Återkallelse av uppehållstillstånd
Betänkande 1997/98:SfU7
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1997/98:SFU07
Återkallelse av uppehållstillstånd
Innehåll
1997/98 SfU7
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd jämte motioner väckta med anledning av propositionen samt två motioner om preskriptionstid för återkallande av uppehållstillstånd. I betänkandet behandlas också två motioner från den allmänna motionstiden 1997/98 om utvisning på grund av brott samt verkställighet av utvisningsbeslut. I propositionen föreslår regeringen att det i utlänningslagen förs in en bestämmelse om att, vid bedömning av om ett uppehållstillstånd bör återkallas, hänsyn skall tas till utlänningens anknytning till det svenska samhället och till om andra humanitära skäl talar mot att tillståndet återkallas. Särskild hänsyn skall tas till utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt till hur länge utlänningen vistats i Sverige. Regeringen påpekar att bestämmelsen i utlänningslagen som innebär att barnets bästa särskilt skall beaktas självfallet har betydelse också vid återkallelse av uppehållstillstånd. Regeringen föreslår vidare att om en utlänning har vistats här med uppehållstillstånd mer än fyra år, får tillståndet återkallas endast om det finns synnerliga skäl för det. De föreslagna ändringarna innebär att samma regler kommer att gälla för återkallelse av uppehållstillstånd på grund av att utlänningen lämnat oriktiga uppgifter, oavsett om de oriktiga uppgifterna gällt identiteten eller någon annan omständighet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1998. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker bifall till samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats nio reservationer.
Propositionen
Regeringen (Utrikesdepartementet) har i proposition 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd föreslagit riksdagen att anta regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529). Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:36 1997/98:Sf15 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att om utlänning har vistats mer än fem år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse av uppehållstillstånd enligt 2 kap. 9 § prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får beslut om återkallelse fattas endast om det finns synnerliga skäl i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sf16 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den tidpunkt när krav på synnerliga skäl för återkallelse bör gälla, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en övergångsbestämmelse till den föreslagna lagändringen. 1997/98:Sf17 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att barnkonventionen bör ges kraftigare genomslag i ändrandet av utlänningslagen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barns tidsuppfattning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasieungdomars viktiga utbildningstid som skäl att få stanna i Sverige, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Invandrarverkets kvalitetssäkringsprogram, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppehållstillstånd endast i undantagsfall skall kunna återkallas i ärenden där det finns barn under 18 år inblandade, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att levnadsomständigheter i övrigt skall lyftas fram i alla ärenden som berör barn, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppehållstillstånd enbart skall kunna återkallas när inte utlänningen vistats i Sverige med uppehållstillstånd i tre år. 1997/98:Sf18 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att synnerliga skäl skall krävas för återkallelse av uppehållstillstånd efter tre års vistelsetid i Sverige. 1997/98:Sf19 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i propositionens lagförslag som i motionen anförts om att tidsgränsen för återkallande av uppehållstillstånd skall vara tre år samt att utgångspunkten för tideräkningen skall vara ansökan om uppehållstillstånd, 2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i utlänningslagen som i motionen anförts om barnkonventionen och barnets bästa.
Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:23 1997/98:Sf14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en preskriptionstid på tre år för flyktingar som en gång lämnat felaktiga uppgifter.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/98 1997/98:Sf613 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av utlänningslagen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sf614 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvisningsbeslut skall verkställas efter det att de sammanlagda fängelsestraffen avtjänats. 1997/98:U638 av Karin Pilsäter och Ola Ström (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i utlänningslagen att en tidsgräns för preskription av felaktiga uppgifter införs.
Utskottet
Gällande ordning Reglerna för återkallelse av uppehållstillstånd finns i 2 kap. utlänningslagen (UtlL). Enligt 9 § skall visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd återkallas om utlänningen har lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet. Återkallelse skall dock inte ske om det kan antas att den oriktiga uppgiften inte har inverkat på tillståndsbeslutet eller om andra särskilda skäl talar emot det. Av 10 § framgår att visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd får återkallas om utlänningen medvetet har lämnat andra oriktiga uppgifter än om sin identitet eller medvetet har förtigit omständigheter som har varit av betydelse för att få tillståndet. Tillstånd får också återkallas om det finns andra särskilda skäl till det. När det gäller uppehållstillstånd gäller dock detta bara om utlänningen ännu inte rest in i landet. I 12 § stadgas att ett permanent uppehållstillstånd skall återkallas om utlänningens bosättning i Sverige upphör. Enligt 11 § får ett uppehållstillstånd återkallas, när utlänningen har rest in i landet, om utlänningen bedriver sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha ett sådant tillstånd, om utlänningen handlat på ett sådant sätt att det finns allvarliga anmärkningar mot hans levnadssätt, eller om det med hänsyn till utlänningens tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land. Återkallelse enligt denna paragraf får endast ske om frågan har väckts innan utlänningen har varit bosatt här i tre år med uppehållstillstånd. Reglerna om utvisning på grund av brott finns i 4 kap. UtlL. I detta kapitels 7 § framgår att en utlänning får utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse och om det också i det enskilda fallet döms till svårare straff än böter. Vidare krävs att det antingen på grund av gärningens beskaffenhet och övriga omständigheter kan antas att utlänningen kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet eller att brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att utlänningen inte bör få stanna kvar. Det är den domstol som beslutar i brottmålet som också beslutar om utvisning på grund av brott. Av 10 § följer att när en domstol överväger om en utlänning bör utvisas skall den ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället. Domstolen skall särskilt beakta utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt hur länge utlänningen har vistats i Sverige. En utlänning som vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcktes eller som då var bosatt i Sverige sedan minst fem år får utvisas endast om det finns synnerliga skäl. För en medborgare i ett annat nordiskt land gäller att det krävs synnerliga skäl för utvisning när nordbon varit bosatt här sedan minst två år. En utlänning som kom till Sverige före femton års ålder och som när åtal väcktes vistats här sedan minst fem år får inte utvisas.
Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd
Propositionen Regeringen anser att det fortfarande skall finnas möjligheter att återkalla ett uppehållstillstånd i de fall där det efter att tillståndet beviljats kommer fram att utlänningen har uppgett fel identitet. Vad gäller prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd föreslår regeringen att hänsyn skall tas till utlänningens anknytning till Sverige och till andra humanitära skäl. Särskild hänsyn skall tas till utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt till hur länge han eller hon vistats i Sverige. Att återkalla ett uppehållstillstånd kan få långtgående konsekvenser för den enskilde. Det är därför angeläget att samtliga omständigheter i ärendet beaktas innan ett tillstånd återkallas. Enligt regeringens uppfattning ger den nuvarande regleringen inte tillräcklig ledning för tillämpningen och den ger utrymme för en alltför snäv tolkning. När det gäller vilka omständigheter som särskilt bör beaktas vid bedömningen av ett återkallelseärende gör regeringen följande bedömning. Efter en lagändring den 1 januari 1997 innehåller 1 kap. 1 § UtlL en bestämmelse om att i fall som rör ett barn särskilt skall beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Den bestämmelsen gäller naturligtvis även vid återkallelse av uppehållstillstånd och bör enligt regeringen ges stor betydelse vid bedömningen. Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör beviljas av humanitära skäl godtas det enligt förarbeten och praxis att skälen är något mindre allvarliga och har något mindre tyngd i fall där barn är berörda. T.ex. tas särskild hänsyn till barn som gått i skola här eller som deltagit i skolförberedande verksamhet. Regeringen anser att även när det gäller återkallelseärenden bör fall där barn berörs bli föremål för en något mildare bedömning än där det gäller enbart vuxna. Det innebär även att det i mildrande riktning bör vägas in om den oriktiga uppgiften lämnats av ett barn under 18 år. Hänsyn till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt innebär också att barnets förhållanden vid återkomsten till ett annat land kan beaktas vid bedömningen. I propositionen anges att ett absolut förbud mot utvisning av den som kommit hit före exempelvis femton års ålder inte bör införas. De allra flesta som kommit hit före femton års ålder har gjort det tillsammans med föräldrar och eventuella syskon. Ett förbud mot återkallelse skulle då kunna innebära att tillstånd heller inte skulle kunna återkallas för föräldrar och syskon - i vart fall inte när det är fråga om personer som ingår i samma familjegemenskap, anser regeringen. De särskilda hänsyn som enligt ovan skall tas till barn och till den som fått sin utbildning här innebär vidare att det sällan blir aktuellt att återkalla uppehållstillstånd för någon som kommit hit före femton års ålder och som vistats här mer än fem år. Vid utvisning på grund av brott skall särskilt beaktas utlänningens familjeanknytning hit. I förarbetena sägs att den omständigheten att utlänningen har familj här regelmässigt torde innebära en betydelsefull anknytning till landet, särskilt om de anhöriga är svenska medborgare eller har bott i Sverige lång tid. Ett sådant synsätt bör enligt regeringen givetvis få betydelse även vid bedömningen av anknytningens styrka i återkallelseärenden. Vilken tyngd som skall tillmätas familjeanknytning beror enligt regeringen självfallet på släktanknytning såväl i Sverige som i annat land. Anknytning i form av en make eller en sambo finns i nästintill alla återkallelseärenden. Regeringen anser dock att det är ofrånkomligt att den omständigheten tillmäts stark betydelse vid den sammanvägning av omständigheter som skall ske vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd skall återkallas eller inte. Enligt regeringen är en fullständig uppräkning av vad som kan utgöra humanitära skäl inte vare sig möjlig eller lämplig. Särskild hänsyn till barn, till släktanknytning i Sverige, utlänningens levnadsomständigheter och längden av vistelsen här utgör alla olika former av humanitära skäl. Humanitära skäl kan emellertid även vara sådana omständigheter som i övrigt enligt praxis kan grunda rätt till uppehållstillstånd, t.ex. sjukdom. Det krävs inte starka humanitära skäl för att få uppehållstillstånd. Enligt regeringens uppfattning bör inte heller reglerna om återkallelse innehålla något sådant förstärkande uttryck. Beträffande levnadsomständigheter i övrigt anförs i motiven till bestämmelserna om utvisning på grund av brott att även arbetsförhållanden, bostadsförhållanden och social anpassning är faktorer som bör inverka på prövningen. Att utlänningen har lärt sig det svenska språket är ytterligare en faktor som talar för att han eller hon har etablerat sig i landet. Regeringen menar att dessa faktorer bör beaktas även vid prövningen av ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd. I propositionen anges dock att de inte torde få riktigt samma betydelse som vid utvisning på grund av brott eftersom utlänningen i regel inte kommer att ha vistats i Sverige så länge när frågan om återkallelse av uppehållstillstånd aktualiseras. Vistelsetiden är en faktor som bör beaktas vid bedömningen av ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd. Regeringen