Årsredovisning för staten 2025
Betänkande 2025/26:FiU30
|
|
Årsredovisning för staten 2025
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna.
Utskottet har tagit del av årsredovisningen för staten 2025 och Riksrevisionens granskning av redovisningen. Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen. Utskottet anser att regeringen i årsredovisningen för staten 2025 har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan budgeterade belopp och utfall.
I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S).
Behandlade förslag
Skrivelse 2025/26:101 Årsredovisning för staten 2025.
Redogörelse 2025/26:RR4 Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2025.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Årsredovisning för staten 2025
Årsredovisning för staten 2025 (S)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Tabeller
Tabell 1 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande
Tabell 3 Justeringar av utgiftstakets nivå för 2025
Tabell 4 Utfallet för statens budget 2024 och 2025
Tabell 5 Utgifter som skiljer sig mer än två miljarder kronor mot statens budget 2025
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Årsredovisning för staten 2025 |
Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:101 och redogörelse 2025/26:RR4 till handlingarna.
Stockholm den 4 juni 2026
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Gunilla Carlsson (S), Dennis Dioukarev (SD), Joakim Sandell (S), Jan Ericson (M), Charlotte Quensel (SD), Eva Lindh (S), Ida Drougge (M), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Cecilia Rönn (L), Peder Björk (S), Samuel Gonzalez Westling (V) och Jim Svensk Larm (S).
Ärendet och dess beredning
Regeringen ska varje år senast den 15 april efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten. Detta regleras i 10 kap. 5 § budgetlagen (2011:203). I 6 § samma lag finns bestämmelser om vad årsredovisningen för staten ska innehålla. Skrivelsen Årsredovisning för staten 2025 (skr. 2025/26:101) överlämnades till riksdagen den 13 april 2026. Riksrevisionen ska enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet granska årsredovisningen för staten. Den 14 april 2026 överlämnades redogörelsen om Riksrevisionens granskning av Årsredovisning för staten 2025 till riksdagen (redog. 2025/26:RR4). Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen eller redogörelsen. En förteckning över behandlade förslag finns i bilagan. Samtliga utskott har fått tillfälle att yttra sig men inget utskott har valt att göra det.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2025. Skrivelsen omfattar följande delar:
• uppföljning av de budgetpolitiska målen
• utfallet för statens budget
• resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
• utvecklingen av statsskulden
• redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning
• nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU.
I skrivelsen redovisar regeringen också vilka myndigheter som i revisionen av årsredovisningarna för 2025 fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta. Regeringen redovisar även Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året tillsammans med de åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av dessa rapporter.
Årsredovisning för staten 2025
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.
Jämför det särskilda yttrandet (S).
Skrivelsen
Enligt regeringen har årsredovisningen för staten 2025 upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
Uppföljningen av de budgetpolitiska målen i årsredovisningen för staten omfattar dels uppföljningen av målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande (överskottsmålet), dels uppföljningen av utgiftstaket för staten.
Den offentliga förvaltningens finansiella sparande
Det finansiella sparandet i den offentliga förvaltningen uppgick 2025 till ca 85 miljarder kronor eller –1,3 procent av BNP. Jämfört med 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor eller ca 0,2 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) beräknades sparandet till -89 miljarder kronor eller –1,3 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev därmed ca 4 miljarder kronor högre än prognostiserat i budgetpropositionen för 2025 (se tabell 1 nedan). Inkomsterna blev lägre än förväntat i budgetpropositionen, vilket dock vägdes upp av att även utgifterna överskattades.
Inkomsterna från framför allt skatt på arbete överskattades i budgetpropositionen. Samtidigt blev inkomster från kapital högre än förväntat i samtliga delsektorer. Bland utgifterna blev framför allt kommunal konsumtion lägre än förväntat. Det beror bl.a. på osäkerheten kring pensionskostnaderna som tillfälligt fluktuerat kraftigt i samband med den höga inflationen. Även transfereringar i staten överskattades medan investeringarna i både staten och kommunsektorn blev högre än förväntat.
De förändringar som tillkommit efter förslag i propositioner om ändringar i statens budget beräknas ha medfört att statens och den offentliga förvaltningens inkomster blev ca 4 miljarder kronor lägre medan utgifterna blev ca 8 miljarder kronor högre än prognostiserat i budgetpropositionen för 2025. Sammantaget bedöms de offentliga finanserna ha försvagats med ca 13 miljarder kronor till följd av ändringsbudgetar.
Tabell 1 Den offentliga förvaltningens finansiella sparande
Miljarder kronor om annat inte anges
|
|
BP 2025 |
Utfall 2025 |
Utfall |
Utfall 2024 |
|
Inkomster |
3 160 |
3 130 |
–30 |
3 046 |
|
Skatter och avgifter |
2 736 |
2 690 |
–46 |
2 627 |
|
Kapitalinkomster |
94 |
105 |
11 |
99 |
|
Övriga inkomster |
330 |
335 |
4 |
319 |
|
Utgifter |
3 249 |
3 214 |
–34 |
3 143 |
|
Transfereringar |
1 060 |
1 032 |
–28 |
1 033 |
|
Konsumtion |
1 760 |
1 730 |
–30 |
1 689 |
|
Räntor[1] |
48 |
55 |
7 |
58 |
|
Investeringar m.m.[2] |
380 |
397 |
17 |
363 |
|
Finansiellt sparande |
–89 |
–85 |
4 |
–97 |
|
procent av BNP |
–1,3 |
–1,3 |
0,0 |
–1,5 |
|
Stat |
–90 |
–85 |
4 |
–68 |
|
Ålderspensionssystem |
32 |
27 |
–5 |
29 |
|
Kommunsektorn |
–31 |
–26 |
5 |
–58 |
Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Inklusive kapitalavkastning på pensionsrätter.
