Bankoutskottets memorial Nr 1 (Betänkande 1938:Bu1 bu)

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 15 januari 1938 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.

Ball koutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1937, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.

Stockholm den 15 januari 1938.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg, Berling, Holmström, Friggeråker,
Sandén och Nilsson i Mölndal;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg,
K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Svedman.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 8 sami. Nr 1.

BanlcoutsJcottets memorial Nr 1.

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1937.

Under början av år 1937 kännetecknades den ekonomiska utvecklingen
i världen av ett fortsatt, i stort sett allmänt uppsving. I mars och april
inträffade emellertid ett omslag på ledande börser och varumarknader. Den
världsekonomiska situationen företedde under återstoden av året snabba
växlingar. Tider av markerad försämring av det ekonomiska läget följdes
av kortvariga uppgångsperioder. I stort sett kunna de ogynnsamma faktorerna
sägas hava varit övervägande. Under årets senare del började i
Förenta staterna en konjunkturavmattning, vilken var mest utpräglad inom de
tunga industrierna. Denna avmattning spred sig efter hand till andra länder.

Utvecklingen på obligations-, aktie- och råvarumarknaderna i England
och Förenta staterna var under år 1937 i stora drag följande.

Under årets två första månader voro obligationskurserna fallande såväl i
England som i Förenta staterna, dock mest utpräglat i det förra landet.
Samtidigt var kursläget på den engelska aktiemarknaden vikande, sannolikt
under intryck av svagheten på obligationsmarknaden. De amerikanska
aktiekurserna stego däremot till början av mars, då ett omslag inträffade.
I Förenta staterna såväl som i England voro råvarorna under senare hälften
av år 1936 och första kvartalet av år 1937 utsatta för en stark, delvis
spekulativt betonad prisstegring. Kort efter det att president Roosevelt
i ett tal i början av april varnat för prisstegringen, inträdde ett omslag på
råvarumarknaderna. Under andra kvartalet fortsatte därefter råvarupriserna
i stort sett att falla, delvis som en följd av den då rådande oron kring det
amerikanska guldpriset, men huvudsakligen på grund av minskad efterfrågan
för såväl omedelbara som framtida, industriella behov och, för vissa
varor, på grund av genomförda eller väntade produktionsökningar. Råvaruprisernas
utveckling påverkade aktiekurserna, som under andra kvartalet folio
betydligt. Däremot voro obligationsmarknaderna både i Förenta staterna
och i England väl hävdade.

Mot slutet av juni inträffade en kortvarig återhämtning av råvarupriserna,
vilken följdes i början av juli av en tämligen markerad kursuppgång på
den amerikanska aktiemarknaden och i juli månads mitt av en svagare
aktiekursstegring på London börsen. Redan under juli månad började emel -

BankoutsJcottets memorial Nr 1.

lertid råvarupriserna att falla på nytt, och i augusti inleddes en nedgångsperiod
även för de amerikanska och engelska aktiekurserna samt på den
amerikanska obligationsmarknaden. Påverkade av meddelanden örn driftsinskränkningar
och minskad sysselsättning inom industri och byggnadsverksamhet
i Förenta staterna och under intryck av en allmän osäkerhetskänsla
beträffande den internationella politiska situationens utveckling inträffade
under senare delen av året tidvis mycket betydande pris- och kursfall
på de amerikanska råvara-, aktie- och obligationsmarknaderna. Aven i
England folio råvarupriser och aktiekurser. De engelska obligationskurserna
voro däremot fasta, delvis beroende på en omplacering av medel från aktier
till obligationer. Mot årets slut inträffade en viss återhämtning, särskilt på
aktiemarknaderna och på den amerikanska obligationsmarknaden. Det allmänna
prisfallet för råvaror avstannade, och för vissa varor ägde smärre
prisstegringar rum.

I Förenta staterna fullföljdes under årets första del de åtgärder, som vidtagits
i syfte att kontrollera penningmarknaden och som omnämndes i fjolårets
berättelse till bankoutskottet. Föreskrifterna angående de till Federal
reserve systemet anslutna bankernas reserver skärptes, i det att bankerna
ålades att hålla mellan 14 och 26 % — olika på olika platser — av summan
av avista depositioner och 6 % av summan av depositioner på tid såsom
reserver i Federal reserve bankerna. Skärpningen trädde i kraft i två
repriser, den 1 mars och den 1 april, och innebar en fördubbling av de
före augusti 1936 gällande reservfordringarna.

Från början av år 1934 och fram till november år 1937 ägde en betydande
guldinströmning till Förenta staterna rum. Före december 1936
medförde försäljning av guld till skattkammaren en ökning dels av den
mängd betalningsmedel, som befann sig i omlopp, dels av affärsbankernas
reserver i Federal reserve bankerna. För att hindra guldköpen att öka tillgången
på disponibla medel på penningmarknaden försäljer den amerikanska
skattkammaren, efter engelskt mönster, sedan slutet av år 1936 ett mot
guldet svarande belopp statspapper, och guldet föres till en särskild s. k.
inaktiv guldfond.

Vissa Federal reserve banker sänkte i augusti sina diskontosatser, varvid
New York-bankens diskonto reducerades från 1''/? till 1 %. I september
tillfördes penningmarknaden 300 milj. dollar i nya betalningsmedel därigenom
att sedlar, utgivna mot guld ur den inaktiva guldfonden, användes
till inköp av skattkammarväxlar.

