Bankoutskottets memorial Nr 1 (Betänkande 1941:Bu1 bu)

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1941 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1940, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1941.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordborg, Sandén, Nilsson i Mölndal,
von Horn, Ohlin och Bodin i Visby;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A.
Westman, Andersson i Munkaljungby, Hilding, Eriksson i Sandby och Ericsson i Kinna.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 1.

Banlcoutskottets memorial Nr 1.

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1940.

Utvidgningen av det europeiska kriget till allt flera länder och skärpningen
av krigföringen medförde under år 1940 å ena sidan ett mer eller
mindre fullständigt avbrott i handelsutbytet och de finansiella relationerna
mellan ett stort antal stater, å andra sidan ett ökat ekonomiskt beroende
och livligare ekonomiska förbindelser mellan de länder, som kunde upprätthålla
normala eller nära nog normala kommunikationer med varandra. Dessa
förhållanden såväl som de omfattande statsingripanden även på det ekonomiska
området, vilka kriget eller försvarsberedskapen nödvändiggjorde, framkallade
djupgående omställningsprocesser inom såväl de krigförande som de
neutrala staternas näringsliv.

Även på den internationella valutamarknaden har den statliga kontrollen
utvidgats under året. Sålunda infördes officiell valutareglering i Sverige i
februari, medan kriget mellan Finland och Sovjetunionen pågick, i Norge
i april och i Belgien och Holland i maj. Det enda land av betydelse i
Europa, där officiell reglering ej förekommer, är Schweiz; dock tillämpas
sedan länge i detta land en på frivilliga överenskommelser grundad övervakning
av valutamarknaden.

Det nära samarbetet bland annat på valutaområdet, som genom en överenskommelse
i december 1939 inleddes mellan England och Frankrike, avbröts
fullständigt sedan det senare landet i juni 1940 accepterat de tyska stilleståndsvillkoren.
Däremot har kontakten mellan å ena sidan de valutavårdande
myndigheterna i England, å andra sidan motsvarande myndigheter
och banker i Förenta staterna ökats under året. Den officiella Londonnoteringen
på dollars har hållits oförändrad vid den i mitten av september 1939
fastställda noteringen 4.02—4.04 dollar per pund. I New York föll kursen
på pund från det i början av året rådande läget 3.95—4.oo till lägst 3.19,
som noterades vid ett tillfälle under juni. Därefter förbättrades kursläget
snabbt, huvudsakligen som en följd av att den fria pundmarknaden i New
York genom samarbete mellan de brittiska valutamyndigheterna och vissa
amerikanska banker ställdes under kontroll. Från och med mitten av augusti
har den i New York noterade kursen därigenom i stort sett visat överensstämmelse
med den officiella Londonkursen.

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

Den under närmast föregående år pågående inströmningen av guld till
Förenta staterna, framkallad huvudsakligen av europeisk kapitalflykt och
av en starkt positiv, amerikansk handelsbalans, har fortgått även under år
1940. Då den rena kapitalflykten emellertid genom valutaregleringarnas utbyggnad
i huvudsak upphört, har bakgrunden till guldströmmen under året
i främsta rummet varit det brittiska behovet av dollars för att finansiera de
till följd av kriget starkt ökade inköpen av råvaror och krigsmateriel. För
detta ändamål hava även de engelska myndigheterna sedan februari månad
i flera etapper rekvirerat ett stort antal i brittisk ägo befintliga, amerikanska
värdepapper, vilka försålts eller komma att försäljas i Förenta staterna.
Flera centralbanker i andra europeiska länder hava under året ökat sina
dollarbehållningar och sänt guld till Förenta staterna.

I de länder, som under året utsatts för militär ockupation, har i allmänhet
ett fast kursförhållande mellan den inhemska valutan och riksmarken införts.
Sålunda fastställdes i april den danska kronan till O.50 riksmark och
den norska kronan till 0.60 riksmark. Belgans och florinens kurs i förhållande
till riksmarken bestämdes i maj till O.so, respektive l.so, men
ändrades därefter i juli till O.40, respektive 1.33. Riksmarkskursen på franska
francs fastställdes i maj till O.os.

Den utvidgning av Tysklands ekonomiska inflytande, som till följd av de
militära och politiska händelserna ägt rum under året, tillsammans med
avbrottet eller försämringen i förbindelserna västerut har medfört att den
tyska valutan även för flera länder, som icke ockuperats, kommit att intaga
en mera dominerande plats än tidigare. Detta är särskilt fallet beträffande
vissa av Balkan-staterna. Det förhållandet att betalningarna för varuutbytet
mellan många länder i Europa ske genom av de tyska myndigheterna
planerat och reglerat clearingförfarande har även medfört en ökad betydelse
för riksmarken och för clearinginstitutionen i Berlin.

I de baltiska Sovjetrepublikerna infördes i november rubeln som lagligt
betalningsmedel jämsides med de egna valutorna. Omräkningskurserna hava
fastställts till för den estniska kronan 1.25, för lats l.co och för litas 0.90
rubel.

På den svenska valutamarknaden har någon förändring av betydelse i de
viktigare utländska valutornas notering icke ägt rum under år 1940. Säljkursen
på dollars bär legat oförändrad i 4.20. Den från valutaregleringens
införande noterade köpkursen på dollars har vid telegrafisk transfer utgjort
4.18. För brevliga dollars var köpkursen till att börja med 4.17, men på
grund av den försämrade postgången och de ökade försäkringskostnaderna
till Förenta staterna sänktes denna kurs i mitten av april till 4.15. Pundet
har i anslutning till överenskommelsen örn specialpund under hela året
noterats i 16.85—16.95. Clearingkursen för riksmark såväl som den fria
riksmarkskursen har endast undergått obotydliga förändringar. Sedan clearingavtal
under andra halvåret ingåtts med Norge, Danmark och Sovjet -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

unionen hava clearingkurser för dessa länders valutor noterats, vilka vad de
norska och danska kronorna beträffar legat mellan köp- och säljkurserna
för respektive fria valutor.

Avista växelkurser i Stockholm.
(Medeltal.)

	100 francs (Paris)	1 dollar	1 pund	100 riksmark	100 riksmark clearingkurs
1939 (hela året).......	10.57	4.1691	18.539	167.64	167.17
1940 mars...........	9.12	4.2000	16.950	169.00	168.49
iuni............	8.94	4.2000	16.950	168.50	168.01
september.......	9.80	4.2000	16.950	168.50	I68.01
december........	9.oo	4.2000	16.950	168.50	I68.01

Det omfattande valutabehov, som huvudsakligen på grund av den forcerade
importen framkom under senare delen av år 1939, fortsatte att göra
sig gällande även under de första månaderna av år 1940. Bland annat för
att vara beredd att möta de krav, som på grund härav kunde komma att
ställas på riksbanken, omvandlades en väsentlig del av riksbankens guldbehållning
i fria valutor, huvudsakligen dollars. Delvis till följd av valutaregleringens
verkningar, men huvudsakligen på grund av den sedan april
rådande avspärrningen från huvuddelen av den import, som kommer från
länder till vilka betalningarna erläggas i fria valutor, undergick den svenska
marknadens efterfrågan på valutor en väsentlig minskning från och med
maj månad. På grund av dels den export, som trots avspärrningen kunnat
fortgå till länder, med vilka Sverige ej har clearingavtal, dels de inkomster
från utlandet, som den utrikes sjöfarten även efter avspärrningen kunnat
erhålla, dels vissa finansiella transaktioner med utlandet har landets samlade
valutareserv undergått en viss ökning under årets senare del. Under årets
sista månader har en begränsad del av denna ökning tagit sig uttryck i en
stegring av riksbankens guldbehållning, beroende på att riksbanken med
hänsyn till rådande förhållanden ansett sig böra utbyta en del av de inflytande
valutorna mot guld.

