Avdrag för s.k. sponsring
Betänkande 2004/05:SKU6
Skatteutskottets betänkande2004/05:SKU6
Avdrag för s.k. sponsring
Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2003/04:175, som innehåller en redovisning av resultatet av en genomförd prövning av skattereglerna kring s.k. sponsring, och de motioner som har väckts med anledning av skrivelsen. Efter att ha tagit del av regeringens analys av frågan har utskottet stannat för att det är bättre att försöka komma till rätta med eventuella tolkningsproblem med hjälp av de rekommendationer som Skatteverket avser att utfärda och att avvakta utvecklingen i rättspraxis än att försöka utforma detaljerade lagregler om sponsring. Utskottet avstyrker därmed de motionsvägen väckta förslagen om att lägga fast särregler om sponsring genom lagstiftning i ett försök att undvika tolkningsproblem och för att uppmuntra företag till ökade sponsringsinsatser. Också ett i sammanhanget väckt motionsyrkande om avdragsrätt för gåvor till internationellt biståndsarbete avstyrks. Till betänkandet har lämnats en reservation (m, fp, kd, c) om sponsring och en reservation om avdragsrätt för gåvor (fp, kd).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Avdrag för s.k. sponsring Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk1, 2004/05:Sk2, 2004/05:Sk3 och 2004/05:Sk4 yrkande 1 och lägger skrivelse 2003/04:175 till handlingarna. Reservation 1 (m, fp, kd, c) 2. Avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk4 yrkande 2. Reservation 2 (fp, kd) Stockholm den 12 oktober 2004 På skatteutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna Grönlund Krantz (fp), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart Axelsson (s), Jörgen Johansson (c), Mats Berglind (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s), Maud Ekendahl (m) och Anne-Marie Ekström (fp).
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I skrivelse 2003/04:175 redovisar regeringen för riksdagen resultatet av en genomförd prövning av de skatteregler som styr avdragsmöjligheterna för s.k. sponsring. Med anledning av skrivelsen har väckts fyra motioner. Motionärernas förslag framgår av bilaga. Föreningen Kultur och Näringsliv uppvaktade skatteutskottet våren 2002 och redovisade en studie av hur sponsring behandlas i Danmark, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Denna studie återges i sammanfattning i regeringens skrivelse. Bakgrund Våren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt med delvis bifall till sex motioner (m, fp, kd, mp) att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga behandlingen av utgifter i samband med sponsring. Riksdagen följde utskottet (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202). Bakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och näringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma omfattning som sponsring av idrott. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) hade Regeringsrätten godkänt avdrag för den del av ett sponsorbidrag som kunde hänföras till lokal-, representations-, personal- och reklamkostnader. Sponsringsavtalet gav bolaget rätt till bl.a. egna föreställningar, fasta platser, biljetter, tillgång till representationslokaler och möjligheter att ordna egna evenemang. Den del av sponsorbidraget som inte kunde hänföras till direkta motprestationer från Operan, utan utgjorde ett mer allmänt stöd av institutionens verksamhet, ansågs vara gåva eftersom det saknades en sådan anknytning mellan företagets och Operans verksamheter som ändå kunde motivera en avdragsrätt. Att gåvor inte får dras av finns det en uttrycklig regel om i 9 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Regeringsrätten uttalade att sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär således inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva. Regeringsrätten uppskattade den avdragsgilla delen till omkring hälften av det totala beloppet eftersom det inte var möjligt att med någon större grad av precision fastställa hur Procordias bidrag till Operan fördelade sig på avdragsgilla respektive icke avdragsgilla utgifter. I ett annat avgörande i Regeringsrätten (Falcon AB:s sponsring av projekt Pilgrimsfalk, mål nummer 2982-1996) ansågs däremot kravet på anknytning, som saknades i Procordiamålet, vara uppfyllt. Falcon hade pilgrimsfalken som symbol och varumärke och gav bidrag med förhållandevis blygsamma belopp till två föreningar som arbetade med ett projekt som syftade till att säkra pilgrimsfalkens fortlevnad i Sverige. Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen gör regeringen en översyn av den skattemässiga behandlingen av sponsring med anledning av att riksdagen efter förslag från skatteutskottet tillkännagivit för regeringen att en prövning av nuvarande regler bör ske. Regeringen kommer till den slutsatsen att det med givna utgångspunkter vare sig är möjligt eller lämpligt att införa en reglering i syfte att precisera avdragsrätten för sponsring.
