Arbetstid, semester och annan ledighet
Betänkande 1993/94:AU3
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1993/94:AU03
Arbetstid, semester och annan ledighet
Innehåll
1993/94 AU3
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 12 motioner från den allmänna motionstiden år 1993 som rör arbetstid, semester och annan ledighet. Motioner om arbetstiden rör önskemål om ökad flexibilitet och minskning av arbetstiden till sex timmar. På semesterområdet avser de semesterlönegrundande frånvaro. I motionerna föreslås vidare utökad rätt till föräldraledighet och ändring av reglerna om förläggning av ledigheten. Samtliga motioner avstyrks av utskottet främst med hänvisning till pågående beredningsarbete.
Till betänkandet har fogats tre reservationer och en meningsyttring från Vänsterpartiet.
Motionerna
1992/93:A267 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen godkänner förslaget om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i enlighet med motionens bilaga 1.
1992/93:A702 av Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad rätt till förkortning av arbetstiden.
1992/93:A705 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående lag om flexibelt uttag av arbetstid.
1992/93:A707 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro anpassas till reglerna i föräldraförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:A709 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en konjunkturanpassad arbetstid.
1992/93:A712 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för minskning av normalarbetstiden till sex timmar inom en tioårsperiod,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kraftig begränsning av övertidsuttaget.
1992/93:A714 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av produktionsanpassad arbetstid.
1992/93:A716 av Nils Nordh m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till ledighet för att utöva förtroendeuppdrag inom hyresgäströrelsen.
1992/93:A717 av Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändring i semesterlagen så att dubbel semesterlön inte utges.
1992/93:A719 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad tjänstledighet och anställningstrygghet för småbarnsföräldrar.
1992/93:A729 av Rune Thorén och Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om en förkortad arbetstid.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet är att alla skall få möjlighet till en arbetstid på 30 timmar i veckan, vilket ger utrymme för en normalarbetstid på 6 timmar per dag.
Utskottet
Inledning
I det följande behandlas 12 motioner som avser arbetstid, semester och annan ledighet från anställning. Motionerna om arbetstid avser bl.a. frågan om konjunkturanpassad arbetstid och andra former av flexibel arbetstid samt sex timmars arbetsdag. De motioner som rör ledighet innehåller bl.a. förslag om utökad rätt till ledighet för skilda ändamål.
Utskottet vill inledningsvis redovisa följande.
I februari 1991 tillkallades en särskild utredare (A 1991:1) för att undersöka om mer flexibla regler för arbetstid och semester bör införas i svensk lagstiftning. Utredaren skulle också se över semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro. Som särskild utredare förordnades f.d. förste ombudsmannen Rune Larson.
På grundval av utredningens delbetänkande (SOU 1991:109) om Semesterlöneförsäkring för små företag antog riksdagen i december 1992 en ny lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader (prop. 1992/93:40, AU5, rskr. 72). Lagen trädde i kraft den 1 juli 1993.
Utredningens huvudbetänkande (SOU 1992:27), Årsarbetstid, Ny lag om arbetstid och semester avlämnades i mars 1992. I korthet går förslaget ut på att den lagstadgade 40-timmarsveckan omvandlas till en årsarbetstid om 2 007 timmar. Semestern skall ingå i årsarbetstiden. Arbetstidslagen och semesterlagen förs samman till en gemensam lag. Utredaren föreslår att det på arbetsplatser där kollektivavtal gäller inte skall finnas några regler om arbetstidens förläggning. Lagen skall dock innehålla en uppmaning till parterna att vid träffande av kollektivavtal eftersträva stor frihet för arbetstagaren att, där så är möjligt, själv påverka sin arbetstid. På arbetsplatser där det saknas kollektivavtal skall enligt förslaget gälla i stort sett samma regler som i dag. Genom avtal med den enskilde arbetstagaren skall dock i viss utsträckning avvikelse kunna göras från lagen.
