Bankoutskottets memorial Nr 1 (Memorial 1934:Bu1 bu)

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1934 kl. 3.30 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 32 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1933, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1934.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Ström i Lidköping,
Johansson i Friggeråker, Ernfors, Lindmark och Bjurström;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Byberg, Paulsen, Johansson
i Sollefteå, Andersson i Falkenberg och Hilding.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 1.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 32 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1933. Sifferredogörelserna i denna
berättelse omfatta hela nämnda år, medan endast sådana fullmäktiges beslut
och åtgärder äro upptagna, som icke finnas omförmälda i den av riksdagens
senast församlade revisorer avgivna berättelsen angående riksbanken.

Den ekonomiska utvecklingen har under större delen av år 1933 dominerats
av förhållandena i Förenta staterna. Det kortvariga, allmänna bankmoratoriet,
som där kungjordes i början av mars, efterföljdes i april av ett
flertal andra restriktiva bestämmelser på det ekonomiska området.

Erfarenheterna under den tid av något mer än ett år, under vilket ett
flertal länder tillämpat fria pappersvalutor, hade i början av år 1933 skapat
en ganska enstämmig världsopinion omkring kravet på en stabilisering av
de olika valutorna. Stabila valutakurser ansågos vara förutsättningen för
ett ekonomiskt uppsving. Vid den ekonomiska världskonferensen, som
sammanträdde i London i juni månad och till vilken stora förhoppningar
knutits, särskilt i fråga örn en de facto stabilisering av de för världshandeln
viktigaste valutorna, kunde emellertid ingen enighet uppnås, och konferensen
åtskildes utan att hava åstadkommit något positivt resultat i nämnda avseende.

En given följd härav och av de åtgärder, som vidtagits i Förenta staterna
i avsikt att höja prisnivå och produktion, blev en allt större ovisshet om
den kommande utvecklingen och en växande oro på valutamarknaden.

Den under 1932 års sista månader rådande, nedåtgående tendensen för
prisnivån i Sverige gjorde sig gällande även under de tre första månaderna
av år 1933. Såväl kommerskollegii som Svenska handelsbankens partiprisindex
nådde sin hittills lägsta siffra, den förra i mars med 105 och den
senare redan i januari med 104. Även riksbankens konsumtionsprisindex
sjönk, till 99,3 i mars. I flertalet övriga länder, såväl guldländerna som
länder med fri valuta, fortsatte likaledes prisfallet under denna tid. Irving
Fishers amerikanska partiprisindex sjönk sålunda från 59 i december 1932
till 5(5 i mars 1933 och den engelska tidningen The Times’ partiprisindex
från 94 i december 1932 till 92 i mars 1933.

Bankoutskottets memorial Nr 1

Införandet av den nya ekonomiska politiken i Förenta staterna sammanfaller
med ett avbrott i den nedåtgående konjunkturen. Den till en början
optimistiska stämningen i Förenta staterna fortplantade sig ganska snabbt
till andra länder, i den mån den i förstnämnda land inträdda prisstegringen
återspeglades i de olika ländernas prisindices.

Fishers index steg kraftigt t. o. m. juli månad, eller från 56 i mars till
69 i juli. Även därefter har stegringen fortsatt ehuru i långsammare tempo.
För december är ifrågavarande indexsiffra 72. The Times’ index steg
från 92 i mars till 99 i augusti, varefter den endast visat obetydliga fluktuationer.

Även i Sverige framträdde under denna tid en återhämtning. Kommerskollegii
index steg från 105 i mars till 108 i juli och augusti och har därefter
ytterligare stigit till 110 i december. Svenska handelsbankens index
har sedan april, då den utgjorde 104, stigit till 109 i december. Riksbankens
konsumtionsprisindex har under mindre fluktuationer långsamt
sjunkit något, eller till 98,5 i december.

Till ytterligare belysande av konjunkturutvecklingen i Sverige må tjäna
följande sammanställning av den industriella produktionen under åren 1932
och 1933.

Sveriges Industriförbunds
produktionsindex; totala
produktionen 1925—

1930 = 100

	1932	1933
januari.............	........... 97	87
februari............	........... 95	89
mars ..............	...........100	89
april...............	........... 87	84
maj..............	........... 91	87
juni...............	........... 80	85
juli ...............	........... 74	88
augusti.............	........... 81	91
september...........	........... 85	90
oktober............	........... 83	92
november...........	........... 86	99
december...........	........... 87

Av dessa siffror framgår, att indextalet för den industriella produktionen
från och med juni månad ligger högre än 1932 års siffror och därefter
även visar en stigande tendens.

Bankoutskottets memorial Nr 1. 5

Prisutvecklingen under år 1933 framgår av följande sammanställning:

	Irving Fishers partipris index	The Times’ Kommers-parti- kollega pris- partipris- index index	Svenska Handelsbankens partiprisindex import- export- rp t 1 varor varor	Riksban kens konsuln tionspris index
1932 december .	. . 59	94	108	95	108	107	100.6
1933 januari. . .	. . 56	95	106	93	105	104	99.9
februari . .	. . 55	93	106	92	104	104	100.o
mars . . . .	. . 56	92	105	92	104	104	99.3
april . . . .	. . 57	93	105	91	106	104	99.o
maj.....	. . 60	96	106	94	109	105	98.9
juni.....	. . 64	98	106	95	110	105	98.8
juli.....	. . 69	98	108	96	112	106	99.3
augusti. . .	. . 71	99	108	95	115	107	99.4
september.	. . 71	98	109	94	117	108	98.7
oktober . .	. . 72	99	109	94	117	108	98.4
november .	. . 72	98	110	94	117	109	98.5
december .	. . 72	98	110	94	118	109	98.5

De uttalanden angående penningpolitiken, som i maj 1932 gjordes av
bankoutskottet och godkändes av riksdagen och som angåvos hava karaktär
av riktlinjer för penningpolitiken under den närmaste framtiden, torde få
anses hava varit gällande även under förra delen av år 1933. Dessa uttalanden
återfinnas i bankoutskottets utlåtande nr 40 vid 1932 års riksdag.

I skrivelse den 22 maj 1933 angående befrielse från skyldigheten att inlösa
riksbankens sedlar med guld sökte fullmäktige att med stöd av det
gångna årets erfarenheter belysa möjligheterna att förverkliga de i nämnda
uttalanden framställda önskemålen. Huvudpunkterna i fullmäktiges skrivelse
voro följande.

Det vore synnerligen angeläget, att prisfallet hejdades och att en måttlig
prisstegring inträdde. Möjligheterna att i ett litet land som Sverige genom
penningpolitiken åstadkomma en självständig och vederbörligen reglerad
prisstegring vore mycket begränsade. Denna uppfattning borde dock ej förhindra
att de åtgärder vidtoges, som kunde bereda näringslivet lättnad och
befrämja en återhämtning av priserna. Förutsättningen vore emellertid, att
sådana åtgärder ej tillgrepes, som rubbade förtroendet för statens finanser
eller för den svenska valutan. Framför allt erfordrades stabilitet inom penningväsendet,
såväl inom de enskilda länderna som internationellt. Det
vore ett önskemål, att räntorna inom landet hölles på lägsta möjliga nivå.
Erfarenheten hade bekräftat riktigheten av bankoutskottets vid 1932 års
riksdag uttalade uppfattning, att penningpolitiken icke schematiskt borde
bindas vid vissa indextal. Enbart indexberäkningar av olika priser kunde
därför ej användas som norm för penningpolitiken.

Riktlinjerna
för penningpolitiken.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Ränte satserna.

Fullmäktige vilja även erinra om det yttrande rörande riktlinjerna för
Sveriges penningpolitik, varom de av chefen för finansdepartementet i slutet
av april 1933 tillkallade sakkunniga enade sig. Yttrandet finnes återgivet
i Kungl. Maj:ts proposition nr 260 till 1933 års riksdag.

I bankoutskottets den 9 juni 1933 avgivna utlåtande nr 52 finnas angivna
de nya riktlinjer, som i huvudsaklig överensstämmelse med chefens för
finansdepartementet i förenämnda proposition gjorda uttalanden fastställdes
av 1933 års riksdag för riksbankens penningpolitik. Innebörden av dessa
riktlinjer är i huvudsak följande.

