Avisering av folkbokföringsuppgifter
Betänkande 1994/95:SkU26
Skatteutskottets betänkande
1994/95:SKU26
Avisering av folkbokföringsuppgifter
Innehåll
1994/95 SkU26
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1994/95:201 om införande av ett nytt register för avisering av folkbokföringsuppgifter och avstyrker en motion om avslag på propositionen. Vidare avstyrker utskottet två motioner om identitetsbyte och dubbel bosättning i vissa fall men förutsätter att frågorna utreds närmare. Ytterligare två motioner avstyrks i betänkandet.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:201 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om aviseringsregister,
2. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,
3. lag om ändring i datalagen (1973:289),
4. lag om ändring i vallagen (1972:620),
5. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval, m.m.,
6. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
7. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
I propositionen föreslås att ett nytt register för avisering av folkbokföringsuppgifter skall inrättas. Registret skall ersätta personbanden och riksaviseringsbandet som därigenom kan avskaffas. Riksskatteverket skall ha registeransvaret för det nya aviseringsregistret. Registret skall få användas av myndigheter för aktualisering, kontroll och komplettering av uppgifter i myndigheternas personregister.
Aviseringsregistret skall innehålla uppgifter om en persons identitet, bosättning och familj samt de ytterligare uppgifter som behövs för att behovet av allmänt efterfrågade folkbokföringsuppgifter skall kunna tillgodoses. Vissa uppgifter som är av särskilt känslig natur skall inte få registreras. I huvudsak skall registret innehålla endast aktuella uppgifter. Registret föreslås reglerat i en särskild lag om aviseringsregister.
Lagen om aviseringsregister föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.
Lagförslagen har följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 5--14 NY SIDA
Motionerna
Motion väckt med anledning av propositionen
1994/95:Sk50 av Margitta Edgren och Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:201 om avisering av folkbokföringsuppgifter,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som ger lagstöd åt verksamheten med avisering av folkbokföringsuppgifter till myndigheter.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:Sk901 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i folkbokföringslagen.
1994/95:Sk902 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning av 1991 års folkbokföringslagstiftning.
1994/95:Sk903 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att personer folkbokförda i Sverige erbjuds att i folkbokföringsregistret få antecknad eventuell kyrkotillhörighet.
1994/95:Ju633 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om identitetsbyte för våldshotade personer.
Utskottet
Ställningstagande
Avisering av folkbokföringsuppgifter
I propositionen föreslås att de nuvarande personbanden och riksaviseringsbandet skall ersättas av ett nytt centralt aviseringsregister, vars ändamål skall vara att tillgodose myndigheternas behov av folkbokföringsuppgifter och som skall innehålla de uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålet med registret. Förslaget innebär en viss -- men inte särskilt betydande -- utvidgning av registerinnehållet i förhållande till vad som gäller i dag.
Aviseringsutredningen, på vars betänkande propositionen bygger, hade föreslagit att det nya aviseringsregistret även skulle ersätta SPAR. På grund av bl.a. det splittrade remissutfallet rörande denna fråga, varvid flera tungt vägande invändningar riktades mot utredningens förslag, har regeringen avstått från att nu ta ställning till om ett nytt aviseringsregister även skall ta över SPAR:s funktioner. Också frågan hur uttag av urval för direktreklamändamål skall lösas behöver enligt propositionen övervägas ytterligare. Samtidigt är det enligt regeringens bedömning väsentligt att uppbyggnaden av ett nytt aviseringsregister som ersätter dagens bristfälliga system kan påbörjas så snart som möjligt.
Förslaget innebär vidare att några avgifter för nyttjande av aviseringsregistret -- som för närvarande kan ske endast i form av utskrift eller på ADB-medium men inte via terminal -- inte införs för aviseringar till myndigheter nu, men att frågan i vilken omfattning avgifter bör tas ut för att täcka kostnaderna för registret kommer att övervägas på nytt när frågan om terminalåtkomst behandlas. Avgifter skall dock få tas ut för att täcka särkostnader som uppkommer vid uttag av urval av personuppgifter samt vid uppgiftslämnande i form av utskrifter på papper, om inte skattemyndigheten enligt lag eller förordning är skyldig att tillhandahålla uppgifterna.
Enligt regeringens bedömning bör det nu föreslagna systemet för avisering i likhet med dagens system kunna bekostas inom befintliga anslag för skatteförvaltningen. Regeringen avser att återkomma till resursfrågan i samband med att frågan om terminalåtkomst och avgifter tas upp.
