1. Assisterad befruktning och föräldraskap

Assisterad befruktning och föräldraskap (Betänkande 2004/05:LU25 Lagutskottet)

Lagutskottets betänkande2004/05:LU25

Assisterad befruktning och föräldraskap

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:137
Assisterad befruktning och föräldraskap samt tre motioner som väckts
med anledning av propositionen.
Regeringen föreslår lagändringar som innebär att assisterad befruktning
med donerade spermier enligt lagen (1984:1140) om insemination och lagen
(1988:711) om befruktning utanför kroppen skall få utföras också
beträffande en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan
kvinna. Den registrerade partnern eller sambon skall - tillsammans med
den befruktade kvinnan - anses som förälder till det barn som föds,
förutsatt att hon har samtyckt till behandlingen och att det är sannolikt
att barnet har avlats genom den. Föräldraskapet skall fastställas genom
bekräftelse eller dom. Föräldraskapet skall inte gälla barn som kommer
till genom assisterad befruktning utanför tillämpningen av 1984 och
1988 års lagar.
I propositionen föreslås även att bestämmelserna i föräldrabalken om
fastställande av faderskap genom dom anpassas till DNA-tekniken. Därutöver
föreslås att det i vissa bestämmelser om sambor i föräldrabalken,
ärvdabalken och jordabalken tydliggörs att även sambor av samma kön
omfattas.
Lagändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 2005.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår
motionerna.
I betänkandet finns tre reservationer och tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Assisterad befruktning och föräldraskap
Riksdagen- dels antar regeringens förslag tilla) lag om ändring i
föräldrabalken,b) lag om ändring i ärvdabalken,c) lag om ändring i
jordabalken,d) lag om ändring i brottsbalken,e) lag om ändring i
rättegångsbalken,f) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
g) lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall förutgivna
underhållsbidrag,h) lag om ändring i lagen (1979:1001) om erkännande av
nordiskafaderskapsavgöranden,i) lag om ändring i namnlagen (1982:670),
j) lag om ändring i lagen (1984:1140) om insemination,k) lag om ändring
i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor,l) lag om ändring
i lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen,m) lag om ändring i
folkbokföringslagen (1991:481),n) lag om ändring i lagen (1994:1117) om
registrerat partnerskap,o) lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd,p) lag om ändring i vallagen (1997:157),q) lag om ändring
i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,r) lag om ändring i
lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,s) lag om ändring i socialtjänstlagen
(2001:453),t) lag om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering,
u) lag om ändring i sambolagen (2003:376),- dels ändrar beslutet den 26
maj 2005 (rskr. 2004/05:254) såvitt gäller lagen om ändring i lagen
(1996:1030) om underhållsstöd och beslutar att 4 § skall ha den lydelse
som utskottet föreslår i bilaga 3.Därmed bifaller riksdagen proposition
2004/05:137 och avslår motionerna 2004/05:L30 och 2004/05:L31 yrkande
1.
Reservation 1 (kd)

2. Fastställande av föräldraskap
Riksdagen avslår motion 2004/05:L29 yrkande 1.
Reservation 2 (fp)

3. Kostnader
Riksdagen avslår motion 2004/05:L31 yrkande 2.
4. Utredningar om föräldraskap
Riksdagen avslår motion 2004/05:L29 yrkande 2.
Reservation 3 (fp)

Stockholm den 24 maj 2005
På lagutskottets vägnar

Inger René
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne
Carlström (s), Raimo Pärssinen (s), Christina Nenes (s), Hillevi Larsson
(s), Yvonne Andersson (kd)1Avstår från ställningstagande under punkterna
2, 3 och 4., Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg
(m), Rezene Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Anneli Särnblad (s),
Henrik von Sydow (m), Pia Nilsson (s), Johan Löfstrand (s), Mia Franzén
(fp) och Johan Linander (c).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I propositionen föreslår regeringen - efter att ha hört Lagrådet - att
riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till ändringar i
föräldrabalken, lagen (1984:1140) om insemination, lagen (1988:711) om
befruktning utanför kroppen samt ett antal andra lagar. Bakgrunden till
lagförslagen är följande.
Regeringen beslutade år 1999 att tillkalla en parlamentarisk kommitté
för att undersöka villkoren för barn i homosexuella familjer. År 2001
överlämnade kommittén betänkandet (SOU 2001:10) Barn i homosexuella
familjer. Kommittén förslog att registrerade partner skulle ges möjlighet
att prövas som adoptivföräldrar och att registrerade partner och
homosexuella sambor också skulle få tillgång till assisterad befruktning
i sjukvården.
Kommitténs förslag om att registrerade partner skulle ges möjlighet att
prövas som adoptivföräldrar har lett till lagstiftning, som trätt i
kraft den 1 februari 2003. I propositionen som låg till grund för
lagändringen om adoption uttalade regeringen att en möjlighet till assisterad
befruktning för registrerade partner och homosexuella sambor inte borde
införas innan frågan om hur föräldraskapet för barn som då kommer till
ytterligare hade övervägts. Lagutskottet delade regeringens bedömning,
och beträffande det fortsatta arbetet med hur det rättsliga föräldraskapet
för barnet skall regleras ansåg utskottet att det var angeläget att
arbetet skulle komma till stånd så snart som möjligt, vilket gavs
regeringen till känna. Riksdagen följde utskottet (prop. 2001/02:123, bet.
LU27, rskr. 304).
Inom Regeringskansliet utarbetades därefter departementspromemorian (Ds
2004:19) Föräldraskap vid assisterad befruktning för homosexuella.
Promemorian har remissbehandlats och ligger till grund för förslagen i
förevarande proposition. I propositionen föreslås också att det i vissa
bestämmelser om sambor i föräldrabalken, ärvdabalken och jordabalken
tydliggörs att även sambor av samma kön omfattas. Det rör sig här om
följdändringar till den nya sambolagen (2003:376), där lagstiftningsbehovet
har påtalats av riksdagen (jfr prop. 2002/03:80, bet. LU19, rskr. 211).