Huvudbetänkandet har remissbehandlats men ännu inte föranlett något förslag från regeringen. En mycket kortfattad redovisning av remissutfallet återfinns i det av riksdagen godkända betänkandet 1992/93:AU4 Arbetstid, semester och annan ledighet. Av denna framgår att flertalet remissinstanser är positiva till flexibla arbetstider. Samtidigt framförs emellertid väsentliga invändningar mot utformningen av förslagen. Såväl arbetstagar- som arbetsgivarorganisationer har invändningar mot att skilda regler skall gälla beroende på om kollektivavtal gäller på arbetsplatsen eller inte. LO och TCO är kritiska och anser att det är arbetsgivarens behov av flexibilitet som tillgodosetts i förslaget och inte arbetstagarens.
Som redovisades i förra årets betänkande 1992/93:AU4 pågår inom EG utarbetandet av ett arbetstidsdirektiv.
I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil. 11, s. 20) konstaterar arbetsmarknadsministern att utredningsförslaget i väsentliga avseenden avviker från det då föreliggande EG-förslaget till arbetstidsdirektiv. Enligt propositionen avser regeringen att senare ta ställning till i vilken mån utredningens förslag bör föranleda förslag till lagändringar.
EG:s ministerråd har den 30 juni 1993 intagit en gemensam ståndpunkt (common position) i fråga om ett omarbetat förslag till direktiv. Detta förslag föreläggs nu EG-parlamentet som har möjlighet att komma med ytterligare synpunkter. Utskottet har inhämtat att frågan enligt planerna åter skall behandlas i ministerrådet i december 1993 för eventuellt slutligt antagande av direktivet.
Jämfört med det direktivförslag som behandlades vid ministerrådsmötet 1992 ger det nu framlagda förslaget större utrymme för undantag från bl.a. reglerna om dygnsvila, veckovila och referensperioden för det maximala antalet arbetstimmar per vecka i genomsnitt (48 timmar). Dessutom undantas ett antal arbetstagargrupper.
Arbetsmarknadsutskottet har vid ett flertal tillfällen under senare år som sin uppfattning uttalat att en friare arbetstidsförläggning är en viktig framtidsfråga. Utskottet har därvid uppehållit sig vid de positiva konsekvenserna av en ökad flexibilitet för den enskildes planering av arbetsliv, familjeliv och studier etc. Flexibla arbetstider bör också kunna främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Även produktionens önskemål om flexibla arbetstider har utskottet sett som en väsentlig fråga. Utskottet har utgått från att regeringen skall återkomma med förslag på området (1992/93:AU4).
Mot den nu beskrivna bakgrunden pågår enligt vad utskottet inhämtat en beredning inom regeringskansliet.
När det gäller ledighet från anställningen har regeringen genom beslut i november 1992 tillsatt en särskild utredare för att se över ledighetslagstiftningen (A 1993:01). Utredaren skall kartlägga och analysera hur lagstiftningen har fungerat samt föreslå de lagändringar som en sådan granskning kan ge anledning till. Vid översynen skall särskilt de små företagens villkor beaktas. Översynen, benämnd ULL, bör enligt direktiven (dir. 1992:98) leda till att lagstiftningen blir enklare att förstå, överblicka och tillämpa för dem som berörs av den. Till särskild utredare har förordnats justitiekanslern Johan Hirschfeldt.
Översynen omfattar dels de lagar vars huvudsyfte är just rätten till ledighet, dels enstaka ledighetsregler i lagar med något annat huvudsyfte. Till den förstnämnda kategorin hör studieledighetslagen, föräldraledighetslagen samt lagarna om ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, för svenskundervisning för invandrare och för närståendevård. Semesterlagen omfattas endast såvitt avser reglerna om semesterlönegrundande frånvaro. Till den senare kategorin hör bl.a. förtroendemannalagen. Denna lag omfattas emellertid inte av utredningsuppdraget. Skälet till detta är enligt direktiven att ledighetsreglerna i förtroendemannalagen har ett så nära samband med reglerna om arbetstagarinflytande att översynen av dem i stället bör höra till Arbetsrättskommittén (ARK, A 1991:05). Utredaren av ledighetslagstiftningen skall enligt direktiven ha avslutat sitt uppdrag och redovisat sina förslag senast den 31 december 1993.
Innan utskottet kommer in på de enskilda motionerna skall här lämnas en redogörelse för de uppgifter som kan hämtas ur SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) rörande frånvaron från arbetet under 1992.
