Arbetsmiljö
Betänkande 1993/94:AU2
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1993/94:AU02
Arbetsmiljö
Innehåll
1993/94 AU2
Sammanfattning
I betänkandet redovisas sex motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1993 om arbetsmiljö m.m. Med anledning av ett av yrkandena föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om hälsokontroller vid anställning. Övriga yrkanden -- som gäller kvinnors arbetsmiljö, elöverkänslighet, miljökrav och ekonomi samt fackliga befogenheter i frågor som rör den yttre miljön -- bör enligt utskottet inte leda till någon riksdagens åtgärd.
Socialdemokraternas företrädare i utskottet har fogat ett särskilt yttrande till betänkandet. Företrädaren för Vänsterpartiet har avgett en meningsyttring.
Motionerna
1992/93:A235 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning skall tillsättas om hälsokontroller i samband med anställning.
1992/93:A244 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpning av arbetsmiljölagen.
1992/93:A285 av Alwa Wennerlund m.fl. (kds, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att intensiv forskning bör börjas inom området elöverkänslighet/bildskärmsöverkänslighet.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flervetenskaplig forskning rörande sambandet mellan kvinnors arbetsliv och hälsa.
1992/93:A812 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors rätt till god arbetsmiljö m.m.
1992/93:Jo707 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökade fackliga befogenheter att ingripa vid missförhållanden som rör den yttre miljön i enlighet med vad i motionen anförts.
Utskottet
Inledning
Utskottet har senast behandlat arbetsmiljöfrågor i våras i betänkandet 1992/93:AU12 om arbetslivspolitiken. I det betänkandet kom utskottet inledningsvis in på frågor om den allmänna inriktningen av denna politik med anledning av vad som anförts härom i 1993 års budgetproposition och i en socialdemokratisk partimotion. Vidare diskuterade utskottet formerna för en reglering av företagshälsovården. Utskottet tog också ställning till ett regeringsförslag om att successivt avveckla Arbetslivsfondens verksamhet under perioden fram till den 1 juli 1995.
Efter de betydande ändringar i arbetsmiljölagen som riksdagen beslöt på våren 1991 gjordes på hösten 1992 nya ändringar, de sistnämnda betingade av Sveriges åtaganden enligt EES-avtalet. Såsom förutsattes vid 1991 års lagändringar pågår en fortsatt översyn av lagen. Uppgiften ligger på Utredningen (A 1991:3) med uppdrag att göra en översyn av arbetsmiljölagen. Utredningsmannen väntas redovisa resultatet av sitt arbete innevarande september.
I den följande framställningen behandlar utskottet fem motionsyrkanden om arbetsmiljön, "den inre miljön". Dessutom redovisas ett i en miljöpolitisk partimotion framställt yrkande om fackliga befogenheter i frågor om den yttre miljön.
Kvinnors arbetsmiljö
Motionerna
Karin Starrin m.fl. (c) efterlyser i motion A811 en flervetenskaplig forskning om sambandet mellan kvinnors arbetsliv och hälsa. Motionärerna tänker sig en forskning som ser till kvinnors arbetssituation i förhållande till hela livssituationen och som även beaktar kombinationseffekter när det gäller t.ex. arbetsorganisation, arbetsmiljö, belastning och arbetstider.
Lisbeth Staaf-Igelström (s) vill i motion A812 ha ett tillkännagivande till regeringen om kvinnors rätt till god arbetsmiljö. Motionären anser att det är angeläget med åtgärder som speciellt tar sikte på kvinnors situation i arbetslivet. När det gäller förebyggande åtgärder måste arbetet genom det nyinrättade Folkhälsoinstitutet och genom Arbetslivsfonden föras vidare med kraft. Som ytterligare åtgärder föreslår motionären lagstiftning om företagshälsovård och om personalekonomiska redovisningar.
Utskottets överväganden
Vad beträffar yrkandet i motion A811 (c) om forskning om kvinnors arbetsliv och hälsa vill utskottet hänvisa till att motionsyrkanden med liknande inriktning behandlades i våras av socialutskottet i samband med dess beredning av den då föreliggande forskningspropositionen (se bet. 1992/93:SoU25 s. 28--30).
