Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Avgasrening, m.m.

Betänkande 2001/02:MJU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
4 december 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
Avgasrening, m.m.(doc, 163 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_mju_6(pdf, 399 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:6 Avgasrening, m.m.

Beslut

Ny lag om avgasrening och motorbränslen (MJU6)

Riksdagen beslutade om en ny lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Bakgrunden är främst behovet att anpassa den svenska lagstiftningen om bilavgaser till de nya EG-rättsliga regler som numera gäller på området. De nuvarande reglerna i miljöbalken om motorbränslens indelning i miljöklasser och förbud mot att saluföra bränslen som inte uppfyller baskraven inom EU överförs till den nya lagen. Dessa regler ändras inte i sak.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 19
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-11-01
Justering: 2001-11-22
Trycklov: 2001-11-27
Reservationer: 7
Betänkande 2001/02:MJU6

Alla beredningar i utskottet

2001-11-01

Ny lag om avgasrening och motorbränslen (MJU6)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om en ny lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Bakgrunden är främst behovet att anpassa den svenska lagstiftningen om bilavgaser till de nya EG-rättsliga regler som numera gäller på området. De nuvarande reglerna i miljöbalken om motorbränslens indelning i miljöklasser och förbud mot att saluföra bränslen som inte uppfyller baskraven inom EU överförs till den nya lagen. Dessa regler ändras inte i sak.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-12-04
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:MJU6, Avgasrening, m.m.