Efter devalveringen i september 1936 noterades den franska francen i
engelsk räkning i omkring 106 francs per pund. I april 1937 sjönk francen
till omkring 110 francs per pund, vilket vid rådande guldpris ungefär motsvarade
francens lägsta i lagen medgivna guldinnehåll. Under trycket av
prisstegringar inom landet och kapitalflykt till utlandet samt i samband
med upphävandet av gällande lag angående francens guldinnehåll deprecie -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

rades den franska valutan efter regeringsskiftet i slutet av juni till omkring
130 francs per pund. I september och början av oktober sjönk den ytterligare
till omkring 150 francs per pund. Rykten om en devalvering av
dollarn, nedgången av aktiekurserna i New York samt ett något ökat >förtroende
för den ekonomiska utvecklingen i Frankrike medförde under fjärde
kvartalet en viss guldtillströmning till Frankrike från Förenta staterna och
en förbättring av den franska valutaställningen. Sedan början av oktober
månad har francens notering i utlandet varit i stort sett stabil.

Bortsett från den franska francen förekommo ej några större förändringar
i kursläget för de mera betydelsefulla valutorna under år 1937. Läget på
valutamarknaden belyses av följande översikter.

Vissa noteringar på Londonmarknaden.
(Medeltal.)

Avista kurs å

	Francs (Paris)	Dollars	Guldpris sh. per uns fint
1936 (hela året).......		4.97	140.29
1937 mars............	....... 106.35	4.88	142.36
juni............	....... 110.801)	4.93	140.56
september........	....... 140.30	4.95	140.37
december........	....... 147.16	5.00	139.79

*) 1—28 juni.

Avista växelkurser i Stockholm.
(Medeltal.)

	100 francs (Paris)	1 dollar	1 pund	100 riksmark	100 riksmark clearingkurs
1936 (hela året).......	23.93	3.9104	19.400	157.95	157.13
1937 mars...........	18.31	3.9803	19.400	160.41	159.45
juni............	17.561)	3.9383	19.400	158.07	157.30
september.......	13.98	3.9240	19.400	157.65	156.95
december........	13.25	3.8868	19.406	157.07	156.36

'') 1—28 juni.

Utvecklingen på guldmarknaden har varit belysande för den allmänna
osäkerheten i uppfattningen av läget. I början av april uppstodo rykten
angående en förestående sänkning av det amerikanska guldpriset. Detta
föranledde avsevärda utbud av tidigare tesaurerat guld och omfattande guldköp
av valutafonderna i olika länder, särskilt i England och Förenta staterna.
Sedan det i slutet av juni tillkännagivits, att den engelska valutafonden
skulle ökas med 200 miljoner pund, upphörde denna oro på guldmarknaden.
I november åter gjorde sig, som nyss påpekats, på vissa håll den uppfattningen
gällande, att man till följd av bakslaget på råvaru- och aktiemark -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

naderna hade att räkna med en höjning av guldpriset i Förenta staterna,
d. v. s. en dollardevalvering. Detta gav upphov till stora utbud av dollar
och en tidvis tämligen stark efterfrågan efter guld.

Riksbanken har, under år 1937 liksom tidigare, sökt bidraga till ett bibehållande
av stabila förhållanden på den internationella guld- och valutamarknaden,
inom ramen av sina på detta område begränsade möjligheter.

Vid intet av de båda tillfällen, då rykten örn en förändring av priset på
guld voro i omlopp, har riksbanken ansett skäl föreligga att på den internationella
guldmarknaden uppträda som säljare eller köpare av guld. Inom
landet har riksbanken dock alltjämt inköpt det guld, som Bolidens Gruvaktiebolag
utbjudit till försäljning till riksbanken, representerande större
delen av det inom landet under året framställda guldet. Riksbanken har
ej heller funnit anledning att vidtaga någon sänkning av pundkursen under
19.40.

Riksbankens och affärsbankernas guldbehållning samt utländska tillgodohavanden
framgå av följande tabell:

Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden})

(Miljoner kronor; vid månadens slut.)

	Riksbankens guld-innehav	Riksbankens utländska tillgodohavanden	Affärsbankernas utländska tillgodohavanden
metal- liska kassan	övrigt guld	netto (inkl. uti. stats-papper)	utländska stats- papper	netto (inkl. uti. obliga-tioner)	utländska obliga- tioner
december.....	459.4	69.8	+ 717.0	70.4	+ 136.8	117.0
mars........	461.8	69.4	+ 830.3	23.3	- 78.2	101.4
■juni.........	465.o	68.9	+ 907.2	31.8	- 148.9	92.6
september.....	467.8	68.5	+1.014.0	42.o	- 152.7	98.2
december.....	470.6	68.i	+ 983.7	39.6	- 46.o	88.9

'') Beträffande riksbankens bokföring av guld och valutor, se sid. 7. Det bör observeras,
att uppgifterna angående riksbankens tillgodohavanden i utländska valutor ej äro
direkt jämförbara med uppgifterna angående affärsbankernas tillgodohavanden i utländska
valutor. Dessa senare torde vara bokförda till olika värden i olika banker.

Den ökning, som riksbankens utländska nettotillgodohavanden undergick
år 1937, uppväges i betydande utsträckning av förändringen under året
av affärsbankernas ställning gentemot utlandet. Vid utgången av år 1937
hade nämligen det överskott av tillgångar utöver skulder gentemot utlandet,
som affärsbankerna redovisade vid utgången av år 1936, försvunnit och
utbytts mot ett icke obetydligt underskott. Denna affärsbankernas även
under år 1936 ådagalagda benägenhet att överföra stora delar av sina utländska
tillgodohavanden på riksbanken var särskilt utpräglad under februari

Bankoutskottets memorial Nr 1.

1937, bl. a. till följd av en allmänt utbredd farhåga för en sänkning av
pundkursen. Dels i samband med den svenska exportindustriens valutasäkringar,
dels på grund av utländska inköp av svenska kronor — såväl
för senare betalning av beställda, men ej levererade, svenska exportvaror
som i viss utsträckning i spekulativt sjffte — ökades de utländska insättningarna
såväl i riksbanken som i affärsbankerna avsevärt. Betydande
kapitalåterbetalningar till utlandet såväl av staten som av vissa kommuner,
institutioner och bolag, särskilt i början och i slutet av året, ha medfört,
att riksbankens valutareserv ej vuxit i den utsträckning, som eljest hade
varit fallet. Totalt voro samtliga svenska bankers nettotillgodohavanden
gentemot utlandet större vid utgången av år 1937 än ett år tidigare.