Den svenska kronans värde borde för det dåvarande varken fast anknytas
till guld eller till någon av de från guldet lösgjorda främmande valutorna.
Förutsättningen för en dylik anknytning vore, att de viktigaste valutorna
inbördes stabiliserades och att samtidigt möjlighet bereddes till en
återhämtning av priserna. Intill dess så skett borde den svenska kronans
värde fortfarande regleras med hänsyn tagen till dess inhemska köpkraft
och det svenska näringslivets behov. En anpassning av kronans yttre värde,
uttryckt i växelkurserna, till den inhemska köpkraften borde eftersträvas.
En depreciering av kronans utlandsvärde till vinnande av handelspolitiska
fördelar, oberoende av dess inre köpkraft, borde icke ifrågakomma. En
stegring av den inhemska partiprisnivån skulle vara målet för penningpolitiken.
Denna prisstegring finge dock icke mera kännbart påverka levnadskostnaderna.
Det uppställda målet skulle helt naturligt lättast nås vid en
stegring av världsprisnivån. Därest denna förutsättning icke skulle komma
att inträda, borde, oberoende av de utländska förhållandena, särskilda åtgärder
vidtagas i syfte att hejda prisfallet och förbyta det i en återhämtning.
De vanliga penningpolitiska hjälpmedlen vore, såsom riksbanksfullmäktige
antytt, måhända under dåvarande förhållanden icke tillräckliga för
att nå detta mål. I samband med finansieringen av statens utgifter för
arbeten till motverkande av arbetslösheten erbjöde sig, enligt utskottets mening,
olika utvägar, ägnade att användas i det ifrågavarande penningpolitiska
syftet. En låg räntenivå vore av stor betydelse för näringslivet. Samarbete
mellan olika finansiella institutioner vore Önskvärt, framför allt med
tanke på räntepolitiken. Riksbankens handlingsfrihet skulle icke bindas i
vidare mån än som följde av fastställandet av målet för penningpolitiken.
Bestämmandet och avvägandet av de medel, som borde komma till användning,
ålåge riksbankens ledning, som i detta avseende hade att ensam bära
ansvaret.

Räntorna hava även under år 1933 visat en fallande tendens. Denna utveckling
på den inhemska penningmarknaden och angelägenheten av att
bereda det svenska näringslivet varje möjlig lättnad föranledde under årets
förra del fortsatta underhandlingar med de enskilda sparbankerna örn räntenedsättningar
för åstadkommande av en allmän, ytterligare räntesänkning.
Dessa underhandlingar medförde efter hand, att räntenedsättningar vid -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

togos eller beslutades i ett stort antal sparbanker. Riksbanken ansåg sig
därför böra genom en räntenedsättning den 1 juni med en halv procent
skapa förutsättning för en räntesänkning även från affärsbankernas sida.
Räntesatsen vid rediskontering av växlar åt affärsbankerna och centralkassorna
för jordbrukskredit bestämdes till en halv procent under det officiella diskontot.

Till följd av de betänkligheter mot en räntesänkning, som framförts särskilt
av provinsbankerna, vilka mest kännbart berördes av konkurrensen
med sparbankerna, avstodo affärsbankerna i detta sammanhang från en allmän
räntesänkning och nedsatte endast sitt diskonto med en halv procent.

Den ökade penningtillgången hos bankerna, de stegrade obligationskurserna
och de fortsatta räntesänkningarna i sparbankerna torde under de därpå
följande månaderna hava undanröjt de nämnda betänkligheterna och föranledde
affärsbankerna att från och med den 1 september 1933 med en halv
procent sänka även sina övriga räntesatser med undantag för räntan å
checkräkning.

Under den därpå följande tiden förblev tendensen för räntesatserna
på penningmarknaden i stort sett sjunkande, och även kapitalmarknaden
visade en sjunkande räntetendens, i någon mån till följd av från riksbankens
sida i marknaden gjorda uppköp av obligationer. Det kunde därför
påräknas, att sparbankerna skulle kunna vinnas för en ytterligare räntenedsättning.
Den 1 december sänkte riksbanken ytterligare sina räntesatser
med en halv procent. Affärsbankerna sänkte samtidigt sina utlånings-
och flertalet inlåningsräntor med en halv procent. Riksbankens
diskonto vid rediskontering åt affärsbankerna och centralkassorna för jordbrukskredit
bestämdes även vid detta tillfälle till en halv procent under det
officiella diskontot.

Under december tillkännagåvo ett stort antal enskilda sparbanker sin avsikt
att från och med ingången av år 1934 sänka inlåningsräntan till 3 %.
Från denna tidpunkt tillämpas en inlåningsränta av 3 % av sparbanker,
representerande en insättarebehållning av sammanlagt omkring 1,585 miljoner
kronor.

Räntesatsen för nya lån från riksbankens avbetalningslånefond, som sedan
den 24 juli 1925 varit 5 %, nedsattes från och med den 20 november 1933
till 4 %.

Räntan för lån från nämnda fond, som är skild från riksbankens övriga
rörelse och närmast är att jämställa med statens övriga utlåningsfonder, torde
i regel böra hållas i möjligaste mån oförändrad. I tider med mera utpräglad
tendens på penningmarknaden torde det emellertid vara av viss betydelse
att kunna anpassa denna räntesats efter det allmänna ränteläget.

Riksbankens räntesatser vid årets början och dess slut framgå av sammanställningen
å sid. 18.

Den effektiva räntan för statsräntelån utgjorde vid 1933 års utgång 3,71 %
emot 4,oi % vid 1932 års slut.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Kredit givningen.

Köp och försäljning
av
utländska
valutor.
Växelkurser.

Varken från näringslivets eller statens sida hava under år 1933 ställts
några större anspråk på lånemarknaden. Affärsbankerna hava under större
delen av året haft mycket stora belopp innestående å giroräkning i riksbanken.
Det övervägande antalet banker hava icke alls och de övriga
endast tidvis behövt anlita riksbanken för rediskontering. Rediskonteringen
åt affärsbankerna har under året nått en lägre siffra än någon gång tidigare
under den tid riksbanken fungerat som centralbank.

Rediskonteringen av växlar åt centralkassorna för jordbrukskredit utgjorde
under åren 1932 och 1933:

högst

1932 .............................. 1,7 milj. kr.

därav s. k. spannmålsväxlar.........0,7 » »

1933 .............................. 4,9 » »

därav s. k. spannmålsväxlar.........3,3 » »

lägst

0,1 milj. kr.

- ■» »

0,9 » »

- » »

Förändringarna under år 1933 i riksbankens och privatbankernas valutareserver
framgå av nedanstående sammanställning. I särskild kolumn har
upptagits nettot av riksbankens köp och försäljningar under resp. månad av
guld i utlandet emot utländska valutor.

vid utgången av	Nettotillgång i miljoner Riksbanken Affärsbankerna	kronor Summa	Riksbankens guldköp ( + ) och -försälj ningar (—
1932 december	.... 213	215	428	—
1933 januari . .	.... 259	205	464	—
februari .	. . .. 261	218	479	—
mars ....	____308	161	469	+ 26
april ....	. . . . 257	169	426	+ 34
maj.....	.... 263	185	448	—
juni . . . .	. . . . 318	164	482	—
juli.....	.... 305	116	421	+ 64
augusti . .	.... 307	116	423	+ 20
september	. . .. 341	1221	463	+ 15
oktober . .	. . .. 394	1271	521	— 3
november	.... 425	105	530	— 10
december	.... 446	106	552	—

1 Härav guld 22 miljoner kronor. Summa nettoköp 146

Samtliga bankers nettotillgodohavande i utlandet har sålunda ökats under
året från 428 miljoner kronor till 552 miljoner kronor eller med 124 miljoner
kronor. Riksbankens netto tillgodohav ande har ökats med 233 miljoner
kronor, medan affärsbankernas sjunkit med 109 miljoner kronor.

Riksbankens innehav vid 1933 års utgång av under året för utländska

valutor inköpt guld utgjorde:

i metalliska kassan ingående guld............ 35 milj. kr.

> » » icke inräknat guld......... lil » »

eller tillsammans 146 milj. kr.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Riksbankens valutor äro här omräknade till kurser något under de gamla
nominella pariteterna och guldet till ett pris motsvarande 2,480 kronor per
kilogram fint guld.

Riksbankens valutareserv, inklusive i utlandet förvarat, i metalliska kassan
ej ingående guld, beräknat efter dagskursen resp. guldpriset i London per
den 30 december 1933, uppgår till omkring 657 miljoner kronor. Tillsammans
med beloppet av affärsbankernas nettobehållning samma dag av utländska
valutor utgör Sveriges på detta sätt beräknade valutareserv den 30
december 1933 sålunda omkring 763 miljoner kronor. Motsvarande siffror
utgjorde för de närmast föregående fem åren nedanstående belopp. Lölaren
1928 till 1930 äro dessa belopp beräknade efter kurser omkring de
gamla parivärdena och för åren 1931 och 1932 efter dagskurser ultimo sistnämnda
år, med undantag för affärsbankernas behållningar, vilkas omräkning
torde hava skett efter varierande kurser.

Riksbanken Affärsbankerna Summa

1928 .............. 215 300 515

1929 .............. 265 318 583

1930 ............. 390 164 554

1931 .............. 62 240 302

1932 .............. 247 215 462

I ovanstående uppgifter över riksbankens valutareserv, beräknad efter
dagskurser respektive guldpriset per ultimo varje år, ingår icke det guld,
som skall inräknas i den metalliska kassan.

Till denna ökning av guld- och valutareserverna har i främsta rummet bidragit
det gynnsamma resultatet av utrikeshandeln. Denna visar för år 1933 ett
importöverskott av endast 11 miljoner kronor mot 207 miljoner kronor för
år 1932 och 305 miljoner kronor för år 1931.

