Bankoutskottets Memorial N:o 2 (Betänkande 1890:Bu2 bu)

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

N:o 2.

Ankom till Riksd. kansli den 18 februari 1890 kl. 2 e. m.

Memorial angående verkstad granskning af riksbankens styrelse
och förvaltning.

Jemlikt föreskrift i § 4 af den för Riksdagens bankoutskott gällande
instruktion har utskottet att verkställa undersökning och granskning
af riksbankens tillstånd samt huru densamma styrd och förvaltad
blifvit, dervid utskottet åligger att med synnerlig uppmärksamhet följa
de fullmägtiges åtgärder, som afse metalliska kassans upprätthållande
samt myntutvexlingens fortgång och bestånd.

För fullgörande af detta åliggande har utskottet tagit kännedom
om dels fullmägtiges allmänna och särskilda protokoll för tiden från
och med den 15 januari 1889, intill hvilken dag ansvarsfrihet blifvit
fullmägtige för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad,
och till innevarande riksdags början, dels af de berättelser rörande
riksbankskontorens förvaltning under år 1888, som de sistlidne
år af Riksdagen utsedde revisorer af riksbankens hufvud- och afdelningskontor
afgifvit, dels ock af fullmägtiges i utskottets memorial n:o 1
till Riksdagen öfverlemnade berättelse jemte till utskottet inkomna berättelser
från styrelserna för afdelningskontoren beträffande dessas rörelse
och förvaltning under år 1889; och får utskottet, efter att numera
hafva fullbordat den sålunda föreskrifna granskningen, härmed,
sin instruktion likmätigt, i ämnet till Riksdagen afgifva berättelse.

Hvad härvid först beträffar riksbankens metalliska kassa, dertill
räknas inom landet befintligt, banken tillhörigt guldmynt och omyntadt
guld samt silfvermynt, pregladt i enlighet med 1873 års myntkonvention,
utgjorde nämnda kassa i dess helhet vid 1889 års ingång
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 6 Sami. 1 Afd. 2 Raft. 1

Banlioutslwttets Memorial N:o 2.

17,24 millioner kronor. Under de första 4 månaderna af året steg densamma
i allmänhet och höll sig i medeltal vid omkring 17,8 9 millioner,
hvarefter och med anledning af dess nedgående fullmägtige i maj
och juni månad från England indrog guld i plants till värde motsvarande
150,000 tf, genom hvilken åtgärd kassan den 22 juni uppgick
till sitt högsta belopp för året eller 19,9 7 millioner. Redan under de
närmast derefter följande veckorna minskades emellertid denna ånyo
med mer än 1,5 million, till följd hvaraf och då metalliska kassan vid
medlet af oktober än vidare sjunkit och utgjorde föga mer än 17 millioner
kronor, ytterligare indragning af guld befans vara af behofvet
påkallad; och hitkom efter reqvisition från London sådant i början af
november till ett värde af omkring 50,000 £. Hufvudsakligast härigenom
uppbragtes kassan, så att densamma den 23 november steg till
18,2 7 millioner men nedgick derefter ånyo något och motsvarade vid
årets slut 17,94 millioner kronor.

Det uti ifrågavarande kassa ingående guldförrådet har under år
1889 vexlat mellan högst 18,0 5 millioner den 22 juni och lägst 15,20
millioner kronor den 30 april, då metalliska kassan tillsammans utgjorde
17,6 9 millioner kronor, hvadan äfven vid detta tillfälle, likasom
under hela året, föreskriften i § 6 af reglementet att guldkassan skall
svara mot minst -f-delar af kassan i dess helhet varit iakttagen.

Tillgången i skandinaviskt guldmynt, som vid årets början uppgick
till 8,41 och vid årets slut till 9,8 0 millioner kronor, har vexlat
mellan högst sistnämnda belopp och lägst 8,05 millioner den 30 april.
Då från myntverket under år 1889 till riksbanken lemnats myntadt
guld för 4,025,000 kronor, men, sådant oaktadt, behållningen vid årets
slut endast var 1,39 million kronor större än vid dess ingång, har följaktligen
den allmänna rörelsens behof af guldmynt under året med
2,6 3 millioner kronor öfverstigit hvad som annorledes än genom utmyntning
influtit i riksbankens kassor. I dylikt guld har till Norge
remitterats ett sammanlagdt belopp af 1,600,000 kronor, hvaremot under
sistlidne år direkt utbetalning till Danmark af mynt ej förekommit. Af
silfvermynt, pregladt enligt 1873 års myntlag och som efter tillämpning
af bestämmelserna i 1887 års bankoreglemente till hela sitt nominella
värde inräknas i metalliska kassan, var riksbankens tillgång
under ifrågavarande år störst den 30 april, då förrådet uppgick till
nära 2,5 millioner kronor; efter hvilken tidpunkt dels genom försändning
till Köpenhamn och Kristiania för utbyte mot annan valuta af
danskt och norskt silfvermynt för ett sammanlagdt belopp af 600,000
kronor, dels ock hufvudsakligast genom de betydliga uttag af dylikt
mynt, som myntverket gjorde med anledning af till detsamma från

Bankoutslcottets Memorial N:o 2.

landsorten ingångna reqvisitioner, behållningen minskades så att densamma
i början af november föga öfversteg 1 million kronor; och hade
intill slutet af året förrådet, oaktadt från myntverket skedde levereringar
af nytt mynt, ej ökats med mer än 200,000 kronor eller till 1,2
millioner kronor, hvaruti ingick danskt och norskt mynt för i jemnadt
tal 230,000 kronor.

Riksbankens fordringar i löpande räkning hos bankinrättningar
eller handelshus å utrikes ort hafva under år 1880 undergått högst
betydliga vexlingar. Från att vid årets början belöpa sig till 14,4
millioner stego de den 9 mars till 17,9 8, varierade derefter under följande
2:ne månader mellan nämnda belopp och 12,2 7 millioner, som
de utgjorde den 11 maj, då dessa fordringar på en vecka sjönko med
3,4 6 millioner, hufvudsakligast föranledt genom Iiqvider för riksgäldskontorets
räkning. Sedermera höllo de sig mellan högst 9,4 5 den 31
maj och lägst 4,6 2 millioner den sista november, hvarefter desamma
vid nästa veckoafslutning minskades så, att i stället för behållning
riksbanken den 7 december egde en skuld af 16,000 kronor, som den
14 i samma månad var ökad till 186,000 kronor. Denna skuld betäcktes
dock snart genom remitterande af vexlar ur portföljen, hvarjemte
riksbanken bereddes tillfälle att få köpa vexlar i förnämligast
£ och riksmark, så att vid årets slut banken hade en tillgång i
fordringar å löpande räkning på utrikes ort af 3,4 millioner. Anledningarne
till minskningen af dessa tillgångar äro hufvudsakligast att
finna i affärsförhållandena med Danmark, som, ofta af ganska oberäknelig
art, under ifrågavarande år varit mer än vanligt vexlande, synnerligast
vid tidpunkten för de så kallade terminerna, då krediter skola
betäckas och andra Iiqvider vara fullgjorda. Detta i förening med dels
konvertering af ett svenskt, i tyskt mynt stäldt lån, som i anseende
till dåvarande höga kurs på riksmark till en stor del betalades med
kronor på Danmark, dels ock inköp från utlandet af svenska obligationer
å ej obetydliga belopp för bland andra postsparbankens räkning,
verkade derhän, att vid årets slut nationalbanken i Köpenhamn egde
tillgodohafvande hos riksbanken till belopp af något mer än 6,800,000
kronor. Genom trasseringar af och utbetalningar för nationalbanken
äfvensom genom försäljning i Köpenhamn af vexlar för omkring 100.000
£ har dock förhållandet i början af detta år så väsentligt ändrat
sig att, om man sammanräknar tillgångarne i kronor å Danmark och
Noi''ge, riksbanken enligt eu för tiden intill den 11 dennes lemnad uppgift
hade fordran i dylikt mynt för sammanlagdt kronor 664,827: 22
utan att härvid guldmyntskassan behöft anlitas; och har sålunda den
mellan de skandinaviska ländernas nationalbanker ingångna öfverens -

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

kommelse om öppnande för hvarandra af särskilda räkningar för att
medelst anvisningar å desamma verkställa liqvider och förebygga penningeförsändelser
visat sig vara af väsentligt gagn och väl uppfylla
dermed afsedt ändamål.

