Åtgärder mot klimatpåverkan
Betänkande 1992/93:JoU19
Jordbruksutskottets betänkande
1992/93:JOU19
Åtgärder mot klimatpåverkan
Innehåll
1992/93 JoU19
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkanm.m. Vidare behandlas 103motionsyrkanden väckta dels med anledning av propositionen, dels under den allmänna motionstiden 1993. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner FN:s ramkonvention om klimatfrågor och ändringarna i Montrealprotokollet.
Utskottet anser i likhet med regeringen att åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthusgaser skall utgöra en integrerad del av det framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Klimataspekterna bör beaktas ingående inför energi- och transportsystemens framtida utbyggnad och bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och bli en drivkraft för den tekniska utvecklingen. Därmed tillstyrker utskottet vad som anförts i propositionen om strategier för minskad klimatpåverkan. Detta innebär bl.a. att en nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen år2000 stabiliseras till 1990års nivå för att därefter minska. Koldioxidskatt bör från den 1januari 1994 i nytillkommande anläggningar utgå även för elproduktion. Satsningar från svensk sida på att utveckla s.k. sänkor bör ses som kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska utsläppen av koldioxid. Metanutsläppen från avfallsupplag bör minska med 30% till år2000.
En vetenskaplig samordningsgrupp för klimatrelaterad forskning och utveckling bör inrättas. I syfte att öka kunskapen hos allmänheten om effekten av ett förändrat klimat, förebyggande åtgärder och betydelsen av den enskildes agerande anvisas 5miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Systemet med miljöklasser bör vidareutvecklas. Vidare bör Naturvårdsverket ges i uppdrag att lämna förslag om fortsatta åtgärder för att begränsa utsläppen av CFC- och HCFC-föreningar och eventuella ytterligare svenska begränsningsåtgärder i syfte att användningen av ozonnedbrytande ämnen upphör helt i Sverige.
För bl.a. kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd, fortsatt strålskyddssamarbete och deltagande i multilaterala program i Central- och Östeuropa tillstyrker utskottet att för budgetåret 1993/94 sammanlagt 122,5miljoner kronor anvisas.
Utskottet ansluter sig till vad regeringen anför om riktlinjer för ekonomiska styrmedel inom miljö- och trafikpolitiken. För budgetåret 1993/94 bör avsättas 9miljoner kronor för att inleda ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram rörande användning av el- och hybridfordon för att förbereda en introduktion. Vidare bör möjligheten utredas att i vissa tätorter införa ett system med miljözoner för fordon med nollutsläpp. För finansiering av svenska punktinsatser i syfte att stärka kollektivtrafiken i Östersjöländerna bör 15miljoner kronor avsättas.
Liksom hittills bör Sverige vara pådrivande i det internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor.
NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket), Statens naturvårdsverk och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) bör ges i uppdrag att göra en samlad utredning om hur jordbruket och skogsbruket mest effektivt kan bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid. Vidare bör ett uppdrag ges åt Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt att utreda förutsättningarna för att minska emissionerna av kolväten vid eldning av biobränslen i villapannor, kaminer och liknande anläggningar.
Ett program bör utformas med syfte att bidra till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i de baltiska länderna och Östeuropa. Även insatser i utvecklingsländerna skall kunna finansieras inom ramen för programmet. Insatserna skall pågå under en längre tid. För budgetåret 1993/94 bör anvisas 95miljoner kronor.
De delar av propositionen som inte har remitterats till jordbruksutskottet behandlas i näringsutskottet (1992/93:NU28).
Till betänkandet har fogats 28 reservationer (s,nyd), ett särskilt yttrande(kds) och en meningsyttring(v).
Socialdemokraterna har reserverat sig till förmån för ett sammanhållet program för de svenska insatserna för miljöanpassad energiförsörjning i Östeuropa och de baltiska länderna. I enlighet härmed begärs att ett särskilt anslag om 221miljoner kronor inrättas under fjortonde huvudtiteln, finansierat genom omdisponeringar av flertalet av de i propositionen föreslagna anslagen. Vidare föreslås tillkännagivanden om bl.a. en studie av klimatförändringarna, införande av ytterligare en miljöklass för motorfordon, en redovisning av miljösamarbetet med Östeuropa och de baltiska länderna, skärpta regler för svavelhalt, en avvecklingsplan för blyad bensin samt höjda miljökrav för små biobränslebaserade anläggningar. Ny demokrati motsätter sig en höjning av koldioxidskatten och vill bl.a. framhålla att de svenska miljösatsningarna i första hand bör inriktas mot våra grannar i Östersjöområdet. I detta arbete bör svenska småföretagare gynnas och yrkeskunskapen hos arbetslösa svenskar tas till vara. Vidare föreslås ett aktivt svenskt arbete för förhöjd miljöstandard för världens fordon och införande av miljözoner för nollemissionsfordon i större tätorter.
Propositionen
Miljö- och naturresursdepartementet
I propositionen (bilaga 1) föreslås riksdagen att
dels
1. godkänna Förenta nationernas ramkonvention om klimatfrågor,
2. godkänna 1992 års ändringar av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet,
dels 3. godkänna de strategier för minskad klimatpåverkan som förordats i avsnitt5,
4. under ett nytt reservationsanslag över fjortonde huvudtiteln Miljöinsatser i Östersjöregionen anvisa för budgetåret 1993/94 122500000kr,
5. under fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. anvisa ett belopp som är 5000000kr högre än vad som tidigare har föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga15,
6. under fjortonde huvudtitelns anslag Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. anvisa ett belopp som är 1500000kr högre än vad som har föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga15.
Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om
7. det fortsatta internationella samarbetet på klimatområdet i avsnitt6,
8. forskning och utveckling (avsnitt 7.1),
9. trafikfrågor (avsnitt 7.3),
10. åtgärder mot metan, dikväveoxid och andra växthusgaser (avsnitt7.4),
11. vissa avfallsfrågor (avsnitt 7.5),
12. åtgärder till skydd mot ozonskiktet (avsnitt 8.1).
Kommunikationsdepartementet
I propositionen (bilaga 2) föreslås
dels att riksdagen
1. till Östersjösamarbetet om trafik och miljö för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 15000000kr,
2. till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 9000000kr,
dels att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om
3. en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsektorn (avsnitt5),
4. ekonomiska styrmedel (avsnitt 7),
5. forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas (avsnitt8),
6. åtgärder inom sjöfarten och luftfarten (avsnitt 11 och12).
Jordbruksdepartementet
I propositionen (bilaga 3) hemställs att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om
1. jordbruket och skogsbruket som en resurs för att förbättra klimatförhållandena (avsnitt2.2),
2. främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion (avsnitt 3),
3. utvecklingsprogram för mindre panncentraler för biobränsle och för minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus (avsnitt4),
4. utveckling av ny teknik för etanolframställning (avsnitt5).
Under rubriken Anslagsfråga för budgetåret 1993/94 har regeringen under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen
(J 1) att under reservationsanslaget Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisa 25000000kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1992/93:170.
Näringsdepartementet
I propositionen (bilaga 4) föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer som förordats för
1. en klimatstrategi inom energiområdet (avsnitt 1.5),
2. svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energieffektivisering och förnybara energislag (avsnitt2),
3. stöd till utbyggnad av fjärrvärme (avsnitt 3.1),
4. insatser för miljöanpassade fordon och drivmedel (avsnitt3.3).
Under rubriken Anslagsfrågor har regeringen under tolfte huvudtiteln föreslagit
(E 7) att riksdagen under tolfte huvudtiteln, reservationsanslaget Insatser för ny energiteknik, för budgetåret 1993/94 anvisar 15000000kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga13,
(E 9) att riksdagen till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 95000000 kr,
(E 10) att riksdagen till Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 50000000kr.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den ramkonvention om klimatförändringar som undertecknades under Förenta nationernas konferens om miljö- och utveckling i Rio de Janeiro år 1992. I propositionen redovisas också förslag till fortsatta åtgärder inom klimatområdet. I denna del behandlas förslag lämnade av Biobränslekommissionen, Naturvårdsverket och av trafikverken i samband med deras miljörapportering.
Regeringens förslag till riksdagen att godkänna klimatkonventionen leder fram till en nationell strategi som bör vara att koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen stabiliseras till 1990 års nivå år2000. En sektorsstrategi för att begränsa koldioxidutsläppen inom transportsektorn redovisas. Denna sektorsstrategi omfattar ökad användning av biobränslen och ekonomiska styrmedel, energieffektivisering, förbättrad kollektivtrafik, samhällsplanering samt forskning, utveckling och demonstration. Program skall utarbetas för introduktion av motoralkoholer samt el- och hybridfordon.
Som en del av omläggningen av energibeskattningen fr.o.m. den 1januari 1993 aviserades i kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150) en avsättning av 500 miljoner kronor per år för att finansiera insatser vad gäller förnybar energi, energihushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum och Östeuropa, bl.a. vad avser kärnsäkerheten och insatser för att rena Östersjön. Förslag till fördelning av medel för energieffektivisering, förnybara energikällor, strålskydd och kunskapsuppbyggnad i de baltiska staterna och miljö- och kärnsäkerhetsåtgärder kring Östersjön tas upp i propositionen. I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner de ändringar av Montrealprotokollet som antogs i Köpenhamn i november 1992.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1992/93:Jo83 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koldioxidutsläppen.
1992/93:Jo86 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell studie av klimatfrågorna m.m., 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om små biobränsleeldade anläggningar, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energiskatter, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koldioxidutsläppen och energianvändningen prövas enligt miljöskyddslagen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt arbete i syfte att införa ekonomiska styrmedel på biltrafiken, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "miljöbubblor" och handel med utsläppsrätter i Östersjöregionen, 10. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av hur åtgärder för en miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum fortskrider och hur de anslagna medlen till Östeuropasamarbetet använts, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samordna arbetsmarknadspolitiska åtgärder med miljöåtgärder i Baltikum, 12. att riksdagen inrättar ett nytt reservationsanslag över fjortonde huvudtiteln Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum och för budgetåret 1993/94 anvisar 221000000 kr, 13. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, för miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1993/94 anvisar 17000000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit, 14. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, till fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar 5000000kr mindre än vad regeringen har föreslagit, 15. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, till sjätte huvudtitelns anslag Östersjösamarbetet om trafik och miljö för budgetåret 1993/94 anvisar 15000000 kr mindre än vad regeringen föreslagit, 16. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, till sjätte huvudtitelns anslag Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1993/94 anvisar 9000000 kr mindre än vad regeringen föreslagit, 19. att riksdagen, vid bifall till yrkande 12, över tolfte huvudtitelns anslag Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1993/94 anvisar 95000000 kr mindre än vad regeringen föreslagit.
1992/93:Jo87 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att Sveriges koldioxidutsläpp skall ha minskat med 20% från år 2000 till år 2010, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot fossila drivmedel, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett enhetligt system för koldioxidskatt, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koldioxidskatt vid användning av metallurgiskt kol.
1992/93:Jo88 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt initiativ i syfte att genomföra en internationell koldioxidbeskattning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koldioxidskatt på elproduktion, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska metanutsläpp från deponier, 6. att riksdagen hos regeringen begär en samlad redovisning av klimatpolitikens effekter för olika myndigheters normgivning, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inställning till redovisning av bruttoutsläpp, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för miljöorganisationernas deltagande i informationsverksamhet, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till obligatoriska kravnivåer beträffande koldioxidutsläpp från lätta fordon, som underlag för internationella förhandlingar, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av systemet med miljöklasser, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförande av Naturvårdsverkets förslag rörande avveckling av ämnen som bryter ned ozonskiktet, 12. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av läget när det gäller omhändertagande av CFC i avfall, samt förslag till ytterligare åtgärder, 13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ytterligare insatser för utvecklingsverksamhet med el- och hybridbilar i enlighet med vad som i motionen anförts, 14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till trafikstrategi med utgångspunkt från de kaliforniska pionjärinsatserna på området, 15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till stöd till biobränsleproduktion integrerad i jordbruksproduktion, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av ett nytt beslut angående Öresundsförbindelse, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prövning även av energiförbrukning i samband med prövning av tillstånd enligt lagen om miljöskydd, 18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring av skattesystem för tjänstebilar och reseavdrag så att bättre miljöanpassning uppnås, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöanpassning av hastighetsregler, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energi- och koldioxidskatter för industrin.
1992/93:Jo89 av Jan Fransson och Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ersätta fossila bränslen/kärnkraft med skogsbränsle.
1992/93:Jo90 av Claus Zaar (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige nu inte skall höja ambitionsnivån ytterligare i den nationella klimatpolitiken i förhållande till OECD-länderna och EG, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koldioxidskatten inte skall höjas såsom förordats i propositionen.
1992/93:Jo91 av Holger Gustafsson m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att i biståndspolitiken i ökad utsträckning beakta nödvändigheten av att främja teknikutveckling, skogsplantering m.fl. åtgärder i u-länder för att motverka växthuseffekten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nationellt mål om stabilisering av inhemskt uppkomna växthusgasemissioner till 1990 års nivå år 2000 bör fastslås, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att mål om utsläppsreduktioner efter år 2000 formuleras och att åtgärdsprogram för sådana målsättningar utarbetas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det positiva med gemensamma åtgärder mot klimatförändringar, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nya regler för tjänstebilsförmåner bör tas fram.
1992/93:Jo92 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en höjd målsättning vad gäller minskning av koldioxidutsläpp så att en minskning av dessa uppnås redan före år 2000, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återbeskogning av tidigare skövlade skogsområden i u-länderna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare satsning på utveckling av energisnålare teknik, framför allt inom transportsektorn, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de 5 miljoner som avsätts för klimatrelaterad information kanaliseras via kommunerna som samtidigt får ansvar för att öka kunskapen hos allmänheten om effekterna av ett förändrat klimat och hur vi som enskilda kan agera för att motverka växthuseffekterna.
Motioner väckta under allmänna motionstiden1993
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljösatsningar i första hand inriktas på våra grannar i Östersjöområdet.
1992/93:U283 av Lars Sundin och Charlotte Branting (fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stimulanser till miljösatsningar i Baltikum.
1992/93:U656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att internationella avtal ingås beträffande förhöjd internationell miljöstandard på fordon i syfte att påskynda förnyelsetakten av världens fordon, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att skapa nödvändiga förutsättningar för en fortsatt svensk utveckling av en enkel avgasreningsanordning för eftermontering på alla typer av förbränningsmotorer, vilken sedan kan säljas eller inom ramen för gällande budget ges som bistånd, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att en multilateral fond bildas för att finansiera Östersjöområdets miljöprogram, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det vid svenska miljösatsningar i Östersjöområdet även skall drivas projekt som passar för svenska småföretagare, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska program för miljösatsningar i Östersjöområdet upprättas med hänsyn tagen till berörda länders egen prioritering.
1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöanpassade drivmedel, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tunga fordon och arbetsmaskiner.
1992/93:T216 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktiva åtgärder för att framställa miljöanpassade fordon.
1992/93:T219 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av miljövänliga drivmedel.
1992/93:Jo624 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en utredning med uppgift att skyndsamt lägga fram förslag som går ut på att ett system med nollemissionsfordon i städer och samhällen med mer än 45 000 invånare skall kunna införas senast den 1 januari 2007.
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Östersjöns miljö, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. mjuka freoner, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöklassning av fordon och bensin, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för blyad bensin, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mindre energianläggningar för biobränslen.
1992/93:Jo631 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Östersjön, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dumpningar i Östersjön, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stoppa miljöförstöring, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om civil- och avtalsrättslig lagstiftning, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbruk och livsmedelsförsörjning.
1992/93:Jo632 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad användning av vegetabiliska oljor som motorbränsle.
1992/93:Jo639 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt kommer med förslag till ytterligare nedskärningar av svavelutsläppen, 2. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt kommer med förslag till ytterligare nedskärningar av kväveoxidutsläppen, 3. att riksdagen begär att regeringen tillsammans med den norska regeringen startar förhandlingar med den brittiska regeringen i syfte att snabbt reducera de brittiska försurande luftföroreningarna.
1992/93:Jo641 av Rolf L Nilson och Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att miljökrav ställs på de i Sverige kvarvarande delarna av svensk bilindustri.
1992/93:Jo643 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ett heltäckande program tas fram, vilket också angriper de diffusa utsläppen samt de små och medelstora utsläppen till Östersjön, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning av hur det nationella arbetet samt arbetet internationellt fortgår.
1992/93:Jo649 av Owe Andréasson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsöverskridande luftföroreningar.
1992/93:Jo657 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av alternativa bensinsorter i avsikt att på sikt förbjuda den blyade bensinen, om de alternativa bensinsorterna är godtagbara.
1992/93:Jo668 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot blyad bensin.
1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskning av luftutsläppen från sjöfarten, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskning av svavelhalten i bunkeroljan, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en naturvårdsfond.
1992/93:Jo676 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående arbetsredskap, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans för utveckling av miljövänlig teknik, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen om att åtgärder för att begränsa luftföroreningarna skall beaktas vid olika myndigheters arbete.
1992/93:Jo677 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att Sverige skall följa den klimatkonvention som undertecknats i Rio i juni 1992, vilket innebär att växthusgaserna från Sverige senast år 2000 skall ha stabiliserats på 1990 års nivå, 2. att riksdagen beslutar att Sveriges koldioxidutsläpp skall ha minskat med 20% från år 2000 till år 2010, 3. att riksdagen hos regeringen begär att en konkret aktionsplan tas fram för hur dessa mål skall uppfyllas.
1992/93:Jo703 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella överenskommelser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta regler för svavelhalt, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omläggning av trafiksystemet.
Motioner överlämnade från annat utskott
1992/93:U237 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet aktivt verkar för att åtgärder vidtas beträffande kärnkraftssäkerheten på Kolahalvön.
1992/93:U243 av Birgitta Dahl (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraftfulla insatser för atomsäkerheten i Nordområdena, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omedelbart initiativ för att ta fram alternativ till de miljöfarliga anläggningar i Baltikum--S:t Petersburgsområdet och på Kolahalvön som man nu tvingas hålla i drift trots stora risker, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i samarbetet med övriga nordiska länder bör ta initiativ till insatser för ett nytt mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem i Baltikum--S:t Petersburgsområdet och på Kolahalvön, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta nordiska ansträngningar för att få till stånd bindande internationella avtal och strikt kontroll av all kärnteknisk verksamhet, såväl civil som militär.
1992/93:U603 av Bengt Hurtig och Lars Werner (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljösamarbetet i Barentsregionen.
1992/93:U645 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stoppa skogsskövlingen i Kambodja.
1992/93:U656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en parlamentarisk observationsgrupp tillsätts för att öka kontrollen av de svenska miljöinvesteringarna i Östersjöområdet, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata den svenska yrkeskunskap som finns representerad bland arbetslösa genom att låta yrkesskickliga arbetslösa delta i Sveriges miljöprogram för Östersjöområdet, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör öppna sina gränser för lärlingar från de baltiska staterna.
Utskottet
Inledning
I betänkandet behandlar utskottet förslag från fyra departement, nämligen Miljö- och naturresursdepartementet (bilaga1), Kommunikationsdepartementet (bilaga2), Jordbruksdepartementet (bilaga3) och Näringsdepartementet (bilaga4). Bilagorna1 och2 behandlas i sin helhet av jordbruksutskottet. I bilaga3 behandlar jordbruksutskottet frågor om främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion (avsnitt3) och ett program för minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus (avsnitt4.3). Övriga frågor behandlas av näringsutskottet (1992/93:NU28). Bilaga 4 behandlas av jordbruksutskottet endast såvitt avser svenska insatser i bl.a. de baltiska staterna och Östeuropa för energieffektivisering och förnybara energislag (avsnitt2) jämte förslaget om medelsanvisning för ändamålet. I övrigt behandlas bilagan av näringsutskottet.
Utrikesutskottet har avgett yttrande över propositionen och vissa motioner. Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga1.
Från Svenska torvproducentföreningen har inkommit en skrivelse om torvbränningens miljöeffekter.
Bilaga1, Miljö- och naturresursdepartementet
Sammanfattning av propositionens inledningsavsnitt Växthuseffekten och klimatförändringar
Jordens energiutbyte med rymden regleras av de s.k. växthusgaserna, varav de viktigaste är vattenånga, koldioxid, metan, dikväveoxid, klorfluorkarboner (CFC eller s.k. freoner) och ozon. Dessa ämnen absorberar långvågig strålning från markytan och förhindrar därför att värmen går förlorad till rymden. Utsläpp från mänskliga verksamheter har påtagligt ökat halten av växthusgaser från rymden. De flesta växthusgaser har en lång livslängd i atmosfären, vilket betyder att ledtiderna är långa innan en jämvikt har inställt sig mellan utsläppen av och sänkorna för växthusgaser. Det kommer att ta lång tid innan vi ser någon effekt av eventuella åtgärder, och det kan ta mer än 100år innan en jämvikt har inställt sig. De förändringar vi kan iaktta i dag har orsakats av utsläpp som skett sedan slutet av 1800-talet.
Schematiskt beror varje växthusgas klimatpåverkan på vilken förmåga den har att absorbera värmestrålning, hur länge den finns kvar i atmosfären samt i hur stora mängder den tillförs atmosfären. Ozon absorberar långvågig strålning i den lägre delen av stratosfären och i den övre troposfären och absorberar skadlig kortvågig strålning. Den största mängden ozon förekommer i stratosfären -- det s.k. ozonskiktet. Utsläpp av CFC och andra ämnen som påverkar ozonskiktet har förorsakat en reduktion av ozonhalten i stratosfären.
De globala utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen uppgår till ca6miljarder ton, räknat som kol, per år. Betecknande är att tolv länder svarar för 75% av världens utsläpp av koldioxid, av vilka det helt övervägande antalet är industriländer. Sedan år1950 har utsläppen ökat med nära tre gånger och koldioxidhalten med ca28% under det senaste århundradet. Ökningen uppgår nu till ca0,5% per år. Metan bildas naturligt i våtmarker vid nedbrytning av organiskt material under syrefattiga förhållanden. Likaså bildas metan under jäsning i termitstackar och i idisslares matsmältningskanal. Den största enskilda posten för utsläpp av metan har emellertid härletts till kolbrytning och till utvinning och distribution av naturgas. Andra antropogena -- av människan skapade -- källor är odling av ris, avfallsupplag, djurhållning och avloppsreningsverk. Koncentrationen av metan i atmosfären ökar för närvarande med ca1% per år, och halten har mer än fördubblats under de senaste hundra åren.
Under vissa omständigheter kan dikväveoxid bildas under reduktionen eller oxidationen av kväveföreningar. Bedömningar av utsläppsnivån är osäkra beroende på de stora variationer i utsläppsflödena som rapporterats. De naturliga utsläppen är den dominerande källan. Inom jordbrukssektorn avges dikväveoxid i samband med gödsling av åkermark. Även omvandling av naturmark genom nedhuggning av tropiska skogar och förbränning av biomassan ökar belastningen av dikväveoxid. En annan källa till utsläpp är förbrännning av bränslen i pannor och motorer. Dikväveoxid bryts ned i atmosfären främst under inverkan av solljus. Ökningen av dikväveoxidutsläppen har varit måttlig under 1900-talet. I dag uppgår haltökningen till 0,2--0,3% per år.
Klorfluorkarboner (CFC) har till skillnad från andra växthusgaser ingen känd naturlig förekomst. CFC-föreningar används som jäsmedel i mjuk och hård skumplast, som köldmedium i värme- och kylanläggningar, som lösningsmedel och avfettningsmedel, som isolergas och som drivmedel i sprayburkar. Den enda kända processen som bryter ned CFC-föreningar är fotolys i stratosfären. Haltökningen för CFC uppgår ännu till 3--4% per år, men en minskning av ökningstakten börjar nu märkas på grund av kraftig nedgång i användningen under de senaste åren.
Eftersom det inte har visat sig möjligt att beskriva de regionala temperaturhöjningarna särskilt noggrant, har man i stället pekat ut de områden på jorden som anses vara särskilt känsliga för ett förändrat klimat. Allmänt sett är det inte medeltemperaturen i sig som är avgörande, utan förekomsten av extremvärden såsom sammanhängande perioder med hög temperatur och torka. En global temperaturhöjning med 1,5--4,5grader kommer att förskjuta klimatzonerna 10--40mil inom loppet av en 50-årsperiod. Ekosystemen kan inte anpassa sig i samma takt som klimatzonerna förskjuts, vilket leder till förändrad artsammansättning och artdiversitet. Tundrazonen i Asien bedöms på sikt försvinna, och minskad nederbörd kan innebära ökad ökenutbredning i de norra delarna av Afrika och Främre Orienten. Medelhavsområdena kan få problem med ökad torka och saltvatteninträngning i vattentäkter. De mest utsatta jordbruksområdena återfinns i stora delar av Afrika, i östra Brasilien, Sydostasien och Centralamerika på 25--40graders nordlig bredd. I de norra delarna av Europa kan jordbruket komma att öka sin produktion om nederbörden inte minskar, vilket dock inte kan uteslutas. De mest känsliga skogsområdena är dels de skogar som har en lång omloppstid där en anpassning försvåras, dels de områden som har ett halvtorrt klimat. Problem med insektsangrepp liksom med föryngringen kan inträffa. En höjning av havsytans nivå med 50cm skulle göra miljontals människor hemlösa. Det är Egypten, Bangladesh, Indien, Pakistan, Indonesien, Vietnam och delar av Kina som är mest utsatta. Vissa ö-nationer i Indiska oceanen kan komma att drabbas hårt. En ökning av temperaturen kan också komma att medföra hälsoeffekter såsom ökning av hjärt-, kärl- och virussjukdomar. Den ökande saltvatteninträngningen kan också ge upphov till problem med renvattenförsörjningen.
Hittillsvarande arbete inom klimatområdet
Koldioxid står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser, och mer än 90% av utsläppen härrör från användningen av fossila bränslen, dvs. kol, olja och gas. Utsläppen av koldioxid nådde en topp år1970 då ca100miljoner ton koldioxid släpptes ut i Sverige. Från slutet av 1970-talet och fram till mitten av 1980-talet minskade koldioxidutsläppen markant. Efter denna nedgång har utsläppen stabiliserats på en ny lägre nivå av ca60miljoner ton per år. Den avgörande förklaringen till nedgången är övergång från olja till el och utbyggnad av kärnkraften som skedde mellan år1976 och 1984. Andra faktorer som påverkat utvecklingen är utbyggnaden av fjärrvärme och att den elproduktion med oljeeldade kondenskraftverk som fanns under 1970-talet i stort sett ersatts av kärnkraft.
Omstruktureringar av industrin, särskilt nedläggningar av råvarubaserad produktion och övergång till produktion av mer förädlade produkter inom järn- och stålindustrin, metallurgisk industri och gruvindustri, har också påverkat utvecklingen. I ett globalt perspektiv är det en trend att energiintensiv råvaruproduktion flyttar från industriländer till utvecklingsländer, vilket bör uppmärksammas vid jämförelser mellan olika länder och vid bedömning av trender för koldioxidutsläpp.
Medan utsläppen från energisektorn och industrin stadigt har minskat, har trafikens utsläpp av koldioxid successivt ökat sedan början av 1970-talet. Framför allt har utsläppen från vägtrafiken ökat. Transportsektorns andel av de totala utsläppen har ökat från ca17% år1970 till ca 40% år1990. De senaste två åren har utsläppen från transportsektorn minskat.
Den svenska skogen utgör i dag en sänka för koldioxid. Tillväxten i skogen är större än avverkningen, vilket leder till att koldioxid binds i biomassan. Det är emellertid av betydelse att skilja på skogen som en sänka för koldioxid och som en reservoar för bundet kol. Skogens roll som sänka är endast temporär. Då en jämvikt har inställt sig mellan nedbrytning och upptag i skogen, fungerar skogen endast som en reservoar.