Debatt om förslag 2001/02:MJU6

Webb-tv: Avgasrening, m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 83 Lars Gustafsson (Kd)
Fru talman! Det är belagt att välfärdssamhället ba- seras på kommunikationer. Samtidigt orsakar detta stora miljöproblem med miljöpåverkan genom ut- släpp av olika skadliga ämnen. Det största globala hotet utgörs av koldioxidutsläppen med åtföljande uppvärmning av atmosfären. I den här propositionen föreslås en ny lag om av- gasrening och miljöklassning av motorbränslen. Flera förslag i den är välkomna, även om vi har synpunkter som vi här ger uttryck för i några reservationer och särskilda yttranden. Inledningsvis vill jag dock nämna något om vår syn på den lagstiftande funktionen. Som lagstiftare är det viktigt att fastställa mål för och inriktning av miljöpolitiken och sätta ramar inom vilka olika aktö- rer har att verka. Däremot bör vi akta oss för att hasta med försök att begränsa olika tekniker inom områden som motorkonstruktioner och alternativa drivmedel. Den tekniska utvecklingen går med sådan hast att beslut redan är föråldrade vid beslutstillfället. Vi bör fokusera på att de ställda kraven uppfylls. Som kuriosa kan nämnas att återvinning av mo- torns vevhusventilation introducerades redan på en del amerikanska lyxbilar på 1930-talet. Syftet var dock inte sprunget ur ett miljötänkande, utan avsikten var att minska vevhuskompressionen. På 1960-talet infördes i flera amerikanska delstater krav på denna anordning på nya bilar som då benämndes positive crankcase ventilation. Detta kan tjäna som exempel på att man som lag- stiftare bör vara försiktig med att utskilja någon spe- ciell teknik. I stället bör man avgränsa sig till att uppsätta miljökrav. Det är också därför vi står bakom några reserva- tioner om lättnader i dispensförfarande för de företag som kan uppvisa verifierade miljöförbättringar på äldre motorer. Den svenska vagnparken är gammal, och omsättningen av bilar är lägre än i många andra länder. Detta bör man ta i beaktande när man bedö- mer möjligheten att uppnå de satta miljömålen. Många bilägare i vårt land kommer inte att ha råd att tillgodogöra sig den senaste miljötekniken i sina fordon. Det måste därför ses som positivt om miljö- förbättringar kan göras även på den befintliga vagn- parken. Fru talman! I reservation nr 2 påtalar vi behovet av en vidareutveckling av typgodkännandet av moto- rer och de konsekvenser som nuvarande lagstiftning kan medföra. Det är viktigt att de företag som sysslar med miljöförbättringar av begagnade fordon också ges möjlighet att bedriva sin verksamhet. Stelbenta regler och dispensförfaranden motverkar i dessa fall sina syften, vilket vi också påtalar i vår reservation. Utskottet har uppvaktats av ett antal företag som har fått framföra sina synpunkter på detta område. Det är glädjande att Avgasutredningens förslag om förbud mot s.k. chiptrimning mötts av så omfattande kritik från ett stort antal remissinstanser att regering- en beslutat sig för att avvisa förslaget och hänskjuta frågan till EU-nivå. Det hade dock varit ännu bättre om regeringen och utskottet gått före och infört ett nationellt certifieringssystem. Vi har i ett särskilt yttrande framfört kritik mot regeringens senfärdighet att uppdra åt Naturvårdsver- ket att se över miljöklassystemet trots riksdagens tillkännagivande i våras. Det är uppenbart att vissa frågor går med knapp styrfart. En övergång till alternativa drivmedel är av avgö- rande betydelse för miljön på lång sikt. Det är därför viktigt att stödja utvecklingen och operatörer på om- rådet och att stödet är långsiktigt. Det finns flera negativa exempel på när det senare inte varit fallet, vilket lett till stor osäkerhet hos projektledare och investerare. De beslut om mål och inriktning av mil- jöpolitiken som fattas här i kammaren och i Rege- ringskansliet måste vara långsiktiga och inte styras av senaste nytt. Till sist måste jag påtala det minst sagt märkliga resonemanget i propositionen kring det civilrättsliga tillverkaransvaret för avgasreningsutrustning. Som grund för att tyngre lastbilar inte ska omfattas av nuvarande regler anförs att åkeriföretagen skulle ha ett bättre förhandlingsläge. Faktum är att många åke- rier enbart har ett eller ett fåtal tyngre fordon, medan det å andra sidan finns många stora uppköpare av lättare bilar som ska omfattas av nuvarande regler. Om man är konspiratorisk kan man ana goda lobby- ister i bakgrunden. Fru talman! Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men jag nöjer mig med att yrka bifall endast till reservation nr 2.
Ingemar Josefsson (S)
Anf. 84 Ingemar Josefsson (S)
Fru talman! I den här propositionen föreslås en ny lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Förslaget föranleds främst av behovet av att anpassa den svenska lagstiftningen om bilavgaser till de nya EG-rättsliga regler som numera gäller. Den föreslagna lagen innehåller, förutom grund- läggande bestämmelser om krav på motorfordons avgasrening, även regler om typgodkännandeförfa- rande och miljöklassningar av bilar. Det svenska tillverkaransvaret för lätta bilar har ersatts av ett ge- mensamt tillverkaransvar inom EU. De nuvarande reglerna i miljöbalken om motor- bränslens indelning i miljöklasser och förbud mot saluförande av sådana bränslen som inte uppfyller baskraven inom EU överförs till den här nya lagen. Det har varit en del diskussioner om detta, och rege- ringen avser att lämna ett uppdrag till Naturvårdsver- ket för att se över miljöklassystemet för bensin och dieseloljor så att utvecklingen av alternativa eller mer miljövänliga drivmedel inte missgynnas. I avvaktan på bl.a. Vägtrafikskatteutredningens kommande förslag avstyrker utskottet tre motioner om en fortsatt utveckling av miljöklassningssystem. Utsläpp av koldioxid regleras inte i EU:s bilav- gasdirektiv eller de svenska bilavgasreglerna. Vi har resonerat om detta, och regeringen har tidigare också gett Statens naturvårdsverk i uppdrag att utveckla miljöklassystem främst med avseende på hur para- metern koldioxid ska beaktas i det här systemet. Na- turvårdsverkets uppdrag har redovisats till regeringen i somras. Den rapporten har sedan överlämnats till Vägtrafikskatteutredningen. Jag vill bara nämna dessa frågor innan vi ska ta ställning till den här propositionen. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reserva- tioner.
