsom
framgår av ovanstående sammanställning, bl. a. att affärsbankerna under
nämnda halvår ökat sitt skattkammarväxelinnehav med 645 mkr. Riksbankens
växelinnehav under halvåret visar ungefär samma utveckling som motsvarande
tid föregående år, dvs. eu kraftig säsongmässig uppgång under
oktober och december. Under övriga månader, främst skattemanaderna
september och november, har växelskulden kunnat kraftigt nedbringas.

Kortfristig utlåning till banker m. fl. (dagslån)

Riksgäldskontoret har enligt beslut av 1964 års riksdag rätt att placera
sina överskottskassor i dagslån till affärsbankerna, postbanken och Allmänna
pensionsfonden. Riksgäldskontoret utlämnade under andra halvåret 1967
sådana dagslån på sätt framgår av följande sammanställning (utlämnade
och återbetalda lån avser endast kassamässiga transaktioner).

Månad	Räntefot	Till ban-ker m. fl. utläm-nade lån	Av ban-ker m. fl. åter-betalda lån
	0/ /o	mkr.	mkr.
Juni........
Juli ........	4 »/.—5 3/„	552	547
Augusti ....	2—4 3/«	465	530
September . .	4 Va—5 Va	1 545	945
Oktober ....	3 Va—5 Va	193	838
November ..	—	—	—
December ..	—	—	—

Netto-	Högsta	Lägsta	Utestå-
föränd-	saldo	saldo	ende lån
ring un-	under	under	vid slu-
der må-naden	månaden	månaden	tet av månaden
mkr.	mkr.	mkr.	mkr. 105
+ 5	438	—	110
- 65	340	—	45
+ 600	997	—	645
- 645	456	—	—

Svenska statens ansvarsförbindelser

I riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1966/67 har närmare redogjorts
för svenska statens förpliktelser i samband med Sveriges anslutning
till Internationella utvecklingsfonden (IDA). Härav framgår, att riksgäldskontoret
per den 30 juni 1967 utfärdat skuldförbindelser på sammanlagt
kr. 218 392 233:45. Av detta belopp hade riksbanken utbetalat kr.
145 194 083: 45.

16

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

För budgetåret 1967/68 har beslutats att det svenska bidraget till IDA
skall utgå med oförändrat belopp, lika fördelat på ordinarie och extra bidrag
(rskr. nr 152/1967). I enlighet härmed har riksgäldskontoret utfärdat
ytterligare två garantiförbindelser på vardera kr. 25 866 050, dels den 3 augusti
1967 (extra bidrag) och dels den 26 oktober 1967 (ordinarie bidrag).

Per den 31 december 1967 har riksgäldskontoret sålunda utfärdat IDAförbindelser
på totalt 270 124 333:45 kr., vilket belopp emellertid — på
grund av utbetalning från motsvarande kapitalinvesteringsanslag och samtidig
nedskrivning av riksgäldskontorets garantier —- reducerats med
188 360 133: 45 kr. till 81 764 200: —- kr. enligt nedanstående sammanställning.

Utfärdade Ursprungligt

förbindelser belopp

av den

kr.

7/12 1960—29/10 1965 = 10 st 166 660 133: 45

7/7 1966 .................... 25 866 050: —

27/10 1966 .................... 25 866 050: —

3/8 1967 .................... 25 866 050: —

26/10 1967 .................... 25 866 050: —

Nedskrivet

belopp

kr.

166 660133:45
21 700 000: —

Efter nedskrivning
återstående
belopp
kr.