Tabell. Frånvarande från arbetet år 1992 under hela eller del av mätveckan fördelad efter kön och frånvaroorsak (exkl. frivecka/fridagar på grund av arbetstidens förläggning). Årsmedeltal1
Frånvaroorsaker Båda könen Män Kvinnor 1000- 1000- 1000- tal % tal % tal %
Sjukdom 252 6 104 5 148 7 Semester 390 9 201 9 188 9 Värnplikt 9 0 9 0 0 0 Vård av barn 171 4 27 1 144 7 Studier utan lön 44 1 17 1 27 1 Annan tjänstledighet 29 1 14 1 15 1 Arbetsmarknadsskäl 56 1 38 2 18 1 Övriga orsaker 13 0 7 0 6 0
Summa 964 23 417 19 546 27
1 Förändringar har genomförts i AKU från 1 januari 1993, varför ovanstående siffror måste justeras för att vara jämförbara med 1993 års skattningar
Utskottet vill också något kort redogöra för en SCB-rapport -- "I tid och otid", rapport nummer 79 -- som publicerades hösten 1992. Undersökningens främsta syfte utgår från aspekter på jämställdheten i samhället. Huvudfrågan gäller vilka skillnader som finns i kvinnors och mäns deltagande i olika livssfärer, i förvärvsarbetet, hemarbetet, omsorgen om barnen etc. Det är enligt rapporten första gången som betalt och obetalt arbete mäts i samma enhet för att ställas sida vid sida i statistiken.
Av rapporten framgår att en dryg tredjedel av människors tid upptas av arbete. Förvärvsarbetet, inklusive arbetsresor och annan tid i anslutning till det, tar ungefär 20 % av alla veckans timmar. Kvinnor förvärvsarbetar drygt 27 timmar i veckan och männen genomsnittligt 41 timmar per vecka. En genomsnittlig vardag förvärvsarbetar 63 % av kvinnorna och nästan alla utför hemarbete. 80 % av männen förvärvsarbetar en sådan vardag och drygt 90 % utför hemarbete. Med indelningen i hemarbete och förvärvsarbete som utgångspunkt konstateras att arbetet är ojämnt fördelat mellan kvinnor och män. Det totala arbetet fördelas däremot jämnt. Samtidigt konstateras att ersättningen för arbetet inte alls är jämnt fördelad mellan kvinnor och män.
Arbetstidsfrågor
Sex motioner rör arbetstidsfrågor. Tre av dessa gäller flexibel arbetstid.
I motion A709 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) efterlyses konjunkturanpassad arbetstid. I motionen konstateras att efterfrågan varierar och att konjunkturerna har en ganska regelbunden cykel medan arbetstiden ligger fast. Med större flexibilitet i arbetstidens längd skulle en del av arbetslösheten kunna undvikas. I motionen föreslås att arbetsgivarna och de lokala facken själva skall kunna bestämma arbetstiden inom vissa ramar.
Jan Backman (m) ser i motion A714 en fördel i varierad arbetstid med hänvisning till förhållandena i produktionen. Även för den anställde kan varierad arbetstid vara en fördel enligt motionären. Han anser det vara viktigt att inför en kommande anpassning till EG ha egna verksamma regler på området, vilka då kan åberopas som undantag.
I motion A705 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood (m) förordas flexibelt uttag av arbetstid så att den bättre kan anpassas till den individuelle arbetstagarens livssituation. Ökade möjligheter bör enligt motionärerna ges för anställda och företagsledning att träffa avtal om arbetstidens längd och förläggning, oberoende av om kollektivavtal föreligger eller inte.
Utskottet står fast vid sin tidigare redovisade inställning att en friare arbetstidsförläggning är en viktig framtidsfråga och att större flexibilitet kan innebära fördelar från flera olika synpunkter. Med hänvisning till den beredning som enligt vad som redovisats ovan pågår i regeringskansliet saknas dock anledning för utskottet att gå in på en närmare prövning av de förslag som läggs fram i de nu behandlade motionerna.
Motionerna A705, A709 och A714 avstyrks således av utskottet.
