Arkiv
Betänkande 1990/91:KrU24
Kulturutskottets betänkande
1990/91:KRU24
Arkiv
Innehåll
1990/91 KrU24
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen om anslag till det statliga arkivväsendet och motioner som har anknytning till denna del av propositionen.
Mot bakgrund av arkivdepåkommitténs arbete avstyrks yrkanden i sammanlagt elva motioner om översyn av arkivens personalsituation, om inrättande av nya tjänster och om utbyggnad av landsarkivorganisationen. Även en motion syftande till uttalanden om arkivsituationen i Umeå avstyrks.
Med anslutning till regeringens bedömning att organisationen vid dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv bör ses över avstyrker utskottet en motion med yrkande om omedelbar ändring av dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund ansvarsområde.
.Med anledning av yrkanden i tre motioner tas upp, dels mikrofotografering av kyrkobokföringsarkiven, dels verksamheten vid Svensk Arkivinformation i Ramsele. Yrkandena avstyrks med hänvisning till att frågorna faller under riksarkivets ansvarsområde eller övervägs av arkivdepåkommittén.
Motionsyrkanden om förbättring av riksarkivets stöd till enskilda arkiv och om ändring av principerna för bidrag till folkrörelsearkivens föreståndarlöner avstyrks av utskottet.
Med avstyrkande av en motion om annan resurstilldelning till Riksarkivet och landsarkiven tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslag till Riksarkivet och landsarkiven med 117906000 kr., till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv med 22485000 kr., till Svenskt biografiskt lexikon med 2928000 kr. och till Statliga arkiv:Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. med 5966000 kr. I samband härmed avstyrks en motion om ändrad anslagskonstruktion för Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om en medelsanvisning på totalt 149>e285000 kr.
Till betänkandet fogas tio reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet) under G. Kulturverksamhet m.m. avsnittet Arkiv
dels under punkt G 23 (s. 282--283) föreslagit riksdagen att
25. till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1991/92 beräkna ett förslagsanslag på 117906000 kr.,
dels under punkt G 24 (s. 283--287) föreslagit riksdagen att
26. till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 22485000 kr.,
dels under punkt G 25 (s. 287) föreslagit riksdagen att
27. till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 2928000 kr.,
dels under punkt G 26 (s. 288--290) föreslagit riksdagen att
28. till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 5966000 kr.
Motionerna
1990/91:Kr206 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för universitetet i Umeå att förvärva de mikrokort som årligen produceras av Svensk arkivinformation i Ramsele,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur arkivfrågan i Umeå skall lösas.
1990/91:Kr212 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige bör lokaliseras till Växjö.
1990/91:Kr225 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett landsarkiv till Kalmar.
1990/91:Kr236 av Ingegerd Elm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av ett nytt landsarkiv i Jönköping.
1990/91:Kr242 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas
12. att riksdagen beslutar att sammanföra anslagsposten för arbetarrörelsens arkiv med anslaget avseende riksarkivets nämnd för enskilda arkiv i enlighet med vad som anförts i motionen,
1990/91:Kr261 av Ulla Tillander och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återbörda ansvaret för Sydsveriges ortnamn till Lund.
1990/91:Kr262 av Martin Olsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inrätta två nya tjänster vid svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av åtgärder för en positiv utveckling av verksamheten vid svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR).
1990/91:Kr263 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SVARs framtid.
1990/91:Kr264 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt landsarkiv bör placeras i Jönköping.
1990/91:Kr265 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av landsarkivet i Härnösand.
1990/91:Kr266 av Charlotte Branting (fp) och Stina Gustavsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av landsarkiv till Växjö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om eventuell samordning av landsarkiv och högskolebibliotek i Växjö.
1990/91:Kr267 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inrätta tjänster som arkivlektorer vid landsarkiven,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av arkivens, särskilt landsarkivens, personalsituation.
1990/91:Kr315 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven till Ljungaverk i Ånge kommun.
1990/91:Kr316 av Ulf Melin och Anders Björck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett landsarkiv inrättas i Jönköping.
