Arkiv m.m.
Betänkande 1994/95:KrU17
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU17
Arkiv m.m.
Innehåll
1994/95 KrU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlas i budgetpropositionen framlagda förslag under avsnittet om arkiv m.m. Vidare behandlas motioner som har anknytning till denna del av propositionen.
Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden som avser utbyggnad av landsarkivorganisationen. Utskottet förutsätter därvid att Riksarkivet, som är ansvarigt för den långsiktiga planeringen av utbyggnaden av statens arkivdepåer, vidtar de åtgärder som framstår som nödvändiga.
Utskottet avstyrker vidare ett motionsyrkande om att arkiv rörande militära förband och annan regional militär verksamhet skall överföras till landsarkiven när Krigsarkivet läggs ned. I betänkandet hänvisas bl.a. till att det bör ankomma på Riksarkivet som sektorsansvarig myndighet att ta ställning till de frågor som aktualiseras i motionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet med 328 926 000 kronor och till Svenskt biografiskt lexikon med 6 981 000 kronor. Utskottet föreslår ett anslag till Språk- och folkminnesinstitutet om 43 993 000 kronor. Av förbiseende hade anslagsbeloppet i budgetpropositionen beräknats till ett belopp som var 311 000 kronor för lågt. Totalt föreslås således en medelsanvisning på 379 900 000 kronor.
Till betänkandet har fogats en reservation.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) under B. Arkiv, museer och kulturmiljövård avsnittet Arkiv m.m.
dels under punkt B 1 (s. 17--21) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 328 926 000 kr,
dels under punkt B 2 (s. 21--23) föreslagit riksdagen att till Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 43 682 000 kr,
dels under punkt B 3 (s. 23--24) föreslagit riksdagen att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 6 981 000 kr.
Motionerna
1994/95:Kr209 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett nytt landsarkiv till Kalmar.
1994/95:Kr211 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arkiv rörande militära förband och annan regional militär verksamhet bör överföras till landsarkiven.
1994/95:Kr250 av Lars Hedfors och Tomas Eneroth (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige bör lokaliseras till Växjö.
1994/95:Kr251 av Margareta Sandgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av ett nytt landsarkiv i Jönköping.
1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
5. (del) att riksdagen till följande anslag, nämligen B 3, B 6, B 9, B 18, C 1, C 2, C 10 och C 17, för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar i förhållande till regeringens förslag med sammanlagt 95,8 miljoner kronor minskade anslag i enlighet med vad som anges i motionen (dvs. - 1,8 miljoner kronor på B 3),
Utskottet
Utbyggnad av landsarkivorganisationen m.m.
Inledning
Det allmännas arkivverksamhet regleras i arkivlagen (1990:782), som antogs av riksdagen 1990 (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). Det anges i lagen att myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet och att arkiven skall hanteras så att de tillgodoser dels rätten att ta del av allmänna handlingar, dels behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, dels forskningens behov.
Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor till enskilda. Landsarkiv finns för närvarande i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund. Stadsarkivet i Stockholm fullgör landsarkivuppgifter i Stockholms län.
Arkivutredningen avgav år 1988 betänkandet (SOU 1988:11) Öppenhet och minne. Arkivens roll i samhället. Utredningen förslog att en organisationskommitté skulle klarlägga de närmare förutsättningarna för en förändring av av landsarkivens organisation (se bet. 1989/90:KrU9). Med anledning härav tillkallades i enlighet med regeringens beslut hösten 1989 en organisationskommitté, Arkivdepåkommittén, med uppgift att upprätta en plan för försörjningen av statliga arkivdepåer. Kommittén avgav betänkandet (SOU 1991:31) Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000 (se bet. 1991/92:KrU5 och 1992/93:KrU5). I budgetpropositionen för år 1992/93 redovisades ställningstaganden till Arkivdepåkommitténs förslag. Kulturministern uttalade därvid att Riksarkivet borde ha ansvaret för den långsiktiga utbyggnaden av statens arkivdepåer (prop. 1992/93:100 bil. 12). Utskottet hade i sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:KrU22 inte något att erinra mot detta. Regeringen uppdrog vidare i februari 1993 åt Riksarkivet att redovisa en bedömning av behoven av ytterligare utbyggnad av arkivdepåer samt de organisatoriska konsekvenserna av en sådan utbyggnad.
