Åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten
Betänkande 1993/94:KU46
Konstitutionsutskottets betänkande
1993/94:KU46
Åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten
Innehåll
1993/94 KU46
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1993/94:146 om åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten samt motioner i ämnet som väckts under allmänna motionstiderna 1993 och 1994. Den åtgärd som föreslås i propositionen är att kravet på anmälan av kandidater för att en registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val utökas att avse de två första namnen på en valsedel. I propositionen anmäls vidare regeringens avsikt att tillsätta en parlamentarisk utredning om åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
Propositionen
I proposition 1993/94:146 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620).
Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:K702 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om falsk ursprungsbeteckning på partilistor i valen.
1993/94:K706 av Harriet Colliander och Ian Wachtmeister (nyd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den fria nomineringsrätten bör utredas under förutsättning av att partivalssystemet behålls.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:K706 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av ändring av 6 kap. 9 § vallagen.
1992/93:K807 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av sådana ändringar i vallagen som förhindrar spränglistor.
Utskottet
Gällande ordning
Bestämmelser om valsystemet finns huvudsakligen i vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95). Grundläggande bestämmelser om val till riksdagen och mandatfördelning vid riksdagsval finns dock i 3 kap. regeringsformen.
Valen till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige är proportionella. Mandaten fördelas mellan partierna. Inom partierna fastställs ordningen mellan kandidaterna genom särskilda uträkningar.
Med parti avses enligt 3 kap. 7 § regeringsformen varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning.
I 5 kap. vallagen finns bestämmelser om registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater. För att en registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val, skall partiet som kandidater anmäla ett antal personer, nämligen för val till riksdagen i viss valkrets minst fyra och högst femton för val av landstingsledamöter minst fyra och högst trettio och för val av kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo.
Ansökan om registrering av partibeteckning görs hos centrala valmyndigheten. Detsamma gäller anmälan av kandidater. Centrala valmyndigheten upprättar för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets, landsting och kommun listor över de kandidater som partierna har anmält.
Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen, gäller registreringen även för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige i hela riket.
I 6 kap. vallagen finns bestämmelser om valsedlar. Även i 14 kap., som gäller slutlig sammanräkning och mandatfördelning, finns bestämmelser som rör valsedlar.
På en valsedel skall det finnas partibeteckning. Dessutom bör en valsedel innehålla bl.a. namn på en eller flera kandidater och uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning). Om det finns namn på fler än en kandidat på valsedeln, skall namnen tas upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem. Om ett parti har anmält kandidater, måste i det följande valet de valsedlar som har partiets beteckning som första namn uppta någon av dessa kandidater. Om väljaren genom strykning, tillägg e.d. förändrar valsedeln, måste listan även efter åtgärden toppas av ett anmält namn. I annat fall anses namnet obefintligt och rösten tillgodoräknas endast partiet, medan mandatfördelningen inom partiet inte påverkas.
Reglerna om skydd för partibeteckning har tillkommit för att försvåra att partibeteckningar används på ett otillbörligt sätt. Partiernas nomineringsförfarande är inte reglerat i lag. Ett parti kan gå fram med en eller flera listor inom samma valkrets. Grupper inom partierna anmäler ibland s.k. spränglistor. Något hinder finns inte heller för grupper utanför ett parti att anmäla listor i partiets namn. Med den inskränkning som ligger i att det första namnet på en valsedel måste vara anmält till centrala valmyndigheten för att ordningen mellan kandidaterna på valsedeln skall beaktas, råder stor frihet för väljarna att sätta in eller stryka namn på partiernas valsedlar. Formellt är friheten för väljarna att lägga sin röst på just de personer som bäst svarar mot deras önskemål närmast total, även om inslaget av personröstning i realiteten är obetydligt. Rätten innebär bl.a. att väljaren har möjlighet att på valsedeln ta upp vilka kandidater han eller hon vill. Något samtycke från parti eller kandidat behövs inte.
Den fria nomineringsrätten är en grundläggande princip i det svenska valsystemet.
Utredningsbetänkande m.m.
Personvalskommittén, som i betänkandet (SOU 1993:21) Ökat personval redogjort för olika modeller med inslag av personval, har också enligt sina direktiv (dir. 1991:21) övervägt möjligheterna att förhindra ett otillbörligt utnyttjande av den fria nomineringsrätten. Kommittén har föreslagit att kravet på anmälan av kandidatnamn utökas till att gälla både det första och det andra namnet på valsedeln.
På grundval av Personvalskommitténs betänkande och i enlighet med vad företrädare för riksdagspartierna kommit överens om under hösten 1993 har regeringen för riksdagen lagt fram förslag om ett ökat inslag av personval i det svenska valsystemet. I proposition 1993/94:115 har föreslagits att en bestämmelse skall införas i regeringsformen om att val till riksdagen sker genom röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge en särskild personröst. I proposition 1993/94:129 har föreslagits att vid de allmänna valen år 1994 skall genomföras försök i vissa kommuner, där väljarna i valet till kommunfullmäktige skall kunna avge en särskild personröst. Propositionerna behandlas av utskottet i betänkandena KU22 och KU44 resp. betänkande KU23.
Vid partiöverläggningarna överenskoms också att Personvalskommitténs förslag mot missbruk av den fria nomineringsrätten borde genomföras före valet 1994.