Sammanräknas de tillgångar, å hvilka riksbanken enligt § 5
mom. 1 i bankoreglementet eger utgifva sedlar, nemligen metalliska
kassan, på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande
mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld äfvensom på utrikes
ort å löpande räkning innestående medel, befinnas desamma, som
vid årets början utgjorde 31,63, hafva varit högst den 9 mars vid 35,81
millioner och lägst den 14 december vid 17,9 9 millioner, hvarefter de
under återstoden af året ökades med omkring 3,4 millioner samt uppgingo
den 31 december till 21,35 millioner kronor.

Utöfver nyssnämnda tillgångar eger riksbanken utgifva sedlar å
högst 45 millioner kronor under vilkor dels att hvad sålunda i rörelsen
utlemnas betäckes af motsvarande belopp i lätt säljbara utländska statspapper,
å utländsk börs noterade inhemska obligationer samt vexlar,
betalbara inom eller utom landet, dels ock att, när fråga är om ett
sedeibelopp, öfverstigande 35 millioner kronor, metalliska kassan utöfver
dess minimum, 15 millioner kronor, utgör minst 30 procent af
hvad i sedlar utlemnas. Denna sedelutgifningsrätt uppgick under hela
maj—augusti månader och största delen af december månad samt vid
tre andra veckoafslutningar till högsta beloppet eller 45 millioner kronor
och har i öfrigt vexlat mellan 41,97 millioner den 19 oktober och
44,9 6 millioner den 30 april samt var vid årets slut beräknad till 44,8 2
millioner kronor. Af nyssnämnda valutor, som enligt § 5 mom. 2 af
bankoreglementet få tjena till betäckning för riksbankens utelöpande
sedlar, har under året tillgången i utländska oremitterade vexlar skiftat
mellan ett belopp af lägst 3,34 millioner den 23 mars och högst 17,51
millioner den 31 oktober samt motsvarade vid årets slut 16,4 7 millioner
kronor. Äfven behållningen i inhemska obligationer noterade å utländsk
börs har, på sätt redan af den vid utskottets memorial n:o 1 fogade berättelse
kan inhemtas, genom inköp under året undergått väsentliga förändringar,
så att, då riksbanken vid årets början egde sådana obligationer
för 9,7 5 millioner, beloppet vid årets slut ökats till 14,18 millioner
kronor. Likaså har tillgången i utländska statspapper stigit från 7,61
millioner till 8,4 4 millioner kronor. Deremot har beloppet af vexlar,
betalbara inom landet, varit temligen lika under året och varierat endast
mellan 22,85 och 20,52 millioner kronor; uppgående vid årets slut
samtliga nu ifrågavarande till betäckning af sedelskulden afsedda valutor
till ett sammanräknadt belopp af 61,43 millioner kronor.

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Riksbankens skuld för utelöpande sedlar, som vid 1889 års början
var beräknad till 44,19 och vid årets slut till 43,8 4 millioner kronor,
har under året varit högst den 30 september vid 45,7 5 millioner och
lägst den 13 april vid 35,32 millioner kronor. Den obegagnade sedelutgifningsrätten
åter har under året i medeltal uppgått till 31,7 5 millioner
och vexla! mellan 22,31 millioner och 42,7 2 millioner kronor samt
belöpte sig den 31 december till 22,3 3 millioner kronor. Vid samma
tidpunkt motsvarade sådana riksbankens å vista förbindelser, som intill
medlet af år 1887 inräknades i riksbankens sedelskuld eller den så
kallade sedelstocken, nemligen på folioräkningar innestående medel samt
utelöpande postvexlar, ett sammanlagdt belopp af nära 13 millioner
kronor, och betydelsen af de förändrade grunderna för riksbankens sedelutgifningsrätt
visar sig, vid jemförelse med de förut för densamma
gällande bestämmelser, enligt hvilka, om dessa skolat tillämpas vid beräknandet
af ställningen den 31 december, sedelutgifningsrätten under
i öfrigt oförändrade förhållanden då skulle hafva varit öfverskriden med
omkring 370,000 kronor, i stället för att riksbanken nu, såsom nyss
nämndes, egde obegagnad sådan till belopp af mer än 22 millioner
kronor.

Riksbankens utländska affärer, hvilkas omfattning år 1888 voro
väsentligt större än under näst derförutgångna år, hafva under år 1889
ytterligare vunnit i betydenhet. Yexelköpen och dermed jemförliga
transaktioner hafva nemligen sistnämnda år uppgått till ett bokfördt
belopp af 115,48 millioner och försäljningarne till 121,19 millioner
kronor eller tillsammanlagdt 236,6 7 millioner mot respektive 108,07,
101,4 2 och 209,4 9 millioner under förstnämnda år.

Denna vexelhandel har hufvudsakligast egt rum vid riksbankens
hufvudkontor. Härförutom har såsom förut endast 2:ne kontor, nemligen
de i Göteborg och Malmö, deltagit uti ifrågavarande slags affärer.
Vid det förra köptes under år 1889 utrikes vexlar för £ stg 251,743: 2.6,
rmk 1,059,184: 90, frcs 1,167,751: 45, floriner 10,650: 88 och kronor
278,675: 5 9, motsvarande i svenskt mynt tillsammans kronor 6,597,878:54,
och såldes sådana för £ stg 62,236: 13.7, rmk 667,073: 08, frcs
180,516:57 och kronor 22,754: 24 å Köpenhamn samt kronor 297,691: 45
å Kristiania, eller i svenskt mynt sammanlagdt kronor 2,174,003: 20,
hvaremot under år 1888 vexelköpen vid samma kontor utgjorde i rundt
tal 7,36 millioner och vexelförsäljningarne 1,86. Yexelköpen vid kon -

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

toret i Malmö, som under år 1888 omfattade allenast ett belopp af
något mer än 366,000 kronor, har under sistförflutna år varit blott obetydligt
större, i det desamma afsett £ 7,300, rmk 32,190: 4 4, danska
kronor 223,690: 37 och norska kronor 3,947: 97, eller tillsammans i
svenskt mynt kronor 387,891:88, hvarjemte vid kontoret invexla!^ eller
inlösts:

danska sedlar till belopp af................................... kronor 1,473,800

å vista anvisningar, betalbara i Köpenhamn, å „ 48,000

och norska sedlar...................................................... „ 295,200

samt å vista anvisningar, betalbara i Kristiania, å „ 55,000

På sätt i fullmägtiges till utskottet afgifna och Riksdagen redan

meddelade berättelse är omförmäldt, har afdelningskontoret i Malmö,
som hittills ej egt sälja vexlar i utländskt mynt, från innevarande års
början fått sig under vissa vilkor och å begränsadt belopp beviljad
trasseringsrätt å Köpenhamn, Kristiania, Hamburg, London och Paris,
af hvilken rätt kontoret, enligt hvad utskottet inhemtat, redan ehuru
naturligtvis ännu i mycket inskränkt mån kunnat begagna sig.

