Åtgärder för bättre kreditmöjligheter för företag
Betänkande 2008/09:FiU17
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 november 2008
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Företag ska få bättre kreditmöjligheter (FiU17)
Regeringen får möjlighet att: Överlåta statens aktier i Venantius till Svensk Exportkredit. Ge Svensk Exportkredit ett kapitaltillskott på högst 3 miljarder kronor. Ge Almi Företagspartner ett kapitaltillskott på högst 2 miljarder kronor. Beslutet syftar till att få en bättre fungerande kreditförsörjning för företag och är ett led i arbetet med att hantera effekterna av den globala finanskrisen.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 3
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi företagspartner ABProposition 2008/09:73
Motioner från ledamöterna
- Motion 2008/09:Fi4 av Ulla Andersson m.fl. (V) Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi företagspartner AB
- Motion 2008/09:Fi5 av Tomas Eneroth m.fl. (S) Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi företagspartner AB
- Motion 2008/09:Fi6 av Mikaela Valtersson m.fl. (MP) Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi företagspartner AB
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2008-11-13
Justering: 2008-11-18
Trycklov till Gotab och webb: 2008-11-19
Trycklov: 2008-11-19
Justering: 2008-11-18
Trycklov till Gotab och webb: 2008-11-19
Trycklov: 2008-11-19
Reservationer: 7
Betänkande 2008/09:FiU17
Betänkande 2008/09:FiU17
Alla beredningar i utskottet
2008-11-13
Företag ska få bättre kreditmöjligheter (FiU17)
Regeringen får möjlighet att:
- Överlåta statens aktier i Venantius till Svensk Exportkredit.
- Ge Svensk Exportkredit ett kapitaltillskott på högst 3 miljarder kronor.
- Ge Almi Företagspartner ett kapitaltillskott på högst 2 miljarder kronor.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2008-11-19
Debatt om förslag 2008/09:FiU17
Webb-tv: Åtgärder för bättre kreditmöjligheter för företag
Dokument från debatten
- 2008-11-19Protokoll 2008/09:31
Protokoll från debatten
Anf. 96 Emma Henriksson (Kd)
Herr talman! Nu kommer vi här i kammaren att gå över till att debattera något som är lite mindre i sitt omfång. Vi har precis haft en många timmar lång debatt om hela budgeten. Det ärende vi nu ska debattera handlar om det tredje extra tillägget som vi har behandlat här i kammaren under hösten för att komma till rätta med de problem som har sköljt in över Sverige på grund av den internationella finanskrisen.
Propositionen syftar till att få i gång den kreditförsörjning för företag som behövs för att hjulen i Sverige ska rulla. Konkret innehåller förslaget överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit och en förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB.
Förutom dessa konkreta förslag innehåller betänkandet också tre följdmotioner.
Innan jag överlämnar ärendet till debatt vill jag också understryka vikten av att vi har kunnat samarbeta över parti- och blockgränserna för att behandla detta ärende. Jag vill också rikta ett stort tack för det idoga arbete som har genomförts på Regeringskansliet, finansutskottets kansli och näringsutskottets kansli.
Anf. 97 Hans Hoff (S)
Herr talman! Den globala finanskrisen påverkar företagens möjligheter att få tillgång till bankkrediter. Möjligheterna att finansiera affärer med medelfristiga eller längre betalningstider har minskat väsentligt liksom utbudet av kortfristiga krediter.
De negativa effekterna som följer av dessa brister i marknadens funktionssätt drabbar näringslivet generellt men riskerar att få särskilt negativa effekter för företag som är mer exponerade för affärsrisker eller som kan anses vara mer sårbara under rådande marknadsförhållanden.
Bristande tillgång till krediter gör situationen särskilt besvärande för nya företag liksom för små och medelstora företag. Problemet är också tydligt kännbart i samband med exportaffärer, eftersom exportkrediter betraktas som mer riskabla än inhemska krediter.
Vi stöder därför regeringens förslag om att förbättra företagens möjligheter att finansiera sin verksamhet genom ett kapitaltillskott till Almi och Svensk Exportkredit. Regeringens förslag ligger i linje med de förslag vi socialdemokrater tidigare har presenterat.