Beträffande utvecklingen under året av betalningsbalansens övriga poster,
liksom beträffande utvecklingen på den inhemska marknaden, hänvisas till
riksbankens årsbok för 1937, som torde utkomma under instundade februari
eller mars.

Riksbankens rörelse visar en nettovinst på 3,889,007: 64 kronor, varav
1,200,796: 58 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år
1936 redovisade nettovinsten utgjorde 2,751,025: 81 kronor, varav från avbetalningslånefonden
1,116,914: 43 kronor.

Vid bokslutets uppgörande har guldet liksom föregående år upptagits till
ett pris av 2,480 kronor per kilogram. De utländska valutorna hava liksom i
1936 års bokslut upptagits till lägre kurser än de vid årets slut gällande,
pund sterling till en kurs av 18:— kronor. Skillnaden mellan inköps- och
bokföringspriserna vid inköp av guld och valutor har också under 1937
debiterats ett särskilt konto, kursdifferenskontot, vilket även krediterats skillnaden
mellan försäljnings- och bokföringspriserna vid försäljning av guld
och valutor.

I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1937 har saldot å kursdifferenskontot
balanserats såsom tillgång med 271,871,680:19 kronor. Motsvarande
saldo utgjorde vid föregående årsskifte 241,291,645: 24 kronor. Kursdifferenskontots
saldo var högst per ultimo november, då det utgjorde
276,186,771:46 kronor.

Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången
av 1937 gällande kurser, skulle saldot å kursdifferenskontot minskas
med 78,654,747:16 kronor. För utjämning av återstoden av saldot,
193,216,933:03 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet
gällande guldpris i London av 256,0 miljoner kronor av riksbankens guldkassa.
Denna utgjorde den 31 december 1937 538,712,835: 42 kronor. Därav
förvarades i utlandet 138,692,794:39 kronor.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

	1936	1	9	3 7
DEBET.	Kronor		Kronor		Kronor
(Utgifter och förluster)
Lånerörelsen.
Räntor på checkräkning...............	7	33			14	74
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-
fordringar (ej avbetalningslån)..........	—	—			—	—
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........	7,637	33			7,637	33
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden .........................	139,591	72	137,072	54
Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......	7,554	79	7,276	88	144,349	42
Tjänstemän m. fl.:
(Häri ingå år 1937 avlöningar till tjänste-
männen vid riksbankens sedeltryckeri och
pappersbruk.)
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
Nettolöner.......................	2,462,131	34	2,382,528	42
Kallortstillägg (ingick 1936 i löner)........	—	—	1,646	62
Läkarvård och begravningshjälp..........	2,083	80	1,000	—
Felräkningspenningar (ingick 1936 i löner) . . .	—	—	43,876	14
Avlöning under vikariat å ordinarie tjänst . . .	50,113	44	162,450	15	2,591,501	33
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat m m.:
Nettolöner m. m....................	100	—	23,988	20
Avlöning under vikariat å övergångsstatstjänst..	—	—	140	23	24,128	43
Arvoden till viss icke-ordinarie personal:
Arvoden till styrelseledamöter vid avd.-kontoren	97,800	—	97,800	—
Arvoden till suppleanter för styrelseledamöter .	—	—	6,662	14
Anni.: För år 1936 ingå dessa suppleantarvo-
den i Avlöning under vikariat.
Arvoden till ombudsmännen vid kontoren i Göte-
borg, Malmö och Luleå..............	6,000	—	6,000	—	110,462	14
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
Arvoden ........................	284,355	68	228,516	35
Kallortstillägg.....................	—	—	268	04
Läkarvård och begravningshjälp..........	656	—	—	—	228,784	39
Särskilda löneförmåner m. m. till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:
Provisoriskt dyrortstillägg (ingick 1936 i löner)	—	—	74,630	69
Arvoden för postbefordran och inkasseringar. .	5,788	71	5,816	58
Premier till chaufförerna..............	1,000	—	1,000	—
Arvoden till tjänstemän enl. punkt 6 i tillämp-
ningsbestämmelserna till avlöningsreglementet	9,268	43	9,145	54
Uniformsbeklädnad till vaktmästare.......	21,660	87	11,418	81
Transport	3,095,749	44	102,011	62	3,106,877	78

BankoutsTcottets memorial Nr 1. 9

räkning år 1937.

	1936	19 3 7
KREDIT.	Kronor		Kronor		Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar...........	331,361	36	359,761	23
» t hypoteks- och kommunlån.......	659,488	61	613,819	07
> » kredit i checkräkning..........	79,598	95	41,796	39
Avgifter för > » » ..........	7,932	—	6,401	50
Inkasseringsavgifter och provisioner.......	851	11	683	76
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........	4,883	78	769	92	1,023,231	87
U trikesr öreisen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......	5,166,889	25	6,772,832	58
Utdelning å aktier..................	188,833	26	193,040	—	6,965,872	58
Svenska statspapper och obligationer.
Räntor..........................	795,197	06	332,846	35
Vinst vid utlottning och försäljning .......	5,995	11	8,586	38	341,432	73
Övriga inkomster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna ........................	161,512	73	168,040	10
slutna ........................	593	—	426	80
Ersättning för utländska clearingar:
från clearingnämnden...............	30,000	—	45,000	—
> clearingkontoret...............	22,052	56	25,408	26
Provisioner och tillfälliga räntor..........	134,883	54	166,115	64
Ersatta förskingrade medel.............	550	—	1,245	05
Inbetalningar för lagsökningskostnader.....	122	60	—	—
Bidrag från pensionsfonden till tjänstepensioner	96,300	—	96,300	—
Inkomster av fastigheter:
vid huvudkontoret.................	1,466	35	1,600	—
» avdelningskontoren..............	263,641	72	265,926	69
Diverse inkomster:
vid huvudkontoret.................	918	74	2,132	—
» avdelningskontoren..............	11,688	90	10,349	75	782,544	29
Transport	7,964,760\|63	—		9,113,081 47

