Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m.
Betänkande 1998/99:SkU4
Skatteutskottets betänkande
1998/99:SKU04
Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m.
Innehåll
1998/99
SkU4
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1998/99:16 Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m., med vissa lagtekniska justeringar. Regeringens förslag innebär bl.a. att utrymmet för avdrag för pensionskostnader vid byte av tryggandeform utvidgas.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen. I en m-motion föreslås ytterligare lättnader i möjligheterna att göra avdrag för pensionskostnader vid byte av tryggandeform. I en v- motion begärs ett tillkännagivande om fastighetsbeskattningens allmänna inriktning. Utskottet avstyrker motionerna.
Vid betänkandet fogas en reservation av m, kd och fp.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1998/99:16 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst,
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
4. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
5. lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar.
I propositionen föreslås kompletteringar i avdragsreglerna för arbetsgivarnas kostnader för tjänstepensionering. Kostnader som uppkommer i samband med att arbetsgivaren byter tryggandeform skall vara avdragsgilla. Detsamma skall gälla kostnader för att trygga en pensionsutfästelse i samband med att utfästelsen övertas av en annan arbetsgivare. Avdrag medges även för vissa kollektiva pensionskostnader.
De nya reglerna skall tillämpas första gången vid 2001 års taxering. De nya reglerna får dock under vissa förutsättningar tillämpas redan vid 1998 års taxering om den skattskyldige begär det.
I propositionen föreslås även att en fysisk person som medges avdrag för pensionsförsäkringspremie eller inbetalning på pensionssparkonto inte skall betala särskild löneskatt på pensionskostnader om avdraget görs från ersättning som har utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. De nya reglerna skall tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
Vidare föreslås att reglerna i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar justeras med hänsyn till att fastighetsskatten på bostadshus sänks från 1,7 % till 1,5 % av taxeringsvärdet fr.o.m. 1999 års taxering.
Lagförslagen har intagits som bilaga till betänkandet.
Motionerna
1998/99:Sk4 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att avdrag för pensionsutfästelser som ligger inom principiellt avdragsgill nivå skall vara möjlig även i de fall byte av tryggandeform från stiftelse till försäkring sker, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1998/99:Sk5 av Marie Engström och Per Rosengren (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatten.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har under våren 1998 fattat beslut om nya regler för arbetsgivares avdrag för pensionskostnader. Reglerna tar sikte på arbetsgivarens kostnad för att trygga pensions- utfästelserna och innebär att ett belopp motsvarande högst 35 % av den anställdes lön och andra pensionsgrundande ersättningar får dras av. Avdraget får dock inte överstiga 10 basbelopp.
En kompletterande regel finns för fall då pensions- rättigheten skall "köpas i kapp" eller då pensionsavgångar sker i förtid. Utgångspunkten är att avdrag medges upp till avtalad pensionsnivå. En övre gräns gäller dock för ålderspensionens nivå. Denna får motsvara högst 20 % av den anställdes lön och annan pensionsgrundande ersättning upp till 7,5 basbelopp, 70 % av sådan ersättning mellan 7,5 och 20 basbelopp och 40 % av sådan ersättning mellan 20 och 30 basbelopp. Vid förtida pensionsavgångar är motsvarande procentsatser 80-70-40.
Vid sidan av kompletteringsregeln finns bl.a. en regel om avdragsrätt vid byte av tryggandeform. Om en kreditförsäkringsgivare kräver ändrad tryggande- form får nytt avdrag göras för kostnaden för det förnyade tryggandet av pensionsutfästelsen, om denna tidigare tryggats med avdragsrätt och det tidigare tryggandet upphör. Ytterligare villkor skall vara uppfyllda.
De nya reglerna tillämpas första gången vid 2001 års taxering, men får tillämpas redan fr.o.m. 1998 års taxering om den skattskyldige begär det (prop. 1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader, bet. 1997/98:SkU27).
