Avfallsfrågor
Betänkande 1991/92:JoU17
Jordbruksutskottets betänkande
1991/92:JOU17
Avfallsfrågor
Innehåll
1991/92 JoU17
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas ett antal under allmänna motionstiden 1992 väckta motioner om avfallsfrågor m.m. Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till bl.a. pågående arbete på området och en aviserad proposition i frågan.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s,nyd) och en meningsyttring(v).
Motioner
1991/92:Jo602 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett pantsystem för kvicksilverhaltiga lysrör och lampor.
1991/92:Jo607 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om returpappershantering.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurssnåla dryckesförpackningar, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om export av miljöfarligt avfall.
1991/92:Jo621 av Ingegerd Sahlström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av engångsförpackningar.
1991/92:Jo629 av Kenneth Attefors m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att som en viktig miljöåtgärd temporärt höja skrotningspremien till 5 000 kr. så att de mest miljöstörande personbilarna snabbt försvinner ur trafiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ålägga den reguljära bilhandeln att ta hand om gamla miljöförstörande personbilar och se till att de skrotas utan dröjsmål.
1991/92:Jo632 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd, stimulans och startbidrag för att öka återvinningen av källsorterat avfall.
1991/92:Jo636 av Jan Fransson och Sinikka Bohlin(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av ett svenskt aktivt agerande för att få EG:s direktivförslag att utgå från ett totalt resurs- och miljöhushållningssynsätt.
1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om obligatorisk sopsortering i hushåll, inom offentliga sektorn och i näringslivet.
1991/92:Jo647 av Siw Persson och Håkan Holmberg(fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en återvinningslag.
1991/92:Jo675 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återvinningsbara PET-flaskor.
1991/92:Jo680 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett program för avveckling av PVC-användningen i Sverige bör upprättas och att statens naturvårdsverk bör få i uppdrag att utreda förutsättningarna för denna avveckling.
1991/92:T221 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknad för källsorterat avfall.
Motionsmotivering
Socialdemokraterna anser i motion T221 yrkande8 att regeringen bör ta initiativ till en diskussion mellan industrin, renhållningsbranschen och kommunerna för att undersöka möjligheterna till en bättre och utökad marknad för källsorterat material. I motion Jo632från samma parti framhålls behovet av stöd, stimulans och startbidrag för att öka återvinningen av källsorterat avfall. Enligt motion Jo647(fp) yrkande2 bör regeringen lämna förslag om en återvinningslag med generella krav på återvinning och begränsning av avfall. Nydemokraterna begär i motion Jo645 yrkande15 förslag om lag om obligatorisk sopsortering i hushållen, inom den offentliga sektorn och i näringslivet. Resurssnåla system för dryckesförpackningar bör enligt partimotion Jo612(s) yrkande27 vårdas så att deras marknadsandel ökar, och regeringen bör i beslut i enskilda ärenden ge förtur för system som hushållar med resurser. Lagstiftningen bör enligt motion Jo675(m) ändras på sådant sätt att en framtida introduktion av en återvinningsbar PET-flaska inte hämmas eller förhindras. Enligt motion Jo621(s) bör åtgärder vidtas för att avveckla engångsförpackningar och för att ytterligare förstärka ett retur- och återanvändningssystem. Alla icke försvarbara engångsförpackningar bör avvecklas så snart som möjligt. Enligt motion Jo607(s) torde det tyska s.k. DUAL-systemet med relativt kort varsel kunna tillämpas i Sverige. Därför bör tidningar och tidskrifter från början inlemmas i systemet, och tidningsföretag, pappersbruk och massafabriker åläggas ansvaret för returförfarandet.
Ett program för avveckling av PVC-användningen i Sverige bör enligt motion Jo680(c) upprättas, och statens naturvårdsverk bör få i uppdrag att utreda förutsättningarna för denna avveckling. Motionärerna i motion Jo602(c) begär förslag om ett pantsystem för kvicksilverhaltiga lysrör och lampor.
Skrotningspremien för motorfordon bör enligt motion Jo629(nyd) yrkande1 höjas temporärt till 5000kr. så att de mest miljöstörande personbilarna snabbt försvinner ur trafiken. Den reguljära bilhandeln bör åläggas att ta hand om gamla miljöförstörande personbilar och se till att de skrotas utan dröjsmål (yrkande2).