Utskottets överväganden Avdrag för s.k. sponsring Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandena om att införa särregler om avdragsrätt för sponsring och lägger regeringens skrivelse till handlingarna. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c). Gällande rätt Ordet sponsring brukar användas för att beteckna ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln. En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Som framgår av utskottets redogörelse för ärendet ovan finns till ledning för rättstillämpningen avgöranden i Regeringsrätten som illustrerar hur regelsystemet tillämpas för att avgränsa den del av ett sponsorbidrag som inte kan dras av vid taxeringen som omkostnad i sponsorns näringsverksamhet. Tidigare behandling Olika aspekter på sponsring har behandlats i riksdagen vid återkommande tillfällen. När det gäller avdragsmöjligheterna för företag som lämnar sponsorbidrag har den kritik mot reglerna och tillämpningen av dessa som framförts från kultur- och näringslivshåll tagits upp i motioner till riksdagen och i interpellationer och frågor till statsråd. Den prövning av skattereglerna som redovisas i skrivelsen har gjorts efter det att riksdagen med anledning av ett antal motioner i ett tillkännagivande till regeringen uttalat att en sådan prövning borde ske. I det betänkande som ligger till grund för tillkännagivandet (bet. 2001/02:SkU21) konstaterades bl.a. att det hade hävdats att sponsring som är ägnad att förbättra ett företags image i en kundgrupp inte beaktades tillräckligt i gällande rätt. Regeringen borde mot denna bakgrund pröva om reglerna behövde göras tydligare för att det skulle vara lättare att i förväg bedöma den skattemässiga behandlingen av en sponsring. Utgångspunkter för prövningen borde vara att reglerna skulle vara neutrala med avseende på vilket ändamål som sponsringen avser och att principen om avdragsförbud för gåvor skall ligga fast. Regeringen borde så snart det kunde ske återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av sitt arbete samt lämna eventuellt förslag till lagändringar. Skrivelsen Efter en genomgång av gällande rätt och den kritik som riktats mot reglerna kommer regeringen till slutsatsen att det med givna utgångspunkter vare sig är möjligt eller lämpligt att införa en reglering i syfte att precisera avdragsrätten för sponsring. Enligt regeringens bedömning hindrar inte nuvarande lagregler och rättspraxis att det i det enskilda fallet kan göras en nyanserad bedömning av sponsorns rätt till avdrag och att hänsyn därvid tas till vad som i jämförelse med andra kostnader i näringsverksamheten utgör särdrag i fråga om sponsring. Reglerna i sig får sägas vara såväl ändamålsenliga som neutrala i fråga om sponsring i jämförelse med andra kostnader. Regeringen förutsätter att det i praxis, med bibehållen respekt för förbudet mot avdrag för gåvor, skall kunna beaktas imageskapande sponsring i högre utsträckning. Eftersom sponsring är en jämförelsevis ny företeelse finns endast ett fåtal vägledande avgöranden från Regeringsrätten. Nuvarande rättsregler hindrar inte att rättsutvecklingen följer utvecklingen inom företagen och går mot en större öppenhet i fråga om motprestationens karaktär. Utgången i de tidigare behandlade Procordia- och Falconmålen hindrar inte heller motprestationer av olika karaktär. Särregler som tar sikte på indirekta motprestationer och det imageskapande inslaget i sponsring skulle medföra att avdragsförbudet för gåvor riskerar att urholkas eller rentav inte kan upprätthållas. Förutom att det i princip är omöjligt att utforma regler om avdragsrätt som utesluter gränsdragningsproblem och som samtidigt är så flexibla att de täcker alla fall där avdrag skall få göras finns påtagliga risker med detta. För detaljerade regler leder ofrånkomligen till att vissa utgifter som egentligen borde få dras av inte blir avdragsgilla. En särreglering av avdragsrätten för sponsring låser rättsläget och rättstillämpningen till de i lagtexten angivna kriterierna. Den naturliga rättsutveckling som sker i rättstillämpningen genom hänsynstagande till utvecklingen i företagen och samhället kommer att förhindras. Risken är överhängande att en lagreglering får motsatt effekt i förhållande till vad som avsetts. Trots de tolkningssvårigheter en generell lagstiftning kan medföra är en sådan enligt regeringens mening ändå att föredra