De av människan skapade utsläppen av metan i Sverige uppgår i dag till ca500000ton årligen. Avgången från upplagen beräknas vara ca300000ton och djurhållningen svarar för 120000ton per år. Dessa båda källor svarar således för 80% av de totala utsläppen. I övrigt bildas metan i varierande grad vid olika förbränningsprocesser. Grovt sett gäller att ju bättre förbränningen är, desto mindre metan bildas. Förbränningstekniska åtgärder och katalysatorer reducerar därför metanutsläppen väsentligt. Även vid vissa industriella processer bildas metan, och ofta sker utsläppen tillsammans med andra kolväten. En stor naturlig källa är myrar och vattendränkta marker. Även sjöar, vattendrag och havsområden avger metan. De naturliga källorna i Sverige bedöms vara betydligt större än de som människan förorsakar.
Liksom för metan är de antropogena tillskotten av dikväveoxid små i förhållande till de naturliga flödena. Mänsklig påverkan på de naturliga flödena genom förändrad markanvändning etc. är dock betydelsefull. Tillskott av kväve genom atmosfärisk deposition liksom kväveutsläpp till vatten ökar bildningen av dikväveoxid. Kvävegödslingen inom jordbruket är sannolikt en betydelsefull källa. Utsläppen av dikväveoxid från tekniska processer är betydligt lägre än från biologiska system. Dikväveoxid bildas även vid förbränning och vid vissa industriprocesser, främst salpetersyratillverkning.
När det gäller övriga växthusgaser är långlivade fluorkolväten av intresse. Flera ämnen av detta slag har tagits fram som ersättare för CFC. Den mest aktuella är HCFC134a som ersätter CFC12 i vissa kylanläggningar. Den nuvarande användningen är liten men en snabb ökning kan förväntas. En annan grupp är fullständigt fluorerade ämnen med mycket lång livslängd i atmosfären. Användningen som kemikalie har hittills varit begränsad, men ämnen ur denna grupp förekommer som "freon-fritt" alternativ både som isolergas och som köldmedel.
Hösten 1988 uttalade jordbruksutskottet "att regeringen bör klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program för att minska koldioxidutsläppen till vad naturen tål. Som ett nationellt delmål bör anges att koldioxidutsläppen icke bör ökas utöver den nivå de har i dag." I syfte att skapa underlag för långsiktigt hållbara beslut om energipolitiken tog den dåvarande regeringen hösten 1990 initiativ till överläggningar med Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Överläggningarna slutfördes den 15januari 1991 med en överenskommelse om riktlinjer för energipolitiken. I regeringsdeklarationen hösten 1991 underströks att energiöverenskommelsen ligger fast. I överenskommelsen ingår en strategi mot klimatförändringar, enligt vilken arbetet på det nationella planet bör utformas så att Sverige kan vara pådrivande i det internationella arbetet.
Sverige har vidtagit en rad åtgärder för att begränsa utsläppen av koldioxid. Under år1991 introducerades en koldioxidskatt i Sverige motsvarande 25öre perkg koldioxid. Skatten på oblandad etanol har tagits bort. Från den 1januari 1993 har energibeskattningen ändrats. Nedsättningen av allmän energiskatt och koldioxidskatt för industrin kommer i sin helhet att tas bort under år1995. Nedsättningsreglerna har inneburit att energibeskattningen inte har haft någon styrande effekt för de energiintensiva företagen så fort energiskattebelastningen överskridit en viss procentsats av förädlingsvärdet. Genom att bestämmelserna slopas kommer den energiintensiva industrins förbrukning i likhet med annan förbrukning att på marginalen drabbas av skatt. Ändringen av koldioxidskatten innebär bl.a. höjning av koldioxidskatten från 25öre perkg koldioxid till 32öre. Vidare innebär förslaget att även den konkurrensutsatta industrin kommer att omfattas av en likformig koldioxidskatt om 8öre perkg. Omläggningen av energibeskattningen innebär att Sverige befäster sin tätposition internationellt sett vad gäller åtgärder på klimatområdet. Från den 1januari 1993 höjdes också bensinskatten med 77öre per liter för blyfri bensin och med 97öre per liter för annan bensin.
I kompletteringspropositionen våren1992 (prop.1991/92:150) angavs att ett belopp om 500miljoner kronor per år skulle användas för energieffektivisering, förnybara energikällor och vissa miljöåtgärder inom Östersjöregionen.
Andra viktiga instrument i arbetet med att minska utsläppen av koldioxid utgörs av särskilda program för omställning av det svenska energisystemet. Stödsystemet uppgår i sin helhet till nära 3miljarder kronor under en femårsperiod.
Ett annat viktigt inslag i 1991års energipolitiska beslut är att riksdag och regering skall ha möjlighet att bedöma resultatet av insatserna för energihushållning och för ny kraft- och värmeproduktion. Det förutsätts att de resultat som uppnås genom de energipolitiska programmen årligen skall redovisas till riksdagen i budgetpropositionen. Regeringen skall samtidigt förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder som är motiverade.
Konventionen om klimatförändringar
Propositionen
FN:s ramkonvention om klimatförändring lägger grunderna för fortsatt internationellt arbete på klimatområdet. Parterna förpliktar sig att uppnå vissa generellt formulerade mål, nämligen att minska utsläppen av växthusgaser, att öka upptagen av sådana gaser i sänkor och att underlätta ekosystemens successiva anpassning till klimatförändring. Konventionen är uppbyggd på ett processorienterat sätt med bestämmelser om kontinuerlig uppföljning i form av rapportering från parterna och granskning av nationella program och planer. En viktig faktor i det fortsatta internationella arbetet med klimatfrågorna är att industriländerna enligt konventionen har åtagit sig att finansiera de extrakostnader som uppstår för utvecklingsländerna på grund av de åtaganden som skall genomföras inom konventionens ram. De exakta kostnaderna för dessa åtgärder, och sättet att beräkna kostnaderna, fastställs inte i konventionen utan det uppdras åt partskonferensen att fatta erforderliga beslut. Kostnader för projekt och liknande insatser i utvecklingsländer avses, åtminstone under en interimsperiod, finansieras via den globala miljöfonden (GEF). Kostnader för utvecklingsländernas nationella planer och rapportering till partskonferensen avses finansieras med andra medel från industriländerna.
Konventionen innehåller ett inledande avsnitt samt 24artiklar. Till konventionstexten hör också en resolution som drar upp riktlinjer för arbetet till dess konventionen trätt i kraft.
I inledningen understryks klimatfrågans allvarliga karaktär och oron över att mänskliga verksamheter förstärker den naturliga växthuseffekten, vilket befaras leda till skadlig inverkan på människan och ekosystemen. I inledningen framhålls även vikten av att industriländer skrider till omedelbar handling för att motverka växthuseffekten.
I artikel1 definieras en rad begrepp. Definitionerna är i huvudsak vetenskapliga till sin karaktär. Begreppen "utsläpp", "källor" och "sänkor" omfattar alla utsläpp resp. processer, inte bara dem som förorsakas av mänskliga aktiviteter.
Artikel2 anger konventionens mål. Det slutgiltiga målet är att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären vid en sådan nivå och inom en sådan tidsram att livsmedelsproduktionen inte hotas och att ekosystemen kan anpassa sig på ett naturligt sätt. Samtidigt fastslås att vidtagna åtgärder skall möjliggöra en hållbar ekonomisk utveckling.
Vissa grundläggande principer och synsätt läggs fast i artikel3. Bl.a. skall klimatet skyddas till förmån för nuvarande och kommande generationer. Industriländerna har den ledande rollen och hänsyn skall tas till utvecklingsländernas speciella behov och omständigheter. Försiktighetsprincipen slås fast, vilket innebär att avsaknaden av fullständig vetenskaplig säkerhet inte får användas som skäl för att inte vidta nödvändiga åtgärder.
I artikel4 beskrivs parternas åtaganden. Bl.a. skall varje land rapportera och publicera sina utsläppsdata för växthusgaser och upptagen i sänkor. Parterna skall genomföra program för begränsning av utsläppen av växthusgaser. Politiska beslut förutsätts innehålla bedömningar av konsekvenserna från klimatsynpunkt. Vidare skall parterna samarbeta och främja vetenskaplig forskning och utveckling inom alla områden som berör klimatet. Artikelns punkt2 är en av de mest centrala i konventionstexten. För att differentiera åtagandena har parterna uppdelats i två länderkategorier, utvecklade industriländer och utvecklingsländer. Staterna i det tidigare Östeuropa räknas till industriländerna, men det noteras att de befinner sig i ett övergångsskede, och de har bl.a. tillerkänts vissa övergångslösningar. Industriländerna åläggs att föra en nationell politik och vidta åtgärder för att motverka klimatpåverkan. Åtgärderna skall ses mot bakgrund av det enskilda landets utgångspunkter, förutsättningar och möjligheter. Vidare finns en hänvisning till behovet av en rättvis fördelning av åtgärderna mellan länderna. Parterna ges möjlighet att genomföra åtagandena gemensamt eller i samarbete. Industriländerna skall rapportera om den nationella klimatpolitikens inriktning, åtgärdsprogram, projicerade utsläpp och upptag i sänkor. Syftet med åtgärdsprogrammen är att utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser bör återgå till den nivå som rådde år1990. Artikeln innehåller även vissa bestämmelser om de uppgifter som skall åligga den första partskonferensen. Vidare skall industriländerna i olika avseenden stödja utvecklingsländerna med bl.a. bistånd för att dessa länder skall kunna genomföra sina åtaganden enligt konventionen.
Artikel5 behandlar behovet av forskning och systematisk insamling av data inom klimatområdet.
Enligt artikel6 åtar sig parterna att främja och underlätta information om klimatförändringar och dess effekter till allmänheten. För utvecklingsländerna understryks behovet av expertutbyte.
Partskonferensen är konventionens högsta beslutande organ. Dess viktigaste funktioner beskrivs i artikel7. Artikel12 behandlar rapporteringsskyldigheten under konventionen och artikel13 stadgar att parterna vid sitt första möte har att ta ställning till huruvida man skall etablera någon form av mekanism som skall kunna anlitas för att behandla frågor som gäller genomförande av konventionen.
Artikel14 om tvistlösning följer en traditionell modell med förhandlingar som ett första steg. Kan inte tvisten lösas inom tolvmånader kan den hänskjutas till förlikning av en för frågan särskilt etablerad förlikningskommission.
Klimatkonventionen är en ramkonvention och dess artiklar medför enligt miljöministern inte några problem i förhållande till svensk rätt. Någon situation där Sverige inte skulle kunna uppfylla sina förpliktelser enligt konventionen kan för närvarande inte förutses.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker således att riksdagen godkänner FN:s ramkonvention om klimatfrågor.
Strategi och mål för minskad klimatpåverkan
Propositionen
Sverige bör ratificera klimatkonventionen. Därmed skall utsläppen av samtliga klimatpåverkande gaser begränsas. Såväl nationellt som internationellt bör Sverige genomföra kostnadseffektiva insatser. En nationell strategi bör enligt miljöministern vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990års nivå år2000. Koldioxidskatt bör i nytillkommande anläggningar utgå även vid elproduktion. Skatten bör uppgå till 8öre perkg koldioxid och utgå från den 1januari 1994.
Satsningar från svensk sida på att utveckla sänkor bör ses som kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska utsläppen av koldioxid.
Metanutsläppen från avfallsupplag bör enligt miljöministern minska med 30% till år2000. Åtgärdsstrategier för de totala metanutsläppen och för övriga växthusgaser bör anstå till dess kompletterande ny kunskap har tagits fram om förekomstm.m. samt om resp. växthusgas potentiella betydelse i klimatsammanhang.
Miljöministern framhåller att åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthusgaser skall utgöra en integrerad del av det framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Klimataspekterna bör beaktas ingående inför energi- och transportsystemens framtida utbyggnad och inför bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och utformning och bli en drivkraft för den tekniska utvecklingen.
Motionerna
Enligt motion Jo90 (nyd) yrkande1 bör Sverige inte för närvarande höja ambitionsnivån ytterligare i den nationella klimatpolitiken i förhållande till OECD-länderna och EG. Vänsterpartiet begär i motion Jo677 yrkande1 att Sverige följer klimatkonventionen, vilket innebär att växthusgaserna senast år2000 skall ha stabiliserats på 1990års nivå. Enligt motion Jo91(kds) bör syftet med en nationell strategi vara att utsläppen av inhemskt uppkomna växthusgaser år2000 stabiliseras på 1990års nivå (yrkande2). Målet bör enligt motion Jo92 yrkande1 från samma parti nås före år2000. Enligt motionerna Jo87 yrkande1 och Jo677 yrkande2 (bådav) skall Sveriges koldioxidutsläpp ha minskat med 20% från år2000 till år2010. Regeringen bör utarbeta en konkret aktionsplan för hur dessa mål skall uppfyllas (motion Jo677 yrkande3). I motion Jo91 (kds) framhålls behovet av att formulera mål om och utarbeta ett åtgärdsprogram för utsläppsreduktioner efter år2000, liksom det positiva i s.k. joint implementations, dvs. möjligheter till gemensamt utförande (yrkandena3 resp.4).
En samlad redovisning av klimatpolitikens effekter för myndigheternas normgivning begärs i motion Jo88 (-) yrkande6. I motion Jo676 (fp) yrkande12 efterlyses åtgärder för att myndigheterna i sitt arbete skall beakta begränsning av luftföroreningarna. Regeringen bör enligt motion Jo639 (v) skyndsamt utarbeta förslag om ytterligare nedskärning av svavel- och kväveoxidutsläppen (yrkandena1 resp.2).
Med hänvisning till vad som anförts i en annan motion från samma parti begär Socialdemokraterna i motion Jo86 ett tillkännagivande om energiskatten (yrkande6). Ett enhetligt system för koldioxidskatt bör enligt motion Jo87(v) yrkande3 utarbetas och en koldioxidskatt om 5öre i ett första steg införas för användning av metallurgiskt kol (yrkande4). Enligt motion Jo88 (-) bör riksdagen fatta principbeslut om koldioxidskatt på elproduktion (yrkande3). Såväl bruttoutsläppen som effekten av upptag av koldioxid i växande grödor bör redovisas (yrkande7) och grundprincipen vara lika energi- och koldioxidskatt för alla sektorer. Möjlighet till undantag bör finnas för t.ex. energiintensiv industri (yrkande20). Enligt motionären i motion Jo90(nyd) yrkande2 bör koldioxidskatten inte höjas.
Enligt motion Jo86(s) yrkande7 bör Koncessionsnämnden i sin prövning enligt miljöskyddslagen även beakta de energiintensiva industriernas koldioxidutsläpp och energianvändning. Motionären i motion Jo88(-) yrkande17 anser att nämnden bör pröva även energiförbrukningen enligt miljöskyddslagen.
Utskottets överväganden
Utgångspunkterna för svensk del i det fortsatta arbetet med att begränsa globala klimatförändringar är energiöverenskommelsen från år1991 och klimatkonventionens åtaganden. Stor betydelse har också nya forskningsresultat och i vilken takt och till vilka kostnader andra länder vidtar konkreta åtgärder. I klimatkonventionen läggs ett särskilt ansvar på industriländerna genom att dessa länder har åtagit sig att anta nationella strategier och åtgärder för att begränsa utsläppen av klimatgaser. Vid den närmare utformningen av en svensk klimatstrategi måste emellertid jämförelser göras med faktiskt vidtagna åtgärder i andra länder för att undvika att Sverige påtar sig en väsentligt större ekonomisk börda än våra konkurrentländer. Som miljöministern anför innebär bestämmelserna i klimatkonventionen inte några direkta krav på omorientering eller preciseringar av den hittillsvarande svenska klimatpolitiken. En strategi utformad på ett kostnadseffektivt sätt och med generella styrmedel i form av t.ex. koldioxidskatter som centrala inslag är enligt utskottets mening väl ägnad att utgöra grund för det fortsatta arbetet med begränsning av globala klimatförändringar.
Det kan i dag konstateras att Sverige under den senaste 20-årsperioden har minskat sina utsläpp av koldioxid med ca40% och dessutom infört en koldioxidbeskattning, som ligger väsentligt högre än den föreslagna EG-nivån. I sin rapport Åtgärder mot klimatförändringar (nr4120) åberopar Naturvårdsverket beräkningar som visar att det finns goda möjligheter att till år2000 stabilisera de nationella utsläppen på 1990års nivå. Till grund för Naturvårdsverkets bedömningar ligger prognoser som visat relativt höga utsläpp. Enligt vad utskottet erfarit har senare prognoser visat att utsläppen kan antas bli väsentligt lägre till följd av justeringar av de antaganden som gjorts om tillväxten.
Som anförts ovan är det av stor betydelse vilka kostnader andra länders åtgärder medför. Naturvårdsverkets beräkningar visar emellertid också att en stabilisering av koldioxidutsläppen inte ger några större effekter på bruttonationalprodukt och bruttonationalinkomst oavsett om motsvarande åtgärder vidtas i andra länder. Utskottet delar således inte de farhågor som framförs i motion Jo90 och avstyrker mot denna bakgrund motionens yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Sammantaget innebär det ovan anförda att utskottet ansluter sig till miljöministerns bedömning vad gäller mål och utformning av en nationell strategi. Koldioxidutsläppen från fossila utsläpp bör således i enlighet med klimatkonventionen stabiliseras år 2000 till 1990års nivå för att därefter minska, vilket innebär såväl en precisering som en skärpning för Sveriges del av de åtaganden som konventionen innebär. Med detta uttalande finner utskottet att syftet med motionerna Jo91 yrkande2 och Jo677 yrkande1 kan anses tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte medföra någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet delar den oro för de globala klimatförändringarna som kommer till uttryck i motion Jo92 men anser, vilket utskottet också anfört ovan, att regeringens förslag utgör en god grund för en fortsatt hög ambitionsnivå i det svenska klimatarbetet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att tillmötesgå motionens yrkande1 om ett särskilt uttalande om en minskning av koldioxidutsläppen före år2000. Motionsyrkandet avstyrks.
Som anförs i propositionen är den enda åtgärd som varaktigt kan minska risken för klimatförändringar en global minskning av koldioxidutsläppen med ca50--80% inom en 50-årsperiod. De beslut som på såväl lång som kort sikt blir nödvändiga för att uppnå detta mål kommer att även för Sveriges del innebära en omfattande omställning av samhällsstrukturen och öka kraven på en kostnadseffektiv utformning av klimatpolitiken. Härvidlag utgör en långsiktig planering ett nödvändigt instrument för att underlätta omställningen och minska anpassningskostnaderna. Det är därför enligt utskottets mening av vikt att snarast fastställa mål för klimatarbetet efter år2000 och utarbeta förslag om åtgärder för att nå dessa mål. En tidig omställning torde på sikt också innebära ekonomiska fördelar för de länder som tidigt börjat ställa om sina system. Som anförs i propositionen skall åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthusgaser utgöra en integrerad del av det framtida samhällsbyggandet och i arbetet med att miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Klimataspekterna bör beaktas ingående inför energi- och transportsystemens framtida utbyggnad samt bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering och utformning och bli en drivkraft för den tekniska utvecklingen. För att underlätta den omfattande omställning av samhällsstrukturen som krävs på sikt och för att minska anpassningskostnaderna bör, vilket även framhålls av miljöministern, de generella styrmedlen kompletteras med riktade insatser främst inom energi- och transportområdena. I detta syfte har kommunikationsministern nyligen uppdragit åt en särskild utredare att göra fördjupade studier för åtgärder beträffande transportsektorn (dir. 1993:40). Motsvarande utredning aviseras beträffande förnybara energikällor och jord- och skogsbrukets bidrag till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid. Som framgår av utskottets redogörelse har regeringen redan inlett arbetet med klimatfrågorna efter år2000. Innan vidare erfarenheter gjorts finner utskottet det inte meningsfullt att, utöver den föreslagna stabiliseringen av utsläppen fram till år2000, fastställa ytterligare kvantitativa mål. Utskottet utgår emellertid ifrån att de synpunkter som framförs i motion Jo91 yrkande3 kommer att bli tillgodosedda utan något särskilt uttalande från riksdagens sida och föreslår att motionsyrkandet lämnas utan vidare åtgärd.
Med det ovan anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo87 yrkande1 och Jo677 yrkandena2 och3 i allt väsentligt tillgodosett. Inte heller dessa motionsyrkanden bör påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.
Med anledning av motion Jo88 vill utskottet, utöver vad som i tillämpliga delar anförts ovan, erinra om att det s.k. sektorsansvaret för miljön och vården av naturresurserna som slogs fast av riksdagen våren 1991 omfattar även klimatfrågorna och innebär ett ansvar för såväl näringsidkare som myndigheter som driver verksamhet att anpassa sig till de fastlagda miljömålen (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Med dessa uttalanden avstyrker utskottet motion Jo88 yrkande6.
Hösten 1992 redogjorde utskottet för det arbete som både nationellt och internationellt pågår på luftvårdsområdet och som för Sveriges del lades fast i riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1991 (1992/93:JoU5). När det gäller kväveoxidutsläppen kommer under hösten 1993 det s.k. kväveoxidprotokollet inom ramen för ECE:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar att omförhandlas. Vid undertecknandet av protokollet år 1988 anslöt sig Sverige, liksom flertalet västeuropeiska konventionsparter, till det mest vittgående av de tre alternativen, vilket innebär en 30-procentig reduktion av de årliga kväveoxidutsläppen till år1995. Enligt vad utskottet inhämtat är de svenska ambitionerna inför höstens förhandlingar att uppnå beslut om ytterligare skärpning av utsläppsgränserna. Beträffande svavelutsläppen har Sverige redan i dag uppnått den 80-procentiga minskning av de årliga utsläppen som åtagandet enligt det s.k. svavelprotokollet från år1985 innebar. Av ett pressmeddelande framgår, att miljöministern vid den europeiska miljöministerkonferensen i Luzern nyligen uppmanade de närvarande ministrarna att verka för ett snabbt resultat vid förhandlingarna om ett nytt protokoll. Utskottet förutsätter att Sverige också fortsättningsvis kommer att spela en pådrivande roll i arbetet med att nedbringa även svavelutsläppen. Det anförda innebär enligt utskottets mening att syftet med motion Jo639 yrkandena1 och2 kommer att bli tillgodosett utan något särskilt uttalande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks.
I enlighet med energiöverenskommelsen år1991 bör den svenska energipolitiken utformas så att den stimulerar en ekonomiskt försvarbar utbyggnad av ny kraft som är grundad på förnybara energislag och som utnyttjar teknik med hög energieffektivitet, t.ex. kraftvärme. Det är enligt utskottets mening angeläget att de investeringar som görs i kraftvärmen i ökad utsträckning baseras på användning av biobränslen, vilket främjas genom det investeringsbidrag för biobränslekraftvärme som infördes år1991. Som anförs i propositionen skulle en koldioxidskatt på elproduktionen ytterligare stärka biobränslenas konkurrenskraft i ny kraftproduktion. En sådan skatt skulle också medverka till en viss minskning av koldioxidutsläppen och uppmuntra nyinvesteringar i biobränslebaserad elproduktionskapacitet. Goda skäl talar således enligt utskottets mening för införande av en koldioxidskatt i enlighet med vad som anförs i propositionen. I likhet med miljöministern anser utskottet att skatten bör gälla endast nya anläggningar, uppgå till 8öre/kg koldioxid och utgå fr.o.m. beskattningsåret1994. Med detta ställningstagande avstyrker utskottet motion Jo90 yrkande2.
En särskild arbetsgrupp i regeringskansliet arbetar för närvarande med en översyn av kraftvärmens beskattning. Som anförs i propositionen bör koldioxidbeskattningen i elproduktionen beredas vidare inom denna grupp. Därvid torde de olika förslag om koldioxid- och energibeskattning som framförs eller hänvisas till i motionerna Jo87 yrkandena 3 och4 och Jo88 yrkandena 3, 7 och 20 komma att övervägas. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Med hänvisning till en motion från Socialdemokraterna om förslag om energibeskattning av industrin, vilken behandlas i annat utskott, framförs i motion Jo86 yrkande6 från samma parti synpunkter till stöd för detta förslag. Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan avstyrks även detta motionsyrkande.
I likhet med motionärerna i motion Jo91 ser utskottet många fördelar från effektivitetssynpunkt när det gäller s.k. joint implementation. Utskottet anser emellertid att de synpunkter som framförs i motionen kan uppmärksammas utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan. Motionens yrkande4 avstyrks i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
Hösten 1992 behandlade utskottet förslag med den inriktning som framläggs i motion Jo676 om begränsning av luftföroreningarna i Stockholmsområdet. I betänkandet redogjorde utskottet utförligt för de åtgärder som i olika avseenden vidtagits och övervägs för att komma till rätta med de problem som beskrivs i motionen (1992/93:JoU5). Utskottet vill även hänvisa till riksdagens ställningstaganden våren1991 till miljöpolitikens inriktning bl.a. vad gäller luftföroreningar och miljön i våra tätorter (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Med det anförda avstyrker utskottet motionens yrkande12.
Miljöskyddskommittén har nyligen framlagt sitt förslag om miljöbalk (SOU1993:27). Där föreslås i 2kap. 5§ att vad som gäller hushållning med naturresurser också skall gälla hushållning med energi, vilket bl.a. innebär att aktsamhetsreglerna i 3kap. föreslås gälla även energiförbrukning. Konsekvensbeskrivningen i den del den skall beskriva varje alternativs väsentliga konsekvenser för miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser kommer därmed att omfatta även energianvändningen. Förslaget bereds i regeringskansliet. Det anförda innebär att motionerna Jo86 yrkande7 och Jo88 yrkande17 torde komma att bli tillgodosedda utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks.
Det fortsatta internationella samarbetet på klimatområdet
Propositionen
Miljöministern betonar att Sverige tillsammans med övriga industriländer har ett särskilt ansvar för att ge klimatfrågan en framskjuten plats i det internationella samarbetet och särskilt i relation till de utvecklingsländer där effekterna av eventuella klimatförändringar kan förväntas bli särskilt allvarliga. Biståndsministern avser att utfärda särskilda riktlinjer till SIDA, BITS (Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete) och SAREC (Styrelsen för u-landsforskning) om att klimataspekterna skall beaktas i det svenska biståndet.
I enlighet med energiöverenskommelsen har Sverige eftersträvat ett samarbete med EG och EFTA-länderna för att få till stånd en stabilisering av de totala västeuropeiska koldioxidutsläppen och en utveckling av kostnadseffektiva styrmedel. Miljöministern anser det ytterst angeläget att Sverige verkar pådrivande för att få till stånd en kostnadseffektiv europeisk strategi för att begränsa koldioxidutsläppen innefattande bl.a. miniminivåer för en koldioxidskatt. Sverige kommer att söka uppnå deltagande i EG:s program för att utveckla förnybara energikällor och effektivisera energisystemen. Sverige deltar även i ECE:s program Energy Efficiency2000 som avser att stärka samarbetet mellan de väst- och östeuropeiska länderna på energiområdet. Vad gäller trafikfrågorna bör Sverige aktivt driva på arbetet med att få till stånd effektiva gemensamma regler för utsläpp av koldioxid från i första hand lätta fordon inom EG. Vidare bör vi följa och driva utvecklingen inom EG i fråga om övergång till energisnåla hushållsapparaterm.m.
Förberedelserna inför den första partskonferensen i klimatkonventionen har redan påbörjats i den förhandlingskommitté som på mandat från FN:s generalförsamling förhandlat fram klimatkonventionen.