2 Inklusive ofördelade utgifter.
Källa: skrivelse 2025/26:101.
Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2025 att det strukturella sparandet skulle avvika negativt från överskottsmålet 2025. Det strukturella sparandet för 2025 har sedan dess reviderats ned. Sparandet 2025 bedöms utgöra en avvikelse från överskottsmålet (se tabell 2 nedan). Regeringen bedömer att avvikelsen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina och behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018–2025 är under målnivån.
Tabell 2 Finansiellt sparande i offentlig förvaltning, indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande
Procent av BNP om inte annat anges
|
|
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
|
Finansiellt sparande |
0,7 |
0,4 |
–3,2 |
–0,2 |
1,0 |
–0,9 |
–1,5 |
–1,3 |
|
varav staten |
1,3 |
1,3 |
–2,9 |
–0,7 |
0,4 |
–0,1 |
–1,1 |
–1,3 |
|
varav ålderspensionssystemet |
0,1 |
0,2 |
–0,2 |
0,0 |
0,4 |
0,3 |
0,5 |
0,4 |
|
varav kommunala sektorn |
–0,8 |
–1,0 |
–0,2 |
0,5 |
0,3 |
–1,0 |
–0,9 |
–0,4 |
|
Bakåtblickande åttaårigt genomsnitt |
–0,4 |
–0,3 |
–0,2 |
–0,5 |
–0,3 |
0,1 |
0,0 |
–0,3 |
|
Strukturellt sparande1 |
–0,3 |
0,1 |
–0,9 |
0,2 |
0,8 |
–0,5 |
–0,3 |
–0,3 |
|
Strukturellt sparande exkl. stöd till Ukraina2 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
–0,1 |
0,2 |
1 Procent av potentiell BNP. Strukturellt sparande är beräknat med hjälp av BNP i löpande trendpriser för att jämna ut utvecklingen över tid. För mer information, se Finansdepartementet, Metod för beräkning av strukturellt sparande i offentlig sektor, april 2024, på regeringen.se.
2 De årliga belopp som exkluderas från det strukturella sparandet finns specificerade i tabell 7.16 i avsnitt 7 i 2026 års ekonomiska vårproposition.
Källa: skrivelse 2025/26:101.
Utgiftstaket för 2025
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett medelfristigt uppifrån och-ned-perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande restriktion som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster, t.ex. på grund av en god konjunktur, används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket kan användas som ett verktyg för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgångspunkten är att de nivåer på utgiftstaket som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar eller till följd av en ändrad inriktning på finanspolitiken efter att en ny regering tillträtt. Det finns dock inte några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Nivån kan exempelvis ändras beroende på nya yttre förutsättningar av stor betydelse, men detta bör endast ske i väldigt speciella undantagssituationer. Stödet till Ukraina är ett sådant exempel, där taket höjts för att stödet inte ska påverka andra nödvändiga utgiftsreformer som fortsatt behöver kunna genomföras. De takbegränsade utgifterna är summan av utgifterna inom utgiftsområdena 1–25 och 27 samt utgifterna i ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. De takbegränsade utgifterna omfattar därmed större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Utrymmet mellan utgiftstaket och de faktiska beräknade takbegränsade utgifterna kallas budgeteringsmarginalen.
Utgiftstakets ursprungliga nivå för 2025 fastställdes av riksdagen i december 2022 till 1 825 miljarder kronor. Därefter har utgiftstakets nivå justerats av tekniska och finanspolitiska skäl.
Tabell 3 Justeringar av utgiftstakets nivå för 2025
Miljarder kronor
|
|
2025 |
|
Ursprungligt fastställd nivå på utgiftstaket i budgetpropositionen för 2023 |
1 825 |
|
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024 |
|
|
Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader |
0,37 |
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrad jämförelseränta vid ränteförmån |
–0,22 |
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: sänkt skatt för pensionärer |
2,11 |
|
Summa tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2024 (avrundat) |
2 |
|
Ny nivå i budgetpropositionen för 2024 |
1 827 |
|
Tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025 |
|
|
Nivåhöjning utjämningsbidrag för LSS-kostnader |
0,37 |
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: slopad avtrappning i jobbskatteavdraget |
0,33 |
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: förstärkning av det förhöjda grundavdraget |
2,38 |
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för reseavdrag |
–0,58 |
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: ändrade skatteregler för enskilda näringsidkare |
0,05 |
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt utjämningsbelopp Sverige–Danmark |
0,36 |
|
Summa tekniska justeringar i budgetpropositionen för 2025 (avrundat) |
4 |
|
Finanspolitiskt motiverad höjning i budgetpropositionen för 2025 |
25 |
|
Ny nivå i budgetpropositionen för 2025 |
1 856 |
|
Slutligt utgiftstak |
1 856 |
Källa: skrivelse 2025/26:101.
Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som motiverar justeringen. För att motivera en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga förvaltningens utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna justerats regelbundet. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och enligt praxis avrundas de årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.
Sammantaget har utgiftstakets nivå för 2025 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar (se tabell 3 ovan). Flera av dessa tekniska justeringar hänför sig till budgetförändringar som motiverat justeringar av statsbidragen till kommuner och regioner. Framför allt har den sänkta skatten för pensionärer och förstärkningen av det förhöjda grundavdraget lett till att kommunernas och regionernas skatteintäkter försämrats, vilket motiverat en höjning av statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån.
Utöver de tekniska justeringarna har utgiftstakets nivå för 2025 även ändrats av finanspolitiskt motiverade skäl. För att förstärka och öka långsiktigheten i det svenska stödet till Ukraina kommunicerade regeringen den 22 maj 2024 att den inför en ram för det militära stödet till landet. Regeringen kommunicerade samtidigt att stödet skulle föranleda en avvikelse från överskottsmålet. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en höjning av utgiftstakets nivå för 2025 med 25 miljarder kronor som en följd av den planerade avvikelsen från överskottsmålet. Finanspolitiskt motiverade ändringar av utgiftstakets nivå medför, till skillnad från tekniska justeringar, en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna.
Utfallet för statens budget
Saldot i statens budget 2025
Saldot i statens budget blev ett underskott på 102 miljarder kronor 2025 och statens lånebehov ökade därmed med motsvarande belopp. I budgeten beräknades saldot bli ett underskott på 55 miljarder kronor. Saldot blev därmed 47 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkomsterna blev 70 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 23 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statens budget.
Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till 1 374 miljarder kronor. Utfallet blev 1 304 miljarder kronor. Skatteinkomsterna för staten blev 53 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga inkomster blev 17 miljarder kronor lägre. De lägre skatteinkomsterna beror främst på lägre inkomster från skatt på arbete, vilket främst beror på att lönesumman utvecklades svagare än väntat men även på högre skattereduktioner för hushållsarbete. Att övriga bidrag blev lägre beror på att bidragen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) blev 16 miljarder kronor lägre än beräknat. Den första utbetalningen från RRF uppgick till 19 miljarder kronor, men var beräknad till 35 miljarder kronor i statens budget.
Utgifterna i statens budget uppgick till 1 406 miljarder kronor. Det är 23 miljarder kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 31 miljarder kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades totalt. För nio av utgiftsområdena blev utfallet mer än 2 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.
I tabell 4 nedan redovisas utfallet för statens budget för 2025 jämfört med 2024. Utfallet för statens budget visar för 2025 ett underskott på 102 miljarder kronor. År 2024 visade budgeten ett underskott på 104 miljarder kronor, dvs. en skillnad på 2 miljarder kronor mellan åren.
Tabell 4 Utfallet för statens budget 2024 och 2025
Miljoner kronor
|
|
Utfall 2025 |
Utfall 2024 |
Skillnad mot 2024 |
|
Totala inkomster |
1 303 865 |
1 272 749 |
31 116 |
|
Statens skatteinkomster |
1 349 378 |
1 331 324 |
18 054 |
|
Övriga inkomster |
–45 513 |
–58 575 |
13 062 |
|
Totala utgifter m.m. |
1 405 812 |
1 377 021 |
28 790 |
|
Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. |
1 372 111 |
1 319 453 |
52 658 |
|
Statsskuldsräntor m.m. |
30 220 |
45 198 |
–14 979 |
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
–946 |
–1 973 |
1 027 |
|
Kassamässig korrigering |
4 427 |
14 343 |
–9 917 |
|
Budgetsaldo |
–101 947 |
–104 272 |
2 326 |
Källa: skrivelse 2025/26:101.
I tabell 5 nedan redovisas de utgiftsområden m.m. som har mer än 2 miljarder kronor i skillnad mellan statens budget och utfallet.
Tabell 5 Utgifter som skiljer sig mer än två miljarder kronor mot statens budget 2025
Miljoner kronor
|
Utgiftsområde |
Statens |
Ändrings- |
Utfall |
Utfall- | |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
169 680 |
–862 |
163 509 |
–6 171 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
120 255 |
216 |
116 298 |
–3 956 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
123 059 |
303 |
119 943 |
–3 116 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
104 531 |
|
100 610 |
–3 921 |
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
93 539 |
3 516 |
91 328 |
–2 211 |
|
15 |
Studiestöd |
33 793 |
189 |
30 610 |
–3 184 |
|
20 |
Klimat, miljö och natur |
16 439 |
40 |
13 447 |
–2 992 |
|
22 |
Kommunikationer |
94 447 |
680 |
89 110 |
–5 338 |
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
47 762 |
|
45 714 |
–2 048 |
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
–2 985 |
|
–946 |
2 039 |
|
|
Kassamässig korrigering |
371 |
|
4 427 |
4 056 |
|
|
Övriga utgifter |
627 522 |
4 116 |
631 761 |
4 240 |
|
Summa utgifter m.m. i statens budget |
1 428 414 |
8 197 |
1 405 812 |
–22 603 | |
Källa: skrivelse 2025/26:101.
