Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.
Betänkande 1993/94:AU5
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1993/94:AU05
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.
Innehåll
1993/94 AU5
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag beträffande ungdomspraktik och arbetslivsutveckling (ALU) samt förslaget om att införa ett generellt anställningsstöd (GAS).
Utskottet slår fast att riksdagens tidigare beslut om inriktningen av arbetsmarknadspolitiken i allt väsentligt ligger fast. Den av regeringen begärda förlängningen till utgången av juni 1995 av ungdomspraktik och ALU tillstyrks. Ett generellt anställningsstöd införs men med en något annan konstruktion än den regeringen förordat.
Ungdomspraktiken kombineras med ett finansieringsbidrag, som praktikanordnarna skall betala när en ungdom bereds praktikplats.
I ett antal motionsyrkanden från framför allt Socialdemokraterna förs fram förslag till ytterligare åtgärder som enligt motionärerna skall leda till ökad sysselsättning. Det gäller bl.a. förslag om ROT-satsningar och om investeringar inom trafik- och utbildningsområdena. På utskottets eget initiativ föreslås att 500 miljoner kronor inom anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas till stimulansbidrag för reparation och underhåll av vissa kommunala fastigheter och 100 miljoner kronor till ombyggnad av äldrebostäder.
Representanter för Socialdemokraterna och Ny demokrati följer upp sina partimotioner i reservationer i den mån yrkandena inte tillstyrkts.
Propositionen
I proposition 1993/94:66 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen
1. antar de i propositionen framlagda förslagen till
lag om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter,
lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling,
lag om generellt anställningsstöd,
lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
2. godkänner regeringens förslag om akademikerpraktik (avsnitt 4.4),
3. bemyndigar regeringen att begränsa de åldersgrupper som kan vara aktuella för ungdomspraktik (avsnitt 4.5),
4. godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 450 miljoner kronor får användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet (avsnitt 5),
5. godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 15 miljoner kronor får användas för resebidrag för ALU-anvisade som har särskilt höga resekostnader (avsnitt 5),
6. godkänner att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 5 miljoner kronor får disponeras för en delegation för arbetslivsutveckling (avsnitt 5.4),
7. godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler (avsnitt 7).
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 i detta betänkandet.
Motionerna
1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om lag om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter,
2. att riksdagen avslår regeringen förslag i proposition 1993/94:66 om lag om generellt anställningsstöd,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om lag om ändring i lagen (1981:690) om socialavgifter,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om akademikerpraktik,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 450 miljoner kronor får användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1993/94:66 om att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 5 miljoner kronor får disponeras för en delegation för arbetslivsutveckling,
7. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 890 miljoner kronor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapsarbeten inom ROT-sektorn,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga stöd för ROT-åtgärder avseende flerbostadsfastigheter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa och ungdomar,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomspraktikplatser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsbidragens storlek,
14. att riksdagen till anslaget B 2, Drift och underhåll av statliga vägar, på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 1 000 miljoner kronor,
15. att riksdagen till anslaget B 3, Byggande av riksvägar, på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 500 miljoner kronor,
16. att riksdagen till Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område anvisar ett reservationsanslag på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 på 25 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen till C 1, Bidrag till folkbildningen, på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 50 miljoner kronor,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om terminsbegränsningen för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
19. att riksdagen till anslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 88 miljoner kronor att fördelas i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen till anslaget Studiemedel på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 50 miljoner kronor,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräkning av statligt stöd för beredskapsarbete,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering mellan beredskapsarbete och ALU-verksamhet,
23. att riksdagen till Kulturmiljövård, särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer, på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anslår 25 miljoner kronor,
24. att riksdagen beslutar att bidragsramen inom anslaget Stöd till icke statliga kulturlokaler på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 höjs med 38 miljoner kronor,
25. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anslår 50 miljoner kronor till om- och tillbyggnader av Bosön,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till kommuner och landsting för att förlänga uppsägningstiderna.