10 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

	1936	1	9 3 7
DEBET
	Kronor		Kronor		Kronor
Transport	3,095,749	44	102,011	62	3,106,877	78
Arvoden till tjänstemän, vilka verkställa sär-
skild undersökning vid avdelningskontoren .	5,600	—	5,800	—
Arvoden över stat..................	2,072	54	—	—	107,811	62
Pensionsstat:
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-
banken ........................	245,605	89	253,645	—
Understöd till änke- och pupillkassan vid riks-
bankens avd.-kontor och pappersbruk.....	18,000	—	18,000	—	271,645	—
Dyrtidstillägg:
Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-
chefen.......................	4,059	—	4,765	—
» tjänstemän....................	285,913	—	350,018	—
1 f. d. befattningshavare.............	26,657	—	31,021	—
» pensionärer tillhörande riksbankens änke-
och pupillkassor m. fl..............	21,679	—	24,235	—
» tjänstemän å vid andra statens verk upp-
burna arvoden..................	96	-	—	—•	410,039	—
Provisorisk avlöningsförstärkning.......	—				35,929	—
Förvaltningsutgifter:
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar ........................	76,268	42	79,864	44
Fastighetsunderhåll .................	57,517	89	150,088	94
Kontorshyror i Umeå och Västerås .......	14,700	—	14,700	—
Värme och belysning................	112,148	68	126,348	73
Inventarier och deras underhåll..........	43,342	37	75,296	90
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar	36,958	65	49,459	73
Kostnader för blanketter, tidningar m. m.....	53,624	69	75,954	40
Annonser och kungörelser..............	25,779	99	27,131	23
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .	309,420	74	321,456	99
Lagsöknings- och rättegångskostnader utöver till
riksbanken ersatta.................	—	—	640	64
Flyttningskostnader.................	18,646	57	15,622	13
Bidrag till utländska studieresor.........	3,750	—	4,000	—
Rese- och tjänstgöringstraktamenten (ingick 1936
i avlöningar)....................	—	—	19,842	20
Kostnader för soliditetsupplysningar.......	31,020	84	42,793	82
Transportkostnader..................	6,840	14	7,230	22
Bevakning vid huvudkontoret...........	27,370	80	27,856	92
Sedelförstöring.....................	1,282	91	170	28
Inspektion av avdelningskontoren.......			2,499	—
Inventeringar > » .......	\| «7,uyo		6,892	—
Diverse reseersättningar ...............	7,567	31	7.299	14
Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .	12,603	55	12,762	85
Diverse.........................	100,557	89	128,100	82	1,196,011	38
övriga utgifter:
Ränta å pensionsfonden k i %...........	104,286	31	108,201	67
Avgifter till » ...........	83,000	—	83,000	—	*
Sedeltryckeriets nybyggnadskonto.........	51,893	79	19,571	72
Huvudkontorets ombyggnadskonto.........	234,762	69	87,511	26
Bidrag enl. bankoreglementets § 22, mom. 2 . .	10,705	71	14,963	16
Transport	5,139,040\|ll	313,247	81	5,128,313	78

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

	1936	1	9	3 7
KREDIT.	Kronor	Kronor	Kronor
Transport i	7,964,760	63			9,113,081	47
Transport	7,964,760	63	—	—	9,113,081	47

BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

DEBET.

Transport

Kostnader för guldtransporter m. m........

» » probering av guldplantsar ....

För sedeltryckeriet:

Förlag för löpande utgifter vid sedeltryckeriet
utöver av tryckeriet gottgjorda belopp ....

Övriga utgifter för tryckeriet under år 1937,
bestridda av huvudkontoret:

Arvode till föreståndaren och kontrol

lantén.................. 24.735: 68

Lönetillägg till föreståndaren..... 2,000: —

Läkarvård och läkemedel till vissa

tjänstemän............... 444: 50

Avlöningar till icke-ordinarie tjänste

män..................

Provisoriskt dyrortstillägg till tjänste

35,116: 66
2,301: 85

680: 30
7,104: —

Provisorisk avlöningsförstärkning till

tjänstemän.............

Dyrtidstillägg till tjänstemän . . .

72,382: 99

För pappersbruket:

Förlag för löpande utgifter för Tumba pappersbruk
utöver av bruket gottgjorda belopp . . . .
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....

Övriga utgifter för bruket under år 1937, bestridda
av huvudkontoret:

Arvode till förvaltaren......... 11,580: —

Lönetilläg till » 2,000: —

Löneförmåner till skolläraren..... 800: —

Läkarvård och läkemedel till vissa

tjänstemän............... 191: 70

Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän 20,529: —
Provisorisk avlöningsförstärkning till

tjänstemän............... 264: —

Dyrtidstillägg till tjänstemän..... 3,864: —

39,228: 70

Saldo, vinst (utom å avbetalningslånefonden) . .

Summa

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Inom linjen förda lån .
Saldo, vinst.......

Summa

Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor

1936

Kronor

5,139,040

41,559

25,087

622,352

497,349

5,260

6,330,649

1,634,111

7,964,760

3,500

1,116,914

1,120,415

2,751,025

19 3 7

Kronor

313,247

6,921

422,433

549.764

4,190

Kronor

5,128,313

1,296,556

6,424,870

2,688,211

9,113,081

2,350

1,200,796

1,203,146

3,889,007

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

	1936	1	9 3 7
KREDIT.	Kronor	Kronor	Kronor
Transport /	7,964,760	63			9,113,081	47
Summa	7,964,760	63	—	—	9,113,081	47
vinsträkning.
KREDIT.
Räntor..........................	1,119,489	73			1,200,529	44
Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-
talningslån......................	925	44			2,617	14
Summa	1,120,415	17			1,203,146	58

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
Utländskt guldmynt..............

Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska
kassan......................

Annan kassatillgdng:

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

_ ävensom kopparnickelmynt........

Aldre svenskt silvermynt..........

Brons-, järn- och kopparmynt........

Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.
Utländska bankers sedlar..........

Svenska statspapper och obligationer.

Svenska statspapper .............

Andra svenska obligationer.........

Beräknade räntor...............

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar..............

Hypoteks- och kommunlån.........

Kredit i checkräkning............

På indrivning beroende medel.......

U trikesrörelsen.

Utländska statspapper............

Beräknade räntor...............

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

Fordran i löpande räkning hos utländska
banker och bankirer............

Kursdifferenskonto......

Diverse räkningar......

Summa

1936	19 3 7
Kronor	Kronor	Kronor
45,625,710		45,628,015
354,420,043	29	366,494,104	15
59,379,789	45	58,489,693	83	470,611,812	98
69,778,962	98			68,101,022	44
1,569,180	59	1,166,187	40
553	—	845	—
30,695	46	23,668	04
12,198,032	27	10,248,875	98
82,967	83	63,913	65	11,503,490	07
				550,216,325	49
28,678,334	80	6,100,250	—
4,594,474	92	3,956,707	27
54,654	69	33,304	20	10,090,261	47
12,160,176	37	12,794,070	50
21,707,467	—	23,543,236	—
3,607,262	93	1,827,850	66
390	—	354	70	38,165,511	86
70,419,375		39,625,802	55
716,322	16	148,563	89
390,743,781	77	749,100,757	89
258,780,361	85	256,436,028	82	1,045,311,153	15
241,291,645	24			271,871,680	19
1,262,503	65			6,775,614	85
1,577,102,685	25	—		1,922,430,547	01

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Utestående avbetalningslån.........

På checkräkning i riksbanken innestående
ontlånad fond................

32,057,606

11,942,393

38,855,141

5,144,858

44,000,000

—

44,000,000

—

Summa

Banfcoutskottets memorial Nr 1. 15

balansräkning.

	1936	1 £	3 7
KREDIT.	Kronor	Kronor	Kronor

(Skulder)
Utelöpande sedlar.......	892,997,425	72			980,088,107	41
Postväxelräkning.......	7,208,291	64			29,031,274	35
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter......	277,932,048	04	310,852,043	59
» » bankaktiebolag..........	293,936,344	46	434,082,440	83
Övriga medel ................	15,401,262	83	6,419,472	73	751,353,957	15
Lånerörelsen.
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar	1,902	37			1,300	86
Utrikesrörelsen.
Skuld till utländska banker och bankirer	2,965,259	10			61,427,078	93
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med 4‘/«# ränta . .	120,666	88	120,666	88
> » 4 » » . .	55,012	49	55,012	49
» » 3 » » . .	227	19	227	19
Ej uttagna räntor på förestående obliga-
tioner..................	4,243	27	4,047	17	179,953	73
Diverse räkningar.......	10,292,393	24			22,923,401	64
Kapitalbalans.
Grundfond...............	50,000,000	_	50,000,000	_
Reservfond...................	20,000,000	—	20,000,000	_
Pensionsfond .................	2,703,225	28	2,802,083	56
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............	733,355	93	734,381	74
vinst för året ................	2,751,025	81	3,889,007	64	77,425,472	94
Anm.: Värdet av riksbankens fasta och
lösa egendom finnes ej upptaget bland till-
gångar, som ingå i förestående kapital-
balans.
Summa	1,577,102,685	25	—		1,922,430,547	01
ställning den 31 december 1937.
KREDIT.
För utlämnande av avbetalningslån anvisad
fond..................	44,000,000	—			44,000,000
Summa	44,000,000		I	44,000,000

Banlcoutslcottets memorial Nr 1.

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1936 och

1937 års slut.

	1936		1937
Tillgångar.	Kronor		Kronor
Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postväxlar
m. m..............................	4,274	40	2,252	40
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........	33,226	22	33,226	22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens	14,851,000		14,851,000
slut enligt nedanstående specifikation.........	—	—
Inventarier och förråd vid huvudkontoret, sedeltryckeriet
och pappersbruket.....................	—	—	—	—
Aktier i Internationella Banken*)..............	1,800,000	—	1,800,000	—
Summa	16,688,500	62	16,686,478	62
*) Anm.: Riksbankens innehav av aktier i Interna-tionella Banken utgör nominellt Schw. Frcs. 10,000,000: —. (4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frcs.) varav inbetalts 25 procent, bokförda inom linjen med angivet belopp. Fastigheten i:			4,250,000
Stockholm: bankhuset...................	4,250,000	—	—
sedeltryckeriet................	1,200,000	—	1,200,000	—
Göteborg...........................	800,000	—	800,000	—
Malmö.............................	425,000	—	425,000	—
Falun.............................	185,100	—	185,100	—
Gävle.............................	250,000	—	250,000	—
Halmstad...........................	375,000	—	375,000	—
Härnösand..........................	150,000	—	150,000	—
Jönköping...........................	115,000	—	115,000	—
Kalmar............................	356,000	—	356,000	—
Karlskrona..........................	550,000	—	550,000	—
Karlstad............................	150,000	—	150,000	—
Kristianstad.........................	230,000	—	230,000	—
Linköping...........................	300,000	—	300,000	—
Luleå.............................	325,000	—	325,000	—
Mariestad...........................	130,000	—	130,000	—
Norrköping..........................	328,200	—	328,200	—
Nyköping...........................	422,000	—	422,000	—
Sundsvall...........................	250,000	—	250,000	—
Uppsala............................	535,000	—	535,000	—
Visby.............................	175,000	—	175,000	—
Vänersborg..........................	250,000	—	250,000	—
Växjö.............................	315,000	—	315,000	—
Örebro.............................	250,000	—	250,000	—
Östersund...........................	115,000	—	115,000	—
Tumba ............................	2,419,700	—	2,419,700	—
Summa	14,851,000	—	14,851,000	—
Skulder.
Utelöpande postväxlar ....................	12,290	96	12,281	05
» transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr			338,584	40
specie på ofärgat papper...........	338,603	90
» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .	1,315,328	04	1,315,328	04
Lånebanksobligationer a A % med ränta på ränta ....	548	08	548	08
» med 4 V* % ränta........	5,527	07	5,527	07
> »3# > ........	588	64	588	64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........	924	61	924	61
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,		58	417	58
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .	417
Summa	1,674,228	88	1,674,199	47

