Bankoutskottets Memorial N:o 3 (Betänkande 1896:Bu3 bu)

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

N:o 3.

Ank. till Eiksd. kansli den 22 februari 1896, kl. 1 e. m.

Memorial, angående personlig löneförhöjning åt förvaltaren vid
Tumba bruk J. T. Fiebelkorn.

I eu till bankoutskottet stäld ansökning har förvaltaren vid Tumba
bruk Johan Theodor Fiebelkorn hemstält, att honom måtte beredas ett
personligt lönetillägg å 1,000 kronor; och hafva fullmägtige i riksbanken,
med öfverlemnande af ansökningen, anfört:

»I anledning af berörda ansökan, som härhos bifogas och hvaröfver
fullmägtige jemlikt bestämmelserna i § 50 af bankoreglementet
hafva att till utskottet afgifva utlåtande, få fullmägtige till en början
erinra, att bemälde förvaltares aflöning för närvarande, jemlikt beslut
vid 1892 års riksdag, utgör i lön 8,000 kronor och i tjenstgöringspen71
in gar 1,000 kronor samt dessutom 20 famnar ved äfvensom trädgårdsoch
åkerjord, omfattande tillsammans omkring 2 hektar. Den närmast
förut varande förvaltaren åtnjöt i enlighet med bestämmelserna vid
1857—1858 samt 1859—1860 årens riksdagar ett kontant belopp motsvarande
3,150 kronor samt åtskilliga naturaförmåner, som sedermera
eller år 1874 uppskattades till 1,000 kronor. Härförutom åtnjöt han
fri bostad samt egde äfven fritt förfoga öfver trädgårds- och planteringsland,
som, då under nu senast förflutna åren en del deraf användts
till plats för nya arbetarebostäder vid bruket, till arealen något öfversteg
hvad för närvarande är till förvaltaren upplåtet. Derjemte erhöll
förre förvaltaren J. Samzelius år 1874, då han tjenat bruket i 21 år,

Bankoutskottets Memorial N:o 3.

ett personligt lönetillägg af 800 kronor om året, hvarigenom hans inkomster
från bruket, oafsedt förmånen af fri bostad och ofvannämnda
jordareal, beräknades till kronor 4,950.

På sätt bruksförvaltaren i sin nu förevarande framställning antydt,
bar brukets rörelse sedan hans tillträde af befattningen och efter vidtagande
af omfattande nybyggnader och ändringsarbeten i ganska väsentlig
mån tillvuxit och i sammanhang dermed äfven den vinst, bruket
lemnat, betydligt ökats. Sålunda utgjorde medelvärdet af brukets tillverkningar
under tioårsperioden 1885—1894 något mer än 151,000
kronor mot 108,000 kronor under åren 1864—1873, hvaraf på tillverkningar
för riksbankens egen räkning kan antagas belöpa omkring
75,000 kronor för år under båda tidsperioderna, utvisande, att afsättningen
af brukets alster till andra än riksbanken under senare tider
varit i betydligt stigande; och sistlidet år uppgick värdet af brukets
levereringar till banken och andra kunder till ett sammanlagdt belopp
af kronor 237,471: 72, hvaraf för riksbankens egen räkning 76,900
kronor. Hvad vinsten beträffar har densamma från att under åren
1864—1873 eller de 10 år, som närmast föregingo det, då det personliga
lönetillägget till närmast föregående förvaltare beviljades af
Riksdagen, hafva i medeltal för år utgjort 27,098: 90 kronor, nu så
vuxit, att den i årligt medeltal för de 10 åren 1885—1894 utgjort
38,465: 68 och för de 5 åren 1890 — 1894, under hvilka dock ett vinstmedlen
fråndraget belopp af tillsammans 81,247 kronor användes för
ny- och tillbyggnader vid bruket, 49,293: 10 kronor samt under nästlidet
år öfver 100,000 kronor.

Under dessa förhållanden och då den nuvarande förvaltaren, som
erhöll förordnande på befattningen den 25 februari 1875 och befordrades
till densamma den 7 september 1876, sålunda tjenat bruket ungefär
lika länge som företrädaren, när denne erhöll löneförbättring, vill det
ock synas vara billigt, att han efter samma tid tillförsäkras enahanda
inkomster, synnerligast som fullmägtige kunna vitsorda hans nitiska
och förtjenstfulla verksamhet. På grund häraf och då i fråga om den
form, hvari löneförbättringen skulle utgå, fullmägtige, i enlighet med
sin till bankoutskottet vid 1892 års riksdag 1 framställning om reglering
af aflöningsförhållandena vid Tumba uttalade åsigt, fortfarande anse,
att ålderstillägg i vanlig mening ej böra tilldelas brukets tjenstemän
såsom varande tillsatta endast på förordnande tills vidare, hafva fullmägtige,
jemväl med hänsyn till hvad föreståndare för enskilda industriella
anstalter nu för tiden erhålla i aflöning, funnit sig böra tillstyrka, att ett
personligt lönetillägg af 1,000 kronor om året måtte förvaltaren Fiebel -

Bankoutsliottets Memorial N:o 3.

korn tilldelas, att af honom åtnjutas från och med innevarande års
början.»

På grund af hvad sålunda anförts till stöd för framställningen får
utskottet, med afseende på förvaltaren Fiebelkorns långvariga tjenstetid
och det förtjenstfulla sätt, hvarpå han skött sin befattning, hemställa,

att Riksdagen må bevilja förvaltaren vid Tumba
bruk, Johan Theodor Fiebelkorn, ett personligt lönetilllägg
af 1,000 kronor om året, räknadt från innevarande
års början.

Stockholm den 21 februari 1896.

På bankoutskottets vägnar:
O. R. THEMPTANDER.

liih. till Riksd. Prot. 189G. G Sami. 1 A/d. 2 Haft.