Miljöministern anser det angeläget att den svenska medverkan i IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change, FN:s klimatpanel) kan vidmakthållas på en ambitiös nivå såväl när det gäller att bidra med forskningsresultat om det globala klimatsystemet som att medverka i analyser av åtgärdsstrategier. En inventering av pågående svensk forskning med anknytning till klimatområdet bör omedelbart genomföras. Sverige bör vid översynen av konventionsåtagandena verka för att industriländerna gemensamt åtar sig att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser eller utsläppen av koldioxidekvivalenter enligt en preciserad tidtabell. Industriländernas gemensamma åtaganden bör vidare fördelas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt mellan industriländerna. Sverige bör verka för att ekonomiska styrmedel, i första hand likformiga koldioxid- och energiskatter för alla samhällssektorer, införs gemensamt. Möjligheterna att långsiktigt införa ett system med överlåtbara kvoter bör ytterligare analyseras. Sverige bör även verka för att konkreta åtgärdsplaner och kvantitativa åtaganden fastställs för så många länder som möjligt.
Inom Nordiska ministerrådet har ett stort antal projekt beröringspunkter till klimatområdet. Det är enligt miljöministern angeläget att samordna nordiska insatser t.ex. när det gäller att bedöma framtida klimatförändringars effekter på klimatet i våra länder. Det är också angeläget att studera hur vi i det framtida nordiska elsamarbetet kan ta till vara de fördelar ett optimalt utnyttjande av de sammantagna nordiska elproduktionsresurserna innebär. En sådan gemensam studie har redan föreslagits inom Nordiska rådet.
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande1 att regeringen tar initiativ till en studie av hur enskilda länder påverkas av befarade klimatförändringar och de anpassningar som kan behövas inom t.ex. jordbruket. I motion Jo91(kds) yrkande1 framhålls behovet av att i biståndspolitiken beakta nödvändigheten av att i u-länderna främja teknikutveckling, skogsplantering m.fl. åtgärder som motverkar växthuseffekten. I motion Jo92 yrkande2 från samma parti betonas vikten av mindre förbränning och återbeskogning i u-länderna. Åtgärder mot skogsskövlingen i Kambodja begärs i motion U645(v) yrkande3. Enligt motion Fi211 (nyd) yrkande27 bör miljösatsningar i första hand inriktas mot våra grannar i Östersjöområdet.
I motion Jo88(-) yrkande1 efterlyses ett svenskt initiativ i syfte att genomföra en internationell koldioxidbeskattning. Vänsterpartiet begär i motion Jo639 yrkande3 att den svenska regeringen tillsammans med Norges regering inleder förhandlingar med den brittiska regeringen i syfte att snabbt reducera de brittiska försurande luftföroreningarna. Enligt motionärerna i motion Jo649(s) yrkande1 bör Sverige arbeta målmedvetet för att effekterna av gränsöverskridande luftföroreningar från andra länder minimeras. I motion Jo703(s) yrkande1 framhålls att de europeiska avtalen om begränsningar av svavel- och kväveutsläpp behöver byggas ut och att Sverige bör ingå internationella överenskommelser om utsläppsbegränsningar och internationellt bindande överenskommelser för att minska svavelutsläppen från fartyg.
Utskottets överväganden
I likhet med miljöministern vill utskottet betona det särskilda ansvar som Sverige tillsammans med övriga industriländer har för att ge klimatfrågan en framskjuten plats i det internationella samarbetet. Detta gäller särskilt i relation till de utvecklingsländer där effekterna av eventuella klimatförändringar kan förväntas bli särskilt allvarliga. Som framgår av propositionen avser biståndsministern att utfärda särskilda riktlinjer till SIDA, BITS och SAREC om att klimataspekterna skall beaktas i det svenska biståndet. Med anledning av motion Jo86 vill utskottet framhålla att artikel4 i klimatkonventionen ålägger parterna att på olika sätt stödja de utvecklingsländer som är särskilt utsatta för klimatförändringar. Vid partskonferensens första möte kommer bl.a. industriländernas politik och åtgärder för att uppfylla åtagandena enligt artikel 4 att granskas. Utskottet förutsätter härvidlag att Sverige kommer att verka pådrivande i olika frågor om artikelns genomförande. Något särskilt uttalande i enlighet med motion Jo86 yrkande1 finner utskottet emellertid inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
Utrikesutskottet har i sitt yttrande över propositionen jämte vissa motioner om internationella skogsfrågor bl.a. anfört följande:
Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992 antogs tre grundläggande texter, nämligen Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt Skogsprinciperna. I det sistnämnda dokumentet ges grundläggande riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar. Skogens alla funktioner skall skyddas. Finansiella resurser och kunskaper skall ställas till förfogande för u-länder med stora skogstillgångar för att de skall kunna hindra skövling och övergå till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Handelspolitiska åtgärder på skogsområdet måste vara förenliga med internationella avtal.
I detta sammanhang vill utskottet peka på att SIDA inom ramen för särskilda miljöinsatser stöder projekt som gäller föryngring av skog, byskogmetodik och global skogsinventering. SIDA stöder också ett projekt som initierats av Världsbanken, UNDP (FN:s utvecklingsprogram United Nations Development Programme), FAO och WRI (World Resources Institute) -- Tropical Forestry Action Plan. Ett huvudmål för detta projekt var inledningsvis att minska avskogningen. Ett annat viktigt mål är ett uthålligt utnyttjande av skogsresurser.
Utskottet vill understryka att insatser för att hindra skövling och underlätta övergång till ett långsiktigt hållbart skogsbruk bör vara en viktig del av svensk biståndspolitik. Enligt utskottets mening bör i detta sammanhang även uppmärksammas de problem på skogsområdet som finns i Östeuropa.
Med det anförda anser utskottet att motionerna U645 (v) yrkande 3, Jo91(kds) yrkande1 och Jo92 yrkande2 kan besvaras.
I likhet med utrikesutskottet vill jordbruksutskottet betona att det, som en viktig del i svensk biståndspolitik, även bör ingå insatser för att hindra skövling och underlätta övergång till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Som utrikesutskottet anför bör i detta sammanhang även uppmärksammas de problem på skogsområdet som finns i Östeuropa. Med hänvisning till de texter som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling och till de projekt som SIDA stöder inom ramen för särskilda miljöinsatser och som utrikesutskottet har redogjort för ovan ansluter sig utskottet till utrikesutskottets bedömning beträffande motionerna Jo91 yrkande 1, Jo92 yrkande 2 och U645 yrkande3. Motionsyrkandena avstyrks således.
I enlighet med energiöverenskommelsen våren 1991 har Sverige eftersträvat samarbete med EG och EFTA-staterna för att få till stånd en stabilisering av de totala västeuropeiska koldioxidutsläppen och en utveckling av kostnadseffektiva styrmedel. Utskottet ansluter sig till miljöministerns bedömning om det ytterst angelägna i att Sverige verkar pådrivande för att få till stånd en kostnadseffektiv europeisk strategi som syftar till att begränsa koldioxidutsläppen och som innefattar bl.a. miniminivåer för en koldioxidskatt. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo88 yrkande1 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Som ovan anförts behandlade utskottet hösten 1992 frågor om internationellt luftvårdsarbete (1992/93:JoU5). När det gäller det internationella arbetet med minskning av kväveoxid- och svavelutsläppen förutsätter utskottet att Sverige i kommande förhandlingar liksom hittills kommer att verka pådrivande även i detta arbete. Inom ramen för ECE:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar godkände riksdagen i oktober 1992 protokollet om organiska flyktiga ämnen där Sverige, liksom flertalet västeuropeiska konventionsparter, har anslutit sig till det mest vittgående av de tre alternativen, vilket innebär en 30-procentig reduktion av de årliga utsläppen till år1999. Förhandlingar skall enligt protokollet inledas om ytterligare minskningar (prop.1991/92:171, 1992/93:JoU2, rskr.11). När det gäller utsläpp från fartyg pågår arbete inom den internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime Organization), HELCOM (Helsingforskommissionen) och EG med regler om fartygens utsläpp till luft. Bl.a. har det inom HELCOM uttalats att Östersjöländerna bör eftersträva att internationella regler om förorening från fartyg även innehåller regler om maximering av svavelhalten i fartygsbränsle. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att EG år1992 antog ett direktiv, varigenom svavelhalten i fartygsbränsle för bruk inom EG minskar till 0,2% i ett första steg. Utskottet vill även erinra om att kommunikationsministern i årets budgetproposition, bilaga7, uttalar att, i avvaktan på en samlad internationell reglering, förutsättningarna för bilaterala avtal beträffande svavelutsläppen inom färjetrafiken i Sveriges närområde bör undersökas. Med det anförda finner utskottet att syftet med motionerna Jo649 yrkande1 och Jo703 yrkande1 kan tillgodoses utan något särskilt uttalande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks.
Som utskottet konstaterade senast hösten 1992 föreligger en betydande politisk enighet om miljöproblemens omfattning och karaktär. Målen för den svenska miljöpolitiken är giltiga också för Sveriges agerande i det internationella miljösamarbetet, där vårt land traditionellt har spelat en pådrivande roll (1991/92:JoU18 och 1992/93:JoU5). När det gäller svavelutsläpp från bl.a. Storbritannien vill utskottet erinra om att för länderna inom EG gäller direktiv om utsläpp från stora förbränningsanläggningar. Utskottet har vidare inhämtat att arbete pågår för att få till stånd ett nytt svavelprotokoll som skall vara effektrelaterat till kritiska belastningsgränser i ekosystemen. I detta sammanhang vill utskottet erinra om miljöministerns uttalande om vikten av ett snabbt förhandlingsresultat (prop.s.36). I övrigt hänvisas till det arbete som pågår inom EG, där Sverige har uttalat sin avsikt att aktivt driva på arbetet med att få till stånd effektiva gemensamma regler för utsläpp av koldioxid från i första hand lätta fordon. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo639 yrkande3 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Våren 1992 aviserades i kompletteringspropositionen en avsättning om 500miljoner kronor för att finansiera bl.a. energiinsatser i de baltiska staterna och Östeuropa. I december1992 beslutade riksdagen dels att för budgetåret 1992/93 anvisa 186,9miljoner kronor för detta ändamål, dels om ett åtgärdsprogram för Östersjöområdet (prop.1992/93:99, JoU11, rskr.138). Med hänvisning härtill och till de förslag som framläggs i den nu aktuella propositionen avstyrker utskottet motion Fi211 yrkande27 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Fortsatta åtgärder mot klimatförändringar
Propositionen
Enligt miljöministern bör en vetenskaplig samordningsgrupp för klimatrelaterad forskning och utveckling inrättas. Gruppen bör få i uppgift att samordna svensk klimatrelaterad forskning när det gäller såväl naturvetenskapliga, tekniska som ekonomiska och sociala aspekter. Vidare bör gruppen svara för viss rapportering till nationella och internationella organ om svensk forskning inom området samt handha andra uppgifter som regeringen ålägger den.
För klimatrelaterad information och utbildningm.m. bör 5miljoner kronor anvisas för budgetåret 1993/94. Syftet är att öka kunskapen hos allmänheten om effekten av ett förändrat klimat, om förebyggande åtgärder och om betydelsen av den enskildes agerande.
Systemet med miljöklasser bör enligt miljöministern vidareutvecklas. Detta motiveras dels av Sveriges närmande till EG, dels av behovet att vidareutveckla systemet som ett verkningsfullt miljöpolitiskt styrmedel. I uppdraget med att vidareutveckla miljöklassystemet bör ingå att skissera alternativa lösningar som underlag vid framtida diskussioner inom EG om gemensamma regler och i expertdiskussionerna inom ramen för EES-avtalet.
Naturvårdsverket bör få i uppdrag att lämna förslag om lämpliga styrmedel för att ta till vara metan från deponeringsanläggningar. Målet bör vara att flertalet tippar, även små och nedlagda deponeringsanläggningar, skall ha system för att ta till vara metan. Naturvårdsverket bör vidare ges i uppdrag att lämna förslag om fortsatta åtgärder för att begränsa utsläppen av FC- och HCFC-föreningar.
Motionerna
Enligt motion Jo88(-) yrkande8 bör miljöorganisationerna få del av de medel som anvisas för information och utbildning m.m. Motionärerna i motion Jo92(kds) yrkande4 anser att medlen bör kanaliseras via kommunerna som samtidigt bör få ansvar för att öka kunskapen hos allmänheten om effekterna av ett förändrat klimat och hur vi som enskilda kan agera för att motverka växthuseffekten.
Enligt motion T216 (s) yrkande10 bör aktiva åtgärder vidtas för tillverkning av miljöanpassade fordon. Sverige bör spela en pådrivande roll i det internationella arbetet på området, en ny miljöklassning bör snarast aviseras och fordon med mindre miljöpåverkande bränslen bör inordnas i systemet. I motion Jo88(-) framhålls att i Naturvårdsverkets uppdrag bör ingå att kravnivåerna görs obligatoriska (yrkande9). Systemet med miljöklasser bör utvecklas genom en kombination av subventioner för rena fordon och avgifter på den äldre fordonsparken enligt ett förslag från Svenska naturskyddsföreningen (yrkande10). Socialdemokraterna framhåller i motion Jo630 yrkande25 (delvis) att när en ny obligatorisk miljöklass införs år1996 bör systemet tillföras ytterligare en klass med mer avancerad kravprofil. Enligt motion Jo676(fp) bör ett normsystem skyndsamt skapas för miljöklassificering av maskiner, traktorer och arbetsredskap (yrkande2). Utvecklingen av miljövänlig teknik bör stimuleras (yrkande3).
För att metanutsläppen från deponier skall minska bör enligt motion Jo88(-) yrkande4 införas investeringsbidrag och en tidsgräns på fem år inom vilken åtgärderna senast skall vara genomförda.
Utskottets överväganden
Utskottet gör samma bedömning som miljöministern om behovet av inrättande av en vetenskaplig samordningsgrupp för klimatrelaterad forskning och utveckling med de uppgifter som beskrivs i propositionen.
Den enskilde medborgarens attityder till och kunskap om miljöproblemen är enligt utskottets mening av stor betydelse för det fortsatta arbetet på miljöområdet och för diskussioner om förändringar av vår livsstil. En kretsloppsanpassad samhällsutveckling är nödvändig samtidigt som avgörande attitydförändringar kräver lång tid. Information om kretsloppssamhället bör därför ingå som en naturlig del i informationen om klimatfrågor. I likhet med miljöministern anser utskottet det önskvärt att branschorganisationer och folkbildningsinstitut engageras i arbetet med informationskampanjer. Utskottet delar den uppfattning om miljöorganisationernas roll i arbetet med information i klimatfrågor som kommer till uttryck i motion Jo88 men är inte berett att i detta sammanhang tillmötesgå motionärens begäran om medel för ändamålet. Det bör i sedvanlig ordning ankomma på regeringen att besluta om den närmare fördelningen av föreslagna resurser. Yrkande8 i motionen avstyrks således.
Som framhålls i motion Jo92 ankommer det även på kommunerna att ta ansvar för en god energihushållning, och utskottet har tidigare betonat den stora vikt som arbetet i våra kommuner har när det gäller uppföljningen av Riokonferensen (1992/93:JoU8). Utskottet finner emellertid inte anledning att ansluta sig till motionens yrkande4 om fördelning av de medel som föreslås avsatta för information om klimatfrågan och avstyrker motionsyrkandet.
Ett system med miljöklasser och differentierade försäljningsskatter för fordon introducerades i Sverige den 1juli 1992. Miljöklassystemet avser bilar fr.o.m. 1993års modeller. I bilavgasförordningen (1991:1481) definieras tre miljöklasser. Miljöklass3 motsvarar de grundläggande, obligatoriska kraven och klasserna 2och1 innehåller successivt strängare krav. Det kan konstateras att systemet har börjat fungera när det gäller lätta fordon. Flera modeller i miljöklass2 finns nu tillgängliga på marknaden. Introduktionen har dock gått sämre när det gäller tunga fordon. Bilindustrin har hänvisat till ett antal introduktionsproblem, och man har även anfört kritik mot skattesystemets konstruktion. Vidare har nybilsförsäljningen av både tunga och lätta fordon gått ned kraftigt på grund av lågkonjunkturen. Riksdagen har beslutat att den nya försäljningsskatten inte skall tas ut på tunga fordon av 1993års och tidigare års modeller. Det har från olika håll hävdats att utformningen av systemet med ekonomiska styrmedel inte medför de miljöeffekter som eftersträvas. Detta gäller framför allt tunga fordon, där en ny försäljningsskatt infördes samtidigt som de grundläggande avgaskraven skärptes. Naturvårdsverket har tidigare föreslagit att utformningen av de ekonomiska styrmedel som är kopplade till miljöklasserna ändras så att stimulansen sker genom subventioner i stället för avgifter och att subventionerna finansieras med avgifter på den äldre fordonsparken.
Utskottet ansluter sig till miljöministerns bedömning av behovet av en vidareutveckling av miljöklassystemet. Detta är motiverat dels av Sveriges närmande till EG, dels av behovet av systemet som ett verkningsfullt miljöpolitiskt styrmedel. Som miljöministern anför, bör i uppdraget att vidareutveckla miljöklassystemet ingå att skissera alternativa lösningar som underlag vid framtida diskussioner inom EG om gemensamma regler och i expertdiskussionerna inom ramen för EES-avtalet. I uppdraget bör även ingå att överväga om en komplettering av miljöklasserna med gränsvärden för utsläpp av koldioxid är ett verkningsfullt och ekonomiskt försvarbart sätt att minska dessa utsläpp. I uppdraget bör vidare ingå att överväga om en definition av miljöklasserna skall kompletteras med gränsvärden för utsläpp av andra skadliga ämnen än de som regleras i dag. Enligt proposition 1990/91:156 om miljöklasser för nya fordonm.m. skall elbilar hänföras till miljöklass1. I propositionen sägs, att det då inte förelåg något behov av en särskild miljöklass för fordon med mycket låga utsläpp, men att det inte kan uteslutas att miljöklassindelningen i framtiden kan behöva utökas.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att systemet med miljöklasser bör vidareutvecklas. Ett sådant uppdrag bör påbörjas under våren1993 och samordnas med näraliggande utredningar inom skatteområdet. Vad utskottet anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motionerna Jo88 yrkandena9 och 10, Jo630 yrkande25 (delvis) och T216 yrkande10. Motionsyrkandena avstyrks.
Frågor om miljökrav på avgasutsläpp från maskiner, båtar, traktorer och arbetsredskap har tidigare behandlats av utskottet (1990/91:JoU30 och 1992/93:JoU5). Uskottet ställde sig redan våren 1991 bakom de krav regeringen avsåg införa för traktorer och arbetsmaskiner både vad gäller nivå för utsläpp och tidpunkt för införande. Enligt vad utskottet inhämtat har Naturvårdsverket inom ramen för ECE föreslagit ett system för sådana avgaskrav. ECE räknar med att inom den närmaste framtiden kunna föreslå miljökrav på avgasutsläpp från i första hand jordbrukstraktorer. Förslaget förväntas ligga till grund för ett EG-direktiv på området. Med hänvisning härtill finner utskottet att syftet med motion Jo676 yrkandena2 och3 kommer att bli i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandena avstyrks.
En stor del av metanutsläppen i Sverige sker från avfallsupplag. Åtgärder för att minska utsläppen från sådana upplag innebär i huvudsak en utbyggnad av deponigasuppsamling på samtliga upplag vars gasproduktion anses vara väsentlig. Mindre upplag bör på sikt kunna ta hand om metanutsläppen genom oxidation i täckskiktet. Upplagens utformning och sammansättning ger olika förutsättningar för gasbildning, varför genomförandet av utbyggnad av metangasutvinning varierar mellan upplagen. Som miljöministern anför bör utbyggnad i första hand kombineras med energiutvinning som kan ersätta fossila bränslen. Enligt vad utskottet erfarit kommer Naturvårdsverket att utarbeta allmänna råd till sommaren1993. Råden är avsedda att vara en vägledning vid prövning av deponierna enligt miljöskyddslagen. För att påskynda tillvaratagandet av metan och för att få till stånd åtgärder på de nedlagda deponierna bör man emellertid redan nu överväga andra typer av styrmedel. I samråd med NUTEK bör därför Naturvårdsverket lämna förslag om lämpliga styrmedel. Som utgångspunkt för förslaget bör enligt utskottet gälla att flertalet tippar till år2000 skall ha någon form av uppsamling av metan. I propositionens bilaga3 (Jordbruksdepartementet) aviseras ett reducerat investeringsbidrag för avfallsanläggningar i de fall där en källsorterad avfallsfraktion av i huvudsak biobränsle används. I denna del bereds propositionen av näringsutskottet (1992/93:NU28). Vad utskottet nu anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion Jo88 yrkande4. Motionsyrkandet avstyrks.
Uttunningen av det stratosfäriska ozonskiktet
Propositionen
Miljöministern anser att Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utreda utformningen av de ytterligare åtgärder som måste vidtas för att Sverige skall kunna uppfylla sina åtaganden enligt det år1992 reviderade Montrealprotokollet. De beslutade skärpningarna i protokollet innebär ytterligare skärpningar i avvecklingsplanerna för de ämnen som redan omfattas av protokollets bestämmelser och är direkt bindande för parterna. I protokollet anges inte på vilket sätt en minskning av förbrukning och produktion av ozonnedbrytande ämnen skall uppnås, utan det ankommer på varje part att utforma erforderliga styrmedel. Vid mötet i Köpenhamn beslutades att uppmana parterna att samla upp, återanvända och, när så är möjligt, destruera de kontrollerade ämnena. Vidare enades parterna om vilka destruktionstekniker som skall anses uppfylla kraven på en miljömässigt acceptabel destruktion.
Miljöministern gör den bedömningen att protokollet inte medför några problem i förhållande till svensk rätt. På grund av Sveriges tidigare åtgärder krävs endast begränsade kompletteringar som kan omfatta bl.a. ett importförbud för CFC, halon och ofullständigt halogenerade bromfluorkarboner (HCFC). I ett längre tidsperspektiv krävs även att användningen av HCFC upphör helt. Naturvårdsverket bör vidare erhålla ett uppdrag att utreda eventuella ytterligare svenska begränsningsåtgärder i syfte att nå slutmålet att användningen av ozonnedbrytande ämnen helt upphör i Sverige.
Miljöministern konstaterar med tillfredsställelse att de stora användarna av ozonnedbrytande ämnen, EG och USA, nyligen har aviserat att i sin lagstiftning gå längre än vad de i Köpenhamn beslutade ändringarna i protokollet kräver. Därmed har de viktigaste industriländerna i det närmaste nu anslutit sig till den svenska avvecklingsplanens tidtabell.
Motionerna
Motionären i motion Jo88(-) framhåller i yrkande11 att Naturvårdsverkets plan för bl.a. förbud mot HCFC bör genomföras. I motionens yrkande12 begärs en redovisning av läget när det gäller omhändertagande av CFC i avfall och förslag om ytterligare åtgärder. Enligt motion Jo630(s) yrkande17 bör en skatt på HCFC införas.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker således att riksdagen godkänner 1992års revideringar av Montrealprotokollet.
De beslutade skärpningarna i protokollet innebär ytterligare skärpningar i avvecklingsplanerna för de ämnen som redan omfattas av protokollets bestämmelser och är direkt bindande för parterna. Utskottet kan emellertid konstatera att, på grund av Sveriges tidigare åtgärder, endast begränsade kompletteringar erfordras som kan omfatta bl.a. importförbud för CFC, halon och ofullständigt halogenerade bromfluorkarboner (HCFC). Utformningen av dessa åtgärder bör utredas av Naturvårdsverket. I likhet med miljöministern anser utskottet att, i ett längre tidsperspektiv, användningen av HCFC skall upphöra helt. Naturvårdsverket bör därför erhålla ett uppdrag att, vid sidan av den ovan nämnda utredningen, utreda eventuella ytterligare svenska begränsningsåtgärder i syfte att nå slutmålet att användningen av ozonnedbrytande ämnen helt upphör i Sverige.
Utskottet finner det tillfredsställande att de stora användarna av ozonnedbrytande ämnen, EG och USA, nyligen har aviserat att i sin lagstiftning gå längre än vad de i Köpenhamn beslutade ändringarna i protokollet kräver. Därmed kan konstateras att de viktigaste industriländerna i det närmaste nu har anslutit sig till den svenska avvecklingsplanens tidtabell.
Utskottet har inhämtat att Naturvårdsverket i november 1992 redovisade en rapport där verket föreslår förbud från den1januari 1995 mot HCFC-användning vid tillverkning av expanderad polystyren, fjärrvärmerör och polyuretanisolering. Vissa särskilda tillämpningar föreslås erhålla ytterligare några få års respittid. Verket föreslår vidare att en skatt på 300 kr per kg HCFC införs från den 1 januari 1995 för användning som köldmedium. Skatten avses inte gälla redan installerade mängder i befintliga aggregat. För att undvika att det framstår som billigare att behålla CFC som köldmedium eller för särskilda isoleringsändamål, föreslås att en skatt på 600 kr per kg CFC införs samtidigt. Denna bör gälla nytillverkat CFC och CFC som kan återanvändas som köldmedium. Rapporten bereds i regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motionerna Jo88 yrkandena11 och12 och Jo630 yrkande17 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Östersjöfrågor inkl. strålskyddsfrågor
Propositionen
Miljöministern föreslår att 5miljoner kronor anvisas för det bilaterala samarbetet om kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i Central- och Östeuropa under budgetåret 1993/94. Det framhålls som angeläget att det bilaterala samarbetet kring miljöfrågor med länderna i Central- och Östeuropa kan upprätthållas. Samarbetet direkt mellan myndigheter i Sverige och i dessa länder bör fortsätta och utvecklas vidare. Vidare föreslås att 1,5miljoner kronor anvisas för att utarbeta en vision för Östersjöområdet under budgetåret 1993/94. Avsikten är att åstadkomma ett för Östersjöområdet gemensamt planeringsunderlag som kan ge vägledning för hur energisystem, naturresurser, infrastruktur, kommunikationer etc. bör utnyttjas på ett rationellt och miljöhushållande sätt i framtiden. För fortsatt strålskyddssamarbete med de baltiska staterna föreslås 12miljoner kronor under budgetåret 1993/94. För insatser i Östersjöområdet utöver dem som tidigare föreslagits i propositionen begärs 105,5miljoner kronor. Medlen är i första hand avsedda för multilaterala insatser för miljö och kärnsäkerhet.
Motionerna
Enligt motion U656(nyd) bör Sverige verka för att en multilateral fond bildas för att finansiera Östersjöområdets miljöprogram. Svenska program för miljösatsningar i Östersjöområdet bör upprättas med hänsyn tagen till berörda länders egen prioritering (yrkandena7 resp.11). I motion Jo630(s) yrkande9 föreslås ett antal åtgärder när det gäller Östersjöns miljö. Bl.a. bör fortsatta insatser på multilateral bas koordineras, det Nordiska riskkapitalbolaget NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation) stärkas och stödet slussas via Europeiska utvecklingsbanken. Mottagarlandet bör avgöra vilka insatser som bör göras, energisektorn bör effektiviseras och kunskapsöverföring och myndighetsanknutna insatser inom miljöövervakning och kärnsäkerhet bör byggas ut. Motionärerna i motion Jo63l (c) anser att Sverige bör medverka till och vara pådrivande inom Östersjösamarbetet så att angelägna arbeten kan sättas i gång så snart som möjligt (yrkande2). Vidare bör Sverige bistå med framtagande av civil- och avtalsrättslig lagstiftning och uppbyggande av institutioner (yrkande6) samt stödja utbildning av jordbrukare i miljövänliga brukningsmetoder (yrkande7).
I motion Jo86 beskriver Socialdemokraterna det nuvarande samarbetet med de baltiska staterna som oöverskådligt och svårgripbart. De i motionen föreslagna åtgärderna bör därför samordnas inom en effektiv organisation med tillgång till diplomatisk, teknisk och ekonomisk expertis. Ett nytt övergripande anslag för Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum föreslås inrättas, och för ändamålet föreslås att 221miljoner kronor anvisas under fjortonde huvudtiteln. Anslaget bör finansieras genom omdisponeringar av flertalet av de i propositionen föreslagna anslagen (yrkande12).