1993/94:A17 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadspolitiken,
3. att riksdagen beslutar införa rekryteringsstöd för ungdom enligt vad i motionen anförts,
4. att riksdagen beslutar införa ett bidragssystem för komptensutveckling i arbetslivet enligt vad i motionen anförts,
5. att riksdagen beslutar att återinföra de tidigare reglerna för beredskapsarbeten enligt vad i motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadsutbildning,
7. att riksdagen beslutar att återinföra de tidigare ersättningsnivåerna och tillämpningsreglerna för utbildningsbidragen enligt vad i motionen anförts,
8. att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 5 miljarder kronor till rekryteringsstöd för ungdom, komptensutveckling i arbetslivet, beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag enligt vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag till nyordning av ungdomspraktiken,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om akademikerpraktiken,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag till utvidgning av ALU,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ALU,
13. att riksdagen godkänner att endast 300 miljoner kronor får användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet enligt vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen avslår regeringens förslag om en ALU-delegation enligt vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om generellt anställningsstöd.
1993/94:A18 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa ett lärlingssystem,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till utformning av ungdomspraktiken,
3. att riksdagen bifaller i motionen föreslagen utformning av ungdomspraktiken,
4. att riksdagen beslutar att ungdomspraktiken bör gälla under en sammanhängande tid av högst 18 månader,
5. att riksdagen beslutar att från den sammanhängande praktiktiden undanta ferieperioden 15 juni--15 augusti,
6. att riksdagen beslutar att kostnaden för arbetsgivaren skall vara 2 500 kr per månad,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ungdomar som fått en praktikplats före 25-årsdagen bör få fortsätta praktiktiden ut efter 25-årsdagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ordentlig redovisning av undanträngningseffekterna och om uppföljning av såväl ungdomspraktiken som ALU,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utländska medborgare med bristfälliga kunskaper i svenska inte får prioriteras,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om akademikerpraktiken,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om arbetslivsutveckling (ALU),
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i stället för utökad ALU satsa på fler beredskapsarbeten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i stället för utökad ALU satsa på fler arbeten med rekryteringsstöd,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. engahems-ROT,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett generellt anställningsstöd (GAS).
1993/94:A19 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för att kommunerna skall kunna behålla vissa anställda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel för ändamål, som angetts i yrkande 1, tas från Arbetsmarknadsfonden.
1993/94:A20 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag till långsiktiga åtgärder mot arbetslösheten i första hand för de unga i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen.
Utskottet
Det arbetsmarknadspolitiska läget
I detta avsnitt redovisas arbetsmarknadsuppgifter för oktober månad 1993 jämfört med motsvarande uppgifter för oktober 1992. I fråga om jämförelser med år 1991 hänvisar utskottet till sitt betänkande 1992/93:AU11.
Arbetslösheten enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) uppgick i oktober 1993 till 363 000 personer eller 8,5 % av hela arbetskraften. Jämfört med oktober 1992 då arbetslösheten för män uppgick till 6,8 % och för kvinnor till 4,4 % skiljer sig numera arbetslöshetstalet ytterligare något mer mellan könen. I oktober 1993 uppgick arbetslösheten till 10 % för män och 7 % för kvinnor.
Arbetslösheten för ungdomar mellan 16 och 24 år uppgick i oktober 1993 till 98 000 personer, vilket kan jämföras med 70 000 personer i oktober 1992.
Långtidsarbetslösheten (arbetslöshet över sex månader) var i oktober 1993 uppe i 125 000 personer jämfört med 68 000 personer vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare.
AMS verksamhetsstatistik visar att antalet arbetslösa sökande vid arbetsförmedlingen i slutet av oktober 1993 uppgick till 376 000 personer, vilket kan jämföras med 269 000 personer i oktober 1992.
Totalt under år 1992 har 185 000 personer varslats om uppsägning vilket motsvarar 4,4 % av alla sysselsatta. Under innevarande år har antalet varsel minskat något. T.o.m. tredje kvartalet 1993 har 97 700 personer varslats, jämfört med 124 100 under motsvarande period förra året. I oktober 1993 varslades 10 000 personer om uppsägning, vilket innebär en halvering av antalet jämfört med oktober 1992 (20 000).
Efterfrågan på arbetskraft är alltjämt låg. Antalet nyanmälda lediga platser med mer än 10 dagars varaktighet uppgick i oktober 1993 till 18 700 jämfört med 16 100 i oktober 1992.