I tre motioner förordas förkortad arbetstid.
Vänsterpartiet (motion A712 av Gudrun Schyman m.fl.) vill att riksdagen hos regeringen skall begära en plan för minskning av normalarbetstiden till sex timmar inom en tioårsperiod. Partiet hänför sig bl.a. till den förut nämnda SCB-rapporten om kvinnors och mäns tidsanvändning. Det är hög tid att införa en arbetstid och en arbetsorganisation som är anpassad till dagens samhälle, anser Vänsterpartiet. En förkortad arbetstid motiveras inte bara av jämställdhetsskäl utan också av de teknologiska förändringarna och av effektivitetsskäl. I många fall är det också möjligt att bevara och öka sysselsättningen genom kortare arbetstid. Arbetstiden bör omfördelas och spridas mera jämnt mellan olika grupper, och en omfördelning ske mellan betalt och obetalt arbete. Därför måste också en kraftig begränsning ske av övertidsuttaget, sägs det i motionen.
Rune Thorén och Pär Granstedt (c) anför i motion A729 att en allmän arbetstidsförkortning skulle kunna lösa en rad problem. De pekar bl.a. på en förbättrad livskvalitet för enskilda, mindre utgifter för samhället för arbetslösheten och effektivare arbetsorganisation. Motionärerna anser att regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter bör utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av en förkortad arbetstid för att sedan återkomma till riksdagen med förslag.
Även Karin Starrin m.fl. (c) anser enligt motion A811 att arbetstiden bör förkortas. Den bör i större utsträckning anpassas till livet utanför lönearbetet. Målet bör enligt motionen vara att alla skall få möjlighet till en arbetstid på 30 timmar per vecka, vilket ger utrymme för en normalarbetstid på sex timmar per dag.
Utskottet gör följande bedömning med anledning av de nu behandlade motionsyrkandena. Frågan om en generell arbetstidsförkortning är av långsiktig art. I det rådande ekonomiska läget kan det enligt utskottets mening inte anses befogat att överväga en sådan reform. Frågan bör dessutom ses i ljuset av möjligheterna till flexibilitet i arbetstiden. Som utskottet framhållit flera gånger tidigare kan sådan flexibilitet minska behovet av en allmän arbetstidsförkortning. Av det anförda följer att utskottet inte kan ansluta sig till de nu behandlade motionsförslagen. Motionerna A712, A729 och A811, den sistnämnda i berörd del, avstyrks således.
Semesterfrågor
Två motioner rör semesterlönegrundande frånvaro. Som en bakgrund till motionerna lämnas följande beskrivning av gällande rätt.
Enligt 4 § semesterlagen har en arbetstagare rätt till tjugofem semesterdagar varje år. Under semesterledigheten har arbetstagaren rätt till semesterlön i den mån han har tjänat in sådan under intjänandeåret. Semesterlönen utgör enligt 16 § semesterlagen 12 % av arbetstagarens lönesumma under intjänandeåret. Semesterlönen ingår i beräkningsunderlaget för den sjukpenninggrundande inkomsten enligt lagen om allmän försäkring.
Även viss frånvaro är semesterlönegrundande. För sådana frånvarodagar beräknas semesterlönen antingen som arbetstagarens genomsnittliga dagsinkomst eller, om han inte haft någon inkomst under intjänandeåret, med hänsyn till den inkomst som det kan antagas att han skulle ha haft, om han hade arbetat för arbetsgivarens räkning.
Semesterlönegrundande frånvaro är enligt 17 § semesterlagen bl.a. sjukdom, föräldraledighet eller s.k. närståendevård. Vissa begränsningar finns dock. I fråga om föräldraledighet är högst 120 dagars frånvaro för varje barn semesterlönegrundande. För ensamstående förälder är högst 180 dagar semesterlönegrundande.
Ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen har utvidgats successivt. Enligt de regler som gäller sedan 1989 utges föräldrapenning med anledning av barns födelse under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna (4 kap. 3 § lagen om allmän försäkring). En del av den föräldraledighet som ger rätt till föräldrapenning är således inte semesterlönegrundande.
