Bankoutskottets Memorial N:o 9 (Betänkande 1890:Bu9 bu)

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 21 mars 1890, kl. 1 e. m.

Memorial, i fråga om användandet af riksbankens vinst för
år 1889.

Jemlikt föreskrift i § 1 af den för bankoutskottet gällande instruktion
har utskottet att till Riksdagen afgifva utlåtande och förslag om
användandet af den under år 1889 å riksbankens rörelse upplupna
vinst, hvilken, enligt hvad redan förut blifvit Riksdagen meddeladt,
uppgår till ett belopp af 2,621,725 kronor 81 öre.

Vid fullgörande af detta sitt åliggande har utskottet haft att taga
i öfvervägande dels Kongl. Mapts i dess till Riksdagen aflåtna proposition
om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning, att af
riksbankens vinst för nämnda år måtte för statsverkets ändamål anvisas
1,300,000 kronor, dels 2:ne inom Andra Kammaren väckta och
till utskottet hänvisade motioner, n:o 29 af herr J. Ericsson i Norrby
med flere och n:o 158 af herr N\ S. Håkansson, hvilka båda motioner
innefatta hemställan att hela bankovinsten för år 1889 måtte blifva
bibehållen åt riksbanken.

Uti ett af bankofullmägtige i ämnet afgifvet yttrande hafva desse
erinrat om den vid åtskilliga föregående tillfällen uttalade, af bankoutskottet
och Riksdagen i allmänhet gillade åsigt om lämpligheten af
eii sådan grund för fördelningen af den å bankens rörelse uppkommande
vinst att, derest ej särskilda, vigtiga skäl och omständigheter
förelåge af beskaffenhet att föranleda till annat beslut, hälften af densamma
i jemnadt, tal tillfölle statsverket och det öfriga riksbanken, i

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

enlighet med hvilken åsigt, och då hvarken nuvarande förhållanden
eller hvad motionärerna till stöd för sin hemställan om bibehållande
åt riksbanken af hela nu ifrågavarande vinst anfört syntes gifva särskild
anledning till frångående af nämnda fördelningsgrund, fullmägtige
för sin del tillstyrkte att, i öfverensstämmelse med Kongl. Majrts förslag,
af bankovinsten för år 1889 ett belopp af 1,300,000 kronor måtte
öfverlemnas till statsverket och återstoden eller 1,321,725 kronor 81 öre
i riksbanken bibehållas.

Från den tid riksbanken inrättades har det varit ett af dess i lag angifna
ändamål att i egenskap af allmän statsanstalt af den genom bankens
verksamhet uppkommande vinst bereda en tillgång för allmänt gagn,
och den åsigt bär gjort sig gällande, att riksbanken bör till sin principal,
staten, likasom de enskilda bankerna till sina delegare, afstå en
del af sin vinst, när densamma ej för särskilda, bestämda behof i sin
helhet erfordrades för bankens egen räkning. I enlighet härmed och
sedan förut ofta förekommit skiljaktiga meningar och beslut angående
den andel, som sålunda borde tilldelas staten, har under de senast
förflutna 15 åren Riksdagen, med undantag endast vid 2:ne tillfällen,
då till följd af bland annat tillämnade större byggnadsföretag för riksbankens
räkning hela vinsten för densamma bibehölls, tillerkänt statsverket
hälften af bankovinsten i jemnadt tal. Utan särdeles vigtiga
skäl synes man ej böra frångå den grundsats, som Riksdagen kan sägas
sålunda hafva sökt genomföra i fråga om eu viss bestämd fördelning
af omförmälda slags medel. Riksbanken har ej för något särskildt
ändamål behof af hela 1889 års vinst, och hvad beträffar motionärernas
önskan att bereda medel för ytterligare utvidgning af riksbanken
medelst nya afdelningskontor, så äro, om sådan utvidgning skulle redan
under innevarande år anses böra ske, riksbankens tillgångar, förutom
eu till högst betydligt belopp uppgående obegagnad sedelutgifningsrätt,
för dylikt ändamål fullt tillräckliga äfven utan att dervid nu
ifrågavarande bankovinstmedel tagas i beräkning. Med afseende härå,
och då, om ock till följd af redan fattade beslut det belopp, som
blifvit föreslaget att till statsverket öfverlemnas, ej ovilkorligen är för
statregleringens genomförande erforderligt, det onekligen dock alltid
torde vara för statsverket af gagn och vigt att erhålla bidrag till blifvande
utgifter samt till minskande af statens upplåning eller till ökad
amortering af dess skulder samt derjemte under nuvarande förhållanden
riksbanken torde hafva större svårighet än staten att finna en
fördelaktig användning för medlen i fråga, har utskottet ansett sig
Bih. till Riksd. Prof. 1890. 6 Sami. 4 Haft. 2

JBarikoutskottets Memorial N:o 9.

böra, i öfverensstämmelse med Kongl. M aj ds proposition och på sätt
fullmägtige enhälligt tillstyrkt, hos Riksdagen föreslå,

l:o.

att af riksbankens under år 1889 upplupna vinst
ett belopp af 1,300,000 kronor öfverlemnas till statsverket,
samt återstoden, 1,321,725 kronor 81 öre, i
riksbanken bibehålies.

Beträffande tiden för aflemnande till statsverket af berörda 1,300,000
kronor får utskottet derjemte, i likhet med hvad under åtskilliga föregående
år i sådant hänseende föreslagits och af Riksdagen beslutats,
hemställa,

2:o.

att statsverkets andel af bankovinsten för år
1889 skall af fullmägtige i riksbanken tillhandahållas
statskontoret och utgå med en fjerdedel under loppet
af hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober
år 1891.

Stockholm den 21 mars 1890.

På utskottets vägnar:

PER SAMZELIUS.

Reservation:

af herrar Hörnfeldt, Dahn, Hansson, O. Andersson, Ljungman, Norrby
och Svenson, hvilka anfört:

»Då enligt vår åsigt något statsverkets behof af andel i riksbankens
vinstmedel för nästlidna år synbarligen icke förefinnes, samt i
öfrigt intet fullgiltigt skäl kunnat anföras mot att icke Riksdagen

jBankoutsTiottets Memorial N:o 9.

äfven i år bör frångå den eljest såsom regel sedan 1875 följda grundsatsen
om fördelningen af riksbankens vinstmedel mellan statsverket
och riksbanken med ungefär hälften åt hvardera för att i stället,
i öfverensstämmelse med hvad åren 1886 och 1888 beslöts, bibehålla
samma vinst hel och hållen åt riksbanken, få vi härmed anföra vår
från utskottets flertals afvikande mening under yrkande,

att riksbankens vinst för nästlidna år, uppgående
till 2,621,725 kronor 81 öre, må i sin helhet för
riksbankens räkning bibehållas.