Avfallshantering
Betänkande 1995/96:JoU13
Jordbruksutskottets betänkande
1995/96:JOU13
Avfallshantering
Innehåll
1995/96 JoU13
Sammanfattning
I betänkandet behandlas sammanlagt 58 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1995 om utvecklingen mot ett kretsloppssamhälle och avfallshantering. Vidare behandlas renhållningslagstiftningen och det s.k. producentansvaret. Samtliga motionsyrkanden avstyrks, bl.a. med hänvisning till tidigare ställningstaganden, aviserade åtgärder från regeringens sida och pågående utredningsarbete. Till betänkandet har fogats 11 reservationer och 4 särskilda yttranden.
Motionerna
1994/95:Jo202 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukets roll i kretsloppsarbetet.
1994/95:Jo225 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att säkerställa en fungerande och utvidgad återvinning av förbrukade matfetter från restauranger, storkök och industrier.
1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera kommunerna att införa differentierade avfallstaxor för hushållen.
1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energiåtervinning ur avfall som en naturlig del i kretsloppsanpassningen.
1994/95:Jo617 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett deponiförbud för elektroniskt skrot, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillverkare och leverantörer av elektronisk apparatur åläggs skyldighet att innehållsdeklarera dessa, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjd miljöavgift på miljöfarliga komponenter i elektronikutrustning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att höjda miljöavgifter på elektroniska apparater bör gå till en fond med syfte att finansiera omhändertagandet av redan befintligt elektroniskt avfall, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om auktorisation av återvinningsföretag.
1994/95:Jo619 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att införa regler om producentansvar för samtliga typer av batterier.
1994/95:Jo635 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pant för miljöfarligt avfall.
1994/95:Jo640 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om returpappershantering.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av kretsloppsarbetet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av producentansvar för bilar, byggvaror, elektriska och elektroniska produkter senast år 1996, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av producentansvar för plaster samt för textilier och möbler senast år 1997, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kretsloppsanpassning av jordbruket.
1994/95:Jo642 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för rätt hantering av smörjmedel och spillolja.
1994/95:Jo644 av Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny renhållningslagstiftning.
1994/95:Jo656 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en ändring i förordningen om producentansvar för glasförpackningar och förpackningar av wellpapp så att källsorteringen åter blir en kommunal angelägenhet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en producentavgift på förpackningar av wellpapp och glas och andra förpackningar som ingår i hushållsavfallet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om producentansvaret.
1994/95:Jo657 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återvinning av aluminium.
1994/95:Jo663 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av producentansvaret, 4. att riksdagen beslutar att producentansvaret ges en utformning som möjliggör mer marknadsmässiga förutsättningar i återvinnings- och förädlingsleden, 5. att riksdagen hos regeringen begär att den utvecklar de biologiska behandlingsmetoderna av vissa fraktioner av avfall, 6. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag till normer för innehållet i flygaska, slagg och kompost för att underlätta kretsloppshanteringen av dessa fraktioner, 8. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag på återvinningskrav för fler system/fraktioner av förpackningar/material, 9. att riksdagen beslutar att retur- och återvinningssystem förenklas och standardiseras så långt som är möjligt för att underlätta för alla kategorier av konsumenter, 10. att riksdagen beslutar att det skall införas tydliga och begripliga miljövarudeklarationer som visar en varas miljöpåverkan under hela sitt kretslopp, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avloppsvatten från industrin skall behandlas separat och därmed även faktureras separat, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra hanteringen av va-systemen, 13. att riksdagen hos regeringen begär att den samordnar avfallsforskningen.
1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till handlingsprogram för olika samhällssektorers anpassning till kretsloppssamhället.
1994/95:Jo667 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av översyn av bygg-, kretslopps-, producentansvars- och renhållningslagstiftning för att trygga de juridiska, ekonomiska och fysiska förutsättningarna för källsortering.
1994/95:Jo670 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om producentens ansvar för en varas återvinning.
1994/95:Jo672 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hantering av elektronikskrot.
1994/95:Jo675 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försök och information inför kretsloppssamhället.
1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriskt märkningssystem för plaster.
1994/95:Jo688 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (mp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen skall vara att minska produktionen av avfall med 50 viktprocent på tio år, 3. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att arbeta fram en konkret plan för reduktion av avfallsmängden med 50 viktprocent, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen skall vara att minska produktionen av miljöfarligt avfall med 80 % på tio år gällande den vägda miljörisken, 5. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att arbeta fram en konkret plan för att minska produktionen av miljöfarligt avfall med 80 % på tio år gällande den vägda miljörisken, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges arbete i Baselkonventionen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av materialbalanser, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att materialbalanser, som företagen upprättar, skall ligga till grund för krav på avfallsreduktion, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att krav på miljövarudeklaration skall ställas i enlighet med vad i motionen anförts, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av den kommunala självkostnadsprincipen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av differentierade taxor i kommunerna, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförandet av långtgående källsortering i kommunerna, 16. att riksdagen beslutar att förbjuda all sopförbränning från den 1 januari 1999, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regelverk för avfallsdeponier, 18. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att miljöinventera landets soptippar och avfallsdeponier och därefter kommer med en plan för vilka som skall läggas ner respektive behållas, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om komplettering av producentansvaret med regionala insamlingsmål, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om komplettering av producentansvaret med lägsta insamlingsnivåer på kommunal nivå.
1994/95:Bo524 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som ger kommunerna rätt att införa strängare regler för avfallshantering av byggavfall.
1994/95:L711 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Kretsloppsdelegationen också bör beakta det konsumentpolitiska perspektivet.
1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en undersökning av höjd bilskrotningsavgift.
1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av skrotningspremien.
Utskottet
Kretsloppsarbetet
Motionerna
Enligt motion Jo641 (c) yrkande 4 måste kretsloppsanpassning genomföras inom alla samhällsområden. Materialkretslopp måste åstadkommas i samhället med hjälp av bl.a. ett producentansvar för olika materialslag. Kommunikationerna måste bli energi- och materialsnåla med hjälp av bl.a. informationsteknik och förnybara energislag. Människors krav på god livsmiljö driver fram utvecklingen mot sunda hus och god närmiljö. Stad och land i samverkan skapar nya mönster för närproduktion av livsmedel, odling och förädling av energiråvaror och bioråvaror till industrin. I motion Jo664 (v) begärs ett förslag till handlingsprogram för olika samhällssektorers anpassning till kretsloppssamhället (yrkande 1). När det gäller försök och information inför kretsloppssamhället framhålls i motion Jo675 (s) att rutinerna för avfallssortering och kompostering måste förbättras och läras ut. Enkla kunskapscentra och demonstrationsanläggningar måste byggas upp. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att tillsammans med Lantbruksuniversitetet och olika intresseorganisationer utforma information till allmänhet, skolor och kommuner. Enligt motion L711 (c) bör Kretsloppsdelegationen i sitt arbete också beakta det konsumentpolitiska perspektivet (yrkande 6). I motion Jo663 (v) yrkas att den nuvarande forskningen på avfallsområdet samordnas (yrkande 13). Enligt motion Jo202 (c) yrkande 3 måste jordbrukets roll i kretsloppsarbetet utvecklas. Många av dagens skador på miljön beror på användningen av ändliga råvaror - en användning i strid med kretsloppsprincipen. Jordbruket kan genom en övergång till miljövänlig produktion av råvaror för energi- och industrisektorn vara en betydelsefull resurs i det fortsatta kretsloppsarbetet. Beträffande kretsloppsanpassningen av jordbruket framhålls i motion Jo641 (c) yrkande 11 bl.a. möjligheten att producera bioråvara och återföra stadens restprodukter som näring. Vidare bör olika styrmedel för att gynna en kretsloppsanpassning utredas och användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel minskas. Kadmium i handelsgödsel bör avvecklas helt och reglerna för hantering av stallgödsel skärpas. Som mål bör gälla att 10 % av arealen skall vara ekologiskt odlad.