framför en mer detaljrik lagstiftning, som inte skulle komma till rätta med tolkningsproblemen men hindra rättsutvecklingen. Ett sätt att komma till rätta med tolkningssvårigheter är enligt skrivelsen att Skatteverket utfärdar rekommendationer på området. Sådana kan ange typiska situationer när avdrag bör erhållas och riktlinjer för storleken av godtagbara belopp. Rekommendationer har i förhållande till lagstiftning den fördelen att de kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på rättsområdet i stort. Skatteverket kommer först i kontakt med företagen och är genom sin kunskap om företagens förhållanden väl lämpat att utforma rekommendationer på området. Regeringen har inhämtat att Skatteverket avser att se över rekommendationerna på området. Regeringen å sin sida avser att följa hur utvecklingen på området fortskrider. Motionerna Fyra motioner har väckts med anledning av skrivelsen. I motion Sk1 av Kent Olsson m.fl. (m) ifrågasätts att Skatteverket skall kunna bringa klarhet och formulera tydliga rekommendationer som gör frågan om t.ex. kultursponsring tydlig för näringslivet. Enligt motionen bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag på tydliga regler för sponsring på såväl idrotts- som kulturområdet, liksom för den ideella sektorn i stort. Motionärerna anför att det är väsentligt att företagare och föreningar får tydliga och förutsägbara regler, vilket enligt motionen skulle ge ett ökat incitament för företag att i större utsträckning än vad fallet är i dag vara med och finansiera framför allt kulturaktiviteter. Också i motion Sk2 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) förordas en ändrad lagstiftning i syfte att uppmuntra företag till ett ökat samhällsansvar genom sponsring av allmännyttig verksamhet, t.ex. kultur, idrott och annan ideell verksamhet. Enligt motionen måste regleringen ha en generös utformning och uppmuntra företagen till att vilja ta ett ökat samhällsansvar. Motionärerna anser att dagens regler särskilt missgynnar sponsring av kultur. De påpekar att i andra länder, som t.ex. Danmark och Storbritannien, görs ingen distinktion mellan direkta och indirekta motprestationer, vilket förenklar möjligheterna till sponsring. Etiska riktlinjer för hur sponsringen skall genomföras bör enligt motionen utformas mellan parterna. Enligt motion Sk3 av Birgitta Sellén och Roger Tiefensee (c) behöver oklarheterna kring företagens avdragsrätt för sponsring av kultursektorn undanröjas och avdragsrätten vara jämställd med sponsring av idrott. Enligt motionärerna innebär kravet på motprestation också en diskriminering, dels av kultursektorn, dels av mindre idrottsarrangemang. I Storbritannien finns en lagstiftning som enligt motionärerna gör det möjligt för företag och privatpersoner att sponsra kultur utan att behöva skatta för detta. Storbritanniens lagstiftning kan enligt motionärerna vara värd att inhämta kunskap från. En ändrad lagstiftning för att underlätta sponsring av kultur förordas i motion Sk4 yrkande 1 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp). Dagens regler är enligt motionärerna otydliga och medför att företag inte kan förutse kostnaden för sponsring. De medför också att det är betydligt lättare att sponsra idrottsverksamhet än kultur. Regeringens tanke att Skatteverket skall utforma rekommendationer är enligt motionen inte tillfyllest. I motionen föreslås en lagändring som innebär att skatteavdrag till hundra procent blir möjligt för företag även vid sponsring av kultur, och även i fråga om sponsring som bara ger indirekta motprestationer, t.ex. att sponsorn får rätt att dra nytta av en kulturinstitutions image. Utskottets ställningstagande I ett par motioner har hänvisats till hur sponsring behandlas i vissa andra länder, bl.a. i Danmark. Föreningen Kultur och Näringsliv har gått igenom gällande rätt i Danmark, Storbritannien, Tyskland och Frankrike och presenterat resultatet i en studie. I studien görs bedömningen att det i princip inte är någon större skillnad mellan den danska och den svenska regleringen. Rättspraxis i Danmark uppfattas dock som mycket generös. I de fall avdrag har nekats har de i de flesta fall rört sig om små verksamheter där det funnits en koppling mellan ägarens fritidsintressen och föremålet för sponsringen. Enligt studien har dock praxis i Danmark på ett mycket bättre sätt anpassat sig till det moderna