anser att vistelsetiden bör ges större betydelse när det gäller en person som kommit hit i unga år och skaffat sig en utbildning här eller förvärvsarbetat eller i vart fall stått till arbetsmarknadens förfogande. Regeringen anser att en sammanvägning av samtliga omständigheter bör göras. I propositionen anförs att det inte är möjligt eller lämpligt att i detalj söka förutse de omständigheter som kan förekomma. Ett exempel på en faktor som väger tungt vid en sammanvägning är dock om utlänningen har familj i Sverige som är svenska medborgare eller vars uppehållstillstånd inte är föremål för återkallelse. En annan tungt vägande omständighet är om barn som fått anknytning till Sverige berörs. Regeringen betonar emellertid att dessa två exempel inte utgör en uttömmande beskrivning av vilka faktorer som skall anses tungt vägande. Skäl som talar för att återkallelse skall ske måste också beaktas vid sammanvägningen. Ett sådant skäl kan vara att de berörda har vistats mycket i sitt hemland trots att de har uppehållstillstånd i Sverige. Ett annat är att de har uppehållstillstånd även i ett annat land. I enstaka fall kan det förekomma att personer levt helt utanför samhället. Regeringen anser att samma bedömning av utlänningens anknytning till det svenska samhället och andra humanitära skäl bör göras oavsett om de oriktiga uppgifterna rör identiteten eller fråga är om andra oriktiga uppgifter eller förtiganden. Regeringen föreslår således att 2 kap. 10 § UtlL upphör att gälla och att 2 kap. 9 § UtlL ges ny lydelse.
Motionerna I motion Sf17 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anför motionärerna att de i propositionen föreslagna ändringarna bör förtydligas särskilt med avseende på FN:s barnkonvention. Barnets ställning måste ytterligare skyddas och stärkas och endast undantagsvis skall en återkallelse kunna ske i ärenden där barn under 18 år berörs. Samhällets intresse av att reglera invandringen bör inte heller ges företräde framför hänsynen till barns behov. Motionärerna begär tillkännagivanden om att barnkonventionen bör ges kraftigare genomslag i ändrandet av utlänningslagen (yrkande 1), om barns tidsuppfattning (yrkande 2), om gymnasieungdomars viktiga utbildningstid som skäl att få stanna i Sverige (yrkande 3), om Invandrarverkets kvalitetssäkringsprogram (yrkande 4), om att uppehållstillstånd endast i undantagsfall skall kunna återkallas i ärenden där det finns barn under 18 år inblandade (yrkande 5) samt om att levnadsomständigheter i övrigt skall lyftas fram i alla ärenden som berör barn (yrkande 6). Sigge Godin m.fl. (fp) begär i motion Sf19 beslut om ändring i utlännings- lagen i enlighet med vad som anförts i motionen om barnkonventionen och barnets bästa (yrkande 2). Motionärerna anser att regeringen valt en linje som inte alltid värnar om barnets bästa genom att stå fast vid att återkallelse skall kunna ske också i fall då barn vistats länge i landet. En mildare bedömning i dessa fall är enligt motionärerna inte tillräcklig.
Utskottets bedömning Det är av flera skäl angeläget att identiteten i största möjliga utsträckning klarläggs för dem som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det är därför enligt utskottets uppfattning bra att resurser i dag satsas på att söka klarlägga identiteten innan tillstånd beviljas i stället för att tvingas avsätta resurser för att utreda fall där det kan misstänkas att tillstånd felaktigt beviljats. Utskottet anser det också viktigt att identitetsfrågorna tas på allvar dels för att värna om asylrätten, dels för att en felaktig identitet kan skapa många problem för individen. Att återkalla ett uppehållstillstånd kan få långtgående konsekvenser för den enskilde. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att det är ytterst angeläget att samtliga omständigheter beaktas och sammanvägs innan ett beslut om återkallelse av uppehållstillstånd fattas. Utskottet delar också regeringens bedömning att det inte finns anledning att behandla oriktiga uppgifter om identiteten på annat sätt än andra oriktiga uppgifter eller förtiganden. Utskottet delar också regeringens bedömning att särskild hänsyn bör tas till utlänningens släktanknytning, till humanitära skäl, till hans eller hennes levnadsomständigheter i övrigt samt till vistelsetiden i Sverige. I de ärenden där barn berörs gäller dessutom att barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt skall beaktas. Detta innebär enligt utskottet att dessa fall bör bli föremål för en mildare bedömning än fall som enbart berör vuxna. T.ex. bör särskild hänsyn tas till barn som gått i skola här eller som deltagit i skolförberedande verksamhet. Vidare bör det i mildrande riktning vägas in om den oriktiga uppgiften lämnats av ett barn under 18 år. Också barnets förhållanden vid återkomsten till ett annat land kan beaktas vid bedömningen. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att något tillkännagivande med anledning av motion Sf17 inte är påkallat. Utskottet anser det inte heller påkallat med ytterligare ändringar i UtlL rörande barnets ställning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring av 2 kap. 9 § första-tredje styckena UtlL och att 2 kap. 10 § upphör att gälla och avstyrker bifall till motionerna Sf17 yrkandena 1-6 och Sf19 yrkande 2.
