Års- och koncernredovisning
Betänkande 1995/96:LU4
Lagutskottets betänkande
1995/96:LU04
Års- och koncernredovisning
Innehåll
1995/96 LU4
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1995/96:10 Års- och koncernredovisning jämte fyra motioner som väckts med anledning av propositionen och fyra motioner från den allmänna motionstiden 1995.
I propositionen lägger regeringen fram förslag till ändringar i redovisningslagstiftningen för aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag. Flertalet förslag är betingade av regler i EG:s fjärde, sjunde eller elfte bolagsrättsliga direktiv eller av de redovisningsdirektiv som finns på bank- och försäkringsområdet.
Regeringen föreslår en ny allmän årsredovisningslag som innehåller bestämmelser om årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter. Det föreslås vidare att det införs två särskilda årsredovisningslagar för försäkringsföretag resp. för kreditinstitut och värdepappersbolag.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1996. Kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag skall enligt förslaget tillämpa de nya bestämmelserna från och med det räkenskapsår som inleds den 1 januari 1996 eller senare under år 1996. Övriga företag som omfattas av den nya lagstiftningen skall börja tillämpa bestämmelserna ett år senare.
I motionerna tas upp frågor om bl.a. den internationella samordningen av redovisningsreglerna, redovisning av de miljömässiga aspekterna på företagens verksamhet och redovisning av det s.k. humankapitalet. Motionerna berör vidare tillståndsprövningen när det gäller möjligheten att upprätta resultaträkning i förkortad form, principen för redovisningen av pensioner och liknande förmåner till styrelse och verkställande direktör, övergångsbestämmelsernas effekt på avsättningar till uppskrivningsfond och möjligheten för fler juridiska personer att tillämpa de föreslagna reglerna.
Civilekonomernas riksförbund, Civilekonomerna, har inför utskottet lagt fram sin syn på redovisningen och de mjuka investeringarna . I ärendet har också inkommit en skivelse från Kooperativa institutet.
Näringsutskottet, till vars beredningsområde lagstiftningen rörande kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag hör, har beretts tillfälle att avge yttrande över propositionen jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna. Näringsutskottet har emellertid avstått från att yttra sig i ärendet.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker bifall till samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats fem reservationer av vilka fyra har avgivits av Moderata samlingspartiets ledamöter. De avstyrker tillståndskravet för rätten att upprätta resultaträkning i förenklad form, det föreslagna sättet för redovisningen av pensionsförmåner och övergångsreglerna när det gäller användningen av medel som avsatts till uppskrivningsfond. Vidare förordas i en reservation att företag som startar sin verksamhet under 1996 skall ges en möjlighet att tillämpa de nya reglerna redan på det första räkenskapsåret. I en reservation (v) förordas ett tillkännagivande om att Redovisningskommittén bör ges i uppdrag att i det fortsatta arbetet överväga hur en redovisning av företagens jämställdhetsarbete skall kunna integreras i årsredovisningen.
Propositionen
I propositionen 1995/96:10 föreslår regeringen (Justitiedepartementet) - efter hörande av Lagrådet - att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. årsredovisningslag,
2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
3. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),
4. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag,
5. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
6. lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
7. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
8. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
9. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
10. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),
11. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
12. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
13. lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank,
14. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,
15. lag om årsredovisning i försäkringsföretag,
16. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
17. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige,
18. lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder.
Lagförslagen 7, 10 och 14 har överlämnats till näringsutskottet för behandling, varvid lagförslag 14 kommer att behandlas i samband med proposition 1995/96:62 Ändringar i kapitaltäckningsreglerna m.m. (bet. 1995/96:NU8) medan lagförslag 7 och 10 behandlas i samband med proposition 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens (bet. 1995/96:NU9).
Övriga lagförslag har intagits i bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1995/96:10
1995/96:L1 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att integrera företagens miljöräkenskaper, jämställdhetsarbete och kompetensutvecklingsprogram i årsredovisningen.
1995/96:L2 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bred internationell samordning på redovisningsområdet.
1995/96:L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa tillståndsprövning vid resultaträkning i förkortad form och i stället utformar lagtexten i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende tilläggsupplysningar om pensionsförpliktelser och i stället utformar lagtexten i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att övergångsbestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1997 för att ge samtliga bolag samma möjligheter att förbereda sig inför det nya regelverket,
4. att riksdagen beslutar att i lagen införa en möjlighet för fler juridiska personer att tillämpa det nya regelverket,
5. att riksdagen beslutar att i lagen införa en möjlighet för bolag som påbörjar sitt första verksamhetsår fram till den 1 januari 1997, att välja mellan att tillämpa det gamla eller det nya regelverket.
1995/96:L4 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen återkallar proposition 1995/96:10 och återkommer då kommittén har lagt sitt slutbetänkande.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95
1994/95:L201 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökad redovisningsskyldighet om företagsledningars anställningsförmåner.
1994/95:L203 av Lars Björkman och Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av reglerna för avskrivning av inventarier, redovisning och beskattning.
1994/95:L204 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning i verksamhetsberättelserna av chefernas totala anställningsvillkor.
1994/95:L207 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om humankapitalet i företagens räkenskapsredovisning.
Utskottet
Allmän bakgrund
Den centrala författningen på redovisningsområdet är bokföringslagen (1976:125). Den skall tillämpas av i stort sett alla näringsidkare oavsett verksamhetens form eller art. Bokföringslagen innehåller regler om löpande bokföring, upprättande av årsbokslut och arkivering av räkenskapsmaterial. Den har karaktären av ramlag, dvs. bestämmelserna fylls ut genom kompletterande föreskrifter i andra lagar och, på vissa områden, av myndighetsföreskrifter. Lagens regler kompletteras också av sådan praxis som innefattas i begreppet god redovisningssed. Bokföringslagen innehåller inga bestämmelser om årsredovisning eller koncernredovisning, dvs. sådan redovisning som skall offentliggöras genom ingivande till Patent- och registreringsverket eller - när det gäller banker och försäkringsbolag - till Finansinspektionen. Bokföringslagens bestämmelser om årsbokslut skall emellertid med vissa undantag tillämpas när års- eller koncernredovisning upprättas. Detta gäller bl.a. värderingen av tillgångar och skulder och balansräkningens och resultaträkningens uppställning och innehåll.
Redovisningsbestämmelser som kompletterar och i viss utsträckning ersätter bokföringslagens bestämmelser finns i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385), lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag (1980 års redovisningslag), lagen (1986:667) om ekonomiska föreningar, försäkringsrörelselagen (1982:713) och bankrörelselagen (1987:617).
Aktiebolagslagens regler om redovisning finns i 11 kap. Dessa innebär att alla aktiebolag skall upprätta årsredovisning och att moderbolag i en koncern skall upprätta koncernredovisning. Vidare finns regler om delårsrapport. Årsredovisningen skall omfatta en resultaträkning, en balansräkning, en förvaltningsberättelse och i vissa fall en finansieringsanalys. Resultaträkningen och balansräkningen skall upprättas enligt bokföringslagens bestämmelser och med iakttagande av vissa kompletterande bestämmelser i aktiebolagslagen. Resultaträkningen skall redovisa intäkter och kostnader i rörelsen under räkenskapsåret och lämna redovisning om hur räkenskapsårets resultat har uppkommit. Balansräkningen skall visa rörelsens samtliga tillgångar och skulder samt eget kapital i rörelsen på balansdagen. Resultat- och balansräkningarna kan och skall i vissa fall kompletteras med tilläggsupplysningar. Dessa kan lämnas i form av noter. Förvaltningsberättelsen skall innehålla upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av bolagets verksamhetsresultat och ställning och som inte har redovisats i resultat- eller balansräkningen. Den skall också ge information om sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. Finansieringsanalys skall upprättas av aktiebolag som är av sådan storlek att de måste ha auktoriserad revisor. Den skall visa företagets finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.
Aktiebolagslagens regler om koncernredovisning syftar till att utreda koncernens resultat och ställning. Koncernredovisningen skall upprättas av moderbolaget i koncernen och bestå av en koncernresultaträkning och en koncernbalansräkning. I resultaträkningen skall internvinster, dvs. vinster som har uppstått när koncernföretag har handlat med varandra, räknas bort. Därigenom kommer koncernredovisningen att klarlägga vad som utgör den realiserade, utdelningsbara vinsten respektive den ansamlade förlusten i koncernen som helhet och vad som utgör koncernens samlade egna kapital.
1980 års redovisningslag avser främst näringsverksamheter som bedrivs i handelsbolag eller av enskilda näringsidkare. Den omfattar inte verksamhet som bedrivs i aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser. Enligt lagen skall den som är bokföringsskyldig upprätta årsredovisning om antalet anställda under räkenskapsåret i medeltal varit minst tio, om företaget är moderkoncern och antalet anställda i koncernen under räkenskapsåret i medeltal varit minst tio eller om tillgångarnas nettovärde enligt balansräkningen för de två senaste räkenskapsåren har överstigit motsvarande 1 000 basbelopp för den sista månaden i respektive räkenskapsår. Årsredovisningen skall bestå av en resultaträkning och en balansräkning och i vissa fall en förvaltningsberättelse och en finansieringsanalys. Ett moderföretag skall avge koncernredovisning om antalet anställda i koncernen i medeltal har varit fler än tio.
Bankrörelselagen innehåller i 4 kap. bestämmelser om skyldigheten för bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker att upprätta ersredovisning med resultat- och balansräkningar samt förvaltningsberättelse. Till förvaltningsberättelsen skall fogas en kapitaltäckningsanalys. Kapitlet innehåller även bestämmelser om koncernredovisningen i banker.
Försäkringsrörelselagen innehåller i 11 kap. bestämmelser om årsredovisningen i försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Enligt bestämmelserna skall i resultaträkningen ingå en resultatanalys med information om intäkter och kostnader särskilt för varje verksamhetsgren inom rörelsen. Kapitlet innehåller även bestämmelser om företagens koncernredovisning.
Vid sidan av lagstiftningen förekommer på redovisningsområdet en omfattande kompletterande normgivning, vilken sker dels genom statliga myndigheter, dels genom andra organ.
Bokföringsnämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. En viktig uppgift för nämnden är att konkretisera innebörden av begreppet god redovisningssed och påverka bedömningen av hur frågor om god redovisningssed skall bedömas i olika situationer. Någon normgivningsmakt i formell mening har inte nämnden. Dess rekommendationer och uttalanden har enbart status av allmänna råd.
Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed, som bildats på initiativ av Bokföringsnämnden, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Sveriges Industriförbund, har att verka för utvecklandet av god redovisningssed i s.k. publika företag. Med publika företag avses i detta sammanhang större företag som sprider information till ett stort antal intressenter. Stiftelsen verkar genom Redovisningsrådet. Avsikten är att rådets rekommendationer så långt möjligt skall anpassas till internationell praxis, i första hand rekommendationer från International Accounting Standards Committe (IASC), som är en internationell sammanslutning av revisorsorganisationer. Rådets rekommendationer, som får sin slutliga form först sedan ett utkast till rekommendation offentliggjorts och remissbehandlats, har fått stort genomslag i praxis. I likhet med Bokföringsnämndens rekommendationer är inte heller rådets rekommendationer bindande.