Men dessa åtgärder är långt ifrån tillräckliga för att möta den situation som landets småföretagare befinner sig i. Vi socialdemokrater vill att riksdagen här i dag ska besluta om att ge regeringen i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med ett småföretagarpaket. Detta småföretagarpaket vill vi ska innehålla en särskild satsning på företag i de branscher som hittills drabbats hårdast av jobbkrisen. Det kan till exempel handla om insatser för underleverantörer till fordonsindustrin.
Det behövs också satsningar på bristyrkesutbildning och matchning, satsningar på att sänka arbetsgivaravgifterna för små företag, satsningar på stöd till exportrådgivning och satsningar på investeringar i de mindre företagens forskning och utveckling.
Herr talman! Det är inte bara vi socialdemokrater som ser och förstår att regeringen nu måste vidta åtgärder för att stärka det svenska näringslivet. I förra veckan presenterades Swedbanks och Företagarnas småföretagarbarometer. Den visade att pessimismen bland landets småföretagare nu har ökat påtagligt.
Många småföretagare tror nu att krisen om ett år kommer att vara värre än krisen i början av 1990-talet. Vd för Företagarna, Anna-Stina Nordmark Nilsson, sade till TT att utvecklingen har gått snabbare än någon kunnat ana. Hon talade om risken för ett blodbad på företag liknande den stora nedgången 1991-1992, när 60 000 småföretag gick i konkurs. Vd:n konstaterar vidare att det vore bra om man kunde undvika ett nytt blodbad och efterfrågar åtgärder från regeringen. Även Svenskt Näringsliv kräver nu att regeringen vidtar åtgärder i det konjunkturläge företagen befinner sig i.
Herr talman! Varje dag regeringen inte reagerar genom att vidta åtgärder är en förlorad dag för jobb och tillväxt i vårt land. Jag yrkar bifall till vår reservation som innebär att riksdagen i dag ger regeringen i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med satsningar på småföretagen i ett samlat småföretagarpaket.
Anf. 98 Ulla Andersson (V)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 4 och 5 av Vänsterpartiet.
Först vill jag ta upp två övergripande saker. Den ena handlar om den överenskommelse som finns mellan partierna i riksdagen att vid extraordinära händelser när det krävs förkortad propositionstid ska samtliga partier kontaktas för en överenskommelse. Det har inte skett i det här fallet, och det har inte skett i det tidigare fallet. Jag skulle vilja skicka med till regeringen att de bör följa denna överenskommelse i framtiden. Vi i Vänsterpartiet förstår att det måste gå snabbt, men vi vill också att överenskommelsen ska respekteras.
Det var det ena. Det andra, som handlar om lite övergripande frågor, rör riksdagens arbete. Finansutskottets kansli är ett mycket kompetent och engagerat kansli. De är ett mycket bra stöd för oss i finansutskottet. Jag har suttit i riksdagen i två år och har stor förståelse för att man måste hålla i pengar till tjänstemän i regeringens och riksdagens administration.
Men jag tycker också att riksdagens arbete måste respekteras. Därför skulle jag gärna se en utökning av antalet tjänstemän till riksdagens förfogande och då särskilt i finansutskottets kansli med tanke på allt som händer och för att det ska kunna vara demokratiskt säkrat.
Det var två övergripande frågor. Vänsterpartiet står självklart bakom propositionen som ska underlätta för företag att få fungerande kreditförsörjning i exportsektorn. Det är självklart för oss. Det som ändå är förvånande är att regeringen väljer att lägga fram ett rätt smalt paket, precis som Hans Hoff tidigare var inne på.
Jag tänker lyfta upp några av Vänsterpartiets kompletterande förslag som rör kreditförsörjning för företag. Det handlar om att vi gärna ser ett ökat stöd till kreditgarantiföreningar. De har lokal och regional förankring, och de är också ett bra stöd för nystartade företag som annars har svårt att få tag i kapital.
Vi vill också se en permanent ökning av stödet för exportfrämjande. Vi behöver söka nya exportländer och där också öka etableringen av handelskontor. Det behövs också en regional rådgivning om exportstöd. Tyvärr har regeringen halverat exportstödet under den här mandatperioden. Det är en förkastlig politik.
Vänsterpartiet vill också ha en miljöteknikfond. Det behövs kapitalförsörjning på området. Det är många företag som inte har möjligheter att utveckla sina produkter. Här kan ett tillskott genom miljöteknikfonden vara ett bra sätt att försäkra verksamheten om utveckling och fler jobb.