Strängare krav för återkallelse efter viss tid
Propositionen Regeringen anför i propositionen att det av humanitära skäl är viktigt att en utlänning efter en längre tids bosättning i Sverige i normalfallet kan känna trygghet här och inte behöver känna oro för att inte längre få stanna kvar. Det kan också tänkas bidra till att några efter en tid vågar träda fram under sin rätta identitet. Regeringen anser dock att en tidsgräns inte bör göras absolut. Fall kan förekomma där det undantagsvis kan vara rimligt att utlänningen inte får stanna kvar trots att han eller hon haft uppehållstillstånd här en längre tid. Regeringen föreslår därför att uppehållstillstånd får återkallas om utlänningen vistats här en längre tid endast om det finns synnerliga skäl för det. Regeringen anser inte att graden av vilseledande vid de oriktiga uppgifternas lämnande bör tillmätas någon betydelse för frågan om synnerliga skäl skall anses föreligga eller inte. Uppgifter om en utlännings brottslighet skall i princip inte ha betydelse vid bedömningen av synnerliga skäl. Brottslighet kan emellertid i enstaka fall ha betydelse vid bedömningen av anknytningens styrka. Exempelvis kan inte en anknytning för en ensamstående person som avtjänat fängelsestraff under större delen av sin tid i Sverige anses vara särskilt stark. När det gäller den tid som skall ha gått för att synnerliga skäl skall krävas för återkallelse, anser regeringen att vissa jämförelser kan göras dels med tidsgränserna för synnerliga skäl vid utvisning på grund av brott, dels med kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap. Regeringen anser att det är rimligt att ha en tidsgräns, där all den tid utlänningen vistats i Sverige med uppehållstillstånd räknas in men däremot inte vistelse här utan tillstånd. Regeringen pekar i detta sammanhang på att lagförslaget innebär att återkallelse på grund av oriktiga uppgifter kommer att behandlas på samma sätt oavsett vad de oriktiga uppgifterna avsett. Återkallelse kan därför komma att aktualiseras även i fall där de inledande uppehållstillstånden beviljats med uppskjuten invandringsprövning och där de oriktiga uppgifterna avsett den anknytning som utgjort grund för tillståndet. En tidsgräns på tre år skulle då enligt regeringen kunna innebära att synnerliga skäl skulle krävas i vissa fall även för den som haft permanent uppehållstillstånd endast en kort tid, kanske under ett år. Regeringen menar emellertid att tidsgränsen inte heller bör vara alltför lång. Den tidsgräns på fem år som Utredningen om en ny instans- och processordning vid tillämpning av utlännings- och medborgarskapslagstiftningen (NIPU) föreslår är något för lång. Enligt regeringens mening är det viktigt att en utlänning skall kunna känna trygghet efter en längre tids bosättning i landet. Kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap är visserligen fem år men från denna tidsgräns kan flera olika kategorier av sökanden få dispens. En lämplig avvägning är enligt regeringens uppfattning att det skall krävas synnerliga skäl för att återkalla uppehållstillståndet för den som vistats här mer än fyra år med uppehållstillstånd. Enligt regeringen bör beräkningen av tiden fyra år löpa fram till tidpunkten för beslutet om återkallelse. Regeringen anför att valet av denna tidpunkt bl.a. bör motverka långa handläggningstider hos Invandrarverket.