Antalet sysselsatta enligt AKU uppgick i oktober 1993 till 3 895 000 personer, vilket innebär en minskning med 220 000 personer under ett år. Mer än hälften av minskningen (124 000) faller på männen.
Antalet sysselsatta inom industrin, vilka i oktober 1992 uppgick till 813 000 personer, beräknas i oktober 1993 till 741 000 personer, dvs. en minskning på 72 000 personer. Sysselsättningen inom byggnadsindustrin har på ett år minskat med 34 000 personer och uppgår i oktober 1993 till 240 000 personer.
Inom området privata tjänster (exkl. samfärdsel och handel) har antalet sysselsatta från oktober 1992 till oktober 1993 minskat från 736 000 personer till 717 000 personer. Under samma period har antalet sysselsatta inom området offentliga tjänster minskat från 1 370 000 personer till 1 319 000 personer.
För helåret 1992 uppgick antalet deltidsarbetande till 1 020 000 personer. Tredje kvartalet i år var antalet deltidsarbetande 966 000, en minskning med 48 000 jämfört med samma tid förra året.
I oktober 1993 uppgick arbetskraften till 4 258 000 personer, vilket innebär en minskning med 102 000 personer jämfört med oktober 1992. Ungdomar i åldern 16--24 år svarar för större delen av denna minskning; arbetskraften omfattade 55 000 färre ungdomar i oktober 1993 än ett år tidigare.
Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder vid olika tidpunkter under en tioårsperiod framgår av följande tabell. (Vissa uppgifter har ändrats jämfört med tidigare beroende på att statistiken reviderats fr.o.m. juli 1989.)
Stödform 1983 1985 1991 1993 1993 jan. jan. jan. jan. okt.
Arbetsmarknadsutbildning exkl. företagsutbildning 43 100 41 000 45 000 76 600 50 400 Utbildning i företag 1 100 1 700 5 800 9 700 - Arbetsmarknadsinstitut* 4 800 5 300 6 900 8 600 6 400 Beredskapsarbete 68 100 29 900 8 700 16 300 13 200 Starthjälp 1 800 - - - - Ungdomsåtgärder** - 39 000 9 100 85 500 61 800 Rekryteringsstöd - 15 200 2 300 8 500 9 600**** Lönebidrag 34 800 36 400 45 100 41 800 42 600**** Offentligt skyddat arbete - - 5 700 5 600 5 400**** Samhall 24 200 25 900 30 100 28 500 28 200**** Utbildningsvikariat - - - 8 700 13 000 Arbetslivsutveckling*** - - - 1 100 50 200
Totalt antal personer 177 900 194 400 158 700 290 900 280 800
*Ny statistik fr.o.m. år 1990 **Avser ungdomslag --juni 1989, inskolningsplatser juli 1989--juni 1992, ungdomspraktikplatser juli 1992-- ***Ny åtgärd fr.o.m. jan. 1993 ****Avser september 1993 Källa: SCB och AMS
Enligt Konjunkturinstitutets höstprognos fortsätter konjunkturuppgången i USA samtidigt som produktionen stagnerar i Japan och faller i Västeuropa. Den största produktionsminskningen sker i Tyskland, och BNP väntas falla i de flesta europeiska länderna med undantag av bl.a. Storbritannien där produktionen nu vänt uppåt.
I regeringens proposition om inriktningen av den ekonomiska politiken (prop. 1993/94:25) konstateras att BNP-tillväxten för OECD-området som helhet beräknas till ca 0,75 % för år 1993 jämfört med 1,6 % för 1992.
För Sveriges del redovisas i propositionen en beräknad minskning av BNP med 1,7 % resp. 2,8 % för åren 1992 och 1993. Utvecklingen för år 1994 bedöms medföra en tillväxt i BNP på 1,9 %. Regeringen uttrycker i propositionen en försiktig optimism: "Nedgången i den svenska ekonomin synes nu vara på väg att upphöra." (s. 52)
Enligt SCB:s nationalräkenskaper, vilka redovisats i slutet av mars 1993, blev minskningen av BNP 1,7 % under år 1992.
Konjunkturinstitutets prognos från oktober 1993 innebär att BNP väntas falla med 2,8 % under år 1993 för att vända uppåt under år 1994 och medföra en tillväxt på 1,2 %. Industriinvesteringarna väntas öka med hela 10 % under år 1994.