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.
Med anledning av propositionen har tre motioner väckts. Förslagen i
motionerna finns i bilaga 1.
I ärendet har en skrivelse inkommit från ledare för kristna kyrkor och
rörelser samt muslimska organisationer i Sverige.

Utskottets överväganden
Assisterad befruktning och föräldraskap
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionerna. Jämför
reservation 1 (kd) och särskilt yttrande 1 (m).
Gällande rätt
Assisterad befruktning kan utföras dels i form av insemination, dels i
form av befruktning utanför kroppen, s.k. in vitro-fertilisering.
Aktuella bestämmelser finns i lagen (1984:1140) om insemination och lagen
(1988:711) om befruktning utanför kroppen. Lagarna kompletteras av
föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen.
Behandlingarna enligt 1984 och 1988 års lagar är metoder för att avhjälpa
ofrivillig barnlöshet och får bara utföras om kvinnan är gift eller
sambo med en man. Det krävs skriftligt samtycke av mannen. En insemination
får ske med sperma antingen från kvinnans make eller sambo eller från
en spermagivare (givarinsemination). Befruktning utanför kroppen kan
ske antingen med ett donerat ägg och makens eller sambons sperma eller
med kvinnans eget ägg och donerad sperma. Givarinsemination får utföras
endast vid offentligt finansierade sjukhus under överinseende av en
läkare med specialistkompetens i gynekologi och obstetrik. Befruktning
utanför kroppen där ägg eller spermier kommer från en givare får endast
utföras vid universitetssjukhus. Före en sperma- eller äggdonation skall
den behandlande läkaren pröva om det är lämpligt att donationen sker
med hänsyn till parets medicinska, psykologiska och sociala förhållanden.
Befruktningen får utföras bara när det kan antas att barnet kommer att
växa upp under goda förhållanden. Läkaren väljer ägg eller sperma från
en lämplig givare. Uppgifterna om givaren antecknas i en särskild journal,
som skall bevaras i minst 70 år.
Ett barn som har kommit till genom assisterad befruktning har rätt att,
om det har uppnått tillräcklig mognad, få del av de uppgifter om givaren
som har antecknats i journalen. Socialnämnden är på begäran skyldig att
biträda barnet med att skaffa fram dessa uppgifter.
Propositionen
I propositionen konstaterar regeringen att behandlingar enligt 1984 och
1988 års lagar får utföras när kvinnan är gift eller sambo med en man
men däremot inte när kvinnan är registrerad partner eller sambo med en
annan kvinna. Frågan är, enligt regeringen, om det är tillräckligt
motiverat att upprätthålla denna begränsning. Regeringen anser att en
utgångspunkt för övervägandena i denna fråga bör vara att ett barn som
kommit till med hjälp av assisterad befruktning skall ha två föräldrar
och att barnet skall ha fötts av en av föräldrarna.
Regeringen pekar på att det i samband med lagändringen som gav registrerade
partner möjlighet att prövas som adoptivföräldrar lades fram ett omfattande
forskningsunderlag om både adopterade barn och om barn i familjer där
de vuxna är homosexuella. Med hänvisning till detta forskningsunderlag
anser regeringen att det inte finns skäl att anta något annat än att
såväl registrerade partner som homosexuella sambor generellt sett kan
erbjuda även barn som kommit till genom assisterad befruktning i
homosexuella relationer en god uppväxtmiljö och tillgodose de särskilda
behov av omsorg och omvårdnad som barnen kan ha.
Något som också, enligt regeringens mening, talar för att lesbiska par
bör få tillgång till behandlingar enligt 1984 och 1988 års lagar är att
barnet då garanteras möjlighet att få kunskap om sitt biologiska ursprung.
Många lesbiska par skaffar i dag barn genom insemination i egen regi,
och en del par vänder sig till sjukhus utomlands. När en insemination
sker vid klinik utomlands är givaren som regel anonym. Vid insemination
i egen regi är avsikten ibland att spermagivaren skall vara aktiv som
far till barnet. Men det kan också vara så att han endast vill hjälpa
det lesbiska paret att bilda familj och att hans identitet därför inte
uppges vid faderskapsutredningen eller för barnet. Barn som har kommit
till med donerad sperma enligt 1984 eller 1988 års lag har däremot, när
det har uppnått tillräcklig mognad, rätt att få del av de uppgifter om
givaren som finns antecknade i en särskild journal, och socialnämnden