1990/91:Kr356 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av landsarkiv i Karlstad och Umeå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande behovet av en utredning om landsarkivorganisationens framtida utformning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande vikten av förbättrad service och ökad tillgänglighet vid statliga arkiv,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya principer för statens bidrag till lön för föreståndare vid folkrörelsearkiven,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande utformningen av den framtida inventeringsverksamheten av enskilda arkiv,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande behovet av en utökad service vid riksarkivet för folkrörelseorganisationer,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande behovet av utökad service till näringslivet vid uppbyggnad av företagsarkiv,
8. att riksdagen till Riksarkivet och landsarkiven anvisar 3840000 kr. utöver regeringens förslag eller således 121746000 kr. att fördelas i enlighet med vad som i motionen anförts.
Utskottet
Inledning
Det allmännas arkivverksamhet regleras i arkivlagen (1990:782), som antogs av riksdagen 1990 (prop. 1989/90:72, bet. KrU29, rskr. 307). I lagen fastslås att myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Arkiven skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov.
Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor till enskilda.
Inom riksarkivet finns en särskild byrå för svensk arkivinformation som främst skall framställa kopior av arkivmaterial samt registrera och distribuera arkivinformation. Byrån har största delen av sin verksamhet förlagd till Ramsele. Den benämns Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR).
Riksarkivet fördelar statsbidrag till enskilda arkiv. För detta ändamål finns vid riksarkivet en nämnd för enskilda arkiv. För en av de enskilda arkivinstitutionerna, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv, beräknas dock i budgetpropositionen bidrag under en särskild anslagspost.
Till grund för det lagstiftningsarbete som ledde till att arkivlagen antogs av riksdagen låg arkivutredningens (U 1985:07) betänkande (SOU 1988:10) Öppenhet och minne. Arkivens roll i samhället. I enlighet med förslag därom av utredningen lämnades uppdrag till en särskild kommitté, arkivdepåkommittén (U 1989:10), att utreda frågan om hur de statliga arkivdepåerna bör utvecklas. Utskottet har inhämtat att kommittén kommer att avlämna sina förslag under april 1991. Förslagen kommer att remissbehandlas.
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) har till uppgift bl.a. att samla in, bevara, bearbeta och ge ut material om dialekter och person- och ortnamn. I myndigheten ingår bl.a. dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet där samt dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.
Statskontoret föreslog i en rapport (1988:23) Översyn av små myndigheter -- en förstudie, att det borde utredas om de i DOVA ingående arkiven kunde organisatoriskt knytas till universiteten på de orter, där de är förlagda. Efter fortsatt utredningsarbete föreslog statskontoret i en ny rapport (1990:10) Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Förslag till en administrativ anknytning till högskolan, att DOVA administrativt skulle knytas till universitetet i Uppsala. Den sistnämnda rapporten har remissbehandlats.
Arkivens användning och tillgänglighet
Frågor om arkivens organisation och resurstilldelning med särskild hänsyn till de enskilda användarnas behov tas upp i två motioner.
Enligt motion Kr267 (c) har landsarkiven för knappa personalresurser för de uppgifter som de är ålagda. Motionärerna anser därför att arkivens, särskilt landsarkivens, personalsituation snarast bör bli föremål för en översyn (yrkande 2).
Utskottet har tidigare -- i sitt betänkande 1989/90:KrU29 -- framhållit det angelägna i att frågan om arkivens användarservice uppmärksammas. Detta är viktigt, anförde utskottet, inte minst med hänsyn till att arkiven vid sidan av den professionellt bedrivna forskningen i ökande utsträckning utnyttjades för forskning i släkt- och hembygdshistoria. Vad utskottet anförde är alltjämt giltigt.
Med hänsyn till arkivdepåkommitténs uppdrag att utarbeta en utbyggnadsplan för arkivdepåer är någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen i denna del inte påkallad. Motion Kr267 yrkande 2 avstyrks därför.
Motionärerna bakom motion Kr356 (c) framhåller det angelägna i att öka arkivens tillgänglighet, särskilt för fritidsforskare. De framhåller fritidsforskarens behov av tillgång till arkivservice utanför normal kontorstid. Vidare anser motionärerna att arkiven, framför allt landsarkiven, bör ges ökade möjligheter till forskarservice, såsom framtagande av beståndsöversikter och register. Enligt deras uppfattning bör medel motsvarande sju arkivarietjänster anvisas för de nämnda ändamålen (yrkande 3). Motionärerna behandlar också riksarkivets service gentemot folkrörelsearkiven. De anför att riksarkivets begränsade personella resurser medför att såväl den konsultverksamhet som riksarkivet driver till förmån för arkiv i folkrörelsernas egen vård som tillgängligheten av folkrörelsearkiv som deponerats i statliga arkiv blir otillräckliga (yrkande 6).