I nedanstående tabell redovisas riksbankens guldbehållning samt riksbankens
och affärsbankernas ställning till utlandet vid slutet av år 1939
och vid varje kvartals slut under år 1940. Till komplettering av denna tabell
kan anföras resultatet av inom riksbanken utförda, löpande beräkningar
över motvärdet i svenska kronor av nettoinströmningen till, respektive nettoutströmningen
från riksbanken och affärsbankerna av valutor. För perioden
januari till april 1940 visa dessa beräkningar, att riksbanken tillhandahållit
valutor till ett belopp av omkring 375 milj. kr., medan affärsbankerna sam -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

tidigt ökat sina valutabehållningar med omkring 56 milj. kr. Utvecklingen
under den andra perioden, omfattande återstoden av året, gick i motsatt riktning,
i det att valutor till ett belopp av 255 milj. kr. tillfördes riksbanken, samtidigt
som affärsbankernas nettotillgodohavanden gentemot utlandet minskades
med 133 milj. kr. Sistnämnda förhållande sammanhänger framför allt med att
affärsbankerna under årets sista månader genomförde en avsevärd reducering
av sina dollarbehållningar, sannolikt på grund av farhågor för dels beslag på
svenska tillgångar i Förenta staterna, dels sänkning av dollarkursen i Sverige.
Betydelsen av det reglerande inflytande på valutamarknaden, som riksbanken
sedan ett flertal år tillbaka tack vare sina stora valutareserver kunnat utöva,
har särskilt tydligt framträtt under tiden efter krigsutbrottet. Som av de
ovan anförda siffrorna framgår, köpte nämligen affärsbankerna under den
första av de båda perioderna, då valutareserven totalt sett försvagades,
valutor av riksbanken i en sådan utsträckning, att icke blott affärsbankernas
nettoförsäljning till kunderna täcktes, utan även deras nettotillgodohavanden
gentemot utlandet ökades. Under den sista perioden däremot, då landets
valutaställning förbättrades, övertog riksbanken en väsentlig del av affärsbankernas
valutabehållningar, varigenom de med hållandet av en valutareserv
sammanhängande riskerna i ökad utsträckning överflyttades från
affärsbankerna till riksbanken.

Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden.
(Miljoner kronor; vid månadens slut.)

	Riks- bankens guld- innehav (dags- värde)	Riksbankens ställning till utlandet	Affärsbankers ställning till utlandet
tillgångar	skulder	netto	tillgångar	skulder	netto
1939 december	1,293.1	324.5	23.i	+ 301.4	373.1	326.5	+ 46.6
1940 mars . . .	727.4	544.8	39.9	+ 505.o	322.2	235.4	+ 86.7
juni ....	834.2	453.1	16.5	+ 436.6	289.3	195.2	+ 94.i
.september	638.o	763.8	10.9	+ 752.9	225.8	177.5	+ 48.3
december	671.9	783.8	33.9	+ 749.8	192.2	222.7	— 30.5

Läget på den svenska kreditmarknaden har under år 1940 undergått betydande
förskjutningar. Under årets första månader fortsatte den åtstramning,
som börjat göra sig gällande i samband med det politiska lägets tillspetsning
och krigsutbrottet hösten 1939. Do främsta orsakerna härtill voro valutautflödet,
ökade kreditbehov för staten och för näringslivet samt en allmän
strävan att, bland annat av beredskapshänsyn och för tesaureringsändamå ,
öka kassabehållningen. Utvecklingen mot ökad stramhet bröts emellertid
under våren, och från oell med maj månad har det allmänna ränteläget
varit sjunkande. Detta torde framför allt hava berott på den ovan helland -

]kinlund skottets memorial Nr 1.

lade förändringen i landets valutasituation samt på de lagerminskningar och
den råvaruknapphet för stora delar av den svenska produktionen, som avbrottet
i förbindelserna västerut framkallade. Av betydelse i detta avseende
synes även hava varit de extraordinära statliga utgifterna, vilkas verkningar
på penningmarknaden sannolikt gjort sig gällande med någon eftersläpning,
och byggnadsverksamhetens stagnation.

Riksbankens och affärsbankernas räntesatser hava i viss utsträckning återspeglat
kreditmarknadens utveckling. I mitten av december 1939 beslöts
sålunda att verkställa en höjning av såväl utlånings- som inlåningsräntorna,
varvid höjningen av riksbankens diskonto och affärsbankernas lägsta
diskonto från 2 Vs % till 3 % samt av riksbankens övriga räntesatser med i
allmänhet Vs % erhöll verkan från och med den 15 december, medan affärsbankernas
övriga räntehöjningar trädde i kraft vid årsskiftet. I mars beslöt
fullmäktiges majoritet att höja diskontot vid rediskontering med ytterligare Vs %,
varigenom det kom att överensstämma med det officiella diskontot. I det läge,
i vilket kreditmarknaden under våren befann sig, väntade marknaden en
ny räntehöjning, och upprepade förslag härom framlades i fullmäktige,
men först i mitten av maj, sedan affärsbankerna den 7 maj genomfört en
höjning av sina in- och utlåningsräntor med Vs %, erhölls majoritet inom
fullmäktige för en justering uppåt av riksbankens räntesatser. Diskontot
vid såväl direkt diskontering som vid rediskontering höjdes härvid från och
med den 17 maj till 3 V2 % och övriga räntesatser med 1/s %. Den 9 augusti
började åter vid rediskontering tillämpas ett diskonto, som med Va % understiger
det officiella diskontot. Samtidigt sänktes även vissa andra räntesatser
vid utlåning till banker och därmed jämnställda institutioner med V2''—1 %.

I syfte att erhålla möjlighet att vidtaga de omflyttningar av riksbankens
guldbehållning, som omständigheterna kunde påkalla, utan att vara bundna
av stadgandet i riksbankslagen, att högst femton procent av den metalliska
kassan finge befinna sig utom landet, hemställde fullmäktige i januari 1940
hos Kungl. Majit örn sådan tillfällig ändring av riksbankslagen, att allt
riksbanken tillhörigt, såväl inom som utom riket befintligt guld skulle få
inräknas i den metalliska kassan. Med stöd av lagen den 22 december
1939 (nr 895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser
örn riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m. förordnade
Kungl. Majit genom kungörelse den 31 januari 1940 (nr 54), att i stället
för vad i 11 § första stycket riksbankslagen finnes stadgat skall gälla, att
såsom riksbankens metalliska kassa skall röknas allt riksbanken tillhörigt
guldmynt och omyntat guld. Vidare lämnade Kungl. Majit utan erinran
ett uttalande av fullmäktige, enligt vilket guldet vid sedelutgivningsrättens
beräknande borde upptagas till dagsvärde. De angivna förändringarna i
sättet att beräkna metalliska kassan och sedelutgivningsrätten genomfördes
från och med den 31 januari 1940. Samtidigt gjordes de av riksbanken

Banlcoutslcottets memorial Nr 1.

jämlikt 27 § riksbankslagen utgivna översikterna mindre detaljerade. Någon
ändring av principerna för guldets bokföring i riksbankens räkenskaper
företogs däremot icke.