är skyldig att hjälpa barnet att ta reda på om det finns några uppgifter
antecknade.
Mot den redovisade bakgrunden gör regeringen bedömningen att det inte
längre kan anses motiverat att upprätthålla begränsningen som innebär
att lesbiska par inte har tillgång till behandlingar enligt 1984 och
1988 års lagar. Regeringen föreslår därför att insemination enligt 1984
års lag och befruktning utanför kroppen enligt 1988 års lag med donerade
spermier skall få utföras också när en kvinna är registrerad partner
eller sambo med en annan kvinna. För behandling genom befruktning utanför
kroppen krävs i dag att det är utrett att kvinnan har något medicinskt
hinder och därför inte kan befruktas genom insemination. Samma krav bör,
anför regeringen, ställas när kvinnan är registrerad partner eller
sambo med en annan kvinna.
Enligt regeringen bör vidare behandlingen av ett lesbiskt par - liksom
för ett heterosexuellt par - förutsätta att kvinnans registrerade partner
eller sambo skriftligen har samtyckt till behandlingen. Enligt 1984 och
1988 års lagar skall läkaren därutöver pröva att det med hänsyn till
parets medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt
att behandlingen äger rum. Behandlingen bör få utföras endast om det
kan antas att barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Läkaren
bör, anför regeringen vidare, gemensamt med en yrkesutövare med
beteendevetenskaplig kompetens försäkra sig om att paret har förmåga att
vårda och uppfostra barnet och att det är berett att berätta för barnet
om dess ursprung. För registrerade partner och homosexuella sambor kan
det - liksom vid adoption - därutöver behöva tas vissa särskilda hänsyn.
Regeringen förutsätter att Socialstyrelsen ser över sina föreskrifter
och allmänna råd i syfte att anpassa dem till situationer där det sökande
paret är registrerade partner eller lesbiska sambor.
De lagändringar som regeringen därutöver föreslår innebär sammanfattningsvis
följande. Om en behandling enligt 1984 eller 1988 års lag har utförts
på en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna,
skall den registrerade partnern eller sambon till den behandlade kvinnan
också anses som barnets förälder. Föräldraskapet förutsätter att den
registrerade partnern eller sambon har samtyckt till behandlingen och
att det är sannolikt att barnet har avlats genom den. Föräldraskapet
skall fastställas genom bekräftelse eller dom. Föräldraskapet skall
inte omfatta barn som kommer till genom assisterad befruktning utanför
tillämpningen av 1984 och 1988 års lagar, t.ex. vid insemination i egen
regi eller utomlands. I dessa fall skall alltså - liksom hittills -
faderskapet fastställas. Om det är till fördel för barnet och övriga
förutsättningar finns, kan ett gemensamt föräldraskap för det lesbiska
paret då åstadkommas genom adoption. Om det kan antas att en kvinna på
grund av sitt samtycke till en assisterad befruktning skall anses som
förälder till ett barn, skall socialnämnden utreda hennes föräldraskap
och se till att detta fastställs i stället för faderskapet. Vid utredningen
skall detsamma gälla som för utredningar om faderskap, och för rättegången
i mål om föräldraskapet skall detsamma gälla som för rättegången i mål
om faderskap. Ett undantag görs när det gäller bestämmelserna om
blodundersökning vid fastställande av faderskap. Lagen (1985:367) om
internationella faderskapsfrågor och lagen (1979:1001) om erkännande av
nordiska faderskapsavgöranden utvidgas till att i viss utsträckning
gälla föräldraskapet för en kvinna.
Genom föreslagna ändringar i föräldrabalken skall faderskapet för en
man kunna fastställas av domstol om det genom en genetisk undersökning
är utrett att han är barnets far. Det skall alltså inte såsom nu behöva
bevisas att mannen har haft samlag med barnets mor. För män som ger
sperma enligt 1984 och 1988 års lagar skall faderskapet inte fastställas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. Bestämmelserna
om fastställande av faderskap genom dom är avsedda att tillämpas endast
för barn som avlas efter ikraftträdandet.
Motionerna
Yvonne Andersson m.fl. (kd) yrkar i motion L30 att riksdagen skall avslå
propositionen. Motionärerna anför att alla barn behöver och har rätt
till både en mamma och en pappa och att avsteg från denna regel kan
göras endast om det är förenligt med principen om barnets bästa. Enligt
motionärerna ligger föräldraansvaret alltid på de biologiska föräldrarna.