Import- resp. exportöverskottet för de olika månaderna under åren 1932
och 1933 framgår av följande tablå:

Importöverskott (—) och exportöverskott ( + )
miljoner kronor
1932 1933

januari.................— 27 — 13

februari.................— 18 — 16

mars................... — 38 — 30

april................... -— 37 — 22

maj.................... — 11 — 4

juni...................— 9 +14

juli....................— 8 +19

augusti.................— 21 +11

september...............— 15 +19

oktober.................— 13 — 3

november...............— 17 + 4

december................ + 7_+ 10

- 207 — 11

Bankoutskottets memorial Nr 1.

En annan orsak, som under år 1933, ehuru i mindre utsträckning än
under år 1932, bidragit till ökningen av guld- och valutareserverna, har varit
exportöverskottet för värdepappershandeln med utlandet. Enligt de officiella
uppgifterna utgjorde värdepappershandeln med utlandet under de tre första
kvartalen år 1933 följande belopp:

Import av Export av Export värdepapper

värdepapper överskott
1933 milj. kr. milj. kr. milj. kr.

1. kvartalet......... 18 62 44

2. » 18 30 12

3. » 22 31 9

Summa 58 123 65

För samma tid år 1932 utgjorde exportöverskottet för värdepappershandeln
72 milj. kronor och för hela året 1932 115 milj. kronor.

Liksom under år 1932 hava under år 1933 i förhållande till utlandet de
influtna räntorna betydligt överstigit ränteutgifterna, ehuru de förra voro
avsevärt mindre än under 1932, i främsta rummet på grund av det transfermoratorium,
som infördes i Tyskland från och med den 1 juli 1933.

En icke oväsentlig del i ökningen av valutareserven torde kunna tillskrivas
vissa krediter i utlandet, vilka upptagits av våra större exportindustrier
för att säkerställa bland annat dollarkursen vid de till U. S. A. gjorda försäljningarna.
Valutan härför torde till största delen hava via affärsbankerna
försålts till riksbanken.

Medan riksbanken under år 1932 måste söka uppbygga en valutareserv,
tillräckligt stor för att kunna reglera valutans värde, har banken år 1933
kommit att ställas inför svårigheten att under osäkra valutaförhållanden
placera en osedvanligt stor valutareserv i första hand på ett betryggande
sätt. Till belysande av de inbördes fluktuätionerna emellan valutorna må
tjäna följande sammanställning av de viktigaste valutornas kurser samt
guldpriset i London under år 1933. Kurserna angiva avista säljkurserna
för pund sterling, dollar och pariserfrancs i Stockholm samt kursen i London
på New York (dollar-pund) och guldpriset i London, det sistnämnda
omräknat i kronor per kilogram fint guld efter gällande pundkurs.

		Avista säljlcurs i	medeltal per månad för	Guldpriset
		Fund stg.	Dollar	Pariser- francs	Dollar- pund	i London i medeltal
1932	december	...... 18.32	5.590	22.03	3.276	3,703
1933	januari .	...... 18.38	5.475	21.50	3.360	3,619
	februari.	...... 18.77	5.484	21.67	3.422	3,644
	mars . . .	...... 18.92	5.482	21.80	3.433 1	3,658

Ingen notering 4/s—12/.''i 1933.

Bankoutskottets memorial Nr 1. 11

	Pund stg.	Dollar	Pariser- francs	Dollar- pund	Guldpriset i London
1933 april......	. . . 19.06	5.359	21.97	3.586	3,694
ma] ......	. . . 19.45	4.946	22.76	3.939	3,836
juni......	. . . 19.46	4.725	22.65	4.142	3,828
juli.......	. . . 19.41	4.203	22.83	4.644	3,870
augusti ....	. . . 19.40	4.312	23.17	4.505	3,921
september . .	. . . 19,40	4.177	24.21	4.661	4,097
oktober ....	. . . 19.40	4.171	24.29	4.668	4,103
november . .	. . . 19.40	3.801	23.80	5.137	4,015
december. . .	. . . 19.40	3.797	23.33	5.118	3,936

Vid ingången av år 1933 rådde en viss stabilitet på valutamarknaden.
Under januari började pundets säsongmässiga stegring att göra sig gällande,
vilket medförde en viss höjning av pundkursen. Pundet fortfor att stiga
under februari oell nådde i februari—mars ett ganska stabilt läge omkring
18.90. Under denna period — före införandet i april av den nya ekonomiska
politiken i Förenta staterna — förblev Sveriges valutareserv i stort
sett oförändrad. Under mars månad sålde affärsbankerna, sannolikt på
grund av den oro, som orsakades av det ovan berörda bankmoratoriet i Förenta
staterna, en del av sitt valutainnehav till riksbanken.

Den stigande oron på valutamarknaden föranledde riksbanken att ur riskfördelningssynpunkt
under mars och april månader för en mindre del av
sin valutareserv inköpa guld, som lades i förvar i utlandet.

Valutamarknaden påverkades givetvis starkt, då Förenta staterna i slutet
av april definitivt frångingo guldmyntfoten. Såväl dollarpundet som guldpriset,
i pund räknat, stego under sommaren och hösten under tidvis starka
fluktuationer. Dollarpundet nådde ett maximum av 5.43 den 21 november
och guldpriset ett maximum av 134 sh. 8 d. per ounce den 3 oktober,
efter då gällande pundkurs motsvarande 4,200 kronor pr kilogram fint guld.
Därefter ha såväl dollarpundet som guldpriset visat någon tillbakagång.
Den 30 december 1933 var guldpriset i London 126 sh. 6 d., efter dåvarande
pundkurs motsvarande 3,945 kronor per kilogram fint guld, och noteringen
för dollarpundet utgjorde vid samma tidpunkt 5.lss.

Sedan pundkursen i Stockholm stigit till omkring 18: 90 i slutet av februari
1933, förblev den jämförelsevis stabil vid denna nivå till mitten av
april, då den, sannolikt under påverkan av händelserna i Förenta staterna,
började visa en stigande tendens. I samband med tillsättandet av valutakommissionen
gjorde sig en viss oro för en försämring av den svenska valutan
gällande. Efterfrågan på utländska valutor ökades och under fortsatta
försäljningar från riksbankens sida steg pundkursen i maj till omkring
19:50. Sedan efter band farhågorna skingrats, upphörde efterfrågan på
valutor, vilka i stället i ökad omfattning åter började strömma till riksbanken.
För att hindra pundkursen att falla alltför starkt köpte riksbanken

Banko utskottets memorial Nr 1.

alla pundvalutor, som utbjödos i marknaden, till en början till något fallande
kurser. Sedan kursen i juli nedgått till 19: 40, har riksbanken sökt hålla
densamma vid denna nivå. Nämnda kurs var gällande ännu vid 1933 års
slut. Övriga valutakurser i Stockholm hava till följd härav fluktuerat i
samma mån som deras internationella notering gentemot pundet ändrats.

Detta fasthållande vid en viss minimikurs för pund har medfört, att
riksbanken oavbrutet tillförts valutor, främst i pund sterling, till avsevärda
belopp, såsom här ovan närmare angivits. För att åstadkomma största möjliga
riskfördelning har riksbanken under sommaren och hösten fortsatt sina
i mars påbörjade guldköp. Då även guldpriserna tidvis starkt fluktuerat
och guldets framtida värde icke kan förutses, har riksbanken dock härvid
ansett sig böra iakttaga en viss återhållsamhet och tidvis helt inställt guldköpen
ävensom försålt vissa poster guld.

Den valutapolitik, som riksbanken sålunda fört, torde enligt fullmäktiges
mening vara den, som under föreliggande förhållanden närmast motsvarat
innebörden i det för riksbanken av statsmakterna fastställda penningpolitiska
programmet. Såsom ovan anförts, angiva dessa direktiv, att den svenska
kronans värde borde regleras med hänsyn tagen till dess inhemska köpkraft
och det svenska näringslivets behov samt att som mål för penningpolitiken
borde uppställas en stegring av den inhemska partiprisnivån. I första hand
har därvid avsetts, att örn världsprisnivån stiger, denna stegring i önskvärd
omfattning borde bringas att återverka på läget i Sverige. Därest en utländsk
prisstegring icke inträder, borde emellertid, oberoende av de utländska
förhållandena, särskilda åtgärder vidtagas för att hejda prisfallet inom landet
och förbyta det i en återhämtning.

Under större delen av år 1933 har prisnivån i länder med fri valuta varit
stigande. För att åstadkomma en återverkan på det svenska prisläget av
denna prisstegring var det av vikt — särskilt då dollarn starkt fallit i förhållande
till pundet — att pundnoteringen hölls i möjligaste mån stabil.
En sänkning av pundkursen skulle sannolikt bringat prisstegringen i Sverige
att upphöra eller i varje fall föranlett ett försvagande av densamma.