Utskottets överväganden
År 1993 beslutade riksdagen om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (1992/93:JoU14, rskr. 344). Riktlinjerna omfattade miljöpolitiken, utvecklingen mot ett kretsloppssamhälle, samhällsplanering m.m. Alla miljöpolitiska beslut skall vara inriktade mot att effektivisera resurshushållningen och främja kretsloppssamhället. Miljöpolitiken skall underlätta industrins anpassning till kretsloppssamhället, bl.a. genom att skapa goda förutsättningar för användning av förnybara resurser, energisnåla processer, återanvändning och återvinning. Åtgärder inom jord- och skogsbruket, i transportsektorn, inom energiförsörjningen och i industrin skall inriktas mot ett resurssnålt kretsloppssamhälle. När det gäller samhällsplaneringen skall alla beslut vara inriktade mot att effektivisera och främja kretsloppssamhället. Kommunerna spelar i detta sammanhang en betydelsefull roll i arbetet för att omsätta och konkretisera Riokonferensens handlingsprogram Agenda 21 i lokala program för en hållbar utveckling. Centrala och regionala myndigheter har till uppgift att stödja kommunerna i detta arbete. Vidare skall alla förändringar i markens och vattnets användning främja utvecklingen av en långsiktigt god livsmiljö. I en årligen återkommande skrivelse (senast 1995/96:120) presenterar regeringen en redovisning av tillståndet i miljön och det miljöpolitiska arbetet. Under förra riksmötet redovisades bl.a. inriktningen av det fortsatta arbetet med en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Riksdagen ställde sig bakom de redovisade huvudlinjerna för detta arbete (skr. 1994/95:120, JoU16, rskr. 306). Härvid framhölls bl.a. att en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller varor och produkter förutsätter att alla samhällssektorer deltar och engageras i att ändra beteenden från att vara belastande och förbrukande till att värna om vår miljö och våra naturresurser. Detta innebär bl.a. ökat miljöansvar för producenterna av varor och produkter samt utvecklandet av en strategi för kretsloppsanpassad varuproduktion. Vidare betonades betydelsen av att konsumenterna i ökad grad stimuleras att göra ett bra miljöval mellan produkter med likvärdig funktion. Här spelar miljömärkning och varuinformation en stor roll. Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att en långsiktigt hållbar utveckling förutsätter att samhället förändras från ett förbrukande och belastande samhälle till ett kretsloppssamhälle. Omsorg om människan och människans livsmiljö är också en omsorg om naturen. Naturen sätter allmänna ramar för mänsklig verksamhet men samtidigt påverkar människans politiska, ekonomiska och sociala villkor förhållandena i naturen. En politik för hållbar utveckling måste därför utgå från människans villkor och ekosystemets långsiktiga bärighet, både nationellt och globalt. Enligt utskottets mening är de synpunkter som framförs i motionerna Jo641 yrkande 4, Jo664 yrkande 1 och Jo675 väl förenliga med den nu redovisade inriktningen av det miljöpolitiska arbetet som både regering och riksdag tidigare ställt sig bakom. Något särskilt riksdagsuttalande med anledning av motionerna synes därför inte påkallat. När det gäller jordbrukets roll i kretsloppsarbetet bör utöver vad som anförts ovan bl.a. framhållas att ett av syftena med beslutet våren 1990 om en ny livsmedelspolitik var att få en bättre miljö. I samband med riksdagens beslut med anledning av anslutningsfördraget med EU (1994/95:JoU7, rskr. 126) framhölls att stödformerna i jordbruket skall baseras på större miljöhänsyn i det konventionella jordbruket. Med anledning av EU-medlemskapet har Sverige infört ett miljöprogram i enlighet med EU:s regler bestående av tre delprogram. Programmen, som kan sägas ha utformats i linje med 1990 års livsmedelspolitiska beslut, omfattar landskapsvård, miljökänsliga områden och stöd till ekologisk odling. Vidare har miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel höjts (se prop. 1994/95:100 bil. 10, JoU13). Det övergripande målet för den svenska jordbrukspolitiken är en god hushållning med samhällets totala resurser. Sektorsansvaret för miljöfrågorna har som redovisats ovan lagts fast av riksdagen. Miljömålet för jordbrukssektorn är att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap, att bevara den biologiska mångfalden samt att minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel. Det är enligt utskottets mening angeläget att slå vakt om detta miljömål i det fortsatta arbetet. Vad som nu anförts ligger väl i linje med syftet i motionerna Jo202 yrkande 3 och Jo641 yrkande 11 som därför kan lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. När det gäller de i motion L711 yrkande 6 framförda synpunkterna beträffande det konsumentpolitiska perspektivet erinrar utskottet om att Kretsloppsdelegationen i juni 1995 redovisat ett förslag till strategi för hur arbete med en kretsloppsanpassning av varusektorn skall bedrivas i syfte att åstadkomma en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. I förslaget framhålls bl.a. konsumenternas roll och betydelsen av efterfrågan av miljöanpassade varor. Därmed torde syftet med motion L711 yrkande 6 i allt väsentligt vara tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd. Vid den senaste budgetbehandlingen (1994/95:JoU14, rskr. 257) fattades beslut om att samordna avfallsforskningen. Vid Naturvårdsverket inrättades en särskild nämnd, Avfallsforskningsnämnden, med uppgift att besluta om fördelning av forskningsmedel m.m. Därmed avskaffades Avfallsforskningsrådet. Det anförda innebär enligt utskottets mening att syftet med motion Jo663 yrkande 13 i allt väsentligt är tillgodosett. Motionen avstyrks i berörd del.
Avfallshantering Motionerna
Avfallshantering i allmänhet
I motion Jo663 (v) yrkande 5 framhålls att de biologiska behandlingsmetoderna av vissa fraktioner av avfall måste utvecklas. Regeringen bör återkomma med förslag på återvinningskrav för fler system/fraktioner av förpackningar och material (yrkande 8). Vidare bör riksdagen besluta att retur- och återvinningssystem skall förenklas och standardiseras så långt som möjligt. Härigenom underlättas avfallshanteringen för alla kategorier av konsumenter (yrkande 9). Enligt motion Jo688 (mp) yrkande 2 skall målsättningen vara att minska produktionen av avfall med 50 viktprocent på tio år. Naturvårdsverket skall ges i uppdrag att arbeta fram en konkret plan för reduktion av avfallsmängden med 50 viktprocent (yrkande 3). Vidare bör ett detaljerat förslag om ett regelverk för avfallsdeponier utarbetas (yrkande 17). Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att miljöinventera landets soptippar och avfallsdeponier och därefter komma med en plan för vilka som skall läggas ner respektive behållas (yrkande 18).