Att bli förälder kan vara ett starkt behov, men det är ingen rättighet.
Vuxna kan aldrig ha rätt till barn, däremot har barn alltid rätt till
föräldrar. Enligt motionärernas uppfattning har regeringens förslag som
utgångspunkt vuxnas rätt till föräldraskap och inte principen om barnets
bästa. I regeringens förslag bortses helt från pappans betydelse för
ett barns utveckling. Det är, anför motionärerna, väsentligt att barn
har tillgång till både kvinnliga och manliga förebilder. I andra sammanhang,
t.ex. i vårdnadstvister, är barns behov av kontakt med båda föräldrarna
en självklarhet. Även om alla barn inte har kontakt med både sin mamma
och pappa skall inte staten medverka till familjebildningar där barn
från början med automatik berövas rätten till en av sina föräldrar.
Därtill kommer att det, som flera remissinstanser påpekat, saknas
relevant forskning om konsekvenserna för barn som växer upp med samkönade
föräldrar. Många remissinstanser, däribland Barnombudsmannen, BRIS och
Socialstyrelsen, har avstyrkt regeringens förslag. Mot den redovisade
bakgrunden anser motionärerna att regeringens förslag inte kan anser
förenligt med principen om barnets bästa. I motionen anförs att
ställningstagandet inte inrymmer någon värdering av homosexuella personers
förmåga att ta hand om barn. Motionärernas ställningstagande till
regeringens förslag rör uteslutande ett barns grundläggande rätt till och
behov av både en mamma och en pappa.
I motion L31 anför Patrik Norinder (m) att han inte motsätter sig att
kvinnor som lever i partnerskap skall få tillgång till assisterad
befruktning på sjukhus. Den inseminerades partner bör dock inte automatiskt
anses som förälder till barnet. Ett gemensamt föräldraskap för det
lesbiska paret bör i stället åstadkommas genom styvbarnsadoption. Motionären
yrkar avslag på propositionen såvitt avser det gemensamma föräldraskapet
(yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Vid bedömningen av frågan om lesbiska par bör få tillgång till behandlingar
enligt 1984 och 1988 års lagar anser utskottet, liksom regeringen, att
en utgångspunkt för övervägandena bör vara att barn som kommit till
genom assisterad befruktning skall ha två föräldrar och att barnet skall
ha fötts av en av föräldrarna. Att ha två rättsliga föräldrar ger barnet
trygghet ekonomiskt, socialt och rättsligt - inte bara under den tid
familjen lever tillsammans utan också ifall föräldrarna skulle separera
eller någon av dem skulle avlida.
Utskottet kan konstatera att regeringens förslag, såsom påpekas i motion
L30, kritiserats av ett antal remissinstanser. En del av kritiken går
ut på att det saknas relevant forskning om konsekvenserna för barn som
växer upp med föräldrar av samma kön. Med anledning av denna kritik
vill utskottet anföra följande. I samband med lagändringen som gav
registrerade partner möjlighet att prövas som adoptivföräldrar konstaterade
regeringen att det hade lagts fram ett omfattande forskningsunderlag
både om adopterade barn och om barn i familjer där de vuxna är homosexuella.
Forskningen ansågs med tillräcklig säkerhet tala för att registrerade
partner allmänt sett kan erbjuda adoptivbarn en god uppväxtmiljö och
tillgodose adoptivbarns särskilda behov, också med beaktande av den
känsliga situation som barnet kan befinna sig i på grund av parets
homosexualitet. Slutsatsen drogs därför att - liksom när det gäller andra
som önskar adoptera barn - en individuell prövning borde kunna göras
utifrån de sökandes förutsättningar att erbjuda gynnsamma uppväxtförhållanden.
Lagutskottet delade regeringens bedömning och riksdagen följde utskottet
(prop. 2001/02:123, bet. LU27, rskr. 304).
Den forskning som kommittén presenterade om barn som kommit till genom
givarinsemination i homosexuella relationer är i och för sig begränsad,
och kommittén lade inte fram någon forskning som särskilt tar sikte på
barn som kommit till genom befruktning utanför kroppen. Mot bakgrund av
forskningen om barn i familjer där de vuxna är homosexuella och om
adopterade barn anser emellertid utskottet att det inte finns skäl att
anta något annat än att såväl registrerade partner som homosexuella
sambor generellt sett kan erbjuda även barn som kommit till genom
assisterad befruktning i homosexuella relationer en god uppväxtmiljö och
tillgodose de särskilda behov av omsorg och omvårdnad som barnen kan ha.