Lars Lindblad (M)
Anf. 85 Lars Lindblad (M)
Fru talman! Det betänkande om ny lag om motor- fordons avgasrening som vi debatterar i dag gäller ett ganska så tekniskt ärende. Vi moderater har inga invändningar mot genomförandet av de EU-regler som betänkandet innehåller. Med detta betänkande görs inga stora förändringar av de regler och styrme- del som rör bilars utsläpp. Jag vill inleda med att yrka bifall till vår reserva- tion nr 1. Fru talman! Konflikten mellan trafik och miljö är en klassisk miljöfråga. Det brukar sägas att när trafi- ken ökar leder det till att utsläppen ökar och därmed till att miljön blir sämre. Men något har hänt under de senaste decennierna. Trafik innebär fortfarande en belastning på miljön, men människan har blivit mycket bättre på att utveckla allt miljövänligare for- don. Men det finns mycket mer att göra. I samhällsdebatten fokuseras mycket av miljöför- bättringarna på trafikområdet genom att det satsas stora summor till godstrafik på järnväg. Samtidigt talar verkligheten ett annat språk. Mer än 80 % av alla godstransporter i Europa sker med lastbil. För många barnfamiljer och andra människor som bor på landet är bilen ett viktigt verktyg. För många är den egna bilen något som ger ökad frihet. Man kan ta sig dit man vill - till havet, till skogen eller till idrottsplatsen. Vi moderater resonerar så här: Bilen är ett nöd- vändigt verktyg, och det är fel väg att gå att hindra och fördyra för bilisterna. Däremot ska vårt regelverk uppmuntra till en renare teknik och hindra den smut- siga. Men detta sker inte genom att vi straffar bilis- terna. Ett aktivt deltagande från de enskilda är betyd- ligt bättre och effektivare. Men samtidigt kan man undra varför teknikut- vecklingen inte går ännu snabbare. Är det konsu- menternas efterfrågan som brister? Har vi konservati- va fordonstillverkare? Är det statens olika styrmedel som det är fel på? Svaret på de frågor som jag här ställt är nog många, men fler och fler pekar på brister i statens olika skatte- och regleringssystem. En del, bl.a. for- donstillverkare och bränsleproducenter, har påpekat att det finns brister i miljöklassningen av fordon och bränslen. T.ex. finns det inga gränser för koldioxidut- släpp i bilklassificeringen. Andra har pekat på att klassningen av bränslen inte utgår från det faktiska utsläppet utan snarare från drivmedlens sammansätt- ning och tekniska egenskaper. Ett annat problem som det pekas på är att diesel- bilar, oavsett miljöegenskaper, inte kan betraktas som miljöfordon vad avser fordonsskatt och tjänstebils- regler. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit ett framtagande av en strategi för skattenedsättning av alternativa bränslen och förändringar av förmånsbe- skattningen för miljöbilar. Riksdagen krävde i våras en översyn av miljöklassningen av bensin och diesel. Men bristen är att vi hela tiden betraktar styrsys- temen i delar. Därför har det system av skatter och regler som styr mot miljövänligare fordon och bräns- len börjat likna ett lapptäcke. Det är i dag oklart om vi har ett system som är anpassat för den teknik som finns i dag. Det är också oklart om systemet har sin utgångspunkt i faktisk miljöpåverkan. Det skulle behövas en total översyn av systemen för att man ska kunna ta ett helhetsgrepp. Vi har föreslagit en breddning av det uppdrag som riksdagen gav regeringen angående alternativa bränslen. Vi vill få till stånd en parlamentarisk utred- ning som ska se över hela systemet med vägtrafikens miljöstyrande skatter, miljöklasser och regler. Syftet med detta är att främja teknikutveckling och skapa ett system som grundar sig på faktisk miljöpåverkan.
Harald Nordlund (Fp)
Anf. 86 Harald Nordlund (Fp)
Fru talman! Nästan 90 % av åkeriföretagen är små företag, med få anställda. Många företag byter sin enda lastbil vart åttonde år och har då självklart ingen stark förhandlingsposition mot leverantören. Företa- gens ställning i förhållande till lastbilsproducenterna är svag, och till detta bidrar att två lastbilsmärken har en kraftig dominans på den svenska marknaden. Det är vad gäller tillverkaransvaret bäst att behålla den nuvarande ordningen, eftersom det är tillverkaren som har de fysiska möjligheterna att ta fram effektiva och hållbara reningssystem för fordonens avgaser. Serviceavtal mellan tillverkare och leverantör har så liten omfattning att de på intet sätt kan vara motiv för borttagande av tillverkaransvaret. Brister i avgas- reningen kommer dessutom att ge dyrare serviceavtal om tillverkaransvaret tas bort. Samtidigt kan man konstatera att också Naturvårdsverket har den upp- fattningen att tillverkaransvaret för tunga fordon ska behållas. Jag har erfarit att ett EU-direktiv fr.o.m. oktober 2005 kommer att kräva tillverkaransvar för tunga fordons och motorers funktionsduglighet. Detta inne- bär att tillverkaransvaret snarare borde förlängas till att gälla 500 000 kilometer i stället för att tas bort. Vi har i riksdagen fattat beslut om att regeringen ska se över miljöklassningen av drivmedel, så att renare drivmedel inte missgynnas. Dagens tekniska krav när det gäller densitet och kokpunktsintervall innebär dock att alla alternativa dieseldrivmedel till- förs giftiga ämnen för att inte hamna i miljöklass 3. Dessa ämnen är miljöstörande, bildar aromater och polyaromater vid förbränning och utgör en risk för liv och hälsa. Äldre personer och barn med allergier, astma, bronkit och andra luftvägssjukdomar är sär- skilt utsatta. Även skillnaderna i miljöbelastningen för bilis- men på landsbygden och i storstaden måste beaktas. Åtgärder motsvarande de som vidtas i de trafikinten- siva tätorterna skulle slå orättvist mot glesbygden, där bilismen inte alls ger upphov till så stora miljöskador. Inom EU pågår ett arbete för en rättvis trafikbe- skattning, som skulle kunna leda till ett effektivt utnyttjande av de olika trafikslagen. Detta bör under- stödjas, eftersom orimliga situationer uppstår när konkurrens bedrivs på olika villkor. Som alternativ till ökade bränsleskatter bör man införa kilome- terskatt på lastbilar. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 5.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-12-04
Förslagspunkter: 15, Acklamationer: 9, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ett utvecklat miljöklassystem