Socialdemokraterna tar i motion Jo612 yrkande30 upp frågan om export av miljöfarligt avfall. Det bör nu vara möjligt att bedöma effekterna av de skärpta bestämmelserna och huruvida ytterligare initiativ är påkallade.
I motion Jo636 (s) betonas nödvändigheten av ett svenskt aktivt agerande för att få EG:s direktiv att utgå från ett totalt resurs- och miljöhushållningssynsätt.
Utskottet
Som övergripande målsättning för avfallshanteringen slog riksdagen våren 1991 fast att avfallets volym och innehåll av farliga ämnen skall begränsas och att behandlingen av det avfall som ändå uppkommer skall förbättras. Skadligt avfall skall undvikas genom att innehållet av miljö- och hälsoskadliga ämnen i produkter och varor minskas (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Kommunernas avfallsplaner och en utvidgad källsortering ökar förutsättningarna för återvinning och återanvändning av avfallet. I den nödvändiga förändringsprocessen framstår emellertid svårigheterna att få avsättning för delar av det sorterade materialet som ett stort problem. Förpackningsutredningens ursprungliga uppdrag att utreda och lämna förslag till åtgärder inom förpackningsområdet som främjar retursystem utvidgades våren 1991 att omfatta även ett principförslag om väsentligt utökat åtagande för tillverkare, distributörer och handel vad gäller returhantering och återvinning av förpackningar. Utredningens slutbetänkande redovisades till regeringen i september 1991 (SOU 1991:76). I den nyligen framlagda kompletteringspropositionen (1991/92:150) betonar miljöministern att det är producenterna av varor och kemiska produkter som har det yttersta ansvaret för den miljöpåverkan och misshushållning med resurserna som kan bli följden av såväl tillverkning och användning som slutbehandling i avfallsledet. Producenternas ansvar behöver utkrävas tydligare än hittills. Den som ger upphov till avfall skall också stå för kostnaderna i samband med avfallshanteringen. Med denna inriktning pågår enligt vad utskottet erfarit ett intensivt arbete inom regeringskansliet i syfte att under riksmötet 1992/93 lägga fram en proposition om avfalls- och återvinningsfrågor. Som en av de omständigheter som motverkar utvecklingen mot ökad källsortering nämner miljöministern i kompletteringspropositionen det låga priset för att lämna obehandlat avfall, och att ekonomin därmed för närvarande inte är något starkt incitament för sortering av avfall och ökad återvinning av restprodukter och material. Därför uttalar miljöministern sin avsikt att tillsätta en särskild arbetsgrupp för att klarlägga effekterna av en avfallsskatt och pröva dess lämplighet som kostnadseffektivt styrmedel för att minska avfallsvolymen, öka återanvändning och återvinning samt förbättra metoderna för avfallshanteringen. Arbetsgruppen bör beakta de åtgärder som redan har genomförts eller kommer att genomföras i kommunerna. Arbetsgruppen bör vidare föreslå ytterligare åtgärder för att stimulera till källsortering, miljöanpassad avfallsbehandling och sanering av deponier. Miljöministern anser att regeringen före årsskiftet 1992/93 bör ta ställning till eventuella förslag. Med hänvisning till det arbete som pågår på området finner utskottet syftet med motionerna Jo632 och T221 yrkande8 i allt väsentligt tillgodosett. Något särskilt uttalande med anledning av motionerna finner utskottet inte påkallat.