4 166 050: —
25 866 050: —
25 866 050: —
25 866 050: —

270124 333: 45

188 360133: 45 81764 200: —

1 Skuldförbindelserna har återlämnats till riksgäldskontoret.

Med stöd av 1966 års riksdags beslut (statsutskottets utlåtande 46/1966,
riksdagens skrivelse nr 140/1966) har Kungl. Maj :t den 16 september 1966
beslutat Sveriges medverkan i upprättandet av Asiatiska utvecklingsbanken.
Sverige har tecknat andelar i bankens grundfond till ett värde av 5
miljoner dollar. Av det tecknade beloppet behöver hälften inbetalas endast
om så påkallas för att banken skall kunna fullgöra sina förpliktelser. Av
den andra hälften skall Sverige till en början till banken inbetala en femtedel,
eller 500 000 dollar, varav hälften skall betalas i konvertibel valuta och
hälften i landets egen valuta eller i form av skuldförbindelse. I enlighet
härmed har riksgäldskontoret på hemställan av riksbanken den 29 september
1966 och den 17 augusti 1967 utfärdat två skuldförbindelser å vardera
1 293 303 kr. eller tillsammans 2 586 606 kr. för Asiatiska utvecklingsbankens
räkning.

Med anledning av beslut av 1967 års riksdag (rskr. nr 137) har riksgäldskontoret
den 7 december 1967 för tiden t. o. in. den 30 juni 1968 iklätt sig
garanti till ett belopp av 3 000 000 kr. jämte ränta för en hos Sveriges kreditbank
öppnad kredit i checkräkning om högst 3 000 000 kr. för Västkustfisk,
förening u. p. a.

Med anledning av samma riksdagsbeslut har riksgäldskontoret den 14
september 1967 för tiden t. o. m. den 30 juni 1968 iklätt sig garanti till ett
belopp av 500 000 kr. jämte ränta för en hos Sveriges Kreditbank öppnad
kredit i checkräkning om högst 500 000 kr. för Sydkustfisk, förening u. p. a.

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

17

Genom skrivelse nr 100/1963 (prop. nr 28/1963) bemyndigade riksdagen
fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för lån till svenska
varvsindustriföretag till ett sammanlagt belopp av högst 400 000 000 kr. inklusive
räntor, på villkor och enligt grunder som angivits i nämnda proposition.
I enlighet med beslut av 1965 års riksdag (prop. nr 46/1965, rskr. nr
202/1965) utökades garantibemyndigandet till ett belopp av högst
900 000 000 kr.

Med stöd av Kungl. Maj :ts brev den 21 maj och 30 juni 1965, vari närmare
angives de villkor som gäller för ifrågavarande kreditgarantigivning,
har fullmäktige under andra halvåret 1967 utfärdat garantier för ytterligare
ett amorteringslån till nedanstående varvsindustriföretag.

Lånebelopp Löptid Ränta Långivare

AB Lindholmens varv .... £ 1 210 000 5 1/2 år 7 % Bank of America

En av riksgäldsfullmäktige den 16 juli 1964 utfärdad garantiförbindelse,
varigenom fullmäktige iklädde staten garanti till ett högsta belopp av
639 600 kr. för ett Sölvesborgs varv AB av AB Industrikredit beviljat reverslån,
återställdes till riksgäldskontoret den 3 oktober 1967.

För de kreditgarantier på tillsammans kr. 197 268 288, som utnyttjats av
varven före den 30 juni 1965, har redovisning lämnats bl. a. i riksgäldskontorets
årsbok för budgetåret 1964/65.

För de enligt Kungl. brev den 30 juni 1965 tilldelade garantibeloppen lämnas
här en sammanställning utvisande t. o. m. den 31 december 1967 ianspråktagna
garantibelopp.

Varvsindustriföretag	Tilldelade	Ianspråktaget
	garanti-	garanti-
	belopp, kr	belopp, kr
AB Ekensbergs Varv .......	................... 7 600 000	—
Eriksbergs Mek. Verkstads AB	.................. 169 352 500	x169 352 500
Falkenbergs Varv AB .......	................... 3 300 000	3 300 000
AB Finnboda Varf .........	................... 5 000 000	2 570 000
AB Gävle Varv.............	................... 1 700 000	—
AB Götaverken.............	....... 134 400 000
Öresundsvarvet AB.........	....... 65 300 000 199 700 000	s199 700 000
Kalmar Varv...............	................... 1 500 000	912 500
Karlstads Varv.............	................... 1 000 000	500 000
Kockums Mek. Verkstads AB.	....... 134 500 000
Helsingborgs Varfs AB .....	....... 4 500 000 139 000 000	2139 000 000
AB Lindholmens Varv.......	................... 53 535 000	H8 800 000
AB Lödöse Varf ...........	................... 3 665 000	23 6 0 0 0 00
AB Marstrands Mek. Verkstad	.................. 700 000	—
AB Oskarshamns Varv.......	................... 12 000 000	—
Sölvesborgs Varv AB .......	................... 2 400 000	—
Uddevallavarvet AB.........	................... 100 000 000	347 555 625
AB Åsiverken .............	................... 2 279 212	—
	702 731712	585 299 625
1 varav för lån i utlandet	157,6 milj kr.
2 för lån i utlandet.