Renhållningslagstiftningen
Enligt motion Jo644 (fp) är den nuvarande renhållningslagstiftningen ett hinder för kretsloppet. I dag finns starka krafter som på eget initiativ vill verka för att arbeta med kretsloppsfrågor. Regelverket bör då framför allt inriktas på miljömässiga åligganden. En utredning bör tillkallas för att se över lagstiftningen i detta hänseende. Enligt motion Jo656 (mp) yrkande 3 bör källsortering åter blir en kommunal angelägenhet. Detta kräver enligt motionärerna vissa förändringar i förordningen om producentansvar. Även i motion Jo667 (mp) konstateras att lagstiftningen motverkar förverkligandet av kretsloppsprincipen. Enligt motionären behövs en översyn av bygg-, kretslopps-, producentansvars- och renhållningslagstiftningen för att trygga de juridiska, ekonomiska och fysiska förutsättningarna för källsortering. Förändringar i lagstiftningen krävs även i motion Jo688 (mp). Enligt yrkande 14 bör långtgående krav på källsortering i kommunerna skrivas in i renhållningslagen. I samband därmed bör begreppet definieras bättre eftersom nuvarande producentansvar omöjliggör källsortering. Vidare bör producentansvaret kompletteras med regionala insamlingsmål. Därigenom undviker man att producenterna når insamlingsmålen utan att ta ansvar för den mer kostnadskrävande glesbygden (yrkande 19). Enligt yrkande 20 bör producentansvaret dessutom kompletteras med lägsta insamlingsnivåer på kommunal nivå. Enligt motion Jo604 (kds) yrkande 7 krävs åtgärder för att stimulera kommunerna att införa differentierade avfallstaxor för hushållen. Även i motion Jo688 (mp) yrkande 12 framhålls betydelsen av ökade möjligheter till differentierade soptaxor. Enligt motionärerna krävs en ändring av den kommunala självkostnadsprincipen. Regeringen bör i samråd med kommunerna diskutera en plan för införandet av differentierad sopavgift (yrkande 13).
Vissa avfallsfrågor
Enligt motion Jo225 (mp) måste en fungerande och utvidgad återvinning av förbrukade matfetter från restauranger, storkök och industrier säkerställas. I motion Jo663 (v) yrkas att regeringen återkommer med förslag till normer för innehållet i flygaska, slagg och kompost för att underlätta kretsloppshanteringen av dessa fraktioner. Ett uppdrag bör ges till Naturvårdsverket (yrkande 6). Avloppsvatten från industrin skall behandlas separat och därmed även faktureras separat (yrkande 11). Vidare efterlyses åtgärder för att förbättra hanteringen av va-systemen. Man bör utveckla kretsloppsinriktade alternativ till de vattenburna systemen (yrkande 12). Enligt motion Jo635 (s) bör systemet med pant för vissa material utvidgas till att omfatta miljöfarligt avfall som batterier och lysrör. Frågan bör utredas vidare. Enligt motion Jo688 (mp) yrkande 4 skall målsättningen vara att minska produktionen av miljöfarligt avfall med 80 % på tio år gällande den vägda miljörisken. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att arbeta fram en konkret plan för att minska produktionen av miljöfarligt avfall med 80 % på tio år gällande den vägda miljörisken (yrkande 5). Enligt motionärerna bör Sverige vara pådrivande så att EU följer Baselkonventionen (yrkande 6). Enligt motion Jo609 (m) yrkande 17 bör energiåtervinning ur avfall betraktas som en naturlig del i kretsloppsanpassningen. Detta är ett betydelsefullt alternativ i ett glesbefolkat land och kan ersätta bränslen. I motion Jo688 (mp) yrkas att all sopförbränning förbjuds från den 1 januari 1999 (yrkande 16).
Utskottets överväganden
Avfallshantering i allmänhet
Utvecklingen mot ett kretsloppssamhälle förutsätter ett effektivt resursutnyttjande, återanvändning och återvinning. Det avfall som trots allt uppkommer skall behandlas så att råvaror återanvänds, återvinns eller omhändertas på det sätt som kan krävas för en miljömässigt godtagbar avfallshantering. Kretsloppsarbetet måste således drivas vidare med kraft, och mängderna avfall bör minskas ytterligare. Näringslivet bör miljöanpassas ytterligare genom krav på hänsyn i företagen till miljön som helhet inklusive ansvar för produktens miljöpåverkan under användning och då den till slut kasseras. Staten bör vara pådrivande i detta arbete och även på olika sätt underlätta denna process. På regeringens uppdrag arbetar Naturvårdsverket för närvarande med en aktionsplan för avfall ( Avfall 2000 ) vilken skall innehålla begränsningsmål för olika avfallsslag, åtgärdsmål för avfallsbehandlingen samt förslag till styrmedel och ansvarsförhållanden och den organisation som behövs för att åstadkomma en miljöanpassad och resurshushållande avfallshantering i ett kretsloppssamhälle. Planen skall överlämnas till regeringen under innevarande år. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna Jo663 yrkandena 5, 8 och 9 samt Jo688 yrkandena 2 och 3 i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört. När det gäller det i motion Jo688 framförda kravet på en inventering av landets avfallsdeponier bör uppmärksammas att Naturvårdsverket och Renhållningsverksföreningen för närvarande arbetar med en sådan inventering. Denna inventering bör enligt utskottets mening kunna ligga till grund för de ytterligare åtgärder som kan anses erforderliga för att åstadkomma en mer miljöanpassad avfallshantering på detta område. Enligt utskottets bedömning är motion Jo688 yrkande 18 med det anförda i allt väsentligt tillgodosedd. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd. Enligt gällande lagstiftning råder tillståndsplikt för all miljöfarlig verksamhet. Denna tillståndsplikt omfattar även avfallsdeponier. I motion Jo688 yrkande 17 aktualiseras nu frågan om utarbetandet av ett nytt regelverk för avfallsdeponier och soptippar. Utskottet vill med anledning härav erinra om att Miljöbalksutredningen i sitt arbete (dir. 1994:134) skall lämna förslag till en närmare integrering av olika delar av miljölagstiftningen och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt att smälta samman bestämmelserna om hälsoskydd och miljöfarlig verksamhet. Enligt utskottets mening är det lämpligt att avvakta resultatet av Miljöbalksutredningens arbete i detta hänseende, och därför föreslås att motion Jo688 yrkande 17 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Renhållningslagstiftningen
I flera motioner framförs krav på förändringar i renhållningslagstiftningen. Utskottet vill med anledning härav framhålla följande. Som anförts ovan har Miljöbalksutredningen regeringens uppdrag att utarbeta ett nytt förslag till miljöbalk. Syftet med detta arbete är bl.a. att genomföra en närmare integrering av olika delar av miljölagstiftningen. Mot bakgrund av att frågor om producentansvar och andra frågor som rör kretsloppsanpassning har en vidare tillämpning än den som kan åstadkommas genom renhållningslagstiftningen har utredningen även getts i uppdrag att överväga i vad mån kretsloppsfrågorna skall regleras utanför det kapitel i balken som rör avfallshanteringen. Med anledning härav har utredningen tillsatt en särskild arbetsgrupp för avfallsfrågor och kretslopp. Som utskottet redovisat ovan har Naturvårdsverket dessutom regeringens uppdrag att utarbeta en aktionsplan för avfall ( Avfall 2000 ) vilken skall innehålla begränsningsmål för olika avfallsslag, åtgärdsmål för avfallsbehandlingen samt förslag till styrmedel och ansvarsförhållanden och den organisation som behövs för att estadkomma en miljöanpassad och resurshushållande avfallshantering i ett kretsloppssamhälle. Naturvårdsverket har även regeringens uppdrag att utreda behovet av ytterligare åtgärder beträffande producentansvaret för papper och glas. Uppdraget skall redovisas under våren 1996. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att Kretsloppsdelegationen lämnat ett förslag till en strategi för hur arbetet med kretsloppsanpassning av varusektorn skall bedrivas i syfte att åstadkomma en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Delegationen förespråkar bl.a. ett generellt producentansvar, eventuellt kopplat till en särskild kretsloppslag. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att nu föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna Jo644, Jo656 yrkande 3, Jo667 och Jo688 yrkandena 14, 19 och 20. Motionerna avstyrks i berörda delar. År 1991 ändrades renhållningslagen för att säkerställa kommunernas möjligheter att differentiera avfallstaxan i styrande syfte. Självkostnadsprincipen gäller dock fortfarande för den totala avfallshanteringen, dvs. någon vinst får ej uppkomma för den totala hanteringen (prop. 1990/91:90, JoU30). Enligt renhållningslagen får avgiften tas ut på sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljövänlig avfallshantering stimuleras (16 §). Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo604 yrkande 7 och Jo688 yrkandena 12 och 13 lämnas utan vidare åtgärd.