Därest en omfattande utländsk spekulation i en värdestegring av den
svenska kronan gjort sig märkbar, hade detta givetvis inneburit ett nytt
moment, vartill riksbanken haft att taga ställning. Någon dylik spekulation
av nämnvärd omfattning har emellertid enligt tillgängligt siffermaterial icke
kunnat iakttagas. Under juli och augusti månader inträdde visserligen någon
ökning i de svenska bankernas kronskulder till utländska banker, men denna
tendens har därefter avtagit i styrka. Den sammanlagda ökningen under
året av nämnda kronskulder uppgår till omkring 30 miljoner kronor.

Den under året förda penningpolitiken torde hava utgjort ett stöd för
näringslivet och gjort det möjligt för många företag att fortsätta driften.
För de svenska företag, som sälja varor i dollar, har dollarfallet medfört
ökade svårigheter. En sänkt pundkurs skulle direkt hava medfört minskade

Bankoutskottets memorial Nr 1.

inkomster för dem, som sälja i pund, och därjämte ytterligare sänkt kursen
för såväl dollar som övriga valutor, ökat industriens svårigheter och sannolikt
bidragit till en ökning av arbetslösheten.

Våra grannländer hava under praktiskt taget hela året bibehållit de utländska
valutorna i ett högre kursläge i förhållande till de gamla pariteterna
än vad förhållandet varit hos oss.

De stora valutaköp, som riksbanken under år 1933 gjort, hava i ännu
större utsträckning än under år 1932 tillfört bankerna stora belopp likvida
medel och därigenom skapat förutsättningarna för en ökad betalningsmedelsförsörjning.
Några tecken på en ökad efterfrågan av kredit hava dock icke
gjort sig märkbara.

Såsom framgår av redogörelsen här nedan har den förda valutapolitiken
en mycket stor betydelse för det ekonomiska resultatet av riksbankens
rörelse. Enligt fullmäktiges mening få vinst- eller förlustsynpunkter icke
vara avgörande för riksbanken vid handhavandet av valutapolitiken i annat
fall, än när man kan välja mellan ur valutapolitiska synpunkter i övrigt
likvärdiga linjer. Det har för fullmäktige framstått såsom självklart att
dylika hänsyn icke finge utgöra ett hinder för riksbanken att med de medel,
som stå banken till buds, söka nå det av statsmakterna uppställda penningpolitiska
målet.

Fullmäktige vilja emellertid framhålla att ett fullföljande av den nuvarande
valutapolitiken under vissa förutsättningar kan komma att medföra
betydande förlustrisker för riksbanken.

Riksbankens rörelse för år 1933 visar enligt det efter nedan angivna
grunder uppgjorda bokslutet ett överskott av 10,591,866: 31 kronor, varav
1,803,878:56 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år
1932 redovisade vinsten utgjorde 14,523,054: 23 kronor. Nedgången av den
redovisade vinsten bär i främsta rummet sin grund i den minskade rediskonteringen
från affärsbankernas sida till följd av deras bland annat genom
valutaförsäljningar till riksbanken ökade likviditet. En ytterligare orsak till
den minskade inkomsten har givetvis varit den låga räntenivå, som varit
rådande under hela året. Den mest betydande inkomstposten har varit
ränteinkomster av riksbankens innehav av statspapper.

Allt i balansräkningen redovisat guld har upptagits till ett pris motsvarande
2,480 kronor per kilogram fint guld.

De utländska valutorna hava i likhet med näst föregående år upptagits
till kurser omkring de gamla pariteterna, därav pund sterling, som utgör
den övervägande delen av valutabehållningen, till en kurs av 18: .

De av den förda valutapolitiken föranledda stora inköpen av guld och
valutor hava givetvis skett till avsevärt högre kurser än de nämnda. Kursskillnaden
emellan inköps- och bokföringspriserna hava belastats ett »kursdifferenskonto»,
vilket även krediterats för skillnaden emellan försäljningsoch
bokföringspriserna vid försäljning av guld och valutor. Saldot å detta

Årsresul tatet.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

kursdifferenskonto har i riksbankens räkenskaper per den 30 december 1933
i sin helhet balanserats såsom tillgång, eller med 102,798,140: 25 kronor.
I motsats till vad som skedde år 1932 har år 1933 någon nedskrivning av
kontot icke skett.

Ovannämnda saldo å kursdifferenskontot har framkommit på följande sätt.

Vid utgången av år 1932 utgjorde det på enahanda sätt uppkomna saldot
25,392,267:94 kronor. Av överskottet å bankrörelsen användes 6,392,267: 94
kronor till nedskrivning av detta saldo. Återstoden upptogs därefter som
en tillgång i bokslutet per den 31 december 1932 med kronor 19,000,000: —
Under år 1933 har kontot ökats med följande belopp:
debiterad kursskillnad vid köp av guld inom landet,

(vari ingår ett från svenska staten övertaget guld parti)

................................ » 10,989,177:36

debiterad kursskillnad vid köp av dels guld i utlandet,
dels utländska valutor efter avdrag av

vid försäljningar uppkommen kursskillnad..... » 72,808,962:89

Summa kronor 102,798,140: 25

En omräkning efter dagskurser resp. guldpriset i London per den 30 december
1933 av riksbankens utländska valutor och i metalliska kassan
icke inräknat guld skulle medföra, att kursdifferenskontot minskades med
100,732,224: 13 kronor till 2,065,916: 12 kronor enligt följande beräkning.

Värde efter valutakurser
den s%2 1933

	Bokfört värde	och guldpriset i Lon-don samma dag (3,945: — kr. pr kg.	Skillnad
		fint guld)
1) utländska valutor (»ut-	Kronor	Kronor	Kronor
rikes växlar» och »hos utländsk bank eller bankir innestående») .	448,991,809: 43	484,396,986: 48	35,405,177: 05
2) guld å utrikes ort, ej
inräknat i metalliska kassan...........	110,587,765: 73	175,914,812: 81	65,327,047: 08

100,732,224: 13

Metalliska kassan utgjorde den 30 december 1933 259,751,081:27
kronor, såsom ovan nämnts i likhet med allt annat guld i balansräkningen
bokförd efter ett värde motsvarande 2,480 kronor per kilogram fint guld.

Vid fastställandet av föreliggande bokslut hava fullmäktige letts av den
uppfattningen, att i nuvarande läge någon ändring av de tidigare tillämpade
bokföringskurserna icke borde företagas och att kursdifferenskontot bor -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

de i sin helhet balanseras såsom en tillgång. För närvarande saknas nämligen
objektiva hållpunkter för ett bedömande av huruvida kursdifferenskontot,
när en avveckling av detsamma i samband med en slutlig stabilisering
av den svenska kronan bör genomföras, kommer att utvisa vinst eller förlust
och huru stor denna vinst eller förlust kommer att bliva. Avgörande
härför äro ett flertal faktorer, bl. a. utvecklingen av kronans värde i förhållande
till andra valutor, storleken av valutareserven och det guldvärde,
som den svenska kronan vid den slutliga stabiliseringen kommer att erhålla.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Riksbankens rörelse.

En jämförelse mellan de specificerade vinst- och förlusträkningarna för
åren 1932 och 1933 ävensom mellan de utgående balansräkningarna för
samma år meddelas å sid. 22 o. ff.

Här nedan meddelas sammanställningar av statistiska uppgifter angående
de viktigare rörelsegrenarna.

Riksbankens metalliska kassa har utgjort:

högst....................	1933 Kronor . 30/i2 259,751,100	s%	1932 Kronor 205,998,700
lägst....................	. 28/i 205,917,300		205,821,900
i medeltal.................	.... 231,994,300		205,946,100
Sedelcirkulationen har utgjort: högst....................	1933 Kronor . 3%2 647,595,000	Vio	1932 Kronor 621,269,500
lägst....................	. 20/s 489,875,300	2%	466,132,800
i medeltal.................	.... 538,956,000		534,648,500
Sedelreserven har utgjort: högst.....................	1933 Kronor . 25/n 361,909,200	2%	1932 Kronor 195,622,800
lägst....................	. 1 4 87,987,900	Vio	40,688,300
i medeltal.................	.... 227,491,600		127,243,800

Ökningen i sedelreserven beror till stor del på den genom lagen av den
26 juni 1933 genomförda höjningen av sedelutgivningsrätten med 100 milj.
kronor.

Riksbankens utländska rörelse har under åren 1932 och 1933 haft följande
omfattning:

1933

1932

Kronor

Bokfört värde vid årets ingång . . 213,575,023: 39 49,223,529: 11

tillkommit under året......... 2,541,348,277: 52 1,101,410,998: 31

2,754,923,300: 91 1,150,634,527: 42

avgått under året............ 2,308,686,986: 46_937,059.504: 03

Bokfört värde vid årets slut .... 446,236,314: 45 213,575,023: 39

Härtill kommer guld å utrikes ort,
ej inräknat i metalliska kassan,
som vid årets slut hade ett bokfört
värde av

110,587,765: 73

Bankoutskottets memorial Nr 1.