Finansinspektionen har till uppgift att utöva tillsyn över finansiella marknader, kreditinstitut och det enskilda försäkringsväsendet. Inspektionen fungerar som normgivare på redovisningsområdet för de finansiella företagen. Finansinspektionen kan utfärda allmänna råd men har också möjlighet att utfärda bindande föreskrifter. Regeringen har nämligen med stöd av bankrörelselagen och försäkringsrörelselagen bemyndigat Finansinspektionen att meddela föreskrifter om löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning i banker och försäkringsföretag. Sådana föreskrifter har utfärdats i en icke obetydlig omfattning.
EG har på bolagsrättens område utfärdat tre direktiv som behandlar redovisningsfrågor. Dess syfte är att i medlemsstaterna skapa en minsta gemensam skyddsnivå för delägare, borgenärer och andra som träder i förbindelse med ett företag.
Det äldsta av dessa direktiv, det fjärde bolagsrättsliga direktivet, från år 1978, (rådets direktiv av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa bolagsformer, 78/660/EEG), behandlar skyldigheten att upprätta årsbokslut och förvaltningsberättelse i bolag med begränsat delägaransvar. Direktivet syftar bl.a. till att uppställa likvärdiga minimikrav på den ekonomiska information som företagen skall låta allmänheten ta del av. Det övergripande kravet i direktivet är att årsbokslutet skall ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat.
Det sjunde bolagsrättsliga direktivet från 1983 (rådets sjunde direktiv av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning, 83/349/EEG) behandlar skyldigheten att upprätta en sammanställd redovisning och en sammanställd förvaltningsberättelse, dvs. i stort sett vad som enligt svensk rätt utgör en koncernredovisning. Syftet med direktivet är att uppställa krav på likvärdig information om koncerner så att intressenter lättare kan bedöma dels koncernens ställning och resultat, dels de ekonomiska banden mellan koncernbolagen.
Även det elfte bolagsrättsliga direktivet (rådets direktiv av den 21 december 1989 om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa bolagsformer som lyder under lagstiftningen i en annan stat, 89/666/EG) innehåller bestämmelser om redovisning. Direktivet ställer krav på att bolag som lyder under en medlemsstats lagstiftning och öppnar filial i en annan medlemsstat skall offentliggöra bl.a. vissa räkenskapshandlingar i den andra staten. Syftet med detta är att ge tredje man samma skydd oavsett om ett bolag väljer att etablera sig i en medlemsstat genom ett dotterföretag eller genom en filial.
År 1986 antogs ett direktiv om redovisning för bl.a. banker (rådets direktiv av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut, 86/635/EEG), bankredovisningsdirektivet. Ett motsvarande direktiv för försäkringsbolagens del antogs 1991 (rådets direktiv av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsbolag, 91/674/EEG), försäkringsredovisningsdirektivet. Även dessa direktiv avser att skydda företagens intressenter och syftar till att göra informationen mer lättillgänglig och mer jämförbar. Direktiven bygger på det fjärde och det sjunde direktivet och innehåller endast sådana avvikelser från dessa som har bedömts vara motiverade av de särdrag som utmärker företagens verksamheter.
Det s.k. bankfilialdirektivet (rådets direktiv av den 13 februari 1989 om skyldigheter angående offentliggörande av årsredovisningshandlingar för i en medlemsstat inrättade filialer till kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i en annan medlemsstat, 89/117/EEG) innehåller bestämmelser för kreditinstitut och finansiella institut motsvarande dem som finns i det elfte direktivet.
Föreskrifterna i direktiven är av skilda slag. I vissa delar ges medlemsstaterna handlingsutrymme att tillåta, föreskriva eller förbjuda vissa förfaranden. I betydande utsträckning är direktiven emellertid tvingande, vilket innebär att medlemsstaterna är skyldiga att tillse att den nationella rättsordningen anpassas till de normer som direktiven ställer upp.
Den nuvarande svenska redovisningslagstiftningen uppfyller på åtskilliga punkter inte direktivens krav. Omfattande författningsändringar är därför nödvändiga.
I propositionen lägger regeringen fram förslag till ändringar i redovisningslagstiftningen för aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag. Förslagen grundar sig på Redovisningskommitténs delbetänkande (SOU 1994:17) Års- och koncernredovisning enligt EG-direktiv som överlämnades i februari 1994. Betänkandet har remissbehandlats.
Utskottet kommer nedan - efter en redovisning av propositionens huvudsakliga innehåll - att under skilda rubriker ta upp de frågor i propositionen som har aktualiserats genom motionerna eller som eljest har tilldragit sig utskottets uppmärksamhet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lägger regeringen fram förslag till ändringar i redovisnings lagstiftningen för aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag. Flertalet förslag är betingade av regler i EG:s fjärde, sjunde eller elfte bolagsrättsliga direktiv eller av de redovisningsdirektiv som finns på bank- och försäkringsområdet.
Regeringen föreslår en ny allmän ersredovisningslag som innehåller bestämmelser om årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter. Det föreslås vidare att det införs två särskilda årsredovisningslagar för försäkringsföretag resp. för kreditinstitut och värdepappersbolag.
De föreslagna nya årsredovisningslagarna innehåller bestämmelser om hur årsredovisning och koncernredovisning skall upprättas. I de föreslagna lagarna finns bestämmelser om hur tillgångar och skulder skall värderas. Lagarna reglerar också vilka ytterligare upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen och ger riktlinjer för hur en förvaltningsberättelse och en finansieringsanalys skall vara utformade. Vidare regleras upprättandet av delårsrapporter. Slutligen innehåller den föreslagna lagstiftningen bestämmelser om offentliggörande av redovisningshandlingar och revisionsberättelser. Propositionens förslag innebär bl.a. följande nyheter:
- Utöver kravet på att redovisningen skall ske enligt god redovisningssed införs ett krav på att årsredovisning och koncernredovisning skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat.
- Vissa grundläggande redovisningsprinciper lagfästs, bl.a. den s.k. försiktighetsprincipen.
- En ny uppställningsform för balansräkningen och två nya uppställningsformer för resultaträkningen införs.
- Förändringar sker i reglerna för värdering av tillgångar.
- En ny koncerndefinition, som skall tillämpas såväl på redovisningsrättens som på bolagsrättens område, införs.
- En bestämmelse införs om att bolagen skall redovisa förekomsten av avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner.
- Intresseföretagsbegreppet definieras i lag.
- Metoderna för konsolidering av dotterföretag och intresseföretag lagregleras.
För kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag innehåller propositionen vissa särbestämmelser som föranleds av dessa företags särart. Detta gäller uppställningsformen för balansräkningen och resultaträkningen samt vissa särskilda värderingsregler.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1996. Kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag skall enligt förslaget tillämpa de nya bestämmelserna från och med det räkenskapsår som inleds den 1 januari 1996 eller senare under år 1996. Övriga företag som omfattas av den nya lagstiftningen skall börja tillämpa bestämmelserna ett år senare.
Behovet av ny lagstiftning m.m.
Regeringen föreslår att bestämmelserna om års- och koncernredovisning för aktiebolag och vissa handelsbolag skall samlas i en ny årsredovisnings-lag. Motsvarande bestämmelser för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag tas in i två nya lagar, en lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och en lag om årsredovisning i försäkringsföretag. De bestämmelser i dessa lagar som överensstämmer med bestämmelserna i den allmänna lagen ges formen av hänvisningar till den lagen. Bestämmelserna om års- och koncernredovisning i aktiebolagslagen, bankrörelselagen och försäkringsrörelselagen upphävs. Vidare begränsas tillämpningsområdet för 1980 års årsredovisningslag.
I propositionen anför regeringen att det, som flera remissinstanser har varit inne på, i och för sig hade varit önskvärt att behandla samtliga frågor om redovisning i ett sammanhang. Enligt regeringen medför emellertid Sveriges åtagande enligt avtalet om anslutning till EU att anpassningen till direktiven måste göras utan ytterligare dröjsmål. Med hänsyn härtill och då kommitténs översyn av övriga delar av redovisningslagstiftningen ännu inte är avslutad måste lagstiftningen i detta skede begränsas till de områden som direkt berörs av direktiven, dvs. reglerna om års- och koncernredovisning. Reglerna om bl.a. den löpande bokföringen berörs således inte av detta lagstiftningsärende.
I motion L4 av Yvonne Ruwaida (mp) yrkas att riksdagen avslår propositionen och begärs att regeringen återkommer med ett nytt förslag sedan Redovisningskommittén har slutfört sitt uppdrag. Motionären anser att det är olyckligt att regeringen har valt att inte vänta med att anta EG-direktiven tills kommittén är färdig med sin översyn. Hon vänder sig vidare mot att förslaget innebär en bokstavstrogen tolkning av direktiven, vilka bygger på en delvis föråldrad syn på redovisningsfrågor.
Utskottet kan konstatera att de ändringar i redovisningslagstiftningen som nu föreslås i huvudsak begränsar sig till reglerna om årsredovisning och koncernredovisning. Redovisningskommitténs huvuduppgift är att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder som är påkallade för att anpassa den svenska lagstiftningen till utvecklingen på redovisningsområdet. Däri ingår även frågor om företagens löpande bokföring. I kommitténs uppdrag ingår vidare bl.a. att behandla en rad övergripande frågor på redovisningsområdet, bl.a. om lagstiftningens struktur, kompletterande normgivning och sambandet mellan redovisning och beskattning. Kommitténs arbete kan beräknas vara slutfört tidigast under slutet av år 1996.
Utskottet delar regeringens bedömning att Sveriges åtaganden gentemot EU kräver att den svenska lagstiftningen anpassas till direktiven utan ytterligare dröjsmål. Därtill kommer att det för företagen inom det finansiella tjänsteområdet är av särskild vikt att de krav som EG-rätten ställer uppfylls. På detta område har nämligen den inre marknaden inom EU genomförts. Denna marknad bygger på principerna om en enda auktorisation och hemlandstillsyn. Ett finansiellt företag kan alltså med stöd av ett tillstånd i hemlandet bedriva sin verksamhet i hela Gemenskapen. Principerna för genomförandet av den inre finansiella tjänstemarknaden förutsätter att varje medlemsland godtar övriga länders regler för att driva finansiell verksamhet och offentlig tillsyn av sådan verksamhet. Ett särskilt direktiv anger vissa minimiregler för verksamhet som bedrivs i finansiella företag. Detta omfattar bl.a. regler om redovisningen. Till följd av det sagda avstyrker utskottet bifall till motion L4.
I motion L2 av Bengt Harding Olson (fp) anförs att den nu föreslagna EU- anpassningen bör ses bara som ett steg på vägen att nå en internationell samordning på redovisningsområdet. Motionären pekar på att det på många håll pågår samordningsarbete, bl.a. inom FN och OECD, samt att det särskilt inom International Accounting Standards Committe (IASC) bedrivs ett synnerligen intensivt standardiseringsarbete. Enligt motionären föreligger det risk för konflikt mellan EU:s och IASC:s regler. Detta vore synnerligen olyckligt och måste undvikas. Sverige bör bidra till att hitta en godtagbar lösning genom att inom EU kraftfullt verka för en bred internationell samordning. Under hänvisning till det anförda begär motionären ett tillkännagivande om behovet av en bred internationell samordning på redovisningsområdet.