samhällets marknadsföringsmetoder i det att man tillerkänner imageskapande sponsring samma kommersiella värde som traditionell reklam via annonser eller reklamskyltar. Av studien framgår emellertid också att den danska lagstiftningen innehåller regler som gör det möjligt att i viss begränsad omfattning få avdrag för gåvor till välgörande ändamål eller till att betala löpande driftskostnader hos vissa specifikt uppräknade föreningar och stiftelser. Detta anses medföra att en del av de gränsdragningsproblem som kan uppstå i Sverige mellan ej avdragsgilla gåvor och sponsringskostnader inte blir aktuella i Danmark. Även de andra undersökta länderna har avdragsrätt för gåvor i någon form. Det är ett grundläggande inslag i den svenska inkomstbeskattningen att gåvor i princip inte får dras av som en utgift vare sig av företag eller privatpersoner. Att försöka överföra regler om avdragsrätt för sponsring från andra länders rättsordningar ter sig därför vanskligt i den mån dessa rättsordningar även innehåller regler som medger avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för gåvor. Utskottet delar regeringens uppfattning att en särreglering i fråga om sponsring innebär risker för att avdragsförbudet för gåvor inte kan upprätthållas. Härtill kommer att en detaljerad reglering skulle ge upphov till olika nya gränsdragningsproblem och kunna hindra en fortsatt utveckling av rättspraxis på området. Utskottet har stannat för att det är bättre att försöka komma till rätta med eventuella tolkningsproblem med hjälp av de rekommendationer som Skatteverket avser att utfärda och att avvakta utvecklingen i rättspraxis än att försöka utforma detaljerade lagregler om sponsring. Som regeringen har anfört har rekommendationer den fördelen i förhållande till lagstiftning att de kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på rättsområdet i stort. Utskottet fäster också vikt vid att regeringen har för avsikt att följa hur utvecklingen på området fortskrider. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Sk1, Sk2, Sk3 och Sk4 yrkande 1. Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. Avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandet om att införa en avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd. Jämför reservation 2 (fp, kd). Gällande rätt Enligt 9 kap. 2 § inkomstskattelagen får den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter inte dras av. Utgifter för gåvor räknas enligt paragrafen till sådana utgifter. Motionen I motion Sk4 yrkande 2 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp) föreslås en avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd. En sådan avdragsrätt har enligt motionärerna mycket lite att göra med sponsring. Den som ger en gåva av solidaritet till en biståndsorganisation förväntar sig inte någon motprestation, varken direkt eller indirekt. En avdragsrätt skulle enligt motionen uppmuntra människor att dela med sig av sitt välstånd. Utskottets ställningstagande Riksdagen har med hänvisning till principiella och kontrolltekniska skäl och gränsdragningssvårigheter under en lång följd av år avvisat förslag om avdrag för gåvor, även en sådan mer begränsad avdragsrätt som avses i motion Sk4. Senast i betänkande 2003/04:SkU20 avstyrktes motioner om avdragsrätt för gåvor till olika ideella ändamål, bl.a. gåvor till internationellt bistånd i syfte att uppmuntra människor att dela med sig av sitt välstånd. Enligt utskottet är det viktigt att det finns en demokratisk process bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i kyrkliga organisationer, idrottsorganisationer, humanitära organisationer, internationellt biståndsarbete m.m. En avdragsätt för gåvor till den här typen av verksamhet skulle minska utrymmet för det samhälleliga stödet och öka dessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers förmögenheter, förmåga och vilja att bidra. Det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att belasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt utskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen. Utskottet är av dessa skäl inte berett att medverka till en omläggning som innebär att gåvor till olika ändamål blir avdragsgilla. Utskottet avstyrker följaktligen även det nu föreliggande yrkande 2 i motion Sk4 om avdragsrätt för gåvor till biståndsorganisationer.