En viktig aspekt när det gäller assisterad befruktning är också barnets
rätt till kunskap om sitt ursprung. Ett barn som har kommit till genom
assisterad befruktning enligt 1984 och 1988 års lagar har rätt att - om
det har uppnått tillräcklig mognad - få del av de uppgifter om givaren
som har antecknats i journalen. Barnet garanteras härigenom en möjlighet
att få kunskap om sitt biologiska ursprung. Denna omständighet talar,
enligt utskottets mening, för att lesbiska par bör få tillgång till
behandlingar enligt 1984 och 1988 års lagar.
Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet, liksom regeringen, att
assisterad befruktning med donerade spermier enligt 1984 års lag om
insemination och 1988 års lag om befruktning utanför kroppen skall få
utföras också beträffande en kvinna som är registrerad partner eller
sambo med en annan kvinna. De invändningar mot regeringens förslag som
förs fram i motion L30 förändrar inte utskottets bedömning. Vad som
anförs i motion L31 yrkande 1 om det gemensamma föräldraskapet utgör
inte heller, enligt utskottets mening, skäl att avstyrka regeringens
förslag i den delen.
Utskottet har inte något att erinra mot lagförslagen i övrigt.
Med det anförda föreslår således utskottet att riksdagen antar regeringens
lagförslag och avslår motionerna L30 och L31 yrkande 1.
Riksdagen har den 26 maj 2005 beslutat om ändringar i bl.a. 4 § lagen
(1996:1030) om underhållsstöd (prop. 2004/05:116, bet. SfU15, rskr.
254). För att samordna denna ändring med det i förevarande ärende
framlagda förslaget till ändring i samma lagrum erfordras en lagteknisk
justering av riksdagens tidigare beslut. En sådan justering framgår av
bilaga 3 till betänkandet.
Fastställande av föräldraskap
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om fastställande av föräldraskap.
Jämför reservation 2 (fp) och särskilt yttrande 2 (v).
Gällande rätt
Bestämmelser om faderskap och moderskap till barn finns i 1 kap.
föräldrabalken. Olika regler gäller beroende på om modern är gift eller
inte. Särskilda bestämmelser finns om faderskapet till barn som avlas
genom assisterad befruktning.
Om modern är gift, anses mannen i äktenskapet automatiskt som barnets
far. Det gäller en s.k. faderskapspresumtion (1 §). Presumtionen kan
hävas av domstol i vissa situationer (2 §). Om modern är ogift, fastställs
faderskapet genom bekräftelse eller dom (3 §). Har ingen bekräftat
faderskapet till ett barn, måste det fastställas genom dom i en rättegång
mot den man eller några av de män som det finns anledning att stämma in
(5 §).
Har en insemination utförts på modern med samtycke av hennes make eller
annan man som hon var sambo med och är det med hänsyn till samtliga
omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom inseminationen,
skall den som har lämnat samtycket vid tillämpningen av 2-5 §§ anses
som barnets far (6 §). En motsvarande bestämmelse finns för fastställande
av faderskap när moderns ägg har befruktats utanför hennes kropp (8 §).
Den lagtekniska konstruktionen är alltså att samtycket till inseminationen
eller befruktningen medför att mannen skall anses som barnets far när
man sedan tillämpar bestämmelserna om fastställande av faderskap i 2-5
§§. Om modern är gift, gäller därvid alltid faderskapspresumtionen (1
§). Om modern är sambo med en man, skall faderskapet i stället fastställas
genom bekräftelse eller dom.
Propositionen
Regeringens förslag innebär att om en behandling enligt 1984 eller 1988
års lag har utförts på en kvinna som är registrerad partner eller sambo
med en annan kvinna, skall den registrerade partnern eller sambon till
den behandlade kvinnan också anses som barnets förälder. Föräldraskapet
förutsätter att den registrerade partnern eller sambon har samtyckt
till behandlingen och att det är sannolikt att barnet har avlats genom
den. Föräldraskapet skall fastställas genom bekräftelse eller dom.
I propositionen anför regeringen att kvinnans samtycke till den assisterade
befruktningen har den verkan att hon blir att anse som förälder till
det barn som föds. På så sätt garanteras barnet redan vid befruktningen
två föräldrar. Förutsatt att samtycke har lämnats och att det är sannolikt
att barnet har tillkommit genom befruktningen, kan varken den födande
kvinnan eller hennes registrerade partner eller sambo med framgång
motsätta sig föräldraskapet.
Regeringen redovisar i propositionen att den avser att återkomma när
det gäller föräldraskapet vid assisterad befruktning. En fråga som då
kan aktualiseras är om den i propositionen föreslagna bestämmelsen om
en kvinnas föräldraskap bör utvidgas till att gälla vid assisterad
befruktning utanför tillämpningen av 1984 och 1988 års lagar. Därmed
uppkommer även frågan om föräldraskapet för en registrerad partner bör
presumeras på liknande sätt som faderskapet för en gift man. En annan
fråga är om det behövs åtgärder för att ytterligare förbättra barnets
möjligheter att få kunskap om sitt biologiska ursprung.
Motionen
I motion L29 anför Martin Andreasson m.fl. (fp) att regeringens förslag
innebär att föräldraskapet för en registrerad partner måste fastställas
genom bekräftelse eller dom. Gällande regler för makar innebär att en
make efter en insemination med donerade spermier presumeras vara far
till barnet. Enligt motionärerna bör samma regler om föräldraskapspresumtion
gälla för såväl makar som registrerade partner vid assisterad befruktning.
I motionen begärs ett tillkännagivande med detta innehåll (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande
Som redovisats ovan avser regeringen att återkomma när det gäller
föräldraskapet vid assisterad befruktning, och den fråga som motionärerna
tar upp kommer att övervägas inom ramen för det aviserade arbetet.
Utskottet anser därför inte att det nu finns skäl att föreslå någon åtgärd
från riksdagen med anledning av motionen.
Med det anförda bör riksdagen avslå motion L29 yrkande 1.
Kostnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om kostnaderna för behandlingen
enligt 1984 och 1988 års lagar.
Motionen
I motion L31 anser Patrik Norinder (m) att regeringens förslag innebär
att sjukvårdens uppgifter utsträcks till en verksamhet som inte har
någon medicinsk indikation för behandling. Motionären anser att sådan
verksamhet inte skall skattefinansieras. I motionen begärs ett
tillkännagivande i enlighet härmed (yrkande 2).
Propositionen och utskottets ställningstagande
I propositionen anför regeringen att det blir upp till varje landsting
att bestämma om möjligheten att få assisterad befruktning kan ske inom
den befintliga verksamheten eller om den skall avgiftsbeläggas för
patienterna.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L31
yrkande 2.
Utredningar om föräldraskap
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande som behandlar utredningar om
föräldraskap. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden från
riksdagen. Jämför reservation 3 (fp) och särskilt yttrande 3 (v).
Motionen
I motion L29 föreslår Martin Andreasson m.fl. (fp) att reglerna om
fastställande av föräldraskap i samboförhållanden måste kunna förenklas.
Enligt motionärerna bör föräldrarna t.ex. redan på sjukhuset eller i
samband med de första kontakterna med Försäkringskassan kunna underteckna
en gemensam försäkran med uppgivande om föräldraskap. I motionen begärs
ett tillkännagivande med detta innehåll (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen, senast i januari innevarande
år, avstyrkt motioner liknande den nu aktuella och därvid konstaterat
att den nuvarande ordningen ger betryggande garantier för att det
verkligen är den biologiske fadern och inte någon annan som fastställs
som far till ett barn (se bl.a. bet. 2001/02:LU9, 2003/04:LU11 och
2004/05:LU10). Riksdagen har vid samtliga tillfällen följt utskottet.
Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att frångå sina
tidigare ställningstaganden, och utskottet föreslår således att riksdagen
avslår motion L29 yrkande 2.