Utskottet behandlade år 1990 motioner med yrkanden om inrättande av arkivarietjänster vid landsarkiven (bet. 1989/90:KrU29). Utskottet avstyrkte motionerna och fäste då vikt vid att riksarkivet inte i sin anslagsframställning fört fram något förslag till sådana personalförstärkningar som motionärerna avsåg. Någon omständighet som bör föranleda en ändrad bedömning av frågan har inte framkommit. Utskottet avstyrker därför motion Kr356 yrkandena 3 och 6.
I motion Kr267 (c) yrkas att arkivlektorer inrättas vid landsarkiven (yrkande 1). Motionärerna anser att sådana tjänster skulle utgöra en förstärkning av arkivens resurser att levandegöra sina samlingar.
I det ovannämnda betänkandet behandlade utskottet även motioner med yrkanden om att arkivlektorstjänster skulle inrättas. Motionerna avstyrktes med samma motivering som utskottet lämnade i frågan om inrättande av arkivarietjänster. Den bedömning som utskottet då gjorde är alltjämt hållbar. Motionen avstyrks därför i aktuell del.
Utbyggnad av arkivorganisationen m.m.
Arkivutredningen förordade för landsarkivens del en struktur som baseras på länen. Dock talade enligt utredningen förhållandena i vissa fall för en regional lösning som omfattade flera län; det är viktigt att institutionerna blir tillräckligt stora, ansåg utredningen.
Motionärerna bakom motion Kr356 (c) anser att målsättningen för arkivdepåutbyggnaden bör vara att en landsarkivorganisation baserad på länsnivå införs (yrkande 2). Enligt motionärerna kan det i vissa fall finnas skäl till ytterligare utredning innan etablering sker i varje län. Regeringen bör enligt dem snarast återkomma till riksdagen med förslag till en förändrad landsarkivorganisation.
I flera motioner förs förslag till lokalisering av nya landsarkiv fram.
Utskottet behandlar först sju motioner med yrkanden om ett nytt landsarkiv i någon av de småländska residensstäderna Jönköping, Växjö och Kalmar.
Arkivutredningen övervägde att föreslå ett nytt landsarkiv i någon av dessa städer men valde att inte lämna något förslag därom i frånvaro av regionala initiativ i frågan.
Motionärerna bakom motionerna Kr236 (s), Kr 264 (fp) och Kr316 (m) hemställer att det nya landsarkivet skall förläggas till Jönköping. De framhåller värdet för ett nytillkommet landsarkiv av de redan existerande arkiven i Jönköping. Göta hovrätts och övriga statsmyndigheters arkiv på orten liksom folkrörelsearkivet nämns. Motionärerna anger att en arbetsgrupp för arkivfrågor bildats i samarbete mellan statliga, kommunala och enskilda arkivbildare i syfte att bilda ett arkivförbund för att bl.a. möjliggöra en god forskarservice.
I motionerna Kr236 och Kr264 framhålls särskilt de kommunala arkivens värde. Motionärerna påpekar att flera av de statliga arkiven utgör typarkiv och att arkivutredningen har föreslagit att Jönköpings kommun skall utgöra ett intensivdataområde.
Motionärerna bakom motion Kr316 erinrar vidare om att i Jönköping finns högskola och hälsohögskola och att lämpliga lokaler finns tillgängliga. De framhåller vidare värdet av bl. a. länsmuseet och det utbyggda bibliotekssystemet.
I motionerna Kr212 (s) och Kr266 (fp,c) yrkas att ett nytt landsarkiv placeras i Växjö. Motionärerna visar på den forskningsanknytning som möjliggörs av högskolan och andra institutioner såsom Smålands museum. Också möjligheten till samverkan med andra arkivbildare än de statliga påpekas. Växjös centrala läge och goda kommunikationer framhålls, liksom tillgången på lämpliga lokaler.