Utskottet är inte berett att biträda motion Jo647 yrkande2 om en särskild återvinningslag. Syftet med motionen torde komma att bli tillgodosett med vad utskottet uttalat ovan. Motionsyrkandet bör inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Enligt 9§ renhållningslagen (1979:596) skall kommunerna ansvara för en heltäckande avfallsplanering och upprätta avfallsplaner. Naturvårdsverket har gett ut en föreskrift om innehållet i kommunal avfallsplan samt allmänna råd för vad avfallsplanerna skall innefatta. Genom kontinuerlig uppföljning och analys följer verket noga utvecklingen på området och rapporterar regelbundet till regeringen. Våren 1991 konstaterade utskottet att det fortfarande finns många brister i omhändertagandet av avfallet men att ekonomiska styrmedel kan ge industrin och även hushållen incitament till att separera olika avfallsslag. En sådan källsortering skulle enligt utskottets mening ge bättre förutsättningar för att öka återanvändning och återvinning samt att ta hand om avfallet på ett från miljö- och resurshushållningssynpunkt lämpligare sätt. Utskottet ansåg därför att kommunerna bör ha möjlighet att differentiera avfallstaxan för att stimulera källsortering och hade inget att erinra mot regeringens förslag om komplettering av renhållningslagens avgiftsbestämmelser. I enlighet härmed ändrades 16§ renhållningslagen så att avgiften får tas ut på sådant sätt att återvinning, återanvändning eller annan miljövänlig avfallshantering stimuleras (1991:647, prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Målsättning för källsorteringen bör vara att allt avfall som lämnas till slutbehandling sorteras i kategorier som möjliggör lämplig hantering. Ekonomiska styrmedel utgör enligt utskottets mening härvidlag ett effektivt komplement till övrig reglering. Utskottet, som avvaktar regeringsförslag om avfalls- och återvinningsfrågor, är inte berett att förorda obligatorisk lagstiftning på området, vilket föreslås i motion Jo645 yrkande15. Motionsyrkandet avstyrks.
I sitt slutbetänkande föreslår förpackningsutredningen att miljömål och krav för olika förpackningssystem läggs fast. Mängden förpackningsmaterial bör reduceras, materialvalet bör syfta till att minska miljöbelastningen, återanvändning av förpackningar bör ske så långt det är möjligt, materialåtervinningen bör utökas väsentligt och energiutvinningen förbättras. Utredningens förslag bereds i regeringskansliet. Utskottet utgår från att syftet med motionerna Jo612 yrkande27 och Jo621 i den del motionen avser förstärkning av ett retur- och återanvändningssystem härigenom kommer att bli tillgodosett. Något särskilt uttalande med anledning av motionerna finner utskottet således inte påkallat.
Enligt förpackningsutredningen är systemet med den återanvändbara PET-flaskan från miljösynpunkt avsevärt bättre än system med flaskor som enbart återvinns. Utredningen föreslår därför att nuvarande system för återfyllningsbar PET-flaska vidmakthålls och utvecklas. Förslaget bereds i regeringskansliet. I avvaktan på en proposition i frågan avstyrker utskottet motion Jo675.
Förpackningsutredningen har preciserat de ovan angivna allmänna målen för olika förpackningssystem bl.a. enligt följande: Det mest framträdande målet är att minska de använda förpackningarnas andel av de totala avfallsmängderna. Återanvändning har i princip prioritet framför återvinning för ett och samma materialslag. Materialåtervinning bör i princip prioriteras framför energiutvinning för ett och samma materialslag. Utredningen kommer att ligga till grund för den ovan nämnda propositionen på avfalls- och återvinningsområdet. Härigenom torde syftet med motion Jo621 i den del motionen avser avveckling av engångsförpackningar komma att bli i allt väsentligt tillgodosett. Något särskilt uttalande med anledning av motionen finner utskottet inte påkallat.
Förpackningsutredningens allmänna utgångspunkt har varit att utredningens förslag skall överensstämma med de krav och mål som formuleras inom EG. Utredningen konstaterar i sitt slutbetänkande att -- trots skillnader mellan vårt land och flera av EG-länderna -- Sverige har goda möjligheter att klara högt ställda miljömål för förpackningsområdet och att dessa mycket väl går att förena med utvecklingen inom EG. Inom EG-kommissionen är ett förslag om direktiv rörande förpackningsavfall under utarbetande, och arbetet baseras i stor utsträckning på det system som aktualiserats i Tyskland, det s.k. DUAL-systemet. Det är enligt utskottets mening nödvändigt att ytterligare kunskap om och erfarenheter av det tyska återvinningssystemet föreligger innan ställning kan tas till systemets lämplighet. Det anförda innebär att utskottet för närvarande inte är berett att tillmötesgå motion Jo607 och förorda införande av systemet. Motionen avstyrks.