Överskridanden 2025
Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit, motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas om det är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beslut om att överskrida ett anslag för att uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget. Regeringen beslutade att medge två överskridanden för 2025.
Medgivna överskridanden
Anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. anvisades 91 miljoner kronor i statens budget. Anslaget hade ett negativt ingående överföringsbelopp på 4 miljoner kronor. I ett regeringsbeslut (Ju2025/00288) ökades anslagskrediten för anslagsposten från knappt 5 miljoner kronor till 9 miljoner kronor eftersom utbetalningarna med stöd av lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder blev större än beräknat. Dessutom ökade Polismyndighetens rekvisitioner. Den 15 januari 2026 medgav regeringen i ett beslut att anslaget fick överskridas med 2 miljoner kronor av samma anledningar (Ju2025/02807). Hela anslagskrediten på 9 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades det medgivna överskridandet med knappt 1 miljon kronor. I statens budget anvisades anslaget 1:18 Avgifter till internationella organisationer 17 miljoner kronor. Regeringen medgav i ett beslut den 16 oktober 2025 att anslaget fick överskridas med 5 miljoner kronor (KN2025/01920). Hela anslagskrediten på knappt 2 miljoner kronor utnyttjades och därutöver utnyttjades 4 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.
Icke medgivna överskridanden
Under 2025 har två anslag överskridits utöver den tillåtna kreditgränsen och utan medgivande från regeringen. Totalt disponibelt belopp, inklusive anslagskredit för anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten har överskridits med 47,81 miljoner kronor. Det beror på att införandet av systemet med transaktionskonto avbrutits, vilket medfört utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen. Anslaget 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet överskreds med 0,05 miljoner kronor. Universitets- och högskolerådet disponerade anslagsposten 2 Särskilda bidrag – del till Universitets- och högskolerådet som regeringen tilldelade 0,4 miljoner kronor. Universitets- och högskolerådet betalade ut 0,5 miljoner kronor i bidrag och fick därmed ett icke medgivet överskridande på 0,1 miljoner kronor.
Bemyndiganden
Förutom anslagsutfallen redovisas, per utgiftsområde, hur regeringen har utnyttjat beställningsbemyndiganden samt bemyndiganden för statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga kontokrediter. Av redovisningen framgår även hur bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i samband med besluten om statens budget och om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyndigande har lämnats i samband med besluten om statens budget för 2025 eller i beslut om ändring i budgeten för detta år. Om däremot ett bemyndigande har lämnats före 2025 görs en hänvisning till det aktuella riksdagsbeslutet. En redovisning av samtliga beställningsbemyndiganden finns i bilaga 4 i skrivelsen.
Det totala beloppet i fråga om beställningsbemyndiganden för 2025 var 951 miljarder kronor och de utestående åtagandena den 31 december 2025 uppgick till 682 miljarder kronor. De totala utestående åtagandena blev alltså 269 miljarder kronor lägre än det totala bemyndigandebeloppet. De högsta bemyndigandebeloppen avsåg utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 7 Internationellt bistånd och 22 Kommunikationer. De största skillnaderna mellan bemyndigandebelopp och utestående åtaganden i termer av belopp fanns vid utgången av 2025 inom utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 7 Internationellt bistånd, 20 Klimat, miljö och natur och 22 Kommunikationer.
Revisionen av myndigheternas årsredovisningar 2025
I Årsredovisning för staten 2025 redovisas en sammanställning över de myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen i samband med den årliga revisionen. Vid denna revision har Riksrevisionen granskat 221 myndigheters årsredovisningar för 2025 och lämnat en revisionsberättelse med reservation för 22 myndigheter. En revisionsberättelse med reservation lämnas när Riksrevisionen drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att dessa inte är genomgripande för årsredovisningen, eller när Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis men bedömer att de möjliga felen inte är genomgripande. De aktuella myndigheterna är Exportkreditnämnden, Folke Bernadotteakademin, Försvarshögskolan, Högskolan Väst, Kärnavfallsfonden, Moderna museet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för yrkeshögskolan, Mälardalens universitet, Post- och telestyrelsen, Revisorsinspektionen, Sametinget, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer, Statens institutionsstyrelse, Statens skolverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Transportstyrelsen, Universitets- och högskolerådet, Upphandlingsmyndigheten och Utbetalningsmyndigheten. En av de granskade myndigheterna har en fått revisionsberättelse med upplysning. En upplysning är ingen kritik från revisorn utan ska i stället ses som en läsanvisning som lämnas för att uppmärksamma ett eller flera förhållanden i årsredovisningen.
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Statens andel av Riksbankens grundfond och reservfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning.
Budgetlagens bestämmelser avseende detta har preciserats i förordningen om underlag för årsredovisning för staten. För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild. Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.