I motion A707 påpekar Gunnar Thollander m.fl. (s) att utbyggnaden av föräldraförsäkringen inte motsvarats av en förbättring av semesterförmånerna vid föräldraledighet. Motionärerna anser att semesterlagen bör anpassas till föräldraförsäkringen.
I motion A717 av Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m) anförs att reglerna om semesterlön vid frånvaro på grund av sjukdom, föräldraledighet och närståendevård medför att den anställde blir dubbelt kompenserad. Motionärerna pekar på det förhållandet att sjukpenningen etc. beräknas efter lönen inkl. semesterlön samtidigt som arbetsgivaren skall betala semesterlön vid dessa typer av frånvaro. De anser att den frånvarande därigenom blir favoriserad. Därför bör de nu angivna slagen av frånvaro från arbetet inte vara semesterlönegrundande enligt motionärerna.
Som framgått inledningsvis pågår en översyn av ledighetslagstiftningen som skall vara avslutad vid kommande årsskifte. I direktiven (dir. 1992:98) anges att semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro har kritiserats för de negativa ekonomiska konsekvenser dessa regler har för små företag. Detta är en bakgrund till att just frågan om semesterlönegrundande frånvaro ingår i uppdraget, medan semesterlagen i övrigt inte gör det. Enligt direktiven är det nu nödvändigt att göra en allmän översyn av reglerna om rätt till semesterlön vid olika typer av ledighet. Utgångspunkten skall vara att åstadkomma enklare och mer rättvisa regler sett ur det enskilda företagets synvinkel. Utredaren bör bl.a. ta ställning till i vilka fall som längden på den semesterlönegrundande ledigheten kan begränsas och även överväga om rätten till semesterlön i något fall helt bör upphöra.
Redan med hänsyn till det pågående utredningsarbetet saknas enligt utskottets mening anledning till några initiativ från riksdagens sida med anledning av motion A707 (s). Motionen avstyrks således av utskottet.
Inte heller motion A717 (c, m) bör föranleda någon riksdagens åtgärd, eftersom den i motionen aktualiserade frågan omfattas av det nyssnämnda utredningsuppdraget. Även denna motion avstyrks följaktligen.
Frågor om andra ledigheter
Tre motioner gäller föräldraledighet.
Socialdemokraterna vill ha en ändring i föräldraledighetslagen avseende ledighetens förläggning. I partiets motion A267 påtalas problemet -- oftast är det kvinnor som drabbas -- för den som vill minska sin dagliga arbetstid. I dag är det arbetsgivaren som bestämmer ensidigt om föräldraledighetens förläggning. Socialdemokraterna vill ändra lagen så att föräldern själv får bestämma när under dagen ledigheten skall tas ut med den enda begränsningen att ledigheten inte får medföra allvarliga men för produktionen. Ett lagförslag i enlighet med detta läggs fram i motionen.
Utskottet behandlade ett likartat yrkande från Socialdemokraterna i betänkandet 1992/93:AU4 och hänvisade då till att intressekonflikten mellan arbetstagare och arbetsgivare vad gäller förläggningen av föräldraledigheten vid förkortad arbetstid beaktats i lagen på det sätt som föreslagits av den dåvarande regeringen (prop. 1988/89:69). Om arbetstagaren och arbetsgivaren inte kommer överens skall nämligen arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och dennes fackliga organisation om beslutet. Utskottet ansåg att denna intresseavvägning alltjämt var rimlig. Arbetsmarknadsutskottet står fast vid detta men vill tillägga att den förutnämnda översynen av ledighetslagstiftningen även innefattar föräldraledighetslagen. I den delen bör översynen enligt direktiven primärt syfta till att göra sådana lagtekniska förändringar som följer av en eftersträvad samordning mellan olika ledighetslagar, bl.a. när det gäller regler om förläggning av ledigheten.
Motion A267 avstyrks med hänvisning till det anförda i den nu berörda delen.
Två motioner gäller utökad rätt till föräldraledighet.
Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) anser i motion A702 att rätten för föräldrar till förkortning av arbetstiden bör utsträckas till det skolår då barnet fyller tolv år.
I motion A719 av Åke Carnerö (kds) anförs att anställningsskyddet bör stärkas för småbarnsföräldrar. Dessutom bör rätten till hel ledighet utsträckas till dess barnet är sex år, anser motionären.