Riksbankens nettovinst uppgick under år 1940 till 23,089,037: 13 kronor
mot 168,839:32 kronor år 1939. Härvid har den vinst, som under år 1940
uppstått på handeln med guld, icke medräknats. A andra sidan hava kostnaderna
för guldtransporter under året icke belastats vinst- och förlustkontot,
utan i stället avförts på vinsten av guldhandeln.

Guldbehållningen har vid bokslutets uppgörande upptagits till ett värde
av 2,480 kronor per kilogram. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna
har vid inköp av guld debiterats ett särskilt guldregleringskonto.
Vid försäljning av guld har detta konto krediterats med skillnaden mellan
försäljningspriset och bokföringsvärdet.

De utländska valutorna hava upptagits till lägre kurser än de vid årets
slut gällande. Vid köp och försäljning av valutor har skillnaden mellan
tillämpade kurser och bokföringskurser debiterats, respektive krediterats kursdifferenskontot.

Saldot av kursdifferens- och guldregleringskontona har i balansräkningen den
31 december 1940 upptagits såsom tillgång med sammanlagt 111,211,113:35
kronor. Motsvarande saldo vid slutet av år 1939 utgjorde 334,510,268: 95
kronor.

8 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

	1939		1 9	4 0
DEBET.	Kronor	Kronor	Kronor
(Utgifter och förluster)
Lånerörelsen.
Räntor på checkräkning...............	18	99	37	14
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda ford-
ringar ........................	9,834	08	1,652	76	1,689	90
Avskrivningar å statspapper och
obligationer...........	3,095,400	23			1,184,000	—
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........	7,637	33			7,637	33
Förvaltningskostnader.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden till fullmäktige, suppleanter för full-
mäktige samt inspektören för sedeltryckeriet
och pappersbruket:
Arvode till fullmäktiges ordförande........	8,500	—	8,217	74
Arvoden till fullmäktiges övriga ledamöter . . .	42,000	—	41,654	40
» > > suppleanter......	2,958	49	4,200	33
Arvode till inspektören för pappersbruket . . .	1,500	—	1,500	—
Avlöningar till direktionsledamöterna samt vi-
kanér för deputerade:
Avlöningar.......................	93,381	51	103,667	98
Ersättningar till vikarier för deputerade.....	4,523	61	1,832	01
Läkararvode jämte läkemedel m. m........	—	—	36	88
Tjänstemän m. fl.:
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
Nettolöner.......................	2,592,597	54	2,693,557	82
Kallortstillägg.....................	2,088	53	2,093	86
Läkararvode jämte läkemedel m. m........	4,723	53	14,691	45
Felräkningspenningar................	41,928	31	41,970	47
Begravningshjälp...................	2,118	05	938	20
Avlöning under vikariat å ordinarie tjänst . . .	173,281	45	151,285	85
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat m. m.	13,207	28	9,343	80
Arvoden till viss icke-ordinarie personal:
Arvoden till styrelseledamöter vid avd.-kontoren	97,800	—	97,800	—
> » suppleanter för styrelseledamöter .	6,662	27	6,511	46
> » ombudsmannen i Malmö1).....	3,847	31	2,438	75
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
Nettolöner.......................	290,825	51	503,475	56
Kallortstillägg.....................	316	15	514	50
Läkarvård jämte läkemedel m. m.........	511	71	2,103	05
Begravningshjälp...................	—	-1	—	—
Transport	6,495,661	881 3,687,834	n\|	1,193,327	23

l) 1939 även för Göteborg och Luleå första halvåret

Bankoutskottets memorial Nr 1. 9

räkning år 1940.

	1939	19 4 0
KREDIT.	Kronor	Kronor	Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Kantor på diskonterade växlar...........	979,618	40	4,290,231	09
» » hypoteks- och kommunlån.......	986,902	50	6,277,794	85
» » avbetalningslån.............	1,581,750	85	1,888,549	59
» » kredit i checkräkning..........	256,518	58	3,120,028	17
Avgifter för > » » ..........	7,260	50	20,387	70
Inkasseringsavgifter och provisioner.......	598	31	891	74
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar......................	15,106	01	6,297	74	15,604,180	88
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......	1,867,324	87	4,214,043	65
Kemboursprovisioner.................	112,576	55	1,070,630	50
Utdelning å aktier..................	203,720	—	181,744	—	5,466,418	15
Från änkekassorna övertagna
värdepapper.4)
Räntor.........................	100,573	26			—	—
Vinst vid försäljning av guld1) . . .	5,778,006	97			—	—
Svenska statspapper och obligationer.
Räntor .........................	2,432,495	98			10,265,983	92
Övriga inkomster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna.........................	182,515	49	193,899	48
slutna.........................	120	50	518	50
Ersättning för utländska clearingar:
från clearingnämnden...............	75,000	—	75,000	—
> clearingkontoret...............	24,741	69	17,350	23
Provisioner.......................	15,607	76	210,754	17
Inbetalda familjepensionsavgifter.........	2) 39,414	60	1,006	45
Arvoden för skyddsrumslån............	—	—	8,980	—
Ersättning för bestyr med statens bosättnings-
lån..........................	60,970	—	49,515	—
Inkomster av fastigheter:
vid huvudkontoret.................	1,600	—	1,648	—
» avdelningskontoren:
hyror......................	250,391	82	260,637	45
i övrigt.....................	27,054	46	32,451	09
Diverse inkomster:
vid huvudkontoret.................	3,039	01	224	03
> avdelningskontoren..............	9,304	—	9,791	52
Bidrag från pensionsfonden till tjänstepensioner	s) 48,150	—	—	—
Postgiroräntor.....................	—	—	13,288	99
Provisioner å premieobligationer.........	—	—	47,744	15
Räntor å kassaförskott...............	—	—	571	02	923,380	08
Transport 1	15,060,362\|ll\|			32,259,96303

x) Se sid. 7. 8) Därav för första halvåret kr. 88,914: 69. *) För första halvåret. 4) Ingå 1940 1 Svenska

statspapper och obligationer.