Riksarkivet redovisade i oktober 1993 uppdraget i en skrivelse till regeringen (se prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 66--67). I skrivelsen angavs fem kriterier som borde föreligga för en etablering av nya landsarkiv samt redovisades förutsättningarna för en etablering av ett nytt arkiv i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar eller Värmlands län. Med hänsyn bl.a. till kostnadsbilden och möjligheterna till samverkan med befintlig arkivorganisation föreslog Riksarkivet att ett landsarkiv skulle etableras i Värmlands län i samverkan med Värmlandsarkiv, som är ett länsarkiv i Karlstad uppbyggt av kommunala och enskilda intressenter. Regeringen uttalade i budgetpropositionen att övertygande skäl hade redovisats för en sådan utbyggnad och godtog förslaget.
Regeringen förklarar i årets budgetproposition att etableringen av en landsarkivfunktion i Värmlands län bör kunna ske under år 1995. Det sägs vidare i propositionen att det ankommer på Riksarkivet som sektorsansvarig myndighet att samlat överblicka och bedöma eventuella behov av en ytterligare utbyggnad av landsarkivorganisationen samt att finansieringen av sådana förändringar får ske inom de resursramar myndigheten disponerar.
Motionsyrkanden rörande utbyggnaden av arkivdepåer
Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden med krav på uttalanden om etablering av ett landsarkiv i Kalmar, Växjö respektive Jönköping.
Motionärerna bakom motion Kr209 (s) anser att ett nytt landsarkiv vid den fortsatta utbyggnaden av arkivdepåer bör lokaliseras till Kalmar. Motionärerna anför som skäl för detta att Kalmar län har en arkivvolym som är nästan lika stor som den som Kronobergs och Blekinge län har tillsammans och att det i Kalmar finns en högskola under stark utveckling. De framhåller vidare möjligheterna till samarbete med kommunala och enskilda arkiv samt med länsmuseets och konstmuseets arkiv. I motionen nämns även möjligheterna till kunskapsutbyte med Samhall Kalmarsund som enligt motionärerna har utvecklat en kvalificerad teknisk kunskap i datoriserad mikrofilmning.
I motion Kr250 (s) föreslås att ett nytt landsarkiv lokaliseras till Växjö. Motionärerna anför som skäl härför att det i Växjö finns en medelstor högskola med en omfattande forskningsverksamhet och andra institutioner med forskningsverksamhet inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. De framhåller vidare att det på orten finns aktiva organisationer med starkt intresse för bl.a. släkt- och hembygdsforskning samt att det föreligger goda möjligheter till samarbete med andra arkivinstitutioner. Det påpekas i motionen även att det i Växjö finns lämpliga lokaler för verksamheten och att Växjö är centralt beläget i regionen med goda kommunikationer.
Motionärerna bakom motion Kr251 (s) anser att ett nytt landsarkiv bör etableras i Jönköping som enligt motionärerna uppfyller alla de krav som är väsentliga vid val av nya landsarkiv. I motionen anförs att det i Jönköping finns ett stort antal rättsvårdande myndigheter, exempelvis Göta hovrätt, och att en samordning av dessa myndigheters rättsarkiv skulle möjliggöra en bred och fördjupad forskning inom det judiciella området. De anför vidare att ett landsarkiv i Jönköping samordnat med andra arkivinstitutioner skulle berika och stimulera forskningen i Jönköpingsregionen genom att tillhandahålla ett omfattande och brett grundmaterial.
Utskottet konstaterar, i enlighet med vad som anförs i propositionen, att det ankommer på Riksarkivet som sektorsansvarig myndighet att samlat överblicka och bedöma eventuella behov av en ytterligare utbyggnad av landsarkivorganisationen. Utskottet förutsätter att Riksarkivet analyserar effekter av samhällsutvecklingen m.m. som kan medföra behov av ytterligare utbyggnad och att Riksarkivet därvid vidtar de åtgärder som framstår som nödvändiga. Någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkandena om etablering av nya landsarkiv är därför inte erforderlig. Utskottet avstyrker således motionerna Kr209, Kr250 och Kr251.