Utskottet vill med anledning av de nu behandlade motionerna betona att man måste underlätta för familjerna att ge barnen en god och trygg omvårdnad i hemmet samtidigt som föräldrarna ges möjlighet att behålla kontakten med arbetslivet. Förberedelser pågår inom regeringskansliet för att införa ett vårdnadsbidrag. En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har den 4 oktober i år lagt fram en promemoria som innehåller förslag om ett beskattat vårdnadsbidrag om 2 000 kr per månad och per barn som har fyllt ett men inte tre år. I promemorian ingår också ett förslag att rätten till hel ledighet från anställningen förlängs från 18 månader till tre år från barnets födelse. Frågan skall nu beredas inom Socialdepartementet. Med hänvisning till detta beredningsarbete saknas enligt utskottets mening anledning att ta något initiativ från riksdagens sida på grund av de nu ifrågavarande motionerna såvitt de innefattar krav på utökad föräldraledighet.
Med anledning av synpunkterna i motion A719 rörande anställningstrygghet för den som vårdar barn kan utskottet konstatera att föräldralediga genom de särskilda reglerna om anställningsskydd i 10 och 11 §§ föräldraledighetslagen i princip är likställda med övriga anställda.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna A702 och A719.
Slutligen förordas i motion A716 av Nils Nordh m.fl. (s) att förtroendeuppdrag inom hyresgästorganisationer bör ge rätt till ledighet från anställningen, detta för att möjliggöra en fortsatt demokratiseringsprocess för hyresgästerna.
Utskottet vill med anledning av denna motion hänvisa till de möjligheter som finns att träffa avtal om tjänstledighet för olika ändamål. Utskottet är däremot inte berett att förorda en lagreglerad rätt till ledighet för det syfte som avses i motionen. I sammanhanget vill utskottet påpeka att utredaren av ledighetslagstiftningen enligt sina direktiv översiktligt bör belysa de förslag som under senare år väckts i riksdagen om ledighet för nya ändamål. Bland sådana motioner finns förtroendeuppdrag inom olika slag av ideella organisationer. Arbetsmarknadsutskottet avstyrker motion A716 med hänvisning till det anförda.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande flexibel arbetstid att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A705, 1992/93:A709 och 1992/93:A714, res. 1 (nyd)
2. beträffande förkortad arbetstid att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A712, 1992/93:A729 och 1992/93:A811 yrkande 10, men. (v)
3. beträffande semesterförmånerna vid föräldraledighet att riksdagen avslår motion 1992/93:A707,
4. beträffande semesterlön vid frånvaro på grund av sjukdom m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:A717,
5. beträffande föräldraledighetens förläggning att riksdagen avslår motion 1992/93:A267 yrkande 18, res. 2 (s)
6. beträffande utökad rätt till föräldraledighet m.m. att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A702 och 1992/93:A719, res. 3 (s) - motiv.
7. beträffande förtroendeuppdrag inom hyresgästorganisationer att riksdagen avslår motion 1992/93:A716. Stockholm den 7 oktober 1993
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s) och Isa Halvarsson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Flexibel arbetstid (mom. 1)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet står" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Som framgår av inledningsavsnittet i detta betänkande har arbetsmarknadsutskottet vid ett flertal tillfällen under senare år uttalat sig för en friare arbetstidsförläggning, bl.a. med hänsyn till förhållandena i produktionen. Utskottet, som står fast vid denna uppfattning, har utgått från att regeringen återkommer med förslag på området inom en nära framtid.
De synpunkter som förs fram i motion A709 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) ligger väl i linje med utskottets uppfattning i frågan om en ökad flexibilitet i arbetstidens längd och förläggning. Som framförs i motionen skulle en del av arbetslösheten kunna undvikas om det fanns större möjlighet att anpassa arbetstiderna efter den rådande konjunkturen -- i en högkonjunktur arbetar alla längre och i en lågkonjunktur kortare tid. Ett mer flexibelt system skulle också kunna tillämpas på företag med typiska säsongsvariationer. Som sägs i motionen bör arbetsgivare och lokala fackliga organisationer själva kunna bestämma om arbetstiden inom vissa ramar.