Med anledning av motion Jo680 vill utskottet erinra om den överenskommelse mellan företrädare för den svenska förpackningsindustrin och dåvarande miljödepartementet som har lett fram till en avveckling av PVC-plast i svensktillverkade förpackningar, som utgör ca70% av marknaden. Arbete pågår i fråga om den fortsatta avvecklingen av PVC som förpackningsmaterial, dvs. de 30% som främst utgörs av import. Bl.a. har inom ramen för det nordiska samarbetet bildats en förpackningsgrupp för att de nordiska länderna gemensamt skall kunna driva frågan om PVC-avveckling internationellt. Enligt vad utskottet erfarit prioriterar avfallsforskningsrådet frågor om plaster och återvinning. Som anförs i motionen utgör förpackningarna endast en liten del av PVC-produkterna. Den helt övervägande delen PVC finns i framför allt byggnadsmaterial och kontors- och hushållsartiklar. PVC-produkternas starkt negativa påverkan på hälsa och miljö gör en avveckling av PVC-användningen såväl i vårt land som internationellt till en mycket angelägen uppgift. Utskottet, som delar den oro som kommer till uttryck i motionen, förutsätter att det arbete som pågår på området kommer att resultera i åtgärder som leder till en snar avveckling av PVC-användningen. I förevarande sammanhang finner utskottet därför inte anledning att utöver det anförda föreslå något särskilt uttalande av den innebörd som föreslås i motion Jo680. Motionen avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
Motion Jo602 ger utskottet anledning att upprepa sitt tidigare uttalande att produkter som är skadliga för miljön bör bli föremål för sådan produktutveckling som leder fram till mindre skadliga alternativ (1990/91:JoU30). Tillförseln till vår miljö av kvicksilver via varor är fortfarande alltför stor. Det är därför angeläget att användningen av kvicksilver i olika varor begränsas. De miljöproblem som är förenade med lampor innehållande kvicksilver är i första hand orsakade av bristande sortering av hushållsavfallet. Den totala mängden kvicksilver i kasserade lysrör uppgår till mindre än 300kg per år. Enligt vad utskottet erfarit sker insamling av lysrör i relativt stor omfattning genom kommunernas försorg. Lysrör och andra lampor som innehåller kvicksilver återvinns vid en anläggning i Karlskrona. Lysrören hanteras och transporteras som annat avfall. I enlighet med riksdagens beslut våren 1991 (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr.338) arbetar naturvårdsverket på regeringens uppdrag med att tillsammans med kemikalieinspektionen kartlägga förekomsten av kvicksilver i förbrukade produkter. Uppdraget skall redovisas hösten 1992. Som utskottet tidigare uttalat (1989/90:JoU16) skapar det utökade kommunala ansvaret för avfallshanteringen och särskilt den fullt genomförda källsorteringen goda förutsättningar för att på något längre sikt komma till rätta med ifrågavarande problem. Härvidlag har det upplysts att branschen arbetar med att minska kvicksilverhalten i lysrör. Ansträngningar vidtas således på olika områden med att lösa problemen med den framtida hanteringen av bl.a. lysrör och liknande produkter. Utskottet är inte berett att förorda införande av ett särskilt pantsystem för lysrör och lampor i enlighet med förslaget i motion Jo602. Motionen avstyrks.
Med anledning av motion Jo629 vill utskottet erinra om den ändring i bilskrotningsförordningen (1975:348) som trädde i kraft den 1januari 1992 och som innebar att bilskrotningspremien höjdes från 500 kr. till 1500kr. för fordon som är i bruk (SFS1991:1294). Enligt vad utskottet inhämtat var utskrotningen av personbilar intensiv under januari, februari och mars i år. Under januari 1992 utskrotades 38663 fordon mot 14089 fordon under januari 1991, och under februari 1992 utskrotades 20741 fordon mot 10865 fordon under februari 1991. För mars 1992 var antalet 21514. Nuvarande system synes således fungera väl. Mot bakgrund härav och med beaktande av att den senaste höjningen av bilskrotningspremien skedde för endast drygt fyra månader sedan saknar utskottet anledning att tillmötesgå motion Jo629 om bl.a. ytterligare höjning av premien. Motionen avstyrks.