Motionerna Gullan Lindblad m.fl. (m) anser i motion Sf15 att tidsgränsen inte bör vara alltför kort och att det är naturligt att ha samma tidsgräns som gäller för ansökan om svenskt medborgarskap. Lagstiftningen bör också vara tydlig och enkel samtidigt som den markerar att det svenska samhället inte accepterar att människor får uppehållstillstånd på falska grunder. I motionen anförs att detta också var de skäl som den parlamentariska kommittén (NIPU) anförde för sitt förslag om en tidsgräns på fem år varefter synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillstånd skall krävas. I motionen yrkas att riksdagen beslutar att synnerliga skäl för återkallelse krävs först efter fem år. I motion Sf17 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att uppehållstillstånd enbart skall kunna återkallas innan utlänningen vistats i Sverige med uppehållstillstånd i tre år (yrkande 7). Motionärerna i motion Sf18, Rose-Marie Frebran m.fl. (kd), anser att för att främja tryggheten och integrationen bör ett uppehållstillstånd inte kunna återkallas utan synnerliga skäl efter tre år. En person som haft uppehållstillstånd i tre år har också ofta vistats i Sverige en betydligt längre tid. Vidare anser motionärerna att det vore stötande att tillämpa en avsevärt längre tid vid återkallelse av uppehållstillstånd än vad som gäller för preskription av brottet osant intygande, som är två år. Efter fyra år kan flyktingar och statslösa även ha hunnit få svenskt medborgarskap. Motionärerna yrkar, med avslag på regeringens förslag, beslut om att synnerliga skäl skall krävas för återkallelse av uppehållstillstånd efter tre års vistelsetid i Sverige. Även i motion Sf19 av Sigge Godin m.fl. (fp) begärs beslut om ändring i propositionens lagförslag på så sätt att tidsgränsen för återkallande av uppehållstillstånd skall vara tre år (yrkande 1 delvis). Motionärerna menar att det är viktigt att komma ihåg att många personer har vistats lång tid i Sverige innan uppehållstillstånd ges. Fyra år från uppehållstillståndet är därför en för lång tid. I motion Sf14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs i yrkande 10 ett tillkännagivande om en preskriptionstid på tre år för flyktingar som en gång lämnat felaktiga uppgifter, och i motion U638 av Karin Pilsäter och Ola Ström (fp) begärs förslag till sådan ändring i utlänningslagen att en tidsgräns för preskription av felaktiga uppgifter införs (yrkande 1). Ett tillkännagivande om den tidpunkt när krav på synnerliga skäl för återkallelse bör gälla begärs i motion Sf16 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v). Motionärerna anser att den föreslagna lagtexten är otydlig. Orden ?prövas av myndigheten? kan innebära att tidsgränsen fyra år omfattar tiden fram till det att ärendet initieras hos myndigheten eller till dess beslutet fattas. För att undvika utdragna förfaranden hos myndigheten är det viktigt att det är tiden för beslutet som avses. Motionärerna anser att lagtexten skall utformas i enlighet med den ordalydelse som återfinns i lagrådsremissen. Sigge Godin m.fl. (fp) begär i motion Sf19 beslut om ändring i propositionens lagförslag på så sätt att utgångspunkten för tidsberäkningen skall vara ansökan om uppehållstillstånd (yrkande 1 delvis). Motionärerna påpekar att flyktingar och statslösa kan ansöka om medborgarskap fyra år efter ansökan om uppehållstillstånd. Detta är också en lämpligare tidpunkt eftersom personen ofta vistats i Sverige en tid innan uppehållstillstånd meddelas, anser motionärerna.
Utskottets bedömning Det är av flera skäl mycket angeläget att identiteten kan klarläggas för dem som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det är viktigt bl.a. för att kunna föra en rättvis flyktingpolitik som innebär att de som har skyddsbehov enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd. En felaktig identitet skapar också en osäkerhet för individen och kan medföra stora problem för den som senare vill återförenas med någon släkting. Även vid ansökan om medborgarskap kan det bli problem, eftersom medborgarskap i princip inte beviljas för den som inte kan styrka sin identitet. Av humanitära skäl är det emellertid viktigt att en utlänning efter en längre tids bosättning i Sverige kan känna trygghet här och inte behöver känna oro för att inte längre få stanna kvar. Det kan också tänkas bidra till att utlänningar som tidigare lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet efter en tid vågar träda fram under sin rätta identitet. Utskottet är därför positivt till regeringens förslag om att då en utlänning har haft uppehållstillstånd här en längre tid bör en återkallelse av uppehållstillståndet på grund av oriktiga uppgifter få ske endast om det finns synnerliga skäl för det. Synnerliga skäl för återkallelse efter viss tid krävs således oavsett om de oriktiga uppgifterna gällt identiteten eller andra uppgifter. När det gäller den tid som skall ha gått för att synnerliga skäl skall krävas för återkallelse anser utskottet att vissa jämförelser bör kunna göras dels med tidsgränserna för synnerliga skäl vid utvisning på grund av brott, dels med kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap. Regeringens förslag om att det skall krävas synnerliga skäl för att återkalla uppehållstillståndet för den som vistats här mer än fyra år med uppehållstillstånd utgör enligt utskottets mening en lämplig avvägning. Utskottet delar regeringens uppfattning att tidsgränsen fem år, som föreslogs av den parlamentariska kommittén (NIPU), är för lång bl.a. av humanitära skäl. Med anledning av vad som anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändring av 2 kap. 9 § fjärde stycket UtlL och avstyrker bifall till motionerna Sf14 yrkande 10, Sf15, Sf17 yrkande 7, Sf18, Sf19 yrkande 1 delvis samt U638 yrkande 1. Utskottet anser inte att tidsberäkningen skall utgå från tiden för ansökan om uppehållstillstånd då detta skulle kunna medföra att handläggningstiden i ansökningsärendet fördröjs av den sökande. Vistelsetiden i Sverige är emellertid självklart av betydelse vid den avvägning av samtliga omständigheter som skall göras i samband med bedömningen av utlänningens anknytning till det svenska samhället och andra humanitära skäl. Utskottet avstyrker bifall till motion Sf19 yrkande 1 i denna del. Utskottet delar regeringens bedömning att beräkningen av tidsgränsen fyra år för synnerliga skäl för återkallelse bör räknas fram till tiden för beslutet om återkallelse. En sådan utformning kommer bl.a. att motverka långa handläggningstider. Motion Sf16 yrkande 1 får anses tillgodosedd och avstyrks.