Avdrag för pensionskostnader vid byte av tryggandeform eller byte av arbetsgivare
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att avdragsrätten vid byte av tryggandeform utvidgas. Avdrag för kostnad för nytt tryggande av en pensionsutfästelse skall få göras under förutsättning att utfästelsen tidigare tryggats med avdragsrätt. En särskild spärr skall dock gälla om det tidigare tryggandet skett genom avsättning till stiftelse. Avdrag skall i dessa fall inte medges med högre belopp än det belopp som tas ut från stiftelsen i samband med bytet. De ordinarie begränsningsregler som hänför sig till de olika tryggandeformerna kvarstår (avdrag för kostnad för försäkring medges t.ex. inte med högre belopp än som erlagts i försäkringspremie). Den utvidgade avdrags- rätten täcker också in de fall då ett nytt tryggande krävs därför att en arbetsgivare tar över en tidigare tryggad pensionsutfästelse från en annan arbetsgivare.
De nya reglerna föreslås bli tillämpade första gången vid 2001 års taxering men kan, i likhet med de tidigare antagna reglerna, tillämpas redan vid 1998-2000 års taxeringar på begäran av den skattskyldige.
Motionen
I motion Sk4 av Carl Fredrik Graf (m) föreslår motionären att riksdagen beslutar att avdrag för kostnad vid byte av tryggandeform skall vara möjligt så snart pensionsutfästelsen ligger inom princip- iellt avdragsgill nivå. Enligt motionären kan den pensionsnivå som tryggas av en stiftelse vara högre än summan av de avdragsgilla avsättningar som skett till stiftelsen. Kapitaltillväxt och bortfall av pensionsåtaganden kan ha medfört en ökning av utrymmet för tryggade pensionsutfästelser. Med den av regeringen föreslagna regeln om en begränsning till den nivå som kunnat uppnås med avdragsrätt kan ett sådant extra utrymme inte föras över till en ny tryggandeform, t.ex. i samband med att ett företag säljs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte någon invändning mot att utrymmet för avdrag för kostnad för byte av tryggandeform utvidgas. Redan när utskottet under våren 1998 behandlade förslaget om ny och enklare utformning av reglerna om avdrag för pensionskostnader konstaterades att frågorna om byte av tryggandeform krävde fortsatta överväganden. Det förslag som regeringen lägger fram är resultatet av dessa överväganden.
Regeringen har utformat sitt förslag på ett sätt som nära ansluter till de nya förenklade reglerna genom att avdrag vid byte endast godtas på en redan tryggad förmånsnivå. Härigenom upprätthålls en allmän neutralitet inom regelverket och undviks att byten leder till en större sammantagen avdragsrätt än ett fortsatt tryggande i ursprunglig form.
Motionärens invändningar om att det finns behov av en möjlighet till byte på en högre förmånsnivå, som uppnåtts genom tillväxt i en pensionsstiftelse eller på annat sätt, väcker enligt utskottets mening frågor kring hanteringen av kapitalet i pensionsstiftelser. När utskottet under våren 1998 behandlade dessa skatteregler konstaterade utskottet bl.a. att reglerna har en nära anknytning till tryggandelagen, och utskottet uttalade att det är viktigt att de olika problem som kan finnas kring tryggandelagen och dess tillämpning kartläggs i syfte att få ett underlag för en bedömning av behovet av en översyn av den lagen (bet. 1997/98:SkU27 s. 36).
Enligt utskottets mening bör den pågående kartläggningen av frågor som har anknytning till tryggandelagen ske med beaktande av de regler för beskattning i samband med pensionsutfästelser som aktualiseras genom motionen. Utskottet förutsätter att regeringen, om det visar sig behövligt, återkommer till riksdagen med förslag till ändring i dessa regler.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion Sk4.
Propositionen i övrigt
I propositionen föreslås vidare att avdrag skall medges för s.k. kollektiva pensionskostnader och att avdrag för pensionskostnad inte skall föranleda särskild löneskatt om avdraget görs mot ersättning som utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster.
I övrigt föreslås i propositionen vissa följdändringar till beslutet om en ny förmögenhetsskattelag (prop. 1996/97:117, bet. 1996/97:SkU20) och beslutet om en sänkning av fastighetsskatten från 1,7 % till 1,5 % (bet. 1997/98:FiU20).
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot dessa förslag och tillstyrker därför propositionen även i denna del.
Utskottet återkommer dock i det följande till vissa lagtekniska justeringar nedan under rubriken Lagförslagen.