Den nya aviseringsregisterlagen samt en detaljändring i skatteregisterlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
I motion Sk50 av Margitta Edgren och Bengt Harding Olson (båda fp) yrkas dels avslag på propositionen utom såvitt avser detaljändringen i skatteregisterlagen, dels att regeringen skall anmodas att återkomma med ett nytt förslag som ger lagstöd åt verksamheten med avisering av folkbokföringsuppgifter till myndigheter. Enligt motionärernas uppfattning tillgodoser propositionen inte de krav från integritetssynpunkt som bör ställas på en lagstiftning av denna karaktär. Bl.a. kritiserar motionärerna att andra än myndigheter skall få använda registret för uttag av urval, något som enligt motionärernas uppfattning kan ge upphov till samma problem som inrättandet av SPAR löste. Motionärerna menar att regeringen i detta sammanhang tydligt borde ha tagit ställning till SPAR:s framtid.
Av propositionen framgår, anser utskottet, att det nuvarande systemet för avisering av folkbokföringsuppgifter är behäftat med så allvarliga brister att ändringar är nödvändiga. Dessa ändringar bör genomföras nu, trots att ställning ännu inte tagits till SPAR:s framtid. De förslag som läggs fram i propositionen är väl motiverade och bör enligt utskottets uppfattning modernisera och förbättra aviseringsverksamheten. Utskottet förutsätter att verksamheten följs upp noga från bl.a. integritetssynpunkt och att i de fortsatta övervägandena rörande de frågor som det ännu återstår att lösa -- bl.a. SPAR:s framtid och hur uttag av urval för direktreklamändamål skall ske -- stor vikt fästes vid integritetsaspekterna. Med det anförda, som till viss del torde tillgodose syftet bakom motion Sk50, tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen.
Identitetsbyte och dubbel bosättning i vissa fall
I två motioner från den allmänna motionstiden begärs tillkännagivanden om vissa förändringar i folkbokföringsreglerna som motionärerna finner angelägna. I den första motionen -- Ju633 av Ingbritt Irhammar (c) -- efterlyses en möjlighet för våldshotade personer med särskilt skyddsbehov under lång tid att permanent byta identitet. I den andra motionen -- Sk901 av Ulla Löfgren (m) -- pekas på vissa problem för i synnerhet kvinnor som förorsakas av reglerna om dubbel bosättning enligt den nya folkbokföringslagen, t.ex. kvinnliga kommunalpolitiker som sammanbor med någon på annan ort än där hon är politiskt verksam, kvinnliga landshövdingar vars familjer bor på annan ort än residensstaden och kvinnliga konstnärer vars familjer bor på annan ort än där hon bedriver sitt konstnärliga arbete. Motionärerna anser att i fall av denna och liknande karaktär en möjlighet bör införas att folkbokföra sig på den ort där verksamheten bedrivs.
Utskottet vill erinra om att Rikspolisstyrelsen den 11 november 1994 till Finansdepartementet har överlämnat en utvärdering av lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Rikspolisstyrelsen föreslår bl.a. att man skall överväga att införa en möjlighet till permanent identitetsbyte i stället för fingerade personuppgifter. Utvärderingen med tillhörande förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet och enligt vad utskottet erfarit överväger man att tillkalla en särskild utredare för att ytterligare granska den berörda frågan. Avsikten är att även frågan om folkbokföringen vid tillfälliga vistelser på annan ort skall tas upp inom ramen för detta utredningsarbete.
Utskottet anser att bägge de frågor som tagits upp i de nu aktuella motionerna är angelägna och påkallar åtgärder. Utskottet förutsätter att regeringen föranstaltar om de utredningsinsatser som behövs för att så snart som möjligt komma fram till en tillfredsställande lösning på de berörda problemen. Av vad nyss sagts framgår dock att frågorna redan har uppmärksammats inom regeringskansliet, och något uttalande av riksdagen erfordras därför enligt utskottets uppfattning inte. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.
Arkivmyndigheternas behov
I motion Sk902 av Lennart Fridén (m) begärs en uppföljning av folkbokföringslagstiftningen. Enligt motionären förekommer ibland problem med registreringen av vigslar utomlands och med att uppfylla ändamålsbestämmelsen i arkivlagen t.ex. såvitt avser forskning inom medicinhistoria, sociala frågor och genealogi.