Vi hade nyligen att behandla en ganska stor proposition om ett garantiprogram för banksektorn. Det var ett sätt att underlätta för bankernas upplåning. Det hade som syfte att komma företag och bankkunder i övrigt till godo.
Regeringen måste noggrant följa utvecklingen och verkligen tillse att det kommer bankkunderna till godo. Vi vill också att uppföljningen ska ha ett regionalt perspektiv. Redan innan finanskrisen hade företag på landsbygden svårare att få tillgång till krediter.
Vi vill också att Finansinspektionen ska få möjlighet att förelägga vite om man inte tillgodoser de krav som regeringen har ställt, nämligen att bankkunderna ska få tillgång till lägre räntor. I dag har inte Finansinspektionen den möjligheten utan får gå via Konkurrensverket. Det tycker vi är fel, och det tyckte också Finansinspektionen behövde ändras när de besökte finansutskottet. Dessutom upplever en tredjedel av företagen redan att det är svårt att få nya säkerheter. Det har blivit dyrare att låna, och de har svårt att få krediter.
Ytterligare en aspekt att ta upp i det sammanhanget är den ensidiga rätten för bankerna att säga upp lån. Under den förra bankkrisen hamnade många företag helt oförskyllt i det läget trots att de skötte sina betalningar och hade säkerheter som banken en gång i tiden hade godkänt. Helt plötsligt stod de där med ett uppsagt banklån, och företaget gick i konkurs.
Den här möjligheten har bankerna än i dag. Det är ett tvåpartsavtal där den ena parten är mycket starkare och har rättigheter som den andra inte har. Det är hög tid att regeringen ser över banklagstiftningen och tittar på vad man ska kunna göra. Man ska kanske kunna kräva skadestånd av bankerna om de bryter ett ingånget avtal.
Ett annat förslag som Vänsterpartiet har lagt fram i motionen handlar om en statlig ägarstruktur i banksektorn. Vi känner alla till att vinstmarginalerna i banksektorn är klart högre än i tillverkningsindustrin och handeln. En av orsakerna till den kris vi har i dag är de avkastningskrav man har på 15-20 procent.
Det är värt att tänka på när man har haft en tillväxt i övrigt på 3 procent och en inflation på 2 procent. Det säger sig självt att det inte är hållbart. Det är också en girighet inbyggd i systemet.
Det handlar inte om, som finansminister Anders Borg sade tidigare i dag, enskilda personers girighet. Enskilda personers girighet sätter inte hela samhällsekonomin i fara, utan det blir stora problem när det är inbyggt i systemet.
Staten borde i stället för att avveckla sitt bankägande stärka det. Det handlar om att staten ska behålla SBAB och öka sina ägarandelar i Nordea. Det behövs också ett nytt statligt bolåneinstitut.
Den infrastruktur som finns i den finansiella sektorn som till exempel Bankgirot borde ägas gemensamt. I dag har inte mindre banker tillgång till systemet på samma villkor som de stora bankerna har. Det är också en av orsakerna till att det är bristande konkurrens inom banksektorn.
Tidigare har det funnits regleringar om hur stora bankerna får bli. Det har också funnits regleringar om att banker som håller på med in- och utlåning inte skulle få hålla på med den finansiella marknaden och så vidare.
Det borde kanske vara dags för en diskussion om vad banker ska få syssla med om de har in- och utlåning och hur stor en bank får bli. I dag är svenska banker de största bankerna i Baltikum.
Vi ser att det blir allt mindre konkurrens. I Sverige råder en oligopolmarknad. Det är absolut inte bra för samhällsekonomin, och det är inte bra för bankkunderna.
Det sista jag vill ta upp i inlägget handlar om Vänsterpartiets förslag om en finanskommission. Vänsterpartiet är det enda parti som har lagt fram ett förslag om åtgärder för att förhindra att en ny finanskris återuppstår.
Vi menar att det finns systemfel inbyggda. En finanskommission skulle ha som syfte att titta på vad som har gått fel, vilka åtgärder som behöver vidtas nationellt och internationellt och lägga fram förslag.
Kommissionen skulle kunna bestå av arbetsmarknadens parter, forskare, ekonomer och representanter för de politiska partierna. Det skulle vara ett förebyggande arbete som behövs.