De sammanlagda utländska tillgångarna ha utgjort:

1933 1932

Kronor Kronor

högst.....................30/i2 556,824,100 30/u 220,110,900

lägst..................... 7/i 218,062,700 7i 49,819,300

i medeltal..................... 380,222,800 144,183,900

Riksbankens sammanlagda utlåning inom landet, omfattande utestående
diskonterade växlar, lån och kreditiv, har utgjort:

1933 1932

Kronor ‘ Kronor

högst..................... 7/i 192,072,500 2/i 568,586,100

lägst.....................sl/8 50,286,600 12/n 164,090,100

i medeltal...............:..... 90,015,900 317,639,000

Beloppet utestående diskonterade växlar har utgjort:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... 7/i 119,299,300 7i 493,967,000

lägst.....................37s 12,305,000 12/u 99,281,000

i medeltal..................... 37,872,300 245,218,700

Därav utgjorde affärsbankernas rediskontering:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... Vi 101,844,500 a/i 334,589,400

lägst.....................30/i2 477,600 1*/n 81,985,500

i medeltal..................... 23,922,200 189,063,500

Utestående lån ha uppgått till:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... 7i 71,423,600 81/s 88,136,500

lägst..................... 19/s 35,490,400 9/i 58,292,200

i medeltal..................... 50,134,500 70,716,500

A kassakreditiv har utestått:

1933 1932

Kronor Kronor

högst....................... 7» 6,236,200 7i 2,137,100

lägst.......................27/r, 958,200 10/is 1,419,800

i medeltal....................... 2,009,100 1,703,800

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr 1.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Kassakreditiv voro vid utgången av åren 1933 och 1932 beviljade till
nedanstående belopp saint mot följande säkerheter:

Den 30 dec. 1933 Den 31 dec. 1932

Kronor Kronor

beviljat belopp.................10,025,800 2,403,100

därav:

mot inteckningar................ 133,500 279,300

» obligationer................ 8,487,100 366,200

» aktier.................... 775,000 882,000

» namnsäkerhet .............. 630,200 875,600

A gir or åkning har i riksbanken innestå^:

1933 1932

Kronor Kronor

högst..................... 25/u 571,687,300 26/u 310,904,200

lägst.....................28/2 181,968,200 30/9 131,710,200

i medeltal..................... 372,779,500 218,710,800

Varav statsmedel:

högst.....................25/u 268,419,100 16/i 219,975,200

lägst..................... 28/2 105,101,200 5/u 64,051,700

i medeltal..................... 168,080,400 138,345,700

Riksbankens diskonto och övriga räntesatser ha under år 1933 utgjort:

ir 1933	För växlar	För lån	och kassakreditiv
mot säkerhet av:	mot annan säkerhet
obligationer, utfärdade av svenska staten, allmänna hypo-teksbanken och konungariket Sveriges stads-hypotekskassa	obligationer, utfärdade av svenska bostads-kreditkassan, svenska skepps-hypotekskassan, kommuner, landsting, in teck-ningsbolag och aktiebok Göte-borgs hypoteks-kassa
%	%	%	%
’/l-SV5............	3*	3‘-	4	4 J
Ve—30/n............	3	3	H	4
7l2—:31/l2...........	n	n	3

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.

Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 30 december
1933 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:

	Avbetal-	Därav
.	ningslåne-
	fonden	använt		oanvänt
	Kronor	Kronor		Kronor
Huvudkontoret.................	11,470,000	10,673,647	76	796,352	24
Avdelningskontoret i: Göteborg.......	2,870,000	2,681,751	93	188,248	07
Malmö........	2,000,000	1,686,602	68	313,397	32
Falun.........	1,320,000	1,115,471	—	204,529	—
Gävle ........	1,300,000	1,068,848	—	231,152	-
Halmstad......	840,000	686,924	—	153,076	—
Härnösand.....	1,060,000	813,606	—	246,394	—
Jönköping......	2,180,000	1,850,863	—	329,137	—
Kalmar .......	900,000	720,317	—	179,683	—
Karlskrona.....	1,200,000	898,296	—	301,704	—
Karlstad.......	700,000	653,866	-	46,134	—
Kristianstad.....	750,000	483,450	—	266,550	—
Linköping......	1,800,000	1,230,551	—	569,449	—
Luleå.........	2,100,000	1,679,558	12	420,441	88
Mariestad......	470,000	412,852	—	57,148	—
Norrköping.....	1,330,000	936,248	—	393,752	—
Nyköping......	750,000	617,722	—	132,278	—
Sundsvall......	1,350,000	895,312	—	454,688	—
Umeå........	1,760,000	1,404,854	—	355,146	—
Uppsala.......	1,750,000	1,577,346	—	172,654	—
Visby.........	1,300,000	991,150	—	308,850	—
Vänersborg.....	750,000	647,971	—	102,029	—
Västerås.......	1,000,000	783,435	—	216,565	—
Växjö........	440,000	308,803	—	131,197	—
Örebro........	1,100,000	908,827	—	191,173	—
Östersund......	1,510,000	1,243,510	—	266,490	—
Summa	44,000,000	36,971,782	49	7,028,217	51

20 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Den 30 december 1933 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:

7 V» års lån.............kr. 3,761,847: —

5 * » » 30,708,932:28

272 » * > 2,501,003:21

Kr. 36,971,782:49

Räntesatsen å avbetalningslånen, vilken tidigare under lånens hela löpetid
varit den, som gällde, då respektive lån beviljades, har beträffande lån,
utgivna från och med den 20 november 1933, ändrats till att vara rörlig.
Räntan för nyutgivna lån, som sedan den 24 juli 1925 varit oförändrat 5 %,
har från och med ovan angivna dag sänkts till 4 %.

Till spannmålskreditfbudén har under år 1933 från riksgäldskontoret överförts
dels det av 1932 års riksdag anvisade reservationsanslaget å 500,000
kronor och dels 1933 års anslag å 1,000,000 kronor. Fonden, som vid 1933
års ingång var 2,000,000 kronor, utgjorde således vid årets slut 3,500,000
kronor. Dess fördelning på de olika kontoren samt å fonden disponerade
belopp den 30 december 1933 framgår av nedanstående översikt:

	Fondens belopp Kronor	Beviljade krediter	Utestående belopp Kronor
Antal St.	Belopp Kronor
Huvudkontoret...............	1,130,000	1	350,000	347,333	39
Avdelningskontoret i Malmö .....	500,000	1	445,000	143,338	13
» i Halmstad . . .	350,000	—	—	—	—
» i Kristianstad . .	970,000	1	150,000	121,364	30
» i Vänersborg . .	550,000	1	550,000	379,160	93

Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden
innestår å giroräkning i riksbanken.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlusträkning, utgående balansräkning m. m.

22 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

	1932	1	9	3 3
DEBET. (Utgifter och förluster)	Kronor	Kronor	Kronor

Lånerörelsen.
Räntor på upp- och avskrivningsräkning..... Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-	101	94	63	21
fordringar (ej avbetalningslån)..........	24,810	—	—	—	63	21
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen förlust......	4,978,715	50	—	—
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........	7,740	78			7,667	76
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden .........................	122,228	86	142,464	84
Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......	9,728	17	7,374	25	149,839	09
Tjänstemän:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän: Löner..........................	2,414,078	56	2,403,833	98
Ersättningar för flyttningskostnader........ Uniformsbeklädnad • åt ordinarie vaktmästare vid	6,852	21	3,514	36
samtliga kontor................... Arvoden till tjänstemän å utrikesavdelningen	14,740	73	12,560	08
samt till vikarie för föreståndaren för vården av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .	12,231	96	12,394	33
Arvoden för postbefordran och inkasseringar . .	6,001	45	5,867	93
Premier till chaufförerna..............	1,000	—	1,000	—
Läkarvård och begravningshjälp..........	2,568	15	2,065	39
Vikariatsersättningar................. Arvode till vetenskapligt biträde för vården av	51,604	32	51,453	46
riksbankens mynt- och medalj samling..... Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren	600		600
i Göteborg och Malmö..............	21,600	—	21,600	—
Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor .	92,000	—	92,000	—
» » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg	4,800	—	4,000	—
» » i> » » » Malmö .	2,841	66	2,000	—
» » > » » »Luleå . .	800	—	800	—
» » » t> » » Visby . . Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings-	800		—	—
havare samt ersättning för extra arbeten m. m.: arvoden .......................	304,972	58	304,610	67
läkarvård och begravningshjälp.........	571	50	196	50
uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmäs-
tare.........................	2,435	22	2,381	30
Bidrag till utländska studieresor........ Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göte-	2,400	—	4,000	—
borg .........................	100	—	100	—
Arvoden över stat ..................	25,268	25	19,471	97	2,944,449	97
Transport	8,111,591184\| -		3,102,020 03

Bankoutskottets memorial Nr 1. 23

räkning år 1933.