3 utnyttjat av Eriksberg enligt Kungl. Maj:ts brev till riksgäldsfullmäktige den 10 mars
1967.

Anm. Riksdagen har medgivit garantier med totalt 900 000 000 kr. Av detta belopp har
hittills utnyttjats 782 558 913 kr. (585 290 625 + 197 268 288; sistnämnda belopp utnyttjat av
varven före 30/6 1965).

18

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till
de olika lånens återstående löptid:

	31/12 1966	30/6	1967	31/12 1967
	mkr.	%	mkr.	0/ Jo	mkr.	0/ /o-
Lån med en återstående löptid av högst 1 år .	. 5 881	25	5 229	24	7 482	29
över 1 men högst 5 år...................	. 4 448	19	3 374	16	4 757	18
» 5 » » 10 » ...................	. 3 776	16	3 679	17	4 589	18
»10 » » 20 » .................	. 4 601	20	4 601	21	4 402	17
» 20 år ...............................	. 3 515	15	3 515	16	3 514	14
Amorteringslån ...........................	92	0	90	0	90	0
Lån utan bestämd återbetalningstid .........	895	4	947	4	946	4
	23 206	100	21 435	100	25 778	100

Särskilda av riksdagen meddelade uppdrag

Angående riksdagsledamöternas bostadsfråga får fullmäktige, utöver vad
som tidigare i denna fråga anmälts till riksdagen, meddela att riksgäldskontoret
för riksdagens räkning förhyrt ytterligare tre lägenheter om 2 rum
och kök med en yta av 60,5 m2 i kv. Spettet nr 17 med adress Hornsgatan
150, vilka lägenheter riksgäldskontoret i sin tur uthyrt till riksdagsledamöter.
Totalt disponerar riksgäldskontoret nu i skilda fastigheter i staden
29 bostadslägenheter, vilka för närvarande utnyttjas av 35 riksdagsledamöter.

Riksgäldskontoret har vidare under året träffat preliminär överenskommelse
med en byggnadsfirma i Stockholm som planerar ett nybygge i
kv. Gjutaren 11 och 12 vid Birkagatan nära S:t Eriksplan. Enligt denna
överenskommelse har firman utfäst sig att för riksdagens räkning upplåta
minst 16 och högst 24 enrumslägenheter i nybygget. Lägenheterna avses
vara inflyttningsklara under senhösten 1969. Riksgäldskontoret har å sin
sida utfäst sig att medverka vid finansieringen genom att, såsom tidigare
skett i liknande fall, ställa garanti för lån till ett belopp av högst 40 000
kr. per av riksgäldskontoret disponerad lägenhet. Fullmäktige avser att i
sinom tid hos riksdagen göra framställning om erforderlig garantiram för
ändamålet.

I fullmäktiges berättelse till 1966 års riksdag meddelade fullmäktige
sin avsikt att — inom ramen för det uppdrag som lämnats dem av 1964 års
riksdag att föranstalta om anskaffning av visst informationsmaterial om
den svenska riksdagen och dess arbete — låta producera en stillfilm i detta
ämne. Arbetet härmed har visat sig betydligt svårare och mer tidsödande än
vad man från början ansett sig ha anledning räkna med. Sålunda har textunderlaget
för filmen måst arbetas om och överses ett flertal gånger, varjämte
även bildmaterialet måst ändras och kompletteras i olika hänseenden.
Bidragande orsak härtill har varit, att det befunnits nödvändigt att upp -