Kostnader för transfereringar m.m. ökade med 26 miljarder kronor till 1 453 miljarder kronor. Av kategorierna transfereringar ökade Transfereringar till hushåll mest, med 21 miljarder kronor, vilket förklaras av ökade inkomstpensioner och premiepensioner medan andra transfereringar till hushåll uppvisar både minskningar och begränsade ökningar. Transfereringar till företag minskade med 4 miljarder kronor. Det är bl.a. en effekt av minskad ersättning i form av anställningsstöd, lönebidrag och nystartsjobb samt ersättning för höga sjuklönekostnader liksom för gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. Transfereringar till kommuner och regioner ökade med 2 miljarder kronor. De allmänna bidragen till sektorn låg på oförändrad nivå jämfört med 2024. Bidrag för läkemedelsförmånerna m.m. ökade medan bidrag till folkhälsa och sjukvård och stimulansbidrag samt åtgärder inom äldrepolitiken minskade.
Transfereringar till utlandet ökade med 11 miljarder kronor. Det är Försvarsmaktens internationella insatser, främst till Ukraina, som ökat under året men även den BNI-baserade avgiften till EU. Kostnaden för Sidas bistånd och andra internationella bidrag har däremot minskat.
Avsättning till statens fonder uppgick till 12 miljarder kronor, vilket var en minskning med nästan 4 miljarder kronor jämfört med 2024. Det är främst avsättningen till Kärnavfallsfonden som minskat på grund av lägre räntor.
Kostnader för statens egen verksamhet ökade med 24 miljarder kronor till 425 miljarder kronor. Ökningen avser i allt väsentligt Övriga driftkostnader, som ökade med 21 miljarder kronor och uppgår till 154 miljarder kronor, främst genom att Försvarets materielverk och Försvarsmakten uppvisar en ökning med 8 respektive 7 miljarder kronor till följd av satsningar inom försvarsområdet. Lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter ökade hos flera myndigheter, främst hos Försvarsmakten, Kriminalvården och Polismyndigheten som en följd av respektive myndighets fortsatta tillväxt. Däremot minskade pensionskostnaderna vilket främst är en effekt av lägre förändring av den försäkringstekniska avsättningen jämfört med föregående år.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag om 46 miljarder kronor bidrog till statens överskott i resultaträkningen. Det är en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med resultatandelarna 2024. Vattenfall AB bidrog med 19 miljarder kronor i resultatandelar och Sveaskog Holding AB med 11 miljarder kronor, och Akademiska hus AB och LKAB bidrog med 3 miljarder kronor vardera.
Summa finansiella poster uppvisar ett positivt resultat med 1 miljard kronor, en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 2024. Den positiva förändringen av finansnettot förklaras främst av minskad nettokostnad på grund av att den valutaexponerade delen av statsskulden växlades mot valutakursvinster 2025. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 14 miljarder kronor. Övriga finansiella intäkter ökade med 2 miljarder kronor och uppgick till 24 miljarder kronor. Det är både en effekt av realisationsvinster hos Kärnavfallsfonden och höjda räntesatser, vilket påverkat ränteintäkter för studielån hos CSN. Övriga finansiella kostnader ökade med 3 miljarder kronor och uppgick till 10 miljarder kronor. Det är främst Kärnavfallsfondens finansiella kostnader som ökat.
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, kapital och skulder per den 31 december 2025.
Statens nettoförmögenhet uppgick till 363 miljarder kronor vid utgången av 2025. Det är en ökning med 33 miljarder kronor. Den största faktorn är överskottet i resultaträkningen om 29 miljarder kronor och, vid sidan av det, ökningen av värdet i statens andelar i hel- och delägda företag.
Värdet av de statliga fonderna ökade med 12 miljarder kronor jämfört med 2024, och uppgick vid årets slut till 262 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 2 miljarder kronor, resolutionsreserven med 6 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 3 miljarder kronor.
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minskade marginellt under året och uppgick vid årets slut till 311 miljarder kronor. Att avsättningen minskat under 2025 beror främst på en effekt av att räntan höjdes med 0,3 procentenheter i beräkningsgrunden i den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningen.
Under 2025 ökade den konsoliderade statsskulden, liksom den gjorde 2024, och uppgick till 1 156 miljarder kronor. Det är en ökning med 80 miljarder kronor, främst som följd av underskottet i statens budget som uppgick till 104 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 101 miljarder kronor medan lån i utländsk valuta minskade med 22 miljarder kronor.
Affärsverket svenska kraftnäts skulder utgör den absoluta merparten av posten Långfristiga skulder som uppgick till 118 miljarder kronor. De består främst av s.k. flaskhalsinkomster som uppstår som en följd av överföringsbegränsningar i stamnätet. Flaskhalsinkomsterna uppgick till 109 miljarder kronor, en ökning med 27 miljarder kronor.
Övriga kortfristiga skulder minskade med 8 miljarder kronor till 178 miljarder kronor. Skulden som gäller uppbörd av skatt till kommuner och trossamfund minskade med 5 miljarder kronor och uppgick till 7 miljarder kronor. Effekterna av Riksgäldskontorets affärsdagsredovisning minskade med 9 miljarder kronor till 16 miljarder kronor medan skulden som gäller tillgodohavanden på skattekontot ökade med 4 miljarder kronor.
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna i finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Finansieringsanalysens saldo visade ett negativt utfall på 83 miljarder kronor 2025, vilket gav upphov till en ökad statsskuld.