I motion Jo86(s) yrkande10 begärs en redovisning av hur åtgärderna för en miljöanpassad energiförsörjning i de baltiska staterna fortskrider och hur de anslagna medlen till Östeuropasamarbetet har använts. En parlamentarisk observationsgrupp bör enligt motionärerna i motion U656(nyd) yrkande8 tillsättas för att öka kontrollen av de svenska miljöinvesteringarna i Östersjöområdet.
Behovet av stimulanser till miljösatsningar i de baltiska staterna betonas i motion U283(fp). I de fall stöd till miljövårdande insatser i Sverige skulle ge större total effekt om de gjordes i dessa länder måste denna region prioriteras. Det bör vidare utredas hur svenska företag ytterligare kan stimuleras att medverka i större miljösatsningar i området (yrkande6). Ett samarbete för att minska koldioxidutsläppen i Östersjöregionen skulle enligt motion Jo86(s) kunna bygga på en modell med "miljöbubblor" och handel med utsläppsrätter (yrkande9).
Miljöåtgärderna i de baltiska staterna bör enligt motion Jo86(s) yrkande11 samordnas med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Nydemokraterna framhåller i motion U656 att vid svenska miljösatsningar i Östersjöområdet skall även drivas projekt som passar för svenska småföretagare (yrkande10). Den svenska yrkeskunskap som finns representerad bland arbetslösa bör tillvaratas genom att de ges möjlighet att delta i Sveriges miljöprogram för Östersjöområdet (yrkande12) och Sverige bör öppna sina gränser för lärlingar från de baltiska staterna (yrkande13). I motion Jo643(kds) framhålls dels behovet av ett heltäckande åtgärdsprogram som också angriper de diffusa utsläppen och de små och medelstora utsläppen till Östersjön, s.k. hot spots, inom ramen för HELCOM (yrkande1), dels behovet av uppföljning av hur det nationella och internationella arbetet fortgår (yrkande2).
Vikten av att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet aktivt verkar för att åtgärder vidtas beträffande kärnkraftssäkerheten på Kolahalvön betonas i motion U237(fp). Motionären i motion U243(s) yrkande1 begär kraftfulla insatser för atomsäkerheten i Nordområdena. I yrkande2 begärs omedelbart initiativ för att ta fram alternativ till de miljöfarliga anläggningar i Baltikum--S:t Petersburgsområdet och på Kolahalvön som man nu tvingas hålla i drift trots stora risker. I samarbetet med övriga nordiska länder bör Sverige ta initiativ till insatser för ett nytt, mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem i dessa områden (yrkande3). De nordiska länderna bör fortsätta sina ansträngningar för att få till stånd bindande internationella avtal och strikt kontroll av all kärnteknisk verksamhet, såväl civil som militär (yrkande4). Delar av de 56miljoner kronor som har reserverats för regeringens disposition under anslaget G1 Samarbete med Central- och Östeuropa (tredje huvudtiteln) bör enligt motion U603(v) yrkande2 tillföras miljösamarbetet i Barentsregionen.
Utskottets överväganden
Riksdagen anslog våren 1990 en miljard kronor för insatser i Central- och Östeuropa för treårsperioden 1990/91--1992/93 (prop. 1989/90:100, bil. 4, UU15, rskr.223). Våren 1992 beslöt riksdagen om inrättande av ett nytt anslag för Samarbete med Central- och Östeuropa och anvisade ett reservationsanslag för budgetåret 1992/93 om 994500000 kr. Vidare bemyndigades regeringen att under budgetåret 1992/93 få göra utfästelser intill ett belopp på högst 2,9 miljarder kronor (prop. 1991/92:100, bil.4, UU16, rskr.210). I kompletteringspropositionen våren 1992 (1991/92:150) angavs att ett belopp om 500miljoner kronor per år skulle användas till energieffektivisering, förnybara energikällor och därutöver vissa miljöåtgärder inom Östersjöområdet. Detta resursutrymme, som skapades i anslutning till omläggningen av energibeskattningen, är ett viktigt inslag i Sveriges klimatstrategi. Hösten 1992 beslöt riksdagen om bidrag till uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i de baltiska staterna och om ett åtgärdsprogram för Östersjöområdet. Beslutet syftade till att göra det möjligt att påbörja nödvändiga miljöinsatser och innebar att anslaget Bidrag till miljöarbete förstärktes med sammanlagt 186,9 miljoner kronor, varav 43,1miljoner kronor anvisades för multilaterala insatser inom miljö- och kärnsäkerhetsarbetet i Östersjöregionen (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr.243).
Huvudansvaret för fördelningen av det svenska biståndet till östländerna, däribland de baltiska staterna, ankommer på BITS. SIDA ger stöd till enskilda organisationers samarbete med länderna i Baltikum. Frågor om projektet som rör forskning, högre utbildning, kultur och expertutbyte med dessa länder administreras av Svenska institutet.
Utrikesutskottet har i sitt yttrande över propositionen i denna del jämte vissa motioner om Östersjösamarbetet på miljö- och kärnsäkerhetsområdena bl.a. anfört följande.
I propositionen anges att en utgångspunkt för såväl det internationella som det svenska klimatarbetet har varit att begränsa klimatförändringarna till den nivå som naturen tål. Vissa nivåer för minskningen av de globala utsläppen av koldioxid inom en 50-årsperiod uppställs. Dessa nivåer bör, anförs det i propositionen, läggas till grund för den svenska klimatpolitiken. Vidare skall klimatpolitiken utformas på ett kostnadseffektivt sätt. Utgångspunkten för svensk del i det fortsatta arbetet med att begränsa globala klimatförändringar är enligt propositionen energiöverenskommelsen från år 1991 samt klimatkonventionens åtaganden.
Sammanfattningsvis bör svenska åtgärdsprogram utformas så att de i samklang med insatser i övriga industriländer inkl. länderna i Östeuropa bidrar till en kostnadseffektiv global strategi för att minska klimatpåverkan.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att stödåtgärder i Sveriges närområde, i första hand Baltikum och Östeuropa, ges hög prioritet.
Med anledning av de synpunkter och förslag som förs fram i motioner om miljöproblem i de baltiska staterna, S:t Petersburgsområdet och Barentsregionen hänvisar utrikesutskottet till det energiprojekt som EBRD för närvarande bedriver i de baltiska länderna med samma inriktning som de som förordas i propositionen. I EBRD har nyligen beslut fattats om upprättande av en multilateral fond i syfte att åtgärda omedelbara behov av insatser för förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i Central- och Östeuropa. Världsbanken, som har en sammanhållande roll i arbetet med att ta fram en regional energistrategi för de baltiska länderna, förbereder liknande projekt. Vidare redogör utrikesutskottet för frågans behandling i Nordiska rådet, där miljöutskottet vid Rådets session i mars1993 konstaterade att det pågår en omfattande aktivitet för att öka kärnkraftssäkerheten i de nordliga områdena och det tidigare Sovjetunionen. Miljöutskottet anbefallde att man fortsätter verksamheten på basen av det samarbete som redan etablerats och framhöll särskilt att det är av yttersta vikt att dessa frågor ges en hög prioritering inom det nordiska och internationella samarbetet. Miljöutskottet underströk vikten av att det etablerade samarbetet mellan Norge och Ryssland i dessa frågor genomförs med kraft. Miljöutskottets betänkande antogs av Nordiska rådet. I övrigt anför utrikesutskottet följande.
Med anledning av förslaget i motion U243 om bindande internationella avtal rörande all kärnteknisk verksamhet vill utskottet erinra om att de nordiska länderna vid flera tillfällen väckt förslag i bl.a. IAEA om att bindande internationella avtal skall ingås om kärnsäkerhet och avfallshantering vid såväl civil som militär verksamhet. Förslagen har hittills stött på motstånd från bl.a. kärnvapenstaterna. Vid en internationell konferens om atomsäkerhet hösten 1991 lade Sverige tillsammans med Finland och Norge fram förslag om att IAEA skall utarbeta en global konvention om atomsäkerhet och avfallshantering. En arbetsgrupp inom IAEA håller för närvarande på att utarbeta förslag till en sådan konvention. Arbetsgruppens konklusioner skall redovisas i sin helhet under 1993.
Nordiska rådets miljöutskott uttalade med anledning av det ovan nämnda medlemsförslaget att det enligt utskottets uppfattning är mycket viktigt att de nordiska länderna fortsätter att driva denna fråga.
I sitt betänkande 1992/93:UU16 framhöll utskottet att det är angeläget att regeringen såväl bilateralt som multilateralt fortsätter ansträngningarna att förbättra den svårt belastade miljön i Östeuropa och i synnerhet i Östersjöområdet. Enligt utskottets mening kommer värnandet om miljön i Sveriges närområde att växa till att bli en av huvuduppgifterna för vårt internationella samarbete under avsevärd tid framöver.
Enligt utskottets mening har motionärerna aktualiserat mycket viktiga frågor. Miljösituationen i Sveriges närområde är ägnad att inge oro. De kärnkraftverk som finns i Baltikum och Ryssland är behäftade med svagheter som måste åtgärdas omedelbart. Alternativ till dessa miljöfarliga anläggningar behöver också tas fram. I Barents hav har atomavfall dumpats. På Kolahalvön och i Arkhangelsk är atomdrivna skepp stationerade. Energisystemen i de baltiska staterna och Ryssland kännetecknas av stort slöseri och brister i alla led från utvinning och produktion till användning. Det är angeläget att åtgärder snarast vidtas för att åstadkomma effektivare användning av energi och ökat utnyttjande av förnybara energislag. Ett nytt mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem behövs. Som utskottet påpekade i sitt betänkande 1992/93:UU16 har värdefulla erfarenheter av miljövårdssamarbete redan vunnits genom insatser som gjorts eller pågår i de baltiska staterna och Polen. Det är naturligt att dessa erfarenheter utnyttjas i det fortsatta arbetet och att berörda myndigheter nära samarbetar för att tillgängliga kunskaper och erfarenheter utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Utskottet förutsätter vidare att regeringen fortsatt prioriterar arbetet med att tillsammans med övriga nordiska länder medverka till att bindande internationella avtal om den kärntekniska verksamheten kommer till stånd.
Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna U237 (fp), U243(s) och U603(v) yrkande2 kan besvaras.
Jordbruksutskottet vill i sammanhanget erinra om de avsevärda resurser som Sverige satsar på miljöinsatser inkl. kärnsäkerhet och strålskyddssamarbete i de baltiska staterna och Östeuropa. Riksdagen beslöt hösten 1992 att för innevarande budgetår anvisa 108 miljoner kronor för uppbyggnad av ett eller flera reningsverk i de baltiska staterna samt 43 miljoner kronor för kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och Ryssland (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr.243). Förslagen i den nu aktuella propositionen innebär att totalt 234 miljoner kronor skall avsättas för insatser i Central- och Östeuropa under budgetåret 1993/94. Härtill kommer de insatser på miljöområdet som görs inom ramen för stödet för samarbete med länder i Central- och Östeuropa under Utrikesdepartementets huvudtitel. För innevarande budgetår beräknas dessa medel uppgå till drygt 75 miljoner kronor.
Jordbruksutskottet delar den oro som kommer till uttryck i motionerna U237, U243 och U603 för miljösituationen i framför allt de baltiska staterna, S:t Petersburgsområdet och Barentsregionen. Kärnkraftverken i Estland, Lettland, Litauen och Ryssland är behäftade med svagheter som måste åtgärdas omedelbart och alternativ till dessa miljöfarliga anläggningar behöver tas fram. I likhet med utrikesutskottet vill utskottet framhålla det angelägna i att åtgärder snarast vidtas för att åstadkomma effektivare användning av energi och ökat utnyttjande av förnybara energislag. Utskottet vill även peka på behovet av ett nytt mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem. Som utrikesutskottet framhåller är det naturligt att ta tillvara de värdefulla erfarenheter som gjorts och utnyttja dem i det fortsatta arbetet. För att tillgängliga kunskaper och erfarenheter används på ett så effektivt sätt som möjligt förutsätter utskottet ett nära samarbete mellan berörda myndigheter. Utskottet förutsätter vidare att regeringen fortsättningsvis prioriterar arbetet med att tillsammans med övriga nordiska länder medverka till bindande internationella avtal om den kärntekniska verksamheten. Med det anförda finner utskottet att syftet med motionerna U237, U243 och U603 yrkande2 kan tillgodoses utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan. Motionerna bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
I propositionen framhålls att åtgärderna för att bygga upp ett miljöanpassat energisystem i de baltiska staterna kommer att ha direkta tillväxtfrämjande effekter i mottagarländerna. Svenska insatser kan också bidra till att öppna nya och på sikt expansiva marknader för den teknik och det kunnande som har utvecklats i svensk industri som en följd av den pågående omställningen av det svenska energisystemet. Svenska företag bl.a. inom tillverkningsindustrin bör enligt propositionen ha mycket goda förutsättningar att spela en aktiv roll, varför insatserna bör kunna verka stimulerande för export av svenskt kunnande och svenska produkter.
Utrikesutskottet har i sitt betänkande 1992/93:UU16 gjort bedömningen att de satsningar som bl.a. Swedecorp gör inom ramen för det nordiska samarbetet har förutsättningar att också positivt påverka sysselsättningsläget i Sverige. I betänkandet har utrikesutskottet även behandlat förslag om att arbetslösa svenskar skall kunna erbjudas beredskapsarbete eller liknande i de baltiska staterna och Polen. Utrikesutskottet framhöll att det för närvarande pågår en tvåårig försöksverksamhet med beredskapsarbete vid Länsarbetsnämnden i Malmöhus län. Vidare redovisade utrikesutskottet att regeringen undersöker möjligheterna att ytterligare komplettera biståndsinsatser med olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utrikesutskottet underströk att det är positivt om svenska biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen i Sverige men att detta emellertid inte är biståndets syfte. Olika arbetsmarknadspolitiska insatser kan emellertid, anförde utrikesutskottet, ofta med fördel komplettera biståndssamarbetet. I sitt yttrande till jordbruksutskottet vidhåller utrikesutskottet dessa synpunkter och anser att i sammanhanget aktuella motioner kan besvaras med det anförda.
I likhet med utrikesutskottet anser jordbruksutskottet att det givetvis är positivt om svenska biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen i Sverige eller, vilket framförs i motion U656 yrkande10, gynnar svenska småföretagare. Det bör emellertid understrykas att detta inte bör vara syftet med biståndet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo86 yrkande11 och U656 yrkandena10, 12 och13 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Det får i dag anses vara en tradition i svensk biståndspolitik att åtgärdsprogram och projekt utformas i nära samarbete med de länder som blir föremål för insatserna. Med anledning av motion U656 yrkande11 vill utskottet erinra om de diskussioner som på olika nivåer har ägt rum och ständigt pågår, och där önskemål har framförts från de berörda länderna i Central- och Östeuropa om prioriteringar och utformningen av samarbetet på såväl multilateral som bilateral nivå. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet i den mån det inte kan anses tillgodosett.
Av vad utskottet anfört inledningsvis i detta avsnitt framgår att medel till Östeuropasamarbetet på miljöområdet anvisas från Utrikesdepartementets, Miljö- och naturresursdepartementets, Kommunikationsdepartementets och Näringsdepartementets huvudtitlar. Ansvaret för genomförande av insatserna på olika områden ankommer på en rad myndigheter -- främst BITS, SIDA, Swedecorp, Statens kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut, NUTEK och Svenska institutet.
I sitt yttrande anför utrikesutskottet att utskottet
... är medvetet om att Östeuropasamarbetet på miljöområdet i vid mening endast pågått under några år. Utskottet kan dock instämma i motionärernas synpunkt att det för närvarande är svårt att få en samlad bild av hur arbetet fortskrider. Det är därför enligt utskottets mening angeläget -- inte minst med hänsyn till de stora resurser som satsas -- att en samlad redovisning av de totala statliga satsningarna inom miljösamarbetet med Östeuropa lämnas till riksdagen. Utskottet utgår från att så kommer att ske. Med det anförda anser utskottet att motionerna Jo86(s) yrkande10 och U656(nyd) yrkande8 kan besvaras.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslagen i propositionen i de delar som berör utrikesutskottets ansvarsområde.
Jordbruksutskottet gör för sin del följande bedömning. Medel till de svenska satsningarna på miljöförbättrande åtgärder i Östeuropa anvisas i dag över fyra olika huvudtitlar, och ansvaret för genomförandet ankommer på ett flertal myndigheter. Som utrikesutskottet anför är det därför förenat med vissa svårigheter att på ett tillfredsställande sätt bilda sig en uppfattning om miljösamarbetets omfattning och effektivitet. Inte minst med hänsyn till problemens storlek och de avsevärda resurser som avsätts bör en samlad redovisning av de totala statliga satsningarna inom miljösamarbetet med Östeuropa lämnas till riksdagen. Utskottet förutsätter att så kommer att ske och förväntar sig att en redovisning framläggs för riksdagen under hösten1993. Något särskilt riksdagens uttalande i frågan finner utskottet emellertid inte påkallat. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo86 yrkande10 och U656 yrkande8 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Det ovan anförda tillgodoser enligt utskottets mening syftet även med motion Jo643 yrkande2. Motionsyrkandet avstyrks.
Med anledning av motion U656 yrkande7 vill utskottet erinra om riksdagens behandling hösten1992 av ett regeringsförslag om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138). I propositionen redovisades det internationella arbete som pågår för att bilda en multilateral fond i syfte att åtgärda omedelbara behov av insatser för förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i Central- och Östeuropa. Fonden förutsätts administreras av EBRD. Härutöver vill utskottet hänvisa till ett uttalande som miljöministern nyligen gjorde i samband med den europeiska miljöministerkonferensen. I uttalandet framhöll miljöministern behovet av en miljövårdsfond, "Ecofund for Europe", för tillfredsställande resultat i det europeiska miljöarbetet. Med det anförda avstyrker utskottet motion U656 yrkande7 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
En viktig förutsättning för att effektiva miljöåtgärder skall kunna genomföras i Central- och Östeuropa är att länderna förfogar över en förvaltnings- och institutionsuppbyggnad som kan svara för en långsiktig miljöstrategi. Flertalet nyligen självständiga länder befinner sig i ett skede där man håller på att bygga upp sina förvaltningar, utarbeta lagstiftning och regelverk och utforma lösningar vad gäller bl.a. uppföljning och övervakning av olika miljöåtgärder. I det åtgärdsprogram för Östersjön som riksdagen antog hösten 1992 framhålls att olika former av kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd är en förutsättning för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. I sammanhanget betonade utskottet även nödvändigheten av skyndsamma åtgärder för att öka miljömedvetenheten inom jordbruket och framhöll bistånd med utbildning som en viktig insats (1992/93:JoU11). Utskottet anförde vidare att det svenska utbildningsprogram för miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket som Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har utarbetat för informatörer och utbildningsansvariga vid myndigheter och rådgivningsorganisationer bör kunna läggas till grund för utbildningsinsatser anpassade till de särskilda förhållanden som föreligger i de olika länderna. Med hänvisning härtill finner utskottet syftet med motion Jo631 yrkandena6 och 7 tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Frågan om miljöpolitisk styrning i form av utsläppsramar eller s.k. bubblor, ofta i kombination med överlåtbara utsläppskvoter har under senare år väckt ökat intresse. Utsläppsramar är i första hand lämpliga att använda då de samlade utsläppen av ett ämne behöver minskas, men när det från miljösynpunkt saknar betydelse var utsläppsminskningen sker inom det aktuella området. I princip har utsläppsramar formen av ett administrativt styrmedel. I samband med förra årets riksdagsbehandling av kompletteringspropositionen, bilaga I:2, behandlades frågan av utskottet. Utskottet hade ingen erinran mot miljöministerns avsikt att senare under året uppdra åt Naturvårdsverket att närmare utarbeta konkreta förslag om ökad användning av utsläppsramar i några områden (prop.1991/92:150, JoU24, rskr.355). Det är givetvis ingenting som hindrar att den svenska regeringen i det fortsatta miljösamarbetet i Östersjöregionen verkar för användning av utsläppsramar i de fall denna teknik befinns vara den för ändamålet mest effektiva. Något särskilt uttalande härom finner emellertid utskottet inte påkallat. Motion Jo86 yrkande9 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
Med anledning av motion Jo643 vill utskottet, utöver vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan, hänvisa till sin behandling hösten1992 av regeringens förslag om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjön (1992/93:JoU11). Härutöver vill utskottet erinra om den internationella finansieringskonferens inom ramen för HELCOM som ägde rum i Gdansk i mars i år. Konferensen ägnades huvudsakligen åt åtgärdsprogrammets finansiering. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo643 yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Hösten1992 konstaterade utskottet att de åtaganden Sverige då hade gjort när det gäller Östersjösamarbetet utgör ett led i det konsekventa och målmedvetna arbete som är nödvändigt och som kommer att kräva stora insatser under lång tid framöver. En av förutsättningarna för att detta arbete skall kunna bedrivas på ett effektivt och framgångsrikt sätt är en långsiktig planering av arbetets finansiering. Samtidigt kräver förhållandena i regionen att miljöinsatser kan påbörjas snarast och utan hinder av att finansieringsfrågorna inte har hunnit lösas (1992/93:JoU11). Inte minst mot bakgrund av miljöproblemens storlek och allvar betonar regeringen i den nu aktuella propositionen vid upprepade tillfällen vikten av åtgärdernas effektivitet. Utskottet finner härvidlag inte någon skillnad mellan den inställning som präglar regeringens arbete och de ambitioner som kommer till uttryck i motionerna Jo630 yrkande9, Jo631 yrkande2 och U283 yrkande6. Med hänvisning härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan finner utskottet att motionerna inte bör påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har inte funnit anledning att frångå regeringens förslag när det gäller åtgärdernas inriktning och fördelningen av medel på olika anslag. Utskottet avstyrker således motion Jo86 yrkande12.
Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 (fjortonde huvudtiteln)
Miljöinsatser i Östersjöregionen (nytt anslag)
Propositionen
Regeringen föreslår att 122,5miljoner kronor för budgetåret 1993/94 anvisas under ett nytt reservationsanslag, benämnt Miljöinsatser i Östersjöregionen. Av dessa medel föreslås 5miljoner kronor för det bilaterala samarbetet om kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i Central- och Östeuropa (s.55), 12miljoner kronor för fortsatt strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och Ryssland (s.57f.) och 105,5miljoner kronor för insatser i Östersjöområdet (s.58f.).
Motionen
Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande12 inrättande av ett nytt anslag för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum (se ovan s.35). I enlighet härmed bör förevarande anslag minskas med 17miljoner kronor (yrkande13).
Utskottets överväganden
Utskottet har ovan (s.36f.) tillstyrkt regeringens förslag när det gäller visst samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Därmed tillstyrker utskottet även förslagen om medelsanvisning för budgetåret 1993/94 under förevarande anslag. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo86 yrkande13.
Utredningarm.m. (A2)
Propositionen
För klimatrelaterad information och utbildningm.m. har regeringen föreslagit att 5miljoner kronor anvisas för budgetåret 1993/94 under förevarande anslag (s.43).
Motionen
I enlighet med sitt förslag om inrättande av ett nytt anslag för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum, begär Socialdemokraterna i motion Jo86 yrkande14 att riksdagen avslår regeringens förslag om anslagshöjning.
Utskottets överväganden
Utskottet har på annan plats i detta betänkande (s.30f.) tillstyrkt regeringens förslag om insatser för ökad kunskap hos allmänheten om bl.a. effekten av ett förändrat klimat. Härigenom tillstyrker utskottet även den föreslagna medelsanvisningen och avstyrker således motion Jo86 yrkande14.
Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljönm.m. (F1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning (prop.s.55f. och59).
Bilaga2, Kommunikationsdepartementet
Internationellt arbete på trafikområdet
Propositionen
Vid UNCED-konferensen föreslogs att världsvisa konferenser om trafik och miljö bör genomföras. Regeringen har nyligen tagit initiativ för att en sådan konferens skall kunna genomföras år 1995. EG har under hösten 1992 beslutat om en s.k. vitbok om trafikpolitiken. I rapporten prioriteras trafikens miljöproblem. Överväganden görs om skärpta avgasregler för motorfordon och om normer för bränsleeffektivitet, och system för miljökontroll diskuteras. Enligt rapporten bör ekonomiska styrmedel tillämpas. Kommissionen lyfter också fram idéer om s.k. tillträdesavgifter, och överväganden görs om särskilda miljöavgifter och om behovet av miljökonsekvensbeskrivningar.
Motionerna
Socialdemokraterna framför i motion Jo86 yrkande8 krav på aktivt deltagande från Sveriges sida i det internationella arbetet med att införa ekonomiska styrmedel i trafiken. Enligt motion U656(nyd) yrkandel bör Sverige verka för att internationella avtal ingås beträffande förhöjd internationell miljöstandard på fordon i syfte att påskynda förnyelsetakten av världens fordon.
Utskottets överväganden
Utskottet välkomnar regeringens initiativ för att genomföra en världsvis konferens om trafik och miljö i enlighet med förslaget vid UNCED-konferensen. Utskottet finner det också tillfredsställande att trafikens miljöproblem prioriteras i EG:s s.k. vitbok om trafikpolitik. Enligt rapporten bör bl.a. ekonomiska styrmedel tillämpas. I sammanhanget vill utskottet även erinra om det arbete som pågår inom EG-kommissionen med ett förslag om direktiv om koldioxidutsläpp från personbilar. Regler för koldioxidutsläpp är enligt utskottets mening en möjlig åtgärd för att minska vägtrafikens bidrag till utsläppen. Det är givet att sådana regler får störst effekt om de samordnas mellan olika länder, varför en samordning med EG är viktig. Som anförs i propositionen bör regeringen på olika sätt bidra till att kommande gemensamma europeiska fordonskrav får en utformning som medför en påtaglig minskning av koldioxidutsläppen. I den avsikten har den svenska regeringen ordförandeskapet i den s.k. Stockholmsgruppen, som utgörs av representanter på expertnivå från länder med särskilt höga ambitioner på bilavgasområdet. Gruppen har tidigare utarbetat ett förslag om obligatoriska emissionsgränser för koldioxidutsläpp, där hänsyn tas till fordonens vikt. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo86 yrkande8 i väsentliga delar tillgodosett utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.
På annan plats i detta betänkande behandlar utskottet frågor om försök med motoralkohol som fordonsbränsle (s.48f.). I det sammanhanget konstaterar utskottet bl.a. att världens bilindustri nu efter hand anpassar sig till de mycket långtgående avgaskrav som kommer att införas i Californien fr.o.m. år 1998. Med hänvisning härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks även motion U656 yrkande1.
En strategi för 1900-talet inom transportsektorn
Propositionen
Kommunikationsministern anför att en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsektorn skall läggas fast. Strategin bör omfatta ökad användning av biobränslen och ekonomiska styrmedel, energieffektivisering, förbättrad kollektivtrafik samt utökad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet.
Motionerna
I motion Jo88(-) begärs förslag om en trafikstrategi med utgångspunkt från de kaliforniska pionjärinsatserna på området (yrkande14). Nödvändigheten av ett nytt beslut om en Öresundsförbindelse betonas i yrkande16. Systemen för hastighetsbegränsning på vägarna bör enligt yrkande19 ändras så att utsläpp av koldioxid och föroreningar begränsas. Enligt motion Jo92(kds) yrkande3 bör ytterligare satsningar göras på utveckling av energisnålare teknik, framför allt inom transportsektorn. Motionärerna i motion Jo703(s) vill införa skärpta regler för svavelhalt, utsläpp av kväveoxider och kolväten (yrkande2). Trafiksystemet bör läggas om så att det medverkar till bl.a. fordon med effektivare rening, introduktion av alternativa bränslen och minskning av utsläppen (yrkande3).