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spaunmålskreditfonden.

Avbetalning slånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1937 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:

	Avbetal-	Därav
	ningslåne-
	fonden	använt		oanvänt
	Kronor	Kronor		Kronor
Huvudkontoret.................	11,250,000	10,950,355	53	299,644	47
Avdelningskontoret i: Göteborg.......	3,200,000	3,156,485	—	43,515	—
Malmö........	2,500,000	2,228,320	—	271,680	—
Falun.........	1,320,000	1,172,629	—	147,371	-
Gävle........	1,400,000	1,258,857	—	141,143	—
Halmstad......	840,000	730,536	—	109,464	-
Härnösand .....	960,000	717,403	—	242,597	—
Jönköping......	2,400,000	2,222,598	—	177,402	—
Kalmar .......	900,000	674,524	-	225,476	—
Karlskrona.....	1,150,000	867,327	—	282,673	—
Karlstad.......	700,000	562,730	-	137,270	—
Kristianstad.....	600,000	380,159	—	219,841	—
Linköping......	1,370,000	1,003,043	—	366,957	—
Luleå.........	2,100,000	1,852,506	65	247,493	35
Mariestad......	470,000	392,717	—	77,283	—
Norrköping.....	1,330,000	1,078,796	-	251,204	—
Nyköping......	750,000	621,205	—	128,795	—
Sundsvall......	925,000	700,767	—	224,233	—
Umeå ........	1,760,000	1,607,072	—	152,928	—
Uppsala.......	2,500,000	2,366,909	—	133,091	—
Visby.........	975,000	709,514	—	265,486	—
Vänersborg.....	750,000	648,970	—	101,030	-
Västerås.......	1,000,000	764,856	—	235,144	—
Växjö........	440,000	330,507	—	109,493	-
Örebro........	1,100,000	837,361	—	262,639	—
Östersund......	1,310,000	1,018,994	1—	291,006	—
Summa	44,000,000	38,855,141	18	5,144,858	\|82

Den 31 december 1937 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:1

A-lån..................Kr. 33,162,611: 18

B-lån.................. » 5,052,140: —

C-lån.................. » 640,390: —

Kr. 38,855,141: 18

1 A-lån: löptid högst 8 år; amor!eras under hela löptiden.

B-lån: löptid högst 8 år; amorteringsfria högst 4 år.

C-lån: löptid högst 4 år; i regel amorteringsfria under hela löptiden.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 8 sami. Nr 1.

BankoutsJcottets memorial Nr 1.

SpannmålsJcreditfonden uppgick vid årets början till 1,500,000 kronor, vilket
belopp den 29 juni återfördes till riksgäldskontoret. Den 18 sept. överfördes
från riksgäldskontoret 500,000 kronor, till vilket belopp fonden uppgick vid
årets slut.

		Den 31 december 1937
		Fondens belopp Kronor	Beviljade krediter	Utestående belopp Kronor
		Antal St.	Belopp Kronor
Huvudkontoret ....		500,000	1	100,000	_	_
	Summa	500,000	1	100,000	—	—

Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslån ef onden
innestår i riksbanken å checkräkning.

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Vid val den 24 maj 1937 av fullmäktige i riksbanken hava för valperioden
1937—1940 dels undertecknade Stendahl och Nilsson fått sina uppdrag
förnyade, dels ock undertecknad Jonsson utsetts till fullmäktig efter statsrådet
P. E. Sköld för återstående delen av valperioden 1936—1939.

Till suppleanter hava utsetts för tiden från valet, till dess nytt val under
år 1938 försiggått, nuvarande bankrådet Harald Teodor Magnusson samt
ledamöterna av riksdagens första kammare David Hansén och Karl Gunnar
Myrdal.

Fullmäktige hava vid val den 26 maj 1937 inom sig utsett:

till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,

till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för respektive
huvudkontoret och avdelningskontoren,

till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Amnér och

till inspektör för pappersbruket undertecknad Björnsson.

Efter det att undertecknad Björnsson på grund av bristande tid anhållit
örn entledigande från sistnämnda uppdrag, hava fullmäktige den 2 december
1937 i stället utsett undertecknad Jonsson att tillsvidare vara inspektör för
pappersbruket.

Sedan vice riksbankschefen E. J. H. Wilhelmsson den 14 mars 1937 avlidit,
hava fullmäktige till vice riksbankschef från och med den 7 maj utsett
bankdirektören Ferdinand Wallberg.

Den av Konungen för ordföranden förordnade suppleanten, generaldirektören
Anders Örne, har under år 1937 tjänstgjort 113 dagar.

Av de av riksdagen valda suppleanterna har herr Magnusson tjänstgjort
såsom fullmäktig och andre deputerad under 114 dagar samt herr Hansén
såsom fullmäktig under 14 dagar.