Enligt utskottets uppfattning förekommer de av motionären omnämnda problemen med registrering av vigselförrättningar utomlands inte i sådan omfattning att de motiverar någon särskild åtgärd av riksdagen. Vad vidare gäller behovet av folkbokföringsuppgifter inom forskningen vill utskottet framhålla att frågan övervägts i samband med införandet av den nu gällande lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister (prop. 1990/91:53, bet. 1990/91:SkU9). I propositionen betonades att kontinuiteten inom folkbokföringen borde upprätthållas genom att uppgifter i ett lokalt folkbokföringsregister ställdes samman efter ett bestämt urvalskriterium i s.k. längder och fördes över till i första hand statliga arkivmyndigheter för förvaring och tillhandahållande. Syftet var att materialet hos arkivmyndigheterna skulle användas för forskning av olika slag, inte bara individorienterad som släkt- och personforskning utan även annan forskning som t.ex. historisk, social, ekonomisk, demografisk, medicinsk och juridisk forskning.
Frågan om ett inrättande och en detaljreglering av sådana längder har därefter övervägts av en arbetsgrupp med tjänstemän från bl.a. Riksskatteverket och arkivmyndigheterna. Avsikten är att gå in till regeringen med en begäran om en förordning. Den av motionären väckta frågan är således redan uppmärksammad. Överväganden pågår och något ingripande från riksdagens sida kan för närvarande inte anses påkallat. Utskottet avstyrker därför motionen.
Kyrkotillhörighet
I motion Sk903 av Carl-Johan Wilson (fp) begärs ett tillkännagivande om införande av en möjlighet att frivilligt få antecknat kyrkotillhörighet i folkbokföringen. En sådan uppgift kan enligt motionärens uppfattning vara värdefull då t.ex. polisen skall meddela anhöriga olyckshändelse eller dödsfall och det har betydelse vad den person som saken gäller har för trosriktning.
Utskottet vill erinra om att uppgift om tillhörighet till vare sig Svenska kyrkan eller annat trossamfund i dag inte finns i folkbokföringsregistren. Däremot förs inom Svenska kyrkan och andra trossamfund egna register över medlemmarna i respektive samfund. Av betydelse i detta sammanhang är också hur de framtida relationerna mellan Svenska kyrkan och staten kommer att utformas. Kyrkoberedningen har i sitt slutbetänkande SOU 1994:42 Staten och trossamfunden föreslagit att Svenska kyrkan skall få ställning som ett eget rättssubjekt som varken är statligt eller kommunalt och att andra trossamfund skall behandlas likvärdigt. Ärendet bereds för närvarande inom Civildepartementet, och till de frågor som måste lösas i samband med ett slutligt ställningstagande hör bl.a. hur samfundens verksamhet skall finansieras, vem som skall ansvara för registreringen av samfundens eventuellt avgiftsskyldiga medlemmar och hur de kyrkliga valen skall organiseras. Till saken hör också att ett förslag till EG-direktiv om skydd för enskilda personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter med bl.a. förbud för medlemsstaterna att databehandla personuppgifter som avslöjar bl.a. religiös övertygelse, dock inte när den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till en sådan behandling, just nu är under utarbetande.
Enligt utskottets mening föreligger inte någon anledning att ta in sådana uppgifter som motionären nämner i folkbokföringsregistren. Utskottet vill dock erinra om att konstitutionsutskottet och skatteutskottet tidigare betonat vikten av att hanteringen av befolkningsregistren är så organiserad att eftersökningen av anhöriga i samband med olyckor och katastrofer underlättas (se bet. 1990/91:SkU28 och yttr. 1990/91:KU5y). Med hänvisning härtill och mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motion Sk903.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avisering av folkbokföringsuppgifter att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:201 och med avslag på motion 1994/95:Sk50 yrkandena 1 och 2 antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om aviseringsregister,
2. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,
3. lag om ändring i datalagen (1973:289),
4. lag om ändring i vallagen (1972:620),
5. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval, m.m.,
6. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
7. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
2. beträffande identitetsbyte och dubbel bosättning i vissa fall att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju633 yrkande 3 och 1994/95:Sk901,
3. beträffande arkivmyndigheternas behov att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk902,
4. beträffande kyrkotillhörighet att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk903.
Stockholm den 4 maj 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Inga Berggren (m).