I regeringens ekonomiska proposition beräknas den genomsnittliga arbetslösheten stiga till 8 % år 1993 och till 8,4 % år 1994. Under det sistnämnda året väntas arbetslösheten plana ut och sedan successivt sjunka.
Enligt Konjunkturinstitutets oktoberprognos kommer arbetslösheten att uppgå till 8 % under år 1993 och till 8,7 % under år 1994.
AMS höstprognos från slutet av oktober 1993 täcker utvecklingen fram till årsskiftet 1994/95. Enligt denna prognos beräknas den genomsnittliga arbetslösheten till 8,3 % under år 1993 och till 9,1 % nästa år. Under hösten och vintern 1993/94 minskar arbetslösheten främst genom ökade arbetsmarknadpolitiska åtgärder. Efterfrågan på arbetskraft förutses öka under 1994, men mycket talar för att det dröjer ända till andra halvåret innan sysselsättningen ökar något och arbetslösheten börjar sjunka till följd av att fler får arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Inriktningen av politiken
Propositionen
Arbetslösheten är vårt allvarligaste problem, heter det i propositionen. Den innebär ett samhällsekonomiskt slöseri med resurser och leder till sociala problem och spänningar i samhället. Kampen mot arbetslösheten står därför i centrum för den ekonomiska politiken.
Vägen ur arbetslöshetskrisen blir lång och mödosam. Kort- och långsiktiga problem måste ses i ett sammanhang. Tilltro till politikens långsiktighet ger styrka åt kampen mot arbetslöshet på kort sikt. En aktiv arbetsmarknadspolitik innebär investering i människor. Kunskaper och färdigheter kan vidmakthållas och utvecklas.
I propositionen pekas på en rad åtgärder som vidtagits mot arbetslösheten. Förutom stora tillskott till arbetsmarknadspolitiska insatser av traditionellt snitt nämns utbyggnaden av ett tredje gymnasieår, fler platser inom högskolan, infrastrukturinvesteringar, ROT-verksamhet, ungdomspraktik och arbetslivsutveckling.
Den öppna arbetslösheten har pressats ned efter sommaren. Anledningen härtill är snabb insats av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. En fortsatt utbyggnad av dessa under hösten väntas medföra en ytterligare nedgång av den öppna arbetslösheten.
Även om det svenska näringslivets konkurrenskraft starkt har förbättrats syns effekterna på arbetsmarknaden först på litet sikt. I propositionen understryks dock att det skett en stark nedgång av antalet varsel om uppsägning och att antalet nyanmälda platser inte längre minskar.
Kampen mot långtidsarbetslöshet, speciellt bland ungdomar, måste ställas ännu mer i förgrunden, heter det i propositionen. Samhället har ett ansvar för att ungdomarna länkas in i arbetslivet. Långtidsarbetslöshet innebär stora individuella påfrestningar, samtidigt som omfattande produktiva resurser läggs i träda och riskerar att raseras.
Förslagen i propositionen avser att ta till vara mänskliga resurser. De är ett uttryck för arbetslinjen -- trots en mycket låg arbetskraftsefterfrågan. Förslagen syftar till att ge de arbetslösa produktiva och utvecklande alternativ, att motverka ytterligare arbetslöshet inom kommuner och landsting samt att underlätta återgången till en reguljär arbetsmarknad när produktionen ökar.
I propositionen föreslås ändringar beträffande de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ungdomspraktik och arbetslivsutveckling (ALU). Dessutom läggs ett förslag om ett generellt anställningsstöd (GAS) för att stimulera till nya reguljära arbeten. Slutligen föreslås en ändring i bestämmelserna om bidrag till samlingslokaler.
Motioner om inriktningen av politiken
Socialdemokraterna framhåller i sin motion A16 att arbetslösheten blivit mycket värre än vad regeringen förutspådde i våras. Trots det finns inga förslag på kraftfulla åtgärder för att bryta denna negativa utveckling. Värst är det för de långtidsarbetslösa, som blir allt fler. Arbetsmarknadspolitiken blir allt mindre effektiv. Kontantstöd ökar på bekostnad av de aktiva åtgärderna, som blir av allt sämre kvalitet.