Krigsarkivets arkivmaterial
Krigsarkivet förvarar och vårdar arkiv från försvarets samtliga myndigheter från 1500-talet till vår tid samt från föreningar och enskilda personer med anknytning till försvaret. Krigsarkivet bistår myndigheter under Försvarsdepartementet i arkivfrågor bl.a. genom inspektioner, rådgivning, utbildning och förteckningsgranskning. En betydelsefull uppgift för Krigsarkivet är att främja vetenskaplig forskning, vilket sker genom en organiserad forskarservice samt kontakter med in- och utländska universitet och andra anstalter för militärhistorisk forskning. Krigsarkivet organiserades år 1805 såsom ett kontor under Fältmätningskåren, från år 1831 benämnd Topografiska kåren, samt överfördes år 1873 till den då nyorganiserade generalstaben för att år 1943 bli självständig myndighet. År 1947 flyttade Krigsarkivet in i sina nuvarande lokaler i Stockholm.
Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att myndigheten Krigsarkivet läggs ned den 30 juni 1995 och att verksamheten överförs till Riksarkivet (prop. 1994/95:100 bil. 5 s. 33). Riksdagen har nyligen efter förslag av försvarsutskottet beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 1994/95:FöU6, rskr. 1994/95:200). Regeringen har tillsatt en organisationskommitté för sammanläggning av Krigsarkivet med Riksarkivet. Av direktiven för kommittén (dir. 1995:25) framgår att kommittén skall vidta de åtgärder som behövs för att genomföra omstruktureringen.
I motion Kr211 (fp) anförs att arkiv rörande militära förband och annan regional militär verksamhet bör överföras till landsarkiven när Krigsarkivet läggs ned. Motionärerna konstaterar i fråga om den civila arkivverksamheten att Riksarkivet förvarar material rörande centralförvaltningen medan det regionala och lokala materialet innehas av landsarkiven. De militära arkiven är däremot centraliserade så att Riksarkivet innehar såväl det centrala som det regionala och lokala materialet. Enligt motionärernas mening föreligger det starka skäl för att, då Krigsarkivet läggs ned, låta det regionala och lokala militära materialet behandlas enligt samma principer som det civila, dvs. placeras vid landsarkiven. Landsarkiven bör i framtiden således ta över arkiven rörande militära förband som finns eller har funnits i respektive landsarkivs geografiska område, anser motionärerna. Enligt motionärerna skulle en organisation av arkivmaterialet enligt dessa principer medföra både kulturpolitiska fördelar och vinster i fråga om ledning och intern administration.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns skäl som talar för att allt regionalt och lokalt arkivmaterial bör förvaras hos landsarkiven, oavsett om materialet har civil eller militär anknytning. Å andra sidan bör även beaktas att Krigsarkivet har tillkommit på ett speciellt sätt och sedan mycket lång tid tillbaka förvarar allt militärt arkivmaterial. Med hänsyn till forskningens intressen är det angeläget att arkivmaterial inte flyttas mellan olika arkiv om inte mycket starka skäl talar för detta. Därtill kommer att informationsteknikens utveckling medför att tillgången till arkivmaterial underlättas oavsett var materialet förvaras. Utskottet anser att det bör ankomma på Riksarkivet som sektorsansvarig myndighet att ta ställning till de frågor som aktualiseras i motionen. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionen inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker således motion Kr211.
Budgetfrågor
Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet (B 1)
Regeringen beräknar 2 700 000 kronor för den fortsatta mikrofilmningen och överföringen till landsarkiv av folkbokföringshandlingar. För mottagande av arkivleveranser från bl.a. tingsrätter, löntagarfonderna, Byggnadsstyrelsen, Postverket, Vägverket, Statens provningsanstalt och länsstyrelser beräknas 1 337 000 kronor. Regeringen anför att bidraget till Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv bör föras upp med oförändrat 8 092 000 kronor. Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag om 328 926 000 kronor, varav 218 575 000 kronor beräknas för perioden juli 1995--juni 1996. Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet omfattas av regeringens sparkrav, varför anslaget har räknats ned med 5 763 000 kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 328 926 000 kronor anvisas under anslaget.