Utskottets överväganden
De åtaganden som en ratificering av klimatkonventionen innebär nödvändiggör enligt utskottets mening en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Som anförs i propositionen bör den första huvudlinjen vara att genom ökad energieffektivitet minska koldioxidutsläppen. Åtgärderna på detta område har hittills inriktats på en minskning av trafikens bränsleförbrukning, vilket har uppnåtts speciellt för bussar och lastbilar. Det finns i dag ett ekonomiskt incitament för minskad bränsleförbrukning. Att införa ekonomiska styrmedel i form av differentierade skatter för olika miljöklasser för fordon och bränslen kan enligt utskottets mening vara ett medel för att uppnå kostnadseffektiva åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Den andra huvudlinjen är att successivt öka användningen av biomassebaserade bränslen. Utskottet vill betona vikten av att arbete redan nu inleds med att ersätta fossila bränslen med bränslen som inte ger något nettotillskott av koldioxid. Ett alternativ som bör övervägas är därför att införa biomassebaserade drivmedel i Sverige. Utan en sådan övergång kan enligt utskottets mening en kraftig och varaktig minskning av trafikens koldioxidutsläpp inte förverkligas. I detta arbete är insatser för att främja användningen av biobränslen, t.ex. ökad användning av ekonomiska styrmedel samt forskning och utveckling, mycket viktiga inslag. I sammanhanget bör påpekas att introduktionen av biomassebaserade motorbränslen förutsätter att energiåtgången i de nya bränslenas produktions- och förädlingsled är förhållandevis låg. Den tredje huvudlinjen innebär satsningar på kollektivtrafiken, inte minst i storstadsområdena. Även i övrigt bör emellertid kollektivtrafikens långsiktiga förutsättningar stödjas. Av stor betydelse är härvid att järnvägstrafikens långsiktiga förutsättningar förbättras. Beslutsunderlaget på trafik- och miljöområdet vad gäller olika åtgärder, konsekvenser och kostnader behöver utvecklas. Utskottet välkomnar därför den i propositionen aviserade särskilda utredningen om trafik och miljö. Vad utskottet nu anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motionerna Jo92 yrkande3 och Jo703 yrkande3. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet avstyrker med det anförda även förslagen i motion Jo88 yrkandena14 och 16. När det gäller Öresundsförbindelserna bör resultatet av den prövning som nu pågår med stöd av flera olika lagar avvaktas.
Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks även motion Jo703 yrkande2.
I den nyligen framlagda propositionen om trafiksäkerheten på vägarna inför 2000-talet (1992/93:161) uttalar regeringen sin avsikt att ge Vägverket i uppdrag att följa utvecklingen vad gäller hastighetsgränser. I sammanhanget nämner kommunikationsministern att Vägverkets arbete successivt bör inriktas mot information för att öka insikten hos allmänheten om sambandet mellan hastigheter, trafiksäkerhet och miljö. Propositionen bereds av trafiksutskottet (TU29). Sambandet mellan hastigheter, buller och utsläpp från fordon är väl dokumenterat. Det är därför enligt utskottets mening av vikt att detta samband också beaktas i miljöarbetet och görs tydligt för allmänheten. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den möjlighet som länsstyrelse och kommun redan i dag har att med stöd av 147§ vägtrafikkungörelsen (1972:603) besluta om lägre hastighetsgränser om det är motiverat bl.a. av hänsyn till miljön. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo88 yrkande19 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Ekonomiska styrmedel
Propositionen
En översyn av skatter och avgifter inom alla trafikslag bör enligt kommunikationsministern bl.a. ha som inriktning att ytterligare stimulera miljöanpassade alternativ. Nivån för de rörliga vägtrafikskatterna bör i tillägg till trafiksäkerhet och vägslitage bestämmas utifrån målet att begränsa utsläppen av koldioxid. Skatter på drivmedel skall även i fortsättningen vara ett styrmedel för att bidra till att koldioxidmålet nås.
Motionerna
Motionären i motion Jo88(-) yrkande18 begär förslag om förändring av skattesystemet för tjänstebilar och reseavdrag så att en bättre miljöanpassning kan uppnås. Enligt motion Jo91 (kds) yrkande6 bör sådana regler för tjänstebilsförmåner utarbetas som motverkar onödigt bilåkande.
Utskottets överväganden
Ekonomiska styrmedel har den effekten att de kan påskynda teknisk utveckling i miljöanpassad riktning, men de kan också medverka till en fördelning mellan trafikslagen som bättre överensstämmer med en effektiv resursanvändning. I arbetet med att ytterligare stimulera miljöanpassade alternativ kan därför rätt avvägda skatter och avgifter utgöra verkningsfulla ekonomiska styrmedel på trafikområdet. Det är därför värdefullt att man i pågående översyn av användningen av skatter och avgifter inom samtliga trafikslag även utreder miljöaspekterna när det gäller beskattningen av bilförmåner, den tunga trafiken och drivmedel. Bilförmånsreglerna behandlas för närvarande av en särskild utredare i samband med en översyn av vissa regler i inkomstslaget tjänst (dir.1992:3). I avvaktan på resultatet av pågående arbete på området avstyrker utskottet motionerna Jo88 yrkande18 och Jo91 yrkande6.
Vidgade försök med motoralkohol som fordonsbränsle
Propositionen
Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas skall vidgas för att förbereda en introduktion.
Motionerna
Sverige bör enligt motion U656(nyd) yrkande6 verka för att skapa nödvändiga förutsättningar för en fortsatt svensk utveckling av en enkel avgasreningsanordning för eftermontering på alla typer av förbränningsmotorer, vilken kan säljas eller inom ramen för gällande budget ges som bistånd. Enligt motion T208(v) yrkande19 bör, beträffande tunga fordon och arbetsmaskiner, Naturvårdsverket ges i uppdrag att utvärdera katalysatorernas effekt i praktiken och regeringen lämna förslag om åtgärder för att minska utsläppen. I motion Jo641(v) krävs att miljökrav ställs på de i Sverige kvarvarande delarna av svensk bilindustri. FoU på området bör enligt motion Jo87(v) yrkande2 samordnas med förslag om förbud mot fossila drivmedel. När det gäller miljöanpassade drivmedel bör Sverige enligt motion T208(v) yrkande18 satsa mer på FoU och skärpa kraven på diesel. Motionärerna i motion T2l9(s) anser att frågan om lagstiftning om övergång till diesel av miljöklass1 bör övervägas (yrkande5). Socialdemokraterna förväntar sig i motion Jo630 förslag om miljöklassystem för bensin (yrkande25 delvis) och en avvecklingsplan för blyad bensin (yrkande26). Massiva åtgärder inom forskning, utveckling och marknadsföring krävs enligt motion Jo632(c) för att lansera befintliga rapsoljeprodukter och för att utveckla nya. Ekonomiska styrmedel är nödvändiga för att åstadkomma rätt miljövärdering av rapsoljan. En utvärdering av alternativa bensinsorter bör göras enligt motion Jo657(kds). Syftet bör vara att på sikt förbjuda blyad bensin, om de alternativa bensinsorterna är godtagbara. Motionären i motion Jo668(-) anser att blyad bensin snarast bör förbjudas.
Utskottets överväganden
Inledningsvis kan utskottet konstatera att, i takt med att miljöproblemen har kartlagts, intresset för motoralkoholer också har ökat både i Sverige och utomlands. När Motoralkoholkommittén i mitten av 1980-talet i sitt betänkande hävdade att det var fullt möjligt att utveckla system för låg inblandning av alkohol i bensin och fordon som kan drivas med ren alkohol (SOU1986:51), ansågs kostnaden för alkoholframställning vara så hög att det var svårt att konkurrera med bensin. På denna punkt har förutsättningarna förbättrats. En väsentlig del i utvecklingen hänger samman med att Californien fr.o.m. år 1998 kommer att införa mycket långtgående avgaskrav. Världens bilindustri anpassar sig efter hand till dessa krav, vilket innebär att man överväger produktion av fordon som kan drivas med olika blandningar av bensin och motoralkoholer, dvs. flerbränslefordon eller hybridfordon för el- och etanoldrift. I sammanhanget vill utskottet erinra om det uppdrag Naturvårdsverket har fått att föreslå en utformning av en miljöklassning av bensin. Uppdraget redovisades i januari 1993 och verket föreslår i sin rapport att blyet i bensin ersätts med andra ämnen. Rapporten remissbehandlas för närvarande. I samband med sin behandling nyligen av proposition 1992/93:180 om en kretsloppsanpassad samhällsutveckling underströk utskottet att det vore önskvärt att så snart det är tekniskt och ekonomiskt möjligt få bort den blyade bensinen från marknaden (JoU14). Utskottet vill även hänvisa till det förslag om utveckling av nya tekniker för alternativa drivmedel som läggs fram i propositionens bilaga3 och som bereds av näringsutskottet (1992/93:NU28). Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo630 yrkande26, Jo657, Jo668 och T219 yrkande5 i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.
Mot bakgrund av vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrker utskottet motion Jo630 yrkande25 (delvis) i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
På samma grund avstyrker utskottet motion Jo641.
Utskottet vill erinra om att riksdagen i det energipolitiska beslutet våren1991 anvisade medel till forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet med användning av motoralkoholer i Transportforskningsberedningens (TFB) regi (prop.1990/91:88, NU40, rskr. 373). 120miljoner kronor avsattes från energiteknikfonden under fyra år med 30miljoner kronor fr.o.m. budgetåret1991/92 för utvecklings- och demonstrationsverksamhet med användning av motoralkoholer. TFB kunde därmed inleda ett omfattande utvecklings- och demonstrationsprogram. Programmet har vid inledningen av budgetåret 1993/94 pågått i två år och har hittills inriktats mot användning av motoralkoholer i tunga fordon, bussar och distributionsfordon i tätorter. Enligt vad utskottet erfarit är resultaten positiva, och TFB har i en lägesrapport redovisat förslag om hur en utvidgad verksamhet bör utformas. TFB anser att forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten nu bör ges en vidare inriktning samt omfatta försök med andra fordonstyper och inte enbart koncentreras till tätortsproblemen. För kollektivtrafiken i de större tätorterna bör även biogas prövas. Utskottet anser i likhet med kommunikationsministern att verksamheten skall vidgas i ovan angiven riktning för att förbereda en introduktion. Därmed finner utskottet syftet med motionerna Jo87 yrkande2, Jo632 och T208 yrkande18 i väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandena avstyrks.
Frågor om miljökrav på avgasutsläpp från maskiner, båtar, traktorer och arbetsredskap har tidigare behandlats av utskottet (1990/91:JoU30 och 1992/93:JoU5). Utskottet ställde sig redan våren 1991 bakom de krav regeringen avsåg införa för traktorer och arbetsmaskiner både vad gäller nivå och tidpunkt för införande. Arbetet med sådana avgaskrav pågår vid Naturvårdsverket för att kunna införas från år1995.
Ny avgasreningsteknologi utvärderas löpande av Naturvårdsverket, som publicerar resultaten i sin rapportserie. I utvärderingen prövas både teknologi och effekter vad gäller lätta och tunga fordon inkl. arbetsmaskiner. Verket har därvid funnit att man måste arbeta med emissionskrav inom t.ex. ett miljöklassystem och härigenom ställa krav på motorbranschen att utveckla och introducera motorer med mer gynnsamma miljöeffekter. Med hänvisning härtill och till vad utskottet ovan i detta betänkande anfört om miljöklasser och andra miljöfrämjande åtgärder när det gäller motorfordon avstyrker utskottet motion T208 yrkande19 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
När det gäller eftermontering av avgasreningssystem har utskottet erfarit att, i avvägningen mellan negativa och positiva miljöeffekter när det gäller ändringar av befintliga motorer och motordelar, hittills gjorda försök inte har kunnat visa några påtagliga miljöeffekter. Mot den bakgrunden och med hänvisning till vad utskottet anfört ovan om miljöklassystem är utskottet inte berett att tillmötesgå motion U656 yrkande6 som avstyrks.
Stöd till utvecklingen av el-och hybridfordon
Propositionen
Kommunikationsministern uttalar sin avsikt att inleda ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram rörande användning av el- och hybridfordon för att förbereda en introduktion. För budgetåret 1993/94 föreslås att 9miljoner kronor avsätts. Beloppet skall disponeras av TFB för genomförande av programmet. Verksamheten är långsiktig och utgångspunkten för det fortsatta arbetet bör vara en stegvis ökning under fyraårsperioden.
Kommunikationsministern avser att föreslå regeringen att tillsätta en utredning som skall utreda förutsättningarna för ett system med miljözoner för fordon med nollutsläpp.
Motionerna
Motionären i motion Jo88(-) yrkande13 begär förslag om ytterligare insatser för utvecklingsverksamhet med el- och hybridbilar. För ändamålet bör 120miljoner kronor avsättas under fyra år. En utredning bör enligt motion Jo624(nyd) tillsättas för att skyndsamt lägga fram förslag om ett system med nollemissionsfordon i städer och samhällen med mer än 45000 invånare. Systemet bör kunna införas senast denljanuari 2007.
Utskottets överväganden
Utskottet kan konstatera att den tekniska utvecklingen av el- och hybridfordon sedan ett par år tillbaka är intensiv. Orsaken är främst de successivt skärpta avgaskraven i Californien. El- och hybridfordon ger väsentligt lägre utsläpp än konventionell teknik och lämpar sig särskilt bra för tätorter. I Sverige har stödet hittills begränsats till medverkan i ett par mindre demonstrationsprojekt. Enligt vad utskottet erfarit har NUTEK nyligen inrättat ett teknikupphandlingsprogram i syfte att stimulera inköp av el- och hybridfordon i Sverige. 5miljoner kronor skall användas för teknikupphandling av kollektivtrafikfordon. Ett flertal intressenter, däribland BilspeditionAB, Postverket, Gatubolaget i Göteborg samt Stockholms läns landsting, har anmält sitt intresse att medverka. Som anförs i propositionen finns i dag ett behov av att öka samhällets engagemang på detta område så att vidare erfarenheter kan vinnas även i Sverige. Forskningen bör förstärkas samtididigt som utvecklings- och demonstrationsverksamheten ges en väsentligt vidare inriktning och omfattning än tidigare. Utskottet stöder därför regeringens förslag att ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram rörande användning av el- och hybridfordon för att förbereda en introduktion inleds. För ändamålet bör 9miljoner kronor avsättas för budgetåret 1993/94 att disponeras av TFB för att genomföra programmet. Verksamheten bör vara långsiktig och utgångspunkten för det fortsatta arbetet bör vara en stegvis ökning under fyraårsperioden. Vad utskottet nu anfört tillgodoser syftet med motion Jo88 yrkande13. Motionsyrkandet avstyrks.
Som framgår av propositionen avser kommunikationsministern att föreslå regeringen att tillsätta en utredning som även kommer att utreda förutsättningarna för att införa miljözoner i vissa tätorter. Även möjligheten att införa ett system för fordon med nollutsläpp bör utredas. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo624 i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.
Östersjösamarbetet om trafik och miljö
Propositionen
Kommunikationsministern föreslår att för de svenska stödinsatser som förbereds inom ramen för det pågående samarbetet om trafik och miljö i Östersjöregionen (Baltic Sea Conference of Ministers of Transport) avsätts 15miljoner kronor för finansiering av svenska punktinsatser i syfte att stärka kollektivtrafiken.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.
Åtgärder inom sjöfarten
Propositionen
Kommunikationsministern uttalar att Sverige, liksom hittills, bör vara pådrivande i det internationella arbetet om sjöfartens miljöfrågor. Arbetet med bilaterala avtal om begränsningar av svavelutsläpp fortsätter. Ett uppdrag skall ges om att redovisa de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för och konsekvenserna av avgaskrav och renare bränsle avseende fritidsbåtar, arbetsfartyg och vägfärjor samt andra fartyg som används enbart för inrikestrafik.
Motionerna
I motion Jo63l(c) föreslås ett antal åtgärder mot dumpningen i Östersjön (yrkande3) och mot miljöförstöringen i området (yrkande4). Motionärerna i motion Jo675 (fp) efterlyser åtgärder som minskar luftutsläppen från sjöfarten (yrkande7) och svavelhalten i bunkerolja (yrkande8). En naturvårdsfond bör inrättas enligt den s.k. PPP-principen och finansieras med passageraravgifter. Medlen bör användas bl.a. för återställande av skadade stränder och för forskning och dokumentation i syfte att stimulera utvecklingen av en levande skärgård (yrkande9).
Utskottets överväganden
Sjöfartens internationella karaktär medför att åtgärder för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan i allt väsentligt måste grundas på internationella överenskommelser och regler. Långtgående nationella särlösningar kan bl.a. medföra snedvridning av konkurrensen. Sverige deltar därför aktivt i det internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor inom bl.a. FN:s sjöfartsorganisation IMO och i HELCOM.
Sjöfartens utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid är inte obetydliga och kan på sikt minskas. Sverige stödjer därför arbetet inom IMO med en internationell miljöbaserad miljöstandard för fartygsbränslen och med utvecklingen av en ny bilaga till MARPOL-konventionen om reglering av luftföroreningar från fartyg. En sådan bilaga skulle medföra att föreskrifterna om vattenförorening från fartyg kompletteras med föreskrifter om fartygens utsläpp till luft. Inom HELCOM har uttalats att Östersjöländerna bör eftersträva att internationella regler om förorening från fartyg också skall innehålla regler om maximering av svavelhalten i fartygsbränsle. HELCOM har också uttalat att bilaterala avtal om maximering av svavelhalten i eldningsolja till högst 1,5volymprocent bör kunna träffas med Östersjöländerna. Även inom EG pågår arbete för att minska luftutsläpp från fartyg. I mars1992 antogs ett direktiv, varigenom svavelhalten i bl.a. fartygsbränsle för bruk inom EG minskas till 0,2%i ett första steg. I likhet med kommunikationsministern gör utskottet den bedömningen att, i avvaktan på en samlad internationell reglering, bilaterala avtal med övriga Östersjöländer kan vara ett snabbare sätt att få fram regler som begränsar svavelutsläppen främst från färjetrafiken i Sveriges närområde. Som framgår av årets budgetproposition, bilaga7, kommer förutsättningarna för sådana avtal att undersökas. Utskottet välkomnar det uppdrag som aviseras i den nu aktuella propositionen att undersöka möjligheterna att minska luftföroreningarna från bl.a. fritidsbåtar och svensk inrikes sjöfart. Därvid skall förutsättningarna att introducera tekniska eller ekonomiska åtgärder till grund för nationella åtgärder och initiativ i internationella fora klarläggas.
I november1992 behandlade utskottet utförligt ett antal motioner om bl.a. det marina miljöskyddsarbetet för vatten och luft (1992/93:JoU5). Sammanfattningsvis konstaterade utskottet att motionerna i huvudsak var tillgodosedda när det gäller den miljöpolitiska målsättningen och kraven på internationellt samarbetem.m. De i nuvarande sammanhang aktuella motionerna tar upp i huvudsak samma frågeställningar som de motioner som då var föremål för utskottets behandling. Utskottets ställningstaganden från hösten1992 kvarstår givetvis. Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört ovan avstyrks motionerna Jo631 yrkandena3 och4 och Jo675 yrkandena7 och8 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Utöver det ovan anförda vill utskottet, med anledning av motion Jo675 yrkande9, erinra om det uppdrag som aviseras i propositionen om att redovisa de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för och konsekvenserna av avgaskrav och renare bränsle avseende fritidsbåtar, arbetsfartyg och vägfärjor samt andra fartyg som används enbart för inrikes trafik. Med hänvisning härtill och till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks motionsyrkandet i den mån det inte kan anses tillgodosett.
Det arbete med miljöfrågor som pågår inom de internationella luftfartsorganisationerna, där Sverige liksom hittills bör vara pådrivande, avses bl.a. leda till internationella överenskommelser om möjlighet till införande av ekonomiska styrmedel för att reducera flygets utsläpp till luft. Sådana överenskommelser finns i dag endast beträffande möjlighet till differentiering av landningsavgifter med hänsyn till buller.
Utskottet anser i likhet med kommunikationsministern att Luftfartsverket, bl.a. som en del i arbetet med att uppfylla av regeringen fastställda miljövillkor för Arlanda flygplats, bör slutföra arbetet med förslag om miljörelaterade landningsavgifter på svenska flygplatser. Som anförs i propositionen bör i arbetet även beaktas behovet av en förändring av nuvarande miljöskatt på inrikes flygtrafik med hänsyn till de förändrade marknadsförhållandena.
Utskottet ansluter sig till kommunikationsministerns bedömning att en särskild utredning bör tillsättas i syfte att minska utsläppen av koldioxid från trafiken.
Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 (sjätte huvudtiteln)
Östersjösamarbetet om trafik och miljöm.m. (A6)
Propositionen
Kommunikationsministern föreslår att 15miljoner kronor avsätts under ett nytt anslag för finansiering av svenska satsningar för att stärka kollektivtrafiken i länderna kring Östersjön. Det bör ankomma på regeringen att disponera anvisade medel.
Motionen
Med hänvisning till sitt förslag om inrättande av ett särskilt anslag för miljöanpassad energiförsörjning i de baltiska staterna begär Socialdemokraterna i motion Jo86 yrkande15 att regeringens begäran om medel avstyrks.
Utskottets överväganden
Utskottet, som på annan plats i detta betänkande (s.51) har tillstyrkt regeringens förslag om samarbete med Östersjöländerna om trafik och miljö, tillstyrker även den föreslagna medelsanvisningen för ändamålet. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo86 yrkande15.
Bidrag till forskning om el- och hybridfordon (G4)
Propositionen
Kommunikationsministern har tidigare föreslagit att 9miljoner kronor avsätts för ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram för att förbereda en introduktion av el- och hybridfordon (s.162f.). Härutöver bör anvisade medel till en mindre del även kunna täcka förvaltningskostnader i anslutning till genomförandet av verksamheten.
Motionen
Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande16 att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om medelsanvisning under förevarande anslag och överföra medlen till det i motionen föreslagna anslaget för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.
Utskottets överväganden
I enlighet med sitt ställningstagande till programmet om användning av el- och hybridfordon (s.49f.) tillstyrker utskottet regeringens förslag om medel för ändamålet och om disposition av anslaget. Utskottets ställningstagande innebär att motion Jo86 yrkande16 avstyrks.
Bilaga3, Jordbruksdepartementet
Jordbruk och skogsbruk som resurs i klimatarbetet
Propositionen
NUTEK, Naturvårdsverket och SLU bör ges i uppdrag att göra en samlad utredning om hur jordbruket och skogsbruket mest effektivt kan bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid.
Föredragande statsrådet framhåller som angeläget att det görs en översiktlig, samlad bedömning av de olika källorna och marknaderna för biobränsle, särskilt med hänsyn till deras positiva effekter från klimatsynpunkt. Av särskilt intresse är vilka användningsområden som är samhällsekonomiskt mest kostnadseffektiva. I detta sammanhang bör även metoder för massaproduktion och materialåtervinning belysas.
Motionerna
I motion Jo83(-) hävdas att 35 miljarder kronor för ett tiotal fabriker och 3 miljoner hektar skogs- och åkermark behövs för produktion av biomassa. Motionären i motion Jo88(-) yrkande15 begär förslag om stöd för biobränsleproduktion integrerad i jordbruksproduktionen. Åtgärder för att ersätta fossila bränslen/kärnkraft med skogsbränsle bör uppmärksammas enligt motionärerna i motion Jo89(s) yrkande1.
Utskottets överväganden
Produkter från jordbruk och skogsbruk kan ersätta icke förnybara produkter inom olika samhällsområden. Med dessa utgångspunkter måste jordbruket och skogsbruket utnyttjas som resurser i miljöarbetet. När det gäller målet att minska koldioxidutsläppen anser utskottet att dessa sektorer har en nyckelroll. Biobränslekommissionen har i sina betänkanden (SOU1991:93 och 1992:90) visat på en stor potential för produktion av biomassa för dessa ändamål. Kommissionen drar slutsatsen att tillgångarna inte utgör någon begränsning för användning av biobränslen inom bostads-, service- och industrisektorerna. Utskottet finner det därför angeläget att det görs en översiktlig, samlad bedömning av de olika källorna och marknaderna för biobränsle, särskilt med hänsyn till deras positiva effekter från klimatsynpunkt. Av särskilt intresse är härvidlag vilka samhällsområden som är de samhällsekonomiskt mest kostnadseffektiva. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att i sammanhanget även olika metoder för massaproduktion och materialåtervinning bör belysas. Av propositionen framgår att jordbruksministern avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att NUTEK, Naturvårdsverket och SLU får i uppdrag att göra en samlad utredning om hur jordbruket mest effektivt kan bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid. Utskottet gör till stora delar samma bedömning som motionärerna i motion Jo89 om biobränslenas fördelar framför fossila bränslen. Med hänvisning till det ovan anförda anser emellertid utskottet att syftet med motionens yrkande1 i allt väsentligt kan tillgodoses utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan. Motionsyrkandet avstyrks således.
Sammantaget är det pågående arbete som beskrivs i propositionen och de olika åtgärder som föreslås när det gäller biobränsleproduktionen ägnat att i väsentliga delar tillgodose syftet med motion Jo88 yrkande15. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet även motion Jo83.
Förbättrade miljöprestanda i mindre biobränslepannor
Propositionen
Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt bör ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att minska emissionerna av kolväten vid eldning med biobränslen i villapannor, kaminer och liknande anläggningar.
Motionerna
När det gäller små biobränsleeldade anläggningar bör, enligt yrkande3 i motion Jo86(s), miljökraven skärpas även för andra föroreningar, t.ex. tjärhalt. Naturvårdsverket bör påbörja rådgivning till kommuner och fastighetsägare. I motion Jo630 yrkande28 från samma parti begärs förslag om höjda miljökrav för mindre biobränslebaserade anläggningar. Utsläppen av tjära, kolväten och kväveoxider måste minska och pannorna bli mer energieffektiva.
Utskottets överväganden
I vårt land finns i dag mer än 100000pannor för ved som inte är miljögodkända. Många av dem är äldre dubbelpannor för olja och ved, ofta med undermåliga miljöprestanda vid vedeldning. Förutom höga utsläpp av kolväten har sådana anläggningar mycket dålig verkningsgrad och i många fall även högre brandrisk än normalt. Med moderna miljögodkända pannor som kombineras med ackumulatortank reduceras utsläppen av kolväten kraftigt. Kommunerna har visserligen möjlighet att i samband med bygglovsprövning för nyinstallation i tätort kräva miljögodkännande, men utanför tätorterna ställs inte sådana krav. Kolväteutsläpp sker också vid eldning i öppna spisar, eldning av trädgårdsavfall och grillning i träkolsgrillar. Utskottet har erfarit att Naturvårdsverket inom ramen för handlingsprogrammet Miljö93 utreder effekterna av de nuvarande utsläppen vid småskalig förbränning. Mot bakgrund av de hälso- och miljöproblem som den småskaliga vedeldningen i framför allt villapannor orsakar, och med utgångspunkt i bl.a. Naturvårdsverkets handlingsprogram bör förutsättningarna att minska emissionerna av kolväten vid eldning med biobränslen i villapannor, kaminer och liknande anläggningar utredas. Som anförs i propositionen bör detta uppdrag ges till Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo86 yrkande3 och Jo630 yrkande28 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Bilaga4, Näringsdepartementet
Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energieffektivisering och förnybara energislag
Propositionen
Näringsministern föreslår att ett program utformas med syfte att bidra till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa. Även insatser i utvecklingsländerna skall kunna finansieras inom ramen för programmet. Insatserna skall pågå under en längre tid. För budgetåret 1993/94 bör anvisas 95miljoner kronor.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.
Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 (tolfte huvudtiteln)
Åtgärder för energieffektiviseringarm.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum (E9)
Propositionen
Från anslaget bör enligt näringsministern betalas stöd enligt vad ovan anförts (prop. s.199f.) rörande svenska insatser för energieffektivisering och introduktion av nya energislag i Baltikum, Polen och övriga Östeuropa. En mindre del av medelsramen bör kunna utgå i form av bidrag.