Utskottet kan konstatera att IASC, vars medlemmar utgörs av redovisningsorganisationer från 83 länder, bedriver ett mycket omfattande arbete med inriktningen att uppnå en världsomfattande harmonisering och acceptans av reglerna på redovisningsområdet. EU-kommissionen har deltagit i IASC:s arbete i egenskap av observatör och har nyligen tagit initiativ till en vidareutveckling av redovisningsreglerna inom EU och etableringen av en närmare anpassning till IASC:s regelsystem. Frågan har anmälts i ministerrådet den 23 november 1995. Ett informellt arbete har redan påbörjats och i en första fas undersöks vilka skillnader som finns. I nästa skede avser Kommissionen att gå in på konkreta frågor. Arbetet kommer att bedrivas i en eller flera expertgrupper som skall verka under den s.k. Kontaktkommittén, som består av representanter för medlemsstaterna och kommissionen. Den har till uppgift att ge Kommissionen råd samt förslag om tillägg till eller ändringar i direktiven. Kommittén har också till uppgift att genom regelbundna samråd underlätta en enhetlig tillämpning av direktiven. Det utvecklingsarbete som nu planeras kommer att inriktas på koncernredovisningen och på redovisningen i övrigt i större företag.
Utskottet delar den syn som förs fram i motionen om behovet av breda internationella lösningar när det gäller reglerna på redovisningsområdet. Den vidareutveckling av redovisningsreglerna inom EU som kommissionen nu har tagit initiativ till synes ligga helt i linje med vad motionären efterlyser. Något initiativ från riksdagens sida är därför inte erforderligt. Utskottet avstyrker med det sagda bifall till motion L2.
Lagstiftningens omfattning
Enligt propositionen skall den nya allmänna årsredovisningslagstiftningen tillämpas bara i den omfattning som föreskrivs i det fjärde direktivet dvs. - förutom för publika och privata aktiebolag och jämförbara bolag som inte lyder under någon medlemsstats lagstiftning - på handelsbolag där alla obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag. Vidare skall vissa handelsbolag i vilka delägarna inte enbart är aktiebolag utan också handelsbolag omfattas. Förutsättningen för detta är att samtliga obegränsat ansvariga delägare i det senare handelsbolaget är aktiebolag eller med aktiebolag jämförbara bolag.
För att undvika vissa olägenheter föreslås dock att den nya lagstiftningen i två avseenden ges ett något vidare tillämpningsområde än vad direktivet anger. Ett handelsbolag som en gång har omfattats av den nya lagstiftningen skall få tillämpa denna även om det vid en senare tidpunkt inte längre uppfyller förutsättningarna. Vidare skall av praktiska skäl de nya reglerna gälla för alla handelsbolag som ingår i en koncern där moderbolaget omfattas av den nya lagstiftningen. I propositionen anges att det i det förevarande lagstiftningsärendet inte har funnits utrymme för överväganden huruvida den nya lagstiftningen skall kunna tillämpas även i andra fall. Frågan om ändringar av redovisningsreglerna för ekonomiska föreningar, stiftelser, enskilda näringsidkare och övriga handelsbolag bör därför enligt regeringen anstå till senare.
I motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) anförs att det även för ekonomiska föreningar och andra juridiska personer bör erbjudas en möjlighet att använda sig av den nya lagstiftningen. Motionärerna begär därför att riksdagen beslutar om att införa en sådan bestämmelse i den föreslagna lagstiftningen (yrkande 4).
Enligt utskottets uppfattning förefaller det som om den i propositionen föreslagna avgränsningen kan vara mindre lämplig i vissa sammanhang. Exempelvis uppstår problem vid redovisningen av ett koncernförhållande med en ekonomisk förening i toppen och där de i koncernen ingående bolagen omfattas av den nya lagstiftningen. Enligt vad utskottet har inhämtat övervägs emellertid inom Justitiedepartementet förslag om att ge även de ekonomiska föreningarna i vart fall en möjlighet att tillämpa den nya lagstiftningen. En promemoria härom kommer sannolikt att remitteras i sådan tid att en lagändring kan komma att gälla från och med 1997. Resultatet av de överväganden som enligt det sagda redan pågår bör enligt utskottets uppfattning inte föregripas. Utskottet avstyrker därför bifall till motion L3 yrkande 4.
Allmänna bestämmelser om årsredovisningen
Regeringen föreslår att alla bolag som omfattas av den nya årsredovisningslagen skall upprätta en årsredovisning. Denna skall bestå av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. Beträffande bolag som är skyldiga att ha en auktoriserad revisor skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovisningen. Enligt gällande rätt ingår förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. I det fjärde direktivet behandlas årsbokslut och förvaltningsberättelse som två separata handlingar. Enligt regeringens bedömning kan det inte anses strida mot direktivet att även i fortsättningen låta förvaltningsberättelsen utgöra en del av årsredovisningen. Eftersom denna ordning har praktiska fördelar föreslår regeringen att förvaltningsberättelsen även enligt den nya lagstiftningen skall ingå i årsredovisningen. I propositionen pekas på att detta har praktiska fördelar, eftersom även förvaltningsberättelsen skall vara föremål för revisorsgranskning, behandling på bolagsstämma och offentliggörande på samma sätt som årsredovisningen i övrigt. Direktivet ställer inte några krav på upprättandet av finansieringsanalys, men enligt regeringens uppfattning bör även finansieringsanalysen i förekommande fall utgöra en del av årsredovisningen. Sammanfattningsvis är det regeringens uppfattning att årsredovisningen i framtiden bör ha samma beståndsdelar som i dag, även om informationens fördelning i vissa avseenden kommer att bli en annan.
Utskottet delar regeringens bedömning i nu behandlad del.
Redovisningen i mindre bolag
I propositionen föreslås att i huvudsak samma regler bör gälla för större och mindre företag. På ett flertal punkter medger det fjärde direktivet vissa undantag för mindre och medelstora företag. Det gäller bl.a. möjligheten att upprätta balansräkning och noter i förenklad form och upprättandet av en något sammandragen resultaträkning. Även vissa andra förenklingar för mindre och medelstora företag medges.
Enligt regeringen skulle ett mera allmänt utnyttjande av direktivets undantagsbestämmelser innebära en försämring av svensk redovisningsstandard, vilket inte bör komma i fråga. Regeringen har dock valt att i viss utsträckning utnyttja möjligheten att tillåta mindre och medelstora företag att upprätta s.k. resultaträkning i förkortad form samt möjligheten att undanta mindre företag från vissa krav på tilläggsupplysningar.
Utskottet delar den bedömning som regeringen gör i propositionen.
God redovisningssed och rättvisande bild m.m.
Enligt propositionens förslag skall årsredovisningen upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall tillsammans ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall tilläggsupplysningar lämnas. Om avvikelser görs från allmänna råd eller rekommendationer av normgivande organ, skall detta anmärkas i en not. Skälen för sådan avvikelse skall särskilt anges.
En bärande princip på redovisningsområdet är enligt gällande rätt att bokföring och redovisning skall ske i enlighet med god redovisningssed. Detta kommer till särskilt uttryck i 2 § bokföringslagen som föreskriver att bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed förekommer inte i de bolagsrättsliga direktiven. I stället innehåller det fjärde direktivet vissa allmänna krav på redovisningen. Enligt direktivet skall årsbokslut upprättas på ett överskådligt sätt. Direktivet innehåller också föreskrifter om rättvisande bild. Innebörden av det senare begreppet är dock inte angivet. Om en redovisning i enlighet med direktivets föreskrifter inte ger en rättvisande bild måste tilläggsupplysningar lämnas. Enligt en särskild bestämmelse skall vidare direktivets föreskrifter frångås, om tillämpningen av dem undantagsvis är oförenlig med kravet på rättvisande bild.
Direktivets föreskrift om överskådlighet, som är tvingande för medlemsstaterna, tar endast sikte på balansräkningen, resultaträkningen och noterna. Eftersom ett mera allmänt krav på överskådlighet enligt regeringen är ägnat att främja tillgängligheten av redovisningen föreslås i propositionen en regel av innebörd att årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt. Regeln kommer således att omfatta alla årsredovisningens delar, även förvaltningsberättelsen och finansieringsanalysen.
Direktivet kräver att det i svensk rätt införs bestämmelser om att redovisningen skall ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Innebörden av begreppet rättvisande bild är delvis oklar men enligt regeringen bör det förstås som ett i förhållande till övriga föreskrifter i direktivet överordnat krav på sådan ekonomisk information att läsaren kan få en så riktig bild som möjligt av bolagets ekonomiska situation. Begreppet torde inte vara avsett att - såsom är fallet med god redovisningssed - återspegla rådande praxis och rekommendationer.
Enligt regeringen torde de skillnader som föreligger mellan begreppen inte alltid ha någon praktisk betydelse. Det kan nämligen antas att årsredovisningen som regel ger en rättvisande bild när den innehåller den information som läsaren kan förvänta sig mot bakgrund av sådana vedertagna normer som återspeglas i god redovisningssed. Dock torde skillnaderna enligt propositionen vara så betydelsefulla att det inte utan vidare går att utmönstra kravet på iakttagande av god redovisningssed i och med att kravet på rättvisande bild införs. Behovet av en rättslig standard som god redovisningssed, grundad på förekommande praxis och rekommendationer, torde enligt regeringens bedömning inte helt kunna ersättas av kravet på rättvisande bild, eftersom det kravet har sin tyngdpunkt i redovisningen i det enskilda fallet. Till följd härav och av den rådande osäkerheten om innebörden av begreppet rättvisande bild anser regeringen övervägande skäl tala för att begreppet god redovisningssed i vart fall tills vidare bör ingå i den nya lagstiftningen. Propositionens förslag innebär således att det i den nya lagstiftningen tas in såväl ett krav på att god redovisningssed skall iakttas som ett krav på att redovisningen skall ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. När det gäller sättet för att bestämma innebörden av begreppet god redovisningssed föreslås ingen ändring i förhållande till vad som gäller för närvarande.
Enligt utskottets mening har regeringen gjort en riktig bedömning. Med hänsyn främst till den oklarhet som råder om den närmare innebörden av begreppet rättvisande bild vore det enligt utskottets mening olämpligt att nu avföra den i redovisningssammanhang grundläggande principen om god redovisningssed. Som framhålls i propositionen måste givetvis den praxis och de rekommendationer som ger begreppet dess innehåll fortlöpande anpassas till de synsätt som kan komma att utvecklas inom ramen för EG-rätten.