Motionärerna bakom motion Kr266 anser vidare att en integration av det blivande landsarkivet med högskola och bibliotek skulle ge möjligheter till en kraftfull humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning samt innebära betydande besparingar.
I motion Kr225 (s) föreslås att det småländska landsarkivet förläggs till Kalmar. Som skäl för denna lokalisering anför motionären utvecklingen av högskolan i Kalmar och den fortbildning av journalister (FOJO) som bedrivs där. Han framhåller vidare samarbetsmöjligheterna gentemot kommunala och enskilda arkiv på orten liksom gentemot länsmuseet. Ändamålsenliga lokaler finns tillgängliga i närheten av andra institutioner inom kulturområdet, påpekar han.
Arkivutredningen föreslog att två nya landsarkiv skulle inrättas, ett i Karlstad och ett i Umeå, med Värmlands län resp. Västerbottens län som verksamhetsområde.
Motionärerna bakom Kr356 (c) anför att utbyggnaden av landsarkiv i Karlstad och Umeå bör fullföljas genast (yrkande 1). De anser att det föreslagna arkivet i Umeå bör ha även Norrbottens län som ansvarsområde. Någon ytterligare utredning vad avser dessa föreslagna landsarkiv är inte nödvändig enligt motionärerna.
Utskottet avstyrkte 1990 (bet. 1989/90:KrU29) motioner avseende omedelbart beslut om utbyggnad av landsarkivorganisationen. Utskottet hänvisade till att resultatet av arkivdepåkommitténs pågående arbete borde avvaktas. Utskottets bedömning är alltjämt giltig; kommitténs överväganden bör inte föregripas genom uttalanden om principerna för depåutbygganden eller om lämpligheten av att arkiv lokaliseras till vissa orter. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr212, Kr225, Kr236, Kr264, Kr266 yrkandena 1 och 2, Kr316 samt Kr356 yrkandena 1 och 2.
I motion Kr315 (c) yrkas att en eventuell mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven skall lokaliseras till Ljungaverk i Ånge kommun. Motionärerna motiverar sitt yrkande med såväl att orten är väl lämpad för en sådan verksamhet som att det finns regionalpolitiska skäl för den föreslagna lokaliseringen. Utskottet hänvisar till den utförliga motiveringen i motionen.
Som utskottet tidigare redovisat (bet. 1989/90:KrU29) har arkivdepåkommittén i uppdrag att överväga frågan om hur statens övertagande av kyrkobokföringsarkiven skall genomföras. Med hänsyn till kommitténs pågående arbete bör motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I tre motioner tar motionärerna upp frågor som ligger nära de lokaliseringsfrågor som utskottet behandlat i det närmast föregående.
I motion Kr206 (fp) framhålls att den otillfredsställande arkivsituationen i Umeå utgör ett hinder för utbildningen och forskningen vid universitetet där. Motionären påpekar värdet av forskningsarkivet i Umeå och av de olika insatser som gjorts vid universitetet för att utveckla informationsförsörjningen från arkiven på moderna medier. Det skulle enligt henne vara möjligt att genom samverkan mellan forskningsarkivet och andra arkiv i regionen skapa en för Sverige unik arkivmiljö. Hon anser att universitetet i Umeå redan nu, utan att tillkomsten av ett nytt landsarkiv avvaktas, bör tillförsäkras ekonomiska möjligheter att förvärva de mikrokort som årligen produceras vid SVAR. I detta sammanhang påpekar motionären universitetets aktiva roll vid bildandet av SVAR.
Utskottet avstyrker motionen. Till den del motionen avser uttalanden om hur arkivsituationen i Umeå bör lösas (yrkande 2) anser utskottet att arkivdepåkommitténs överväganden inte bör föregripas. Vad avser frågan om ekonomiska möjligheter för universitetet i Umeå att förvärva de mikrokort som produceras av SVAR (yrkande 1) är utskottet inte berett att förorda att universitetet tilldelas särskilda medel för ändamålet. Universitetet har som andra forskningsinstitutioner möjlighet att genom inlåning och köp eller genom besök hos SVAR få tillgång till dess bestånd av mikrokort. Det bör ankomma på universitetet att inom sina anslagsramar prioritera behovet av inköp från SVAR.