Övriga frågor
I motion Sk5 av Marie Engström m.fl. (v) anförs att Vänsterpartiet välkomnar den pågående översynen av fastighetsbeskattningen och att partiet i avvaktan på dess resultat bl.a. har föreslagit att särskilda takregler införs vid fastighetsbeskattningen. Motionärerna anför vidare att man är kritiskt inställd när det gäller finansieringen av sänkningen av fastighetsskatten genom sänkt utgiftstak och att man anser att det finns skäl att avvakta med fastighetsbeskattningen av krisårgångarna. Motionärerna begär ett tillkännagivande till regeringen med detta innehåll.
Utskottet har nyligen i ett yttrande till finansutskottet behandlat bl.a. frågor om fastighetsbeskattningens inriktning (yttr. 1998/99:SkU1y).
Utskottet ser inte något skäl att nu tillstyrka ett tillkännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna begär och avstyrker därför motion Sk5.
Lagförslagen
Utskottet föreslår ett klargörande i den lagtext som riksdagen beslutade under våren 1998. I punkt 20 d fjärde stycket av anvisningarna till 23 § framgår det inte helt klart att avsikten är att avtal med en kortare intjänandetid än 30 år skall anses ha en intjänandetid på 30 år (jfr prop. 1997/98:146 s. 69 andra stycket). Utskottet föreslår därför den justering av lagtexten som framgår av hemställan. Regeringen har i propositionen föreslagit en motsva- rande justering i samma lagrums sjätte stycke. Eftersom dessa båda justeringar gäller de regler som riksdagen beslutade våren 1998 behövs dessutom den justering av övergångsbestämmelserna som utskottet föreslår i hemställan. Syftet med dessa justeringar är endast att göra lagtexten mer lättförståelig.
I förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar bör ikraftträdandet flyttas från den 1 december 1998 till den 1 januari 1999.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avdrag för pensionskostnader vid byte av tryggandeform eller byte av arbetsgivare
att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Sk4 godtar proposition 1998/99:16 i denna del,
res. 1 (m, kd, fp)
2. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen godtar proposition 1998/99:16 i denna del,
3. beträffande fastighetsbeskattningen
att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk5,
4. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:16 i denna del och till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), med
dels den ändringen att punkt 20 d av anvisningarna till 23 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
-----------------------------------------------------
----------------------------------------------------- Regeringens förslag Utskottets förslag
----------------------------------------------------- Punkt 20 d av anvisningarna till 23 § ----------------------------------------------------- 20 d. Avdrag, för kostnader - - - 2 angivna förmånsnivåer. ----------------------------------------------------- Avdragsrätt enligt första Avdragsrätt enligt stycket 1 och 2 första stycket 1 och 2 förutsätter full förutsätter full intjänandetid. Med full intjänandetid. Med full intjänandetid avses full intjänandetid avses full intjänandetid enligt intjänandetid enligt pensionsavtalet, pensionsavtalet, dock förutsatt att avtalet för lägst 30 år, förutsatt full pension kräver att avtalet för full fortsatt intjänande under pension kräver fortsatt anställningen fram till intjänande under den avtalade anställningen fram till pensionstidpunkten. Om den avtalade pensionsavtalet anger pensionstidpunkten. Om annan intjänandetid för pensionsavtalet anger full pension eller om annan intjänandetid för pensionsavtalet saknar full pension eller om bestämmelse om pensionsavtalet saknar intjänandetid, avses med bestämmelse om full intjänandetiden tid intjänandetid, avses med av sammanlagt lägst 30 år full intjänandetiden tid fram till den avtalade av sammanlagt lägst 30 år pensionstidpunkten. Vid fram till den avtalade beräkning av pensionstidpunkten. Vid intjänandetiden skall beräkning av såväl arbetstagarens intjänandetiden skall sammanlagda såväl arbetstagarens anställningstid hos sammanlagda anställnings- arbetsgivaren som tid hos arbetsgivaren som anställningstid hos annan anställningstid hos annan arbetsgivare medräknas. arbetsgivare medräknas. Om pensionsrätten inte är Om pensionsrätten inte är fullt intjänad minskas fullt intjänad minskas avdragsrätten i den avdragsrätten i den utsträckning som utsträckning som mot- motsvarar bristen i svarar bristen i intjänande. intjänande. ----------------------------------------------------- När avdraget för - - - punkt 20 c andra stycket. -----------------------------------------------------