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Avdrag för s.k. sponsring, punkt 1 (m, fp, kd, c) av Anna Grönlund Krantz (fp), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Maud Ekendahl (m) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ändring av regler för avdrag för att underlätta sponsring. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk1, 2004/05:Sk2, 2004/05:Sk3 och 2004/05:Sk4 yrkande 1 och lägger skrivelse 2003/04:175 till handlingarna. Ställningstagande Som gällande skatteregler tillämpas innebär de att ett företag för att få avdrag för sponsring måste få direkta motprestationer i form av t.ex. inträdesbiljetter och lokalutlåning motsvarande den summa som företaget betalat. Indirekta vinster för företaget som att dess namn förknippas med en kulturinstitution, s.k. imageskapande sponsring, bedöms olika från fall till fall. Detta drabbar särskilt sponsring av kultur. Kulturen får på så sätt inte ta del av näringslivets marknadsföringspengar, vilket är olyckligt. Vid sponsring av idrottsarrangemang är det oftast lättare att ge direkta motprestationer, t.ex. i form av stora reklamskyltar, men detta gäller inte utan vidare för sponsring av mindre idrottsarrangemang. Regeringen säger sig i skrivelsen ha förståelse för att det kan upplevas som svårt att i olika situationer förutse om avdrag får göras och i så fall med vilket belopp. Emellertid ställer regeringen i skrivelsen sitt hopp till att Skatteverket skall bringa klarhet genom rekommendationer som gör frågan om t.ex. kultursponsring tydlig för näringslivet. Vi är inte övertygade om att Skatteverket kommer att lyckas med denna uppgift. Vi är däremot övertygade om att klara och tydliga regler på sponsringsområdet skulle ge ett ökat incitament för företag att i större utsträckning än vad fallet är i dag vara med och finansiera framför allt kulturaktiviteter. Med regeringens lösning blir reglerna fortsatt otydliga och oförutsägbara. Det är därför önskvärt att regeringen formulerar ett förslag till lagregler som erkänner att värdet av imageskapande sponsring är minst lika högt som annan typ av reklam. En sådan regel bör kunna utformas på ett sätt som gör att den inte skall behöva hindra att rättspraxis fortlöpande anpassar sig till företagsekonomiska realiteter och hur sponsring faktiskt används i näringslivet. Vi tillstyrker därför motionärernas förslag om ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av tydliga och förutsägbara lagregler om sponsring. Lagreglerna skall vara utformade så att de klargör att avdrag skall medges även för s.k. imageskapande sponsring och så att de bidrar till att företag i ökad utsträckning kommer att vilja engagera sig i denna form av sponsring. 2. Avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd, punkt 2 (fp, kd) av Anna Grönlund Krantz (fp), Per Landgren (kd) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk4 yrkande 2. Ställningstagande Regeringen redogör i skrivelsen för hur förslag om rätt till avdrag för gåvor behandlats tidigare. Det exempel som tas upp är ett förslag till rätt till avdrag för gåvor till organisationer med inriktning på internationell biståndsverksamhet som skulle gälla för fysiska personer. Detta exempel har mycket lite att göra med sponsring. Den som ger en gåva av solidaritet till en biståndsorganisation förväntar sig inte någon motprestation, varken direkt eller indirekt. Många människor känner i dag att de vill dela med sig av sitt välstånd och behovet är stort ute i världen. En lagändring som föreslås i motionen skulle uppmuntra människor att dela med sig av sitt välstånd. Vi tillstyrker detta förslag.
Bilaga Förteckning över behandlade förslag Skrivelsen Regeringens skrivelse 2003/04:175 Avdrag för s.k. sponsring. Följdmotioner 2004/05:Sk1 av Kent Olsson m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydliga regler för sponsring. 2004/05:Sk2 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för s.k. sponsring av allmännyttig verksamhet. 2004/05:Sk3 av Birgitta Sellén och Roger Tiefensee (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att oklarheterna kring möjligheten att göra avdrag för företag som sponsrar kultursektorn behöver förtydligas och vara jämställd med sponsring till idrotten. 2004/05:Sk4 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring av regler för avdrag för att underlätta sponsring av kultur. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.