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ408 och 2001/02:MJ411.
  2. Mål för avgasfria bilar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ223.
  3. Vägtrafiken och miljön

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:T345.
    • Reservation 1 (m)
    Ledamöternas röster
  4. Dispens för fordon utan katalysator

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ2 yrkande 2.
  5. Vidareutveckling av typgodkända motorer

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ342 yrkande 1.
    • Reservation 2 (m, c, fp, kd)
    Ledamöternas röster
  6. Det civilrättsliga tillverkaransvaret

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen såvitt avser 15 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:31 punkt 1 i denna del samt avslår motionerna 2001/02:MJ1 yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ2 yrkande 5 och 2001/02: MJ3 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 3 (c)
    • Reservation 4 (fp, kd)
    Ledamöternas röster
  7. Lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:31 punkt 1 i denna del.
  8. Fordonsskattelagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327). Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:31 punkt 3. b) Riksdagen antar utskottets förslag (bilaga 3) till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327).
  9. Miljöklassning av bränsle, m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ2 yrkande 4, 2001/02:MJ319, 2001/02:MJ328, 2001/02:MJ334, 2001/02:MJ361, 2001/02:MJ445 och 2001/02:MJ510.
    • Reservation 5 (c, fp)
    Ledamöternas röster
  10. Miljövänliga drivmedel
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ318, 2001/02:MJ521 yrkande 14 och 2001/02:T470 yrkande 2.
    • Reservation 6 (fp)
  11. Dispenser för trimning och amatörbyggen
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ2 yrkandena 1 och 3.
    • Reservation 7 (kd)
  12. Bidrag till eftermontering av aggregat för avgasrening

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ378.
  13. Arbetsmaskiners avgasutsläpp

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ234 yrkande 1.
  14. Tomgångsregler för arbetsmaskiner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ234 yrkande 2.
  15. Övriga lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till i.a) lag om ändring i miljöbalken, ii.b) lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, iii.c) lag om ändring i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner. iv. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:31 punkterna 2, 4 och 5.