Det kan inte vara meningen att vi gång på gång ska ställas inför situationer där skattebetalare och medborgare slängs ut i en oviss framtid i ett svart ekonomiskt hål för att systemet inte fungerar och bygger på girighet.
Vi skulle behöva lite förebyggande insatser i Sverige men också internationellt, och inte bara lite utan väldigt, väldigt mycket.
Anf. 99 Lage Rahm (Mp)
Herr talman, riksdagsledamöter och åhörare! Regeringen har nu på kort tid lagt fram en proposition som tidigare har beskrivits förträffligt av bland andra Hans Hoff. Vi i Miljöpartiet yrkar också bifall till denna.
Det är bra att man ger krediter till den typen av företag som sysslar med affärer som behövs och som de borde kunna får krediter för. Det är något som de i dagsläget kanske inte kan få på grund av finansoron. Det måste dock sägas att det är ett litet steg. Det är ett bra steg, men det behövs mer.
Tidigare har vi här diskuterat utanförskap. Huruvida en förkylning bidrar till utanförskap kan man diskutera. Men det är tydligt genom de prognoser om arbetslöshet som tyvärr finns i dagsläget att arbetslösheten som kommer skulle kunna medföra stort utanförskap. Det är därför viktigt att vi gör mer. Regeringen borde återkomma med fler förslag.
Vi i Miljöpartiet har i en motion presenterat några förslag på saker som vi tycker att regeringen borde återkomma med som skulle kunna bidra till att mildra den nedgång av konjunkturen och den höjning av arbetslösheten som nog tyvärr väntar.
Det kan handla om ett nytt rotavdrag. Investeringarna i byggsektorn är på väg ned. Det har tidigare visat sig att rotavdrag är effektivt för att sänka arbetslösheten. Rotavdraget skulle också kunna ha en tydlig miljöinriktning. Vi får inte glömma att vi fortfarande har en klimatkris på halsen. Dessutom behöver vi en omställning av samhället till en mer hållbar riktning. Man skulle så att säga kunna slå två flugor i en smäll.
Vidare tycker vi, vilket vi har presenterat i vår budgetmotion, att det behövs kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter för små företag. Det är framför allt dessa som skulle kunna anställa någon mer om de hade råd.
En annan sak som behövs, och som har diskuterats tidigare i dag, är järnvägarna. Vi ser i dag att det finns enorma problem. Det uppstår förseningar och annat, och det finns en kapacitetsbrist i järnvägsnätet. Vi skulle behöva satsa på i första hand underhåll av järnvägarna. Det skulle kunna komma i gång riktigt snabbt. Underhållet är, som sagt, eftersatt, och det är dessutom ett område där många människor skulle få arbete.
Vidare är det viktigt att vi ser att vi behöver satsa pengar på höjning av statsbidrag till kommunerna. Även om vi inte tror att det kommer att ske några enorma nyanställningar i kommunerna är det viktigt att kommunernas välfärdsverksamhet inte skärs ned när kommunernas skatteintäkter kanske kommer att minska. Då är det viktigt att staten går in och gör något.
Vi har i vår budgetmotion i en gemensam del tillsammans med Socialdemokraterna satsat på 20 000 nya utbildningsplatser. Det kan också behövas vid en lågkonjunktur. Det handlar om kvalificerad yrkesutbildning, kommunal vuxenutbildning, fler högskoleplatser och höjd kvalitet när det gäller högskolans platser.
Det här var några av de förslag som vi tycker att regeringen borde återkomma med. Men, fru talman, vad har regeringen gjort? Förutom propositionen har man konsekvent genomfört försämringar i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringarna. Nu när många människor kommer att hamna i det utanförskap som arbetslöshet innebär kan man undra om det inte är dags att återställa nivån till 80 procent i a-kassan så att det finns en möjlighet att använda a-kassan som en omställning så att man kan leva på en rimlig nivå under tiden man söker nytt jobb.
Med detta sagt vill jag förutom att yrka bifall till regeringens proposition även yrka bifall till Miljöpartiets reservation 7.
Anf. 100 Peder Wachtmeister (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget och avslag på reservationerna. Vi har deltagit i debatten i kammaren sedan kl. 9 i morse. Den budgetdebatten tänkte jag inte gå in i detalj på utan i stället ägna mig mer åt ämnet.