Reservationer

1. Assisterad befruktning och föräldraskap, punkt 1 (kd)
av Yvonne Andersson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:L30 och avslår proposition 2004/05:137, utskottets förslag och
motion 2004/05:L31 yrkande 1.
Ställningstagande
Barn och deras behov av föräldrar är utgångspunkten för Kristdemokraternas
familjepolitik. Barn har rätt till en trygg och god uppväxt, och
föräldrarna är de viktigaste personerna i varje barns liv. Alla barn behöver
och har i utgångsläget rätt till både en mamma och en pappa. Avsteg
från denna grundregel kan endast göras om det är förenligt med principen
om barnets bästa.
Föräldraansvaret finns i grunden alltid hos de biologiska föräldrarna.
Att bli förälder kan vara ett starkt behov men det är ingen rättighet.
Vuxna kan aldrig ha rätt till barn men däremot har barn alltid rätt
till föräldrar. Enligt min uppfattning har regeringens förslag som
utgångspunkt vuxnas rätt till föräldraskap och inte primärt barnets bästa.

I regeringens förslag bortses helt från pappans betydelse för barnets
utveckling. Regeringens förslag innebär att barn kommer att avlas som
från början fråntas möjligheten att ha tillgång till och växa upp med
en pappa. Det är väsentligt att barn har både manliga och kvinnliga
förebilder i sin närhet. I andra sammanhang är barns behov av kontakt
med båda föräldrarna en självklarhet. Beprövad erfarenhet visar att
frånvaron av en pappa under uppväxten ofta medför negativa effekter.
Därför betonas alltid när det gäller vårdnadstvister barnens behov av
kontakt med både sin mamma och sin pappa. Det är t.ex. praxis med
gemensam vårdnad vid skilsmässor. Barn behöver således och har rätt till
en manlig och kvinnlig förebild som barnet kan identifiera sig med.
Även om inte alla barn har kontakt med både sin mamma och sin pappa
anser jag att staten inte skall medverka till familjebildningar där
barn från början med automatik berövas rätten till en av sina föräldrar.