I motion Kr265 (c) föreslås en utbyggnad av landsarkivet i Härnösand. Motionärerna anför att ett förslag har utarbetats som synes uppfylla de krav som kan ställas på en arkivdepå för att fram till år 2010 klara förvaringen av leveransmoget arkivmaterial inom arkivets ansvarsområde. De framhåller den ökning av bevarandet av offentliga handlingar som blir följden av att Västernorrlands län avses ingå bland intensivdataområdena. Vidare anför de arbetsmarknadsmässiga skäl för sitt förslag.
Ett uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas önskemål skulle föregripa arkivdepåkommitténs överväganden. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.
Motionärerna bakom motion Kr261 (c) anför att dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund bör få ett utökat ansvarsområde genom att överta ansvaret för att samla in, bearbeta och bevara material om ortnamn från hela Sydsverige. Detta ansvar vilar för närvarande, utom såvitt avser Skåne, på arkivet i Uppsala.
Som utskottet har anfört inledningsvis är DOVAs framtida organisation under övervägande inom regeringskansliet. I propositionen anförs, mot bakgrund av statskontorets förslag och remissyttrandena däröver, att ytterligare överväganden behöver göras rörande den framtida organisationen av den verksamhet som DOVA bedriver. Målet bör därvid enligt föredragande statsrådet vara att ett ställningstagande i frågan presenteras i den forskningspolitiska propositionen 1993. I avvaktan på detta ställningstagande bör, fortsätter föredraganden, myndighetens organisation vara oförändrad.
Utskottet ansluter sig till de i propositionen redovisade bedömningarna. Motionen avstyrks därför.
Svensk Arkivinformation i Ramsele
I två motioner behandlas utvecklingen av verksamheten vid SVAR.
Enligt motion Kr262 (c) bör riksdagen besluta att inrätta två nya tjänster vid SVAR (yrkande 1). Motionsyrkandet motsvarar i detta avseende riksarkivets anslagsframställning. Motionärerna framhåller att SVAR genom flera fasta tjänster skulle bli mindre beroende än för närvarande av arbetsmarknadsmedel. Motionärerna anser vidare att SVAR bör ges resurser för viss lokaltillbyggnad för att samla och därmed effektivisera verksamheten (yrkande 2). De betonar vikten av att SVARs utvecklingsmöjligheter tas till vara och anför att utöver kulturhistoriska och liknande skäl även starka regionalpolitiska skäl talar för satsningar på SVAR.
Även motionären bakom motion Kr263 (fp) framhåller det angelägna i att SVARs utvecklingsmöjligheter tas till vara. Han påvisar SVARs betydelse för att tillgängliggöra och skydda sådant arkivmaterial som röner stor efterfrågan från användarna. Motionären framhåller även SVARs regionalpolitiska betydelse.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen uttalat att en positiv utveckling av verksamheten vid SVAR är angelägen. Samtidigt har utskottet framhållit att det bör ankomma på riksarkivet -- varav SVAR är en del -- att inom ramen för arkivväsendets samlade behov ta till vara verksamhetens utvecklingsmöjligheter.
Vad utskottet tidigare har anfört är alltjämt giltigt. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att tillstyrka något sådant uttalande om personalförstärkning vid SVAR som motionärerna bakom motion Kr262 syftar till i här aktuell del (yrkande 1). Utskottet vill i detta sammanhang även hänvisa till att organisationen av den verksamhet som SVAR bedriver omfattas av arkivdepåkommitténs uppdrag.
Utskottet avstyrker även de två övriga motionsyrkanden som avser verksamheten vid SVAR (motion Kr262 yrkande 2 och motion Kr263). Som utskottet anfört ovan ankommer det närmast på riksarkivet att göra prioriteringarna vid fördelningen av resurser mellan arkivväsendets olika verksamheter. Det får förutsättas att riksarkivet uppmärksammar intresset av en god utveckling för den verksamhet som bedrivs vid SVAR. Av propositionen framgår vidare att SVAR för nästa budgetår föreslås få en anslagshöjning som väl motsvarar den beräknade pris- och löneutvecklingen.
Enskilda arkiv
I motion Kr356 (c) tas upp olika frågor som berör det statliga stödet till enskilda arkiv.