10 BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

	1939	1	9 4 0
DEBET.	Kronor	Kronor	Kronor
Transport	6,495,661	88	3,687,834	11	1,193,327	23
Arvoden och särskilda ersättningar till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:
Arvoden för postbefordran och inkassering m. m.	6,335	73	6,754	58
» till tjänstemän å utrikesavdelningen
m. fl......................	8,061	20	10,380	32
Gratifikationer eller belöningar..........	2,350	—	3,782	—
Ersättning för mistade avlöningsförmåner....	841	80	2,957	—
Arvoden till tjänstemän, vilka verkställa särskild
undersökning av avdelningskontoren......	5,800	—	5,800	—
Uniformsbeklädnad ..................	21,323	—	14,278	15
Representationsbidrag till förvaltaren, Tumba . .	—	—	1,200	—
Rörligt tillägg.....................	■)98,519	30	408,321	01
Provisoriskt dyrortstillägg, provisoriskt lönetill-
lägg, dyrtidstillägg (för Ira halvåret 1939) . .	265,472	17	—	—''
Provisorisk avlöningsförstärkning (l:a halvåret
1939)........................	36,768	51	—	—
Barntillägg (redovisas l:a halvåret 1939 som
dyrtidstillägg)....................	13,791	32	24,949	01	4,166,256	18
Pensioner m. m :
Pensioner till f. d. befattningshavare.......	276,438	70	312,723	67
» » efterlevande till f. d. befattnings-
havare.................	■) 106,308	09	228,164	98
Diverse pensioner och understöd.........	9,396	80	8,195	—
Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....	41,088	—	68,339	—
» » efterlevande till f. d. befatt-
ningshavare............	1,572	—	1,785	—
» å diverse pensioner och understöd	2,109	—	2,624	—	621,831	65
Förvaltningsutgifter:
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar ........................	78,487	42	86,678	64
Fastighetsunderhåll .................	105,079	61	113,485	22
Kontorshyror i Umeå och Västerås .......	14,700	—	13,416	67
Värme och belysning................	140,284	25	187,264	25
Inventarier och deras underhåll..........	97,138	48	76,417	29
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar	67,711	63	93,168	52
Kostnader för blanketter och tidningar m. m.. .	77,607	05	78,388	76
Annonser och kungörelser..............	23,938	03	21,893	06
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .	318,199	24	340,029	52
Lagsöknings- och rättegångskostnader utöver till
riksbanken ersatta.................	3,326	36	2,629	47
Flyttningskostnader.................	3,699	06	13,291	07
Bidrag till utländska studieresor.........	3,300	—	—	—
Rese- och tjänstgöringstraktamenten.......	14,362	85	9,538	55
Kostnader för soliditetsupplysningar.......	30,900	81	23,314	56
Transportkostnader..................	10,789	14	9,073	09
Bevakning vid huvudkontoret...........	29,715	—	34,395	30
Inspektion av avdelningskontoren.......	1,519	75	3,401	60
Inventeringar > » .......	7,653	80	7,888	20
Diverse reseersättningar ...............	8,479	92	20,199	91
Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .	13,732	15	13,989	30
Lönenämnden för riksdagens verk........	5,469	26	1,917	22
Diverse . ........................	125,856	49	217,404	01	1,367,784	21
Transport	8,573,787\|80	1	7,349,19927

*) För andra halv&ret 1939.

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1. 11

räkning (forts.).

	1939	1	9	4 0
KREDIT.	Kronor	Kronor	Kronor
Transport	15,060,362	11			32,259,963	03
Transport	15,060,362	11			32,259,963	03

12 BanJcoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

					1939	1	9	4 0
DEBET.					Kronor	Kronor	Kronor
		Transport	8,573,787	80			7,349,199	27
övriga utgifter:
Avgifter till tjänstepensionsfonden ’)	.			33,500	—	—	—
> > familj e pensions fonden '') .			41,000	—	—	—
Göteborgskontorets ombyggnadskonto			—	—	2,500	—
Uppsala- »					1,300	—	16,247	50
Vänersborgs- »					25,187	40	23,339	80
Linköpings- *					9,990	55	—	—
Nytt kassavalv vid huvudkontoret				33,975	12	—	—
Diverse skyddsrum......					202,088	02	104,996	34
Valvsutrymmen i berg . . .					239,017	97	126,154	88
Kostnader för probering av guldplantsar . .		4,554	45	1,404	—
» » guldtransporter m. m	2)			3,920,141	57	—	—
Diverse .............					—	—	2,441	22
För sedeltryckeriet:
Förlag för löpande utgifter vid sedeltryckeriet
utöver av tryckeriet gottgjorda belopp . .		495,536	38	663,933	45
Nya maskiner för sedeltryckeriet .				94,558	19	53,433	67
	1939	1940
Övriga utgifter för tryckeriet
i avlöningshänseende, be-
stridda av huvudkontoret.	77,769	05	91,894	14
För pappersbruket:
Förlag för löpande utgifter vid Tumba pappers-
bruk utöver av bruket gottgjorda belopp . .		783,161	70	791,146	37
Tumba bruks nyanskaffningar . . .				350,118	15	16,696	47
> » ombyggnadskonto. .				77,001	24	2,139	18
	1939	1940
Övriga utgifter för bruket i
avlöningshänseende, bestrid-
da av huvudkontoret....	40,462	67	44,536	14
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen . . .		6,604	25	17,293	75	1,821,726	63
					14,891,522	79			9,170,925	90
Saldo, vinst..........					168,839	32			23,089,037	13
Summa	15,060,362	11			32,259,963	03

*) Första halv&ret 1939.
«) Se sid. 7.

räkning (forts.).

BankoutsJcottets memorial Nr 1. 13

KREDIT.

Kronor

Transport

Summa

32,259,963

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
Utländskt guldmynt..............

Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska
kassan......................

Annan kassalillgång:

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt........

Äldre svenskt silvermynt..........

Brons-, järn- och kopparmynt........

Andra bankers postväxlar, checkar m. m.
Utländska bankers sedlar..........

Svenska statspapper och obligationer.

Riksgäldskontorets växelkrediter......

Andra svenska statspapper.........

Andra svenska obligationer.........

Beräknade räntor...............

Från änkekassorna övertagna

värdepapper •).......

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar.............I

Rediskonterade växlar...........j

Hypoteks- och kommunlån.........

Avbetalningslån................

Kredit i checkräkning............

På indrivning beroende medel.......

Utrikesrörelsen.

Utländska statspapper............

Beräknade räntor...............

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

Fordran i löpande räkning hos utländska
banker och bankirer............

Kursdifferenskonto . . . 223,091,753:36
Guldregleringskonto . 111,418,515:59

Kursdifferenskonto......

Avgår Guldregleringskonto.....

Hos riksgäldskontoret innestående
medel...........

Diverse räkningar......

Summa

1939		9	4 0
Kronor	Kronor	Kronor
45,628,075		45,928,280
491,744,190	56	256,502,136	08	x)
52,650,864	05	50,155,543	32	352,585,959	40
88,491,071	22			_	_
678,514,200	83
252,939	25	466,852	70
1,113	—	237	—
10,412	52	8,999	02
42,833,583	68	45,919.999	68
128,341	80	138,100	75	46,534,189	15
721,740,591	08			399,120,148	55
231,000,000	_	")456,000,000	_
1,933,575	—	5,568,565	03
3,535,150	—	20,950,427	50
158,722	37	—	—	482,518,992	53
2,201,127	91
197,301,487	70	15,820,078	20
		11,959,646	25
140,801,277	—	128,254,997	—
48,063,682	—	46,847,861	—
70,736,539	64	100,235,080	19
34,146	02	37,766	85	303,155,429	49
62,440,097	50	120,522,660
404,957	03	—	—
14,200,514	75	3,765,086	38
277,647,503	62	770,140,847	85	894,428,594	23
334,510,268	95
—	—	280,230,589	61
—	—	169,019,476	26	111,211,113	35
6,767,843	18	_	_	6,767,843	18
20,673,284	48	—	—	33,690,433	42
2,134,150,768	23			2,230,892,554)75

*) Häri ingår numera allt guld i utlandet.

