Avveckling av hundskatten
Betänkande 1995/96:SkU3
Skatteutskottets betänkande
1995/96:SKU03
Avveckling av hundskatten
Innehåll
1995/96 SkU3
Sammanfattning
I detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens förslag om att slopa hundskatten och kommunernas registreringsskyldighet vid utgången av 1995. Därmed avstyrker utskottet de två motioner som har väckts i ärendet.
Vid betänkandet fogas en reservation (v).
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:18 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om upphä- vande av lagen (1923:116) om hundskatt.
Lagförslaget har följande lydelse.
Förslag till lag om upphävande av lagen (1923:116) om hundskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1923:116) om hundskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1995.
Motionerna
1995/96:Sk1 av Margareta Sandgren (s) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget i propositionen om avskaffande av hundskatten.
1995/96:Sk2 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget i proposition 1995/96:18 om upphävande av lagen om hundskatt.
Utskottet
Enligt lagen om hundskatt skall den som är innehavare av en hund årligen betala hundskatt till kommunen. Hundar som används till vissa speciella uppgifter är undantagna från skatten. Den skattskyldige skall anmäla sitt hundinnehav till kommunen, som skall föra in uppgifterna i ett hundskatte- register. Kommunen bestämmer hundskattens storlek och kan enligt ett avgörande i Regeringsrätten den 13 januari 1994 (mål nr 4099-1990) fastställa hundskatten till 0 kr. Böter stadgas för den som underlåter att anmäla innehav av en skattepliktig hund, som lämnar oriktiga uppgifter för att undandra sig skattskyldighet eller som inte anbringar skattemärket på hunden. Allmänt åtal för brott mot hundskattelagen får väckas endast efter medgivande av kommunen.
Frågan om att slopa hundskatten har varit uppe till behandling i riksda- gen vid flera tillfällen under senare år. Våren 1995 tillstyrkte skatteutskot- tet ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden med ett uttalande att ett avskaffande av hundskatten och registreringsskyldigheten borde övervägas. Utskottet anförde att hundskatten har en begränsad finansiell betydelse och att de kontrollbehov som motiverade att hundskattelagen infördes inte föreligger längre. Regeringens fortsatta överväganden i frågan borde därför enligt utskottet inriktas på att upphäva hundskattelagen. På förslag av utskottet beslutade riksdagen ett tillkänna- givande till regeringen av denna innebörd (bet. 1994/95:SkU28, rskr. 1994/95:439).
Även vissa enskilda bestämmelser i hundskattelagen har återkommande behandlats i riksdagen. Med anledning av ett antal motioner tog justitieut- skottet under hösten 1994 ställning för att stadgandet om straff för brott mot lagen om hundskatt borde utmönstras. Enligt justitieutskottet borde regeringen, om hundskatten skulle finnas kvar, överväga frågan i lämpligt sammanhang och återkomma med ett förslag till riksdagen. Riksdagen beslutade ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med justitieutskot- tets uttalande (bet. 1994/95:JuU2, rskr. 1994/95:40).
Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivanden föreslås i den förevarande propositionen att lagen om hundskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1995. Därmed skall även den obligatoriska registreringen av hundar upphöra.
I motionerna Sk1 av Margareta Sandgren (s) och Sk2 av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas att propositionen skall avslås och att hundskattelagen skall behållas. Margareta Sandgren anser att kommunerna bör ha möjlighet att ta ut hundskatt för att täcka bl.a. kostnader för renhållning och bidrag till djursjukvård. Per Rosengren m.fl. anser att kommunernas register över hundar bör finns kvar. Beträffande djursjukvården anför de att det faktum att kommunernas bidrag till djursjukhusen endast utgör ca 10 % av djur- sjukhusens verksamhet inte är ett argument för att slopa kommunernas möjlighet att ta ut hundskatt.
Under ärendets beredning i utskottet har skrivelser inkommit från bl.a. Svenska Kommunförbundet. Ett önskemål som framförs av Kommunför- bundet är att upphävandet av hundskattelagen senareläggs och att frågan om att införa en hundavgift för att kunna finansiera bl.a. bidrag till djur- sjukvård skall utredas.
Ett huvudsakligt motiv för 1923 års hundskattelag var att få kontroll över hundbeståndet, bl.a. för att motverka spridning av epidemiska sjukdomar och att begränsa antalet hundar i städerna och antalet löst drivande hundar. Detta kontrollbehov finns inte i dag. Det framgår av propositionen att några kommuner inte längre registrerar hundar. Av propositionen framgår också att drygt var femte kommun i landet inte debiterar någon hundskatt i år. Som jämförelse nämns att det år 1991 var endast 15 kommuner som inte debiterade hundskatt. Hundskattens finansiella betydelse har alltså minskat.
Beträffande djursjukvården finansieras endast en mindre del av denna verksamhet genom kommunala bidrag. Utskottet delar bedömningen i propositionen att en minskad bidragsgivning till stor del bör kunna täckas genom högre avgifter vid utnyttjandet av djursjukhusens tjänster. Det är inte heller troligt att den kommunala bidragsgivningen helt upphör när intäkterna från hundskatten försvinner. Utskottet anser det inte vara aktuellt att utreda en avgift på hundinnehav. En avgift innebär i förhållande till en skatt en minskad handlingsfrihet när det gäller hur influtna medel kan användas för olika ändamål, t.ex. för bidrag som allmänt kommer djursjukvården till del.
Sammanfattningsvis vidhåller utskottet sitt ställningstagande från i våras om att hundskatten och registerskyldigheten bör avskaffas. Utskottet till- styrker följaktligen propositionen och avstyrker de motioner som har väckts i ärendet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:18 och med avslag på motionerna 1995/96:Sk1 och 1995/96:Sk2 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1923:116) om hundskatt.
res. (v)
Stockholm den 7 november 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Carl Erik Hedlund (m) och Michael Stjernström (kds).
Reservation
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Ett huvudsakligt" och på s. 3 slutar med "i ärendet" bort ha följande lydelse:
De pengar som hundskatten inbringar - 59 miljoner kronor 1993 - används i första hand för att finansiera djursjukhus och anordningar för renhållning som hundägare utnyttjar. Om hundskatten avskaffas försvåras djursjukhusens verksamhet och servicen till hundägarna blir sämre i flera kommuner. Nödvändiga investeringar för renhållning m.m. måste bekostas via kommunalskatten. Nackdelarna med att slopa hundskatten framstår som tydligare när det nu i flera sammanhang diskuteras att lägga ut avgifter på användare av olika kommunala och statliga system. Utskottet finner i enlighet med de motioner som väckts i ärendet att hundskattelagen bör finnas kvar. Propositionen bör därför avslås av riksdagen. På litet längre sikt bör en modernisering av lagen ske, bl.a. bör straffstadgandet för brott mot hundskattelagen utmönstras.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Sk1 och 1995/96:Sk2 avslår proposition 1995/96:18.
Gotab, Stockholm 1995