Ikraftträdande och ekonomiska effekter Regeringen föreslår att de föreslagna ändringarna i utlänningslagen bör träda i kraft den 1 februari 1998. Antalet anhängiggjorda ärenden av denna typ är litet. Med hänsyn till hur många ärenden av andra kategorier som samtidigt prövas är de processuella kostnaderna för återkallandeärendena i dag i det närmaste försumbara. Enligt propositionen beräknas således genomförandet av de föreslagna ändringarna i utlänningslagen endast medföra marginella effekter. Utskottet, som inte har något att erinra mot vad som anförts om förslagets ekonomiska effekter, delar regeringens uppfattning angående tidpunkten för när lagförslaget bör träda i kraft.
Övergångsbestämmelse I motion Sf16 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om en övergångsbestämmelse (yrkande 2). Motionärerna anser att de utlänningar som fått sitt uppehållstillstånd återkallat men som fortfarande är kvar i Sverige bör kunna få beslutet omprövat enligt de nya reglerna. De myndigheter som prövat ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd har gjort det i enlighet med gällande lagstiftning. Utskottet anser inte att redan tidigare fattade beslut bör omprövas på den grunden att ny lagstiftning införs. Utskottet avstyrker bifall till motion Sf16 yrkande 2.
Utvisning på grund av brott
Ändrade kriterier för utvisning på grund av brott Gun Hellsvik m.fl. (m) begär i motion Sf613 förslag till ändring av utlänningslagen. Motionärerna gör den bedömningen att utvisning skall kunna ske oberoende av risk för fortsatt brottslig verksamhet, då en icke svensk medborgare döms för ett brott där fängelse i mer än sex månader ingår i straffskalan. Utvisning skall också enligt motionärerna kunna ske då en icke svensk medborgare döms andra gången för brott med fängelse i straffskalan även i de fall domen inte medfört fängelse. Den parlamentariska kommittén om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (NIPU), som tillsattes i februari 1997, har bl.a. i uppdrag att se över de frågor som tas upp i motion Sf613. Utskottet anser att kommitténs förslag bör avvaktas och avstyrker därför bifall till motionen.
Verkställighet av utvisning efter fängelsestraff Tidigare i betänkandet har redogjorts för reglerna i UtlL om utvisning på grund av brott. Därutöver gäller att om en domstol beslutar att ändra en påföljd får domstolen även meddela det beslut beträffande utvisningen som ändringen av påföljden ger anledning till. Av 4 kap. 14 § UtlL framgår att en dom eller ett beslut om utvisning skall innehålla ett förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. Enligt 8 kap. 7 § UtlL får en domstols beslut om utvisning inte verkställas förrän ådömt fängelsestraff avtjänats eller verkställigheten flyttats över till ett annat land. En domstols dom om utvisning skall verkställas snarast möjligt. I motion Sf614 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) begärs ett tillkännagivande om att utvisningsbeslut skall verkställas efter det att de sammanlagda fängelsestraffen avtjänats. Utskottet har i de av riksdagen godkända betänkandena 1994/95:SfU16 och 1996/97:SfU14 behandlat liknande motioner. Utskottet har då anfört att när en domstol beslutar om utvisning på grund av brott skall beslutet innehålla förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. Tidsbegränsning är dock huvudregel och de tider som kommer i fråga är i allmänhet fem eller tio år. Även så kort tid som två år förekommer undantagsvis. Enligt 4 kap. 9 § UtlL får en domstol, när den enligt 34 kap. brottsbalken beslutar att förändra en påföljd som en utlänning har dömts till, också meddela det beslut beträffande utvisningen som förändringen av påföljd ger anledning till. Bestämmelsen innebär bl.a. att, om domstolen beslutar att utlänningen skall utvisas för det nya brottet, domstolen antingen kan förlänga tiden för återreseförbudet enligt den tidigare domen eller också ersätta det tidigare utvisningsbeslutet med ett nytt som då omfattar även det tidigare beslutet. Ett sådant beslut förutsätter i och för sig inte någon ändring av brottspåföljden, eftersom ändringen beträffande utvisningen i detta fall föranleds av att den nya brottsligheten i sig anses böra medföra utvisning. Utskottet har också pekat på att en domstols beslut om utvisning på grund av brott inte är en påföljd utan en särskild rättsverkan på grund av brottet. Om det i något enstaka fall inträffar att tiden för ett åter-reseförbud gått till ända efter det att den dömde avtjänat ett fängelsestraff, är det därför inte rimligt att tiden för förbudet börjar löpa vid denna tidpunkt. Utskottet avstyrkte bifall till motionerna. Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker bifall till motion Sf614.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf17 yrkandena 1-6 och 1997/98:Sf19 yrkande 2 beslutar bifalla det av regeringen framlagda förslaget beträffande prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd, res. 1 (fp) res. 2 (mp) 2. beträffande strängare krav för återkallelse efter viss tid att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf14 yrkande 10, 1997/98:Sf15, 1997/98:Sf17 yrkande 7, 1997/98:Sf18, 1997/98:Sf19 yrkande 1 i denna del och 1997/98:U638 yrkande 1 beslutar bifalla det av regeringen framlagda förslaget beträffande strängare krav för återkallelse efter viss tid, res. 3 (m) res. 4 (fp, mp, kd) 3. beträffande beräkningen av tidsgränsen att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf16 yrkande 1 och 1997/98:Sf19 yrkande 1 i denna del beslutar bifalla det av regeringen framlagda förslaget beträffande beräkningen av tidsgränsen, res. 5 (fp, mp, kd) 4. beträffande övergångsbestämmelse att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf16 yrkande 2, res. 6 (v, mp, kd) 5. beträffande lagförslaget att riksdagen till följd av vad utskottet ovan under mom. 1-3 hemställt antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529), res. 7 (m) - villk. 3 res. 8 (fp, mp, kd) - villk. 4, 5 6. beträffande ändrade kriterier för utvisning på grund av brott att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf613, res. 9 (m) 7. beträffande verkställigheten av utvisning efter fängelsestraff att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf614. Stockholm den 2 december 1997