Utvecklingen av statsskulden
Statens budget visade ett underskott på 102 miljarder kronor 2025. Det innebär att budgetsaldot förbättrades med 2 miljarder kronor jämfört med 2024, då budgeten visade ett underskott på 104 miljarder kronor. Det finns några engångsfaktorer som hade stor påverkan på att budgetsaldot förbättrades 2025. Under 2025 fick Sverige en första inbetalning på 19 miljarder kronor från EU-faciliteten för återhämtning och resiliens. Budgetsaldot försämrades 2024 jämfört med 2023 av ett kapitaltillskott till Riksbanken med 25 miljarder kronor.
Den konsoliderade statsskulden ökade från 1 077 miljarder kronor 2024 till 1 156 miljarder kronor 2025, dvs. med 80 miljarder kronor. Skillnaden mellan budgetunderskottet och ökningen av statsskulden beror främst på förändringar av kortfristiga placeringar i Riksgäldskontorets likviditetsförvaltning och förändringar av inomstatliga innehav av statspapper samt affärsdagsredovisning. Förändringar av kortfristiga placeringar påverkar statsskulden, men inte budgetsaldot. Inomstatliga köp och försäljningar av statspapper påverkar budgetsaldot, men elimineras när den konsoliderade statsskulden fastställs.
Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten är konsoliderad och skiljer sig från den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar, som är okonsoliderad. Skillnaden utgörs av elimineringar av myndigheters innehav av svenska statspapper. Vissa myndigheter som hanterar medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Dessa tillgångar räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden.
Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper i balansräkningen i årsredovisningen för staten uppgick till 87,5 miljarder kronor 2025. Nästan hela beloppet avser Insättningsgarantifondens och Kärnavfallsfondens innehav. Övriga myndigheters innehav var 0,2 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte vid beräkning av den konsoliderade statsskulden, eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade balansräkningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar var 87,5 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen för staten.
Statliga garantier och utlåning
Statliga garantier
Statens garantiportfölj ökade med närmare 83 miljarder kronor under 2025 och uppgick vid årsskiftet till 3 057 miljarder kronor, jämfört med 2 974 miljarder kronor 2024. Näst efter insättningsgarantin (2 516 miljarder kronor per 31 december 2024) utgjordes de största åtagandena av kreditgarantier (324 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (212 miljarder kronor). Pensionsgarantier uppgick till 4,7 miljarder kronor. I det ovanstående beloppet för statens garantiportfölj ingår inte investerarskyddet, eftersom åtagandet inte kan beloppsbestämmas. Utöver redan utfärdade garantier finns det utfästelser om nya garantier om 94 miljarder kronor. De redovisade utfästelserna omfattar endast bundna utfästelser och består till stor del av exportkreditgarantier.
Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Boverket, Exportkreditnämnden (EKN), Riksgäldskontoret och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansiella institutioner, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag samt EU:s sysselsättningsfond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency) hanteras av Regeringskansliet, men redovisas av Riksgäldskontoret. Garantikapitalet till Eurofima och två kapitaltäckningsgarantier redovisas av Trafikverket. Svenska statens garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) för dess kompletterande lån till Ukraina respektive garanti till EU för makrofinansiellt stöd till Ukraina förvaltas av Sida.
De totala avsättningarna för garantiförluster, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, uppgick till 15 miljarder kronor vilket är i paritet med 2024. Riksgäldskontorets och Sidas avsättningar i relation till utfärdade garantier ökade under året medan EKN:s och Boverkets avsättningar minskade. Avsättningsbehovet påverkas dels av åtagandenas omfattning och sammantagna kreditrisk, dels av ränte- och valutakursförändringar m.m.
Posterna avgifter, skadeutbetalningar och återvinningar har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av konton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten översteg utbetalningarna med 2,9 miljarder kronor 2025.
I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. Då anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften. Det finns även några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, kapitaltäckningsgarantier, Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag, EU:s sysselsättningsfond SURE och garantin till IBRD för dess kompletterande lån till Ukraina. Det gäller också garantin till EU för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina samt för de särskilda exportkreditgarantierna för Ukraina och för försvarsexport till Ukraina.
Under 2025 utbetalades 246 miljoner kronor i statliga subventioner för garantiverksamheten. Utfall om närmare 207 miljoner kronor har belastat anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter för Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till företag och avsåg infrianden samt administrativa avgifter.
Statlig utlåning med kreditrisk
Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2025 till 314 miljarder kronor före reservering, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Den dominerande posten var studielånen från CSN på 305 miljarder kronor, vilket motsvarade 97 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN hade också beviljat hemutrustningslån till utländska medborgare bosatta i Sverige, främst flyktingar, på 585 miljoner kronor samt körkortslån, inklusive skuldsanering, om 117 miljoner kronor.
Riksgäldskontorets utlåning på 6,7 miljarder kronor gick främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter hade en utlåning som tillsammans uppgick till 0,8 miljarder kronor inom bistånd samt till paketreseföretag, småföretag, jordbruk, fiske m.m.
Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas återbetalas. De myndigheter som har utlåning uppskattade reserveringarna för låneförlust till 28 miljarder kronor eller 9 procent av utlånat belopp. CSN:s utlåning stod för 27,7 miljarder kronor eller 99 procent av reserveringarna.