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

19

dela filmen i två avsnitt. Det första av dessa avsnitt behandlar riksdagens
plats och roll i samhället, medan det andra avsnittet söker belysa riksdagsarbetet
ur den enskilde riksdagsledamotens synvinkel. Visningstiden
för vartdera avsnittet uppgår till drygt 15 min. Filmerna är avsedda såväl
för visning i riksdagshuset som för undervisningsändamål. I sistnämnda
hänseende har det ansetts önskvärt att filmerna följs upp med ett särskill
i anslutning till desamma utarbetat arbetsmaterial för skolbruk.

I anslutning till ovanstående får fullmäktige anmäla, att arbetet med
framställningen av ifrågavarande stillfilmer nu är avslutat. Filmerna föreligger
sålunda i två negativ, s. k. moderband, som möjliggör producering
av ett obegränsat antal kopior till billigt pris. Riksdagens förvaltningskontor
har förutsatts skola ansvara för filmernas utnyttjande i informationsarbetet
om riksdagen.

Med denna anmälan torde riksgäldsfullmäktiges ovannämnda uppdrag
få anses fullgjort.

Beträffande riksgäldskontorets befattning med ungdomens lönsparande
och allmänna lönsparandet samt statliga partibidrag hänvisas till redogörelser
i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1966/67.

Stockholm den 4 januari 1968

LARS LINDMARK

AXEL STRAND WALD. SVENSSON BIRGER ANDERSSON

TORSTEN FREDRIKSSON IVAR JOHANSSON OSCAR ÖSTMAN

GEORG RINGSTRÖM

Riksgäl dsdirektör

Torsten Bjerlöw

20

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

Bilaga 1

Sammandrag

av

Riksgäldskontorets balansräkning (i mkr.)
Tillgångar

Riksgäldsf onden

Kortfristig utlåning till banker m. fl.......

Uppköpta obligationer..................

Förskott för inlösen av obligationer och kuponger
m. m.........................

Rörliga krediter åt vissa myndigheter ....
Garantimedel för Österrikes garanterade kon verteringslån

1934/59 ................

Fordran hosriksgäldskontoretskommissionärer

Checkräkning hos riksbanken............

Postgirokonto nr 1015..................

Diverse ...................

Kapitalinvesteringar ......................

Summa

1967	1967	Förändr.
30/6	31/12
105	_	_	105
0	18	+	18
17	18	+	1
981	1 005	+	24
3	2	_	0
33	15	—	18
21	3	—	18
0	1	+	1
0	16	+	16
1 160	1 078	—	82
28 748	29 802	+ 1 054
29 909	30 880	+	971

Skulder

Riksgäldsfonden

Statsskulden

Fonderad statsskuld.................. 17 029 17 619 + 590

Tillfällig statsskuld ................ 4 406 8 159 + 3 753

21 435 25 778 + 4 343

Kassabehållning från statsverket.......... 5 475 2 210

Förfallna obligationer .................. 31 19

Förfallna vinster ...................... 43 47

Förfallna kuponger m. m............... _ 5 3

Icke disponerade medel tillhöriga statens

sekundärlånefond för rederinäringen .... 1 l

Skattemedel .......................... 2 2

Oreglerade anslagsmedel................ 112 —

Diverse .............................. 0 0 5

5 659 2 287

Tillgångar över skulder1

Statens eget kapital.................... 2815 2815

Summa 29 909 30 880

- 3 265

- 12

+ 4

+ 13

- 112

- 3 372

+ 971

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra medel än
lånemedel.

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

21

Bilaga 2

Det statliga lånebehovet och dess täckning under kalenderåren 1965—1967
(kassamässiga belopp i mkr.)