Genom ändring hösten 1990 av 19 och 20§§ i förordningen (1985:841) om miljöfarligt avfall skärptes bestämmelserna för export av miljöfarligt avfall. Skärpningarna innebär bl.a. att naturvårdsverket, som beslutar i frågor om utförseltillstånd, skall begära in uppgifter om hur miljöfarligt avfall som exporteras från Sverige slutligen tas om hand i mottagarlandet och kontrollera att avfallet omhändertas på det sätt som överenskommits. Tillstånd får beviljas endast om det kan visas att avfallet slutligt kommer att omhändertas på sådant sätt som från hälso- och miljöskyddssynpunkt varit godtagbart om omhändertagandet hade skett i Sverige. Det ankommer på naturvårdsverket att föreslå eventuella åtgärder och regeländringar. Den s.k. Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter av farligt avfall trädde i kraft den 5maj 1992. Konventionens tillämpningsområde är större än det som omfattas av förordningen om miljöfarligt avfall och innehåller bl.a. regler för utveckling av miljöanpassad teknik och minskade avfallsmängder. Enligt konventionen får en part inte tillåta export av avfall till länder, speciellt utvecklingsländer, som i sin lagstiftning har förbjudit sådan import. Export skall inte heller tillåtas om det finns anledning anta att avfallet inte kommer att hanteras miljöriktigt. Som utskottet uttalade våren 1991 (1990/91:JoU30) kan Baselkonventionen endast ses som ett första steg mot målet att komma till rätta med det internationella avfallsproblemet. Konventionen behövde enligt utskottet förstärkas med bl.a. regler om hur övervakning och kontroll av omhändertagandet av avfallet i importlandet skall ordnas. Det framhölls också som viktigt att konventionen kompletteras med en reglering av ansvars- och ersättningsfrågorna. Slutligen uttalade utskottet att Sverige måste fortsätta att driva dessa frågor internationellt. Vad utskottet då anförde äger fortfarande giltighet, och utskottet förutsätter att syftet med motion Jo612 yrkande30 i denna del kommer att bli tillgodosett. Utredningen om vissa frågor rörande miljöfarligt avfallm.m. skall bl.a. inhämta kunskap om utvecklingen när det gäller omhändertagandet av miljöfarligt avfall i andra länder och undersöka vilka åtgärder som behövs för att anpassa de svenska reglerna för omhändertagande och behandling av miljöfarligt avfall till EG:s motsvarande regler och till de krav som ställs i Baselkonventionen (dir.1990:45). Utredningen kommer att avge ett delbetänkande före sommaren 1992. Även vid naturvårdsverket pågår översyn av förordningen om miljöfarligt avfall, och utskottet har inhämtat att verket överväger att föreslå en särskild förordning om export och import av miljöfarligt avfall. Med det anförda kommer enligt utskottets mening även syftet med denna del av motionsyrkandet att i allt väsentligt bli tillgodosett. Något särskilt uttalande med anledning av motionsyrkandet finner utskottet inte påkallat. Motion Jo612 yrkande30 bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida. Det anförda utesluter emellertid inte att utskottet kan få anledning att återkomma i frågan.
I de fall EFTA bereds möjlighet att yttra sig över förslag om EG-direktiv på miljöområdet driver Sverige aktivt miljöfrågorna. Inom ramen för EFTA-samarbetet har Sverige avgett yttrande till EFTA:s miljökommitté över förslagen om EG:s direktiv när det gäller förpackningar. Under hösten 1990 lade en oberoende expertgrupp inom EG fram en rapport om framtida användning av ekonomiska styrmedel i EG:s miljöpolitik. I rapporten anges en rad globala och regionala miljöproblem där gemensamma ekonomiska styrmedel i EG kan vara av intresse. Ett av de områden som nämns är avfallsområdet. Utskottet har erfarit att EG-kommissionen, som en del i Gemenskapens avfallsstrategi, överväger att införa en generell avgift/skatt på avfall som går till slutlig deponering. Syftet med en sådan avgift/skatt skulle vara att göra återvinning mer lönsam men även att begränsa själva mängden avfall. EG:s ministerråd har emellertid ännu inte tagit ställning till förslagen.