Övervägandena i frågan om lesbiska par skall få tillgång till behandling
enligt 1984 och 1988 års lagar måste göras utifrån vad som kan antas
vara bäst för barnet. Några sådana överväganden finns över huvud taget
inte i propositionen - vilket jag anser mycket beklagligt - och regeringen
nämner inte ens FN:s barnkonvention. Detta är särskilt allvarligt
eftersom ett stort antal remissinstanser ansett att regeringens förslag
inte är förenligt med barnets bästa. Bland de remissinstanser som
avstyrkt regeringens förslag finns BRIS, Familjerättssocionomernas
Riksförening och Socialstyrelsen. Trots klara avstyrkanden från dessa i
sammanhanget från ett barnperspektiv synnerligen viktiga remissinstanser
tvekar inte regeringen att lägga fram lagförslaget. Därutöver bör
framhållas att flera remissinstanser, bl.a. Socialstyrelsen och Svenska
läkaresällskapet, har påpekat att det saknas relevant forskning om de
konkreta konsekvenserna för barn som växer upp med samkönade föräldrar
och att det skulle kunna innebära en belastning för ett barn att växa
upp i en lesbisk familjebildning. Inte heller avsaknaden av sådan
forskning och de av remissinstanserna uttalade farhågorna rörande barnens
uppväxtförhållanden synes ha påverkat regeringens ställningstaganden.
Vad
som nu anförts kan inte leda fram till någon annan slutsats än att
lagförslaget bör avslås. Ställningstagandet inrymmer inte någon värdering
av homosexuella personers förmåga att ta hand om barn. Mitt ställningstagande
grundar sig uteslutande på barnets bästa och ett barns grundläggande
rätt till och behov av både en mamma och en pappa.
Ställningstagandet innebär att riksdagen bifaller motion L30 och avslår
motion L31 yrkande 1.

2. Fastställande av föräldraskap, punkt 2 (fp)
av Martin Andreasson (fp) och Mia Franzén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om fastställande av föräldraskap. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:L29 yrkande 1.
Ställningstagande
När förbudet mot assisterad befruktning på klinik för kvinnor i samkönade
relationer nu avskaffas anser vi att det är förvånande att det införs
nya regler som skiljer mellan makar och registrerade partner. Regeringens
förslag innebär att föräldraskapet för en registrerad partner måste
fastställas genom bekräftelse eller dom. Gällande regler för makar
innebär att en make efter en insemination automatiskt presumeras vara
far till barnet. Enligt vår uppfattning bör samma regler om
föräldraskapspresumtion gälla för såväl makar som registrerade partner vid
assisterad befruktning. Det får ankomma på regeringen att lägga fram
erforderliga lagförslag.
Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion L29 yrkande 1,
som sin mening ge regeringen till känna.

3. Utredningar om föräldraskap, punkt 4 (fp)
av Martin Andreasson (fp) och Mia Franzén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om utredningar om föräldraskap. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:L29 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser, liksom motionärerna bakom motion L29, att reglerna för
fastställande av föräldraskap när föräldrarna är sambor måste förenklas.
Föräldrarna bör t.ex. redan på sjukhuset eller i samband med de första
kontakterna med Försäkringskassan kunna underteckna en gemensam försäkran
med uppgivande om föräldraskap. Endast om det finns särskilda skäl bör
socialnämnden genomföra en utredning. Det får ankomma på regeringen att
lägga fram erforderliga lagförslag.
Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion L29 yrkande 2,
som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Assisterad befruktning och föräldraskap, punkt 1 (m)
Inger René (m), Bertil Kjellberg (m) och Henrik von Sydow (m) anför:
En
människas sexuella läggning påverkar inte den personens lämplighet som
förälder. Den som längtar efter barn, är beredd att anstränga sig för
att överkomma eventuella hinder för att få barn, vill ta ansvar för
barnets välmående, ge det kärlek och uppfostra det efter bästa förmåga
kommer med största sannolikhet att bli en bra förälder. Eftersom det
saknas regler för vad som utgör ett gott föräldraskap är det vanskligt
att peka ut vissa människor som mindre lämpade att bli föräldrar.
Det är dock vår mening att staten har ett särskilt ansvar som följd av
förevarande proposition. Detta gäller oavsett vilket kön de tilltänkta
föräldrarna har, eller vilken familjekonstellation föräldrarna lever i.
När staten genom lagstiftning tillhandahåller medel att skapa liv,
ställs alldeles särskilt stora krav på reflektion och eftertanke.
Det finns uppgifter om att barn som tillkommit genom assisterad befruktning
är extra utsatta. Utredningen som ligger till grund för propositionen
presenterar endast begränsat forskningsunderlag rörande barn som kommit
till genom givarinsemination i homosexuella relationer. Forskning som
tar sikte på barn som kommit till genom befruktning utanför kroppen i
homosexuella relationer saknas helt.
Vi vill uppmana regeringen att verka för att sådan forskning kommer
till stånd. Denna forskning bör sedan ligga till grund för en utvärdering
av hur lagen fungerat och hur de barn som kommit till inom dessa ramar
mår i ett långsiktigt perspektiv. Det är vår uppfattning att vi som
lagstiftare har en skyldighet att tillse att de lagar vi stiftar fungerar
på ett fullgott sätt, och vi emotser därför en utredning så snart
forskningsunderlaget så tillåter.