*) För reservförrådsnämnden och militära inköp i utländsk valuta och mot guld.
8) Ingå 1940 i svenska statspapper och obligationer.

BanJcoutskottets memorial Nr 1. 15

b alansräkning.

	1939	19 4 0
	Kronor	Kronor	Kronor
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.......	1,422,175,889	29			1,481,790,867	91
Postväxelräkning.......	1,714,763	97			3,982,906	52
Depositionsräkning......	162,000	—			11,822,625	39
Kapitalräkning........	—	—			10,000,000	—
Uppsägningsräkning......	—	—			15,000,000	—
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter . ......	266,944,515	13	0106,948,066	08
Skuld till bankaktiebolag..........	152,895,367	61	323,605,238	53
Övriga medel .................	4,643,502	48	5,173,362	32	435,726,666	93
Lånerörelsen.
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar	21,984	03			1,445	74
Utrikesrörelsen.
Skuld till utländska banker och bankirer	23,084,138	89			33,940,419	20
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med 4''/%% ränta . .	120,666	88	120,666	88
» i 4 > » . .	55,012	49	55,012	49
» » 3 > » . .	227	19	227	19
Ej uttagna räntor på förestående obliga-
tioner.....................	4,065	20	4,327	70	180 284	26
Diverse räkningar.......	134,580,674	13			87,610,390	73
Kapital.
Grundfond...................	50,000,000	—	50,000,000	—
Avbetalningslånefond.............	50,000,000	—	50,000,000	—
Reservfond...................	20,000,000	—	20,000,000	—
Tjänstepensionsfond.............	2,863,441	32	2,863,441	32
Familjepensionsfond.............	3,904,401	86	3,904,401	86
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............	811,278	44	980,117	76
vinst för året ................	168,839	32	23,089,037	13	150,836,998	07
Summa	2,134,150,768	23			2,230,892,554\| 75

*) Denna siffra har erhållits genom att från den totala skulden till statliga myndigheter, 880,484,981:04
kronor, draga det belopp, som enligt överenskommelse med riksgäldskontoret ställts till dess förfogande
såsom ksssaförstärkning, 278,686,914: 96 kronor.

JBanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1939 och

1940 års slut.

Tillgångar. Riksbankens mynt- och medaljsamling.......... Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens slut enligt nedanstående specifikation......... Aktier i Internationella Banken*)..............	1939	1940
Kronor	Kronor
33,226 14,980,300 1,800,000	22	33,226 14,965,400 1,800,000	22
Summa *) Anni.: Riksbankens innehav av aktier i Interna-tionella Banken utgör nominellt Schw. Frcs. 10,000,000:—. (4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frcs.) varav inbetalts 25 procent, bokförda inom linjen med angivet belopp. Fastigheten i: Stockholm: bankhuset................... sedeltryckeriet................ Göteborg...........................	16,813,526	22	16,798,626	22
4.250.000 1.200.000 800,000 425.000 200.000 280,000 380.000 175.000 150.000 380.000 550.000 160.000 230.000 240.000 325.000 130.000 328,200 428,600 250.000 535.000 175.000 250.000 315.000 275.000 115.000 2,433,500	1 1 1 1 1 1 1 II 1 1 II I! 1 1 1 II II 1 II 1	4.250.000 1.200.000 800,000 425.000 200.000 280,000 380.000 175.000 150.000 380.000 550.000 160.000 230.000 240.000 325.000 130.000 313,300 428,600 250.000 535.000 175.000 250.000 315.000 275.000 115.000 2,433,500	1 1 1 1 1 1 1 II 1 1 II 1 1 1 1 1 1 II 1 1 1 1 II


Halmstad........................... Härnösand.......................... Jönköping........................... Kalmar............................ Karlskrona.......................... Karlstad............................ Kristianstad......................... Linköping...........................
Mariestad........................... Norrköping.......................... Nyköping........................... Sundsvall........................... Uppsala............................
Vänersborg..........................

Östersund........................... Tumba ............................
Summa	14,980,300	—	14,965,400	—
Skulder.
Utelöpande postväxlar ....................	12,278	39	12,278	39
» transportsedlar å 3 och 2 rdr specie på
ofärgat papper..................	338,534	90	338,524	40
» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .	1,315,328	04	1,315,328	04
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....	548	08	548	08
> » 4} It % » ..........	5,527	07	5,527	07
» » 3 % » ..........	588	64	588	64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........	924	61	924	61
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .	417	58	417	58
Summa	1,674,147	31	1,674,136	81

Banleoutslcottets memorial Nr 1.

Beträffande avbetalning slånen redovisas i nedanstående översikt de belopp,
som de olika kontoren den 31 december 1940 hade fått sig tilldelade, samt
antal och belopp av vid samma tidpunkt utestående lån.

	Tilldelat	Utestående lån
	belopp Kronor	Antal	Belopp Kronor
Huvudkontoret.................	12,695,000	11,227	12,007,841	82
Avdelningskontoret i: Göteborg.......	3,800,000	3,781	3,465,614	—
Malmö........	3,250,000	2,736	3,137,277	—
Falun.........	1,260,000	853	1,147,565	—
Gävle ........	1,850,000	1,652	1,718,430	-
Halmstad......	1,050,000	526	1,019,527	—
Härnösand .....	1,050,000	760	999,962	—
Jönköping......	2,500,000	1,909	2,398,526	-
Kalmar .......	875,000	578	773,404	—
, Karlskrona.....	1,100,000	891	1,003,707	—
Karlstad.......	730,000	498	699,134	—
Kristianstad.....	575,000	398	563,624	—
Linköping......	1,350,000	790	1,246,066	—
Luleå.........	2,150,000	2,592	1,943,443	-
Mariestad......	700,000	321	659,039	—
Norrköping.....	1,600,000	1,423	1,492,074	—
Nyköping......	910,000	519	895,508	—
Sundsvall......	1,075,000	1,120	1,047,458	—
Umeå........	2,175,000	1,828	1,980,747	—
Uppsala.......	3,570,000	2,682	3,386,657	—
Visby.........	1,150,000	719	1,056,366	—
Vänersborg.....	775,000	451	719,677	-
Västerås.......	1,000,000	736	963,360	—
Växjö .........	500,000	292	457,061	—
Örebro........	1,150,000	929	1,054,804	—
Östersund......	1,160,000	855	1,048,595	—
Summa	50,000,000	41,066	46,885,466	82

Den 31 december 1940 utestående belopp fördelade sig på följande sätt:

A-lån..................Kr. 31,669,960: 60

B-lån.................. » 13,892,615:77

O-lån............. » 1,322,890:45

Kr. 46,885,466: 82

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr 1.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.

Från spannmålskreditfonden voro den 31 december 1940 två krediter beviljade,
nämligen en vid huvudkontoret på 250,000 kronor, varav utestod
ett belopp av 15,544: 55 kronor, och en vid avdelningskontoret i Kristianstad
på 200,000 kronor, varav utestod ett belopp av 151,055: 56 kronor.

Bosättning slånefondens fördelning på de olika kontoren samt antal och
belopp av utestående lån den 31 december 1940 framgå av följande sammanställning.