Genom den s.k. Maastrichtöverenskommelsen hösten 1991 föreslås miljöintressena inom EG bli förstärkta genom att Romfördragets artikel och Gemenskapens mål utvidgas till att innefatta bl.a. en långsiktigt hållbar utveckling utan inflation, respekt för miljökraven samt livskvalitet. Politiken på miljöområdet skall bygga på principerna om förebyggande åtgärder, åtgärder vid källan och förorenarens ansvar. Den överenskommelse om ett EES-avtal som träffades i oktober 1991 omfattar EG:s inre marknad samt utvecklar och breddar samarbetet även på angränsande områden, t.ex. miljöpolitiken. Avtalet innehåller bl.a. de tre principerna om förebyggande åtgärder, åtgärder vid källan och förorenarens ansvar. Likaså skall krav på miljöskydd ingå i de avtalsslutande parternas övriga politik. Som utskottet tidigare konstaterat (1991/92:JoU8y) skapas genom avtalet nya möjligheter för ett intensifierat miljösamarbete, och Sverige erhåller en plattform för att påverka den framtida gemensamma miljöpolitiken i Västeuropa. Utskottet förutsätter att regeringen även i detta sammanhang fullföljer den målsättning som slogs fast i riksdagens beslut våren 1991 om miljöpolitiken (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338).
I regeringsförklaringen hösten 1991 uttalades att Sverige i förhandlingarna om ett svenskt medlemskap i EG skall utgå från att högsta tillämpade ambitionsnivå skall gälla på miljöområdet. De tankegångar om vikten av effektiv resurshushållning, minimering av koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning på förpackningsområdet som förs fram i motion Jo636 står enligt utskottets mening väl i överensstämmelse med såväl de av riksdagen uppsatta miljömålen som regeringens intentioner inför kommande förhandlingar om ett EG-medlemskap. Utskottet konstaterar härmed att syftet med motionen får anses tillgodosett utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. Motion Jo636 bör således inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande åtgärder för att begränsa avfallsvolymen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo632 och 1991/92:T221 yrkande8,
res.1 (s)
2. beträffande lag om återvinning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo647 yrkande2,
3. beträffande lag om obligatorisk sopsortering
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkande15,
4. beträffande resurssnåla dryckesförpackningarm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo612 yrkande27, 1991/92:Jo621 i motsvarande del och 1991/92:Jo675,
res.2(s)
5. beträffande avveckling av engångsförpackningar
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo621 i motsvarande del,
6. beträffande det s.k. DUAL-systemet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo607,
7. beträffande avveckling av PVC-användningen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo680,
8. beträffande pantsystem för kvicksilverhaltiga lysrör och lampor
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo602,
9. beträffande höjning av bilskrotningspremienm.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo629,
res.3(nyd)
10. beträffande export av miljöfarligt avfall
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande30,
11. beträffande ett totalt resurs- och miljöhushållningssynsätt inom EG
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo636.