Analys av väsentliga risker i statens utlåning och utställda garantier
Regeringen har gett Riksgäldskontoret i uppdrag att, i samverkan med EKN, CSN, Sida, Boverket och övriga berörda myndigheter, göra en samlad riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj (förordning [2007:1447] med instruktion för Riksgäldskontoret). Uppdraget redovisas i en separat rapport. Analysen omfattar dels den s.k. ordinarie portföljen med garantier och lån till företag och privatpersoner, dels insättningsgarantin.
Riksgäldskontoret bedömer att risken är måttlig för stora förluster i den ordinarie portföljen. Det är samma risknivå som föregående år. Risknivån höjdes från låg till måttlig 2022, vilket då främst förklarades av en ökad andel engagemang med hög eller mycket hög kreditrisk. Sedan föregående år bedöms förändringarna av kreditvärdigheten vara begränsade. Det försämrade säkerhetsläget i Europa och snabbt skiftande förutsättningar för global handel innebär en fortsatt osäkerhet kring utvecklingen för den reala ekonomin och de finansiella marknaderna. Risken för stora förluster för insättningsgarantin bedöms ligga kvar på samma måttliga nivå som 2024.
Nationellt inflytande samt avgifter till och bidrag från EU
I årsredovisningen lämnar regeringen ett nationellt intygande avseende EU-medel som hanteras under delad förvaltning mellan Europeiska kommissionen och Sverige. Intygandet för 2025 innehåller den årliga räkenskapssammanställningen över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har fördelats på olika åtgärder. Regeringens intygande syftar till att tillförsäkra riksdagen insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används. Samtidigt ställer intygandet krav på den interna styrningen och kontrollen hos de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll samt Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden.
Regeringen intygar att sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer också att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.
Riksrevisionens redogörelse
Riksrevisionen ska enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granska årsredovisningen för staten. Granskningen ska enligt 5 § andra stycket samma lag avslutas med en revisionsberättelse. Riksrevisionen lämnar sin revisionsberättelse om Årsredovisning för staten 2025 i redogörelse 2025/26:RR4. Enligt Riksrevisionen har regeringen i alla väsentliga avseenden upprättat de finansiella delarna av årsredovisningen för staten 2025 i enlighet med 10 kap. 5–10 §§ budgetlagen (2011:203). Vidare är det Riksrevisionens uppfattning att regeringen lämnat information utöver de finansiella delarna enligt 10 kap. 5–10 §§ budgetlagen som är förenlig med årsredovisningens finansiella delar. Riksrevisionen anser att de revisionsbevis som myndigheten fått är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för Riksrevisionens uttalanden.
Riksrevisionen konstaterar att årsredovisningen har upprättats enligt kraven i budgetlagen. Jämfört med andra regelverk såsom förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ger budgetlagen en större frihet för regeringen att bestämma vad som ska ingå i årsredovisningen och vilka redovisningsprinciper som ska tillämpas. Av revisionsberättelsen framgår att Riksrevisionens uttalande inte omfattar regeringens redogörelse för det finansiella sparandet eller uppföljningen av överskottsmålet. Enligt Riksrevisionen innehåller regeringens redovisning ett antal mycket komplexa parametrar och bygger delvis på uppskattningar och bedömningar. Information som till stor del bygger på uppskattningar och bedömningar är behäftad med olika grader av osäkerhet och är enligt Riksrevisionen inte möjlig att verifiera med tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. Därutöver kommer en stor del av de underliggande uppgifterna från tredje part, såsom kommuner och regioner, som inte är föremål för Riksrevisionens granskning.
Tidigare riksdagsbehandling av riksrevisorns årliga rapporter
Utskottet har vid sin behandling av riksrevisorns årliga rapporter ofta lyft fram att de fyller en viktig funktion och ger goda förutsättningar för riksdagen att diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året (t.ex. bet. 2025/26:FiU9). Utskottet har då också konstaterat att vissa iakttagelser som riksrevisorn gjort i sina årliga rapporter fortsatt återkommer. Utskottet har även uppmärksammat att det regelbundet uppenbaras brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierade verksamheter liksom att myndigheter överskrider sina ramar för beställningsbemyndiganden. I dessa sammanhang har utskottet också hänvisat till sina tidigare uttalanden om att det inte finns något hinder för regeringen att kommentera iakttagelserna i de årliga rapporterna även om några formella svarsskrivelser inte behöver lämnas med anledning av dem.
Kompletterande information
Riksrevisionen skriver följande på sin webbplats efter att ha avslutat granskningen av 221 statliga myndigheters och organisationers årsredovisningar för 2025: ”För 22 av dessa lämnade Riksrevisionen en s.k. modifierad revisionsberättelse, vilket innebär att det finns väsentliga brister. En vanlig brist är att myndigheter inte återrapporterat sin verksamhet och dess resultat i den utsträckningen som regeringen krävt. Att myndigheterna överskrider sina ekonomiska ramar är ett annat återkommande problem.” Året innan fick 25 myndigheter modifierade revisionsberättelser, vilket var det högsta antalet sedan Riksrevisionen bildades 2003. Att siffran är hög även för 2025 tyder enligt Riksrevisionen på att ett förbättringsarbete bör genomföras vid flera myndigheter och att det är av stor vikt att årsredovisningarna är korrekta och lever upp till kraven på god redovisning.