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m), Lennart Klockare (s), Sven-Åke Nygårds (s), Sigge Godin (fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Karin Israelsson (c).
Reservationer
1. Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd (mom. 1) Sigge Godin (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?I de ärenden? och slutar med ?Sf19 yrkande 2.? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att frågan om barnets bästa är en av de viktigare omständigheterna att väga in vid prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd. Det är inte acceptabelt att genomföra en återkallelse då barn som vistats länge i landet berörs. Det skulle också kunna undvikas om FN:s barnkonvention inkorporerats i den svenska utlänningslagstiftningen. Enligt utskottets mening är det inte tillräckligt att, som regeringen förordar, enbart göra en mildare bedömning i dessa fall. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i utlänningslagen i enlighet med vad utskottet anfört. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sf17 yrkandena 1-6 och 1997/98:Sf19 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd (mom. 1) Ragnhild Pohanka (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?I de ärenden? och slutar med ? Sf19 yrkande 2.? bort ha följande lydelse: Utskottet delar bedömningen i motion Sf17 att de i propositionen föreslagna ändringarna bör förtydligas särskilt med avseende på FN:s barnkonvention. Barnets ställning måste ytterligare skyddas och stärkas. Samhällets intresse av att reglera invandringen bör inte ges företräde framför hänsynen till barns behov. Utskottet anser att barnkonventionen bör ges kraftigare genomslag i utlänningslagstiftningen. Hänsyn måste härvid tas både till barns tidsuppfattning och till gymnasieungdomars viktiga utbildningstid som skäl att få stanna i Sverige. Vidare är det väsentligt att Invandrarverkets kvalitetssäkringsprogram tillämpas med urskiljning så att rätten att få skydd i Sverige inte äventyras. Utskottet anser också att uppehållstillstånd endast i undantagsfall skall kunna återkallas i ärenden där det finns barn under 18 år inblandade och att levnadsomständigheter i övrigt skall lyftas fram i alla ärenden som berör barn. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf17 yrkandena 1-6 och med anledning av motion 1997/98:Sf19 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Strängare krav för återkallelse efter viss tid (mom. 2) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?När det? och slutar med ?U638 yrkande 1.? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att tidsgränsen, varefter återkallelse av uppehållstillstånd får ske bara om det finns synnerliga skäl, inte bör vara alltför kort och att det är naturligt att ha samma tidsgräns som gäller för ansökan om svenskt medborgarskap. Lagstiftningen bör också vara tydlig och enkel samtidigt som den markerar att det svenska samhället inte accepterar att människor får uppehållstillstånd på falska grunder. Detta var också de skäl som den parlamentariska kommittén (NIPU) anförde för sitt förslag om en tidsgräns på fem år varefter synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillstånd skall krävas. Utskottet anser att det förslag som NIPU lagt är väl övervägt. Utskottet föreslår således att riksdagen beslutar att synnerliga skäl för återkallelse skall krävas först efter fem år med uppehållstillstånd. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande strängare krav för återkallelse efter viss tid att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf15 och med anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf14 yrkande 10, 1997/98:Sf17 yrkande 7, 1997/98:Sf18, 1997/98:Sf19 yrkande 1 i denna del samt 1997/98:U638 yrkande 1 bifaller utskottets förslag om strängare krav för återkallelse efter fem år,
4. Strängare krav för återkallelse efter viss tid (mom. 2) Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?När det? och slutar med ?U638 yrkande 1.? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillstånd skall krävas efter tre år. Regeringens förslag på fyra år är en alltför lång tid. Enligt utskottets mening vore det också stötande att tillämpa en avsevärt längre tid vid återkallelse av uppehållstillstånd än vad som gäller för preskription av brottet osant intygande, som är två år. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande strängare krav för återkallelse efter viss tid att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf18 och 1997/98: Sf19 yrkande 1 i denna del samt med anledning av propositionen och motionerna 1997/98:Sf14 yrkande 10, 1997/98:Sf17 yrkande 7 samt 1997/98:U638 yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98:Sf15 bifaller utskottets förslag om strängare krav för återkallelse efter tre år,