res.4(s)
Stockholm den 7 maj 1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m), Lena Klevenås (s), Lennart Fremling (fp) och CarlOlov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Åtgärder för att begränsa avfallsvolymen (mom.1)
Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.3 börjar med "I den" och på s.4 slutar med "inte påkallat" bort ha följande lydelse:
I den -- -- -- (=utskottet) -- -- -- med avfallshanteringen. Utskottet delar denna principiella inställning men konstaterar samtidigt att det regeringsförslag om principerna för en övergripande miljöpolitik på förpackningsområdet som var aviserat till våren 1992 ännu inte har presenterats för riksdagen. Det är enligt utskottets mening nu hög tid att principer och regler för avfalls- och återvinningsfrågorna slås fast. För såväl kommuner, myndigheter som industri är behovet stort av en snar lösning. Allmänhetens förtroende för statsmakternas vilja och förmåga att lösa dessa problem är en nödvändig grund för en aktiv insats från hushållen när det gäller bl.a. källsorteringen. Det anförda innebär att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om åtgärder för att begränsa avfallets volym och förbättra behandlingen av det avfall som uppkommer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt källsortering och återvinning av avfall i enlighet med synpunkterna i motionerna Jo632 och T221 yrkande8. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under1 bort ha följande lydelse:
1.beträffande åtgärder för att begränsa avfallsvolymen att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo632 och 1991/92:T221 yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Resurssnåla dryckesförpackningarm.m. (mom.4)
Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5 börjar med "I sitt" och slutar med "således inte påkallat" bort ha följande lydelse:
Återanvändning och återvinning är områden där den enskilde på ett konkret sätt kan medverka i arbetet för en bättre miljö. Det är därför enligt utskottets mening av vikt att de system som finns för återanvändning och återvinning kan vidmakthållas och att nya system kan utvecklas. Ett av de områden som människor ofta möter i sin roll som konsumenter är förpackningsområdet. De senaste åren har dryckesförpackningar varit föremål för livliga diskussioner. Utskottet anser det angeläget att de resurssnåla system som finns eller som etableras vårdas på ett sådant sätt att deras marknadsandel ökar. Utskottet förutsätter att regeringen i beslut i enskilda ärenden ger förtur för system som hushållar med resurser. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo612 yrkande27 och Jo621 i den del motionen avser förstärkning av ett retur- och återanvändningssystem bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande resurssnåla dryckesförpackningarm.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo612 yrkande27 och 1991/92:Jo621 i motsvarande del och med avslag på motion 1991/92:Jo675 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Höjning av bilskrotningspremienm.m. (mom.9)
Christer Windén (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.7 börjar med "Med anledning" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den höjning av bilskrotningspremien från 500kr. till 1500kr. per fordon som trädde i kraft den 1januari 1992 är enligt utskottets mening otillräcklig. Denna måttliga höjning av premien kommer sannolikt inte att öka takten på utskrotningen av äldre miljöförstörande personbilar. Premien bör därför höjas tillfälligt till 5000kr. Höjningen skulle med fördel kunna finansieras med en liten del av de medel som landets bilister betalar i form av miljöavgift på bensin. Det är från pedagogisk synpunkt viktigt att de miljöavgifter som uppbärs används för förbättring av miljön och inte försvinner i statsbudgeten till andra ändamål.
Det är även av vikt att systemet görs enkelt och attraktivt för den enskilde bilköparen. Ett system skulle kunna utformas så att den reguljära bilhandeln åläggs att ta emot de fordon som skall skrotas. Detta bör ske när kunden byter bil. Bilhandeln bör även ombesörja att de gamla miljöstörande bilarna omgående skrotas på ett för miljön så skonsamt sätt som möjligt. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo629 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande höjning av bilskrotningspremienm.m. att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo629 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Ett totalt resurs- och miljöhushållningssynsätt inom EG (mom.11)
Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "I regeringsförklaringen" och på s. 9 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening av största vikt även för vårt land att de åtgärder som vidtas och de system som inom EG införs på förpackningsområdet är rationella från miljö- och resurshushållningssynpunkt. Härvidlag kan ett aktivt agerande från Sveriges sida bidra till att EG:s direktiv präglas av ett totalt synsätt på resurs- och miljöhushållningen. I detta arbete bör de tankegångar som förs fram i motion Jo636 om nödvändigheten av effektiv resurshushållning, minimering av koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning på förpackningsområdet kunna utgöra en god grund. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo636 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande ett totalt resurs- och miljöhushållningssynsätt inom EG att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo636 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Annika Åhnberg(v) anför:
Åtgärder för att begränsa avfallsvolymen
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr1, med anledning av motionerna Jo632 och T221 yrkande8 ha beslutat om tillkännagivande att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om åtgärder för att begränsa avfallets volym och förbättra behandlingen av det avfall som uppkommer (Hemställan mom.1).
Ett totalt resurs- och miljöhushållningssynsätt inom EG
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr3, med anledning av motion Jo636 ha beslutat om tillkännagivande att ett aktivt agerande från Sveriges sida kan bidra till att EG:s direktiv präglas av ett totalt synsätt på resurs- och miljöhushållningen (Hemställan mom.11).