dels den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
----------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och den 1 januari 1999 och tillämpas första gången tillämpas första gången vid 2001 års taxering. På vid 2001 års taxering. De yrkande av den nya bestämmelserna i skattskyldige får dock de punkt 20 d fjärde och nya bestämmelserna sjätte styckena av anvis- tillämpas vid 1998, 1999 ningarna till 23 § skall och 2000 års taxeringar dock tillämpas vid 1998, om den skattskyldige har 1999 och 2000 års yrkat att de nya taxeringar om den bestämmelserna i lagen skattskyldige har yrkat (1998:328) om ändring i att de nya bestämmelserna kommunalskattelagen i lagen (1998:328) om (1928:370) skall ändring i tillämpas vid dessa kommunalskattelagen taxeringar. (1928:370) skall tillämpas vid dessa taxeringar. På yrkande av den skattskyldige får de nya bestämmelserna i övrigt tilllämpas vid 1998, 1999 och 2000 års taxeringar om den skattskyldige har yrkat att de nya bestämmelserna i lagen (1998:328) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas vid dessa taxeringar. -----------------------------------------------------
2. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst,
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
4. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
5. lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar, med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
----------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft den 1 december 1998 och den 1 januari 1999 och tillämpas första gången tillämpas första gången vid 1999 års taxering. vid 1999 års taxering. -----------------------------------------------------
Stockholm den 24 november 1998
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo Lundgren (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Carl Fredrik Graf (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg (s), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd).
Reservation
Avdrag för pensionskostnader vid byte av tryggandeform eller byte av arbetsgivare (mom. 1)
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson (fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har
dels anfört följande:
Vi anser att reglerna om byte av tryggandeform får en alltför restriktiv utformning med regeringens förslag.
Småföretagare kan använda stiftelseformen för att trygga pensionsutfästelser. Antalet pensionsstiftelser kan uppskattas till ca 4 000, och de pensionsstiftelser som tryggar pension åt företagare i fåmansbolag dominerar antalsmässigt, men inte kapitalmässigt. Stiftelseformen är således viktig för småföretagen.
Regeringens förslag till nya regler vid byte av tryggandeform innehåller begränsningar som gör att ett byte från stiftelse till annan tryggandeform kan leda till negativa skatteeffekter, trots att utgångspunkten är att tryggandet skett inom principiellt avdragsgillt utrymme. En sådan begränsning är enligt vår mening oacceptabel och kan medföra att företagare tvingas avstå från ett byte i situationer då detta är en naturlig lösning. Regeringens förslag kan innebära att stiftelseformen inte behandlas skattemässigt likvärdigt i för- hållande till andra tryggandeformer.
I många fall är det nödvändigt för en småföretagare att byta tryggandeform. En pensionsberättigad företagare som släpper ägarkontrollen har t.ex. svårt att hindra de nya ägarna från att utfästa ytterligare pensioner utan nya avsättningar. Detta leder till en urholkning av den säkerhet stiftelsen skall utgöra. Visserligen kan företagaren, i händelse av att företaget säljs vidare, få köparen/den nye ägaren att lova att inte utfästa ytterligare pensioner utan avsättningar. Men detta binder inte en godtroende tredjeman som ändå fått en utfästelse. Ibland kan det också vara svårt att avgöra om en utfästelse omfattas av stiftelsens ändamålsbeskrivning eller inte. I händelse av konkurs kan detta leda till att stiftelsens förmögenhet inte räcker till för att infria pensionsutfästelserna fullt ut.
En säkrare väg vid försäljning är att hos länsstyrelsen begära inskränkning av ändamålet till att bara trygga pension åt dem som var pensionsberättigade före ägarbytet. Ett problem som ändå finns kvar är att arbetsgivaren enligt 1 § andra stycket tryggandelagen alltid är oinskränkt ansvarig för lämnade pensionslöften. Detta ansvar går inte att avtala bort, vilket gör att en nedgång i värdet av stiftelsens placeringar direkt återverkar på företaget och gör de nya ägarna ägnade att bara godta placeringar som är extremt säkra och därmed onödigt lågavkastande, vilket är till förfång för ändamålet.