5. Beräkningen av tidsgränsen (mom. 3) Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?yrkande 1 delvis.? bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion Sf19 om att utgångspunkten för tidsberäkningen skall vara ansökan om uppehållstillstånd. Det är en lämpligare tidpunkt eftersom personen ofta vistats i Sverige lång tid innan uppehållstillstånd meddelas. Vidare är tiden för ansökan om uppehållstillstånd utgångspunkt för tidsberäkningen vid naturalisation av flyktingar och statslösa. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande beräkningen av tidsgränsen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf19 yrkande 1 i denna del och med anledning av propositionen samt med avslag på motion 1997/98:Sf16 yrkande 1 bifaller utskottets förslag om att beräkningen av tidsgränsen skall utgå från ansökan om uppehållstillstånd,
6. Övergångsbestämmelse (mom. 4) Ulla Hoffmann (v), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?De myndigheter? och slutar med ?Sf16 yrkande 2.? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att de utlänningar som fått sitt uppehållstillstånd återkallat men som fortfarande är kvar i Sverige skall kunna få beslutet omprövat enligt de nya reglerna. Regeringen bör därför snarast återkomma med ett förslag härom. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande övergångsbestämmelse att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf16 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Lagförslaget (mom. 5) Under förutsättning av bifall till reservation 3. Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m) anser att moment 5 i utskottets hemställan vid bifall till reservation 3 bort ha följande lydelse: 5. beträffande lagförslaget att riksdagen till följd av vad utskottet ovan under mom. 1-3 hemställt antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) med den ändringen att i 2 kap. 9 § fjärde stycket ordet ?fyra? ersätts med ordet ?fem?,
8. Lagförslaget (mom. 5) Under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 5. Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anser att moment 5 i utskottets hemställan vid bifall till reservationerna 4 och 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande lagförslaget att riksdagen till följd av vad utskottet ovan under mom. 1-3 hemställt antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) med den ändringen att i 2 kap. 9 § fjärde stycket ordet ?fyra? ersätts med ordet ?tre? och att orden ?med uppehållstillstånd? ersätts med orden ?från ansökan om uppehållstillstånd?,
9. Ändrade kriterier för utvisning på grund av brott (mom. 6) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Den parlamentariska? och slutar med ?till motionen.? bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion Sf613 att oberoende av risk för fortsatt brottslig verksamhet bör utvisning kunna ske dels då en icke svensk medborgare döms för ett brott på vilket kan följa fängelse mer än sex månader, dels då han eller hon döms för ett brott där fängelse ingår i straffskalan och den aktuella domen är fängelse. Utvisning bör också kunna ske då en icke svensk medborgare döms andra gången för brott med fängelse i straffskalan även om inte domarna inneburit fängelse. Att återfalla i brottslighet efter en tidigare dom, åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande är allvarligt. Enligt utskottets uppfattning har den dömde genom sitt beteende visat att det föreligger risk för fortsatt brottslighet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i utlänningslagen i enlighet med vad utskottet anfört. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande ändrade kriterier för utvisning på grund av brott att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf613 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
I propositionen framlagt lagförslag
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motionerna............................................2 Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:362 Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:233 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/983 Utskottet.............................................3 Gällande ordning....................................3 Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd....4 Utskottets bedömning..............................7 Strängare krav för återkallelse efter viss tid......7 Utskottets bedömning..............................9 Ikraftträdande och ekonomiska effekter.............10 Övergångsbestämmelse...............................11 Utvisning på grund av brott........................11 Ändrade kriterier för utvisning på grund av brott11 Verkställighet av utvisning efter fängelsestraff.11 Hemställan.........................................12 Reservationer........................................13 1. Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd (mom. 1)13 2. Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd (mom. 1)14 3. Strängare krav för återkallelse efter viss tid (mom. 2)14 4. Strängare krav för återkallelse efter viss tid (mom. 2)15 5. Beräkningen av tidsgränsen (mom. 3).............15 6. Övergångsbestämmelse (mom. 4)...................16 7. Lagförslaget (mom. 5)...........................16 8. Lagförslaget (mom. 5)...........................16 9. Ändrade kriterier för utvisning på grund av brott (mom. 6)16