Språk- och folkminnesinstitutet (B 2)
Språk- och folkminnesinstitutet har till uppgift att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, personnamn, ortnamn, folkminnen, visor, folkmusik och den svenska jazzens historia.
Regeringen informerar om att anslaget har minskats med 300 000 kronor med anledning av att fastighetsdatareformens arbete avslutas med utgången av innevarande budgetår. Regeringen föreslår i propositionen ett anslag för budgetåret 1995/96 om 43 682 000 kronor, varav 29 196 000 kronor beräknas för juli 1995--juni 1996. I propositionen sägs att Språk- och folkminnesinstitutet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion och att anslaget för budgetåret har räknats ned med 1 487 000 kronor. Regeringen har informerat utskottet om att anslaget på grund av ett misstag har blivit för lågt beräknat och att anslaget rätteligen bör ökas med 311 000 kronor till totalt 43 993 000 kronor.
Utskottet föreslår med anledning av regeringens förslag att riksdagen anvisar 43 993 000 kronor under anslaget.
Svenskt biografiskt lexikon (B 3)
Myndigheten Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på 6 981 000 kronor, varav 4 635 000 kronor beräknas för juli 1995--juni 1996. Av anslaget avser 1 800 000 kronor en engångsanvisning för att vidta de åtgärder som behövs för utgivning av lexikonet på CD-ROM. Regeringen förklarar vidare att Svenskt biografiskt lexikon omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion och att anslaget för budgetåret därför har räknas ned med 170 000 kronor.
Motionärerna bakom motion Kr285 (m) anser med hänsyn bl.a. till det rådande ekonomiska läget att uppläggningen av Svenskt biografiskt lexikon på CD-ROM bör skjutas framåt i tiden tills arbetet med lexikonet avslutats (yrkande 5 delvis). Motionärerna hemställer därför att anslaget till Svenskt biografiskt lexikon bestäms till 5 181 000 kronor eller således till ett belopp som är 1 800 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit.
Som anförs i propositionen skulle tillgängligheten och spridningen av lexikonet öka om detsamma fördes över till CD-ROM. En överföring kan också antas medföra ökande intäkter i verksamheten. Vad som anförs i motionen utgör enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl för att avvakta med överföringen. Utskottet godtar regeringens förslag till medelsanvisning. Utskottet tillstyrker således att 6 981 000 kronor anvisas under anslaget. Detta ställningstagande innebär att motion Kr285 avstyrks i nu berörd del (yrkande 5 delvis).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande uttalanden om etablering av nytt landsarkiv i Kalmar, Växjö respektive Jönköping
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr209, 1994/95:Kr250 och 1994/95:Kr251,
2. beträffande uttalande om att arkiv rörande militära förband och annan regional militär verksamhet bör överföras till landsarkiven
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr211,
3. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 328 926 000 kr,
4. beträffande medelsanvisningen till Språk- och folkminnesinstitutet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 43 993 000 kr,
5. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt lexikon
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 6 981 000 kr. res. (m)
Stockholm den 28 mars 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds) och Nils-Erik Söderqvist (s).
Reservation
Medelsanvisningen till Svenskt biografiskt lexikon (mom. 5)
Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson, Lennart Fridén och Jan Backman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Som anförs" och slutar med "(yrkande 5 delvis)" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona att det i det rådande ekonomiska läget är både sakligt och psykologiskt viktigt att alla sektorer bidrar till saneringen av statsfinanserna. Det är också viktigt att omprioriteringar görs så att anslagen används på bästa sätt. Mot denna bakgrund anser utskottet att uppläggningen av Svenskt biografiskt lexikon på CD-ROM bör skjutas framåt i tiden tills arbetet med lexikonet avslutats. Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr285 yrkande 5 i nu aktuell del för budgetåret 1995/96 anvisa 5 181 000 kronor under anslaget, eller således ett belopp som är 1 800 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit.
dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt lexikon
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 5 i denna del och med anledning av regeringens förslag till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1995/96 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 5 181 000 kr.