Därjämte har bankrådet H. Wahlgren, vilken intill valet av fullmäktige
år 1937 var suppleant för fullmäktige, tjänstgjort såsom andre deputerad
under 13 dagar.

Herr Hansén har hos fullmäktige anmält, att sedan han den 1 november
1937 tillträtt ämbetet såsom landshövding i Norrbottens län, han vore förhindrad
att, om så skulle påkallas, tjänstgöra såsom fullmäktig.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1938 hava fullmäktige för sin
del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.

Bankoutslcottets memorial Nr 1.

Jämlikt stadgande i gällande bankoreglemente hava fullmäktige utsett professorn
vid Stockholms högskola Arne Fredrik Westgren att fortfarande för
en tid av tre år från och med den 1 januari 1938 vara ledamot i den kommission,
som omförmäles i 17 § instruktionen för mynt- och justeringsverket.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1938 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk
och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.

§ 3-

Vid förrättat val av en ledamot i styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 jämte en suppleant för denne hava fullmäktige utsett till ledamot
undertecknad Rooth och till suppleant vice riksbankschefen Wallberg.

§ 4.

I enlighet med föreskrift i den för rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
den 4 juni 1937 fastställda instruktionen, att val av extra
ledamot i kommissionen skall avse viss tid, ej överstigande tre år, hava
fullmäktige utsett undertecknad Rooth att för en tid av tre år, räknat från
den 26 i samma månad, vara sådan ledamot.

§ 5.

I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1937 följande
förändringar ägt rum.

Vid kontoret i Göteborg har i stället för direktören Carl Blidberg, vilken
uppnått 70 års ålder, till ledamot av styrelsen från och med den 1 januari
1938 utsetts förste suppleanten Axel Dahlström. Till styrelseledamöter efter
direktören Karl Erik Hasselblad och disponenten Eskil Boysen, vilka på
egen begäran entledigats, hava utsetts direktören Edvin Arnulf-Olsson och
andre suppleanten, disponenten Gustaf Hjort. Till andre suppleant har utsetts
kaptenen i reserven Per Gustaf Agren.

Vid kontoret i Falun har i stället för landskamreraren Lars Fernqvist,
vilken på egen begäran entledigats, till ledamot av styrelsen från och med
den 1 januari 1938 utsetts förste suppleanten grosshandlaren Lennart Berggren.

Vid kontoret i Härnösand har till tredje suppleant utsetts länsassessorn
Sven Arne Swedberg,

Vid kontoret i Jönköping har till verkställande styrelseledamot från och
med den 1 april 1938 efter Gustaf Maechel, vilken uppnått 65 års ålder,
utsetts tjänstemannen i 22:a lönegraden Lorenz Hammargren. Till tredje
suppleant i styrelsen har utsetts disponenten Charles Hamrin.

Vid kontoret i Linköping har i stället för grosshandlaren Nils Karlson,
vilken på egen begäran entledigats, till ledamot av styrelsen från och med

BankoutsJcottets memorial Nr 1. 21

den 1 januari 1938 utsetts förste suppleanten försäkringsdirektören Carl
Sabelström.

Vid kontoret i Luleå har suppleanten konsul Melcher Lindquist avlidit.

Vid kontoret i Uppsala har i stället för direktören Eric Wolrath, vilken
på egen begäran entledigats, till andre suppleant utsetts målaren Tycho
Hedén. Därjämte har till tredje suppleant utsetts direktören Nils Wallin.

Vid kontoret i Västerås har till tredje suppleant utsetts stadsfogden Olof
Berglind.

Vid kontoret i Östersund har till verkställande styrelseledamot efter Ernst
Flodmark, vilken avlidit, utsetts tjänstemannen i 24:e lönegraden därstädes
Gustaf Lundholm.

§ 6.

Jämlikt § 7 av de av fullmäktige den 12 september 1935 utfärdade föreskrifterna
rörande tillämpning av reglementet angående tjänstepension för
arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk hava fullmäktige
beslutat, att beträffande uppskjuten livränta åt sådana arbetare skola i tillämpliga
delar gälla i Kungl, kungörelsen den 15 november 1935 (nr 581) utfärdade
föreskrifter angående uppskjuten livränta enligt civila tjänstepensionsreglementet
för arbetare.

§ 7-

Med stöd av år 1935 verkställda sannolikhetsberäkningar rörande riksbankens
pensionsfond hava fullmäktige beslutat, att räntan å fonden för
år 1937 skall beräknas efter 4 % samt att ett belopp av 96,300 kronor skall
debiteras fonden till bestridande av pensionskostnader.

§ 8.

Jämlikt bemyndigande av 1937 års riksdag hava fullmäktige med bankostatens
änke- och pupillkassa träffat överenskommelse om statens övertagande
av kassans rörelse. Detta har skett i huvudsaklig överensstämmelse
med vad bankoutskottet förutsatt vid behandlingen av denna fråga.

I anledning av statens övertagande av riksbankens änke- och pupillkassors
rörelse hava till riksbanken överlämnats dels vissa av bankostatens änke- och
pupillkassas tillgångar, utgörande säkerhet för kassans förpliktelser, intill
dess slutlig avräkning ägt rum mellan densamma och riksbanken, dels ock
samtliga tillgångar i änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor
och pappersbruk.

Delegerade för riksdagens verk hava beslutat, att familjepensionsreglementet
för tjänstemän vid nämnda verk skall träda i kraft den 1 januari 1938.

§ 9.

Lå hemställan av fullmäktige hava delegerade för riksdagens verk beslutat
uppflyttning av befattningen såsom ingenjör vid sedeltryckeriet från 23:e

Bankoutskottets memorial Nr 1.

till 25:e lönegraden och befattningen såsom bokhållare vid pappersbruket
från 20:e till 2lia lönegraden, allt enligt den i gällande avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk intagna löneplanen
för extra ordinarie tjänstemän.