Vinsten å utrikes vexelrörelsen utgör för år 1889 482,162 kronor
44 öre. Om såsom förlag för denna rörelse anses sammanlagda beloppet
af behållningarne å utrikes ort och oremitterade vexlar, i medeltal
för året uppgående de förra till 6,971,000 och de senare till 9,914,000
eller tillsammans 16,885,000 kronor, utgör berörda vinst 2,8 6 procent
af rörelsekapitalet.

För tillökningen under året af riksbankens tillgångar i in- och
utländska obligationer linnes redogörelse lemnad i sist församlade
revisorers berättelse angående riksbanken, men utskottet har likväl ansett
sig böra för Riksdagen något närmare omförmäla hithörande affärer,
med förbigående dock af hvad som angår köp och inlösen af åtskilliga
brandstodsbolags obligationer, hvilka egentligen ej torde vara att hänföra
till ifrågavarande tillgångar, utan snarare att betrakta såsom lån
mot hypotek.

Hvad härvid först beträffar köp af obligationer, tillhörande ett
under sistlidna år utbjudet Italienskt jernvägslån å 366,350,000 lire,
fick riksbanken genom Norddeutsche bank erbjudande att deltaga i teck -

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

ningen af detsamma, som är stäldt att återbetalas genom utlottning
under 90 år från 1896 och löper med 3 procents ränta, betalbar i lire,
francs, £ eller tyska riksmark. Då ifrågavarande slags obligationer,
såsom garanterade af Italienska staten, torde få anses vara af
god beskaffenhet och innebära nöjaktig säkerhet samt kursen å dem
vore ganska fördelaktig, enär, efter afdrag för belöpande inkomstskatt,
utgörande något öfver 14 procent af kupongen, obligationerna det
oaktadt beräknades lemna en ränteafkomst af 4,35 procent, beslöto fulira
ägtige i februari månad teckna riksbanken för ett nominelt belopp af
2 millioner lire, hvilket ock erhölls till kurs af 58,6 procent och betalades
i riksmark, efter beräkning af 100 lire för 80 mark, med riksmark
937,600, hvartill kom för upplupen ränta rmk 7,333: 33. Inköpspriset
å dessa obligationer blef i svenskt mynt kronor 829,776, till
hvilket belopp de ock äro bokförda.

Vidare inköpte riksbanken i februari och mars månader dels Allmänna
hypoteksbankens 3 i procents obligationer af 1886 i riksmark
och kronor samt af 1889 i kronor å sammanlagdt nominelt 2,285,800
kronor till pris af 97 procent, dels ock Svenska statens 3 \ procents
obligationer af år 1886 i riksmark å nominelt 1,100,000 mark, att betalas
till pari och i kronor efter den i obligationerna angifna kurs af
8 kronor = 9 riksmark, hvarjemte riksbanken i utbyte mot till betalning
förfallna riksgäldskontorets obligationer af 1872 års lån till pari öfvertog
3,6 obligationer å 912,000 kronor samt dessutom i juli månad genom
direkt inköp från nämnda kontor erhöll sistnämnda slags obligationer
å nominelt 400,000 kronor till kurs af 100 f procent.

Slutligen har riksbankens obligationstillgång under året vunnit
tillökning genom inköp af Allmänna hypotekskassans för Sveriges
städer 3 i procents obligationer af 1888 å nominelt 194,800 kronor,
äfvensom af Stockholms Iutecknings-garantiaktiebolags 3 £ procents
obligationer af 1889 å 594,000 kronor, af hvilka de förra betalades
efter ett pris af 95 procent och de senare efter 96 \ procent.

Beträffande riksbankens upplåningsrörelse under nästlidna år har
utskottet velat meddela:

att de på upp- och af skrifning sr åkning derstädes insatta medel
vexlade mellan 4,83 och 6,42 millioner kronor på 3,536 — 3,854 räknin -

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

gar och att desamma vid hufvudkontoret utgjorde mellan 3,77 och 5,45
millioner samt i jemna tusental räknadt vid afdelningskontoret i

mellan 162,000 och 293,000 kronor på 132—176 räkningar

279.000 „

317.000 „

125.000 „

57.000 „

253.000 „

70.000 „

Göteborg
Malmö
Jönköping
Kalmar
Karlstad
Luleå
Vexiö
Visby
Östersund

110,000

53.000

40.000
22,300

97.000

21.000

54.000

40.000

129.000

111.000

92—143
97—138
65—96
6-28
89—108
48—85
46—120
71—110

Göteborg

Malmö

Jönköping

Kalmar

Karlstad

Luleå

Vexiö

Visby

Östersund

mellan 492,000
232,000

och

356.000

213.000
8,600

143.000
28,000

139.000

175.000

112—148

56— 65
146—158
127—159

5—36

57— 70
18—37
37—53
82—104

bevis

att de på deposition insatta medlen utgjorde lägst 15,43 och högst
16,19 millioner kronor på 3,794—4,079 bevis, nemligen vid hufvudkontoret
mellan 13,31 och 14,2 4 millioner kronor på 3,086—3,343 bevis
och, i jemna tusental räknadt, vid afdelningskontoret i

607.000 kronor på

295.000 „

396.000 „

249.000 ,,

59,700 „

165.000 „

86,000 „

315.000 „

300.000 „

Hvad slutligen angår de s. k. folior åkning smedlen, som skola
vid anfordran återbetalas och för hvilka ränta ej erlägges, hafva desamma,
enligt de månadsrapporter, som beträffande dylika, nästan uteslutande
staten tillhöriga, medel afgifvas, under nu ifrågavarande tid
varit högst vid 1889 års början med 15,2 8 millioner kronor — deraf
på hufvudkontoret med ett antal räkningar under året af 75—77 stycken
belöpte 13,2 3 millioner — och lägst i slutet af juni med 5,2 5
millioner kronor för hufvudkontoret och sammanlagdt för alla kontoren

Malmö

Jönköping

Kalmar

Karlstad

Luleå

170,000	och	508,000	kronor	på	5		räkningar
338,000	11	1,645,000	11	ii	4	och	5 „
60,000	11	498,000	11	ii	3		11
76,000	11	467,000	11		2		11
5,000	11	16,000	11	ii	1	och	2 „
96,000	11	575,000	11	ii	3		11

Barikoutshottets Memorial N:o 2.

Yexiö « mellan 22,000 och
Visby ,, 9,000 „

Östersund „ 22,000 „

219.000 kronor på 2 räkningar

120.000 „ „ 2

226,000 „ „ 2 och 4 „

Enligt de till fullmägtige från de särskilda kontoren ingående
uppgifter om riksbankens utlåningsrörelse utgjorde högsta beloppet af
de under sistlidne år vid samtliga kontoren utlånta medel, uttagen å
beviljade kassakreditiv deri inberäknade, 71,38 och lägsta beloppet
62,98 millioner kronor, deraf för vexlar högst 24,85 och lägst 19,66,
för kassakreditiv högst 7,8 0 och lägst 5,7 9 samt för den egentliga
lånerörelsen respektive 38,7 3 och 37,5 3 millioner kronor.

Om man jemför förhållandena vid 1889 års början och dess slut,
visar sig att riksbankens fordringar på vexlar, lån och kreditiv med
inberäknande af på indrifning beroende medel utgjorde:

	Den 31 december 1888.	Den 31 december 1889.
för vexlar ...................................	kr. 22,71 millioner	kr. 22,3 5 millioner
,, lån ........................................	„ 37,56 „	„ 39,01 „
,, kassakreditv...........................	it 7,53 ,,	,, 6,94 ,,
eller tillsammans	kr. 67,8 0 millioner	kr. 68,3 0 millioner

Hvad särskild!, beträffar utlåningen mot pant af vågförda effekter,
bär densamma under året nedgått med ej mindre än 1,7 3 million kronor,
utvisande detta en märkbar förbättring i konjunkturerna för jern,
som möjliggjort och utan tvifvel äfven föranledt infriande af dylik pant
för varans försäljning. Derjemte har beloppet af de så kallade afbetalningslånen
minskats med 1,2 2 million kronor, hvaremot utlåningen
mot hypotek, vågförda effekter dervid ej inberäknade, på det hela ökats
med 4,2 millioner, hvaraf på hufvudkontoret kommer nästan hela beloppet
eller något mer än 4 millioner kronor.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1890. 6 Sand. 1 Afd. 2 Häft.