Propositionen
Som ovan nämnts krävs enligt vallagen att valsedlar med registrerad partibeteckning för ett parti som har anmält kandidater till valet som första namn upptar namnet på någon av de anmälda kandidaterna, och om valsedlarna inte uppfyller detta krav tillgodoräknas rösterna endast partiet utan att påverka mandatfördelningen inom partiet. I propositionen föreslås att lagen ändras så att kravet på att kandidatnamn skall vara anmälda utökas att gälla både det första och det andra namnet på valsedeln. Syftet är att ge ytterligare skydd för registrerad partibeteckning och hindra missbruket av den fria nomineringsrätten. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
I propositionen pekas på att de illojala förfaranden som förekommit vid de senaste valen har inneburit bl.a. att personer som velat dra nytta av en etablerad partibeteckning låtit trycka valsedlar med partibeteckningen i fråga och på andra och följande platser fört upp egna kandidater som inte haft någon anknytning till det parti vars beteckning står på valsedeln. Även om Personvalskommitténs förslag innebär att den fria nomineringsrätten något inskränks, är det enligt propositionen angeläget att redan nu genomföra förslaget. För närvarande kan några andra alternativ inte komma i fråga. Skall man redan till 1994 års val genomföra en ändring i valsystemet, måste det enligt regeringens mening ske utifrån kommitténs förslag och de grundläggande principer som partierna nu enats om.
Regeringen framhåller dock att ingenting hindrar att andra lösningar på problemet senare kan komma i fråga. I den överenskommelse som partierna träffat finns nämligen uttalat att frågan om åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten skall beredas i en parlamentarisk utredning, och regeringens avsikt är att under våren utfärda direktiv till en sådan utredning.
Motionerna
Några motioner har inte väckts med anledning av propositionen. Motioner i ämnet har däremot väckts både under 1993 och 1994 års allmänna motionstid, och de behandlas i detta sammanhang.
Bertil Persson (m) pekar i motion 1993/94:K702 på att det under det senaste valet förekom listor med etablerade partibeteckningar, där endast det första namnet gällde en medlem i det angivna partiet medan efterföljande namn avsåg andra personer, som företrädde helt andra politiska åsikter. Motionären vill inte förhindra s.k. spränglistor, som innebär att partimedlemmar distribuerar alternativa listor. Däremot vill han få till stånd en ändring som innebär att på ett registrerat partis listor endast får förekomma personer som är medlemmar i det angivna partiet.
Även i motion 1992/93:K706 av Carin Lundberg m.fl. (s) hänvisas till situationen vid det senaste valet, där det andra och de därefter följande namnen på vissa valsedlar gällde personer som inte avsåg eller hade utgett sig för att följa det partiprogram som partibeteckningen och det första kandidatnamnet stod för. Motionärerna anser att en ändring snarast måste komma till stånd så att det påtalade missbruket av partimarkerade valsedlar undanröjs.
Harriet Colliander och Ian Wachtmeister (nyd) kritiserar i motion 1993/94:K706 att den fria nomineringsrätten leder till att en registrerad partibeteckning kan användas av förträdare för andra partier för att ta sig in i riksdag och fullmäktigeförsamlingar, och de anser att -- om partivalssystemet behålls -- den fria nomineringsrätten bör utredas (yrkande 3).
Sverre Palm m.fl. (s) anser i motion 1992/93:K807 att det är av största vikt att reglerna utformas så att de skyddar partierna mot "kupper" av typ spränglistor. Reglerna bör enligt motionärerna utformas så att partierna är ansvariga för valsedlarna och så att inga obehöriga får använda partibeteckningar utan godkännande av den ansvariga partiorganisationen och av kandidaterna på valsedlarna. Vallagen behöver enligt motionärerna ändras så att spränglistor förhindras.
Utskottets bedömning
Regeringens förslag har inte föranlett några motioner, och utskottet delar bedömningen i propositionen. Utskottet tillstyrker således lagförslaget.
I de föreliggande motionerna från allmänna motionstiden 1993 och 1994 begärs åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten. En sådan åtgärd vidtas genom det nu av utskottet tillstyrkta lagförslaget. Frågan om åtgärder mot sådant missbruk kommer också, som anges i propositionen, att beredas i en parlamentarisk utredning. Utskottet anser att motionerna 1992/93:K706, 1992/93:K807, 1993/94:K702 och 1993/94:K706 yrkande 3 härigenom får anses tillgodosedda. Motionerna avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslaget att riksdagen antar det i proposition 1993/94:146 framlagda förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620),
2. beträffande andra åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K706, 1992/93:K807, 1993/94:K702 och 1993/94:K706 yrkande 3. res. (nyd)
Stockholm den 19 april 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Inger René (m), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Simon Liliedahl (nyd), Torgny Larsson (s), Henrik S Järrel (m) och Lisbeth Staaf-Igelström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Andra åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten (mom. 2)
Simon Liliedahl (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "I de" och slutar med "Motionerna avstyrks." bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1993/94:K706 kan missbruk av den fria nomineringsrätten leda till att en registrerad partibeteckning kan användas av företrädare för andra partier för att ta sig in i riksdag och fullmäktigeförsamlingar. Den fria nomineringsrätten bör därför utredas i vidare mån än vad som utsägs i propositionen.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande andra åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K706 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1992/93:K706, 1992/93:K807 och 1993/94:K702 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Propositionens lagförslag
Bilaga