Motionärerna anser att resurserna för att bevara och ordna företagsarkiv bör förstärkas (yrkande 7). De anför att för detta ändamål kan inrättas en funktion vid riksarkivet liknande den som redan finns för folkrörelsernas arkiv. Enligt dem bör en tjänst inrättas vid riksarkivet för att bedriva denna konsult- och rådgivningsverksamhet.
Enligt motionen bör också åtgärder vidtas för att stödja inventeringen av enskilda arkiv (yrkande 5). Motionärerna förordar att ett landsomfattande projekt startas i samverkan med befintliga organisationer och institutioner. Projektet skulle enligt motionärerna kunna organisatoriskt knytas till riksarkivet.
Utskottet avstyrkte vid behandlingen av förra årets arkivproposition motionsyrkanden avseende förstärkning av resurserna för stödet till företagsarkiven och avseende inventering av enskilda arkiv (bet. 1989/90:KrU29). Utskottet hänvisade då till det arbete som redan utförs inom riksarkivet och landsarkiven med att tillvarata och tillgängliggöra enskilda arkiv. Med hänsyn till de resurser som redan tillförts verksamheten för att stödja arkivväsendets enskilda sektor ansåg utskottet sig inte kunna förorda någon ytterligare höjning av servicenivån inom området. Enligt utskottets mening har någon omständighet inte tillkommit som ger anledning till en annan bedömning. Utskottet avstyrker därför motion Kr356 yrkandena 5 och 7.
I motion Kr356 (c) behandlas även principerna för statens bidrag till lönen för föreståndare vid folkrörelsearkiven (yrkande 4). Motionärerna anser att ett system med grundbidrag och grundbelopp enligt samma grunder som gäller för museisidan bör prövas.
Utskottet får även i denna fråga hänvisa till sin bedömning i betänkande 1989/90:KrU29. Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionärernas förslag. Motionsyrkandet avstyrks.
Budgetfrågor
Riksarkivet och landsarkiven (G 23)
Regeringen föreslår ett anslag på 117906000 kr. vilket i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär en ökning av anslaget med 9553000 kr.
I motion Kr356 (c) yrkas att anslaget bestäms till 121746 000 kr., eller 3840000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit (yrkande 8). Motionärerna anför att 840 000 kr. av det ökade anslaget avses ge möjlighet för riksarkivets nämnd för enskilda arkiv att lämna bidrag till -- utöver vad som utgår för närvarande -- sju föreståndarlöner för folkrörelsearkiv. Den övriga delen av anslaget, 3 milj.kr., bör enligt dem användas för att öka arkivens tillgänglighet och skapa en förstärkt forskarservice. Motionärerna framhåller särskilt fritidsforskarnas speciella problem vad avser arkivens öppettider. Vidare skulle förstärkningen öka möjligheten för arkiven att bedriva utbildning och ge kvalificerad rådgivning. Det yrkade beloppet har av motionärerna beräknats motsvara sju arkivarietjänster.
Utskottet anser sig inte kunna förorda att medel beräknas för bidrag till föreståndarlöner för folkrörelsearkiv utöver vad regeringen har föreslagit.
Utskottet är -- i konsekvens med sin bedömning av frågan om landsarkivens personalresurser (se s. 5--6) -- inte berett att tillstyrka den ökning av resurstilldelningen som motionärerna föreslagit.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr356 yrkande 8 och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget Riksarkivet och landsarkiven.
Motionärerna bakom motion Kr242 (m) anser att den särskilda anslagsposten för Arbetarrörelsens arkiv bör sammanföras med den anslagspost som avser riksarkivets nämnd för enskilda arkiv.
Utskottet avstyrkte i samband med behandlingen av arkivpropositionen förra året motionsyrkande med samma syfte som det aktuella (bet. 1989/90:KrU29). Utskottet hänvisade då till att Arbetarrörelsens arkiv genom långvarig verksamhet fått en särställning inom det enskilda arkivväsendet. Även arkivutredningen hade ansett det motiverat med en budgetering av arkivets bidrag direkt genom beslut av riksdag och regering. Utskottet anser inte att något nytt framkommit som bör föranleda en ändrad bedömning av frågan och avstyrker därför motion Kr242 yrkande 12.