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

I fråga om de särskilda kontorens på lagsökning och indrifning
beroende fordringar utgjorde desamma den 31 december 1889:

vid hufvud kontoret:

för 91 st. inrikes vexlar ........................

„ lån på högst sex månader mot
hypotek af:

aktier, 1 st. å....................................

skuldebref med endast namnsäkerhet,
4 st. å......................................

„ 50 st. afbetalningslån .....................

,, 2 st. kassakreditiv...........................

,, 15 „ utrikes vexlar.......................

kronor 183,914: 81.

4,777: 80.

24,005: 2 3.
69,269: 79.
6,919: 68.
82,276: 85.

371,164: 16

vid afdelning skontor et i Göteborg:

för 8 st. inrikes vexlar......................... kronor

„ lån på högst sex månader mot
hypotek af:

inteckning i fast egendom, 2 st. å „
skuldebref med endast namnsäkerhet,
7 st. å....................................... „

„ 120 st. afbetalningslån ................. „

„ 1 „ kassakreditiv....................... ,,

41,433: 44.

5,366: 81.

24,764: 70.
50,099: 6 3.
222: 9 7.

121,887: 55

för 62 st. inrikes vexlar .
„ 19 „ afbetalningslån

vid af delning skontor et i Malmö:
................... kronor

52,406: 25.
14,394: 71.

66,800: 96

vid af delning skontoret i Jönköping:

för 5 st. inrikes vexlar .....................

„ 3 „ lån mot hypotek af endast

namnsäkerhet ...................................

,, 28 st. afbetalningslån .....................

„ 2 „ kassakreditiv.......................

„ 4,035: 84.

„ 5,394: 56.

„ 27,993: 70.

„ 6,654: 70. 44,078: so

Transport kronor 603,931: 4 7

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Transport kronor 603,931: 4 7
vid af delning skontor et i Kalmar:

för 42 st. afbetalningslån ..............................................

vid af delning skontor et i Karlstad:
för 22 st. afbetalningslån ................................................

vid af delning skontor et i Luleå:

för 11 st. inrikes vexlar....................... kronor

„ 32 „ afbetalningslån ..................... „

1 „ kassakreditiv.

9,420: 46.
10,904: 03.
48,500: —

vid af delning skontor et i Vexil):
för 2 st. inrikes vexlar....................... kronor 5,427: 3 2.

i? ,,

afbetalningslån

vid afdelningskontoret i Visby;

för 24 st. inrikes vexlar....................... kronor 46,669: 7 0.

„ 6 ,, afbetalningslån ..................... „ 1,201: 0 3.

vid afdelningskontoret i Östersund:

för 9 st. inrikes vexlar......................... kronor

„ 1 lån mot hypotek af skuldebref

med endast namnsäkerhet............

„ 12 st. afbetalningslån .....................

1 ,, kassakreditiv.

4,964: 81.

1,420: 78.
4,937: 33.
255: n.

25,226: 19

22,021: 88

68,824: 4 9

35,705: 8 9, 41,133:21

47,870: 73

11,578: 03

Summa kronor 820,586:

Enligt en af revisorerne i deras berättelse lemnad redogörelse utgjorde
den 30 sistlidne juni beloppet af de på indrifning beroende

medlen................................................................................... kronor 980,515: o8

Häraf har på grund af fullmägtiges beslut vid
nästlidne års utgång från kapitalräkningen afförts
och inom linien upptagits ett sammanlagdt belopp af „ 131,641:79

Säger kronor 848,873: 2 9
Transport kronor 848,873: 2 9

Banlcoulskottets Memorial B:o 2.

Transport kronor 848,873: 2 9
så att då, såsom ofvan uppgifvits, till vederbörande
ombudsmäns åtgärder voro vid årets slut utlemnade

fordringar för sammanlagdt............................................. „ 820,286: —

skiluaden............................................................................. kronor 28,587: 2 9

utvisar förbättring i ställningen under det sistförflutna halfåret.

De för lånerörelsen i dess helhet vid de särskilda riksbankskontoren
anordnade medel utgjorde:

				Vid 1889 års början.	Vid 1889 års slut.	I medeltal för samtliga måna-derna af 1889.
Vid	hufvudkontoret............	kr.	20,900,000		20,400,000		20,780,000
	kontoret	i Göteborg..	11	12,800,000	—	12,800,000	—	12,800,000	—
V	11	,, Malmö ......	11	9,200,000	—	8,200,000		8,720,000	—
11	V	„ Jönköping	11	2,700,000		2,500,000	—	2,610,000	—
11	11	„ Kalmar......	11	1,600.000	—	1,600,000	—	1,600,000	—
11	1)	,, Luleå ........	11	1,375,000		1,525,000	—	1,480,000	—
11	11	„ Vexiö .......	11	3,100,000	—	3,100,000	—	3,100,000	—
11	11	« YisbJ.........	11	1,100,000	—	1,200,000	—	1,180,000	—
11	91	,, Östersund	11	1,500,000	—	1,200,000	—	1,340,000

hvarjemte det senast inrättade kontoret i Karlstad, hvars verksamhet
började i medlet af nästlidne oktober månad, fått sig för lånerörelsens
bedrifvande anvisadt ett belopp af 1,500,000 kronor.

Hvad särskild! beträffar fördelningen riksbankskontoren emellan
af den för utgifvande af af betalningslån bestämda fond af högst 12
millioner kronor, äfvensom hvad af detta belopp var i dylik lånerörelse
vid 1889 års slut oanvändt är redogörelse härför redan lemnad i fullmägtiges
vid utskottets memorial n:o 1 fogade berättelse, sid. 34.

Vinsten å lånerörelsen vid de särskilda riksbankskontoren under
år 1889 har i förhållande till medelbeloppet af låneförlaget utgjort:

vid	kontoret	i Luleå	4,61	proc. eller....	........... kronor 68,287:	11
11	hufvudkontoret	4,13	11 11	........... „ 858,156:	50
11	kontoret	i Malmö	3,34	11 11	........... „ 291,205:	78
11	11	,, Göteborg	3,23	11 11	........ „ 413,640:	42
11	11	,, Östersund	3,04	11 11	........... „ 40,726:	93
n	11	„ Jönköping	2,99	11 11	........... „ 77,980:	93
					Transport 1,749,997:	67

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Transport kronor 1,749,997: 67

vid kontoret i Yexiö 2,57 proc. eller............... „ 79,796: 70

» » n Visby 2,52 „ „ „ 29,777: 80

n .<)) Kalmar 0,8 2 ,, ,, ,, 13,136: 16

hvarjemte kontoret i Karlstad för den tid af 2$
månad, hvarunder detsamma varit i verksamhet,
lemnat eu vinst af ......................................................... „ 475: 12

Sgr kronor 1,873,183: 4 5.

Kär härifrån dragés hvad som under året
utgått för nybyggnaden vid afdelningskontoret

i Göteborg eller............................................................... „ 77,173:47

erhålles det belopp, hvilket i här nedan lemnade
redogörelse upptages såsom riksbankens vinst å

upp- och utlåningsrörelsen........................................ kronor 1,796,009: 9 8

som understiger vinsten för år 1888 med något mer än 40,000 kronor.