Vissa avfallsfrågor
Kommunerna har ansvaret att såsom tillsynsmyndighet enligt miljöskyddslagen och i flertalet fall såsom huvudman för allmänna va- anläggningar tillse att bl.a. förbrukade matfetter tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt. Med det anförda avstyrks motion Jo225. Utskottet är utöver ovan redovisade riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling inte berett att föreslå något uttalande från riksdagens sida med anledning av de i motion Jo663 yrkande 6 framförda kraven beträffande flygaska, slagg och kompost. Enligt vad utskottet erfarit arbetar Naturvårdsverket för närvarande med att ta fram normer för restprodukter i bl.a. kompost. Motionen avstyrks i berörd del. När det gäller de i motion Jo663 yrkandena 11 och 12 framförda synpunkterna beträffande avloppsvatten från industrin bör följande framhållas. Industrin går mot en process med slutna system, dvs. avloppsvattnet från industrin renas separat innan det släpps ut alternativt återanvänds. Vid varje koncessionsprövning ses dessutom möjligheterna över att ytterligare rena industrins utsläpp. Vidare har kommunerna redan i dag möjlighet att neka att ta emot industrins avloppsvatten och att fakturera det man tar emot separat. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo663 yrkandena 11 och 12 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd. De övergripande målen på avfallsområdet är bl.a. minskade avfallsmängder och en minskad farlighet hos detta avfall. Som framhållits ovan måste arbetet med att minska mängderna miljöfarligt avfall kraftfullt fortsätta. För vissa slag av miljöfarligt avfall bör producentansvar övervägas. Arbete pågår med åtgärdsprogram för insamling av uttjänta varor och produkter innehållande kvicksilver. Vidare har regeringen uppgivit att en plan för slutförvaring av upparbetat kvicksilver skall fastställas. Som utskottet redovisat ovan har Naturvårdsverket dessutom regeringens uppdrag att ta fram kvantitativa mål och åtgärder för en förbättrad avfallshantering ( Avfall 2000 ). Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo635 och Jo688 yrkandena 4 och 5 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Vid Baselkonventionens tredje partsmöte i september 1995 lyckades Sverige och EU tillsammans med Norge få igenom ett exportförbud för farligt avfall för återvinning från OECD-länder till icke OECD-länder som ett tillägg till konventionen. Detta förbud träder i kraft den 1 januari 1998. Sverige har redan infört ett sådant förbud i den förordning (SFS 1995:701) som kompletterar EG:s förordning (EEG nr 259/93) om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen. Vid EU:s miljöministermöte i Luxemburg i oktober 1995 enades man om att EU skall anta Baselkonventionens nya regler. Förslag om förändrad lagstiftning ligger för närvarande hos EU-parlamentet. Det anförda tillgodoser enligt utskottets mening syftet med motion Jo688 yrkande 6. Yrkandet avstyrks. I samband med att riksdagen våren 1993 lade fast riktlinjerna för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (1992/93:JoU14, rskr. 344) framhölls att återanvändning i princip borde prioriteras före materialåtervinning, energiutvinning och i sista hand deponering. I valet mellan dessa alternativ skall alltid den metod som bäst hushållar med resurser prioriteras. I ovan nämnda uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en aktionsplan för avfallshanteringen ingår bl.a. att ta fram kriterier för vilka avfallsslag som bör tas emot vid deponier och vilka som bör gå till förbränning. Med det anförda avstyrks motionerna Jo609 yrkande 17 och Jo688 yrkande 16 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Producentansvaret
Motionerna
Producentansvaret i allmänhet m.m.
Enligt motion Jo663 (v) yrkandena 3 och 4 måste formerna för producent- ansvaret utövas förbättras ytterligare. Producentansvaret skall ges en sådan utformning som möjliggör mer marknadsmässiga förutsättningar i återvinnings- och förädlingsleden. Syftet var ej att ersätta det kommunala monopolet med ett annat monopolliknande tillstånd. I motion Jo670 (s) framhålls att producenterna inte tar sitt ansvar på mindre orter. Därför krävs en annan utformning där producenten i större utsträckning blir ansvarig för varans återvinning. I motion Jo663 (v) yrkas att riksdagen beslutar att det skall införas tydliga och begripliga miljövarudeklarationer som visar en varas miljöpåverkan under hela sitt kretslopp (yrkande 10). Krav på sådana deklarationer framförs även i motion Jo688 (mp) yrkande 10. Enligt sistnämnda motion (yrkande 8) bör krav införas på upprättande av materialbalanser. Dessa skall upprättas av företagen och ligga till grund för krav på avfallsreduktion (yrkande 9).
Varor och produkter
Enligt motion Jo617 (kds) bör ett deponiförbud för elektroniskt skrot införas (yrkande 1). Vidare bör tillverkare och leverantörer av elektronisk apparatur åläggas skyldighet att innehållsdeklarera dessa (yrkande 2). Miljöavgiften på miljöfarliga komponenter i elektronikutrustning bör höjas (yrkande 3) och denna avgift på elektroniska apparater bör gå till en fond med syfte att finansiera omhändertagandet av redan befintligt elektroniskt avfall (yrkande 4). De återvinningsföretag som tar hand om elektroniskt skrot bör bli föremål för auktorisation (yrkande 5). Enligt motion Jo672 (s) krävs ett samlat grepp för att effektivt utnyttja vunnen teknik beträffande omhändertagandet av elektronikskrot. Lagstiftningen bör skärpas för att påskynda utvecklingen av producentansvaret. I motion Jo641 (c) yrkas att ett producentansvar införs för bilar, byggvaror, elektriska och elektroniska produkter senast år 1996 (yrkande 5). Vidare bör ett sådant ansvar införas för plaster samt för textilier och möbler senast år 1997 (yrkande 6). Enligt motion Jo687 (mp) yrkande 20 bör det införas ett obligatoriskt märkningssystem för plaster. I motion Bo524 (c) yrkande 2 begärs ett förslag till lagstiftning som ger kommunerna rätt att införa strängare regler för hanteringen av byggavfall. Enligt motion T210 (m) yrkande 8 bör möjligheterna att på ett ekonomiskt och effektivt sätt förnya bilparken genom höjd bilskrotningsavgift undersökas. Den högre avgiften skall användas till att finansiera en höjd skrotningspremie. Även i motion T237 (m) yrkande 9 framförs krav på en översyn av skrotningspremien. I motion Jo619 (fp) framhålls behovet av att införa regler om producent- ansvar för samtliga typer av batterier. Enligt motion Jo640 (s) måste returpappershanteringen ses över. Kommunerna förlorar pengar. Man bör därför överväga att införa ett s.k. Dual- system där hela den kommersiella kedjan får ta över det ekonomiska och praktiska ansvaret. I motion Jo642 (fp) framförs krav på åtgärder för att åstadkomma en godtagbar hantering av smörjmedel och spillolja. I motion Jo656 (mp) yrkande 1 begärs en ändring i förordningen om producentansvar för glasförpackningar och förpackningar av wellpapp så att källsorteringen åter blir en kommunal angelägenhet. Vidare bör en producentavgift på förpackningar av wellpapp och glas och andra förpackningar som ingår i hushållsavfallet införas (yrkande 2). Enligt motion Jo657 (fp) måste allt aluminium, som cirkulerar i samhället, tillvaratas och återvinnas.
Utskottets överväganden
Producentansvaret i allmänhet m.m.