Motionen
Socialdemokraterna begär i motion Jo86 yrkande19 att regeringens förslag om medelsanvisning avstyrks och att medlen överförs till det i motionen föreslagna anslaget Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.
Utskottets överväganden
Som anförts ovan har utskottet ingen erinran mot regeringens förslag om ett program för svenska insatser på energiområdet i bl.a. de baltiska staterna och Östeuropa. Det anförda innebär att utskottet även tillstyrker förslaget om medelsanvisning och disposition av anslaget. Därmed avstyrker utskottet motion Jo86 yrkande19.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Förenta nationernas ramkonvention om klimatfrågor
att riksdagen godkänner Förenta nationernas ramkonvention om klimatfrågor,
2. beträffande strategier för minskad klimatpåverkan
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om strategier för minskad klimatpåverkan,
3. beträffande ambitionsnivån i den nationella klimatpolitiken
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo90 yrkande1,
res. 1 (nyd)
4. beträffande stabilisering av koldioxidutsläppen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo91 yrkande2, 1992/93:Jo92 yrkande1 och 1992/93:Jo677 yrkande1,
5. beträffande en nationell strategi för klimatpolitiken efter år2000
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo87 yrkande1, 1992/93:Jo91 yrkande3 och 1992/93:Jo677 yrkandena2 och3,
men. (v) - delvis
6. beträffande klimatpolitikens effekter för myndighetsarbetet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande6,
7. beträffande s.k. joint implementation
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo91 yrkande4,
8. beträffande svavel- och koldioxidutsläppen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo639 yrkandena1 och2,
9. beträffande koldioxidbeskattningenm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande6, 1992/93:Jo87 yrkandena3 och4, 1992/93:Jo88 yrkandena3, 7 och20 och 1992/93:Jo90 yrkande2,
res. 2 (s) - motiv. res. 3 (nyd)
men. (v) - delvis
10. beträffande Koncessionsnämndens prövning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande7 och 1992/93:Jo88 yrkande17,
res. 4 (s)
11. beträffande begränsning av luftföroreningar i myndighetsarbetet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo676 yrkande12,
12. beträffande en studie av klimatförändringarna
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo86 yrkande1,
res. 5 (s)
13. beträffande skogsbruket i utvecklingsländerna
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo91 yrkande1, 1992/93:Jo92 yrkande2 och 1992/93:U645 yrkande3,
14. beträffande internationell koldioxidbeskattning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande1,
15. beträffande gränsöverskridande luftföroreningarm.m. att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo639 yrkande3, 1992/93:Jo649 yrkande1 och 1992/93:Jo703 yrkande1,
16. beträffande miljösatsningar i Östersjöområdet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi211 yrkande27,
res. 6 (nyd)
17. beträffande information om klimatfråganm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkande8 och 1992/93:Jo92 yrkande4,
18. beträffande miljöklassystem för motorfordonm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkandena9 och10, 1992/93:Jo630 yrkande25 i motsvarande del och 1992/93:T216 yrkande10,
res. 7 (s)
19. beträffande avgasutsläpp från traktorer, arbetsredskapm.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo676 yrkandena2 och3,
20. beträffande metanutsläpp från deponier
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande4,
21. beträffande ändringar av Montrealprotokollet
att riksdagen godkänner 1992års ändringar av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet,
22. beträffande styrmedel för HCFCm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkandena11 och 12 och 1992/93:Jo630 yrkande17,
res. 8 (s)
23. beträffande kärntekniskt samarbetem.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U237, 1992/93:U243 och 1992/93:U603 yrkande2,
men. (v) - delvis
24. beträffande samordning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och miljöåtgärder
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande11 och 1992/93:U656 yrkandena10, 12 och 13,
res. 9 (nyd)
25. beträffande prioritering av åtgärderna
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U656 yrkande11,
26. beträffande en redovisning av miljösamarbetet med de baltiska staterna
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande10, 1992/93:Jo643 yrkande2 och 1992/93:U656 yrkande8,
res. 10 (s)
27. beträffande en multilateral fond
att riksdagen avslår motion 1992/93:U656 yrkande7,
res. 11 (nyd)
28. beträffande biståndets utformningm.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo631 yrkandena6 och7,
29. beträffande utsläppsramar
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo86 yrkande9,
res. 12 (s)
men. (v) - delvis
30. beträffande ett heltäckande åtgärdsprogram
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo643 yrkande1,
31. beträffande Östersjösamarbetets utformningm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo630 yrkande9, 1992/93:Jo631 yrkande2 och 1992/93:U283 yrkande6,
res. 13 (s)
men. (v) - delvis
32. beträffande ett nytt anslag till åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikumm.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo86 yrkande12,
res. 14 (s)
men. (v) - delvis
33. beträffande fortsatt internationellt arbete på klimatområdetm.m.
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen i övrigt anförts om det fortsatta internationella arbetet på klimatområdet, forskning och utveckling, trafikfrågor, åtgärder mot metan, dikväveoxid och andra växthusgaser, vissa avfallsfrågor samt åtgärder till skydd mot ozonskiktet,
34. beträffande anslag till miljöinsatser i Östersjöregionen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande13 till Miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1993/94 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 122500000kr,
res. 15 (s) - villk.
men. (v) - delvis
35. beträffande anslag till utredningarm.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande14 till Utredningarm.m. för budgetåret 1993/94 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett belopp som är 5000000kr högre än vad som tidigare har anvisats av riksdagen (prop.1992/93:100, bil.15, JoU12, rskr.243),
res. 16 (s) - villk.
men. (v) - delvis
36. beträffande bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljönm.m.
att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljönm.m. för budgetåret 1993/94 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett belopp som är 5000000kr högre än vad som tidigare har anvisats av riksdagen (prop. 1992/93:100, bil.15, BoU14, rskr.217),
37. beträffande Sveriges deltagande i det internationella arbetet på trafikområdet
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande8 och 1992/93:U656 yrkande1,
res. 17 (s) res. 18 (nyd)
men. (v) - delvis
38. beträffande reducering av koldioxidutsläppen inom transportsektornm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkandena14 och 16, 1992/93:Jo92 yrkande3 och 1992/93:Jo703 yrkande 3,
39. beträffande skärpta regler för svavelhaltm.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo703 yrkande2,
res. 19 (s)
40. beträffande miljöanpassade hastighetsregler
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande19,
41. beträffande skattesystemet för tjänstebilarm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo88 yrkande18 och 1992/93:Jo91 yrkande6,
42. beträffande avvecklingsplan för blyad bensinm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo630 yrkande26, 1992/93:Jo657, 1992/93:Jo668 och 1992/93:T219 yrkande5,
res. 20 (s)
men. (v) - delvis
43. beträffande miljöklassystem för bensinm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo630 yrkande25 i återstående del och 1992/93:Jo641,
men. (v) - delvis
44. beträffande miljöanpassade drivmedel
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo87 yrkande2, 1992/93:Jo632 och 1992/93:T208 yrkande18,
men. (v) - delvis
45. beträffande tunga fordon och arbetsmaskiner
att riksdagen avslår motion 1992/93:T208 yrkande19,
men. (v) - delvis
46. beträffande en avgasreningsanordning för eftermontering
att riksdagen avslår motion 1992/93:U656 yrkande6,
res. 21 (nyd)
47. beträffande ytterligare insatser för utveckling av el- och hybridfordon
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo88 yrkande13,
res. 22 (s) - motiv.
48. beträffande ett system med nollemissionsfordon
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo624,
res. 23 (nyd)
49. beträffande minskning av utsläppen från fartygm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo631 yrkandena3 och4 och 1992/93:Jo675 yrkandena7 och8,
50. beträffande inrättande av en naturvårdsfond
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo675 yrkande9,
51. beträffande anslag till Östersjösamarbetet om trafik och miljö
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande15 till Östersjösamarbetet om trafik och miljö för budgetåret 1993/94 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15000000kr,
res. 24 (s) - villk.
men. (v) - delvis
52. beträffande bidrag till forskning om el- och hybridfordon
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande16 till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1993/94 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 9000000kr,
res. 25 (s) - villk.
men. (v) - delvis
53. beträffande en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsektornm.m.
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen i övrigt anförts om en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsektorn, ekonomiska styrmedel, forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas samt åtgärder inom sjöfarten och luftfarten,
54. beträffande ersättande av fossila bränslen/kärnkraft med skogsbränsle
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo89 yrkande1,
res. 26 (s)
55. beträffande integration av biobränsleproduktionen i jordbruksproduktionenm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo83 och 1992/93:Jo88 yrkande15,
56. beträffande höjda miljökrav för små biobränslebaserade anläggningar
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo86 yrkande3 och 1992/93:Jo630 yrkande28,
res. 27 (s)
men. (v) - delvis
57. beträffande jordbrukets och skogsbrukets betydelse för ett förbättrat klimat
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen i övrigt anförts om jordbruket och skogsbruket som en resurs för att förbättra klimatförhållandena och om ett utvecklingsprogram för minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus,
58. beträffande svenska insatser på energiområdet i bl.a. Baltikum och Östeuropa
att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energieffektivisering och förnybara energislag,
59. beträffande anslag till åtgärder för energieffektiviseringarm.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande19 till Åtgärder för energieffektiviseringarm.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 95000000kr.
res. 28 (s) - villk.
men. (v) - delvis
Stockholm den12 maj1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Max Montalvo (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m), Lennart Fremling (fp), Berndt Ekholm (s) och CarlOlov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Ambitionsnivån i den nationella klimatpolitiken (mom.3)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.21 börjar med "Som anförts" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Under den senaste 20-årsperioden har de svenska koldioxidutsläppen minskat med ca40%. Härutöver har Sverige, vilket också framhålls i propositionen, infört en koldioxidbeskattning som ligger väsentligt högre än den föreslagna nivån inom EG. I den allmänna debatten har förekommit den uppfattningen att Sverige bör avvakta införande av åtgärder som ger motsvarande effekter i övriga OECD-länder innan beslut fattas om höjning av ambitionsnivån i den nationella klimatpolitiken. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning och anser att Sverige inte för närvarande bör besluta om en ensidigt höjd ambitionsnivå på området till nackdel för landets näringsliv och konkurrenskraft i förhållande till OECD och EG. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo90 yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ambitionsnivån i den nationella klimatpolitiken att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo90 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Koldioxidbeskattningenm.m.(mom.9, motiveringen)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm(alla s) anser
att den del av utskottets yttrande som på s.23 börjar med "I enlighet" och på s.24 slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
I enlighet -- -- -- (=utskottet) -- -- -- biobränslebaserad elproduktionskapacitet. Goda skäl talar således enligt utskottets mening för införande av en koldioxidskatt. Samtidigt kan utskottet konstatera att regeringen, med hänvisning till fortsatt beredning av frågan, avstår från att lägga fram förslag om en sådan skatt. Utskottet har inhämtat att frågan om beskattning av kraftvärme är föremål för översyn inom en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet. Därvid torde enligt utskottets mening de olika förslag om koldioxid- och energibeskattning som framförs i motionerna Jo87 och Jo88 komma att övervägas. I avvaktan på resultatet av gruppens arbete avstyrker utskottet motionerna Jo87 yrkandena3 och4, Jo88 yrkandena3, 7 och20 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Med vad utskottet anfört ovan avstyrks även motion Jo90 yrkande2.
3. Koldioxidbeskattningenm.m.(mom.9)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23 börjar med "I enlighet" och slutar med "yrkande2" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo90 finns skilda ståndpunkter när det gäller frågan om koldioxidskatt på elproduktion. I sina yttranden över Biobränslekommissionens förslag om en koldioxidskatt på 8öre per kg koldioxid framhåller flera remissinstanser att införande av en sådan skatt skulle störa det nordiska kraftutbytet och verka prishöjande på den svenska elmarknaden. Också regeringen uttrycker tveksamhet härvidlag och anser att frågan bör beredas ytterligare inom regeringskansliet. I likhet med motionären i motion Jo90 ställer sig även utskottet mycket tveksamt till att mot denna bakgrund redan nu inta en positiv hållning i frågan. Beslut om införande av en koldioxidskatt bör därför anstå. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo90 yrkande2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande koldioxidbeskattningen att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo90 yrkande2 och med avslag på motionerna 1992/93:Jo86 yrkande6, 1992/1993:Jo87 yrkandena3 och4 och 1992/93:Jo88 yrkandena3, 7 och20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Koncessionsnämndens prövning (mom.10)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med "Miljöskyddskommittén har" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Miljöskyddskommittén har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- i regeringskansliet. Därmed finner utskottet motion Jo86 yrkande7 i denna del tillgodosedd. Härutöver vill utskottet anföra följande. De energiintensiva företagen kan i många fall vidta åtgärder som är mer effektiva från miljösynpunkt och som medför lägre marginalkostnader än motsvarande åtgärder inom andra samhällssektorer när det gäller utnyttjande av energin. Därför vore det enligt utskottets mening otillfredsställande om en sänkning av koldioxidskatten tillsammans med befrielse från energiskatt skulle innebära att dessa samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder inte skulle komma att vidtas. Som anförs i motion Jo86 bör i Koncessionsnämndens tillståndsprövning även koldioxidutsläppen granskas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86 yrkande7 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet motion Jo88 yrkande17 tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande Koncessionsnämndens prövning att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo88 yrkande17,
5. En studie av klimatförändringarna (mom.12)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26 börjar med "I likhet" och slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Det internationella arbetet på klimatområdet måste enligt utskottets mening prioriteras även i framtiden. Det vetenskapliga arbetet måste få fortsatt stöd, samtidigt som Sverige driver klimatfrågorna både nationellt och internationellt. Därför bör regeringen ta initiativ till en studie av hur enskilda länder kommer att påverkas av de befarade klimatförändringarna. Studien bör även omfatta de anpassningar som kan komma att krävas vad gäller t.ex. jordbruket. Bl.a. bör effekterna av konkreta utsläppsminskningar studeras. Studien bör kunna ligga till grund för åtgärdsstrategier på klimatområdet, exempelvis inom ramen för IPCC och INC (International Negotiation Committee). Som anförs i motion Jo86 bör studien styras av en internationell eller regional samordningsgrupp, bestående av forskare, beslutsfattare, industriledare och företrädare för miljörörelsen. Gruppen bör ha som målsättning att lägga fram förslag om globala och regionala åtgärder och förankra dessa på hög nivå i de olika länderna. Den av regeringen föreslagna vetenskapliga samordningsgruppen för klimatrelaterad forskning och utveckling betraktar utskottet som en nationell del i den av utskottet föreslagna internationella gruppen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86 yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande en studie av klimatförändringarna att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Miljösatsningar i Östersjöområdet (mom.16)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.28 börjar med "Våren1992" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Fi211 importerar Sverige 85--90% av luft- och vattenföroreningarna. Miljöproblemen är globala, och det är enligt utskottets mening i den andan som miljöarbetet skall bedrivas. För Sveriges del är det fråga om att på miljöområdet framför allt bistå de baltiska länderna och Östeuropa. Det anförda innebär att utskottet ansluter sig till motion Fi211 yrkande27 att de svenska miljösatsningarna i första hand bör inriktas mot våra grannar i Östersjöregionen. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande miljösatsningar i Östersjöområdet att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Fi211 yrkande27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Miljöklassystem för motorfordonm.m. (mom.18)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter -- -- -- (=utskottet) -- -- -- behöva utökas. Enligt utskottets mening har detta visat sig var fallet.
Det kan konstateras att Sveriges beslut att som första land i Europa införa skärpta krav för minskning av utsläppen av kolväten och kväveoxider har haft en pådrivande effekt i dessa frågor. Enligt utskottets mening krävs ett intensivt internationellt arbete för att öka ansträngningarna för framtagande av bättre miljöanpassade fordon. I detta arbete bör Sverige spela en pådrivande roll. Som anförs i motionerna Jo630 och T216 bör regeringen därför redan nu förbereda nästa steg i miljöklassningssystemet. När en ny obligatorisk miljöklass avses införas år1996 bör systemet tillföras ytterligare en klass, mellan klasserna1 och2, med mer avancerad kravprofil. I systemet bör inordnas fordon som kan drivas med mindre miljöpåverkande bränslen. Härigenom kan de skärpta krav som bör införas vid sekelskiftet förberedas och få en tidigare genomslagskraft. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo630 yrkande25 (delvis) och T216 yrkande10 bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo88 yrkandena9 och10 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande miljöklassystem för motorfordonm.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo630 yrkande25 i motsvarande del och 1992/93:T216 yrkande10 och med avslag på motion 1992/93:Jo88 yrkandena9 och10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Styrmedel för HCFCm.m. (mom.22)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.33 börjar med "Utskottet har inhämtat" och på s.34 slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Utskottet har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- i regeringskansliet. I likhet med motionärerna i motion Jo630 anser utskottet att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag om införande av en skatt på HCFC i enlighet med vad som förordas i Naturvårdsverkets rapport. Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkande17 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo88 yrkande11 i väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Utskottet är däremot inte berett att tillmötesgå förslaget i motion Jo88 yrkande12. Motionsyrkandet avstyrks.
dels att utskottets hemställan22 under bort ha följande lydelse:
22. beträffande styrmedel för HCFCm.m. att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630 yrkande17 och med avslag på motion 1992/93:Jo88 yrkande12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo88 yrkande11,
9. Samordning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och miljöåtgärderm.m.(mom.24)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.39 börjar med "I likhet" och slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
I likhet -- -- -- (=utskottet) -- -- -- svenska småföretagare. Likaså bör man överväga att ta till vara den yrkeskunskap som finns hos arbetslösa svenskar genom att låta yrkesskickliga arbetslösa delta i lämpliga projekt inom ramen för det svenska miljöprogrammet för Östersjöområdet. Som anförs i motionen bör Sverige även öppna sina gränser för lärlingar från länderna i Baltikum. Vad utskottet anfört med anledning av motion U656 yrkandena10, 12 och13 bör ges regeringen till känna. Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört finner utskottet syftet med motion Jo86 yrkande11 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande samordning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och miljöåtgärderm.m. att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656 yrkandena10, 12 och13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo86 yrkande11,
10. En redovisning av miljösamarbetet med Baltikum (mom.26)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.40 börjar med "Jordbruksutskottet gör" och slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Jordbruksutskottet gör -- -- -- (=utskottet) -- -- -- flertal myndigheter. Antalet ansvariga företrädare för staten är således ansenligt. Detta bidrar enligt utskottets mening till att skapa osäkerhet och dålig effektivitet, särskilt som dessutom oklara ansvarsförhållanden råder. Som framhålls i motion Jo86 förstärks problemen av bristande överblick och avsaknad av en effektiv samordning. Detta är enligt utskottets mening mycket olyckligt, eftersom ett sammanhållet program, i enlighet med motionen, är angeläget för en framgångsrik Östeuropapolitik. Inom ramen för ett sådant program bör enligt utskottet en miljöanpassad energiförsörjning och andra miljöåtgärder utvecklas och genomföras. Liksom motionärerna ser utskottet med oro att de medel som riksdagen våren 1992 anvisade för satsningen i Östeuropa splittras på en rad anslag, vilket innebär att utfallet av anslagna medel blir sämre. En mer sammanhållen strategi för de svenska insatserna i Östeuropa och de baltiska staterna, byggd på internationell samverkan, är en nödvändig förutsättning för effektivitet i biståndsarbetet. Inom ramen för en sådan strategi måste alternativ till befintliga miljöfarliga anläggningar tas fram, ett nytt miljöanpassat energisystem utvecklas och omfattande åtgärder för energieffektivisering vidtas. Även om en mer sammanhållen och koncentrerad svensk insats blir mer kostnadseffektiv än den nuvarande, utgår utskottet från att insatserna måste utökas framöver och ytterligare medel anvisas. Med detta uttalande ansluter sig utskottet till motion Jo86 yrkande10 att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur åtgärderna för en miljöanpassad energiförsörjning fortskrider. Härutöver bör regeringen redovisa hur anslagna medel för samarbetet med Östeuropa har använts. Utskottet förutsätter att regeringen därvid beaktar de synpunkter som förs fram i motionen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86 yrkande10 bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion U656 yrkande8 i den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande en redovisning av miljösamarbetet med de baltiska staterna att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande10 och med avslag på motionerna 1992/93:Jo643 yrkande2 och 1992/93:U656 yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. En multilateral fond(mom.27)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.40 börjar med "Med anledning" och slutar med "anses tillgodosett" bort ha följande lydelse:
I juli1992 inleddes arbetet med att skapa en multilateral mekanism för att komplettera de bilaterala insatserna för förbättrad kärnsäkerhet i Central- och Östeuropa. Mekanismens syfte skall vara att åtgärda omedelbara behov av insatser för att förbättra säkerheten vid kärnkraftverken i regionen. Som anförs i motion U656 är det angeläget att Sverige verkar för att en multilateral fond tillskapas för detta ändamål. Genom en sådan fond kan bl.a. akuta säkerhetsbehov som faller utanför redan existerande bilaterala stödprogram finansieras. Vad utskottet anfört med anledning av motion U656 yrkande7 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande en multilateral fond att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656 yrkande7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Utsläppsramar (mom.29)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.41 börjar med "Frågan om" och slutar med "anses tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Frågan om -- -- -- (=utskottet) -- -- -- administrativt styrmedel. Höga kostnader för att minska koldioxidutsläppen kan undvikas om arbetet inriktas på reducering av de utsläpp som kostar minst att åtgärda. Den extremt dåliga hushållningen med energi i Central- och Östeuropa innebär att marginalkostnaden för reduktion av utsläppen i regionen är väsentligt lägre än vad som gäller för motsvarande åtgärder i Sverige. Förutsättningen för att de svenska insatserna för minskning av koldioxidutsläppen i de baltiska staterna och andra delar av Östersjöområdet skall kunna ge avsett resultat är emellertid att samarbetet sker i kontrollerade former. Därför måste såväl Sverige som övriga samarbetsparter sätta bindande "tak" för de samlade utsläppen vid olika tidpunkter. Härvid måste givetvis ambitionen vara en väsentlig reduktion av utsläppen. Mycket talar enligt utskottets mening för att samarbetet i så hög utsträckning som möjligt bör ske på företagsnivå och med svenska energiföretag som drivande kraft. För att så skall kunna ske, behövs tydliga signaler. En modell där berörda företag ges incitament att själva agera har enligt utskottets mening många fördelar. Det beskrivna systemet med en s.k. miljöbubbla innebär att de deltagande länderna anger ett bindande "tak" för utsläppen, under vilket sedan bl.a. energiföretagen kan överlåta utsläppskvoter. Som anförs i motion Jo86 kräver utformandet av ett system med utsläppsramar ingående kunskap om förhållandena i de deltagande länderna. Det bör enligt utskottet ankomma på den i propositionen aviserade utredningen att utforma förslag härom. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86 yrkande9 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande utsläppsramar att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Östersjösamarbetets utformningm.m. (mom.31)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.41 börjar med "Hösten1992" och på s.42 slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo630 måste de fortsatta insatserna i Central- och Östeuropa ske samordnat och i stor utsträckning på multilateral bas. NEFCO:s möjligheter till finansiering av olika insatser bör stärkas, och insatserna bör också kunna finansieras via EBRD. Denna mer direkta form av stöd är enligt utskottets mening ofta mer effektiv, eftersom alltför många bilaterala överföringar kan leda till felprioriteringar. Det bör vidare betonas att, av effektivitetsskäl, mottagarlandet bör avgöra vilka insatser som bör komma i fråga. Som anförs i motionen bör de myndighetsanknutna insatserna byggas ut inom områdena miljöövervakning och kärnsäkerhet. Även kunskapsöverföring, bl.a. på kommunal nivå, bör stimuleras. Sverige bör också förmedla kunskap om hur en marknadsekonomi skall byggas upp på en socialt och ekologiskt ansvarsfull grund. Det av BITS finansierade strategiska miljösamarbetet med Polen är också en värdefull form av insatser som måste fortsätta. Utskottet vill i sammanhanget upprepa sin tidigare inställning att förhållandena i regionen samtidigt kräver, att miljöinsatser kan påbörjas snarast och utan hinder av att finansieringsfrågorna inte har hunnit lösas (1992/93:Jou11). Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo630 yrkande9 bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo631 yrkande2 och U283 yrkande6 i den mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande Östersjösamarbetets utformningm.m. att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630 yrkande9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1992/93:Jo631 yrkande2 och 1992/93:U283 yrkande6,
14. Ett nytt anslag till åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum(mom.32)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.42 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande12" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion Jo86 anser utskottet att det nuvarande samarbetet med Östeuropa och de baltiska staterna kan beskrivas som oöverskådligt och svårgripbart. Anslagna medel utnyttjas ineffektivt. För att de svenska insatserna skall kunna få önskad effekt krävs därför en betydligt mer sammanhållen strategi än den som föreslås av regeringen. Insatserna under de närmaste budgetåren bör därför koncentreras till några begränsade områden. Som exempel på åtgärder kan nämnas byggandet av ett biobränslebaserat kraftvärmeverk i någon av de baltiska staterna och åtgärder för förbättrad hushållning med olja och andra bränslen. Insatserna bör vidare koncentreras till större tätorter inom ett begränsat geografiskt område, så att man inom ramen för projektet kan studera effekterna av energianvändningen och förutsättningarna för att ta till vara den inhemska kompetensen på resp. område. Satsningen inom ramen för ett samlat program för Östeuropapolitiken bör vara långsiktig och omfattande och inbegripa en miljöanpassad energianvändning. Den bör vidare stimulera inhemsk produktion och grundas på god resurshushållning och energieffektiv teknik i syfte att minska kostnaderna och användningen av fossila bränslen. Som föreslås i motionen bör därför åtgärderna samordnas inom en effektiv organisation med tillgång till diplomatisk, teknisk och ekonomisk expertis. För att den kompetens som finns hos myndigheter, företag och organisationer skall kunna utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt, bör organisationen även präglas av flexibilitet. I enlighet med motionen bör ett nytt övergripande anslag för Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Östeuropa och Baltikum inrättas och för ändamålet bör anvisas 221miljoner kronor under fjortonde huvudtiteln. Anslaget bör finansieras genom omdisponeringar av flertalet av de i propositionen föreslagna anslagen. Utskottet tillstyrker således motion Jo86 yrkande12.
dels att utskottets hemställan under32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande ett särskilt anslag för åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande12 till Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum för budgetåret 1993/94 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 221000000kr i enlighet med vad som anförs i motionen,
15. Anslag till miljöinsatser i Östersjöregionen (mom.34)
Under förutsättning av bifall till reservation 14
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.42 börjar med "Utskottet har ovan" och slutar med "yrkande13" bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslår regeringen att 122,5miljoner kronor för budgetåret 1993/94 anvisas under ett nytt anslag, benämnt Miljöinsatser i Östersjöregionen. Utskottet har på annan plats i detta betänkande (res.14) anslutit sig till Socialdemokraternas förslag om en betydligt mer sammanhållen strategi för miljösamarbetet i Baltikum. I enlighet härmed föreslår utskottet i det följande vissa omdisponeringar av regeringens förslag om medelsanvisning för ovan angivet ändamål (res.16, 24, 25 och28). Under förevarande anslag innebär detta att utskottet ansluter sig till motion Jo86 yrkande13 att en del av de medel som regeringen föreslår anvisade bör överföras till det i motionen förordade nyinrättade anslaget för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.