1	Tilldelat	Utestående lån
	belopp Kronor	Antal	Belopp Kronor
Huvudkontoret.................	3,490,000	5,180	3,150,583	87
Avdelningskontoret i: Göteborg.......	1,700,000	2,734	1,679,343	88
Malmö.........	1,750,000	2,593	1,636,424	19
Falun........	450,000	697	417,091	—
Gävle........	725,000	1,089	667,583	67
Halmstad......	340,000	484	322,688	—
Härnösand.....	250,000	496	239,642	71
Jönköping.....	700,000	993	662,712	—
Kalmar.......	225,000	408	202,318	88
Karlskrona.....	200,000	337	168,637	25
Karlstad......	650,000	980	614,171	—
Kristianstad ....	325,000	551	282,383	—
Linköping.....	300,000	672	290,199	—
Luleå........	325,000	566	289,395	—
Mariestad......	325,000	513	323,957	16
Norrköping.....	350,000	560	317,335	—
Nyköping......	375,000	632	371,795	—
Sundsvall......	275,000	432	228,798	—
Umeå........	225,000	351	178,871	—
Uppsala.......	250,000	382	233,421	-
Visby........	120,000	152	96,636	—
Vänersborg......	275,000	513	251,251	—
Västerås......	425,000	694	410,565	—
Växjö........	225,000	324	193,034	—
Örebro.......	525,000	721	452,614	12
Östersund.....	200,000	377	179,768	—
Summa	15,000,000	23,431	13,861,218	73

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ I Vid

det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1940,
har för valperioden 1940—1943 undertecknad Gränebo fått sitt uppdrag
förnyat. Till fullmäktig efter grosshandlaren Sten Stendahl har för nämnda
valperiod utsetts undertecknad Anderson.

Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val innevarande år försiggått
hava utsetts bankrådet Harald Magnusson samt ledamöterna av riksdagens
första kammare Fritjof Ekman och Elof Andersson i Fältenborg.

Fullmäktige hava därefter inom sig utsett:

till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,

till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för respektive
huvudkontoret och avdelningskontoren,

till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och

till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.

Därjämte hava fullmäktige till vice riksbankschef omvalt bankdirektören
Ferdinand Wallberg.

Den av Konungen förordnade suppleanten, generaldirektören Anders Orne
har tjänstgjort såsom fullmäktig 60 dagar. Förste suppleanten Harald Magnusson
har tjänstgjort såsom fullmäktig och andre deputerad 142 dagar.
Andre suppleanten Fritjof Ekman har tjänstgjort såsom fullmäktig 15 dagar.
Tredje suppleanten Elof Andersson i Fältenborg, som den 10 oktober 1940
avlidit, hade tjänstgjort såsom fullmäktig 2 dagar.

Till följd av den starka ökningen i riksbankens arbetsuppgifter hava fullmäktige
förordnat Harald Magnusson att från och med den 1 juli 1940
tillsvidare till dess nytt val av suppleanter för fullmäktige försiggått handlägga
göromål, som ankomma på ledamot av direktionen.

Efter framställning av fullmäktige hava delegerade för riksdagens verk
beslutat, att till Magnusson skall under ifrågavarande förordnande utgå lön
enligt lönegraden RC 4.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1941 hava fullmäktige för sin
del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
fil. dr K. Hildebrand och f. d. bankokommissarien A. Bertil att under år
1941 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand
såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil såsom ombud
vid revisionen av samma verk.

§ 3.

Inom styrelserna för avdelningskontoren hava följande förändringar ägt runi:

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Kontoret i Halmstad: Till styrelseledamot efter överlantmätaren Olof Nilsson,
vilken avlidit, har utsetts suppleanten, byggmästaren Per Zepht samt
till suppleant handlanden Einar Säwström.

Kontoret i Härnösand: Suppleanten länsassessorn Sven Arne Swedberg,
vilken avflyttat från orten, har entledigats.

Kontoret i Jönköping: Till styrelseledamot efter lantbrukaren Elof Andersson,
vilken uppnått 70 års ålder, har utsetts suppleanten, landskamreraren
Richard Lundberg.

Till suppleanter efter Lundberg och disponenten Charles Hamrin, vilken
avsagt sig uppdraget, hava utsetts redaktören Erik Schillner och direktören
Anders Graah.

Kontoret i Luleå: Till styrelseledamot efter vice konsuln Harald Björnlund,
vilken avlidit, har utsetts suppleanten, landssekreteraren Ragnar Sundberg.

Till suppleanter hava utsetts fattigvårdskonsulenten Carl Lindbäck och
direktören Oskar Nylander.

Kontoret i Umeå: Till suppleant efter landssekreteraren Elis Almgren,
vilken avflyttat från orten, har utsetts landskamreraren David Wilén.

Fortsatta förordnanden under år 1941 för direktörerna Ernst Falk, Göteborg,
Albert Löwenberg, Karlskrona, Carl Dahl, Norrköping, Gösta Roth,
Uppsala och Carl Fries, Vänersborg, vilka uppnått eller under året komma
att uppnå 65 års ålder, hava begränsats till september månads utgång.

§ 4.

Riksbankens officiella diskonto och räntesatser under året framgå av
följande uppställning:

	På högst tre månader:	På längre tid än tre, högst sex månader:	På högst en månads upp-sägning :
	16/i> 1939-16A 1940	fr. o. m. 11 li 1940	l6/u 1939-10A 1940	fr. 0. m. 17A 1940	1&/l2 1939— ''% 1940	fr. 0. m. "/* 1940
För växlar............... För lån:	3 %	37a %	372 %	4 %	—	—
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska staten, allmänna
hypoteksbanken och Ko-nungariket Sveriges stads- hypotekskassa......... obligationer, utfärdade av svenska bostadskreditkas-	3 %	372 %	372 %	4 %	3 %	31/2 %
san, svenska skeppshypo-tekskassan, kommuner,
landsting, inteckningsbo-lag och Göteborgs hypo-tekskassa............	31/* %	4 %	4 %	472 %	37a %	4 %
aktier................	472 %	5 %	5 %	572 %	—	—
mot annan säkerhet .....	4 %	472 %	472 %	5 %	—	—

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Den 18 mars 1940 beslöto fullmäktige att från och med påföljande dag
avskaffa den sedan den 1 juni 1933 tillämpade nedsättningen å V2 % i
gällande diskonto vid rediskontering åt affärsbanker och centralkassor för
jordbrukskredit av växlar med högst 90 dagars återstående löptid.

Den 8 augusti 1940 beslöto fullmäktige att från och med nästföljande
dag återinföra sagda nedsättning i diskontot (s. k. returdiskonto) å V* %.

Fullmäktige beslöto samtidigt att från och med 9 augusti 1940 sänka
räntan för lån, som beviljas affärsbanker, sparbanker, Svenska Jordbrukskreditkassan
och centralkassor för jordbrukskredit mot säkerhet av kommunala
och därmed likställda obligationer, industriobligationer eller inteckningar
till 3Va %. Vid rebelåning av inteckning skall dock sistnämnda
räntesats tillämpas endast i den mån inteckningen ligger inom 60 % av
taxeringsvärdet och belåningen icke överstiger tre femtedelar av den inom
60 % liggande delen av inteckningen.