2. Fastställande av föräldraskap, punkt 2 (v)
Tasso Stafilidis (v) anför:
Under tidigare behandlingar av frågan i lagutskottet har jag ställt mig
bakom det generella kravet att lesbiska kvinnor skall likställas med
heterosexuella kvinnor i lagstiftningen om assisterad befruktning. När
nu utskottet har att ta ställning till propositionen Assisterad befruktning
och föräldraskap vill jag därför klargöra min uppfattning.
Liksom motionärerna bakom motion L29 yrkande 1 anser jag att samma regler
för fastställande av föräldraskap skall gälla för såväl makar som
registrerade partner vid assisterad befruktning. Jag vill också erinra om
mitt ställningstagande i betänkande 2004/05:LU10 reservation 20, vilket
jag fortfarande står bakom.
Jag ser det presenterade förslaget till lagstiftning som ett första
steg i att likställa lagstiftningen när det gäller assisterad befruktning
för homo-, bi- och heterosexuella kvinnor. Jag utgår därför ifrån att
regeringen snarast påbörjar den aviserade utredningen, vilken bl.a.
skall behandla frågan om fastställande av föräldraskapet. Jag finner
därför inte skäl att i förevarande ärende reservera mig, men kommer
självfallet att följa frågan noggrant.

3. Utredningar om föräldraskap, punkt 4 (v)
Tasso Stafilidis (v) anför:
Jag anser att fastställandet av föräldraskap när föräldrarna inte är
gifta bör förenklas. Det måste införas nya rutiner. Enligt min mening
bör föräldrarna redan på sjukhuset eller i samband med de första
kontakterna med försäkringskassan gemensamt kunna underteckna en försäkran
med uppgivande om föräldraskap. Ett annat alternativ kan vara att
föräldrarna gemensamt kan anmäla föräldraskapet till folkbokföringsregistret.

Jag har tidigare i betänkande 2004/05:10 Barn och föräldrar m.m. reserverat
mig till förmån för ett motionsyrkande motsvarande det nu aktuella. Jag
finner därför inte skäl att i förevarande ärende återigen reservera mig
i denna fråga.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:137 Assisterad befruktning och föräldraskap:
Riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
lag om ändring i föräldrabalken,
lag om ändring i ärvdabalken,
lag om ändring i jordabalken,
lag om ändring i brottsbalken,
lag om ändring i rättegångsbalken,
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna
underhållsbidrag,
lag om ändring i lagen (1979:1001) om erkännande av nordiska
faderskapsavgöranden,
lag om ändring i namnlagen (1982:670),
lag om ändring i lagen (1984:1140) om insemination,
lag om ändring i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor,

lag om ändring i lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen,
lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),
lag om ändring i lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap,
lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
lag om ändring i vallagen (1997:157),
lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,
lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
lag om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering,
lag om ändring i sambolagen (2003:376).
Följdmotioner
2004/05:L29 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fastställande av föräldraskap för registrerad partner
vid assisterad befruktning på klinik med donerade spermier.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en förenkling av de generella reglerna om fastställande
av föräldraskap för sambor.
2004/05:L30 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
Riksdagen avslår proposition 2004/05:137 Assisterad befruktning och
föräldraskap.
2004/05:L31 av Patrik Norinder (m):

1. Riksdagen beslutar om en lagändring av innebörd att föräldraskap
tillkommer genom närståendeadoption även i fall då barnet avlats genom
insemination på sjukhus i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kostnaderna för assisterad befruktning på sjukhus.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd
Lydelse enligt riksdagens beslut (rskr. 2004/05:254) Utskottets förslag
4
§
Ett barn har inte rätt till underhållsstöd, om
1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl
låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet
till barnet fastställt, 1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen
utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för
att få faderskapet eller föräldraskapet enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken
till barnet fastställt,
2. det finns anledning anta att, om det finns en bidragsskyldig förälder,
denne i rätt ordning betalar underhåll som inte är lägre än det belopp
som enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till barnet,
3. det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat
sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll,
4. boföräldern trots föreläggande enligt 31 § tredje stycket utan giltigt
skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som begärs,
eller
5. barnet har rätt till barnpension eller efterlevandestöd till barn
efter en bidragsskyldig förälder på grund av bestämmelserna i 2 eller
3 kap. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd
till barn.