I sin sammanfattande bedömning underströk socialutskottet angelägenheten av att frågan om kvinnors särskilda hälsoproblem ytterligare uppmärksammas i framtiden. Av stort intresse, fortsatte utskottet, är Folkhälsoinstitutets arbete med ett särskilt program om kvinnors hälsa, och utskottet tillade att olika forskningskonferenser med speciell inriktning på kvinnomedicinsk forskning är under planering. Mot bakgrund av det arbete som sålunda pågår ansåg socialutskottet att de motionsyrkanden utskottet i sammanhanget hade att behandla var tillgodosedda, och de avstyrktes därför.
Arbetsmarknadsutskottet har samma uppfattning som socialutskottet att det är angeläget att forskning med kvinnomedicinsk inriktning drivs framåt. Detsamma gäller om den nyckelroll som Folkhälsoinstitutet har när det gäller att initiera och stödja forsknings- och utvecklingsprojekt och sammanställa och sprida erfarenheter från projekten. I den nu föreliggande motionen berörs även faktorer som arbetsorganisation, arbetsmiljö, belastning och arbetstider. Till vad här refererats vill utskottet tillägga att kvinnoforskning är ett särskilt forskningsområde vid det samhällsvetenskapligt orienterade Arbetslivscentrum. Betydelsen av detta forskningsområde har särskilt understrukits av utskottet i dess betänkande 1990/91:AU16 om arbetslivsforskningens organisation.
Med hänsyn till vad ovan redovisats anser utskottet att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion A811, vars här aktuella yrkande om ett tillkännagivande till regeringen följaktligen avstyrks av utskottet.
När det så gäller motion A812 (s) och dess yrkande om kvinnors rätt till en god arbetsmiljö hänvisas beträffande Folkhälsoinstitutets insatser för kvinnors hälsa till de samstämmiga uttalanden från social- och arbetsmarknadsutskotten som nyss redovisats. Utskottet instämmer med motionären i att det är angeläget att ta till vara erfarenheterna av Arbetslivsfondens verksamhet och erinrar om att regeringen i vintras tillsatte en utredningsman, i vars uppdrag det ingår att undersöka hur detta skall ske.
Lagstiftning på de båda i motionen nämnda områdena -- företagshälsovård och personalekonomiska redovisningar -- har övervägts av utskottet i tidigare sammanhang (se bet. 1992/93:AU12 s. 8--10 resp. 1991/92:AU12 s. 9--11) utan att utskottet i då föreliggande sammanhang ansett det påkallat att föreslå åtgärder av det slaget. Utskottet finner inte skäl att nu ändra uppfattning. Med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts avstyrker utskottet bifall till motion A812.
Elöverkänslighet
Motionen
Alwa Wennerlund m.fl. (kds, fp) hemställer i motion A285 om ett tillkännagivande till regeringen om att en intensiv forskning bör påbörjas inom området elöverkänslighet/bildskärmsöverkänslighet. Motionärerna anför att de skadliga effekterna av bildskärmsexponering börjat bli alltmer uppenbara. Också hushållsapparater och ledningar kan ge svåra reaktioner. Vad som orsakar skadorna, fortsätter motionärerna, är i dag okänt. Hur människokroppen påverkas finns ingen säker kunskap om. Därför behövs intensiv forskning på detta område för att hitta behandlingsmetoder för dem som redan är drabbade liksom forskning om vad som kan göras, produktutveckling osv., så att inte människor drabbas av dessa besvär.
Utskottets överväganden
Som motionärerna säger har orsakerna till elöverkänslighet inte kunnat klarläggas. En vanlig uppfattning bland forskarna är att elöverkänsligheten har flera orsaker, av vilka känslighet för elektriska och magnetiska fält kan vara en. Problemen har uppmärksammats inom forskningen sedan ett drygt tiotal år tillbaka. Uppnådda resultat har summerats i olika sammanhang, här i Sverige vid tre brett upplagda seminarier åren 1990--1992 i regi av Arbetsmiljöinstitutet, Arbetsmarknadsdepartementet resp. Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien. På våren 1993 publicerade Forskningsrådsnämnden en skrift med titeln Hälsoeffekter av el med en översikt över det aktuella forskningsläget (nr 41 i nämndens skriftserie Källa).
I Sverige bedrivs forskning om problemen kring de elektromagnetiska fälten vid Arbetsmiljöinstitutet och på andra håll, delvis med stöd av anslag från Arbetsmiljöfonden. Även de på området ansvariga myndigheterna har engagerat sig. En av dem, Arbetarskyddsstyrelsen (ASS), gjorde i början av sommaren 1993 i samråd med Boverket en framställning till regeringen om ytterligare finansiellt stöd till forskning om hälsoeffekter av lågfrekventa elektromagnetiska fält.