Kretsloppsdelegationen har den 1 juni 1995 redovisat ett förslag till en strategi för hur arbetet med en kretsloppsanpassning av varusektorn skall bedrivas i syfte att åstadkomma en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. I denna strategi ingår att ange viktiga materialströmmar och varuområden som det med hänsyn till hälsa, miljö och hushållning med naturresurser är mest angeläget att få kontroll över. Delegationen föreslår att ett generellt producent- ansvar införs eventuellt kopplat till en särskild kretsloppslag. Som åtgärder för att sluta materialkretsloppen anges kvalitetssäkring av återvunnet material och genomgång av befintliga standarder som kan förhindra återanvändning och återvinning. Uppgifter om andel återvunnet material vid miljövarudeklaration och miljömärkning av produkter anges som en annan möjlighet. I detta sammanhang bör även nämnas att Naturvårdsverket i samråd med industrin bedriver ett projekt om miljövarudeklarationer. Vidare har delegationen till regeringen lämnat en översiktlig verksamhetsplan med redovisning av inriktningen för det fortsatta arbetet som skall bedrivas längst t.o.m. den 31 december 1996. Strategiarbetet skall fördjupas. Hit hör hinder och möjligheter för materialkretslopp, olika aktörers roller i kretsloppsanpassningen, transport- och logistikfrågor, nya material från kretsloppssynpunkt, förhållandet miljöbelastning/varors ökande livslängd och analys av näringslivsstruktur och drivkrafter. Producenter bör få ett ökat miljöansvar för de produkter de släpper ut på marknaden. Målet är att uppnå minimal miljöpåverkan under produkternas livscykel. Utveckling av miljöanpassad konstruktion, återvinning och omhändertagande krävs. Producentansvaret kan behöva utformas olika för olika varugrupper, t.ex. genom fysiskt eller ekonomiskt frivilligt eller lagstadgat ansvar eller utformas som krav på information till uppköpare m.fl. I mars 1995 erhöll Naturvårdsverket regeringens uppdrag att utreda behovet av åtgärder på områden där producentansvaret enligt renhållningslagen redan införts. Uppdraget går ut på att utvärdera och redovisa hur systemen för de olika varugrupperna hittills fungerat samt lämna förslag till eventuella författningsändringar. Uppdraget skall slutredovisas under våren 1996. Utskottet konstaterar avslutningsvis att det av redovisningen ovan framgår att regeringen och berörda myndigheter med uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område och vid behov har möjlighet att genom ändringar i lagstiftningen eller på annat sätt successivt åstadkomma en alltmer ändamålsenlig reglering av producentansvaret. Enligt utskottets bedömning är syftet med motionerna Jo663 yrkandena 3 och 4 och Jo670 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd. Utskottet gör samma bedömning beträffande motionerna Jo663 yrkande 10 och Jo688 yrkande 10. Materialbalanser kan upprättas inom ramen för frivillig miljörevision enligt miljöskyddslagen (1969:387). Vidare har EU:s förordning (EEG nr 1836/93) om frivillig miljöstyrning och miljörevision genom Sveriges medlemskap i EU blivit tillämplig även i Sverige. För tillståndspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen föreligger krav på miljökonsekvensbeskrivningar. Dessa kan bl.a. innefatta materialbalanser om detta anses nödvändigt. Med det anförda avstyrks motion Jo688 yrkandena 8 och 9.
Varor och produkter
Kretsloppsdelegationen skall enligt sina grunddirektiv (dir. 1993:67) utforma en strategi för utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat samhälle med producentansvar för varorna. Delegationen skall ange vilka materialströmmar och varuområden som det med hänsyn till hälsa, miljö och hushållning med naturresurser är mest angeläget att få kontroll över. Delegationen skall vidare successivt lämna förslag till regeringen om producentansvar för nya varugrupper. Arbetet skall ske i samarbete med berörda myndigheter och berört näringsliv liksom forskningsinstitutioner m.m. Den 1 juni 1995 presenterade Kretsloppsdelegationen ett förslag till producentansvar för bilar. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. Ytterligare produktgrupper som kan komma att omfattas av producentansvar utreds för närvarande av Kretsloppsdelegationen. Arbetet omfattar elektronik och elektriska produkter samt bygg- och rivningsavfall, och förslag skall lämnas till regeringen under våren 1996. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo617 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5, Jo641 yrkande 5, Jo672 och Bo524 yrkande 2 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Textilier och möbler är produktgrupper som enligt Kretsloppsdelegationen är aktuella i det fortsatta arbetet. Enligt delegationen bör vidare aktionsplaner tas fram för olika materialslag, i första hand plaster och metaller. Detta skall ske i samarbete med berörda branscher, forskningsorgan och myndigheter som Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Med det anförda avstyrks motionerna Jo641 yrkande 6 och Jo687 yrkande 20 i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört. Bilskrotningspremien och skrotningsavgiften höjdes våren 1991 till 1 500 kr. Som anförts ovan har Kretsloppsdelegationen i juni 1995 lämnat ett förslag om producentansvar för bilar till regeringen. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. I avvaktan på resultatet härav anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motionerna T210 yrkande 8 och T237 yrkande 9. Motionerna avstyrks i berörda delar. Insamlingen av miljöfarliga nickel- kadmiumbatterier (NiCd) nådde inte upp till det av riksdagen uppställda insamlingsmålet om 90 % vid den fastställda tidpunkten den 1 juli 1995. Insamlingen var då endast 35 % . Mot bakgrund av detta tillsatte regeringen i april 1995 en särskild utredare som skall se över insamling och omhändertagande m.m. av miljöfarliga batterier. Utredningen skall se över hanteringen av alla batterityper innehållande kvicksilver, NiCd och bly. Resultatet skall redovisas till regeringen under våren 1996. Enligt utskottet finns det skäl att avvakta resultatet av ifrågavarande utredning. Därmed avstyrks motion Jo619. Som utskottet nämnt ovan har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda behovet av åtgärder på områden där producentansvar har införts. Dessa områden är för närvarande förpackningar, däck och returpapper. I uppdraget ingår att utvärdera och redovisa hur systemen för de olika varugrupperna hittills har fungerat och hur producenterna fullgör sitt ansvar. Naturvårdsverket skall även analysera och bedöma sannolikheten för att de uppställda målen nås inom angiven tid samt i förekommande fall lämna förslag på erforderliga författningsändringar. Uppdraget skall slutredovisas under våren 1996. En delredovisning (lägesbeskrivning) har lämnats till regeringen i oktober 1995. Härav framgår bl.a. att det finns ett behov av samverkan mellan producenter och kommuner för att lösa eventuella problem. Naturvårdsverket anser inte att det för närvarande finns anledning att förändra systemet för returpapper. När det gäller förpackningar av glas framhåller verket att problemen håller på att rättas till. Ersättningsnivåerna har ändrats och Svensk Glasåtervinnings prognos är att avtal för ca 240 kommuner skall finnas i november 1995. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att föreslå något uttalande från riksdagens sida med anledning av motionerna Jo640, Jo656 yrkandena 1 och 2 samt Jo657. Motionerna avstyrks i berörda delar. Bioråvaruutredningen har i sitt betänkande Växande råvaror (SOU 1994:13) uppmärksammat problemen beträffande mineraloljebaserade smörjmedel. Utredningen har föreslagit en miljöavgift på smörjoljor eventuellt förenad med en möjlighet till restitution. Förslaget bereds inom regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo642 lämnas utan vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kretsloppsarbetet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo641 yrkande 4, 1994/95: Jo664 yrkande 1 och 1994/95:Jo675, 2. beträffande jordbrukets roll i kretsloppsarbetet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 3 och 1994/95: Jo641 yrkande 11, 3. beträffande det konsumentpolitiska perspektivet att riksdagen avslår motion 1994/95:L711 yrkande 6, 4. beträffande avfallsforskningen att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo663 yrkande 13, 5. beträffande avfallshanteringen i allmänhet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo663 yrkandena 5, 8 och 9 samt 1994/95:Jo688 yrkandena 2 och 3, res. 1 (v) 6. beträffande inventering av avfallsdeponier att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo688 yrkande 18, 7. beträffande ett nytt regelverk för deponier att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo688 yrkande 17, 8. beträffande förändrad renhållningslagstiftning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo644, 1994/95:Jo656 yrkande 3, 1994/95:Jo667 och 1994/95:Jo688 yrkandena 14, 19 och 20, res. 2 (mp) 9. beträffande differentierad avfallstaxa att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo604 yrkande 7 och 1994/95: Jo688 yrkandena 12 och 13, 10. beträffande förbrukade matfetter att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo225, 11. beträffande kompost, m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo663 yrkande 6, 12. beträffande industrins avloppsvatten att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo663 yrkandena 11 och 12, res. 3 (v) 13. beträffande miljöfarligt avfall att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo635 och 1994/95:Jo688 yrkandena 4 och 5, res. 4 (mp) 14. beträffande Baselkonventionen att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo688 yrkande 6, 15. beträffande förbränning av avfall att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo609 yrkande 17 och 1994/95:Jo688 yrkande 16, res. 5 (m) res. 6 (mp) 16. beträffande producentansvaret i allmänhet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo663 yrkandena 3 och 4 samt 1994/95:Jo670, res. 7 (v) 17. beträffande miljövarudeklarationer att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo663 yrkande 10 och 1994/95:Jo688 yrkande 10, res. 8 (v, mp) 18. beträffande materialbalanser att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo688 yrkandena 8 och 9, res. 9 (mp) 19. beträffande nya områden för producentansvar att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo617, 1994/95:641 yrkande 5, 1994/95:Jo672 och 1994/95:Bo524 yrkande 2, 20. beträffande plaster och textilier m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo641 yrkande 6 och 1994/95: Jo687 yrkande 20, 21. beträffande bilskrotningspremien m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T210 yrkande 8 och 1994/95: T237 yrkande 9, res. 10 (m) 22. beträffande miljöfarliga batterier att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo619, 23. beträffande producentansvaret för förpackningar att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo640, 1994/95:Jo656 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:Jo657, res. 11 (mp) 24. beträffande omhändertagandet av spillolja att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo642.