	1965	1966	1967
	l:a	2:a	Sum-	l:a	2:a	Sum-	l:a	2:a	Sum-
	halv-	halv-	ma	halv-	halv-	ma	halv-	halv-	ma
	året	året		året	året		året	året
Slalens[utgiftsöverskott
Statsverket1 2 ............	-2 887	1 616	- 1 271	-2 620	2 177	-443	-1878	3 262	1 385
Riksgäldskontoret
Kapitalbudgeten ......	262	699	961	638	957	1 595	359	1 166	1 525
Rörliga krediter ......	129	-42	87	63	29	92	35	24	59
Diverse ..............	- 12	-8	-20	17	-10	7	30	10	40
=	-2 509	2 265	-245	- 1 902	3 153	1 251	-1 454	4 462	3 008
Checkräkningsföränd-
ringar3 ...............	-8	-4	- 11	11	431	442	-317	-119	-436
Lånebehov (=statsskuldför-
ändring)..............	-2 517	2 261	-256	-1890	3 584	1694	-1771	4 343	2 572
Statsupplåningens fördel-
ning på lånetyper (nom.
belopp)
Statsobligationer
Långfristiga ..........	577	-203	374	-2	450	448	297	426	723
Kortfristiga ..........	-663	—	-663	- 1 188	600	-588	-896	1 373	-477
Statsskuldförbindelser,
sparobl. m. m.
Långfristiga ..........	12	1	13	78	-51	27	42	-32	10
Kortfristiga ..........	3	-24	-21	-22	259	237	154	200	354
Skattkammarväxlar, dags-
lån ..................	- 2 446	2 485	39	-757	2 326	1 568	- 1 368	2 376	1 008
Summa (= statsskuld-
förändring)	-2 517	2 261	-256	-1890	3 584	1694	-1771	4 343	2 572
Statsupplåningens placering3
Marknaden
Affärsbanker..........	-1 084	-5	-1 089	-654	999	345	-976
Postbanken ..........	49	-15	34	-324	249	-75	-262
Övriga* ..............	173	6	179	55	489	544	179
=	-862	- 14	-876	-923	1 737	814	-1 059
	-1 655	2 275	620	-967	1 847	880	- 712
Summa (= statsskuld-
förändring)	-2 517	2 261	-256	-1890	3 584	1694	-1771	4 343	2 572

1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av riksstaten enligt rörelsen på statsverkets
checkräkning.

2 Förändring i behållningen å statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar i riksbanken,
samt å riksgäldskontorets postgirokonto och kontot Kortfristig utlåning till banker m. fl.

3 Förändringar i resp. sektors innehav av statspapper.

1 Uppskattade belopp.

Anm. Långfristig upplåning: ursprunglig löptid över 7 år.

Kortfristig » : * » högst 7 år.

22

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1968

Bilaga 3

Av riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkammarväxlar i
marknaden under andra halvåret 1967 i %

Försäljnings period 1967 -

Förfallodag

1967

Sept.

15 30

Okt.

15 31

Nov.

15 30

Dec.

15 31

1968

Jan.

15 31

Febr.

15 29

Mars

15 31

April

15 30

Maj

15 31

1/7 — 7/8
8/8 —12/9
13/9 — 3/10
4/10— 1/11
2/11—15/11
16/11—17/12
18/12—31/12

4,25

4,25

4,0

4,0

4,0

4,0

4,0

4,0

4,0

4,0

4.0

3.0

4.0

3.0

4.0

3.0

4.0

3.0

4,0

4,0

4,0

6,8

4,0

4,0

4,0

6,8

4,0

4,0

4,0

6,8

4,0

4,0

4,0

6,8

4,0

4,0

4,0

6,8

Anm. Enligt försäljningsvillkoren äger växelinnehavartn efter framställning få skattkammarväxel
inlöst före förfallodagen, dock tidigast åtta dagar före densamma, varvid på ifrågavarande
dagar belöpande diskonto återbetalas. Vid inlösen efter förfallodagen erhåller växelinnehavaren
upplupen ränta från nämnda dag t. o. m. inlösningsdagen, dock för högst åtta dagar.
Såväl returdiskonto vid förtidsinlösen som upplupen ränta vid inlösen efter förfallodagen
beräknas på växelbeloppet efter den diskontosats som tillämpats vid växelns försäljning.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680029