De ämnen som ASS anger i framställningen till regeringen är följande:
mekanismer för effekter av lågfrekventa elektriska och magnetiska fält på biologiska system, främst människan,
utvärdering av bostads- och arbetsplatsanpassning för elöverkänsliga,
förekomsten av cancer hos yrkesgrupper med särskild exponering för elektromagnetiska fält.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av forskning om de elektromagnetiska fälten och den effekt de kan ha på människors hälsa. Med hänsyn till forskningsområdets betydelse och aktualitet utgår utskottet från att den ägnas fortsatt uppmärksamhet i regeringens kansli. Med den nyss redovisade framställningen från ASS är den i motionen väckta frågan om att initiera nya forskningsinsatser redan aktualiserad i regeringskansliet. Med hänsyn härtill och till vad utskottet nu uttalat anser utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att för egen del göra en framställning i saken till regeringen. Motionens yrkande om en sådan framställning bör således av riksdagen lämnas utan bifall.
Medicinska kontroller i arbetslivet
Motionen
Martin Nilsson (s) föreslår i motion A235 att en utredning tillsätts med uppgift att undersöka vilka behov som finns att reglera förekomsten av medicinska kontroller i arbetslivet. En alltför stor frihet för arbetsgivarna att införa medicinska hälsokontroller vid nyanställningar eller under pågående anställningar, befarar motionären, kan leda till allvarliga utslagningseffekter. Utan tvingande lagregler kan detta bli följden, menar han, när konjunkturen vänder och 400 000 arbetslösa personer, av vilka många är handikappade, skall söka nya anställningar.
Till de aktuella problemen hör enligt motionären även de möjligheter som nu finns att med olika tester, däribland s.k. gen-screening, pröva människors medfödda egenskaper, sjukdomar och svagheter. Ett ytterligare problem är drogtesterna som blir allt vanligare vid nyanställningar och under pågående anställningar.
Den föreslagna utredningen, säger motionären, bör utgå från arbetstagarnas behov av integritet och samhällets behov av sysselsättning åt alla.
Uppgifter i anslutning till motionen
Motionären nämner som förebild amerikansk lagstiftning, som sägs ge långtgående och detaljerade regler för hur medicinska undersökningar får företas i samband med anställningar. En motsvarande generell lagstiftning saknas i Sverige. En allmän bestämmelse finns i 4 kap. 5 § arbetsmiljölagen. Den innebär att för arbeten som innebär risk för ohälsa eller olycksfall kan meddelas föreskrifter om läkarundersökning samt om vaccinering eller annan smittskyddsförebyggande behandling. Med stöd av denna lagbestämmelse har Arbetarskyddsstyrelsen utfärdat föreskrifter om skyldighet för arbetsgivarna att ordna medicinska kontroller vid arbeten med bly, kvarts, asbest och kadmium samt vid dykeriarbeten.
I de fall utskottet nu nämnt har kravet på läkarundersökning till syfte att skydda arbetstagaren själv och dennes arbetskamrater. Det finns också bestämmelser om läkarundersökning som avser att skydda en vidare personkrets. Ett exempel härpå finns i livsmedelslagen, som medger att det kan ställas krav på läkarundersökning av personer som är sysselsatta med livsmedelshantering.
I de här refererade fallen är det inte fråga om en rätt utan en skyldighet för arbetsgivarna att ta initiativ till läkarundersökningar av anställda. När det gäller arbetsgivarens möjlighet att på egen hand kräva läkarundersökning eller föranstalta om annat slag av hälsokontroller saknas, som redan nämnts, lagregler som omfattar hela arbetsmarknaden. För de statsanställda är situationen dock en annan.
Enligt 13 kap. 2 § lagen om offentlig anställning (LOA) kan statsanställda åläggas att genomgå läkarundersökning om de missköter sitt arbete och detta kan antas bero på sjukdom. I andra situationer anses det numera behövas direkt stöd av annan lagbestämmelse för att kräva läkarundersökning av statsanställda. I en dom (1984:94) underkände nämligen Arbetsdomstolen SJ:s rätt att med hänvisning till interna säkerhetsföreskrifter ålägga en bussförare att genomgå läkarundersökningar.