Balans- och resultaträkningarna
Bokföringslagens regler om balansräkningens uppställning föreskriver ett uppställningsschema enligt kontoformen men tillåter även annan uppställningsform som ger en likvärdig överblick över rörelsens ställning. Detta betyder att även rapportformen accepteras. Kontoformen är emellertid den etablerade i svensk redovisningspraxis och rapportformen används i praktiken inte. Det fjärde direktivet föreskriver att balansräkningen ställs upp enligt något av två angivna scheman. Det ena innebär uppställning i kontoform. Det andra innebär uppställning i rapportform. Medlemsstaterna får enligt direktivet välja mellan att tillåta båda formerna eller enbart den ena formen. Regeringen anser att det praktiska behovet av att kunna ställa upp balansräkningen i rapportform är mycket liten. I propositionen anförs att kontoformen även i övriga Europa - med undantag för Storbritannien och Irland - är den klart dominerande. Flertalet av EU:s medlemsstater tillåter också endast kontoformen. Regeringen föreslår att den nya lagstiftningen bör föreskriva att balansräkningen alltid skall upprättas i kontoform. Direktivets föreskrifter om balansräkningens närmare utformning är i huvudsak tvingande. Regeringens förslag till den närmare utformningen av balansräkningen framgår av bilaga 2 till förslaget till ny årsredovisningslag.
Enligt det fjärde direktivet får medlemsstaterna tillåta vissa mindre bolag att upprätta balansräkning i förkortad form. Regeringen har valt att inte utnyttja den möjligheten. Som skäl för det ställningstagandet anförs i propositionen bl.a. att en förenklad balansräkning ofta har ett väsentligt lägre informationsvärde än en fullständig balansräkning samt att en möjlighet att upprätta en förkortad balansräkning skulle innebära en risk för att den svenska redovisningsstandarden sänks.
När det gäller resultaträkningen kan denna, liksom balansräkningen, enligt gällande rätt ställas upp antingen i kontoform eller i rapportform. I praktiken är rapportformen numera huvudregel. Kontoformen används i praktiken inte. Det fjärde direktivet medger fyra olika uppställningsformer för resultaträkningen, dels rapportform med kostnadsslagsindelning, dels rapportform med funktionsindelning, dels kontoform med kostnadsslags indelning och dels kontoform med funktionsindelning. Medlemsstaterna får välja att tillåta två eller flera av formerna eller att föreskriva endast en uppställningsform.
Regeringen föreslår att resultaträkning skall ställas upp i rapportform, antingen med kostnadsslagsindelning eller med funktionsindelning. Uppställning i kontoform skall inte vara tillåten. Direktivets schema för resultaträkningen är i huvudsak tvingande. Den svenska lagstiftningens föreskrifter om utformningen av och innehållet i en funktionsindelad resp. en kostnadsslagsindelad resultaträkning måste därför i allt väsentligt ansluta till föreskrifterna i direktivet. Regeringens förslag till den närmare utformningen framgår av bilaga 3 till förslaget till ny årsredovisningslag.
Regeringen föreslår att, under förutsättning att det är motiverat av konkurrensskäl och regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ger tillstånd till det, bolag som använder en funktionsindelad resultaträkning får slå samman bl.a. posterna Nettoomsättning och Kostnad för sålda varor till en gemensam post. Bolag som använder en kostnadsslagsindelad resultaträkning får under motsvarande förutsättningar slå samman bl.a. posterna Nettoomsättning och Förändring av varulager till en gemensam post. Möjligheterna att på detta upprätta resultaträkning i förkortad form skall dock inte stå öppna för bolag som är så stora att de är skyldiga att ha auktori serad revisor.
Direktivet ger ett betydande utrymme att tillåta mindre och medelstora företag att upprätta resultaträkning i förkortad form. Denna möjlighet är inte uttryckligen begränsad till sådana situationer då en fullständig redovisning skulle vara till skada för företaget. Likväl torde syftet med bestämmelsen, enligt vad som sägs i propositionen, vara att ge bolag möjlighet att inte redovisa uppgifter vars offentliggörande skulle leda till konkurrensnackdelar för bolaget.
En resultaträkning i rapportform med funktionsindelning innebär att bolagen tvingas redovisa förhållandet mellan nettoomsättningen och kostnaden för sålda varor. En resultaträkning med kostnadsslagsindelning ger upplysning om förhållandet mellan nettoomsättningen och bruttoresultatet. Dessa uppgifter kan vara känsliga från konkurrenssynpunkt, eftersom de i viktiga delar avslöjar bolagets prissättningspolitik och vinstmarginaler. Särskilt för nystartade företag eller företag med endast en eller ett fåtal produkter skulle en öppen redovisning om dessa förhållanden kunna få allvarliga följder. Enligt regeringen talar därför övervägande skäl för att lagstiftningen skall ge ett begränsat utrymme för att uppgifter av detta slag utelämnas. Uppgifterna bör dock inte få utelämnas i annat fall än om det är befogat av konkurrensskäl. De närmare förutsättningarna för när uppgifterna kan utelämnas bör enligt regeringen bestämmas i praxis. Enligt regeringen bör möjligheten att upprätta en förkortad resultaträkning göras beroende av tillståndsprövning. Som villkor uppställs därför enligt propositionens förslag att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall ha lämnat sitt medgivande.
I motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) yrkas att kravet på tillståndsprövning för de företag som skall få upprätta resultaträkning i förkortad form avslås (yrkande 1). Motionärerna framhåller att tillståndsprövningen innebär nackdelar både från kostnads- och effektivitetssynpunkt men också en ökad pappersexercis för småföretagarna. De pekar på att Redovisningskommittén inte förde fram något krav på tillståndsprövning utan i stället föreslog att företaget i en not skulle upplysa om vilka överväganden som ligger bakom bedömningen att bestämmelsen är tillämplig. Detta var också regeringens förslag enligt lagrådsremissen. Motionärerna motsätter sig regeringens ståndpunkt, som är olycklig bl.a. med hänsyn till landets svåra arbetsmarknadspolitiska läge.
Utskottet kan dela uppfattningen att den föreslagna tillståndsprövningen innebär nackdelar från kostnads- och effektivitetssynpunkt. Huvudskälet för förslaget synes dock vara farhågor för att flertalet företag kommer att utelämna uppgifter om omsättningen, vilket skulle leda till en ofullständig information och negativa effekter för konkurrensen. Enligt en uppgift som lämnas i propositionen har en motsvarande bestämmelse i dansk lagstiftning lett till att nära 60 % av de danska företagen avstår från att redovisa uppgift om omsättningen. Med hänsyn till de skäl som sålunda kan åberopas för en tillståndsprövning finner utskottet att en sådan ordning, trots de nackdelar den innebär, är befogad för att upprättandet av resultaträkning i förenklad form skall användas endast i den restriktiva omfattning som avsetts. Utskottet avstyrker med det sagda bifall till motion L3 yrkande 1.
I motion L1 anför Johan Lönnroth m.fl. (v) att det är en brist i regeringens förslag till årsredovisningslag att frågorna om företagens jämställdhets arbete och kompetensutvecklingsarbete utelämnas. Motionärerna anser att redovisningen borde kompletteras med uppgifter om bolagens jämställdhetsprogram, dvs. vad som gjorts för att förstärka kvinnorepresentationen i styrelser och på ledande tjänster, om löneutvecklingen osv. Dessutom borde företagens strategier för att utveckla arbetskraftens kompetens - och därmed bolagets långsiktiga överlevnadsförmåga - också ingå i årsredovisningen. I motionen anförs vidare att det är en brist att företagen inte tvingas redovisa sina miljöskulder i balansräkningen. Om denna skuld beräknades och redovisades inom linjen i balansräkningen skulle såväl konsumenter som potentiella investerare ha betydligt större möjligheter att bedöma företagens framtidsutsikter i samhällsekonomisk betydelse. Marknadsekonomin skulle därigenom fungera bättre. Motionärerna begär tillkännagivande om betydelsen av att integrera företagens miljöräkenskaper, jämställdhetsarbete och kompetensutvecklingsprogram i redovisningen.
I motion L207 tar Bengt Harding Olson (fp) upp frågor om humankapitalet i företagens redovisning. Motionären framhåller att människan är företagets viktigaste tillgång men att detta förhållande inte avspeglas i företagens nuvarande värderingspraxis. I motionen anförs bl.a. följande. Hårda investeringar, såsom verktyg och inventarier, anses ha ett bestående värde medan mjuka investeringar, exempelvis kostnaden för kompetensutveckling, däremot anses sakna varaktigt värde. De hårda investeringarna tas upp i företagens balansräkningar, men inte de mjuka. Mjuka investeringar är sådana som påverkar produktiviteten under mer än ett bokföringsår och som med dagens praxis inte värdemässigt tas upp i balansräkningen. Exempel på sådana investeringar är utbildning och kompetensutveckling, informationslösningar när det gäller fakturerings-, ekonomi- och produktionsplaneringssystem etc., dokumentation och arbetsrutiner såsom kvalitets- och säkerhetssystem och personalhandböcker. En undervärdering av humankapitalet får allvarliga konsekvenser i flera avseenden. Ett hårt ekonomiskt synsätt motverkar en planmässig och långsiktig vård av människan/humankapitalet och den direkta kostnadsföringen av de mjuka investeringarna får negativa resultatmässiga konsekvenser. Den nuvarande utformningen av balans- och resultaträkningen utgör i själva verket en bromskloss för utvecklingen av svensk ekonomi. Den mjuka värdetillväxten fungerar som en resultatdämpande faktor. Dessutom går samhället miste om skatteintäkter. Motionären yrkar tillkännagivande om vad som i motionen anförs om humankapitalet i företagens redovisning.
När det först gäller de jämställdhetsfrågor som tas upp i motion L1 vill utskottet erinra om sitt ställningstagande våren 1994, när utskottet senast behandlade ett snarlikt motionsyrkande. Utskottet framhöll att syftet med aktiebolagslagens regler om upprättande och offentliggörande av årsredovisning i första hand är att bolagets intressenter av skilda slag skall kunna få upplysningar som är av betydelse för bedömningen av företagets ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter. I den mån det finns behov av en lagstadgad skyldighet för aktiebolag att redovisa sina jämställdhetssträvanden bör sådana bestämmelser, enligt vad utskottet framhöll, i vart fall inte föras in i aktiebolagslagen. Utskottet, som i dag inte har någon annan uppfattning, avstyrker bifall till motion L1 i nu behandlad del.
I propositionen konstaterar regeringen att frågan om miljöredovisning under den senaste tiden har fått en ökad aktualitet, och det kan enligt regeringen hävdas att någon form av miljöredovisning borde ingå i förvaltningsberättelsen. Regeringen avser därför att inom kort återkomma i denna fråga.
Utskottet har erfarit att Justitiedepartementet avser att ge Redovisningskommittén ett tilläggsdirektiv, enligt vilket kommittén skall få i uppdrag att vverväga hur de miljömässiga aspekterna på bolagens verksamhet bör redovisas. Eftersom Redovisningskommittén sålunda kommer att utreda frågan bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu ta något initiativ med anledning av motionen. Utskottet avstyrker således bifall till motion L1 även i denna del.