I afseende å ofvan intagna redogörelse angående vinsten å lånerörelsen
har utskottet ansett sig böra fästa uppmärksamheten derå, att
för afdelningskontoren afdrag skett för aflöningar och andra förvaltningsutgifter
och att de för dem sålunda upptagna belopp äro verklig
nettovinst, under det att för hufvudkontoret dylika afdrag ej egt rum,
enär ifrågavarande slags utgifter ej kunna särskiljas för den del af dess
verksamhet, som särskildt omfattar upp- och utlåningsrörelsen, hvarigenom
ock den för hufvudkontoret angifna vinst å nämnda rörelse i
förhållande till afdelningskontorens visar sig i ej oväsentlig mån fördelaktigare
än densamma i verkligheten är. Derjemte torde hvad särskildt
vidkommer kontoret i Kalmar, för ett rätt bedömande af frågan,
böra tagas i betraktande dels i allmänhet den dåliga affärsställningen
inom kontorets lånedistrikt under senare tiden, dels ock att kontoret
vid dess öppnande i slutet af år 1887 fick från hufvudkontoret öfvertaga
ett ganska betydligt antal afbetalningslån, hvilkas godhet var af
tvifvelaktig beskaffenhet och af hvilka under sistlidne år en del å ett
sammanlagdt belopp af mer än 11,000 kronor funnits böra afföras från
kapitalräkningen och upptagas inom linien, hvarigenom vinsten för
året blifvit med motsvarande belopp minskad.

Enligt numera verkstäldt bokslut uppgick riksbankens vinst å
dess rörelse i sin helhet under år 1889 till det redan förut i fullmägtiges
berättelse till utskottet angifna belopp af kronor 2,621,725: 81;
och utgöras de förnämsta inkomst- och utgiftsposterna af följande:

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Inkomster och vinster:

Vinst på upp- och utlåningsrörelsen kronor 1,796,009:	98
Räntor på statspapper och obligationer	77	907,617:	90
„ landtfastighetslån, öfvertagna af Allmänna Hypoteksbanken	77	30,177:	51
Vinst vid inlösen af utlottade obliga-tioner .....................................	77	60,123:	97
„ „ deltagande i norska statens 3 proc. lån af år 1888.........	77	12,377:	03
„ „ deltagande i Allmänna Hypo- teksbankens 3jj- proc. lån af år 1889 ..................................	77	34,667:	98
Afgiften för förseglade deposita.........	77	1,408:	45
n » öPPna „ ............	77	15,255:	25
Vinst på utrikes vexelrörelsen............	77	482,162:	44
„ „ såldt papper från Tumba bruk......................................	?7	62,579:	06
Skilnad mellan bokförings- och vid probering å kongl. myntet befunnet värde å guld ......................................	77 •	24,054:	02
Saldo af räntor, jemfördt med det-samma vid 1888 års slut..................		24,854:	43
Öfriga inkomster ...................................	7?	1,124:	87 3,452,412: 89

Utgifter och förluster.

Räntor på äldre lånebanksobligationer kronor 9,786: 11

Förlust på gammalt silfverskiljemynt ,, 199,258: 0 7

Löner och arfvoden vid hufvudkontoret ,, 329,067: 4 4

Förvaltningsutgifter,, „ „ 167,226: 09

Pensionsstaten......................................... „ 70,800: —

Välgörenhetsbidrag................................ ,, 15,686: 50

Kostnader för indragning och myntning
af guld ............... „ 14,833: 5 2

,, ,, nybyggnad vid afdel ningskontoret

Jönköping.
................................ „ 24,000: —

Ofriga utgifter......................................... „ 29: 3 5

Behållen vinst år 1889 ...................................................

830,687: 08
2,621,725: 81

Bankoutslcottets Memorial N:o 2.

I fullmägtiges vid utskottets memorial n:o 1 fogade berättelse
finnes intagen fullständig redogörelse angående åtgärder och beslut i
anledning af det dem jemte fullmägtige i riksgäldskontoret lemnade
uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af riksdags- och
riksbankshus; men som dessa beslut och åtgärder varit föremål för
pröfning af sammansatt stats- och bankoutskott och genom detsamma
understälts Riksdagen, har utskottet ansett sig endast böra hvad sålunda
förekommit härstädes omförmäla.

På sätt här ofvan redan blifvit antydt, beviljades vid nästlidne års
riksdag fullmägtige i riksbanken ansvarsfrihet för förvaltningen under
år 1887 af riksbankens hufvudkontor samt dess afdelningskontor i
Göteborg, Malmö, Jönköping, Luleå, Vexiö, Visby och Östersund,
äfvensom för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmägtiges
protokoll för tiden från och med den 15 januari 1888 till samma
dag innevarande år. Riksdagens revisorer, hvilka under nästlidne år
granskat riksbankens hufvudkontors räkenskaper för år 1888, hafva i
sin berättelse anmält, att emot riksbankens förvaltning under den tid
granskningen omfattat ej något varit att erinra, hvarjemte de revisorer,
som af Riksdagen utsetts att granska nämnda afdelningskontors räkenskaper
för samma år, äfvensom afdelningskontorets i Kalmar förvaltning
för tiden från och med kontorets öppnande i medlet af december
månad 1887 till utgången afår 1888, likaledes uti sina berättelser tillstyrkt
full ansvarsfrihet för dessa kontors styrelser. Med afseende härå
och då bankoutskottet vid den nu verkstälda undersökningen rörande
riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning ej haft skäl till någon
anmärkning utan funnit fullmägtige hafva med omsorg och nit fullgjort
det dem lemnade uppdrag, får utskottet hemställa,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmägtige i riksbanken
dels för förvaltningen af denna banks såväl
hufvud- som afdelningskontor under år 1888 och,
hvad beträffar kontoret i Kalmar, äfven för den del
af år 1887 detsamma varit i verksamhet, dels ock för
de beslut och åtgärder, hvilka finnas antecknade i
fullmägtiges protokoll för tiden från och med den 15
januari 1889 till samma dag innevarande år.

Banhontsliottets Memorial N:o 2.

Slutligen har utskottet ansett sig böra tillkännagifva, att utskottet
framdeles vid granskning af reglementet för riksbankens styrelse och
förvaltning ämnar vidare pröfva de i revisorernes och fullmägtiges berättelser
förekommande ämnen, hvilka kunna finnas sådan pröfning
påkalla.

Stockholm den 18 februari 1890.

På utskottets vägnar:

PER SAMZELIUS.

Reservation:

af vice ordföranden, herr Hörnfeldt, med hvilken herrar Dalin
och Ljungman förenat sig: »Då utskottet efter anstäld votering, som
utföll med 11 röster mot 5, beslutit att icke bifalla ett af mig under
öfver 1 äggningarne angående det s. k. dechargebetänkandet gjordt yrkande,
att bankofullmägtiges protokoll rörande en vid inspektion af
afdelningskontoret i Kalmar gjord anmälan beträffande en af detta
kontors styrelseledamöter skulle införas i nämnda betänkande, får jag,
som anser det vara utskottets skyldighet att sätta Riksdagen i tillfälle
taga samma kännedom som utskottet sjelft af detta vigtiga ärende,
hvilket dessutom ådragit sig allmän uppmärksamhet, anmäla min reservation
mot utskottets beslut samt här meddela följande:

Utdrag

af herrar fullmägtiges i riksbanken protokoll den 14 november 1889.