§ 5.

För finansiering av reservförrådsnämndens verksamhet hade före 1940
års utgång mot förbindelse att vid anfordran tillhandahålla skattkammarväxlar
till riksgäldskontorete förfogande ställts sammanlagt 256 miljoner
kronor.

För likvid i utländska valutor eller guld av inköp i utlandet för andra
statliga myndigheter än reservförrådsnämnden har till riksgäldskontorets
förfogande ställts ytterligare sammanlagt 225 millioner kronor. Härav hade
vid årsskiftet 200 millioner kronor tagits i anspråk.

§ 6.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 50 miljoner kronor, utgjorde
utlåningen per den 31 december 1940 sammanlagt 46.885.466 kronor
82 öre.

Räntan å lån från fonden, som intill den 17 maj 1940 utgjort 4%, är
från och med sistnämnda dag fastställd till 41/* %.

För låntagare, som till följd av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller
mobilisering fått svårighet att kunna i vederbörlig ordning erlägga ränta
och amortering, hava medgivits ökade möjligheter till anstånd. Detsamma
gäller även andra låntagare, vilkas möjlighet att utöva sin rörelse eller sitt
yrke i väsentlig grad försvårats och vilka därigenom blivit ur stånd att fullgöra
sin betalningsskyldighet.

Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 17 intagna
uppgifterna.

§ 7.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom kapital
anvisat sammanlagt 17 miljoner kronor, utgjorde vid utgången av december
1940 utlåningen 13,861,218 kronor 73 öre.

22 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Rörande lånens antal och fördelning torde få hänvisas till sammanställningen
å sid. 18.

Räntan å lån från fonden har av Kungl. Majit för nu löpande budgetår
fastställts till 4 1/s %.

§ 8.

Från spannmålskreditfonden, vilken fond enligt beslut av 1940 års urtima
riksdag höjts med 2 miljoner och sålunda för närvarande utgör 2,500,000
kronor, utgjorde utlåningen vid årsskiftet 166,600 kronor 11 öre.

Räntan, som från och med den 21 september 1939 utgjorde 3 ‘/s %, höjdes
enligt beslut av fullmäktige den 16 maj 1940 till 4 %, vilken sistnämnda
räntesats för närvarande tillämpas.

§ 9.

Enligt beslut av 1940 års lagtima riksdag utlämnas lån av statsmedel
för anordnande av skyddsrum. Ifrågavarande lånerörelse omhänderhaves
av riksbanken.

Utlåningen vid riksbankens samtliga kontor per den 31 december 1940
utgjorde 1,772,584 kronor. Beviljade, men ännu ej utbetalade lån uppgick
vid nämnda tidpunkt till 390,490 kronor.

Räntan har av Kungl. Majit fastställts till 5 %.

§ 10.

Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för
clearingarna med Tyskland och Italien ävensom för de under året nytillkomna
clearingarna med Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge och Sovjetunionen.

Riksbanken har vidare fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse
för betalningsspärren gentemot Frankrike och Spanien samt såsom clearingkontorets
bankförbindelse beträffande clearingen med Turkiet och betalningsöverenskommelsén
med Bulgarien.

§ 11-

Efter framställning av fullmäktige har Kungl. Majit genom kungörelse
den 31 januari 1940 (S. F. S. nr 54) förordnat, att i stället för vad i 11 §
första stycket lagen den 30 juni 1934 för Sveriges Riksbank finnes stadgat
skall gälla, att såsom riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken
tillhörigt guldmynt och omyntat guld.

Vidare har Kungl. Majit i brev till fullmäktige samma dag förklarat sig
icke hava något att erinra mot att riksbanken vid sedelutgivningsrättens
beräknande upptager guldet till dagsvärde.

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

§ 12.

Efter förhandlingar med civilförvaltningens personalförbund hava fullmäktige
fastställt nya anställnings- och avlöningsbestämmelser för riksbankens
städuingspersonal. Bestämmelserna överensstämma i huvudsak med det förslag
till kollektivavtal, som Kungl. Majit i cirkulär den 9 december 1938
(S. F. S. nr 760/1938) anbefallt statliga myndigheter och institutioner att tilllämpa,
då kollektivavtal träffas om städningsarbete.

De nya bestämmelserna hava sedermera trätt i tillämpning vid huvudkontoret,
vissa avdelningskontor samt sedeltryckeriet.

§ 13.

Efter framställning från civilförvaltningens personalförbund hava fullmäktige
beslutat att tillerkänna arbetarna vid Tumba bruk rörligt tillägg å
deras kontanta avlöningsförmåner och, i förekommande fall, å utgående
hyresersättning enligt samma grunder, som redan tidigare gällde beträffande
arbetarna vid sedeltryckeriet.

Vidare hava fullmäktige beslutat, att arbetarna vid såväl Tumba bruk som
sedeltryckeriet skola erhålla kristillägg å lönen efter samma grunder, som enligt
beslut av 1940 års urtima riksdag skola tillämpas beträffande befattningshavare
vid riksdagens verk.

§ 14.

Fullmäktige hava tillerkänt de arbetare vid sedeltryckeriet, vilka icke varit
berättigade till s. k. »skattekompensation», ersättning för vad de fått vidkännas
i familjepensionsavdrag före ikraftträdandet den 1 augusti 1939 av
nu gällande avlöningsbestämmelser för tryckeriets arbetare. Kostnaderna
härför hava utgjort 4,316 kronor 50 öre.

§ 15.

Den nya pappersmaskinen vid Tumba bruk är numera i regelbunden
drift för tillverkning av papper till sedlar å 5 och 10 kronor ävensom till
visst annat värdetryck.

Sedlar å 10,000 kronor hava numera utsläppts i rörelsen.

Vid tryckning av 5-kronesedlar av nuvarande typ användas de nya rolationspressarna
för anbringande av koppartrycket.

Förslag till ny 10-kronesedel har av fullmäktige godkänts och sedlar av
denna typ hålla för närvarande på att tryckas. Förslag till nya 5- och 100-kronesedlar äro under utarbetande.

Förslag till 5- och 10-kronesedlar, avsedda att i fall av behov ersätta de
ordinarie sedlarna under krig, hava fastställts, och plåtar för dylik sedeltillverkning
hava färdigställts.

Förordnande! för doktor loire Strasser att såsom sakkunnig biträda å
sedeltryckeriet har förlängts till och med utgången av juni månad 1941.

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

§ 16.

Fullmäktige hava beslutat, att hyrestillägg motsvarande ökade bränslekostnader
skola erläggas av tjänstemän, till vilka äro upplåtna tjänstebostäder
ävensom av övriga hyresgäster inom riksbankens fastigheter.

§ 17.

Av bankostatens enskilda änke- och pupillkassa antaget reglemente har
av fullmäktige fastställts.

§ 18.

Arbetet med iordningställande av de valvsutrymmen, vartill medel beviljades
av 1939 års lagtima riksdag (förslagsvis 200,000 kronor; se BU:s utlåtande
nr 48), har under senare delen av året av vissa skäl nedlagts och det
slutliga iordningställandet uppskjutits. Utrymmena hava i befintligt skick
tillsvidare uthyrts till annan statlig myndighet. Hittills uppkomna kostnader
uppgå till cirka 193,000 kronor.