Frågan om redovisningsmetoder som bättre tar hänsyn till investeringar i det s.k. humankapitalet behandlades av utskottet våren 1993 (se bet. 1992/93:L31). Utskottet kunde då konstatera att en arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdepartementet hade utarbetat ett förslag till personalekonomiska redovisningar, (DsA 1991:43) Personalekonomisk redovisning - Förslag till lagstiftning. Enligt det synsätt som präglar rapporten har personalens utbildningsnivå, yrkesskicklighet och närvaro liksom arbetsmiljöförhållandena betydelse för produktivitet och verksamhetsresultat i en organisation. För att ledningen på olika nivåer i en verksamhet skall kunna göra riktiga personalekonomiska bedömningar krävs att informationsbehoven internt tillgodoses. Den personalekonomiska redovisningen skall också ge information till t.ex. aktieägare och borgenärer, leverantörer och andra huvudmän samt till vissa myndigheter. Enligt promemorieförslaget skall regler om personalekonomisk redovisning tas in i de befintliga författningar som reglerar den ekonomiska redovisningen. En sådan lösning anses ligga i linje med den man valt inom EU. Rapporten har remissbehandlats, varefter regeringen har överlämnat den till Redovisningskommittén för överväganden.
Utskottet, som anser att det är angeläget att frågorna om värderingen och redovisningen av företagens personanknutna resurser blir närmare belysta, ser med tillfredsställelse att dessa frågor kommer att övervägas av Redovisningskommittén i dess fortsatta arbete. Kommitténs ställningstagande bör inte föregripas. Motionerna bör därför inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker således bifall till motion L1 i denna del och till motion L207.
Värdering av tillgångar
Regeringen föreslår att anläggningstillgångar, dvs. tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas och innehas i rörelsen, skall delas in i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.
Som immateriell anläggningstillgång får tas upp goodwill, utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten samt utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter, om de är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år.
När det gäller värderingen av tillgångarna innebär regeringens förslag att anläggningstillgångar normalt skall tas upp till anskaffningsvärdet. Om tillgången har tillverkats inom företaget, skall i anskaffningsvärdet räknas in såväl direkta tillverkningskostnader som en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. I anskaffningsvärdet skall i sådant fall även kunna räknas in ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av tillgången. I anskaffningsvärdet skall i vissa fall även få räknas in utgifter för värdehöjande förbättring.
När det gäller avskrivningar av anläggningstillgångar föreslår regeringen följande. Om en anläggningstillgång har begränsad ekonomisk livslängd, skall den skrivas av systematiskt över denna livslängd. För goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar skall den ekonomiska livslängden beräknas till högst fem år, såvida det inte med rimlig grad av säkerhet går att fastställa en längre livslängd. Om ett bolag tillämpar en längre avskrivningstid, skall detta jämte skälen för det anges i en not. Avskrivningsbelopp skall redovisas i resultaträkningen.
När det gäller nedskrivning av anläggningstillgångar innebär regeringens förslag att en anläggningstillgång som på balansdagen har ett lägre värde än det värde som följer av en tillämpning av årsredovisningslagens övriga regler skall skrivas ned till detta lägre värde, om värdeminskningen kan antas vara bestående. En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som den har på balansdagen, även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående. Om skälen för nedskrivningen inte längre föreligger, skall gjorda nedskrivningar återföras (reverseras). Nedskrivnings- och reverseringsbelopp skall redovisas i resultaträkningen.
Regeringen föreslår beträffande uppskrivning av anläggningstillgångar att en materiell eller finansiell anläggningstillgång som har ett tillförlitligt och bestående värde väsentligen överstigande bokfört värde skall få skrivas upp till detta värde. En förutsättning för uppskrivning skall dock vara att uppskrivningsbeloppet används för ökning av aktiekapitalet eller för avsättning till en uppskrivningsfond. Det uppskrivna beloppet och det belopp som har avsatts till uppskrivningsfond eller använts för ökning av aktiekapitalet skall inte intäkts- eller kostnadsföras. Några bestämmelser som ger möjlighet att kvitta uppskrivning mot nedskrivning av andra anläggningstillgångar tas inte in i den nya lagstiftningen. Uppskrivningsfonden skall när som helst kunna tas i anspråk för ökning av aktiekapitalet och för täckande av förlust som inte kan täckas av fritt eget kapital. Vid avskrivning och nedskrivning av tillgången samt avyttring och utrangering, skall uppskrivningsfonden minskas.
Enligt regeringens förslag skall enligt huvudprincipen för värderingen av omsättningstillgångar, dvs. alla andra tillgångar än anläggningstillgångar, dessa tillgångar värderas enligt den s.k. lägsta värdets princip. Denna innebär att tillgången skall tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet skall bestämmas på samma sätt som skall gälla för anskaffningsvärdet av anläggningstillgångar. Det verkliga värdet skall bestämmas till nettoförsäljningsvärdet eller, om det finns särskilda skäl, återanskaffningsvärdet eller annat värde förenligt med god redovisningssed och kravet på rättvisande bild. Undervärdering av omsättningstillgångar tillåts inte. Till följd därav tas några bestämmelser om lagerreserv inte in i den nya lagstiftningen.
När det gäller värderingen av varulager innebär regeringens förslag att anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt den s.k. först-in-först-ut- metoden (FIFO-metoden), med hjälp av vägda genomsnittspriser eller enligt annan jämförbar metod. Den s.k. sist-in- först-ut-metoden (LIFO-metoden) och liknande metoder får däremot inte tillämpas. Om det bokförda värdet av varulagret väsentligt avviker från marknadsvärdet, skall skillnadsbeloppet anges i en not. En särskild regel införs om att vissa tillgångar, vars kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt och vars sammantagna värde är av underordnad betydelse, får tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde.
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i den nu redovisade delen.
Avtal om avgångsvederlag
I svensk rätt finns inte något krav på att löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare skall specificeras i balans- eller resultaträkningen. Om ett avtal om avgångsvederlag och liknande förmån är att anse som en förpliktelse för bolaget - vilket vanligen torde vara fallet - skall det tas upp som ansvarsförbindelse eller skuld. Lagstiftningen kräver emellertid inte att balans- eller resultaträkningen innehåller uppgifter om vem eller vilka detta skuldbelopp avser.
Enligt 11 kap. 9 § aktiebolagslagen skall i förvaltningsberättelsen anges det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och verkställande direktören, dels till övriga anställda. Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelsen och verkställande direktör skall anges särskilt. Någon uppgift om vad som belöper på var och en av de enskilda befattningshavarna behöver dock inte lämnas. Enligt 11 kap. 8 § första stycket fjärde punkten aktiebolagslagen skall, om lån har givits eller säkerhet lämnats till bolaget närstående personer med stöd av tillstånd enligt aktiebolagslagen, uppgift lämnas i balansräkningen om lånets storlek, arten av ställda säkerheter och beloppet av de lån för vilka säkerhet ställts. Uppgift skall även lämnas om vilken anknytning till bolaget den har till vilken lån lämnas eller för vilken säkerhet ställts.
Motionsyrkanden med krav på skärpta regler avseende redovisningen av bolagens ledande befattningshavares förmåner och krav på särskild redovisning av avgångsvederlag har tidigare behandlats av utskottet, senast i maj 1994 (se bet. 1993/94:LU32). Utskottet utgick från att spörsmålet om företags redovisning av avtal om avgångsvederlag m.m. skulle komma att behandlas av regeringen inom ramen för beredningen av Redovisningskommitténs förslag.
Det fjärde direktivet föreskriver att noterna skall ange storleken av räkenskapsårets ersättningar till ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen på grund av deras arbetsuppgifter samt varje avtalad eller på annat sätt uppkommen förpliktelse som avser pensioner till tidigare ledamöter i dessa organ. Summan för varje kategori skall anges. Därutöver skall noterna ange storleken av de förskott och krediter som har beviljats ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen med uppgifter om räntesatser, huvudsakliga villkor och eventuellt återbetalda belopp, liksom åtaganden som har ingåtts för ledamöternas räkning i form av garantier av något slag. Uppgifterna skall avse summan för varje sådan kategori av befattningshavare.
I propositionen erinras om att det under senare år har ifrågasatts om inte krav borde ställas på att företagen lämnar en mer detaljerad information om ledande befattningshavares anställningsförmåner och förekommande avtal om avgångsvederlag och motsvarande. Intresset sägs främst ha gällt de noterade aktiebolagen, men enligt regeringen kan det finnas ett intresse av att avtal om avgångsvederlag och andra förmåner ges en viss öppen redovisning även i bolag som inte är marknadsnoterade. Förekomsten av sådana avtal kan nämligen innebära vissa särskilda risker för bolagen, inte minst om de avtalade vederlagen är stora och gäller endast en eller ett fåtal personer. En öppen redovisning har enligt regeringen betydelse också för det allmänna förtroendet för bolagens verksamhet. Regeringen framhåller dock att det mot dessa krav på en öppnare redovisning av olika befattningshavares anställningsvillkor står integritets- och sekretesshänsyn, och även konkurrensskäl.
I propositionen hänvisas till rekommendationen Information angående ledande befattningshavares förmåner, som utfärdades 1993 av Näringslivets Börskommitté. Genom rekommendationen, som anses ha fått ett gott mottagande bland börsföretagen, har dessas skyldighet att lämna information om ledande befattningshavares löner, andra ersättningar och avgångsvederlag utvidgats betydligt. Det finns enligt propositionen för närvarande inget som tyder på att graden av den föreskrivna informationsskyldigheten skulle vara otillräcklig eller att de berörda företagen inte kommer att rätta sig efter rekommendationen.
Eftersom det i enlighet med det tidigare sagda finns ett intresse av att även bolag som inte är inregistrerade på börsen lämnar upplysningar om förekommande avtal om avgångsvederlag och liknande förmåner föreslår regeringen att bolagen enligt den nya lagstiftningen skall vara skyldiga att i årsredovisningen lämna uppgift om vad som har utgått i löner och andra ersättningar till vissa befattningshavare i bolaget. Enligt förslaget skall uppgiftsskyldigheten omfatta lön och annan ersättning till dels styrelseledamöter och verkställande direktör i aktiebolag, dels sådana befattningshavare i handelsbolag som intar en ställning motsvarande styrelseledamot eller verkställande direktör. Uppgiftsskyldig heten skall avse även sådan lön och ersättning som har lämnats till tidigare verkställande direktör eller styrelseledamot.
Regeringen föreslår vidare en komplettering av gällande regler beträffande redovisningen av lån och ansvarsförbindelser. Enligt förslaget skall den nya lagstiftningen ställa krav på dels uppgift om ansvarsförbindelser som har ingåtts till förmån för verkställande direktören eller en ledamot i styrelsen, dels vissa ytterligare uppgifter om lämnade lån, säkerheter och ansvarsförbindelser. Slutligen föreslås krav på redovisning för beloppen av förpliktelser och kostnader som avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter och verkställande direktör, liksom till tidigare styrelseledamöter och verkställande direktör (eller motsvarande).
Bolagens redovisning av avgångsvederlag m.m. tas upp i två motioner från 1995 års allmänna motionstid. I L201 av Nils T Svensson (s) anförs att det mot bakgrund av de senaste årens utveckling finns utomordentligt starka skäl att införa en redovisningsskyldighet av s.k. fallskärmsavtal i bolagens redovisning. En offentlig redovisning av ersättningarna måste enligt motionären avse hela företagsledningen och styrelsen, och redovisningen bör omfatta såväl räkenskapsårets löner och ersättningar som större avsättningar för sjukförsäkrings-, pensions- och andra sociala avgifter. Motionären yrkar att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utökad redovisningsskyldighet beträffande företagsledningarnas anställningsförmåner i enlighet med det sagda.