§ 11-

På sätt i särskilda protokollet för den 24 sistlidne oktober förmärs,
hade vikarierande deputeranden herr friherre Fock i sin öfver

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

senast förrättad inspektion af afdelningskontoret i Kalmar afgifna berättelse
anmält:

att, enligt hvad af kontorsstyrelsens protokoll och föredragningsr
listor öfver låneärenden framgick, styrelsens vice ordförande, riksdagsfullmägtigen
A. P. Danielson under tiden, som förflutit efter senaste
riksdag, utan i protokollen synlig anmälan af förfall, varit frånvarande
från största antalet sammanträden, då i hans ställe förste suppleanten
handlanden L. Johansson tjenstgjort;

att herr Danielson å ett ej ringa antal reverser för afbeta!ningslån
utfärdat vederhäftighetsbevis;

att, enligt hvad herr friherren meddelats, herr Danielson sjelf
medfört åtskilliga lånehandlingar till kontoret och der dem aflemnat
dels till handhafvaren och dels senare till kamreraren;

att de å dessa lån beviljade beloppen blifvit dels med posten
afsända till låntagarne, men dels stundom af kamreraren lemnade till
herr Danielson, hvarvid så tillgått, att handhafvaren qvitterat beloppen
såsom för från kommissionsanstalten utgående lån, hvarefter herr
Danielson efter hemkomsten insändt låntagarens egenhändiga qvitton;

hvarjemte bemälde herr fullmägtig till samma protokoll bilagt
följande uppgift angående den tid, efter den 23 maj till septembermånads
utgång, vice ordföranden i Kalmar-kontorets styrelse deltagit i
dess sammanträden:

Styrelse-sammanträden:

herr Danielson	närvarande antal	herr Danielson frånvarande	antal
Maj 24, 29............	........................... 2	20 ...........................................	1
Juni 5 ....................	........................... 1	1, 8, 15, 21, 22, 25, 29..........	. 7
Juli 1, 18 ...............	......................... 2	5, 8, 10, 23 ...........................	. 4
Augusti .....................	....................... 0	1, 3, 8, 13, 19, 24...................	. 6
September .............	.......................... 0	2, 12, 20, 21, 30......................	. 5
	Summa 5		23

Lånesammanträden:

herr Danielson närvarande herr Danielson frånvarande

antal antal

Maj 24, 28 29 ............................... 3 25, 27, 31 ................................... 3

Transport 3 Transport 3

Bih. till Riksd. Frot. 1890. 6 Sami. 1 Åfd. 2 Höft. 3

BanlcoutslcotteU Memorial N:o 2.

herr Danielson frånvarande

antal

Transport 3

1, 3, 4, 6, 8, 11, 14, 15, 17, 18,
19,20, 21, 22, 25,26, 27, 28, 29 19

2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 15

16, 22, 23, 24, 25, 26, 27, ... 17
1,2, 3, 5,6, 7,8,9,12,13,14,15,

17, 19, 20, 21, 23, 24,26,27,28,

30, 31 ............................................. 23

2, 3, 4, 5,7,9, 11,12,13,14,16,

17, 18, 19, 20, 21, 23, 25, 27,

28, 30 ......................................... 21

Summa 25 83

Dessutom hade herr deputeraden för den inre förvaltningen till

fullmägtiges protokoll vid ifrågavarande tillfälle anfört:

»Med anledning af hvad i friherre Focks berättelse blifvit med deladt

derom att vice ordföranden i styrelsen för afdelningskontoret i
Kalmar utfärdat åtskilliga, å lånehandlingarne tecknade vederhäftighetsintyg
för lånesökande derstädes, anser jag mig böra upplysa, att vid
den inspektion, som af mig förlidet år förrättades vid ifrågavarande
kontor, jag genom samtal med styrelsens medlemmar, i förening med
granskning af handlingarne erhöll kännedom derom, att styrelsens vice
ordförande, hvilken förut i många år utfärdat vederhäftighetsbevis å
lånehandlingar, stälda till hufvudkontoret, härmed i flera fall fortsatt
äfven sedan afdelningskontoret träd! i verksamhet.

Efter att vid tillfället hafva för styrelsens medlemmar såsom min
åsigt uttalat, att ett dylikt betygsutfärdande, ehuruväl lösen för betygen
ej debiterats, icke kunde betraktas såsom lämpligt, satte jag mig,
sedan jag återkommit till Stockholm, efter samråd med vexeldeputeraden
i förbindelse med herr Danielson, som vid den tiden i offentligt
uppdrag vistades i hufvudstaden, och fäste hans uppmärksamhet på det
mindre rigtiga deri, att lian gåfve vederhäftighetsbevis till den styrelse,
af hvilken han sjelf vore medlem, hvarpå jag, som, efter hvad
vid samtalet med herr Danielson inhemtades, fann mig böra antaga,
att förfarandet berodde på missuppfattning om de ifrågavarande intygens
betydelse och på benägenhet att tillhandagå styrelsen med nödiga
upplysningar, ansåg mig, på det att förnyande af detsamma icke måtte
behöfva förekomma, böra i skrifvelse till handhafvande ledamoten erinra
derom, att, i fall upplysningar om lånesökande skulle lemnas af

herr Danielson närvarande

antal.

Transport 3

Juni 5, 7, 12, 13 ........................... 4

Juli ...1, 12, 13, 17, 18, 19, 20, 29,

30, 31 .................................. 10

Augusti 10, 16, 22, 29 ............... 4

September 6, 10, 24, 26 ............ 4

B unlcoutskottcts Memorial N:o 2.

någon frånvarande styrelseledamot, sådana kunde meddelas enskildt
till det afseende, som derå kunde fästas. Vid friherre Focks afresa
till Kalmar fäste jag hans uppmärksamhet på hvad i ärendet förekommit,
på det att han måtte förvissa sig om, huruvida rättelse skett i
det anmärkta förfaringssättet.»

Sedan i följd häraf styrelsen för afdelningskontoret i Kalmar
erhållit föreläggande att inkomma med yttrande och förklaring angående
de vid ifrågavarande inspektion anmärkta förhållanden, hade bemälda
styrelse under den 9 dennes inkommit med utdrag af sina
protokoll för den 5 och 7 innevarande månad, så lydande:

den 5 november.

»Närvarande: herrar J. A. Johansson, A. P. Danielson och Sterner.

§ 23. Jemlikt styrelsens den 28 nästlidne oktober fattade beslut
företogs nu åter det i afbidan på herr vice ordförandens återinträde i
tjenstgöring malande ärendet rörande den af herrar fullmägtige från
styrelsen infordrade förklaring och yttrande i anledning af de utaf
vikarierande deputeraden, herr friherre Fock efter vid afdelniugskontoret
verkstäld inspektion anmärkta förhållanden, och härvid ingaf
och åberopade herr vice ordföranden ett skriftligt anförande, så lydande: »Vördsamt

anförande till styrelsens protokoll:

»Med anledning af de anmärkningar herr vikarierande deputeraden
i sin berättelse öfver verkstäld inspektion af riksbankens afdelningskontor
i Kalmar mot mig framstäf, får jag vördsamt anföra följande:

»Att jag varit frånvarande från eu de! sammanträden är riktigt,
men detta har till en del haft sin orsak deri, att vid styrelsens sammanträden
vanligen varit ytterst få ärenden att behandla, ja till och
med dagar, då icke ett enda låneärende förekommit, och derför har
jag trott det ej vara af så stor betydelse, om jag icke så ständigt
närvarit, utan bär jag med anledning deraf anmodat förste suppleanten,
handlanden Ludvig Johansson, att i mitt ställe tjenstgöra några dagar
mer än jag kanske eljest bort;

att jag uraktlåtit att i styrelsens protokoll anmäla förfall har jag,
och jag förmodar äfven styrelsen, ansett icke behöfligt. Jag har dock
hvarje gång jag önskat att en eller flere dagar få vara borta från
styrelsens sammanträden muntligen framstäf detta för styrelsen, och
styrelsens ledamöter hafva alltid på förhand haft kännedom och varit
underrättade, att jag kallat suppleant att i så fall för mig tjenstgöra.