Behov av ytterligare valvsutrymmen förelåg emellertid alltjämt, och lämpligt
tillfälle bereddes riksbanken mot slutet av förra året att anskaffa utrymmen i
samband med anordnande av likartade lokaler för annan statlig institution. Ett
omedelbart avgörande borde träffas härom. Ett uppskov skulle nämligen föranleda
avbrott i pågående inredningsarbeten och därjämte vålla ökade kostnader.

Då det syntes för riksbanken förmånligt, att valvsutrymmena komme till
utförande på sätt sålunda angivits och det dessutom vore av vikt, att desamma
snarast bleve disponibla, hava fullmäktige utan att avvakta riksdagens
beslut i frågan träffat avgörande örn anordnande av dessa valvsutrymmen.
På framställning av riksgäldsfullmäktige har utrymme beräknats
även för riksgäldskontoret.

Arbetena utföras i byggnadsstyrelsens regi. Kostnaderna hava preliminärt
beräknats komma att uppgå till 204,000 kronor, däri ej inräknat viss
inredning, som dock till största delen redan anskaffats. Kostnaderna för den
redan anskaffade inredningen inkluderas i förenämnda belopp 193,000 kronor.

§ 19.

Sedan 1939 års lagtima riksdag anvisat sammanlagt 240,000 kronor för
anordnande av skyddsrum m. m. inom riksbankens fastigheter (se BU:s
utlåtande nr 3), hava skyddsrum numera färdigställts inom riksbankens
samtliga fastigheter.

Inom de riksbanken tillhöriga fastigheter, som inrymma lokaler jämväl
för post- och telegrafverken, har vid skyddsrummens anordnande beräknats
utrymme jämväl för personalen vid ifrågavarande verk.

Vid riksbankens kontor i Umeå och Västerås, varest riksbanken disponerar
lokaler inom telegrafverkets fastigheter, hava skyddsrum anordnats
genom telegrafverkets försorg.

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

Riksbankens totala kostnad för skyddsrummen kan icke exakt angivas,
förrän slutlig uppgörelse med post- och telegrafverken träffats om kostnadernas
fördelning.

§ 20.

I den av en f. d. arbetare vid Tumba bruk anhängiggjorda rättegången mot
riksbanken angående utbekommande av viss övertidsersättning har Svea
Hovrätt fastställt Stockholms Rådhusrätts dom, varigenom kravet ogillades.

Målet är numera beroende på Högsta domstolens prövning.

§ 21.

Arbetet inom riksbanken har under det senaste året undergått en väsentlig
ökning. Härtill har bidragit dels det stegrade sedelomloppet och den
utvidgade kreditgivningen till banker och andra kreditinstitutioner och dels
den starka utvidgningen av de arbetsuppgifter, som åvila riksbanken i egenskap
av valutavårdande myndighet. Vidare har riksbankens arbete i samband
med betalningarna till utlandet ökats högst avsevärt. Därjämte må
nämnas, att riksbanken medverkat under förberedelserna till de underhandlingar
örn handels- och betalningsavtal, som förts med olika länder, samt
att representanter för riksbanken i viss utsträckning ha deltagit i dessa underhandlingar.

Riksbankens personal har i anledning härav ökats.

Personalens storlek vid utgången av åren 1938, 1939 och 1940 framgår
av följande uppställning:

Tjänstemän Vaktpersonal

Huvud- Avd.- o Huvud- Avd.- ,,

dell stln 1938: kontoret kontoren b * kontoret kontoren kumma

Ordinarie............. 157 161 318 31 30 61

Extra-ordinarie......... 29 13 42 14 1 15

Extra................ 21 8 29 3 — 3

Tillfälligt anställda...... 4 11 15 3 — 3

Summa 211 193 404 51 31 82

den 3ihg 1939: ~

Ordinarie............. 156 159 315 37 30 67

Extraordinarie......... 36 11 47 10 1 11

Extra . . ............ 11 18 29 1 — 1

Tillfälligt anställda...... 12 23 35 12 4 16

Summa 215 211 426_60 35 95

den 31 In 1940:

Ordinarie............. 150 162 312 36 29 65

Extra-ordinarie......... 41 13 54 9 1 10

Extra................ 17 14 31 5 1 6

Tillfälligt anställda...... 22 37 59 13 5 18

Summa 230 226 456 63 36 99

Bihan() till riksdagens protokoll 1941. 8 sami. Nr /.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vid jämförelse beträffande personalens storlek är emellertid att märka,
att till följd av förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering vid 1939 års
utgång 8 tjänstemän vid huvudkontoret och 16 tjänstemän vid avdelningskontoren
samt vid 1940 års utgång 14 tjänstemän vid huvudkontoret och
18 tjänstemän vid avdelningskontoren voro inkallade till militärtjänstgöring.
I dessa siffror ingår även vaktpersonal. Av vaktpersonalen tjänstgjorde vid
1940 års utgång 4 personer å platser, där vid 1938 års slut motsvarande
bevakning icke förekom.

§ 22.

Utredningen angående huvudkontorets omorganisation, vilken såsom anmälts
i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet föregående år då icke kunnat
slutföras, har under första delen av år 1940 måst vila till följd av andra
trängande arbetsuppgifter men har numera återupptagits. Under vice riksbankschefen
Wallbergs ledning fullföljes nu arbetet härmed av för ändamålet
särskilt anlitade sakkunniga.

§ 23.

Arrendatorsbostaden vid riksbankens egendom Lill-Tumba har mot en
mindre höjning av arrendet underkastats viss reparation och modernisering.

Kostnaderna härför hava uppgått till 16,715 kronor.

§ 24.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum hava under året ägt ruin.

Därjämte hava inventeringar företagits av behållningarna i huvudkontorets
samtliga förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets sedelpapper.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts:

av undertecknad Booth vid kontoren i Malmö och Uppsala,

av undertecknad Amnér vid kontoren i Luleå, Nyköping, Sundsvall, Umeå,
Visby och Västerås,

av undertecknad Björnsson vid kontoren i Gävle, Halmstad, Härnösand,
Jönköping, Linköping, Växjö och Östersund,

av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Falun, Kristianstad,
Mariestad och Vänersborg,

och av förste suppleanten Magnusson vid kontoren i Göteborg, Kalmar,
Karlskrona, Karlstad, Norrköping och Örebro.

Vid inspektionen av kontoret i Östersund deltog även undertecknad Jonsson.

Särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän hava företagits
vid samtliga kontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året
ägt rum.

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

§ 25.

För riktigheten av de å sid. 8—16 lämnade sifferuppgifterna ansvara föreståndaren
för räkenskapsavdelningen K. C4. Simonsson och tjänstemannen
R. Eckerström, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignerat
ifrågavarande räkningar.

§ 26.

Fullmäktige överlämna härjämte i behörig tid inkomna berättelser från
styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor, ävensom de berättelser
för år 1939, vilka avgivits av revisorerna för dessa kontor.

Stockholm den 16 januari 1941.

ADOLF ap JOCHNICK.

Ivak Rooth. A. Amnér. Edy. Björnsson.

C. P. V. Gränebo. Conrad Jonsson. Ivar Anderson.

Jacob Hagströmer.