Stockholm den 23 januari 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander (c).
Reservationer
1. Avfallshanteringen i allmänhet (mom. 5)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utvecklingen mot och slutar med utskottet anfört bort ha följande lydelse: Utvecklingen mot - - - (=utskottet) - - - ett kretsloppssamhälle. Flera utredningar har gjorts vad gäller materialåtervinning som pekar på att sådan återvinning för flera fraktioner är att föredra framför förbränning. Det är dock viktigt att man inte glömmer det primära målet, återanvändning. Flergångs- och refillsystem bör ytterligare undersökas och utvecklas. Det bör vara möjligt att ha ett recirkulationssystem för t.ex. glasburkar och wellpappkartonger, så att återbruk blir intressant. Ett sådant recirkulationssystem förutsätter ett utvecklat standardiserat system. I dag har vi ett system med återanvändning av glasflaskor för läsk, vatten, öl och vin. Enligt utskottets mening borde det systemet byggas ut och omfatta även andra stora områden. Det vi i dag säljer i konservburkar skulle kunna göras om till återanvändningsbara glasburkar, etc. Att inte återanvända dessa burkar, flaskor, m.m. på ett organiserat sätt innebär ett slöseri med resurser. Att ha återanvändningsbara förpackningar för mjölk och andra mejeriprodukter är heller ingen omöjlighet. Systemen bör även förenklas så långt som möjligt för konsumenterna. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo663 yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo663 yrkandena 5 och 8 samt Jo688 yrkandena 2 och 3 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande avfallshanteringen i allmänhet att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo663 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo663 yrkandena 5 och 8 samt 1994/95:Jo688 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Förändrad renhållningslagstiftning m.m. (mom. 8)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med I flera och på s. 11 slutar med berörda delar bort ha följande lydelse: Källsortering av sopor både i hushållen och i företagen kan minska både resursslöseri och miljöproblem. Med långtgående källsortering, krav på att ta hänsyn till avfallshanteringen redan i produktionen och kompostering och/eller biogasframställning av den organiska fraktionen minskar avfallsmängderna mycket kraftigt och sopförbränning blir obehövlig. De organiska resterna kan sedan återföras till jordbruket medan biogasen från komposteringen exempelvis kan driva kollektivtrafiken. Källsortering av hushållsavfallet i kommunerna bör stimuleras, och krav på sådan sortering bör skrivas in i renhållningslagen. Samtidigt bör begreppet definieras bättre. En stor del av den källsortering som kommunen hittills har svarat för omöjliggörs nu av producentansvaret. En stor del av hushållssoporna är förpackningar av olika slag. Användningen av retursystem för förpackningar bör utökas kraftigt. I dag finns retursystem för förpackningar nästan enbart när det gäller drycker. Det införda producentansvaret för förpackningar lämnar mycket övrigt att önska. De nationella insamlingsmålen måste kompletteras med regionala insamlingsmål och en lägsta insamlingsnivå på kommunal nivå, detta för att undvika att producenterna når insamlingsmålen utan att alls bry sig om den mer kostnadskrävande insamlingen i glesbygdskommuner. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo656 yrkande 3, Jo667 och Jo688 yrkandena 14, 19 och 20 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo644 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande förändrad renhållningslagstiftning m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo656 yrkande 3, 1994/95:Jo667 och 1994/95:Jo688 yrkandena 14, 19 och 20 samt med avslag på motion 1994/95:Jo644 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Industrins avloppsvatten (mom. 12)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med När det och slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse: I Sverige förbrukar vi internationellt sett stora mängder med vatten och vi är vana vid och gynnade av god vattentillgång. Våra reningssystem vad gäller vatten fungerar så att vi blandar stora mängder vatten från många olika förbrukare för att renas på samma ställe. En mycket stor del av bebyggelsen är ansluten till kommunala reningsverk. Problemen vid verken är att avloppsvattnet på flera håll innehåller komponenter som försvårar behandlingen. Slammet innehåller höga halter av vissa tungmetaller och kemiska substanser. Att spåra exakta orsaker till varför sammansättningen på vattnet ser ut som den gör kan vara mycket svårt eftersom antalet abonnenter är mycket stort och av skiftande art. På många håll läcker det in stora mängder regnvatten i ledningarna vilket får till följd att reningsverkets kapacitet inte räcker till. Vatten måste släppas ut orenat. I delar av äldre system finns fortfaande dagvattenledningar kopplade till avloppsnätet. Avloppsvatten från industrier bör därför i större utsträckning behandlas separat, och man bör undersöka möjligheterna att fakturera industrierna för kostnaderna för denna rening. På sikt måste man hitta alternativ till vårt vattenburna avloppssystem som är kretsloppsinriktade. Det skall vara ett slutet system där näringsämnena återförs till marken och där våra vattendrag skonas från föroreningar och onödig näringstillförsel. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo663 yrkandena 11 och 12 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande industrins avloppsvatten att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo663 yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Miljöfarligt avfall (mom. 13)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med De övergripande och slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse: I Sverige produceras årligen över 300 000 ton miljöfarligt avfall, och mängden har ökat under senare år. Oljeavfall och avfall innehållande tungmetaller står för drygt två tredjedelar. Kunskapen om hur mycket miljöfarligt avfall som finns i landet är dålig och mängderna beräknas dessutom öka. Särskilda åtgärder måste nu vidtas när det gäller det miljöfarliga avfallet. Målsättningen bör vara att minska produktionen av sådant avfall med 80 % på tio år gällande den vägda miljörisken. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utarbeta ett konkret förslag med åtgärder för att minska produktionen i enlighet härmed. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo688 yrkandena 4 och 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo635 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande miljöfarligt avfall att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo688 yrkandena 4 och 5 samt med avslag på motion 1994/95:Jo635 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Förbränning av avfall (mom. 15)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med I samband och slutar med anses tillgodosedda bort ha följande lydelse: Resurseffektivitet bör vara vägledande för det fortsatta kretsloppsarbetet. Frånvaron av detaljreglering underlättar att nå det slutliga målet. Det är viktigt att den mest ändamålsenliga lösningen för ökat kretslopp används i varje enskilt fall. Såväl ökad återanvändning, återvinning som energiåtervinning är möjliga vägar för att minska avfallsproblemen. I en del fall kan återanvändningen av varor leda till kraftigt ökade transporter med negativa följder för miljön. I ett glesbefolkat land som Sverige är energiåtervinning ur avfall därför ett mycket intressant alternativ. Flera undersökningar pekar på att detta är det mest miljövänliga sättet att omhänderta vissa typer av avfall. Särskilda miljöfördelar uppnås genom att man tack vare energiåtervinning ur avfall kan ersätta kol, olja eller andra bränslen som bl.a. bidrar till växthuseffekten. Enligt utskottets mening bör energiåtervinning av avfall utgöra en viktig del i en ökad kretsloppsanpassning liksom återanvändning av varor och återvinning av material. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo609 yrkande 17 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo688 yrkande 16 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande förbränning av avfall att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo609 yrkande 17 och med avslag på motion 1994/95:Jo688 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Förbränning av avfall (mom. 15)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med I samband och slutar med anses tillgodosedda bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör sopförbränningen vara helt avvecklad senast den 1 januari 1999. Sopförbränning är miljöfarlig, och nya gifter som inte finns i avfallet kan bildas vid förbränningen. Rökgasrening minskar utsläppen till luft kraftigt men de miljöfarliga ämnena finns kvar i kondensatet. Detta måste deponeras tillsammans med askan. Med sopförbränning avses givetvis förbränning av avfall som inte är kraftigt sorterat. Förbränning av överblivet virke från byggen och andra liknande typer av förbränning kan enligt utskottets mening betraktas som användning av biobränslen och inte som sopförbränning. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo688 yrkande 16 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed avstyrks motion Jo609 yrkande 17.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande förbränning av avfall att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo688 yrkande 16 och med avslag på motion 1994/95:Jo609 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Producentansvaret i allmänhet (mom. 16)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med SKretsloppsdelegationen har och på s. 14 slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse: En vital del i en framtida förändrad avfallshantering är de satsningar på materialåtervinning som nu sker inom ramen för producentansvaret. Producentansvaret har medfört att tillverkaren/distributören av olika varor har fått ett ansvar med ett större utvecklingstryck på förebyggande insatser, produkt-utveckling, processförändring etc. Men formerna för hur producentansvaret utövas kan förbättras ytterligare. Tidigare hade kommunerna ett renhållningsmonopol som också omfattade delar av återvinningsverksamheten. Såväl glas- som tidningspappersinsamlingar har bedrivits av många kommuner under lång tid. Ersättningen för denna verksamhet har dock inte täckt insamlingskostnaderna. Genom producentansvaret har näringslivet fått fysiskt och ekonomiskt ansvar för att uppnå fastställda insamlingsmål. Paradoxen är emellertid att det gamla av många hårt kritiserade kommunala monopolet nu har ersatts av ett privat monopol eller oligopol. Endast materialbolagen (oftast ägda av de stora koncernerna i resp. bransch) har rätt att teckna avtal om vem som skall ägna sig åt insamlingsverksamheten. Det skulle vara bättre ur näringspolitisk synpunkt om alla som samlade in exempelvis glas också kunde sälja materialet till en slutanvändare. Även Konkurrensverket har varit kritiskt till den nuvarande konstruktionen men hittills avstått från att agera med tanke på lagstiftarens ambition att snabbt öka materialåtervinningen. Men i förlängningen kommer den nuvarande ordningen att motverka det övergripande syftet. Därför anser utskottet att det nuvarande producentansvaret för förpackningar bör ges en utformning som möjliggör mer marknadsmässiga förutsättningar i de olika förädlingsleden. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo663 yrkandena 3 och 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo670 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande producentansvaret i allmänhet att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo663 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på motion 1994/95:Jo670 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Miljövarudeklarationer (mom. 17)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Utskottet gör och slutar med yrkande 10 bort ha följande lydelse: En obligatorisk miljövarudeklaration bör införas för att underätta för användare att välja rätt produkter och för att informera om hur varorna bör hanteras. Konsumenterna kräver att det finns begripliga och tydliga innehållsförteckningar. Avfallsskatteutredningen (SOU1994:114) har i sitt betänkande bl.a. föreslagit att en sådan deklaration skall införas från den 1 januari 1997. I en miljövarudeklaration bör ingå en förteckning över alla miljörelevanta ämnen som varan innehåller och som har använts vid dess tillverkning. Vidare bör finnas information om energiåtgång vid tillverkningen, hur varan skall hanteras och hur avfallshanteringen är tänkt att fungera. Miljövarude- klarationen bör även innehålla en transportdeklaration som redovisar hur och varifrån varan transporterats. Miljövarudeklarationen skall finnas på alla varor och produkter och ersätter alltså inte befintlig miljömärkning som Svanen eller Bra Miljöval. Regeringen bör utarbeta ett förslag om en obligatorisk miljövarudeklaration i enlighet med Avfallsskatteutredningens förslag. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo663 yrkande 10 och Jo688 yrkande 10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande miljövarudeklarationer att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo663 yrkande 10 och 1994/95:Jo688 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Materialbalanser (mom. 18)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Materialbalanser kan och slutar med 8 och 9 bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör de som bedriver tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet där material hanteras åläggas att upprätta materialbalanser varje år. I materialbalanserna skall redovisas vad som köps in till företaget, vilka mängder av olika ämnen och vad som släpps ut till omgivningen. En bättre kontroll över materialflödena kommer att göra det lättare att hantera miljöproblemen. Materialbalanserna kan också användas för att ställa krav på reduktion av de avfallsmängder som produceras. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo688 yrkandena 8 och 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande materialbalanser att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo688 yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Bilskrotningspremien m.m. (mom. 21)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Bilskrotningspremien och och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse: Den svenska försäljningsskatten (accisen) på bilar är förhållandevis hög och motverkar därmed en förnyelse av fordonsparken. Sänkt skattebelastning på bilfamiljerna skulle troligen ge en ökad nybilsförsäljning. Vidare är skrotningspremien relativt låg vilket i sin tur inte stimulerar till en utgallring av äldre fordon. Om en höjd skrotningspremie finansieras genom höjd skrotningsavgift vid försäljning av nya bilar riskerar dock en sådan höjning av nybilspriset att motverka en ökad bilförsäljning. I debatten har det föreslagits att finansieringen av den höjda bilskrotningspremien kan ske genom en höjning av skatten för äldre bilar. Även en sådan finansieringsform riskerar att motverka en ökad nybilsförsäljning, eftersom innehavarna av de äldre bilarna då får en ännu sämre hushållsekonomi. Om bilskrotningspremien höjs är det också viktigt att se till att det inte är bilskrotningsföretagen som tar hem vinsterna. Enligt utskottets mening bör dessa faktorer ses över i syfte att stimulera till en snabbare föryngring av fordonsparken. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna T210 yrkande 8 och T237 yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande bilskrotningspremien m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:T210 yrkande 8 och 1994/95: T237 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Producentansvaret för förpackningar (mom. 23)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Som utskottet och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse: Avsikten med producentansvaret var att få i gång en insamling, återvinning och på sikt minskning av produkter. Vad beträffar glas och returpapper från hushållen har effekten inte alls blivit denna. I stället har diskussionen handlat om själva insamlandet. Kommuner med ambitioner känner sig överkörda och möjligheterna att leva upp till innevånarnas förväntningar har raserats. Producentansvaret måste se olika ut för returpapper och förpackningar som kommer från hushållen och för andra produkter som bildäck och datorer. Att förpackningar av glas och returpapper inte skall hamna på tippen är alla överens om. De skall återanvändas eller återvinnas. Målet måste dock vara att mängden förpackningar skall minska. I ett hållbart samhälle måste dagens resursslöseri och ohämmade energianvändning minskas radikalt. Producent-ansvaret för returpapper och förpackningar måste vara utformat på ett sådant sätt att det endast lönar sig för producenten att minska mängden material. En kommun som är ambitiös och vill ha en hög servicenivå med många behållare skall kunna ha det i framtiden. Med dagens producentansvar blir det omöjligt. Med en betalning per ton oavsett servicenivå kommer en ambitiös kommun inte att få kostnadstäckning om man inte tar ut mellanskillnaden via skattsedeln. Inför därför en producentavgift för returpapper, glas och andra förpackningar i hushållsavfallet. Låt kommunerna bibehålla insamlingsansvaret. Producentavgiften skall betalas av producenterna och vara så tilltagen att den ger full kostnadstäckning för hanteringen i kommunerna. Den skall naturligtvis variera för olika produktslag och måste ha en miljöprofil där förpackningar av glas och papper gynnas framför plast. Producenterna skall åläggas att köpa in allt som samlas in i kommunerna. Med en produ- centavgift kan en kommun ha ett högre insamlingsmål än det som anges i förordningen om producentansvar. 70 % återanvändning eller återvinning för glas är ett mål som flera kommuner redan passerat. Med producentavgift och insamlingen kvar i kommunens regi finns möjligheter för intresserade och ambitiösa kommunpolitiker att driva på utvecklingen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo565 yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo640 och Jo657 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande producentansvaret för förpackningar att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo656 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo640 och 1994/95:Jo657 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Avfallshanteringen i allmänhet (mom. 5)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår. I Naturvårdsverkets arbete med att upprätta en aktionsplan för avfall är det viktigt att utgångspunkten för avfallshantering är en minimering av de totala avfallsmängderna. Det är också viktigt att utveckla de biologiska behandlingsmetoderna av vissa avfallsfraktioner liksom att utveckla metoder för att återvinna fler fraktioner av förpackningar och material. Jag förutsätter att detta kommer att beaktas i Naturvårdsverkets arbete och jag kommer att följa frågan.
2. Avfallshanteringen i allmänhet (mom. 5)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att mängden avfall i samhället måste minska. I dag koncentreras diskussionen mer runt vad som kan återvinnas och på vilket sätt, och den grundläggande diskussionen, att minska mängden avfall, har kommit i skuggan. Vi menar att den diskussionen är den viktiga. Att som i dag producera en stor mängd produkter, förpackningar o.d., som sker, är omöjligt i ett långsiktigt hållbart samhälle. I ett sådant samhälle måste såväl de ändliga resurserna, metaller till exempel, som de oändliga, trä och papper, hanteras på ett helt annat sätt än i dag. Dagens sätt att leva innebär ett enormt resursslöseri både vad gäller energianvändning och förbrukning av naturresurser. Mot bakgrund av detta föreslår Miljöpartiet att ett nytt mål skall antas, som innebär att produktionen av avfall skall minska med 50 viktsprocent på tio år. Vi vill också ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en konkret plan på hur detta skall ske. Trots att vi inte får gehör för dessa förslag reserverar vi oss inte i detta betänkande, eftersom Naturvårdsverket nu arbetar med planen Avfall 2000, där förslag på åtgärder för att begränsa mängden avfall skall presenteras. Vi förutsätter att detta leder till ett förslag från regeringen om hur en miljöanpassad och resurssnål avfallshantering skall se ut i framtiden. Vi återkommer i det sammanhanget.
3. Förändrad renhållningslagstiftning m.m. (mom. 8)
Eva Eriksson (fp) anför:
I betänkandet framhåller utskottet att Miljöbalksutredningen har getts i uppdrag att överväga i vad mån kretsloppsfrågorna skall regleras utanför det kapitel i balken som rör avfallshanteringen. Vidare har Naturvårdsverket fått regeringens uppdrag att utarbeta en aktionsplan för avfall och att utreda vissa frågor i anslutning till producentansvaret för papper och glas. Mot den bakgrunden vill utskottet nu inte föreslå några åtgärder från riksdagen med syfte att reformera renhållningslagstiftningen. För egen del vill jag inte invända mot att utskottet inväntar förslag från pågående utredningsarbete. Däremot vill jag understryka att de starkaste skälen för att reformera renhållningslagstiftningen inte är att införa nya regleringar. De viktigaste motiven är tvärtom att öppna för ett nytänkande och en avmonopolisering, som skulle tillföra avfallsbranschen kreativitet och dynamik. Den skyldighet och det vvergripande ansvar som gavs kommunerna i renhållningslagstiftningen har i dag omtolkats till en rättighet. Hanteringen av avfall sker därför till en övervägande del i kommunala monopol. Hushåll och företag är ofta hänvisade till ett enda alternativ, när det gäller hantering och behandling av de restprodukter som uppkommer vid produktion och konsumtion, trots att andra och från miljösynpunkt bättre alternativ finns att tillgå. Renhållningslagstiftningen är ett hinder för kretsloppsarbetet och bör därför ersättas av en ny lag. Jag förutsätter att miljö- och konkurrensmyndigheter lika väl som marknadsaktörer har inflytande över det regeringsförslag riksdagen väntar på. Folkpartiet liberalerna förväntar sig en lagstiftning, som tar vara på det goda i människors uppfinningsrikedom och företagsamhet och därigenom stimulerar utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat samhälle.
4. Miljöfarliga batterier (mom. 22)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Det är Vänsterpartiets uppfattning att miljöfarliga batterier skall förbjudas. Det gäller t.ex. NiCd (nickel-kadmium)- batterier. I betänkandet JoU10 om kemikaliekontroll har vi krävt åtgärder mot kadmium. I avvaktan på den batteriutredning som kommer att presenteras inom kort avstår jag nu från reservation.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Motionerna 1 Utskottet 5 Kretsloppsarbetet 5 Motionerna 5 Utskottets överväganden 6 Avfallshantering 8 Motionerna 8 Utskottets överväganden 9 Producentansvaret 12 Motionerna 12 Utskottets överväganden 13 Hemställan 16 Reservationer 18 1. Avfallshanteringen i allmänhet (mom. 5) 18 2. Förändrad renhållningslagstiftning m.m. (mom. 8) 18 3. Industrins avloppsvatten (mom. 12) 19 4. Miljöfarligt avfall (mom. 13) 20 5. Förbränning av avfall (mom. 15) 20 6. Förbränning av avfall (mom. 15) 21 7. Producentansvaret i allmänhet (mom. 16) 21 8. Miljövarudeklarationer (mom. 17) 22 9. Materialbalanser (mom. 18) 23 10. Bilskrotningspremien m.m. (mom. 21) 23 11. Producentansvaret för förpackningar (mom. 23) 24 Särskilda yttranden 25 1. Avfallshanteringen i allmänhet (mom. 5) 25 2. Avfallshanteringen i allmänhet (mom. 5) 25 3. Förändrad renhållningslagstiftning m.m. (mom. 8) 25 4. Miljöfarliga batterier (mom. 22) 26
Gotab, Stockholm 1996