»Med afseende på herr vikarierande deputeradens uttalanden, att
jag på ett ej ringa antal reverser för afbetalningslån utfärdat vederhäftighetsbevis,
får jag nämna, att, sedan jag nu varit i tillfälle genomse

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

afdelningskontorets reverser för afbetalningslån, jag dervid funnit, att
jag från detta års början tecknat sådana bevis å 13 stycken lånehandlingar
för ett sammanräkuadt lånebelopp af 6,700 kronor.

»Att jag sjelf medfört låneliandlingar till kontoret, erkänner jag
att jag så gjort i några få fall, men att orsaken dertill varit, att lånen
då afsett och förorsakats af det förhållandet, att antingen ny låntagare
eller ny borgesman behöft anskaffas i stället för någon, som aflidit
eller som upphört att vara vederhäftig eller afrest till utrikes ort,

»Påståendet, att jag af kamreraren tagit emot lån för att lemnas
till låntagarne, kan jag ej erkänna för mer än tre å fyra stycken, och
då det skett, har det varit sådana af nyssnämnda beskaffenhet, d. v. s.
ehuru de utgått i listan som nya lån, har låntagaren vanligen blott
återfått sin gamla lånehandling med möjligen några kronors öfverskott,
men äfven någon gång med betalande af några kronor som fyllnad i
beloppet mellan gamla skulden och det nya lånet. Detta åtgörande
har jag låtit förmå mig till på enträgen begäran i några få fall af lånesökande,
som äro så godt som grannar till mig och för att de skulle
slippa betala kostnad för lånets erhållande. Detta tillmötesgående har
jag numera bestämdt föresatt mig att ej vidare upprepa.

»Beträffande vidare, att jag visat ohörsamhet mot herr deputeraden
för den inre förvaltningen och icke stält mig hans erinringar om
det, enligt hans åsigt, mindre lämpliga deri, att jag någon gång skrifva
vederhäftighetsbevis å handlingar, som i kontoret belånats, kan jag
ej erkänna sådant i de! syfte, som herr deputeraden numera synes
vilja uppfatta saken. Då herr deputeraden förlidet, år vid ett tillfälligt
samtal med mig i förbigående antydde sin uppfattning i sagda afseende,
förklarade jag med några ord orsaken, hvarför jag då hade skrifvit
några vederhäftighetsbevis, och antager jag, att herr deputeraden med
anledning deraf också nu säger, att han uppfattade mitt åtgörande
»som en benägenhet att tillhandagå styrelsen med nödiga upplysningar».
Detta herr deputeradens uttalande är också med sanna och rigtiga
förhållandet öfverensstämmande, och vågar jag nu något utförligare angifva
skälen dertill.

»För styrelsen är det väl bekant och för herrar fullmägtige kanske
till någon del, att då kontoret erhöll de handlingar för afbetalningslån,
som belånats i hufvudkontoret, men tillkom afdelningskontoret att
öfvertaga, styrelsen vid granskning af desamma fann bland dessa en
hel del vara af mindre god beskaffenhet, och å rätt många förekommo
falska namn och några voro helt och hållet falska. Styrelsen ansåg
sin pligt vara att tillgodose riksbankens bästa så godt görligt vore,
och styrelsen — men isynnerhet dess nitiske och dugande ledamot,

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

handhafvare!! af den dagliga förvaltningen — utvecklade en berömvärd
verksamhet för att bringa så mycket till rätta som möjligt. I detta
sträfvande var helt naturligt att vederbörande var berättigad påräkna
min hjelp för de lån, som 7iärmast berörde min ort och som, ty värr,
var den, der förenämnda handlingar utgått från, och jag uppfattade
äfven som min skyldighet att göra hvad jag kunde. Följden häraf
blef den, att jag i hemorten gjorde resor åt flera håll och samlade intyg
och meddelanden öfver ett och annat lån, som antingen var falskt
eller der ett och annat sådant namn förekom. Genom dessa bemödanden
blefvo också många lån dels inbetalta och dels öfvertagna
af goda namn. Denna så att säga räfst för att åter bringa ordning
och reda i ortens låneförhållanden hade dock derjemte till följd, att
ortens mest anlitade, egentliga skrifkarlar och s. k. affärsmän, som
gingo allmänheten till hända med medlande af lån, kommo i svårt
bryderi för sina åtgöranden och oredliga tillvägagåenden i förenämnda
afseenden. Den för herrar fullmägtige bekante nämndemannen Peter
Jonsson i Jordsläta tog sig sjelf af daga, och hans bo blef försatt i
konkurs; den äfven bekante häradsdomaren Nils Peter Andersson i
Rosenborg rymde till Amerika, och jemväl hans bo försattes ikonkurs;
äfvenså den i falska lånehandlingars skrifvande vane handlanden och
poststationsföreståndaren J. A. Peterson i Rosendal blef häktad och
sedermera dömd till flera års straffarbete för förfalskning och äfvenså
hans bo i konkurs försatt. Dessa personers verksamhet och fall berörde
på allvarligaste sätt ett större område i ortens 3 å 4 socknar, ja
nästan hela Runstens härad. Allmänheten i detta område och i synnerhet
en del mindre hemmansegare kommo i eu för dem brydsam ekonomisk
belägenhet. Lagsökningar voro talrika från många håll, och flera
för burgna ansedda personer nödgades göra konkurs. Under dessa
bekymmersamma förhållanden blef jag ofta af redbara och sträfsamma
personer tillfrågad om råd, då det gälde deras skulder till riksbanken,
och jag meddelade dem, att, derest de kunde skaffa säkerhet för sina
lån, förhoppning förefunnes att få öfvertaga äldre lån, hvarför de stodo
i borgen, och i viss män äfven erhålla ny kredit. Då de nya lånehandlingarna
voro af de lånesökande uppsatta, uppstod frågan, till hvilken
person i orten styrelsen i kontoret kunde hänvisa för erhållande
af vederhäft.ighetsbevis. I styrelsen öfverlades flera gånger härom, men
styrelsen kunde i hela Runstens härad icke finna en enda person ; som
vore lämplig och villig att meddela bevis. Häradets kronolänsman hade
förlorat styrelsens förtroende att lemna sådana bevis, emedan han gifvit
flera å mindre rigtiga handlingar, hvilket förhållande fäste sådan
uppmärksamhet, att han af länsstyrelsen derför erhöll varning, och var

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

han sjelf i ytterst knappa vilkor, som också ledde derhän, att han kom
och ännu är i konkurs.

»Vid sökandet efter lämplig betygsutgifvare kom styrelsen slutligen
att fästa sig vid en yngre hemmansegare, som antogs som sådan;
men för denne måste någon tid åtgå för att vinna närmare kännedom
om ortens befolkning och ekonomiska vilkor, och det var under förenämnda
tid, jag lät förmå mig att meddela de af herr deputeraden
antydda bevisen. Jag får derjemte nämna, att jag mer och mer dragit
mig från att meddela vederhäftighetsbevis, och styrelsen torde kunna
intyga att jag med medio af sistlidne augusti månad dermed helt och
hållet upphört.

»Den af herr deputeraden omförmälda skrifvelsen till handhafvande
ledamoten af styrelsen har jag aldrig egt någon kännedom om; men
detta torde ej hafva så stor betydelse, ty jag har, som jag nämnt, alltjemt
handlat i sådant syfte att mer och mer komma ifrån bet.ygsutgifvandet
och så fort som möjligt alldeles dermed upphöra.

»Af hvad jag här anfört torde framgå, att jag icke meddelat bevis,
eller i öfrigt handlat annat än i bankens intresse och för att befrämja dess
bästa, och de få bevis, jag förlidet år och i år utgifvit, hafva alla med
noggrannhet afgifvits endast för sådana lånesökande, att bankens säkerhet
är väl betryggad.