	1932	1 9	3 3
KREDIT.	Kronor		Kronor		Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar...........	13,396,744	82	1,389,593	16
» » hypoteks- och kommunlån.......	3,286,467	78	1,465,520	35
» » kassakreditiv o. kredit i löpande räkn.	91,976	20	74,089	88
Avgifter för » ...............	15,929	26	31,442	16
Inkasseringsavgifter och provisioner.......	8,959	23	1,271	26
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........	3,354	11	14,246	74	2,976,163	55
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......	—	—			1,561,526	05
Statspapper och obligationer.
Räntor..........................	5,671,868	03	7,473,783	65
Vinst vid utlottning och försäljning .......	287,868	33	1,657,786	74	9,131,570	39
Övriga inkomster och vinster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna ........................	150,077	75	160,077	89
slutna ........................	629	60	444	60
Vinst vid köp och försäljning av utländskt guld-
mynt och guld efter vikt.............	131,029	51	71,650	12
Utdelning å aktier..................	107,004		107,114	40
Tillfälliga räntor....................	25	87	8	12
Provisioner.......................	1,651	41	5,803	78
Pappersmagasinet...................	1,520	—	1,787	60
Inkomster av fastigheter och diverse:
vid huvudkontoret.................	1,450	—	1,412	52
vid avdelningskontoren..............	286,425	26	338,494	14	686,793	17
Transport	23,442,980 161	—	14,356,053	16

24 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

DEBET.	1932	1 9	3 3
Kronor
Kronor		Kronor
Transport	8,111,591	84			3,102,020	03
Pensionsstat:
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-
banken ........................	259,038	38			254,512	64
Dyrtidstillägg:
Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-
chefen........................	3,451	—	3,255	—
A avlöningar och arvoden i riksbanken.....	296,821	03	246,614	97
Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . .	29,132	—	24,776	—
» pensionärer, tillhörande riksbankens änke-
och pupillkassor m. fl.............	23,447	—	19,088	—
» riksbankens befattningshavare å vid andra
statens verk uppburna arvoden.......	450	—	189	—	293,922	97
Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:
Inventarier och deras underhåll.......... Fastighetsutskylder, renhållning av gator och	52,847	27	39,599	88
gårdar ........................	63,577	02	76,444	09
Fastighetsunderhåll..................	77,958	72	48,617	93
Kontorshyra......................	22,575	—	14,700	—
Värme och belysning................	110,527	07	106,483	79
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,	42,055	72	51,532	43
tidningar, böcker o. d...............	76,504	17	73,558	60
Annonser och kungörelser..............	24,824	47	21,589	96
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .	261,359	81	296,255	29
Lagsöknings- och rättegångskostnader......	5,058	92	4,187	79
Revisionslcostnader vid avdelningskontoren . . ,	13,632	45	13,622	75
Kostnader för soliditetsupplysningar.......	41,244	92	42,788	87
Transportkostnader..................	10,001	70	9,738	89
Diverse utgifter vid samtliga kontor.......	67,006	29	81,516	37	880,636	64
Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-
kontoret:
Kostnader för löpande utgifter vid Tumba pap-
persbruk utöver av bruket gottgjorda belopp .	447,863	43	468,484	17
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen..... Kostnader för löpande utgifter vid riksbankens	4,307	75	2,450	80
sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda belopp........................	402,321	16	371,661	99
Sedelförstöring.....................	648	62	625	58
Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .	3,283	82	3,182	06
Renhållning inom bankhuset............	18,245	69	17,590	59
Bevakning av » ............ Rese- och traktamentskostnader vid inspektion	25,563	10	24,755	87
och inventering av avdelningskontoren ....	10,530	55	10,371	35
Diverse reseersättningar...............	3,622	85	6,384	33
Kostnader för riksbankens historik........	1,000	—	—	—	905,506	74
Övriga utgifter och förluster:
Ränta å pensionsfonden å 4Vs % resp. 4 % . . . Malmökontorets ombyggnadskonto enligt 1931	90,637	10	87,128	88
års riksdagsbeslut.................	67,734	85	—	—
Transport	10,668,863(70	87,128	88	5,436,599	02

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

	1932	1	9 3 3
KREDIT.	Kronor	Kronor	Kronor
Transport !	23,442,980	16			14,356,053	16
Transport	23,442,980116		i-	\| 14,356,053\| 16

26 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

	1932		1 9	3 3
DEBET.
	Kronor		Kronor		Kronor
Transport	10,668,863	70	87,128	88	5,436,599	02
Norrköpingskontorets nybyggnadskonto enligt
1931 års riksdagsbeslut..............	252,387	88	—	—
Tilläggsanslag för vägen Tumba—Uttran.....	10,000	—	—	—
Bidrag enl. Bankoreglementets § 45 mom. 1 och 2	30,473	71	29,159	—
Förskingrade medel.............	—	—	14,485	92
Diverse ..................	684	48	692	59	131,466	39
	10,962,409	77			5,568,065	41
Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .	12,480,570	39			8,787,987	75
Summa	23,442,980	16			14,356,053	16
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Inom linjen förda lån................	16,152	80			181,997	60
Saldo, vinst......................	2,042,483	84			1,803,878	56
Summa	2,058,636	64			1,985,876	16
Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor	14,523,054	23			10,591,866	31

räkning (forts.).

Bankoutskoitets memorial Nr 1.

	1932	1	9 3 3
KREDIT.	Kronor	Kronor	Kronor
Transport	23,442,980	16			14,356,053	16
Summa	23,442,980	16	—	—	14,356,053	16
vinsträkning.
KREDIT.
Räntor..........................	2,057,550	88			1,982,726	51
Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-
talningslån......................	1,085	76			3,149	65
Summa	2,058,636	64\|		1,985,876	16

28 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

	1932	19 3 3
	Kronor	Kronor	Kronor
DEBET.
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention	45,617,930	—	45,625,955	—
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt	85,334,931	82	142,113,314	42
Utländskt guldmynt..............	75,026,235	04	72,011,811	85	259,751,081	27
Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska
kassan......................	—	—	—	—	110,587,765	73
Annan kassaUllgdng.
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention
ävensom kopparnickelmynt........	5,708,293	15	4,633,659	95
Äldre svenskt silvermynt...........	713	30	897	70
Brons-, järn- och kopparmynt........	163,468	76	152,866	45
Enskilda bankers postremissväxlar, checkar
m. m.......................	12,706,757	02	8,973,374	92
Utländska bankers sedlar...........	93,055	90	57,629	04	13,818,428	06
	224,651,384	99			384,157,275	06
Statspapper och obligationer.
Statspapper...................	238,363,683	88	226,479,507	78
Inhemska obligationer (icke stats-).....	—	—	193,000	—
Upplupna, ej betalda räntor.........	2,018,415	13	1,218,803	77	227,891,311	55
Lånerörelsen.
Diskonterade växlar..............	134,284,733	18	16,036,427	77
Hypoteks- och kommunlån..........	68,779,178	03	38,593,638	56
Kassakreditiv och kredit i löpande räkning	1,513,833	93	1,712,374	14
På indrivning beroende medel.......	1,081	95	2,623	24
Beräknade räntor................	312,628	18	84,979	53	56,430,043	24
U trikesrörelsen.
Köpta växlar, betalbara i utlandet.....	24,848,131	66	255,282,109	04
Fordran i löpande räkning hos utländska
banker och bankirer............	189,622,891	84	193,709,700	39	448 991 809	43
Kursdifferenskonto......	19,000,000	—	—	—	102,798,140	25
Diverse räkningar......	704,879	91			5,693,336	31
Summa	904,100,842	68	—	—	1,225,961,915	84
			Avbetalningslånefondens
DEBET.
Utestående avbetalningslån..........	40,701,247	55	_	_	36,971,782	49
På giroräkning i riksbanken innestående
outlånad fond..............	3,298,752	45	—	—	7,028,217	51
Summa	44,000,000	—	—	—	44,000,000	—

Bankoutskottets memorial Ar 1.

balansräkning.