I motion L204 av Göran Magnusson (s) anförs att frågan om lagstiftning åter bör aktualiseras i syfte att införa bindande regler för alla företags redovisning av chefernas totala anställningsvillkor. Motionären begär ett tillkännagivande av denna innebörd.
Enligt utskottets mening finns det goda skäl för regeringens bedömning om behovet av en utvidgad upplysningsskyldighet beträffande avtal om avgångsvederlag m.m. Det är i och för sig mycket tillfredsställande att börsbolagen på frivillighetens väg synes ha anpassat sig till den öppnare redovisning som rekommendationen från Näringslivets Börskommitté föreskriver. Som regeringen betonar är emellertid nya regler om en vidgad upplysningsplikt av störst betydelse när det gäller de icke marknadsnoterade bolagen. En mer öppen redovisning i dessa bolag är angelägen, inte minst när det gäller förtroendet för bolagens verksamhet. Enligt utskottet tillfredsställer regeringens lagförslag i detta avseende de krav som bör ställas på en öppen redovisning av förmåner mot bakgrund av de integritets- , sekretess- och konkurrenshänsyn som gör sig gällande i sammanhanget. Syftet med motionerna L201 och L204 får därigenom anses vara tillgodosett.
Till följd av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i nu behandlad del och avstyrker bifall till motionerna L201 och L204.
När det gäller kravet på uppgifter om pensioner och liknande förmåner till nuvarande och tidigare styrelseledamöter och verkställande direktör innebär regeringens förslag att redovisningen skall avse, förutom det sammanlagda kapitaliserade värdet av föreliggande pensionsförpliktelser, de sammanlagda kostnader som uppkommit under räkenskapsåret. Upplysningskravet berör således både resultat- och balansräkningarna. Redovisningskommittén föreslog att dessa uppgifter enbart skulle avse kostnader och förpliktelser till den del de överstiger de förmåner som skulle ha gällt enligt allmän pensionsplan. Detsamma föreslogs i lagrådsremissen. Som skäl för propositionens förslag i denna del anförs att kommitténs förslag till begränsning i redovisningsskyldigheten skulle leda till betydande praktiska problem vid redovisningen.
I motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vänder sig motionärerna mot att regeringen frångått kommitténs förslag när det gäller frågan om vilka belopp uppgiftsskyldigheten skall avse. De erinrar om att kommittén, till följd av den förordade utformningen av bestämmelsen, ifrågasatt behovet av en särredovisning i de fall då t.ex. en verkställande direktör har samma pensionsförmåner som andra anställda på samma lönenivå. För att undvika laborerandet med två olika sifferuppgifter, vilket blir följden av regeringens förslag, bör enligt motionärerna uppgiftsskyldigheten utformas i enlighet med kommitténs förslag (yrkande 2). Uppgifterna skulle därigenom på ett tydligare sätt åskådliggöra den faktiska kostnaden för ett företags pensionsförpliktelser.
Utskottet kan konstatera att skiljaktigheterna i kommitténs respektive regeringens förslag i den nu behandlade delen ger uttryck för två olika synsätt och att det snarast kan anses vara en lämplighetsfråga vilket av de båda alternativen som bör väljas. Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för propositionens förslag, eftersom kommitténs förslag innebär en nettoredovisning som avviker från det gängse sättet att redovisa kostnader. Detta kan enligt utskottets mening leda till missförstånd. Till följd av det sagda avstyrker utskottet bifall till motion L3 yrkande 2.
Tilläggsupplysningar
Enligt fjärde direktivet skall tillämpade värderingsmetoder och använda beräkningsmetoder för av- och nedskrivningar anges i not. Direktivet ställer vidare bl.a. vissa krav på särskilda upplysningar om anläggningstillgångar och uppskrivningar. Upplysningar måste också lämnas om i vilken utsträckning beräkningen av årsresultatet har påverkats av skattemässiga överväganden.
När det gäller allmänna tilläggsupplysningar om värderingen innebär propositionens förslag följande.
I årsredovisningen skall lämnas upplysningar om principerna för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder. I fråga om tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor. Uppgift skall även lämnas om grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster. Vidare skall upplysningar lämnas bl.a. om anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde, om årets avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar, om ackumulerade avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar, om korrigeringar av tidigare års avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar och om de tillgångar som bolaget har anskaffat eller avhänt sig under räkenskapsåret. Vidare skall upplysningar lämnas om uppskrivningsfondens storlek och dess förändringar under räkenskapsåret. Om en tillgång är föremål för avskrivning eller nedskrivning uteslutande av skatteskäl, skall det lämnas upplysning om detta tillsammans med uppgift om avskrivningens eller nedskrivningens storlek.
Tilläggsupplysningarna skall, om inte annat föreskrivs, tas in i noterna. Hänvisningar till noterna skall göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen till vilka upplysningarna hänför sig. Tilläggsupplysningarna kan även lämnas i balans- eller resultaträkningen under förutsättning att detta inte står i strid med kravet på överskådlighet.
Medlemsstaterna får enligt direktivet medge undantag när det gäller vissa mindre företags skyldighet att lämna tilläggsupplysningar. Flera av undantagen gäller sådana upplysningar som enligt gällande rätt måste lämnas av samtliga aktiebolag. I sådana avseenden finns det enligt regeringen inte någon anledning att medge undantag. Enligt regeringens förslag skall mindre bolag undantas från skyldigheten att lämna sådana tilläggsupplysningar som inte erfordras enligt gällande rätt. Förslaget innebär att lättnadsregeln omfattar bolag med högst tio anställda och med en balansomslutning om högst 24 miljoner kronor.
Utskottet kan konstatera att den föreslagna lättnadsregeln kommer att omfatta en majoritet av bolagen. Det är enligt utskottets mening tillfredsställande att möjligheterna till lättnader för de mindre bolagen tas till vara i den utsträckning det kan ske utan avkall på svensk redovisningsstandard. Utskottet kan vidare konstatera att regeringen inte har varit beredd att nu föreslå ytterligare undantag från de särskilda upplysningskraven men anser att det finns anledning att återkomma till frågan sedan Redovisningskommittén har avlämnat sitt slutbetänkande.
Koncern- och intresseföretag
En koncern består av en grupp om två eller flera företag, varav ett utgör moderbolag och de övriga dotterföretag. Det typiska för koncernen är att moderbolaget har ett bestämmande inflytande över dotterföretagen, oftast genom att moderbolaget förfogar över en betydande andel av rösterna i dessa. Eftersom det inte är möjligt att få en klar bild av koncernens ställning och resultat enbart genom att ta del av de olika koncernföretagens årsredovisningar ställer lagstiftningen upp krav på en särskild koncernredovisning. Definitionen av koncernbegreppet har betydelse framför allt för redovisningsreglerna. Ett moderbolag måste upprätta en koncernbalansräkning som skall innehålla bl.a. en balansräkning och en resultaträkning avseende hela koncernen. Att ett aktiebolag utgör moderbolag i en koncern innebär att en särskild begränsning gäller om rätten till vinstutdelning. Ett sådant bolag får nämligen inte dela ut mer än vad som är utdelningsbar vinst enligt koncernbalansräkningen. Koncernförhållandet medför också begränsningar i dotterföretags möjligheter att förvärva eller som pant ta emot aktier i moderbolaget och koncernreglerna påverkar bl.a. tillämpningsområdet för det s.k. låneförbudet.
EG-rätten innehåller inte någon allmän bolagsrättslig koncerndefinition. Det sjunde direktivet anger dock ett antal situationer då ett företag skall vara skyldigt att upprätta en s.k. sammanställd redovisning och ett sammanställt årsbokslut. Dessa bestämmelser kan därför sägas innebära en indirekt formulerad definition.
De regler om koncernredovisning som i dag finns i aktiebolagslagen överensstämmer inte med det koncernbegrepp som direktivets regler bygger på. En anpassning måste därför ske. En sådan anpassning kräver i och för sig inte att den allmänna associationsrättsliga koncerndefinitionen ändras. I Sverige råder emellertid i dag överensstämmelse mellan det koncernbegrepp som används för redovisningsändamål och det som används inom associationsrätten i övrigt. Enligt regeringens mening talar både rättssystematiska och praktiska skäl för att denna överensstämmelse behålls, och i propositionen föreslås därför att ett nytt koncernbegrepp i enlighet med EG:s redovisningsregler skall gälla både i den nya redovisningslagstiftningen och på den allmänna aktiebolagsrättens område.
Enligt förslaget skall en koncern anses föreligga dels när ett bolag innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i en annan juridisk person, dels när ett bolag äger aktier eller andelar i en annan juridisk person och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, dels när ett bolag äger aktier eller andelar i en annan juridisk person och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, dels ock när ett bolag äger aktier eller andelar i en annan juridisk person och har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. I dessa situationer skall bolaget anses som moderbolag och den andra juridiska personen som dotterföretag.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning att det svenska koncernbegreppet även i fortsättningen bör vara enhetligt, har ingen erinran mot den utformning av begreppet som föreslås.
I propositionen föreslås vidare att det i den svenska lagstiftningen skall införas ett nytt begrepp, intresseföretag . Med intresseföretag avses i det sjunde direktivet ett företag, över vars driftsmässiga och finansiella styrning ett annat företag utövar ett betydande inflytande. Begreppet intresseföretag har i direktiven sin största betydelse för koncernredovisningen. Om det företag som utövar ett betydande inflytande över ett annat företag också har ett ägarintresse i detta företag, skall innehavet redovisas under en särskild rubrik i koncernredovisningen.
Enligt den föreslagna definitionen skall ett intresseföretag anses föreligga bl.a. om ett bolag äger aktier eller andelar i en svensk eller utländsk juridisk person som inte är dotterföretag till bolaget och om bolaget samtidigt utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning samt ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan bolaget och den juridiska personen.
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i denna del.
Sambandet mellan redovisning och beskattning
I motion L203 av Lars Björkman och Stig Bertilsson (m) tas upp en fråga som har samband med kopplingen mellan redovisning och beskattning. Motionärerna begär ett tillkännagivande om behovet av en utredning om reglerna för avskrivning av inventarier, redovisning och beskattning. De pekar på att nuvarande skatteregler skapar en konfliktsituation i förhållande till redovisningsreglerna. En konsekvens av försiktighetsprincipen inom redovisningsområdet är att tillgångar inte får tas upp till högre värde än det verkliga. I skattehänseende däremot skall inventarier betraktas som en helhet, och några extra avskrivningar av sådana tillgångar som på grund av den snabba tekniska utvecklingen på kort tid har blivit mer eller mindre värdelösa tillåts inte. Enligt motionärerna är det angeläget att reglerna anpassas till verkligheten. Redovisningskommittén bör därför genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att se över sambandet mellan avskrivning, redovisning och beskattning.