Med anledning av detta rättsfall har frågan om s.k. periodiska hälsoundersökningar i offentliga anställningar behandlats dels i en promemoria från Civildepartementet (Ds 1989:45), dels i ett delbetänkande (SOU 1991:29) från LOA-utredningen. Utredningsförslagen har hittills inte lett till lagstiftning. Regeringens ställningstaganden i frågan väntas bli redovisade i en kommande proposition med anledning av LOA-utredningens huvudbetänkande (SOU 1992:60) med förslag till ny lag om offentlig anställning. Utredningens uppfattning är dels att det behövs en lag om periodiska hälsoundersökningar som omfattar anställda hos stat, kommun och landsting, dels att en allmän bestämmelse om tvångsvis läkarundersökning motsvarande nuvarande 13 kap. 2 § LOA kan undvaras i den föreslagna nya lagen om offentlig anställning.
På det kommunala området finns ett kollektivavtal (AB 89) som ger arbetsgivaren befogenhet att efter skälighetsbedömning avgöra när arbetstagarna skall lämna läkarintyg vid anställandet och under anställningstiden.
På det privata området kan här nämnas ett avgörande i Arbetsdomstolen (AD:s dom 1991:45) som gällde uppsägning av två montörer. Dessa vägrade av integritetsskäl att delta i de urinprovstagningar som företaget infört för att utröna om det förekom cannabismissbruk bland företagets montörer. AD ansåg att det förelåg skyldighet enligt anställningsavtalet för de båda montörerna att medverka till provtagningen. Samtidigt betonade domstolen att den därmed inte gjort ett allmänt uttalande om rätten för arbetsgivare att vidta kontrollåtgärder av skilda slag eller hur tvister om provtagning för att spåra narkotikamissbruk skall bedömas under andra förhållanden. Domstolen ansåg det naturligt att ämnet reglerades i kollektivavtal eller, i förekommande fall, genom lagstiftning.
Utskottets överväganden
Motionen aktualiserar behovet av lagreglering av medicinska kontroller i arbetslivet, så att inte ett ökat bruk av sådana kontroller och tester leder till en oönskad utslagning av arbetskraft. Av det ovan anförda framgår att frågan om medicinska kontroller i arbetslivet på olika sätt aktualiserats i lagstiftning, kollektivavtal och rättspraxis. Utskottet anser att det finns anledning för regeringen att på lämpligt sätt uppmärksamma denna fråga och föreslår att riksdagen med anledning av motion A235 som sin mening ger regeringen detta till känna.
Yrkesinspektionens arbetsmiljökrav
Motionen
I motion A244 diskuterar Lars Biörck (m) balansen mellan de krav arbetsmiljön ställer och de ekonomiska förutsättningarna att tillgodose dessa krav. Motionären utgår från den kommunala verksamheten. Han menar att successivt skärpta föreskrifter om arbetsplatsernas utformning kan leda till att viktiga kommunala verksamheter inte längre kan bedrivas, eftersom kommunerna saknar ekonomiska resurser att bygga om sina lokaler så att de tillfredsställer Yrkesinspektionen. Motionären anser med hänvisning härtill att det är befogat med en översyn av arbetsmiljölagens tillämpning, och han föreslår att detta ges regeringen till känna.
Utskottets överväganden
Med anledning av uttalanden från Lagrådet över förslag till 1991 års ändringar av arbetsmiljölagen (se prop. 1990/91:140 s. 191--192) skall den inledningsvis nämnda översynsutredningen bl.a. granska de grundläggande bestämmelserna i lagens kap. 1--3. Utredningen har därvid att pröva utformningen av dessa bestämmelser även ur sådana aspekter som berörts i motionen, nämligen att de innefattar nödvändiga avvägningar mellan å ena sidan risken för ohälsa och olycksfall och å andra sidan t.ex. vikten av att arbetet utförs och kostnaderna för att minska hälso- och olycksfallsrisken. Resultatet av utredningens arbete i denna och övriga delar väntas föreligga inom kort.
Med hänsyn till Lagrådets uttalanden och den härav föranledda översynen av arbetsmiljölagen anser utskottet att det inte är aktuellt för riksdagen att göra det i motion A244 begärda tillkännagivandet, varför yrkandet härom avstyrks av utskottet.