§ 10.

Den av riksdagen beslutade ombyggnaden av riksbankshuset i Stockholm
har under år 1937 fullbordats.

Kostnaderna för densamma hava uppgått till ett belopp av 322,273 kronor
95 öre. Det av riksdagen för ombyggnadsarbetena anvisade förslagsanslaget
uppgick till sammanlagt 312,000 kronor.

§ 11.

De reparations- och moderniseringsarbeten inom riksbankens fastighet vid
Drottninggatan i Göteborg, vartill 1937 års riksdag anvisat medel, äro under
utförande och beräknas bliva slutförda under förra hälften av innevarande
år.

§ 12.

Riksbanken har under året deltagit i emissionen av dels Svenska statens
3 procent amorteringslån av den 1 februari 1937, dels Sveriges allmänna
hypoteksbanks 3 procent amorteringslån av den 1 juni 1937, dels ock
Konungariket Sveriges stadshypotekskassas 3 procent amorteringslån av den
15 november 1937, serie I och II.

Samtliga dessa emissioner avsågo konvertering av uppsagda lån, den sistnämnda
emissionen till viss del därjämte nyteckning.

§ 13.

Riksbanken har under år 1937 fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse
för clearingarna med Tyskland och Italien samt för betalningsspärren
beträffande likvider till Spanien.

Likaledes har riksbanken fungerat såsom clearingkontorets bankförbindelse
för clearingarna med Estland, Lettland och Turkiet samt för betalningsöverenskommelsen
med Bulgarien.

§ 14.

Riksgäldskontoret bar till riksbanken för reservförrådsnämndens räkning
överlämnat skattkammarväxlar å 46 miljoner kronor. Av dessa hava 4,i
miljoner kronor diskonterats.

§ 15.

Räntan för lån från avbetalningslånefonden har under år 1937 utgjort 37»
procent.

Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 17 intagna
uppgifterna.

Bankoutslcottets memorial Nr 1.

§ 16.

Jämlikt gällande kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser
för lån från spannmålskreditfonden hava fullmäktige fastställt räntan å lån
från nämnda fond under nu löpande konsumtionsår till 3,1 procent.

Räntan å lån från fonden utgjorde under föregående konsumtionsår
3 procent.

§ 17.

Den enligt beslut av 1937 års riksdag från och med innevarande år inrättade
statens bosättningslånefond å 2 miljoner kronor har enligt Kungl.
Maj:ts beslut ställts under riksbankens förvaltning.

Av de vid fullmäktiges allmänna protokoll för den 30 december 1937, § 12,
fogade handlingarna framgår, huru verksamheten organiserats.

§ 1K.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under året ägt rum.

Därjämte har inventering av behållningarna i huvudkontorets samtliga
förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets behållningar av sedlar
och sedelpapper verkställts.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts,
av undertecknad Booth vid kontoret i Falun,
av undertecknad Amnér vid kontoret i Visby,

av undertecknad Björnsson vid kontoren i Göteborg, Malmö, Halmstad,
Härnösand, Jönköping, Kristianstad, Luleå, Mariestad, Nyköping, Sundsvall,
Uppsala, Vänersborg, Växjö, Orebro och Ostersund,

av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Kalmar, Karlskrona,
Karlstad och Västerås,

av förste suppleanten Magnusson vid kontoren i Gävle och Umeå samt
av dåvarande suppleanten Harald Wahlgren vid kontoren i Linköping
och Norrköping.

Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.

§ 19.

Den i tidigare berättelser till bankoutskottet omnämnda utredningen angående
maskintillverkning av sedelpapper vid Tumba bruk har ännu icke avslutats.
I ändamål att redan innan en sådan omläggning blivit genomförd
åstadkomma en ökning av tillverkningskapaciteten hava vissa förändringar
av tillverkningen vid pappersbruket vidtagits. Undersökningar i enahanda
syfte pågå jämväl beträffande sedeltryckeriet.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Den i senaste berättelse omförmälda utredningen om ändring av nu gällande
sedeltyper bär fortskridit så långt, att förslag till nya sedeltyper äro
under utarbetande.

§ 20.

Inom riksbanken pågår utredning angående genomförande av vissa förändringar
av huvudkontorets organisation i syfte att åstadkomma mera ändamålsenliga
former för arbetet.

§ 21.

I april 1937 konstaterades vid kontoret i Västerås, att vid några tillfällen
kassabrist förekommit. Bristen blev omedelbart täckt. Någon förlust har
följaktligen icke åsamkats banken.

De två tjänstemän, som gjort sig skyldiga till dessa oegentligheter, angåvos
till åtal. Sedermera hava de av rådhusrätten i Västerås dömts, den
ene till avsättning samt den andre till suspension på viss tid och böter.
Denna dom har av Kungl. Svea hovrätt fastställts. Över hovrättens utslag,
såvitt det avser den till suspension dömde tjänstemannen, har riksbanken
anfört besvär hos Kungl. Majit.

§ 22.

För riktigheten av de å sid. 8—18 lämnade sifferuppgifterna ansvara
föreståndaren för räkenskapsavdelningen K. G. Simonsson och tjänstemannen
G. Gunnarson, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive
kontrasignerat ifrågavarande räkningar.

§ 23.

Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1937 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1936.

Styrelsen för avdelningskontoret i Malmö har gjort framställning örn avskrivning
av vissa inom linjen förda fordringar. Denna framställning har
i vanlig ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna. Fullmäktige
hava för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordringar
avskrivas.

Stockholm den 13 januari 1938.

ADOLF af JOCHNICK.

Ivar Rooth. A. Ahnée. Edv. Bjöensson.

Sten Stendahl. Peteus Nilsson. Conead Jonsson.

J Hjalmar Ekengren.

Stockholm 1938, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

380075