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (G 24)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Svenskt biografiskt lexikon (G 25)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. (G 26)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fråga om översyn av arkivens personalsituation
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr267 yrkande 2, res. 1 (c, mp)
2. beträffande fråga om inrättande av nya arkivarietjänster vid landsarkiven
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr356 yrkandena 3 och 6, res. 2 (c)
3. beträffande fråga om inrättande av arkivlektorstjänster
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr267 yrkande 1, res. 3 (c)
4. beträffande utbyggnad av landsarkivorganisationen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr212, 1990/91:Kr225, 1990/91:Kr236, 1990/91:Kr264, 1990/91:Kr266 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Kr316 samt 1990/91:Kr356 yrkandena 1 och 2, res. 4 (c)
5. beträffande lokaliseringen av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr315, res. 5 (c)
6. beträffande arkivsituationen i Umeå
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr206 yrkandena 1 och 2,
7. beträffande fråga om utbyggnad av landsarkivet i Härnösand
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr265,
8. beträffande dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund ansvarsområde
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr261, res. 6 (c, mp)
9. beträffande fråga om personalförstärkning vid Svensk Arkivinformation i Ramsele
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr262 yrkande 1,
10. beträffande utveckling av verksamheten vid Svensk Arkivinformation i Ramsele
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr262 yrkande 2 och 1990/91:Kr263,
11. beträffande fråga om förstärkning av riksarkivets resurser för stödet till enskilda arkiv
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr356 yrkandena 5 och 7, res. 7 (c)
12. beträffande principerna för statens stöd till lönen för föreståndare vid folkrörelsearkiven
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr356 yrkande 4, res. 8 (c)
13. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och landsarkiven
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkande 8 till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 117 906 000 kr., res. 9 (c)
14. beträffande anslagskonstruktionen för bidraget till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr242 yrkande 12, res. 10 (m, c)
15. beträffande medelsanvisningen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 22485000 kr.,
16. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt lexikon
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2928000 kr.,
17. beträffande medelsanvisningen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5966000 kr.
Stockholm den 9 april 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Lola Björkquist (fp) och Stina Eliasson (c).
Reservationer
1. Fråga om översyn av arkivens personalsituation (mom. 1)
Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Med hänsyn" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är nödvändigt att arkivinstitutionernas användarservice kompletteras med insatser för att aktivt tillhandahålla arkivinformationen till användarna. Avgörande härvidlag är landsarkivens personalsituation. För närvarande är en stor del av landsarkivens personal lönebidragsanställd. Detta är på sikt en ohållbar situation. Enligt utskottets mening bör därför frågan om arkivens personalsituation bli föremål för en översyn.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande fråga om översyn av arkivens personalsituation
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr267 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av arkivens personalsituation,
2. Fråga om inrättande av nya arkivarietjänster vid landsarkiven (mom. 2)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 6 slutar med "yrkandena 3 och 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att landsarkivens möjligheter att ge service till forskare och övriga användare måste förstärkas. Förslaget i motion Kr356 om att landsarkiven skall tillföras sju arkivarietjänster är enligt utskottets mening väl grundat. Regeringen bör på tilläggsbudget lägga fram förslag om erforderlig medelsanvisning härför.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande fråga om inrättande av nya arkivarietjänster vid landsarkiven
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkandena 3 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande av nya arkivarietjänster vid landsarkiven,
3. Fråga om inrättande av arkivlektorstjänster (mom. 3)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "I det" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Som utskottet anfört i det föregående är det angeläget att frågan om arkivens användarservice uppmärksammas. Enligt utskottets mening skulle arkivlektorstjänster vid landsarkiven vara ett verksamt medel för att utveckla denna service, särskilt till förmån för fritidsforskningen. Utskottet ansluter sig alltså till motionärernas uppfattning att arkivlektorstjänster bör inrättas vid landsarkiven.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande fråga om inrättande av arkivlektorstjänster
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr267 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande av arkivlektorstjänster,