Den 7 maj 2025 överlämnade riksdagens talman Riksrevisionens rapport Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna (RiR 2025:9) till regeringen, i enlighet med 9 kap. 10 § sista stycket riksdagsordningen. Den 4 november 2025 återkom regeringen till riksdagen med skrivelse 2025/26:29 om den aktuella rapporten. Den 26 februari 2026 beslutade finansutskottet att skrivelsen skulle läggas till handlingarna (bet. 2025/26:FiU15).
Utskottet ställningstagande
Utskottet har tagit del av årsredovisningen för staten 2025. Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att kunna följa upp och kontrollera hur riksdagens beslut om statens budget har genomförts. Informationen i årsredovisningen är av stort värde för detta ändamål och redovisningen är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.
Utskottet konstaterar att regeringen enligt Riksrevisionen har upprättat de finansiella delarna i redovisningen enligt budgetlagen.
Utskottet konstaterar vidare att den offentliga förvaltningens finansiella sparande visade ett underskott som uppgick till 85 miljarder kronor eller 1,3 procent av BNP för 2025. I förhållande till 2024 förstärktes det finansiella sparandet med ca 13 miljarder kronor. Vidare konstaterar utskottet att regeringen bedömer att det strukturella sparandet avvek från överskottsmålet 2025 och att avvikelsen enligt regeringen är motiverad utifrån behovet av stöd till Ukraina, samt behovet av att stötta ekonomin i den utdragna lågkonjunkturen. Det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2018–2025 är under målnivån.
Under 2025 fattade riksdagen, utöver besluten om de ordinarie vår- och höständringsbudgetarna, beslut om extra ändringar i statens budget vid fem tillfällen.
Utskottet konstaterar att utfallet för utgifterna i statens budget blev 1,6 procent lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 2,1 procent lägre än vad som anvisades totalt. Utfallet för inkomsterna blev 2,3 procent lägre än beräknat.
Enligt utskottet har regeringen i Årsredovisning för staten 2025 förklarat väsentliga skillnader mellan budgeterade belopp och utfall, i enlighet med 10 kap. 6 § budgetlagen.
Avslutningsvis noterar utskottet att revisionen av myndigheternas årsredovisningar 2025 resulterat i att 22 myndigheter erhållit revisionsberättelser med reservation. I detta sammanhang vill utskottet framhålla betydelsen av att regeringen tillförsäkrar sig tillförlitlig information om myndigheternas verksamhet och resursanvändning för att kunna styra statsförvaltningen i enlighet med riksdagens beslut.
Mot bakgrund av det som anförs ovan föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna.
Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Jim Svensk Larm (S) anför:
Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten avseende 2025, det tredje året av mandatperioden. Regeringen bedömer själv att det strukturella sparandet avvek från överskottsmålet under året, men anför att avvikelsen är motiverad med hänvisning till behovet av stöd till Ukraina samt behovet av att stötta ekonomin under den utdragna lågkonjunkturen. Samtidigt konstateras att även det åttaåriga bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för perioden 2018–2025 understiger målnivån. Sammantaget innebär detta att de finanspolitiska målen inte uppnås under mandatperioden.
Det råder bred politisk samsyn kring behovet av fortsatt stöd till Ukraina och vikten av att motverka lågkonjunkturens effekter. Vi menar dock att det svaga utfallet i de offentliga finanserna i huvudsak kan förklaras av andra faktorer. Mandatperioden har präglats av svag ekonomisk utveckling, låg tillväxt och hög arbetslöshet. Antalet konkurser har ökat kraftigt samtidigt som många hushåll fortsatt pressas av höga levnadskostnader. Regeringen har inte genomfört de reformer som krävs för att stärka tillväxten och få fler människor i arbete. Samtidigt har regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, prioriterat omfattande skattesänkningar, där en betydande del tillfallit höginkomsttagare. Dessa reformer har genomförts i ett läge där statsfinanserna samtidigt försvagats, vilket bidragit till återkommande underskott. Skattesänkningar riktade till de högsta inkomsterna är en ineffektiv metod för att stärka ekonomin i ett läge med svag efterfrågan. Samtidigt har regeringen inte i tillräcklig utsträckning riktat stöd till vanliga hushåll som drabbats av kostnadskrisen. Sverige är exempelvis det enda nordiska landet som inte höjt barnbidraget under perioden.
Vi socialdemokrater har under hela mandatperioden presenterat alternativa reformer för att stärka tillväxten, minska arbetslösheten och förbättra hushållens ekonomi, samtidigt som ansvar tas för långsiktigt hållbara offentliga finanser. Vi har motionerat i dessa frågor i samband med regeringens ekonomiskpolitiska propositioner och hänvisar till våra ställningstaganden i de betänkanden som utskottet har lämnat och som avser 2025 (t.ex. bet. 2024/25:FiU1, reservationerna 1 och 5).
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2025/26:101 Årsredovisning för staten 2025.
Redogörelse 2025/26:RR4 Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2025.