	1932	19 3 3
	Kronor	Kronor	Kronor
KREDIT. (Skulder)
Utelöpande sedlar.......	598,214,839	90	—	—	647,594,983	90
Postväxelräkning.......	988,723	87	—	—	1,560,374	87
Giroräkning.........	201,567,470	35	—	—	469,451,751	38
Depositionsräkning......	—	—	—	—	4,851,250	—
Upp- och avskrivningsräkning .	15,030	01	—	—	29,335	99
Lånerörelsen. Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar Beräknade räntor................	17,905 353,999	07 13	1,467 55,346	77 10	56,813	87
Utrikesrörelsen. Skuld till utländska banker......... Beräknade räntor å köpta växlar......	896,000	11	2,755,494 354,989	98 94	3,110,484	92
Upphörda lånegrenar. L&nebanksobligationer med ränta . . > » 4 » . » . . » » 3 » » . . Ej uttagna räntor på förestående obliga-tioner .....................	120,666 56,512 227 4,735	88 49 19 03	120,666 55,012 227 3,981	88 49 19 61	179,888	17
Övriga skulder. Statsverkets andel av riksbankens vinst, att utbetalas under nästkommande år ... . Pensionsfonden................. Diverse räkningar...............	7,000,000 2,146,734 5,871,382	95 69	2,306,786 13,381,764	53 89	15,688,551	42
Kapitalbalans. Grundfond.................... Reservfond ................... Reserverade medel, utgörande: återstående vinstmedel från föregående år vinst för året.................	50.000. 000 20.000. 000 2,323,560 14,523,054	78 23	50.000. 000 20.000. 000 2,846,615 10,591,866	01 31	83,438,481	32
Anm. Värdet av riksbankens fasta egen-dom samt mynt- och medaljsamling finnes ej upptaget bland tillgångar, som ingått i förestående kapitalbalans.
Summa	904,100,842	68	—	—	1,225,961,915	84
ställning den 31 december. KREDIT. För utlämnande av avbetalningslån anvisad fond......................	44,000,000				44,000,000	_
Summa	44,000,000		—	—	44,000,000	—

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vissa enligt särskilda föreskrifter inom linjen förda tillgångar
och skulder vid 1932 och 1933 års slut.

	1932		1933
	Kronor		Kronor
Tillgångar. Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-
missväxlar m. m.......................	10,814	—	9,026	40
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........	33,226	22	33,226	22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........	13,115,800	—	13,731,900	—
Summa	13,159,840	22	13,774,152	62
Fastigheten i:
Stockholm...................	4,250,000	—	4,250,000	_
Göteborg.......................	800,000	—	800,000	_
Malmö.........................	425,000	—	425,000	—
Falun.....................	170,000	—	170,000	_
Gävle.......................	200,000	—	250,000	_
Halmstad..................	375,000	—	375,000	_
Härnösand..................	144,000	_	150,000	_
Jönköping....................	115,000	_	115,000	_
Kalmar...................	350,000	—	350,000	_
Karlskrona...................	550,000	—	550,000	_
Karlstad.....................	150,000	—	150,000	_
Kristianstad......................	230,000	—	230,000	_
Linköping........................	300,000	—	300,000	—
Luleå.......................	325,000	—	325,000	_
Mariestad......................	135,000	—	135,000	_
Norrköping*) ................	—	328,200	_
Nyköping....................	322,000	—	422,000	_
Sundsvall.....................	250,000	—	250,000	_
Uppsala.........................	535,000	—	535,000	—
Visby.....................	225,000	—	275,000	_
Vänersborg.....................	250,000	—	250,000	_
Växjö....................	315,000	—	315,000	_
Örebro...................	250,000	_	250,000	_
Östersund....................	115,000	_	115,000	_
Tumba ............................	2,334,800	—	2,416,700
) Anm. Taxeringsvärde ä fastigheten i Norrköping ej åsatt den 7» 1932.
Summa	13,115,800	—	13,731,900	—
Skulder. Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr
specie på ofärgat papper.................	338,786	90	338,758	40
Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .	1,315,328	04	1,315,328	04
Lånebanksobligationer ä 4 % med ränta på ränta ....	548	08	548	08
» med 4 */a % ränta........	5,527	07	5,527	07
* » 3 % D ........	588	64	588	64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........	924	61	924	61
Realisationsobligationer med 4 / ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .	417	58	417	58
Summa	1,662,120	92	1,662,092	42

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Huvudkontorets och avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar.

	Vinst å riks-bankens eget	Vinst å av-betalnings-	Summa vinst År-	Summa vinst Åv 1QQ9
	kapital		lånefonden
	Kronor		Kronor		Kronor		Kronor
Vid huvudkontoret........	9,011,218	84	367,810	67	9,379,029	51	7,891,095	34
Vid kontoret i: Göteborg.....	91,044	29	137,983	34	229,027	63	1,829,708	68
Malmö......	180,060	73	91,654	58	271,715	31	2,180,194	81
Falun.......	—	—	56,498	32	21,042	61	53,177	28
Gävle.......	—	—	56,696	91	31,212	14	159,087	75
Halmstad ....	—	—	35,345	92	20,981	26	49,655	21
Härnösand ....	—	—	45,211	11	7,143	51	81,574	75
Jönköping ....	8,444	OO	101,135	99	109,580	54	150,723	48
Kalmar......	22,497	07	39,422	60	61,919	67	161,229	46
Karlskrona....	—	—	52,977	11	29,337	38	. 64,204	51
Karlstad.....	—	—	32,652	50	—	—	—	—
Kristianstad . . .	18,687	27	29,259	79	47,947	06	144,521	94
Linköping ....	4,642	20	75,734	54	80,376	74	191,996	64
Luleå.......	—	—	89,984	19	19,349	41	204,351	44
Mariestad ....	—	—	21,994	84	—	—	—	—
Norrköping . . .	—	—	53,937	09	33,770	23	188,056	80
Nyköping ....	—	—	33,646	60	5,952	78	54,203	88
Sundsvall ....	—	—	53,312	26	12,020	13	303,876	21
Umeå.......	—	—	78,506	64	32,560	83	143,694	49
Uppsala.....	—	—	84,125	78	79,768	99	214,968	07
Visby.......	—	—	55,529	13	51,259	05	66,562	99
Vänersborg . . .	—	—	33,385	35	7,449	98	17,254	72
Västerås.....	—	—	42,025	70	—	—	58,147	54
Växjö.......	—	—	16,923	12	—	—	22,089	88
Örebro......	15,487	96	50,538	45	66,026	41	209,263	84
Östersund ....	—	—	67,586	03	38,567	14	102,973	07
	9,352,082	91	1,803,878	56	10,636,038\|31	14,542,612	78
	å riksbankens			Nettoförlust	Nettoförlust
	eget kapital			år 1933		år 1932
Avgår förlust:

Vid kontoret i: Falun......	35,455 25,484	71	_		_	_
Gävle......	77	—	—	—	—	—	—
Halmstad ....	14,364	66	—	—	—	—	—	—
Härnösand . . .	38,067	60	—	—	—	—	—	—
Karlskrona . . .	23,639	73	—	—	—	—	—	—
■ Karlstad ....	40,367	59	—	—	7,715	09	8,688	63
	70,634 41,600	78	_	_	_	_	__	_
Mariestad ....	75	—	—	19,605	91	10,869	92
Norrköping . . .	20,166	86	—	—	—	—	—	—
Nyköping ....	27,693	82	—	—	—	—	—	—
Sundsvall ....	41,292	13	—	—	—	—	—	—
	45,945 4,356 4,270	81	_	_	_	_	_	_
Uppsala.....	79	_		_	_
Visby......	08	—	—	—	—	—	—
Vänersborg . . .	25,935	37	—	—	—	—	—	—
Västerås ....	50,977	97	—	—	8,952	27	—	—
Växjö......	24,821	85	—	—	7,898	73	—	—
Östersund ....	29,018	89	—	—	—	—	—	—
	564,095\|l6	—		44,172	-1	19,558\|55
	8,787,987 75	1,803,878	56 10,591,86631	14,523,054 23

Anni.: Bet ekonomiska resultatet av avdelningskontorens verksamhet måste ses mot
bakgrund av den under året alltmera minskade och under senare halvåret så gott som
fullständigt upphörda rediskonte ringen från affärsbankernas sida.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Bankens

styrelse.

Göta kanalverk.

Delegerade
för riksdagens
verk.

Inventeringar
vid
huvudkontoret.

Inspektioner
och
särskilda
undersökningar
vid
avdelningskontoren.

Riksbankens styrelse m. m.

§ I Under

tiden efter det val av fullmäktige, som ägt rum år 1933, och intill
utgången av samma år har någon förändring icke ägt rum inom riksbankens
styrelse.

Den av Kungl. Majit förordnade suppleanten herr Örne har under år 1933
tjänstgjort 50 dagar.

Av de utav riksdagen valda suppleanterna har under året herr Wilhelmsson
tjänstgjort lil dagar.

Herr Widell har avlidit den 9 innevarande januari; och har i anledning
härav andre suppleanten herr Nilsson inkallats att inträda såsom fullmäktig.

§ 2.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret hava fullmäktige utsett
ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1934 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk
och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.

§ 3.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1934 hava fullmäktige utsett
undertecknad Amnér och herr Widell samt sedan herr Widell avlidit undertecknad
Björnsson.

■ § 4.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
nava under år 1933 på behöriga tider ägt rum, utan att anledning till anmärkning
därvid förekommit.

§ ö.

Inspektioner av avdelningskontoren hava under år 1933 verkställts

av undertecknad Booth vid kontoren i Malmö, Mariestad och Vänersborg,

av undertecknad Amnér vid kontoren i Falun, Gävle, Härnösand och
Sundsvall,

av undertecknad Larsson vid kontoren i Göteborg, Halmstad, Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Norrköping, Nyköping, Umeå, Uppsala,
Visby, Västerås och Växjö samt

av herr Wilhelmsson vid kontoren i Karlskrona, Kristianstad, Örebro och
Östersund.

Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

§ 6.

I skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet hava fullmäktige
hemställt om utredning genom Kungl. Maj:ts försorg av frågan örn
inrättande av ett institut för viss långfristig och medellång kreditgivning.

§ 7.

Med anledning av framställning från riksgäldskontorets tjänstemannaförening
hava fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret i skrivelse den
28 juni 1933 hemställt, att Kungl. Majit måtte bemyndiga 1930 års pensionssakkunniga
att utarbeta och avgiva förslag till nya bestämmelser om pension
för personalen vid riksdagens verk.

Vid föredragning av denna framställning har Kungl. Majit funnit densamma
icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Från finansdepartementet
har under hand meddelats, dels att 1930 års pensionssakkunniga avslutat
sitt arbete, dels ock att inom departementet sådan utredning påginge, som
skulle kunna läggas till grund för pensionering även av personalen vid
riksdagens verk.

§ 8.

I utlåtande nr 18 har bankoutskottet vid 1933 års riksdag under framhållande
av behovet av en formell revision av bankoreglementet förutsatt,
att genom fullmäktiges försorg fråga örn en sådan revision gjordes till föremål
för övervägande samt att förslag i ämnet utarbetades och förelädes utskottet,
så snart sådant lämpligen kunde ske. Utskottet har i detta sammanhang
vidare anfört, att jämväl frågan örn en överarbetning av riksbankslagen
och ansvarighetslagarna torde vara förtjänt av övervägande.

Med anledning härav verkställes för närvarande överarbetning av såväl
bankoreglementet och riksbankslagen som ansvarighetslagarna. Förslag i
ämnet torde kunna framläggas till behandling av årets riksdag.

I samband härmed komma fullmäktige att föreslå vissa sakliga ändringar
i nämnda författningar.

Sedan dessa förslag behandlats av riksdagen, torde fullmäktige finna anledning
att till riksdagen inkomma med förslag till vissa ändringar i gällande
avlöningsbestämmelser för riksbanken.

§ 9.

I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1933 följande
förändringar ägt rum:

Vid kontoret i Göteborg har tredje suppleanten vice verkställande direktören
Rolf Forshell på begäran entledigats; och har till tredje suppleant i
hans ställe utsetts direktören Alfred Kollberg.

Vid kontoret i Malmö har verkställande styrelseledamoten John Berling
från och med den 1 oktober 1933 beviljats avsked med pension; och har

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 8 sami. Nr I. 3

Ang. inrättande
av institut
för
viss kreditgivning.

Ang. revision
av pensionsbestämmelserna
vid
riksdagens
verk.

Ang. revision
av
bankoregiem
entet m. m.

Styrelserna
för avdelningskontoren.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

till verkställande styrelseledamot i hans ställe utsetts kamrern vid kontoret
Harald Svensson. Vidare hava ledamöterna i styrelsen direktören August
Johansson och disponenten Oscar Ohlson avlidit. Till ledamöter efter dem
hava utsetts suppleanterna sekreteraren i Skånes handelskammare Malte
Ström och redaktören Nils Lindberg. Därjämte hava till suppleanter i nu
angiven ordning utsetts förutvarande suppleanten direktören Harald Evers
samt godsägaren Alexander Weibull och överförmyndaren i Malmö Jöns
Petter Berglund.

Vid kontoret i Gävle har andre suppleanten ingenjören Erik Nordström
på begäran entledigats; och har till andre suppleant i hans ställe utsetts
grosshandlaren Nils Fredrik Kjellerstedt.

Vid kontoret i Jönköping har ordföranden i styrelsen fabriksidkaren Josef
Eklöf avlidit; och har till ledamot efter honom förordnats förste suppleanten
landskamrern Johan Wallinder. Till förste suppleant har utsetts förutvarande
andre suppleanten grosshandlaren Alfred Björk och till andre suppleant
förutvarande tredje suppleanten ordföranden i Jönköpings drätselkammare Carl
Gustafsson.

Vid kontoret i Luleå har vice ordföranden i styrelsen grosshandlaren Jonas
Sjölin på begäran entledigats; och har till ledamot efter honom förordnats
förste suppleanten landskamrern Adolf Holm.

Vid kontoret i Norrköping har tredje suppleanten direktören Gunnar Bergvall
på begäran entledigats; och har till tredje suppleant i hans ställe utsetts
advokaten Ragnar Nordström.

Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren år
1934 hava förordnats samma personer, som vid 1933 års slut voro därtill
förordnade, med följande undantag och förändringar:

Vid kontoret i Göteborg har verkställande styrelseledamoten Carl Nordenbergs
förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till
verkställande styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats verkställande
styrelseledamoten vid kontoret i Orebro Ernst Falk.

Vid kontoret i Luleå har verkställande styrelseledamoten Thure Isakssons
förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till verkställande
styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats kamrern i
22:a lönegraden vid avdelningskontoren Magnus Nordström. Till tredje
suppleant har utsetts landssekreteraren Ragnar Sundberg.

Vid kontoret i Mariestad har till ledamot i stället för häradsskrivaren
Gustaf Holmlund utsetts landskamrern Elias Brandel.

Vid kontoret i Norrköping har till ledamot i stället för vice häradshövdingen
Gustaf Carlson utsetts förutvarande tredje suppleanten advokaten
Ragnar Nordström. Till tredje suppleant har utsetts disponenten Ludvig
Bergvall.

Vid kontoret i Örebro har verkställande styrelseledamoten Ernst Falks
förordnande begränsats till och med den 31 mars 1934; och har till verk -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

ställande styrelseledamot för återstoden av samma år förordnats verkställande
styrelseledamoten vid kontoret i Luleå Thure Isaksson.

Vid kontoret i Östersund har till tredje suppleant utsetts handelsföreståndaren
Olof Petter Olsson.

§ 10.

På framställning av telegrafstyrelsen hava fullmäktige medgivit, att för
utvidgning av telegrafverkets station i Luleå vissa ändringar genom telegrafstyrelsens
försorg och på dess bekostnad må utföras i verkets lokaler
inom riksbankens därvarande byggnad, under förutsättning att telegrafverket
bekostade jämväl de reparationer inom bankens lokaler, som möjligen kunde
betingas av ändringar exempelvis i vatten-, avlopps- eller elektriska ledningar.

§ 11.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse till fullmäktige framhållit, att för beredande
av utvidgade lokaler åt postkontoret i Visby det för statsverket
vore fördelaktigast och därför föreslagit, att postverket finge övertaga de
lokaler inom riksbankens därvarande byggnad, som nu disponeras av bankens
avdelningskontor.

Generalpoststyrelsen har därför anhållit örn meddelande, huruvida fullmäktige
ansåge sig kunna biträda detta förslag örn avyttrande till postverket
från lämplig tidpunkt av ifrågavarande byggnad och vilket pris riksbanken
i så fall skulle betinga sig.

I anledning härav hava fullmäktige uppdragit åt direktionen att utreda
frågan örn avyttrande till postverket av ifrågavarande byggnad ävensom förhandla
med generalpoststyrelsen.

Sedan denna utredning slutförts, komma fullmäktige att hos bankoutskottet
göra den framställning i ämnet, vartill omständigheterna må föranleda.

§ 12.

Vid avdelningskontoret i Linköping har under augusti 1933 upptäckts ett
flertal förfalskningar och tillgrepp, begångna av kammarskrivaren I. Gjerstad
och registratorn A. Ekberg; och hava dessa jämte det de avsatts från sina
tjänster i riksbanken ådömts ansvar och ersättningsskyldighet.

För att i möjligaste mån förekomma ett återupprepande av brottsliga
handlingar av ifrågavarande slag hava vissa skärpta kontrollföreskrifter utfärdats.

§ 13.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.

Ang. ändringsarbeten
i telegraflokalerna
inom
riksbankens
fastighet i
Luleå.

Ang. fråga
om försäljning
till
postverket
av riksbankens
fastighet
i Visby.

Ang. skärpta
kontrollföreskrifter

i anledning
av förfalskningar
m. m.

Kassainventeringar
vid
Tumba bruk.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Av- och ti/lträdessyn
å
Lil/-Tumba.

Berättelser
äng. avdelningskontoren.

§ 14.

Sedan arrendet å egendomen Lill-Tumba överlåtits till förutvarande arrendatorn
C. G. E. Anderssons änka Maria Wilhelmina Andersson, har laga avoch
tillträdessyn den 24 juli 1933 förrättats å egendomen.

§ 15.

Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1933 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1932.

I fråga örn avdelningskontoret i Malmö är framställning gjord örn avskrivning
av viss inom linjen förd fordran. Denna framställning har i vanlig
ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna; och hava fullmäktige
för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordran
avskrives.

Stockholm den 13 januari 1934.

ADOLF af JOCHNICK.

Ivar Rooth. A. Amnér.

Viktor Larsson. Martin Fehr. Edv. Björnsson.

Carl Törnebladh.

Stockholm 1934, Ivar Hceggströms Boktryckeri A. B.

840074