»Ehuru herrar deputerade icke angifvit, att mitt af dem omförmälda
förfaringssätt står i strid med något stadgande i lag eller bankens re
glemente, skall jag likvisst, då deras åsigt tyckes vara, att ett sådant
åtgörande ej är lämpligt, samt då jag är helt och hållet öfvertygad åt
deras anmärkning mot mig ej afser annat än bankens bästa, härmed
än en gång förklara, att jag under den tid, jag har uppdraget att vara
ledamot af styrelsen, icke skall befatta mig med de ringaste åtgärder
i låneärenden, som kunna komma att beröra kontoret, annorlunda än
i styrelsens sammanträden såsom deltagande ledamot i besluten. Kalmar
den 5 november 1889. A. P. Danielson.»

Skrifvelsen föredrogs, hvarefter styrelsen beslöt att vid ett följande
sammanträde, dock före innevarande veckas utgång, företaga
ärendet till slutligt afgörande. Som ofvan. In fidem. Per Hanström.»

Den 7 november.

»Närvarande: herrar J. A. Johansson, Steruer och Ludvig Johansson.
§ 24. Föredrogos ånyo förutnämnda utdrag af herrar fullmägtiges
särskilda protokoll för den 24 nästlidna oktober samt vice ordföran -

Banlcoutskottets Memorial N:o 2.

dens med anledning deraf afgifna och till styrelsens protokoll för den
o i denna månad aflemnade förklaring, hvilka båda handlingar upplästes
och beslöt styrelsen — som fann det för sig återstå att förklara
hvarför, sedan herr deputeraden för den inre förvaltningen, på sätt
herrar fullmägtiges berörda protokoll innehöll, anmärkt såsom mindre
lämpligt och rigtigt, att vice ordföranden utfärdat vederhäftighetså
handlingar, som i kontoret företetts till belåning, det icke
blifvit hos. herr deputeraden aumäidt, att detta förfarande till någon
del fortfarit äfven efter det herr deputeraden gifvit sin åsigt till
känna — att med afseende härpå anföra: dels att, i betraktande af
den grannlaga ställning, hvari styrelsens särskilda medlemmar, enligt
styrelsens uppfattning, befinna sig till hvarandra, hvilken också innebär
och för ett godt och för kontorets förvaltning nyttigt samarbete
med nödvändighet förutsätter ett fullt och ogrumladt ömsesidigt förtroende,
styrelsens öfriga ledamöter haft svårt att besluta sig för att
utföra eu angifvares rol, enär derigenom förtroendet och det goda
samarbetet utan tvifvel skulle för alltid blifvit omintetgjorda; dels ock
att vid det förhållande, hvilket vice ordföranden i sin förklaring meddelat,
att genom den stränga räfst, som vidtogs med degamle betygsutgifvarne.
och uppsättarne af lånehandlingar å mellersta Öland, en fullständig
villervalla och allmänt misstroende för en tid bemägtigade
sig sinnena, hvilket nödvändiggjorde mellankomsten af en man med
vice ordförandens stora förtroende i orten och förmåga att ordna och
åter ställa till rätta; hvarvid dock styrelsen hade grundad anledning
att antaga att, i den mån nya betygsgifvare hunnit antagas samt blifvit
kände och vunnit förtroende, de fall, i hvilka vice ordföranden skulle
behöfva anlitas om betyg, skulle blifva •— såsom de väl också blifvit
med hvar dag sällsyntare för att så småningom af sig sjelft upphöra;
viljande styrelsen tillika till förebyggande af den misstanken,
att styrelsen skulle hafva uraktlåtit att fästa tillbörligt afseende vid
herr deputeradens uttalade mening, hafva erinrat att styrelsen trott
sig kunna våga låta den af styrelsen nu åberopade hänsyn till någon
tid gälla på den grund, att herr deputeraden betecknat det anmärkta
förhållandet endast såsom »icke lämpligt» och »mindre rigtigt», men
icke såsom en öfverträdelse af någon i de för riksbanken gällande
lagar, instruktioner eller reglemente stadgad föreskrift eller såsom
något, det der kunde lända riksbanken till skada eller förlust, i hviiket
senare fall styrelsen under alla förhållanden skulle ansett det vara
sin ovilkorliga pligt att genast sådant upptäcka och tillkännagifva.

Styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen anförde för sin del,
att, då han först don 16 augusti detta år inträdt i kontorets sty -

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

relse härstädes, han sålunda ej kunde yttra sig om förhållanden, som
vid kontoret egt rum före ofvan angifna tidpunkt i annan mån, än
att han på derom framstäld begäran kunde vitsorda, att antalet af de
utaf vice ordföranden utgifna vederhäftighetsbevis för nya afbetalningslån,
enligt hvad låneportföljen utvisade, öfverensstämde med hvad vice
ordföranden i sitt anförande till protokollet derom uppgifva; samt

att, enär utfärdandet af vederhäftighetsbetyg enligt hans förmenande
ej vore förenligt med hvad § 35 i gällande bankoreglemente
stadgade, han vid öfvertagandet af handhafvarebefattningen vid kontoret
härstädes för vice ordföranden framhållit denna sin åsigt; och hade
vice ordföranden sedan dess ej vidare utfärdat vederhäftighetsbetyg å
till kontoret ingifna lånehandlingar;

Och skulle utdrag af detta protokoll såsom yttrande och förklaring
till herrar fulhnägtige öfversändas. Som ofvan. In fidem. Per
Hanström.»

Efter föredragning af haudlingarne togo herrar fullmägtige detta
ärende i öfvervägande och funno dervid hvad inspekterande fullmägtigen
anmärkt i fråga om såväl utfärdandet af vederhäftighetsbetyg
som inlemnandet af lånehandlingar vara genom de afgifna förklaringarne
bekräftadt, i följd hvaraf och då herrar fullmägtige så
mycket mindre kunde fästa afseende vid hvad styrelsen till förklarande
af sitt handlingssätt anfört, som det ålegat styrelsen att sjelf
söka rätta hvad som funnits icke öfverensstämma med god ordning
och gällande föreskrifters rätta förstånd, allra helst sedan uppmärksamheten
blifvit derpå rigtad, herrar fullmägtige ansågo sig, särskildt med
hänsyn till den grannlaga ställning en styrelseledamot intager gent
emot såväl kontoret som den lånesökande allmänheten, böra genom
protokollsutdrag förständiga styrelsen att noga tillse, att förfarande af
sådan art som det nu anmärkta icke vidare måtte vid kontoret förekomma.
))

Vidare har herr Cederberg afgifvit en så lydande reservation:
»Enligt protokollet af den 14 november 1889 hafva fullmägtige funnit
sig böra erinra styrelsen vid afdelningskontoret i Kalmar, att den
borde sjelf söka rätta hvad som funnits icke öfverensstämma med god
ordning och gällande föreskrifters rätta förstånd med förständigande
att noga tillse att förfarande af den art, som i protokollet anmärkts,
icke måtte vid kontoret förekomma.

Det anmärkta förfarandet synes delvis hafva varit sådant, som
är förbjudet i bankoreglementets 35 §. Emellertid har den åtgärd,

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

som nämnda § för sådant fall ålägger fullmägtige, ej vidtagits; och
då, enligt min åsigt, före dechargefrågans afgörande bort utredas,
huruvida en verklig eller endast eu skenbar motsägelse mellan fullmägtiges
protokoll och handlingssätt förefinnes, men sådan utredning
ej vidtagits, har jag häremot velat anmäla min reservation.))

Herrar Norden felt, Söderhjelm och A. Hansson i Solberga hafva
till följd af beviljad ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i den
slutliga behandlingen inom utskottet af detta betänkande.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1890. 6 Sami. 1 Afd. 2 Raft.