Redovisningskommittén överlämnade i maj 1995 delbetänkandet (SOU 1995:43) Sambandet redovisning - beskattning. Kommitténs förslag går ut på att sambandet bör minskas. Bl.a. föreslås att systemet med bokslutsdispositioner och obeskattade reserver skall avskaffas och vidare att sådana avskrivningar och avsättningar som görs uteslutande av skatteskäl inte skall redovisas i balans- och resultaträkningarna. Betänkandet har remissbehandlats. I proposition 1995/96:104 Skatteregler med anledning av nya årsredovisningslagar, m.m. anför regeringen - Finansdepartementet - att remissutfallet på kommitténs förslag varit övervägande negativt även om ett antal remissinstanser är positiva till att bokslutsdispositioner och obeskattade reserver avskaffas. Mot bakgrund av remisskritiken är det enligt regeringen nödvändigt med ytterligare överväganden innan ställning kan tas till vad som skulle vara en lämplig ordning. Regeringen lägger därför inte nu fram något förslag i fråga om sambandet mellan redovisning och beskattning för företag i allmänhet. Förslaget begränsas därför till de nya regler på skatteområdet som är en nödvändig konsekvens av de nya årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag samt försäkringsföretag, vilka avses träda i kraft den 1 januari 1996. Det innebär att den nuvarande ordningen behålls.
I förevarande proposition anför regeringen att det finns flera argument som talar för att det nuvarande sambandet inte bör behållas, i vart fall inte i sin nuvarande form. Frågan om sambandet bör förändras bör enligt regeringen anstå till dess att det beredningsarbete som för närvarande pågår inom Finansdepartementet med anledning av Redovisningskommitténs delbetänkande har avslutats.
Utskottet kan konstatera att den fråga motionärerna tar upp omfattas av det beredningsarbete som för närvarande pågår inom Finansdepartementet med anledning av Redovisningskommitténs senaste delbetänkande. Något tillkännagivande från riksdagens sida av det slag som motionärerna efterlyser är därför inte påkallat. Utskottet avstyrker bifall till motion L203.
Försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersbolag
Redovisningen för kreditinstitut och värdepappersbolag och för försäkringsföretag skall enligt propositionens förslag regleras i två särskilda lagar, en lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och en lag om årsredovisning i försäkringsföretag. De regler som i dessa lagar överensstämmer med reglerna i den allmänna lagen ges formen av hänvisningar till denna. Den särskilda lagstiftningen omfattar i övrigt bl.a. en anpassning till bank- och försäkringsdirektiven. Bank- och försäkrings-lagstiftningen hör till näringsutskottets beredningsområde. Näringsutskottet har därför beretts tillfälle att yttra sig över propositionen jämte de motioner som väckts med anledning av propositionen. Näringsutskottet har emellertid avstått från att avge sådant yttrande. Vid det ställningstagandet måste näringsutskottet ha vägt in den omständigheten att lagutskottet inte kan förväntas ta ställning till huruvida den föreslagna lagstiftningen på ett lämpligt sätt är anpassad till den verksamhet som bedrivs inom kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag. Lagutskottet utgår därför från att näringsutskottets beslut innebär att det inte finns anledning till invändningar mot lagstiftningen i dessa avseenden.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Den nya lagstiftningen om årsredovisning föreslås träda i kraft den 1 januari 1996. Övergångsbestämmelserna har utformats så att de finansiella företagen skall tillämpa de nya reglerna om upprättande av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport redan från det räkenskapsår som inleds under 1996, medan övriga företag skall tillämpa motsvarande regler först från och med det räkenskapsår som inleds under 1997.
Rolf Dahlberg m.fl. (m) anser i motion L3 att det bör införas en möjlighet för bolag som startar sitt första verksamhetsår fram till den 1 januari 1997 att välja mellan de nya och de gamla reglerna för detta räkenskapsår. De föreslagna övergångsreglerna innebär nämligen att de nödgas tillämpa de nuvarande reglerna under det första räkenskapsåret och därefter måste anpassa sig till de nya. Motionärerna begär med anledning härav att riksdagen skall besluta om införandet av en sådan valmöjlighet som förordas i motionen (yrkande 5).
Utskottet har förståelse för att det kan framstå som en onödig komplikation att nystartade företag under det första verksamhetsåret tvingas anpassa sig till det regelsystem som därefter inte längre kommer att gälla. Enligt utskottets mening skulle emellertid en övergångsregel i linje med motionärernas förslag föra med sig oönskade effekter av annat slag. För det - i förhållande till helheten - fåtal företag som frågan gäller skulle det inte finnas någon kompletterande normgivning med avseende på det nya regelsystemet att falla tillbaka på. Utvecklingen av denna kommer av naturliga skäl i gång först sedan den nya lagstiftningen börjat gälla för alla företag. Därtill kommer att kravet på jämförbarhet kan bli åsidosatt, dvs. den lämnade informationen enligt det nya regelsystemet skulle inte utan vidare kunna jämföras med motsvarande information från andra företag som redovisar enligt de äldre, nuvarande reglerna. Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte ställa sig bakom motionärernas önskemål. Utskottet avstyrker därför bifall till motion L3 yrkande 5.
Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna får endast belopp som har avsatts till en uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande användas för nödvändiga nedskrivningar av anläggningstillgångar. Om detta görs skall upplysning lämnas i en not. Belopp som satts av till uppskrivningsfond motsvarar dolda reserver i anläggningstillgångar som inte kan tas fram på annat sätt.
Övergångsregeln i punkt 6 tas upp i motion L3 av Rolf Dahlberg m.fl. (m). I motionen erinras om att kvittning av uppskrivningsfonden i vissa fall kan vara nödvändig för att upprätthålla en god resultatnivå, och i handelsbolag är detta den enda möjligheten att kunna skriva upp anläggningstillgångar. Uppskrivning av anläggningstillgångar och avsättning till uppskrivningsfond kan endast göras vid årsbokslutet. Motionärerna anser att övergångsregeln är orättvis eftersom vissa bolag, beroende på bokslutsdatum, inte kommer att kunna anpassa sig efter den. De bolag som har bokslutsdatum den 30 april skall nämligen redan ha sänt in årsredovisning till Patent- och registreringsverket när riksdagen under december månad 1995 behandlar förevarande proposition. Även bolag med bokslutsdatum den 30 juni kommer att få svårt att kunna förbereda sig eftersom deras årsredovisningar skall behandlas av bolagsstämma under december månad. Därmed är det således endast de bolag som har bokslutsdatum den 31 augusti och den 31 december som kan förbereda sig. Detta är fel från konkurrenssynpunkt. Samtliga bolag bör ges samma möjlighet att förbereda sig inför det nya regelverket. Mot bakgrund av det anförda begärs i motionen att riksdagen skall besluta att punkt 6 i övergångsbestämmelserna skall träda i kraft först den 1 januari 1997 (yrkande 3).
Utskottet kan konstatera att de nya reglerna om uppskrivning innebär att det inte längre är möjligt att använda uppskrivningsfonden för att kvitta mot nedskrivningar. Enligt propositionen bör den nya ordningen emellertid inte tillämpas på belopp som har avsatts till en uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande. Övergångsregeln är utformad i syfte att undvika detta. Den ståndpunkt som motionärerna däremot ger uttryck för synes vara att företagen bör beredas möjlighet att före den nya lagstiftningens ikraftträdande avsätta medel till uppskrivningsfond för att under det nya regelsystemet kunna kvitta dem mot nedskrivningar. Detta har uppenbarligen inte varit regeringens avsikt. Enligt utskottets mening bör övergångsbestämmelsens funktion endast vara att undvika att de bolag drabbas oskäligt som under gällande förutsättningar har avsatt medel till uppskrivningsfond för att senare kunna kvitta dem mot nedskrivningar.
Att en del bolag trots allt, på det sätt som beskrivs i motionen, kan ha bättre förutsättningar än andra att i vidare mån än vad som avsetts utnyttja övergångsregeln, är såvitt utskottet kan bedöma en oönskad effekt som emellertid är svår att undvika vid övergången från ett regelsystem till ett annat.
Utskottet kan inte ställa sig bakom det krav som förs fram i motionen utan avstyrker bifall till motion L3 yrkande 3. Vidare tillstyrker utskottet de föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.
Övrigt
Mot de delar av propositionen som inte särskilt har berörts har utskottet ingen erinran.
Utskottet har emellertid noterat vissa smärre felaktigheter i regeringens lagförslag, och utskottet lägger därför i bl.a. bilaga 2 till betänkandet fram förslag till några ändringar. Ändringarna rör förslaget till årsredovisningslag och förslaget till lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1995/96:L4,
2. beträffande internationell samordning
att riksdagen avslår motion 1995/96:L2,
3. beträffande årsredovisningslagens tillämpningsområde
att riksdagen avslår motion 1995/96:L3 yrkande 4,
4. beträffande tillståndsprövning för resultaträkning i förkortad form
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:L3 yrkande 1 antar regeringens förslag till årsredovisningslag, såvitt avser 3 kap. 7 §,
res. 1 (m)
5. beträffande jämställdhetsredovisning
att riksdagen avslår motion 1995/96:L1 i denna del,
res. 2 (v)
6. beträffande miljöredovisning
att riksdagen avslår motion 1995/96:L1 i denna del,
7. beträffande humankapitalet
att riksdagen avslår motion 1995/96:L1 i denna del samt motion 1995/96:L207,
8. beträffande redovisning av avgångsvederlag m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:L201 och 1994/95:204,
9. beträffande uppgifter om pensionsförmåner
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:L3 yrkande 2 antar regeringens förslag till årsredovisningslag, såvitt avser 5 kap. 20 §,
res. 3 (m)
10. beträffande nystartade företag
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:L3 yrkande 5 antar regeringens förslag till årsredovisningslag, såvitt avser punkt 3 i övergångsbestämmelserna,
res. 4 (m)
11. beträffande uppskrivningsfond
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:L3 yrkande 3 antar regeringens förslag till årsredovisningslag, såvitt avser punkt 6 i övergångsbestämmelserna,
res. 5 (m)
12. beträffande årsredovisningslagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till årsredovisningslag i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan, med dels den ändringen att 5 kap. 18 § och 7 kap. 29 § erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse, dels den ändringen att punkt 13 i bilaga 4 Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med funktionsindelning) erhåller följande lydelse:
Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om kostnader avseende koncernföretag).,
13. beträffande förslaget till lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag med den ändringen att 1 kap. 3 § erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
14. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
dels lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),
dels lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag,
dels lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
dels lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
dels lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
dels lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
dels lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
dels lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank,
dels lag om årsredovisning i försäkringsföretag,
dels lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
dels lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige,
dels lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder.
15. beträffande sambandet mellan avskrivning, redovisning och beskattning
att riksdagen avslår motion 1994/95:L203.
Stockholm den 30 november 1995
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg (m), Eva Arvidsson (s), Tanja Linderborg (v), Sven-Erik Österberg (s), Göran R Hedberg (m), Birgitta Carlsson (c), Eva Persson Sellin (s) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).