dels att utskottets hemställan under34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande anslag till miljöinsatser i Östersjöregionen att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande13 till Miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1993/94 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 105500000kr,
16. Anslag till utredningarm.m.(mom.35)
Under förutsättning av bifall till reservation 14
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.43 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande14" bort ha följande lydelse:
I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14) ansluter sig utskottet även till yrkande14 i motion Jo86. Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade under förevarande anslag bör överföras till det i motionens yrkande12 begärda anslaget för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum. dels att utskottets hemställan under35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande anslag till utredningarm.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande14 avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till utredningarm.m.,
17. Sveriges deltagande i det internationella arbetet på trafikområdet (mom.37)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.44 börjar med "Utskottet välkomnar" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Inledningsvis finner utskottet det tillfredsställande att trafikens miljöproblem prioriteras i EG:s s.k. vitbok om trafikpolitiken. Enligt rapporten bör bl.a. ekonomiska styrmedel tillämpas. I sammanhanget vill utskottet även erinra om det arbete som pågår inom EG-kommissionen med ett förslag om direktiv för koldioxidutsläpp från personbilar. Sådana regler är enligt utskottets mening en möjlig åtgärd för att minska vägtrafikens bidrag till utsläppen. Det är givet att sådana regler får störst effekt om de samordnas mellan olika länder, varför en samordning med EG är viktig. Inom EG har en arbetsgrupp det senaste året arbetat med att utforma ett system med en kombination av normer för högsta energiförbrukning och ekonomiska styrmedel. Medlemsländerna har emellertid inte kunnat enas om beskattningens utformning. Som anförs i motion Jo86 bör Sverige delta aktivt i detta arbete och verka för att EG väljer ett flexibelt och kostnadseffektivt system och att normen eller differentieringen utformas så att den genomsnittliga förbrukningen av fossila bränslen till år2005 kan minska med ca40%. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo86 yrkande8 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande Sveriges deltagande i det internationella arbetet på trafikområdet att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo86 yrkande8 och med avslag på motion 1992/93:U656 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Sveriges deltagande i det internationella arbetet på trafikområdet (mom.37)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.44 börjar med "På annan" och slutar med "yrkande1" bort ha följande lydelse:
Det kan i dag konstateras att en av de främsta orsakerna till den s.k. drivhuseffekten, med undantag av energiproduktionen, är utsläppen av drivhusgaser från petroleumdrivna fordon. Som anförs i motion U656 bör Sverige därför aktivt verka för nya internationella regler om höjd miljöstandard för motorfordon. Syftet bör vara att påskynda förnyelsetakten av fordonsparken så att 50% av världens fordon snarast möjligt blir försedda med katalysatorer. Vad utskottet anfört med anledning av motion U656 yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande Sveriges deltagande i det internationella arbetet på trafikområdet att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656 yrkande1 och med avslag på motion 1992/93:Jo86 yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Skärpta regler för svavelhaltm.m. (mom.39)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.45 börjar med "Med vad" och slutar med "yrkande2" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo703 är miljösituationen i Västsverige fortfarande mycket allvarlig. Försurningens effekter påverkar skogens tillstånd mycket negativt. Importen av försurande ämnen måste minska samtidigt med de inhemska utsläppen av svavel- och kväveoxider. Därför bör kraven på högsta svavelhalt skärpas ytterligare med början i Västsverige till maximalt 0,1% svavel. Vidare bör miljökrav införas för arbetsmaskiner och fritidsbåtar och utsläppskraven skärpas för arbetsfordon och tunga fordon. Miljöklassindelningen av dieselbränsle bör kompletteras med ytterligare en miljöklass. I tätorter bör ett centralt riktvärde fastställas för högsta halt av flyktiga organiska ämnen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo703 yrkande2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande skärpta regler för svavelhaltm.m. att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo703 yrkande2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Avvecklingsplan för blyad bensinm.m. (mom.42)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.47 börjar med "Inledningsvis kan" och på s.48 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Inledningsvis kan -- -- -- (= utskottet) -- -- -- för närvarande. Det kan konstateras att betydligt renare bränslen än tidigare nu introduceras på marknaden och att miljöklassindelning och differentierad beskattning av brännoljor har gett en snabb och positiv miljöeffekt. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Jo630 yrkande 26 att det vore önskvärt att så snart som möjligt få bort den blyade bensinen från marknaden. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med en avvecklingsplan för blyad bensin. Utskottet utgår härvid från att utbytet av bly mot andra tillsatser i bensinen sker på ett sådant sätt att den från hälso- och miljösynpunkt önskade förbättringen säkerställs. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo630 yrkande 26 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo657, Jo668 och T219 yrkande5 i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande avvecklingsplan för blyad bensin att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo630 yrkande26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1992/93:Jo657, 1992/93:Jo668 och 1992/93:T219 yrkande5,
21. En avgasreningsanordning för eftermontering (mom.46)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.49 börjar med "När det" och slutar med "som avstyrks" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av det stora antalet utvecklingsländer torde, om inte åtgärder vidtas, förnyelsen av världens fordonspark komma att ta lång tid. Sverige har i dag kommit mycket långt när det gäller utvecklingen av t.ex. nollemissionsfordon på den inhemska marknaden. Vårt land kan därför aktivt medverka till en global miljöförbättring genom att skapa nödvändiga förutsättningar för en fortsatt utveckling av en enkel avgasreningsanordning för eftermontering på alla typer av förbränningsmotorer. Denna anordning bör sedan kunna säljas eller ges som bistånd inom ramen för gällande budget. Vad utskottet anfört med anledning av motion U656 yrkande6 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande en avgasreningsanordning för eftermontering att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U656 yrkande6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Ytterligare insatser för utveckling av el- och hybridfordon (mom.47, motiveringen)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
att den del av utskottets yttrande som på s.49 börjar med "Utskottet kan" och på s. 50 slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan -- -- -- (=utskottet) -- -- -- att medverka. Enligt utskottets mening tillkommer ansvaret för att finansiera forskning och utveckling vad gäller produktion och introduktion av el- och hybridfordon bilindustrin, som nu har inlett ett långsiktigt arbete på området. Innan ställning tas till ett eventuellt behov av statligt stöd bör resultatet av bilindustrins åtgärder avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo88 yrkande13.
23. Ett system med nollemissionsfordon (mom.48)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.50 börjar med "Som framgår" och slutar med "anses tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo624 bör ett system utarbetas för nollemissionsfordon i de centrala delarna av tätorter med mer än 45000invånare. Systemet bör bygga på den redan införda miljözonen i Göteborg. Detta system innebär förbud mot trafik i särskilt miljökänsliga områden av tätorter med sådana dieseldrivna bussar med en totalvikt över 3,5ton eller dieseldrivna tunga lastbilar som enligt bilavgasförordningen (1991:1481) tillhör en viss miljöklass. Systemet kan utvecklas stegvis genom att t.ex. gälla lätta lastbilar och slutligen även personbilar, där målet bör vara nollemissionsfordon till år2007. För att förbättra förutsättningarna för fordon som enligt detta system inte äger tillträde till tätorterna och för att förhindra s.k. trafikinfarkter i de centrala områdena, bör infartsparkeringar planeras samtidigt. Detta innebär att planeringen av parkeringsplatser, kollektivtrafik och nya fordon måste samordnas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo624 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande ett system med nollemissionsfordon att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo624 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Anslag till Östersjösamarbetet om trafik och miljö(mom.51)
Under förutsättning av bifall till reservation 14
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.50 börjar med "Utskottet har" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att åtgärder för att stärka kollektivtrafiken bör vägas mot andra åtgärder inom ramen för det samlade program som efterlyses i motion Jo86. Utskottet avstyrker således propositionen i denna del.
dels att den del av utskottets yttrande som på s.53 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande15" bort ha följande lydelse:
I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14) ansluter sig utskottet även till yrkande15 i motion Jo86. Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade under förevarande anslag bör överföras till det i motionens yrkande12 förordade anslaget för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.
dels att utskottets hemställan under51 bort ha följande lydelse:
51. beträffande anslag till Östersjösamarbetet om trafik och miljö att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande15 avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till Östersjösamarbetet om trafik och miljö,
25. Bidrag till forskning om el- och hybridfordon (mom.52)
Under förutsättning av bifall till reservation 14
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.53 börjar med "I enlighet" och slutar med "16avstyrks" bort ha följande lydelse:
I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14) ansluter sig utskottet även till yrkande16 i motion Jo86. Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade under förevarande anslag bör överföras till det i motionens yrkande12 förordade anslaget för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.
dels att utskottets hemställan under52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande bidrag till forskning om el- och hybridfordon att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande16 avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till forskning om el- och hybridfordon,
26. Ersättande av fossila bränslen/kärnkraft med skogsbränsle(mom.54)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.54 börjar med "Produkter från" och på s.55 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Produkter från -- -- -- (=utskottet) -- -- -- av koldioxid. Vårt land står i dag inför en betydande omställning av energiproduktionen. Beslutet att avveckla kärnkraften och det energipolitiska beslutet år1991 att ersätta fossila bränslen med miljömässigt mer skonsamma ställer krav på alternativ energiproduktion. Enligt utskottets mening skulle skogsnäringen härvidlag kunna ge ett betydelsefullt bidrag genom att medverka till att en ökad andel virke används som bränsle. När det gäller utnyttjandet av skogsråvara för energiändamål har Sverige unika förutsättningar att bli ett föregångsland. Vi har stora och ökande tillgångar på virke, en väl utvecklad infrastruktur samt kunskap, teknik och organisation för att vårda och skörda skogen som en förnybar råvara. Det finns således enligt utskottets mening många fördelar när det gäller att utveckla ett tredje sortiment, dvs. bränsle, i vårt skogsbruk. Ett sortiment av energived, baserat på den lågkvalitativa stamveden, skulle vara till gagn för såväl skogsbruk som skogsindustri och stimulera en god skogsskötsel och förbättrad ekonomi när det gäller avverkning. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo89 yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande ersättande av fossila bränslen/kärnkraft med skogsbränsle att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo89 yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Höjda miljökrav för små biobränslebaserade anläggningar(mom.56)
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.55 börjar med "I vårt" och på s. 56 slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
I vårt -- -- -- (=utskottet) -- -- -- i träkolsgrillar. Härtill kommer utsläppen av sot och tjära. Mot bakgrund av de hälso- och miljöproblem som den småskaliga vedeldningen i framför allt villapannor orsakar och med utgångspunkt i bl.a. Naturvårdsverkets handlingsprogram bör, vilket anförs i propositionen, ett uppdrag ges till Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt att utreda förutsättningarna för en minskning av emissionerna av kolväten vid eldning av biobränslen i villapannor, kaminer och liknande anläggningar. Flera angelägna åtgärder kan emellertid vidtas redan nu. Det gäller t.ex. att fastställa gränser för högsta tjärhalt i nya pannor, så att nyinstallationer kan göras med miljögodkända pannor eller braskaminer. Naturvårdsverket bör snarast och utan att avvakta resultatet av utredningsarbetet utarbeta preliminära råd och anvisningar om minskning av utsläppen av kolväten från små biobränslebaserade anläggningar. Utskottet ansluter sig därmed till motionerna Jo86 yrkande3 och Jo630 yrkande28. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under56 bort ha följande lydelse:
56. beträffande höjda miljökrav för små biobränslebaserade anläggningar att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo86 yrkande3 och 1992/93:Jo630 yrkande28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Anslag till åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum (mom.59)
Under förutsättning av bifall till reservation14
Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Berndt Ekholm (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.56 börjar med "Utskottet har" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning om angelägenheten av åtgärder för energieffektivisering och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Östeuropa och de baltiska staterna. Samtidigt anser emellertid utskottet att dessa åtgärder bör samordnas med övriga åtgärder inom ramen för ett samlat anslag för en miljöanpassad energiförsörjning i enlighet med motion Jo86.
dels att den del av utskottets yttrande som på s.57 börjar med "Som anförts" och slutar med "yrkande19" bort ha följande lydelse:
I enlighet med utskottets ställningstagande ovan (res.14) ansluter sig utskottet även till yrkande19 i motion Jo86. Detta innebär att de medel som regeringen föreslår anvisade under förevarande anslag bör överföras till det i motionens yrkande12 förordade anslaget för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum.
dels att utskottets hemställan under59 bort ha följande lydelse:
59. beträffande anslag till åtgärder för energieffektiviseringar i bl.a. Östeuropa och Baltikum att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo86 yrkande19 avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till åtgärder för energieffektiviseringar i bl.a. Östeuropa och Baltikum,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Jan Jennehag(v) anför:
En nationell strategi för klimatpolitiken efter år2000
När det gäller åtgärder för påverkan på klimatet är det främst utsläppen av koldioxid som måste minska. I stället föreslår regeringen nu en rad åtgärder och tillåter förhållanden som innebär höjning av utsläppsnivån. Vänsterpartiet anser att Sveriges koldioxidutsläpp skall ha minskat med 20 % från år 2000 till år 2010. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en konkret aktionsplan för hur detta mål skall uppfyllas. Riksdagen bör således bifalla motionerna Jo87 yrkande1 och Jo677 yrkandena2 och3 (Hemställan mom.5).
Koldioxidbeskattningenm.m.
Statens naturvårdsverk förordar i sitt åtgärdsprogram för energisektorn bl.a. skatt på elproduktion med 8 öre perkg koldioxid och höjning av skatten till 32 öre per kgkoldioxid för den icke energiintensiva produktionen. Vänsterpartiet motsatte sig riksdagens beslut om den nu gällande konstruktionen av energi- och koldioxidskatterna och förordade högre nivåer och ett mer enhetligt system. Vi kan dock acceptera Naturvårdsverkets förslag som en etapp på väg mot ett enhetligt system på 50-öresnivå.
Vid råjärnsframställning och pelletstillverkning i järngruvorna används i dag rent kol som reduktionsmedel. En del av de överskottsgaser som uppstår i dessa processer utnyttjas för kraftvärmeproduktion. Det totala utsläppet av koldioxid från denna verksamhet torde uppgå till ca10 % av de totala koldioxidutsläppen i Sverige. Som framhålls i propositionen har koldioxidutsläppen inom industrin minskat kraftigt de senaste 20åren, vilket främst är ett resultat av minskad oljeanvändning. Eftersom kravet är att minska koldioxidutsläppen ytterligare, måste emellertid också industrins utsläpp bli föremål för granskning och åtgärder. Som miljöministern framhåller är det från klimatsynpunkt inte något framsteg att ersätta olja med kol i industriella tillämpningar. Om man däremot ersätter kol med olja eller naturgas kan man uppnå kraftiga minskningar av koldioxidutsläppen.
I början av 1980-talet diskuterades möjligheten att använda gas från de norska fälten vid malmfältsgruvorna och vid råjärnsproduktionen i Luleå. På många håll i världen används också denna teknik. Om de högsvavliga restoljorna vid våra raffinaderier togs om hand inom landet, förgasades och renades från svavel m.m. skulle även lämplig gas för råjärnsproduktion och pelletstillverkning kunna erhållas. Dessa oljor säljs nu utomlands där de bidrar till försurning av lufthavet och de sura regn som också faller över Sverige. Denna handel bör givetvis upphöra snarast. Det framgår inte av propositionen om den ovan beskrivna användningen av kol för framställning av pellets och råjärn kommer att belastas med koldioxidskatt; metallurgisk produktion skall tydligen även framgent vara skattebefriad. Detta är inte rimligt. En skatt som stimulerar industrin att söka efter bättre metoder och etablera samarbetsprojekt med oljeindustrin för att ta till vara restoljor bör införas och infogas i ett sammanhållet system. Ett första steg om en koldioxidskatt om 5 öre per kilo vid användning av metallurgiskt kol bör införas omedelbart.
Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att riksdagen bör bifalla motion Jo87 yrkandena3 och4 (Hemställan mom.9).
Kärntekniskt samarbetem.m.
De miljöföroreningar som sprids från Murmanskregionen drabbar givetvis i första hand landets egen befolkning, men med all sannolikhet påverkas även de nordiska länderna avsevärt. Oron för utsläpp av radioaktivitet från dumpat avfall är stor i området. Vänsterpartiet anser att samarbetet i miljöfrågor när det gäller detta område måste ges hög prioritet. Kartläggningen av miljöstörningarna måste fördjupas, och kraftfulla insatser för reduktion av utsläppen måste komma till stånd med ekonomiskt stöd från andra länder och från internationella organ. En del av de 56miljoner kronor som har reserverats för regeringens disposition under anslaget G1 för samarbete med Central- och Östeuropa måste tillföras miljösamarbetet i Barentsregionen. Riksdagen bör således bifalla motion U603 yrkande2 (Hemställan mom.23).
Utsläppsramar
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr12, med anledning av motion Jo86 yrkande9 ha beslutat om tillkännagivande om förslag om utformande av ett bilateralt eller multilateralt system med utsläppsramar (Hemställan mom.29).
Östersjösamarbetets utformningm.m.
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr13, med anledning av motion Jo630 yrkande9 ha beslutat om tillkännagivande om förslag om utformningen av samarbetet för Östersjöns miljö (Hemställan mom.31).
Ett nytt anslag till åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikumm.m.
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr14, med anledning av motion Jo86 yrkande12 ha beslutat föreslå inrättande av ett nytt övergripande anslag för åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum. Utskottet borde vidare ha hemställt att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 221miljoner kronor under fjortonde huvudtiteln att finansieras i enlighet med motionsyrkandet (Hemställan mom.32).
Anslag till miljöinsatser i Östersjöregionen
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr15, tillstyrkt motion Jo86 yrkande13 att riksdagen för budgetåret 1993/94 till miljöinsatser i Östersjöregionen anvisar 105,5miljoner kronor (Hemställan mom.34).
Anslag till utredningarm.m.
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr16, har tillstyrkt motion Jo86 yrkande14 att riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till Utredningarm.m. (Hemställan mom.35).
Sveriges deltagande i det internationella arbetet på trafikområdet
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr17, med anledning av motion Jo86 yrkande8 ha beslutat om tillkännagivande om ett aktivt svenskt deltagande i det internationella arbetet med att införa ekonomiska styrmedel i trafiken (Hemställan mom.37).
Avvecklingsplan för blyad bensinm.m.
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr20, med anledning av motionerna Jo630 yrkande 26 och T219 yrkande5 ha beslutat om tillkännagivande om en avvecklingsplan för blyad bensin (Hemställan mom.42).
Miljöklassystem för bensinm.m.
Regering och riksdag bör i princip inte styra industribranscher. Bilindustrin har emellertid avgörande betydelse för många orter och för hela landets ekonomi, varför samhället vid behov måste vidta åtgärder på detta område. Vänsterpartiet föreslår att den svenska regeringen agerar på samma sätt som de franska och tyska regeringarna. Dessa regeringar har ställt krav på bilindustrin i resp. land. T.ex. skall bilarna till år2005 ha en drivmedelsförbrukning på 0,5liter per mil, och de skall inom femår vara till 100%återvinningsbara. Vänsterpartiet anser att miljökrav bör ställas även på den i vårt land kvarvarande bilindustrin. Riksdagen bör således bifalla motion Jo641 (Hemställan mom.43). Miljöanpassade drivmedel
Forskning och utveckling av nya tekniker och nya drivmedel måste stimuleras. De stöd som regeringen föreslår till sådan FoU, bl.a. av hybridfordon, är alltför blygsamma. Vänsterpartiet har föreslagit att medel från miljöavgifter skall fonderas för att användas för utveckling av miljöanpassad produktion och produkter. FoU-stöd bör också, för att bli riktigt effektivt, samordnas med förslag om förbud mot fossila drivmedel. SL:s projekt för satsning på etanoldrivna bussar, liksom andra liknande projekt, bör tillföras erforderliga medel för att kunna bedrivas som pilotprojekt. Omställningen till biobränslen kan enligt vår mening med gott resultat förenas med omställningen i jordbruks-, skogs- och energisektorerna. Kraven på dieselbränslen måste kontinuerligt skärpas. Riksdagen bör således bifalla motionerna Jo87 yrkande2 och T208 yrkande18 (Hemställan mom.44).
Tunga fordon och arbetsmaskiner
Vänsterpartiet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur utsläppen från tunga fordon och arbetsmaskiner/fordon skall minska. Riksdagen bör således bifalla motion T208 yrkande19 (Hemställan mom.45).
Anslag till Östersjösamarbetet om trafik och miljö
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr24, har tillstyrkt motion Jo86 yrkande15 att riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till Östersjösamarbetet om trafik och miljö (Hemställan mom.51).
Bidrag till forskning om el- och hybridfordon
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr25, ha tillstyrkt motion Jo86 yrkande16 att riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till forskning om el- och hybridfordon (Hemställan mom.52).
Höjda miljökrav för små biobränslebaserade anläggningar
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr27, med anledning av motionerna Jo86 yrkande3 och Jo630 yrkande28, ha beslutat om tillkännagivande om att uppdraget att utreda förutsättningarna för en minskning av emissionerna av kolväten vid eldning av biobränslen i bl.a. villapannor utvidgas till att omfatta även andra föroreningar såsom tjära och kvävedioxider (Hemställan mom.56).
Anslag till åtgärder för energieffektiviseringarm.m. i bl.a. Östeuropa
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservation nr28, ha tillstyrkt motion Jo86 yrkande19 att riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser anslag till åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa (Hemställan mom.59).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.5, 9, 23, 43, 44 och45 borde ha hemställt:
5. beträffande en nationell strategi för klimatpolitiken efter år2000
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo87 yrkande1 och 1992/93:Jo677 yrkandena 2 och3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo91 yrkande3,
9. beträffande koldioxidbeskattningen
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo87 yrkandena3 och4 och med avslag på motionerna 1992/93:Jo88 yrkandena3, 7 och20 och 1992/93:Jo90 yrkande2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo86 yrkande6,
23. beträffande kärntekniskt samarbetem.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:U603 yrkande2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1992/93:U237 och 1992/93:U243,
43. beträffande miljöklassystem för bensinm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo641 och med avslag på motion 1992/93:Jo630 yrkande25 i återstående del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
44. beträffande miljöanpassade drivmedel
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Jo87 yrkande2 och 1992/93:T208 yrkande18 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1992/93:Jo632,
45. beträffande tunga fordon och arbetsmaskiner
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:T208 yrkande9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Särskilt yttrande
Stabilisering av koldioxidutsläppen(mom.4)
CarlOlov Persson(kds) anför:
Forskningsrapporter slår larm om växthusgasernas skadliga effekt på miljön. Det kan konstateras att de alltför stora utsläppen av i och för sig nyttig koldioxid kommer att ge upphov till en global uppvärmning av jordens atmosfär, som får mycket allvarliga och delvis svåröverskådliga följder.
Om inte något påtagligt görs för att hejda koldioxidutsläppen, kommer en någorlunda gynnsam utveckling av världsekonomin att leda till en kraftig acceleration av de årliga utsläppen av växthusgaser. I dag cirkulerar ca1,5% av jordens kolförråd i atmosfären. Utan motåtgärder kommer nivån att inom mindre än 40år vara fördubblad i jämförelse med den förindustriella nivån. Eftersom uppvärmningen av världshaven medför en tidsförskjutning på två decennier, kommer klimateffekten av denna fördubbling att få fullt genomslag i mitten av nästa sekel. Ett försök att fastställa en så vetenskapligt säkerställd ståndpunkt som möjligt i denna fråga har genomförts av en expertpanel i FN:s regi (IPCC1990). Under ledning av professor Bert Bolin vid Stockholms universitet har i detta arbete engagerats närmare 500 forskare. Panelen uppskattar som centralvärde att en fördubbling av koldioxidhalten innebär en temperaturökning på 2,5 grader. Osäkerhetsintervallet anges till 1,5--4,5 grader. På längre sikt skulle detta innebära att jordens medeltemperatur höjs med 10 grader. En höjning av temperaturen med endast två grader innebär att jordens atmosfär får en medeltemperatur som människan aldrig tidigare har upplevt. En grads temperaturhöjning inträffade senast för åttatusen år sedan. För att finna en temperatur fem grader över den nuvarande får man söka sig flera tiotals miljoner år tillbaka i tiden. Det finns i dag egentligen inte någon reningsteknik som eliminerar koldioxidutsläppen. Därför måste den viktigaste insatsen för att minska jordens uppvärmning vara att minska förbränningen av fossila bränslen och därmed nettoutsläppen av koldioxid.
I propositionen hävdas att Sverige skulle ha låga specifika utsläpp av koldioxid per capita och per BNP-enhet. Detta är inte helt korrekt. Vid jämförelser med andra länder måste hänsyn tas till att Sverige har rikligare tillgång till vattenkraft än flertalet övriga industriländer. En sådan jämförelse måste även inkludera vårt lands rika tillgångar på skog som en viktig biobränsleresurs. Dessutom har Sverige i stor utsträckning satsat på kärnkraft. Sammantaget innebär dessa resurser att Sverige i relation till andra länder borde ha betydligt lägre koldioxidutsläpp per capita än något annat industriland. Jag utgår från att regeringen prövar alla möjligheter att höja ambitionsnivån i detta avseende.
Utrikesutskottets yttrande
1992/93:UU6y
Bilaga
Yttrande över regeringens proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.
Till jordbruksutskottet
Jordbruksutskottet har genom beslut den 1 april 1993 berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m. jämte följdmotioner i de delar utrikesutskottets beredningsområde berörs.
Under förutsättning av jordbruksutskottets medgivande överlämnar utrikesutskottet tillsammans med föreliggande yttrande jämväl motionerna 1992/93:U237, U243, U603 yrkande 2, U645 yrkande 3 och U656 yrkandena 8, 12 och 13.
Utskottet yttrar sig i det följande över
dels propositionen såvitt avser bilaga 1 från Miljö- och naturresursdepartementet samt bilaga 4 från Näringsdepartementet avsnittet 2. Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energieffektivisering och förnybara energislag
dels motioner som väckts med anledning av proposition 1992/93:179,
1992/93:Jo86 av Margareta Winberg m.fl. (s) yrkandena 10 och 11 1992/93:Jo91 av Holger Gustafsson m.fl. (kds) yrkande 1 1992/93:Jo92 av Kenneth Lantz (kds) yrkande 2
dels motioner som väckts med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 4,
1992/93:U237 av Hugo Bergdahl (fp) 1992/93:U243 av Birgitta Dahl (s) 1992/93:U603 av Bengt Hurtig (v) yrkande 2 1992/93:U645 av Bertil Måbrink (v) yrkande 3 1992/93:U656 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkandena 8, 12 och13.
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den ramkonvention om klimatförändringar som undertecknades under Förenta nationernas kongress om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992. I propositionen redovisas också förslag till fortsatta åtgärder inom klimatområdet. Förslagen läggs fram från fyra departement, nämligen Miljö- och naturresursdepartementet samt Kommunikations-, Jordbruks- och Näringsdepartementen.
I klimatkonventionen förpliktar sig parterna att uppnå vissa generellt formulerade mål, nämligen att minska utsläppen av växthusgaser, att öka upptagen av sådana gaser i sänkor och att underlätta ekosystemens successiva anpassning till klimatförändring. Konventionen är uppbyggd på ett processorienterat sätt med bestämmelser om kontinuerlig uppföljning i form av rapportering från parterna och granskning av nationella program och planer. Detta gör det också möjligt för parterna att gå vidare inom konventionens ram genom att ytterligare förstärka och kvantifiera sina åtaganden i ljuset av nya mätdata och vetenskapliga forskningsrön om klimatutvecklingen och sambanden mellan klimatförändring och växthusgaser.
Konventionens parter är uppdelade i två länderkategorier, utvecklade industriländer och utvecklingsländer. Staterna i det tidigare Östeuropa räknas till industriländerna, men det noteras att de befinner sig i ett övergångsskede.
De förslag som läggs fram från Miljö- och naturresursdepartementet (bil. 1 till propositionen) innebär i huvudsak följande.
Ändringarna i Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet överlämnas till riksdagen för godkännande. För budgetåret 1993/94 föreslås dels att 5 miljoner kronor anvisas för klimatrelaterad information och utbildning m.m., dels att 5 miljoner kronor anvisas för det bilaterala samarbetet om kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i Central- och Östeuropa, dels att 1,5 miljoner kronor anvisas för att utarbeta en vision för Östersjöområdet, dels att 12 miljoner kronor anvisas för fortsatt strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och Ryssland, dels att 105,5 miljoner kronor anvisas för i första hand multilaterala miljö- och kärnsäkerhetsprogram i Östersjöområdet.