Det är fråga om en klok användning av skattemedel. Eftersom man lägger in en förhållandevis liten del - även om 5 miljarder och 2 miljarder är mycket - ger det en hävstångseffekt som tiodubblar pengarna på kort tid. Det är nästan så att man funderar på om den amerikanske finansministern har läst ärendet och lyssnat på frågorna. Ryktet säger att även vår riksbankschef har gett honom vissa tips eftersom man ändrade systemet i Amerika till att gå över från att lösa dåliga lån till att höja kapitalbasen i finansinstituten så att det blev en hävstångseffekt.
Jag vill ge några korta kommentarer till de tidigare inläggen. Socialdemokraterna tog upp frågan om småföretagare. Det finns en blandad bild. När man besöker småföretag ute i landet får man veta att några tycker att det har blivit lugnt och skönt. De hinner göra färdigt alla jobb. Andra tycker att det är besvärligt och har inte jobb. Samtidigt är det många småföretag som försöker anställa människor och som inte hittar tillräcklig kapacitet. Jag var i Oxelösund i måndags på en friskola med utbildning i snickeri, teknik och el. De hittar inte de lärare de behöver för att utvecklas. Än så länge är marknaden mättad vad gäller arbete.
Jag kan delvis hålla med Ulla Andersson om reservation 7. Det kanske jag inte ska säga högt, men under årens lopp har vi sett företag som har drabbats hårt när bankerna ensidigt har dragit tillbaka krediterna. Det finns även ledamöter från alliansens sida som har motionerat om att ändra på detta. Det återstår att se.
Miljöpartiet hade synpunkter på järnvägar. Vi som har lyssnat under förmiddagen vet att de 35 miljarderna inrymmer mycket pengar för underhåll av järnväg. Alliansen kommer att återkomma med förslag. Det är den typen av förslag som träffar exakt. I stället för att lägga fram hela paket är det smartare att gå in i detalj och skjuta på det problem som finns för tillfället.
Anf. 101 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Det är inte alldeles för ofta Peder Wachtmeister och jag är överens, men vi verkar ha funnit varandra i problemen med bankernas ensidiga rätt att säga upp banklån.
Det är en märklig hantering där vi gemensamt gör allt vi kan för att tillse att det ska finnas möjligheter för företagen att finna finansiering och att vi använder skattemedel för det. Samtidigt ålägger vi inte bankerna samma ansvar, det vill säga de som egentligen har uppdraget. Just den ensidiga rätten för bankerna att säga upp banklån är ett problem som både Svenskt Näringsliv och Företagarna alldeles nyligen lyfte fram. Vi har tidigare försökt på olika sätt.
Jag tänkte höra hur ni resonerar och i så fall när ett sådant förslag skulle kunna komma fram. Eller är det enbart Peders egen uppfattning i frågan här och nu? Det skulle vara dels ett bra signalsystem, dels en nödvändighet utifrån ett konsumentperspektiv att stärka dem som är i en sådan beroendeställning till bankernas inställning. Med tanke på den situation som råder är det bråttom. Även om det finns kapitaltäckningsregler är det likviditetsbristen som är problemet just nu. Man vet inte vad som faktiskt kommer att hända. Det är lite svårt eftersom verksamheten i bankerna inte är så transparent - tyvärr.
Är det din egen uppfattning, Peder, eller pågår det ett arbete i Regeringskansliet i frågan?
Anf. 102 Peder Wachtmeister (M)
Fru talman! Jag kan inte svära på att det pågår ett arbete i Regeringskansliet i frågan, men en av motionärerna finns här i lokalen.
Jag har egen erfarenhet själv, jag är egenföretagare själv och dessutom satt jag med i en lokal bank i Nyköping under den förra och den förrförra krisen. Låt oss titta i backspegeln och se vad som sedan hände. För det första sades krediter upp, för det andra vågade man inte ge krediter och för det tredje höjde man räntorna dramatiskt. Det var en så kallad ensidig höjning - det var bara ett telefonsamtal så höjdes räntorna. Av det skälet skulle det hela ses över.
I Dagens Industri i dag skildras problemet att man inte får pengarna. Man har en kreditram som har blivit framförhandlad och utlovad, men när det kommer till kritan och man ska få ut pengarna blir det nej. Då krymper kreditramen, och företagaren står där. Det är klart att jag står på företagarens sida i den här frågan, och därför finns det anledning att se över detta.