Någon anledning att avvakta ytterligare beredningsarbete inom regeringskansliet finns inte. Regeringen bör i stället snarast återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga regeländringar.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A709 bör ges regeringen till känna. Även motionerna A705 och A714 får därmed anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande flexibel arbetstid att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A705, 1992/93:A709 och 1992/93:A714 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Föräldraledighetens förläggning (mom. 5)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund och Monica Öhman (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "berörda delen" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i motion A267 beträffande förläggningen av föräldraledigheten för arbetstagare som vill förkorta sin dagliga arbetstid. Regeln i 8 § föräldraledighetslagen bör ändras så att föräldern själv får bestämma när under dagen föräldraledigheten skall tas ut. Undantag skall gälla om ledigheten skulle medföra allvarliga problem för produktionen. Vid tvist gäller 34 § medbestämmandelagen. Lagförslag läggs fram i hemställan.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande föräldraledighetens förläggning att riksdagen med anledning av motion 1992/93:A267 yrkande 18 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. att 8 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
8 §
Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej särskilda skäl föranleder annat.
Arbetsgivaren skall samråda Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren med arbetstagaren beträffande ledighetens beträffande ledighetens förläggning under dagen förläggning under dagen och andra med ledigheten och andra med ledigheten sammanhängande frågor, sammanhängande frågor, om förhandling med om förhandling med arbetstagarens organisation ej arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i bestämmer arbetstagaren hur dessa frågor i den mån ledigheten skall ej annat har avtalats. förläggas. Ledigheten Arbetsgivaren får dock ej får dock inte utan arbetstagarens samtycke förläggas så att den dela upp ledigheten under skulle skapa allvarliga men arbetsdagen eller för produktionens förlägga den till annan behöriga gång. tid än arbetsdagens början eller slut.
Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och dennes lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
3. Utökad rätt till föräldraledighet m.m. (mom. 6, motiveringen)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund och Monica Öhman (alla s) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och A719" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att en arbetsgrupp inom Socialdepartementet den 4 oktober lagt fram en promemoria som innehåller förslag om ett beskattat vårdnadsbidrag om 2 000 kr per månad och per barn som har fyllt ett men inte tre år. I promemorian finns också ett förslag att rätten till hel ledighet från anställningen förlängs från 18 månader till tre år från barnets födelse. Med anledning därav vill utskottet som sin mening uttala att en utbyggd föräldraförsäkring är att föredra framför ett vårdnadsbidrag. Ett vårdnadsbidrag motverkar jämställdheten mellan föräldrarna och det konserverar könsroller med den ena föräldern som hushållsansvarig och den andra som försörjningsansvarig. Det skapar stora marginaleffekter för den som vill övergå från hemarbete till förvärvsarbete och det innebär rundgång och byråkrati. Risken är också stor att utbyggnaden av barnomsorgen äventyras.
En utbyggnad av föräldraförsäkring måste emellertid anstå med tanke på det ekonomiska läget i landet. När det gäller den särskilda frågan om utökad rätt till ledighet från anställningen anser utskottet att den pågående lagtekniska översynen av ledighetslagstiftningen bör fullföljas. Utskottet förutsätter att lagstiftningen anpassas till förnyelsen i arbetslivet. Av nu angivna skäl är utskottet inte berett att tillstyrka motionerna A702 och A719.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet. Hans Andersson (v) anför:
Enligt Vänsterpartiets mening bör det utarbetas en plan för förkortad arbetstid så att sextimmarsdagen blir det normala inom en tioårsperiod. Därmed blir arbetstiden mer jämnt fördelad mellan olika grupper i samhället. En förkortning av arbetstiden måste kombineras med en kraftig begränsning av övertidsuttaget.
När det gäller såväl föräldraledighetens förläggning som utökad rätt till föräldraledighet m.m. instämmer jag i de reservationer som utskottets socialdemokratiska företrädare har avgett.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 2 borde ha hemställt:
2. beträffande förkortad arbetstid att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A712 och 1992/93:A729 och med avslag på motion 1992/93:A811 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,