Fackliga befogenheter i fråga om den yttre miljön
Motionen
I den miljöpolitiska partimotionen Jo707 föreslår Vänsterpartiet att riksdagen skall begära förslag från regeringen om utökade fackliga befogenheter att ingripa vid missförhållanden som rör den yttre miljön. Kunskapen hos anställda och de lokala facken måste tas till vara i miljöarbetet, understryks det i motionen. I denna uttalas vidare att det bör införas en lagfäst rätt att stoppa ett arbete som utgör en fara för den yttre miljön. Om arbetsgivaren underlåter att vidta åtgärder för att rätta till ett arbete som har stoppats bör fackliga stridsåtgärder kunna tillgripas. Rätten att stoppa ett arbete som innebär allvarlig fara för miljön eller för människors hälsa bör tillkomma fackföreningarna, att av dem delegeras till fackligt förtroendevalda. Enskilda arbetstagare föreslås också få motsvarande rättighet.
Utskottets överväganden
Ett arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagarnas liv eller hälsa kan stoppas med stöd av 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen i avvaktan på ingripande och besked från Yrkesinspektionen. Stoppningsrätten tillkommer exklusivt arbetsplatsens skyddsombud. Den hänför sig till förhållanden i arbetsmiljön eller den s.k. inre miljön.
Mellan inre och yttre miljö finns många nära samband. Exempelvis påverkar flyttning av en verksamhet till nya lokaler, köp av ny utrustning, byte av produktionsteknik eller byte av kemikalier både den inre och den yttre miljön. Det innebär att det i sådana fall finns påverkansmöjligheter för de anställda och deras fackliga företrädare enligt både medbestämmandelagens och arbetsmiljölagens regelsystem.
Det är dock en annan sak att, som Vänsterpartiet vill, utvidga arbetsmiljölagens stoppningsrätt i situationer av överhängande fara på arbetsplatsen till problem för den yttre miljön och samtidigt utvidga stoppningsrätten i fråga om både personkrets och fackliga sanktionsmöjligheter. Utskottet är för sin del inte berett att tillstyrka lagstiftningsåtgärder av detta slag såsom förordas i motion Jo707, vars här föreliggande yrkande alltså avstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande forskning om sambandet mellan kvinnors arbetsliv och hälsa att riksdagen avslår motion 1992/93:A811 yrkande 26,
2. beträffande kvinnors rätt till god arbetsmiljö att riksdagen avslår motion 1992/93:A812,
3. beträffande elöverkänslighet att riksdagen avslår motion 1992/93:A285,
4. beträffande medicinska kontroller i arbetslivet att riksdagen med anledning av motion 1992/93:A235 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande Yrkesinspektionens arbetsmiljökrav att riksdagen avslår motion 1992/93:A244,
6. beträffande fackliga befogenheter i fråga om den yttre miljön att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo707 yrkande 3. men. (v)
Stockholm den 2 september 1993
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s) och Isa Halvarsson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Kvinnors rätt till god arbetsmiljö (mom. 2)
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund och Monica Öhman (alla s) anför:
Med anledning av önskemålet i motion A812 (s) om lagstiftning om företagshälsovård och personalekonomiska redovisningar hänvisar vi till att Socialdemokraterna i partimotioner i år liksom föregående år krävt sådan lagstiftning. Dessa motionskrav har följts upp i reservationer till utskottets betänkanden 1991/92:AU12 (res. 2 och 3) och 1992/93:AU12 (res. 1--3).
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Hans Andersson (v) anför:
Jag ansluter mig till kravet i Vänsterpartiets miljöpolitiska motion Jo707 på ökade fackliga befogenheter inte bara i fråga om arbetsmiljön i strikt mening utan också i fråga om den yttre miljön. Tar man bättre till vara erfarenheter och kunskaper på området hos de anställda och deras fackliga företrädare kommer detta att bli till stor nytta i samhällets miljöskyddsarbete. På sikt kommer det att underlätta övergången till en mer miljöanpassad produktionsteknik, bättre råvaror och bättre slutprodukter.
När det gäller önskemålet i motion A812 (s) om lagstiftning om företagshälsovård och personalekonomiska redovisningar hänvisar jag till att förslag i samma riktning tidigare lagts fram av företrädare för Vänsterpartiet, senast i motion 1992/93:A264 som utskottet behandlade i betänkande 1992/93:AU12.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet borde ha hemställt:
6. beträffande fackliga befogenheter i fråga om den yttre miljön att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo707 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.