Anf. 103 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Det känns bra att det finns lite blocköverskridande samsyn i den här frågan. Det finns flera problem i detta. Först har vi problemet med bankerna som när tillväxten stiger och allt är optimistiskt försöker få folk att låna pengar. Man låter det framstå som att det finns inga problem i världen: "Låna lite till!" När det blir en kris eller tillväxten sjunker lägger bankerna helt plötsligt ansvaret helt ensidigt på kunden.
Det andra problemet är att många företag, bland annat i min släkt, har gått in med sitt eget hus som säkerhet och pantsatt det så att hela familjens bas står i gungning och man är helt utlämnad till bankernas villkor. Precis som du säger, Peder, har man en kreditram framförhandlad och klar, och man tror sig sitta där rätt stadigt och bra och har planerat sin verksamhet utifrån det. Självklart försöker man också se till att man har några egna buffertar, men det kan ju vara så att företaget är nystartat och har mycket stora kostnader för att införskaffa utrustning och så vidare och därmed inte har den möjligheten, eller att det av andra anledningar inte har gått.
Det finns alltså ett stort problem. Jag menar att det är mycket aktuellt och också mycket bråttom att ta tag i den här frågan och skyndsamt utreda den. Kanske just det här att kunna ställa skadeståndskrav skulle förbättra situationen. Det kanske är det signalsystemet som behövs.
Anf. 104 Peder Wachtmeister (M)
Fru talman! Det är alltid så att ytterligheterna brukar kunna komma överens ganska bra.
När man träffar företagare får man en bild av hur det inte borde få gå till. Jag hörde ett exempel häromdagen. Det var någon som hade fått en ränta på checkkrediten på 7,75 procent och ringde till banken, enligt vad finansministern har sagt, och ville ha en annan ränta eftersom räntorna har sjunkit. Då ringde de tillbaka efter två timmar och sade att de sänker till 7,60. Det uppfattas ju som en oförskämdhet mot företagarna.
Det finns nog saker och ting att göra här. Vi får väl hoppas att samtalet med bankerna de närmaste dagarna gör att man kommer överens om spelreglerna på ett bättre sätt. Signalsystemet ut till företagare nu innebär ju att bankerna drar sig in i hörnet, som det stod i tidningen, i stället för att agera och ta chansen. Om vi går tillbaka till de gamla kriserna för olika banker vet vi att de som tog chansen sedan har tjänat mycket pengar på de affärer man gjorde.
Anf. 105 Per Åsling (C)
Fru talman! I finanskrisens fotspår har företagens och hushållens lånekostnader stigit och kreditgivningen stramats åt. Små och medelstora företag som även under normala förhållanden har haft svårt med krediter möter i dessa dagar större problem när de söker lån och får betala högre räntor.
Senast i dag kunde vi läsa i tidningen Dagens Industri, som Peder Wachtmeister också har påpekat under diskussionen här, att intresseorganisationen Företagarnas senaste småföretagarbarometer visade att nästan vart tredje företag har fått högre upplåningskostnader och tuffare kreditvillkor och att vart fjärde företag bedömer att framtida investeringar äventyras på grund av tuffare kreditklimat.
De här problemen måste vi klara av för att inte den bristande kreditgivningen ska späda på den redan svaga konjunkturen och göra situationen ännu värre för företagen. Regeringen har därför föreslagit åtgärder som underlättar statliga kreditorgans utlåning.
Det betänkande som vi nu diskuterar är utformat för att minska de mindre och medelstora företagens problem i närtid. Det ska ses som en åtgärd som följer på grund av andra förslag från regeringen.
Vi har satt ett kreditgarantiprogram på plats, med en bred politisk majoritet i denna kammare, som kommer att garantera de deltagande bankernas nyupplåning och pressa ned marknadsräntorna.
Det kommer också att byggas upp en stabilitetsfond som på sikt ska kunna hantera eventuella akuta kapitalproblem som banker i obestånd upplever under kriser.
Det är viktiga åtgärder, som dessutom är samordnade på europeisk nivå för att få en harmonisering avseende regler och villkor.
Nu tar vi alltså nästa steg och underlättar för framför allt små och medelstora företag men också för exporterande företag att få tillgång till kapital och tillgång till lån.