4. Utbyggnad av landsarkivorganisationen (mom. 4)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att arkivutredningens förslag om en utbyggnad av landsarkivorganisationen med två nya landsarkiv i Karlstad och Umeå omgående bör genomföras. I fråga om dessa arkiv finns redan ett genomarbetat utredningsförslag, och det finns därför ingen anledning att avvakta resultatet av arkivdepåkommitténs arbete. I fråga om den framtida utformningen av landsarkivorganisationen bör enligt utskottets mening denna byggas upp enligt principen att det skall finnas ett landsarkiv i varje län.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande utbyggnad av landsarkivorganisationen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr212, 1990/91:Kr225, 1990/91:Kr236, 1990/91:Kr264, 1990/91:Kr266 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Kr316 samt 1990/91:Kr356 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utbyggnad av landsarkivorganisationen,
5. Lokaliseringen av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven (mom. 5)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Som utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att goda skäl talar för att en mikrofilmning av kyrkobokföringshandlingarna bör förläggas till Ljungaverk. Inom kommunen finns redan nu en viss arkiv- och mikrofilmningskompetens.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande lokaliseringen av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr315 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om lokaliseringen av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven,
6. Dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund ansvarsområde (mom. 8)
Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den nuvarande ordningen, där dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund har olika ansvarsområden beträffande dialektforskningen och ortnamnsforskningen, är otillfredsställande. Arkivet bör ges ett ansvarsområde som omfattar hela Sydsverige och som är enhetligt för alla dess verksamhetsgrenar. Denna förändring bör genomföras utan att resultatet av arkivdepåkommitténs arbete avvaktas.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund ansvarsområde
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr261 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund ansvarsområde,
7. Fråga om förstärkning av riksarkivets resurser för stödet till enskilda arkiv (mom. 11)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkandena 5 och 7" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening angeläget att riksarkivet får möjligheter att bygga ut sin konsult- och rådgivningsverksamhet till de enskilda arkiven vad avser såväl inventering av bl.a. föreningsarkiv som insatser för att bevara och ordna företagsarkiv. I annat fall finns det risk för att viktiga delar av vårt kulturarv går förlorade. Utskottet tillstyrker därför förslagen i motion Kr356 i berörd del (yrkandena 5 och 7) om ett projekt för en nationell inventering av enskilda arkiv och om inrättande av en tjänst vid riksarkivet för rådgivning till företagsarkiv.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande fråga om förstärkning av riksarkivets resurser för stödet till enskilda arkiv
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förstärkning av riksarkivets resurser för stödet till enskilda arkiv,
8. Principerna för statens stöd till lönen för föreståndare vid folkrörelsearkiven (mom. 12)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet får" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att bidragssystemet bör ses över. Lämpligen kan då ett sådant system med grundbidrag och grundbelopp som gäller för de regionala museerna prövas.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande principerna för statens stöd till lönen för föreståndare vid folkrörelsearkiven
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om principerna för statens stöd till lönen för föreståndare vid folkrörelsearkiven,
9. Medelsanvisningen till Riksarkivet och landsarkiven (mom. 13)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet anser" och på s. 11 slutar med "och landsarkiven" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att förstärka folkrörelsearkivens resurser och att förbättra de statliga arkivens service i de avseenden som behandlas i motionen. På grund härav och i konsekvens med utskottets bedömning av frågan om landsarkivens personalresurser tillstyrks motionärernas förslag till anslag för Riksarkivet och landsarkiven.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och landsarkiven
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr356 yrkande 8 och med anledning av proposition 1990/91:100 till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 121746000 kr.,
10. Anslagskonstruktionen för bidraget till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv (mom. 14)
Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson (c) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkande 12" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör riksarkivets nämnd för enskilda arkiv fördela samtliga bidrag som staten lämnar till olika enskilda arkiv. Utskottet delar alltså motionärernas uppfattning att de medel som nu anvisas till Arbetarrörelsens arkiv över en särskild anslagspost bör föras över till anslagsposten Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. Detta innebär att Arbetarrörelsens arkiv i likhet med övriga folkrörelseorganisationer får söka bidrag för sin verksamhet hos nämnden som då kan göra en helhetsbedömning av de olika enskilda arkivens bidragsbehov.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande anslagskonstruktionen för bidraget till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr242 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om anslagskonstruktionen för bidraget till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv.
Särskilt yttrande
Anslagskonstruktionen för bidraget till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv (mom. 14)
Margareta Fogelberg och Lola Björkquist (båda fp) anför:
Vi anser att principerna för fördelningen av det statliga bidraget till de enskilda arkiven bör ses över. Det bör därvid övervägas om Arbetarrörelsens arkiv inom de enskilda arkiven har en sådan särställning att det är motiverat att detta arkiv även framgent får statsbidrag över en särskild anslagspost.