Reservationer
1. Tillståndsprövning för resultaträkning i förkortad form (mom. 4)
Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Göran R Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med Utskottet kan och slutar med yrkande 1 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den föreslagna tillståndsprövningen innebär nackdelar från kostnads- och effektivitetssynpunkt. Förfarandet kommer också att leda till ökade kostnader för staten, genom den ökade myndighetsutövning som krävs. Farhågorna om att företagen i stor utsträckning skulle välja att utelämna uppgifter om omsättningen - vilka synes vara det främsta argumentet för tillståndskravet - framstår enligt utskottets mening som överdrivna. En utformning av reglerna om resultaträkning i förkortad form enligt Redovisningskommitténs förslag innebär att den som utnyttjar möjligheten att upprätta en sådan förenklad resultaträkning skall redovisa de överväganden som ligger bakom bedömningen att bestämmelsen är tillämplig. En sådan ordning torde enligt utskottets mening vara till fyllest för att bestämmelsen inte skall utnyttjas i vidare mån än som avsetts, dvs. när det är befogat av konkurrensskäl.
Till följd av det anförda förordar utskottet med bifall till motion L3 yrkande 1 att riksdagen avslår kravet på tillståndsprövning för rätten att upprätta resultaträkning i förkortad form.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande tillståndsprövning för resultaträkning i förkortad form
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:L3 yrkande 1 antar regeringens förslag till årsredovisningslag, såvitt avser 3 kap. 7 §, med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
2. Jämställdhetsredovisning (mom. 5)
Tanja Linderborg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med När det och slutar med behandlad del bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att företagens jämställdhets arbete i skilda sammanhang lyfts fram. Ett alternativ som förtjänar att övervägas är att det ställs krav på företagen att de i årsredovisningen skall lämna uppgifter om jämställdhetsarbetet. Om företagen på det sättet vore skyldiga att öppet redovisa vad som gjorts för att förstärka kvinnorepresentationen i styrelser och på ledande poster, lönefördelningen m.m., skulle dessa frågor sannolikt drivas på ett mer målmedvetet sätt. Till följd av det anförda finner utskottet att Redovisningskommittén i sitt fortsatta arbete bör överväga hur en redovisning av jämställdhetsaspekterna på företagens arbete lämpligen bör integreras i årsredovisningen. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion L1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande jämställdhetsredovisning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:L1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Uppgifter om pensionsförmåner (mom. 9)
Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Göran R Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med Utskottet kan och slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Redovisningskommitténs och lagrådsremissens förslag åskådliggör på ett tydligare sätt den faktiska kostnaden för företagens pensionsförpliktelser och det finns enligt utskottets mening inget skäl för att kräva särredovisning i de fall där t.ex. verkställande direktör har samma pensionsförmåner som andra anställda på samma lönenivå. Till följd av det anförda förordar utskottet med bifall till motion L3 yrkande 2 att 5 kap. 20 § i förslaget till årsredovisningslag utformas i enlighet med lagrådsremissens förslag.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande uppgifter om pensionsförmåner
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:L3 yrkande 2 antar regeringens förslag till årsredovisningslag, såvitt avser 5 kap. 20 §, med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
4. Nystartade företag (mom. 10)
Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Göran R Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med Utskottet har och slutar med yrkande 5 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening innebär det en onödig komplikation för nystartade företag att de under sitt första verksamhetsår skall tvingas anpassa sig till ett regelsystem som därefter skall upphöra att gälla. Det bör därför införas en möjlighet för dessa företag att välja att tillämpa de nya reglerna redan på det första räkenskapsåret. Utskottet förordar därför med bifall till motion L3 yrkande 5 att övergångsbestämmelserna utformas i enlighet härmed. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande nystartade företag
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:L3 yrkande 5 antar regeringens förslag till årsredovisningslag, såvitt avser punkt 3 i övergångsbestämmelserna, med den ändringen att punkten erhåller i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
5. Uppskrivningsfond (mom. 11)
Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Göran R Hedberg och Marietta de Pourbaix-Lundin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med Utskottet kan och slutar med övergångsbestämmelserna bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att de föreslagna reglerna om uppskrivning innebär att det inte längre skall vara möjligt att använda avsättningar till uppskrivningsfond för kvittning mot nedskrivningar. Som motionärerna framhåller är den föreslagna övergångsregeln med avseende på möjligheterna att utnyttja gjorda avsättningar olyckligt utformad. Det är enligt utskottets mening inte acceptabelt att alla bolag som berörs av de nya reglerna inte ges samma förutsättningar att anpassa sig till dem. En senareläggning av ikraftträdandet av punkt 6 i övergångsbestämmelserna i enlighet med vad som förordas i motionen skulle rätta till missförhållandet. Till följd härav förordar utskottet att övergångsregeln med bifall till motion L3 yrkande 3 utformas i enlighet härmed.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande uppskrivningsfond
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:L3 yrkande 3 antar regeringens förslag till årsredovisningslag, såvitt avser punkt 6 i övergångsbestämmelserna, med den ändringen att punkten erhåller i bilaga 3 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
Propositionens lagförslag
1 Förslag till årsredovisningslag
2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) 3 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) 4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
Härigenom föreskrivs ifråga om lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
6 Förslag till lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
8 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)
9 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)
11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank
15 Förslag till lag om årsredovisning i försäkringsföretag
16 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
17 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige
18 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder
Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till årsredovisningslag
Regeringens Utskottets förslag förslag
5 kap.
18 §
Av Av räkenskapsårets räkenskapsårets personalkostnader personalkostnader skall följande skall följande belopp anges belopp anges särskilt: särskilt:
1. löner och 1. löner och ersättningar, och andra ersättningar, och 2. sociala kostnader, med 2. sociala särskild uppgift kostnader, med om särskild uppgift pensionskostnader. om pensionskostnader.
7 kap.
29 §
Om ett bolag omfattas av en koncernredovisning och tillsammans med ett eller flera företag, som inte omfattas av koncernredovisningen, leder ett annat företag som inte är dotterföretag, får bolagets ägarandel i det sistnämnda företaget redovisas enligt andra stycket. I I koncernbalansräkni koncernbalansräkni ngen får tas upp ngen får tas upp en så stor andel en så stor andel av företagets av företagets tillgångar och tillgångar, skulder som avsättningar och belöper sig på skulder som bolagets belöper sig på ägarandel. I bolagets koncernresultaträk ägarandel. I ningen får tas upp koncernresultaträk en så stor andel ningen får tas upp av företagets en så stor andel intäkter och av företagets kostnader som intäkter och belöper sig på kostnader som bolagets belöper sig på ägarandel. Vid bolagets redovisning enligt ägarandel. Vid detta stycke skall redovisning enligt 9-12, 14 och 18-21 detta stycke skall §§ tillämpas. 9-12, 14 och 18-21 §§ tillämpas. Ett bolag som tillämpar denna paragraf skall i en not upplysa om skälen för detta. Uppgift enligt 5 kap. 17 § skall anges särskilt för varje företag för vilket ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf.
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Regeringens Utskottets förslag förslag
1 kap.
3 §
Med bank avses vid tillämpningen av denna lag bankaktiebolag, sparbank och föreningsbank. Med Med hypoteksinstitut hypoteksinstitut avses Svenska avses Konungariket stadshypotekskassa Sveriges n, Sveriges stadshypoteks allmänna kassa, Sveriges hypoteksbank och allmänna Svenska hypoteksbank och skeppshypotekskass Svenska an. skeppshypotekskass an. Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens förslag till årsredovisningslag
Regeringens Reservanternas förslag förslag
3 kap. 7 § Om det är Om det är motiverat av motiverat av konkurrensskäl och konkurrensskäl får regeringen eller posterna 1-6 i den myndighet som bilaga 3 regeringen respektive bestämmer medger posterna 1-3 och 6 det, får posterna i bilaga 4 slås 1-6 i bilaga 3 samman till en respektive post benämnd posterna 1-3 och 6 bruttovinst eller i bilaga 4 slås bruttoförlust. samman till en Detta gäller dock post benämnd inte om bolaget är bruttovinst eller ett sådant bolag bruttoförlust. som avses i 10 Detta gäller dock kap. 3 § andra inte om bolaget är stycket ett sådant bolag aktiebolagslagen som avses i 10 (1975:1385) eller kap. 3 § andra 4 kap. 3 § första stycket stycket lagen aktiebolagslagen (1980:1103) om (1975:1385) eller årsredovisning 4 kap. 3 § första m.m. i vissa stycket lagen företag. (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Ett bolag som slår samman posterna enligt första stycket skall i en not upplysa om skälen för detta.
5 kap. 20 § Uppgift skall Uppgift skall lämnas om det lämnas om det sammanlagda sammanlagda beloppet av beloppet av kostnader och kostnader och förpliktelser som förpliktelser som avser pensioner avser pensioner eller liknande eller liknande förmåner till förmåner till styrelseledamöter, styrelseledamöter, verkställande verkställande direktören eller direktören eller motsvarande motsvarande befattningshavare. befattningshavare till den del beloppen överstiger vad som skulle ha gällt för förmåner enligt allmän pensionsplan.
3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:000) om årsredovisning i försäkringsföretag skall bestämmelserna i 2-6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4 §§ samt 10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.
I övriga bolag I övriga bolag skall de angivna skall de angivna bestämmelserna bestämmelserna samt samt bestämmelserna i 7 bestämmelserna i 7 kap. tillämpas kap. tillämpas första gången i första gången i fråga om det fråga om det räkenskapsår som räkenskapsår som inleds efter den inleds efter den 31 december 1996. 31 december 1996. De nya bestämmelserna får dock, i bolag som startar sin verksamhet under 1996, tillämpas även i fråga om det första räkenskapsåret.
6. Belopp som har 6. Belopp som har avsatts till avsatts till uppskrivningsfond uppskrivningsfond före lagens senast den 31 ikraftträdande får december 1996 får användas även för användas även för nödvändiga nödvändiga nedskrivningar på nedskrivningar på anläggningstillgån anläggningstillgån gar. Om detta görs gar. Om detta görs skall upplysning skall upplysning om detta lämnas i om detta lämnas i en not. en not.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 3
Motioner väckta med anledning av proposition 1995/96:10 3
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95 3
Utskottet 4
Allmän bakgrund 4
Propositionens huvudsakliga innehåll7
Behovet av ny lagstiftning m.m. 8
Lagstiftningens omfattning 10
Allmänna bestämmelser om årsredovisningen 11
Redovisningen i mindre bolag 12
God redovisningssed och rättvisande bild m.m. 12
Balans- och resultaträkningarna 13
Värdering av tillgångar 17
Avtal om avgångsvederlag 19
Tilläggsupplysningar 22
Koncern- och intresseföretag 23
Sambandet mellan redovisning och beskattning 24
Försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersbolag 25
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 26
Övrigt 27
Hemställan 28
Reservationer 30
1. Tillståndsprövning för resultaträkning i förkortad form (m)30
2. Jämställdhetsredovisning (v) 30
3. Uppgifter om pensionsförmåner (m)31
4. Nystartade företag (m) 31
5. Uppskrivningsfond (m) 32
Bilaga 1 Propositionens lagförslag 33
Bilaga 2 Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till årsredovisningslag och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 184
Bilaga 3 Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens förslag till årsredovisningslag 186