När beslut är på plats kommer Almi att ha fått 2 miljarder i kapitaltillskott som medför att de kan öka sin utlåning till företag i ännu större utsträckning. Almi kommer också att ges möjlighet att ta större andelar i sina låneupplägg tillsammans med privata långivare och investerare. Efterfrågan på Almis lån har ökat kraftigt under senare tid, och den efterfrågan kan nu mötas med de förslag som är lagda på vårt bord.
Genom att staten överlåter aktier i bolaget Venantius AB till AB Svensk Exportkredit tillförs 3 miljarder kronor till AB Svensk Exportkredit, som därmed kan öka sin utlåning och mildra kreditsvårigheterna samtidigt som kapitaltäckningskraven uppnås. Utlåningsvolymen kommer också att öka utan att regler för utlåning frångås och utan att de strikt kommersiella kraven på utlåning som i dag gäller ändras.
Fru talman! Det är viktigt att vi efter att dessa åtgärder är på plats tar ytterligare steg för att förbättra kreditgivningen för små och medelstora företag.
För ett år sedan tillsatte regeringen en utredning om statens finansieringsinsatser för nya små och medelstora företag. Utredaren Jan-Olle Folkesson avlämnar en utredning senast den 31 december det här året, och då kommer konkreta förslag till hur företagens kreditmöjligheter ytterligare kan stärkas att presenteras. Enligt direktiven ska utredaren särskilt titta på företagens behov av finansiering inför företagsstart och i tidiga utvecklingsskeden. Utredaren har också fått i uppdrag att titta på möjligheterna att skapa ett statligt kreditgarantisystem. Det är min övertygelse att det kommer att förbättra för låne- och kapitalmarknaden i Sverige, med de positiva tillväxteffekter och jobbeffekter som följer av en sådan förbättring.
Låt mig tillägga att förmånsrättsreglerna återställs till ursprunglig nivå efter årsskiftet, vilket kommer att innebära att företagsfinansieringen underlättas.
Avslutningsvis vill jag yrka bifall till finansutskottets ställningstaganden.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2008-11-19
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 7, Voteringar: 3
Protokoll med beslut
- 2008-11-19Protokoll 2008/09:31
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Överlåtelse av statens aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen
dels att överlåta statens aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit,
dels att vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra transaktionen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:73 punkterna 1 och 4.Kapitaltillskott till AB Svensk Exportkredit
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen
att tilldela AB Svensk Exportkredit ett kapitaltillskott om högst 3 000 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:73 punkt 2.Kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen
att tilldela Almi Företagspartner AB ett kapitaltillskott om högst 2 000 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:73 punkt 3.Höjd ram för utgiftsområde 24 Näringsliv samt höjt anslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen
a) godkänner att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv för 2008 höjs till 9 866 663 000 kr samt
b) anvisar 5 000 000 000 kr för 2008 på ramanslaget 38:18 Kapitalinsatser i statliga bolag under utgiftsområde 24 Näringsliv.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:73 punkt 5.Ytterligare åtgärder för bättre kapitalförsörjning för små och medelstora företag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2008/09:Fi4 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkande 1.- Reservation 1 (v)
Uppföljning av stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2008/09:Fi4 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkande 2.- Reservation 2 (v)
Ensidig uppsägning av lån
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2008/09:Fi4 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkande 3.- Reservation 3 (v)
Ägarstrukturen i banksektorn
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2008/09:Fi4 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkande 4.- Reservation 4 (v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 101 2 0 27 m 83 0 0 14 c 21 0 0 8 fp 21 0 0 7 kd 21 0 0 3 v 0 19 0 3 mp 13 0 0 6 Totalt 260 21 0 68 Finanskommission
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2008/09:Fi4 av Ulla Andersson m.fl. (v) yrkande 5.- Reservation 5 (v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 101 0 0 29 m 83 0 0 14 c 21 0 0 8 fp 21 0 0 7 kd 21 0 0 3 v 0 19 0 3 mp 14 0 0 5 Totalt 261 19 0 69 Övriga åtgärder med anledning av finanskrisen och den fördjupade lågkonjunkturen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2008/09:Fi5 av Tomas Eneroth m.fl. (s) och
2008/09:Fi6 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp).- Reservation 6 (s)
- Reservation 7 (mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (s) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 103 0 27 m 83 0 0 14 c 21 0 0 8 fp 21 0 0 7 kd 21 0 0 3 v 0 0 19 3 mp 0 0 14 5 Totalt 146 103 33 67