För att undvika effekter som dessa brukar både säljare och köpare ha ett gemensamt intresse av att avveckla pensionsstiftelsen förutom att de rent allmänt brukar vilja skiljas åt en gång för alla. Köparen vill därutöver bli fri från att behöva administrera pensionen och stiftelsen. Även i andra situationer än i fråga om företagsförsäljning kan det, sedan stiftelsens fördelar spelat ut sin roll, finnas skäl eller önskemål om att lösa av en pensionsstiftelse genom försäkring.
Med regeringens förslag kan avdrag endast medges för tryggande av pensionsutfästelser som tidigare tryggats med avdragsrätt. Med denna utformning av regeln finns det en stor risk att avdrag vid byte av tryggandeform inte kommer att kunna medges om pensionsutfästelsen tidigare tryggats genom avkastning i pensionsstiftelsen eller inom ramen för kapital i pensionsstiftelsen som blivit "ledigt" genom dödsfall. Den nya regeln leder således till att avdrag vägras för utfästelser som ligger inom principiellt avdragsgill nivå, samtidigt som gottgörelse från pensionsstiftelsen för att bekosta bytet av tryggandeform ändå beskattas. I motion Sk4 av Carl Fredrik Graf (m) redovisas flera exempel på fall med en sådan utgång.
Vi anser att det finns anledning att begära en komplettering av reglerna som innebär att utrymme lämnas för förmåner som tryggats av arbetsgivaren genom avdragsrätt eller som skulle ha kunnat tryggas åt en anställd eller hans efterlevande, jämte kostnaden för indexering eller annan värdesäkring. Detsamma gäller i händelse av dödsfall efter att tjänsten upphört.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk4.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande avdrag för pensionskostnader vid byte av tryggandeform eller byte av arbetsgivare
att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:16 i denna del och med bifall till motion 1998/99:Sk4 godtar regeringens förslag med den ändringen att avdrag medges för kostnad för byte av tryggandeform upp till principiellt avdragsgill nivå,
4. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:16 i denna del och till följd av vad ovan anförts och hemställts gör den ändringen i det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) att punkt 20 f av anvisningarna till 23 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
----------------------------------------------------- Punkt 20 f av anvisningarna till 23 § ----------------------------------------------------- 20 f. Avdrag får göras - - - enligt dessa bestämmelser. ----------------------------------------------------- Avdrag får göras, i den Avdrag får göras, i den utsträckning som anges i utsträckning som anges i punkt 20 e, för punkt 20 e, för arbetsgivares kostnader arbetsgivares kostnader för att trygga för att trygga pensionsutfästelse, som pensionsutfästelse, som tidigare har tryggats av tidigare har tryggats av arbetsgivaren med av- arbetsgivaren genom dragsrätt, om förfarandet avdragsgilla avsättningar innebär att det tidigare till stiftelse jämte tryggandet av utfästelsen indexering eller annan upphör. Har det tidigare värdesäkring eller som på tryggandet skett genom motsvarande sätt skulle avsättning till pensions- ha kunnat tryggas åt en stiftelse, får avdrag anställd eller dennes göras högst med ett efterlevande, om belopp motsvarande den förfarandet innebär att ersättning för det tidigare tryggandet kostnaderna som erhålls av utfästelsen upphör. från stiftelsen. Avdrag Har det tidigare får även göras, i den tryggandet skett genom utsträckning som anges i avsättning till 20 e, för arbetsgivares pensionsstiftelse, får kostnader för att trygga avdrag göras högst med pensionsutfästelse, som ett belopp motsvarande tidigare har tryggats av den ersättning för annan arbetsgivare med kostnaderna som erhålls avdragsrätt och för från stiftelsen. Avdrag vilken först nämnda får även göras, i den arbetsgivare har utsträckning som anges i övertagit ansvaret. 20 e, för arbetsgivares kostnader för att trygga pensionsutfästelse, som tidigare har tryggats av annan arbetsgivare med avdragsrätt och för vilken först nämnda arbetsgivare har övertagit ansvaret. -----------------------------------------------------