Miljöministern framhåller att Sverige bör använda möjligheterna att samverka med andra länder på det sätt som klimatkonventionen öppnat möjlighet för. För svensk del är, säger han, en sådan samverkan också angelägen med tanke på att åtgärder i energisystemen i framför allt Östeuropa är nödvändiga för att minska nedfallet av försurande luftföroreningar från dessa länder.
I propositionen aviseras att en särskild utredare inom kort kommer att tillkallas för att närmare belysa möjligheterna till gemensamt genomförande och redovisa förslag om formerna för ett framtida samarbete med andra länder i klimatpolitiken.
I fråga om det nordiska samarbetet har inom Nordiska ministerrådet ett stort antal projekt beröringspunkter till klimatområdet. Miljöministern anser att det är angeläget att samordna nordiska insatser t.ex. när det gäller att bedöma framtida klimatförändringars effekter på klimatet i våra länder. Det hittillsvarande nordiska elsamarbetet inom Nordel har haft stor betydelse för vår gemensamma elförsörjning.
Miljömininistern anser att det är angeläget att studera hur vi i det framtida nordiska elsamarbetet kan ta till vara fördelar med bl.a. ett optimalt utnyttjande av de sammantagna nordiska elproduktionsresurserna, främst vattenkraften. En sådan gemensam nordisk studie har redan föreslagits inom Nordiska rådet.
De svenska insatserna inom kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbetet med de baltiska staterna och Ryssland koncentreras främst på förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i vårt närområde samt på stöd till de nationella tillsyns- och kontrollorganen i de baltiska staterna samt Ryssland, Ukraina och Kazakstan. De bilaterala kärnsäkerhetsprogrammen koordineras genom samarbete inom G-24 där Sverige medverkar. Denna koordinering avser i huvudsak projekt med anknytning till säkerhetshöjande insatser i kärnkraftverk och behandlar således inte strålskyddssamarbete i ett miljö- och hälsoperspektiv som inte är direkt kopplat till säkerhetsförhållandena i de östeuropeiska kärnkraftverken och de därmed sammanhängande riskbedömningarna av en kärnkraftsolycka.
De svenska projekten inom kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbetet administreras och samordnas av Statens kärnkraftinspektion (SKI) och Statens strålskyddsinstitut (SSI).
Förutom medverkan i direkt kärnsäkerhetsrelaterade projekt har SSI även inlett samarbete med de baltiska staterna och Ryssland kring bl.a. omhändertagande och deponering av förbrukade strålkällor och radioaktivt avfall från industrier och sjukhus.
Inom ramen för Östersjörådets arbete med bl.a. kärnsäkerhets- och strålskyddsfrågor har behovet av samarbete kring Sillamäedammen och omhändertagande och slutförvaring av vissa strålkällor understrukits.
I Näringsdepartementets bilaga (bil. 4 till propositionen) framhålls beträffande energipolitiken och klimatkonventionen att de verkningar som utsläpp av klimatpåverkande gaser befaras ge upphov till är oberoende av var utsläppen äger rum. Kostnaderna för att begränsa utsläppen är dock mycket varierande och i hög grad beroende av var begränsningarna genomförs.
De klimatpolitiska åtgärderna på energiområdet måste utgå från högt ställda krav på kostnadseffektivitet. Rangordningen mellan åtgärderna bör därför bestämmas av deras effekt för att minska klimatpåverkan i förhållande till kostnaden.
Koldioxidutsläppen i det svenska energisystemet har halverats under de senaste tjugo åren som en följd av långtgående energieffektivisering och en övergång från fossila bränslen till andra energikällor.
Kostnaderna för ytterligare utsläppsbegränsningar i Sverige är höga jämfört med kostnaderna i bl.a. de östeuropeiska länderna, vilka kännetecknas av avsevärt lägre energieffektivitet och större andel fossila bränslen i energibalansen. De svenska klimatpolitiska insatserna inom energiområdet skall därför koncentreras till två områden: i Sverige forskning, utveckling och demonstration av energieffektiv teknik och teknik för att utnyttja förnybara energikällor, samt i Baltikum, Polen och övriga Östeuropa energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor.
Enligt en i propositionen redovisad rapport från Förenta nationernas ekonomiska kommissions för Europa (ECE) kommitté för energifrågor om energiförsörjningsläget och möjligheter till energihushållning inom Väst- och Östeuropa minskade energiåtgången per BNP-enhet med drygt 20 % i marknadsekonomierna i väst under perioden 1973--1988, medan den ökade under samma period med ca 10 % i Östeuropa och dåvarande Sovjetunionen. Den specifika energiförbrukningen i Östeuropa är i dag dubbelt så hög som i Västeuropa och i OSS-länderna tre gånger högre. Detta beror bl.a. på att den tunga industrin svarar för en mycket stor del av industriproduktionen i dessa länder. Dessutom är energisystemen ineffektiva och dåligt underhållna och drivna.
I propositionen föreslås att ett program utformas med syfte att bidra till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa. Även insatser i utvecklingsländerna skall kunna finansieras inom ramen för programmet. Insatserna skall pågå under en längre tid. För budgetåret 1993/94 anvisas 95 miljoner kronor under ett nytt anslag benämnt Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum. Ansvar för hantering av stödet föreslås i propositionen ges NUTEK.
I Kommunikationsdepartementets bilaga (bil. 2 till propositionen) föreslås att 15 miljoner kronor skall avsättas för svenska stödinsatser i Östersjöländerna som förbereds inom ramen för det pågående samarbetet om trafik och miljö i Östersjöregionen.
Miljö- och kärnsäkerhetsåtgärder i Baltikum, Ryssland och Östeuropa m.m.
Motionerna
I motion U237 (fp) erinras om den risk för hela Nordkalotten som kärnkraftverket på Kolahalvön utgör genom dumpningar bl.a. av kärnavfall.
Sverige bör tillsammans med övriga nordiska länder, framför allt Norge och Finland, initiera ett utökat samarbete inom kärnsäkerhetsområdet för att på lång sikt bistå Ryssland med att skapa en hållbar och miljövänlig energiproduktion. Vidare bör, anser motionären, möjligheterna till framtida energiöverföring från de nordiska länderna till Ryssland och Kolahalvön utredas.
I motion U243 (s) föreslås en rad åtgärder för att öka kärnsäkerheten och skydda miljön på Kolahalvön och kring Östersjön. Motionären redovisar de uttalanden och program som tagits bl.a. vid ESK-mötet i Helsingfors 1992, vid Nordiska rådets session i november 1992 och det pågående arbetet inom IAEA med att utarbeta en global konvention om atomsäkerhet coh avfallshantering. Motionären anför att det är mycket angeläget att redan nu, parallellt med insatser för att omedelbart minska riskerna i de anläggningar som är i bruk, undersöka olika möjligheter att bygga upp nya energisystem, inkl. ersättningsanläggningar till dem, som i dag utgör ett stort hot mot hälsa och miljö. Självfallet kräver en sådan insats ekonomiskt och tekniskt stöd utifrån.
Särskilt viktigt är det att ta fram förslag till anläggningar som kan ersätta dem som man nu tvingas hålla i drift trots stora risker.
I motionen föreslås även att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om fortsatta nordiska ansträngningar för att få till stånd bindande internationella avtal och strikt kontroll av all kärnteknisk verksamhet, såväl civil som militär.
Motionären redogör ingående för behandlingen inom Nordiska rådets miljöutskott av ett inom Nordiska rådet väckt medlemsförslag med i allt väsentligt likartat syfte som det här aktuella.
Enligt motion U656 (nyd) yrkande 8 bör en parlamentarisk observationsgrupp tillsättas för att öka kontrollen av de svenska miljöinvesteringarna i Östersjöområdet.
I motion U603 (v) yrkande 2 föreslås åtgärder för att stärka miljösamarbetet i Barentsregionen.
I motion Jo86 (s) uttalas oro för att de 500 miljoner kronor som riksdagen våren 1992 anslog till satsningar i Östeuropa plottras bort på en rad olika anslag. Motionärerna anser att den nuvarande spridningen av de anslagna medlen på en rad åtgärder medför att de totalt sett får mindre effekt. Vidare hävdar de att av den totala ramen om 500 miljoner kronor har regeringen endast redovisat hur 338 miljoner kronor har använts. Riksdagen bör därför kräva att regeringen lämnar en total redovisning för hur de anslagna medlen har använts (yrkande 10).
Enligt motionen (yrkande 11) behövs det en betydligt mera sammanhållen strategi om den svenska insatsen i Östeuropa skall få någon mätbar effekt. I motionen anförs bl.a. följande. Det långsiktiga miljö- och energisamarbetet måste i början utformas som ett stöd. Men snarast bör det kommersiella inslaget öka, och genom att kombinera stödet med svenska arbetsmarknadspolitiska behov bör det vara möjligt att få ut mer än stödinsaterna. En del av insatserna kan omvandlas till svenska industrisatsningar och därigenom skapa sysselsättning.
Bakgrund
Riksdagen anslog våren 1990 en miljard kronor för insatser i Central- och Östeuropa för treårsperioden 1990/91--1992/93 (prop. 1989/90:100 bil. 4, bet. UU15, rskr. 223).
Våren 1992 beslöt riksdagen om inrättande av ett nytt anslag gällande Samarbete med Central- och Östeuropa och anvisade ett reservationsanslag för budgetåret 1992/93 på 994 500 000 kr. Vidare lämnade riksdagen regeringen ett bemyndigande att under budgetåret 1992/93 få göra utfästelser intill ett belopp på högst 2,9 miljarder kronor (prop. 1991/92:100 bil. 4, bet. 1991/92:UU16, rskr. 210).
I kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150) angavs att ett belopp om 500 miljoner kronor per år skulle användas till energieffektivisering, förnybara energikällor och vissa miljöåtgärder inom Östersjöområdet. Detta resursutrymme, som skapades i anslutning till omläggningen av energibeskattningen, är ett viktigt inslag i Sveriges klimatstrategi.
Hösten 1992 beslöt riksdagen på förslag i proposition 1992/93:99 om bidrag till uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i de baltiska staterna och om ett åtgärdsprogram för Östersjöområdet. Förslagen syftade till att göra det möjligt att påbörja nödvändiga miljöinsatser. Riksdagens beslut innebar att anslaget Bidrag till miljöarbete förstärktes med sammanlagt 186,9 miljoner kronor, varav 43,1 miljoner kronor anvisades för multilaterala insatser inom miljö- och kärnsäkerhetsarbetet i Östersjöregionen (prop. 1992/93:99, bet. Jo11, rskr. 243).
Huvudansvaret för fördelningen av det svenska biståndet till östländerna, däribland Baltikum, har Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete, BITS. SIDA ger stöd till enskilda organisationers samarbete med länderna i Baltikum.
Frågor om projektet som rör forskning, högre utbildning, kultur och expertutbyte med dessa länder administreras av Svenska institutet.
Utskottet
I propositionen anges att en utgångspunkt för såväl det internationella som det svenska klimatarbetet har varit att begränsa klimatförändringarna till den nivå som naturen tål. Vissa nivåer för minskningen av de globala utsläppen av koldioxid inom en 50-årsperiod uppställs. Dessa nivåer bör, anförs det i propositionen, läggas till grund för den svenska klimatpolitiken. Vidare skall klimatpolitiken utformas på ett kostnadseffektivt sätt. Utgångspunkten för svensk del i det fortsatta arbetet med att begränsa globala klimatförändringar är enligt propositionen energiöverenskommelsen från år 1991 samt klimatkonventionens åtaganden.
Sammanfattningsvis bör svenska åtgärdsprogram utformas så att de i samklang med insatser i övriga industriländer inkl. länderna i Östeuropa bidrar till en kostnadseffektiv global strategi för att minska klimatpåverkan.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att stödåtgärder i Sveriges närområde, i första hand Baltikum och Östeuropa, ges hög prioritet.
Förslag som syftar till att komma till rätta med miljöproblem i Baltikum, S:t Petersburgsområdet och i Barentsregionen läggs fram i de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna U237 (s), U243 (s) och U603 (v) yrkande 2.
Med anledning av de synpunkter och förslag som motionärerna för fram vill utskottet anföra följande.
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:179 omfattande insatser i syfte att förbättra miljön i första hand i Sveriges närområde. Sammanfattningsvis innebär förslagen att 12 miljoner kronor anvisas för fortsatt samarbete inom de strålskyddsprojekt som inletts med de baltiska staterna och Ryssland och som inte direkt är kopplade till reaktorssäkerhetsfrågor. För insatser på kärnsäkerhetsområdet -- framför allt för förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i Central- och Östeuropa -- föreslås att 105,5 miljoner kronor skall avsättas. Dessa medel kompletterar enligt propositionen de satsningar på bilateralt kärnsäkerhetsarbete som väntas ske med stöd av medel från Utrikesdepartementets huvudtitel. Vidare föreslås att 3,5 miljoner kronor skall anvisas för vissa utredningar bl.a. för utarbetande av en vision för Östersjöområdet.
För energieffektiviseringsåtgärder och för ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa föreslås att 95 miljoner anvisas från Näringsdepartementets huvudtitel. Dessa medel bör användas till projekt för effektivisering i elproduktionsanläggningar, fjärrvärmeverk, distributionssystem och naturgassystem. Till en del bör insatserna även kunna avse konvertering av fossileldade värmepannor till biobränsleeldade, om sådana åtgärder har ett högre miljövärde än en effektivisering.
I detta sammanhang kan nämnas att Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) för närvarande bedriver energiprojekt i de baltiska länderna med samma inriktning som de som förordas i propositionen. Världsbanken som har en sammanhållande roll i arbetet med att ta fram en regional energistrategi för de baltiska länderna förbereder liknande projekt. I propositionen framhålls att det är viktigt att de svenska insatserna koordineras med verksamheten inom de internationella institutionerna.
I EBRD har nyligen beslut fattats om upprättande av en multilateral fond i syfte att åtgärda omedelbara behov av insatser för förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i Central- och Östeuropa.
Inom Nordiska rådet har -- som redovisas i motion U243 -- förslag om kärnsäkerhet i nordområdena behandlats vid flera sammanträden i miljöutskottet. Vid Nordiska rådets session i mars 1993 uttalade miljöutskottet bl.a. följande.
Miljöutskottet konstaterar att det pågår en omfattande aktivitet för att öka kärnkraftssäkerheten i de nordliga områdena och det tidigare Sovjetunionen. Verksamhet pågår nu i många fora och den eftersträvade koordineringen av västländernas biståndsinsatser inom ramen för G-24 skulle avsevärt förbättra möjligheterna att harmonisera verksamheten.
Med hänsyn till detta anser miljöutskottet att det inte i första hand är nödvändigt att utarbeta ett nytt internationellt bindande handlingsprogram, utan anbefaller att man fortsätter verksamheten på basen av det samarbete som redan etablerats. Miljöutskottet vill särskilt framhålla att det är av yttersta vikt att dessa frågor ges en hög prioritering inom det nordiska och internationella samarbetet.
Miljöutskottet har fått en ingående redovisning av hur arbetet fortgår med att kartlägga dumpat radioaktivt material i Ishavet och lagringen av detta farliga material i ankrade fartyg. Utskottet vill understryka vikten av att det etablerade samarbetet mellan Norge och Ryssland i dessa frågor genomförs med kraft.
Miljöutskottets betänkande antogs sedermera av Nordiska rådet.
Med anledning av förslaget i motion U243 om bindande internationella avtal rörande all kärnteknisk verksamhet vill utskottet erinra om att de nordiska länderna vid flera tillfällen väckt förslag i bl.a. IAEA om att bindande internationella avtal skall ingås om kärnsäkerhet och avfallshantering vid såväl civil som militär verksamhet. Förslagen har hittills stött på motstånd från bl.a. kärnvapenstaterna. Vid en internationell konferens om atomsäkerhet hösten 1991 lade Sverige tillsammans med Finland och Norge fram förslag om att IAEA skall utarbeta en global konvention om atomsäkerhet och avfallshantering. En arbetsgrupp inom IAEA håller för närvarande på att utarbeta förslag till en sådan konvention. Arbetsgruppens konklusioner skall redovisas i sin helhet under 1993.
Nordiska rådets miljöutskott uttalade med anledning av det ovan nämnda medlemsförslaget att det enligt utskottets uppfattning är mycket viktigt att de nordiska länderna fortsätter att driva denna fråga.
Som utskottet redovisat i det föregående satsar Sverige avsevärda resurser på miljöinsatser inkl. kärnsäkerhet och strålskyddssamarbete i Baltikum och Östeuropa. Riksdagen beslöt hösten 1992 att för innevarande budgetår anvisa 108 miljoner kronor avsedda för uppbyggnad av ett eller flera reningsverk i Baltikum samt 43 miljoner kronor för kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och Ryssland (prop. 1992/93:99, bet. JoU11, rskr. 243).
Förslagen i proposition 1992/93:179 innebär att totalt 234 miljoner kronor skall avsättas för insatser i Central- och Östeuropa under budgetåret 1993/94.
Härtill kommer de insatser på miljöområdet som sker inom ramen för stödet för samarbete med länder i Central- och Östeuropa genom Utrikesdepartementets huvudtitel. För innevarande budgetår beräknas dessa medel uppgå till drygt 75 miljoner kronor.
I sitt betänkande 1992/93:UU16 framhöll utskottet att det är angeläget att regeringen såväl bilateralt som multilateralt fortsätter ansträngningarna att förbättra den svårt belastade miljön i Östeuropa och i synnerhet i Östersjöområdet. Enligt utskottets mening kommer värnandet om miljön i Sveriges närområde att växa till att bli en av huvuduppgifterna för vårt internationella samarbete under avsevärd tid framöver.
Enligt utskottets mening har motionärerna aktualiserat mycket viktiga frågor. Miljösituationen i Sveriges närområde är ägnad att inge oro. De kärnkraftverk som finns i Baltikum och Ryssland är behäftade med svagheter som måste åtgärdas omedelbart. Alternativ till dessa miljöfarliga anläggningar behöver också tas fram. I Barents hav har atomavfall dumpats. På Kolahalvön och i Arkhangelsk är atomdrivna skepp stationerade. Energisystemen i de baltiska staterna och Ryssland kännetecknas av stort slöseri och brister i alla led från utvinning och produktion till användning. Det är angeläget att åtgärder snarast vidtas för att åstadkomma effektivare användning av energi och ökat utnyttjande av förnybara energislag. Ett nytt mindre miljöfarligt och mer effektivt energisystem behövs. Som utskottet påpekade i sitt betänkande 1992/93:UU16 har värdefulla erfarenheter av miljövårdssamarbete redan vunnits genom insatser som gjorts eller pågår i de baltiska staterna och Polen. Det är naturligt att dessa erfarenheter utnyttjas i det fortsatta arbetet och att berörda myndigheter nära samarbetar för att tillgängliga kunskaper och erfarenheter utnyttjas på ett effektivast möjliga sätt. Utskottet förutsätter vidare att regeringen fortsatt prioriterar arbetet med att tillsammans med övriga nordiska länder medverka till att bindande internationella avtal om den kärntekniska verksamheten kommer till stånd.
Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna U237 (fp), U243 (s) och U603 (v) yrkande 2 kan besvaras.
Förslag som syftar till att samordna arbetsmarknadspolitiska åtgärder med miljöåtgärder i Baltikum förs fram i motionerna Jo86 (s) yrkande 11 och U656 (nyd) yrkandena 12 och 13. I propositionen framhålls att åtgärderna för att bygga upp ett miljöanpassat energisystem i Baltikum kommer att ha direkta tillväxtfrämjande effekter i mottagarländerna. Svenska insatser kan också bidra till att öppna nya och på sikt expansiva marknader för den teknik och det kunnande som har utvecklats i svensk industri som en följd av den pågående omställningen av det svenska energisystemet. Svenska företag bl.a. inom tillverkningsindustrin bör enligt propositionen ha mycket goda förutsättningar att spela en aktiv roll, varför insatserna bör kunna verka stimulerande för export av svenskt kunnande och svenska produkter.
Utskottet har också i sitt betänkande 1992/93:UU16 gjort bedömningen att de satsningar som bl.a. Swedecorp gör inom ramen för det nordiska samarbetet har förutsättningar att också positivt påverka sysselsättningsläget i Sverige. I det nämnda betänkandet har utskottet även behandlat förslag om att arbetslösa svenskar skall kunna erbjudas beredskapsarbete eller liknande i Baltikum och Polen. Utskottet framhöll att det för närvarande pågår en tvåårig försöksverksamhet med beredskapsarbete vid Länsarbetsnämnden i Malmöhus län. Vidare redovisade utskottet att regeringen undersöker möjligheterna att ytterligare komplettera biståndsinsatser med olika arbetsmarknadspolitiska insatser.
I betänkandet underströk utskottet att det är positivt om svenska biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen i Sverige. Detta är dock inte biståndets syfte. Olika arbetsmarknadspolitiska insatser kan emellertid, anförde utskottet, ofta med fördel komplettera biståndssamarbetet.
Utskottet vidhåller denna synpunkt.
Med det anförda anser utskottet att motionerna Jo86 (s) yrkande 11 och U656 (nyd) yrkandena 12 och 13 kan besvaras.
Enligt motion Jo86 (s) yrkande 10 bör regeringen lämna en redovisning av hur åtgärder för en miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum fortskrider samt hur de medel som anslagits för Östeuropasamarbetet har använts. Ett likartat syfte har förslaget i motion U656 (nyd) yrkande 8 om att en parlamentarisk observationsgrupp skall tillsättas för att öka kontrollen av miljöinvesteringarna i Östersjöområdet.
Av redogörelsen i det föregående framgår att medel till Östeuropasamarbetet på miljöområdet kommer att anvisas från flera huvudtitlar -- Utrikesdepartementets, Miljö- och naturresursdepartementets, Kommunikations- och Näringsdepartementens. Ansvaret för genomförande av insatserna på olika områden åvilar en rad myndigheter -- främst BITS, SIDA, Swedecorp, Statens kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut, NUTEK och Svenska institutet.
Utskottet är medvetet om att Östeuropasamarbetet på miljöområdet i vid mening endast pågått under några år. Utskottet kan dock instämma i motionärernas synpunkt att det för närvarande är svårt att få en samlad bild av hur arbetet fortskrider. Det är därför enligt utskottets mening angeläget -- inte minst med hänsyn till de stora resurser som satsas -- att en samlad redovisning av de totala statliga satsningarna inom miljösamarbetet med Östeuropa lämnas till riksdagen. Utskottet utgår från att så kommer att ske.
Med det anförda anser utskottet att motionerna Jo86 (s) yrkande 10 och U656 (nyd) yrkande 8 kan besvaras.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslagen i propositionen i de delar som berör utrikesutskottets ansvarsområde.
Skogsbruk
Motionerna
Motion U645 (v) tar upp avverkningen av skogarna i Kambodja. Motionärerna åberopar en studie från UNDP enligt vilken skogsförstöringen redan hotar produktiviteten inom jordbruket och fisket. Kambodjas bästa skogar kan enligt motionen vara försvunna inom fem år. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande om behovet av åtgärder för att stoppa skogsskövlingen i Kambodja (yrkande 3).
I motion Jo91 (kds) erinras om att i-länderna i klimatkonventionen har åtagit sig att överföra ekonomiska och teknologiska resurser till u-länderna. Om inte i-länderna lever upp till sina åtaganden kan det enligt motionen få mycket allvarliga följder. Motionärerna vill därför att riksdagen skall göra ett uttalande om behovet av att i biståndspolitiken i ökad utsträckning beakta nödvändigheten av att främja teknikutveckling, skogsplantering m.fl. åtgärder i u-länder för att motverka växthuseffekten (yrkande 1).
Enligt motion Jo92 (kds) yrkande 2 bör Sverige intensifiera det internationella arbetet för alternativ energiproduktion. Mindre förbränning av fossila bränslen och att skövlade skogar i u-länderna återbeskogas är oerhört viktigt, anser motionären.
Utskottet
Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet anföra följande.
Vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992 antogs tre grundläggande texter, nämligen Riodeklarationen om miljö och utveckling, Agenda 21 samt Skogsprinciperna. I det sistnämnda dokumentet ges grundläggande riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar. Skogens alla funktioner skall skyddas. Finansiella resurser och kunskaper skall ställas till förfogande för u-länder med stora skogstillgångar för att de skall kunna hindra skövling och övergå till ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Handelspolitiska åtgärder på skogsområdet måste vara förenliga med internationella avtal.
I detta sammanhang vill utskottet peka på att SIDA inom ramen för särskilda miljöinsatser stöder projekt som gäller föryngring av skog, byskogmetodik och global skogsinventering. SIDA stöder också ett projekt som initierats av Världsbanken, UNDP, FAO och WRI -- Tropical Forestry Action Plan. Ett huvudmål för detta projekt var inledningsvis att minska avskogningen. Ett annat viktigt mål är ett uthålligt utnyttjande av skogsresurser.
Utskottet vill understryka att insatser för att hindra skövling och underlätta övergång till ett långsiktigt hållbart skogsbruk bör vara en viktig del av svensk biståndspolitik. Enligt utskottets mening bör i detta sammanhang även uppmärksammas de problem på skogsområdet som finns i Östeuropa.
Med det anförda anser utskottet att motionerna U645 (v) yrkande 3, Jo91 (kds) yrkande 1 och Jo92 yrkande 2 kan besvaras.
Stockholm den 22 april 1993
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Mats Hellström (s), Maj Britt Theorin (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Peeter Luksep (m), Ingbritt Irhammar (c) och Eivor Husing (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Mats Hellström, Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson, Berndt Ekholm och Eivor Husing (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 94 börjar med "Utskottet är medvetet om" och slutar med "kan besvaras." bort ha följande lydelse:
Som framgår härav är mängden ansvariga företrädare för staten ansenlig. Detta bidrar enligt utskottets mening under nuvarande förhållanden till att skapa osäkerhet och bristande effektivitet, särskilt som oklara ansvarsförhållanden råder. Som framhålls i motion Jo86 (s) förstärks problemen på grund av bristande överblick och avsaknaden av en effektiv samordning. Detta är mycket olyckligt, eftersom ett sammanhållet program, i enlighet med motionen, är angeläget för en framgångsrik Östeuropapolitik.
Inom ramen för detta skall en miljöanpassad energiförsörjning och andra miljöåtgärder utvecklas och genomföras.
Liksom motionärerna ser utskottet med oro på att de medel, som anslogs av riksdagen till Östeuropasatsningen våren 1992, plottras bort på en rad olika anslag. Utväxlingen av anslagna medel blir sämre. En mer sammanhållen strategi för den svenska insatsen i Östeuropa och Baltikum är en nödvändig förutsättning för effektivitet. Denna måste bygga på internationell samverkan.
Inom ramen för en sådan strategi måste alternativ till nuvarande miljöfarliga energianläggningar tas fram, ett nytt miljöanpassat energisystem utvecklas och omfattande energieffektiviseringsåtgärder sättas in. Vi utgår ifrån att även om en mer sammanhållen och koncentrerad svensk insats blir mer kostnadseffektiv än regeringens, så måste insatserna framöver byggas ut och ytterligare medel anvisas.
Enligt utskottet motiverar de anförda skälen, precis som föreslås i motion Jo86 (s) yrkande 10, att regeringen snarast redovisar hur åtgärderna för en miljöanpassad energiförsörjning fortskrider samt redovisar hur de anslagna medlen till östeuropasamarbetet använts.
Dessa frågor berörs delvis med samma inriktning i motion U656 (nyd), men utskottet anser att frågan om en parlamentarisk observationsgrupp för närvarande inte är motiverad.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen hos regeringen begär en samlad redovisning av stödet till Östeuropa i enlighet med motion Jo86 (s) yrkande 10. Med detta anser utskottet att motion U656 (nyd) yrkande 8 kan anses besvarad.