Mycket kraftfulla åtgärder inom alla politikområden måste nu till för att ta itu med den viktigaste frågan av alla, nämligen den att skapa fler jobb och bekämpa arbetslösheten, heter det i motionen.
För att understödja en utveckling mot tillväxt, måste de arbetsmarknadspolitiska insatserna öka och i stor utsträckning inriktas mot näringslivet. Det skall ske genom en rad insatser på olika samhällsområden.
Socialdemokraterna erinrar om att ungdomspraktik och ALU var tänkta att användas i sista hand om inga bättre fungerande åtgärder stod till buds. Nu är dessa åtgärder på väg att bli de dominerande, något som av flera skäl är mycket allvarligt. I stället vill Socialdemokraterna bl.a. stimulera ROT-program av lägenheter i flerfamiljshus och ROT-projekt i kommunerna, öka investeringarna inom Vägverket och införa generösa rekryteringsstöd. Extra satsningar föreslås för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Åtgärder bör vidtas för att förhindra att tusentals kommunalt anställda går ut i öppen arbetslöshet. Förslag läggs fram om fler platser inom utbildningsväsendet.
Sammantagna innebär förslagen en sysselsättningseffekt på 110 000 fler jobb och 8 000 fler i utbildning. Nettokostnaden för de samlade åtgärderna, dvs. efter avdrag för ökade intäkter och minskade utgifter, blir enligt motionärerna ca 2 miljarder kronor.
Socialdemokraterna vill mot den redovisade bakgrunden ha ett tillkännagivande om den aktiva arbetsmarknadspolitiken.
Även Vänsterpartiet vill enligt motion A17 ha en mycket aktivare inriktning av arbetsmarknadspolitiken mot den ordinarie arbetsmarknaden. Regeringen avlägsnar sig alltmer från arbetslinjen, hävdar motionärerna.
Åtgärder krävs för att ge jobb både i industrin och inom tjänstesektorn. Investeringar inom infrastruktur och ROT-sektor, tidigareläggning av statliga industribeställningar och satsningar inom energi- och miljöteknik som ger nya order är exempel på åtgärder som ger jobb. Insatser inom landskaps- och kulturminnesvård ger snabb sysselsättning. Näringspolitiska initiativ för underleverantörer skapar bas för industriell expansion. Satsning på utbildningsväsendet över hela linjen är av stor betydelse, heter det i motionen.
Nedskärningar inom statlig och kommunal sektor bör inte ske i detta allvarliga sysselsättningsläge. Inte heller avreglering eller bolagisering av statlig verksamhet. En utökad försöksverksamhet med arbetstidsförkortning och en begränsning av övertidsuttaget bör ske.
Motionärerna vill ha ett tillkännagivande om sysselsättningspolitiken i enlighet med vad sålunda anförts.
Så mycket som möjligt av de arbetsmarknadspolitiska medlen bör satsas på den ordinarie arbetsmarknaden som ett komplement till insatserna på andra politikområden, framhålls i motionen.
En kombination av rejäla satsningar på kompetensutveckling i arbetslivet och ett rekryteringsstöd skulle få stora sysselsättningseffekter. Den inriktning som arbetsmarknadspolitiken fått innebär att de åtgärder som infördes som sistahandsåtgärder har förvandlats till ordinarie volymåtgärder, anser motionärerna.
På sikt är det både billigare och ger väsentligt större sysselsättningseffekter att satsa på traditionella arbetsmarknadspolitiska insatser som arbetsmarknadsutbildning, rekryteringsstöd och beredskapsarbeten.
Vänsterpartiet vill ha ett tillkännagivande om arbetsmarknadspolitiken i enlighet med vad sålunda anförts.
Utskottets överväganden
Påfrestningarna på arbetsmarknaden är mycket stora och kommer enligt prognoserna sannolikt att kulminera under nästa budgetår, även om arbetslösheten då kommer att plana ut och sedan successivt sjunka.
Den svenska konkurrenskraften har starkt förbättrats. Förbättringen har bl.a. slagit igenom i form av ökad orderingång, produktion och export. Effekterna på arbetsmarknaden kommer dock alltid med en betydande eftersläpning.
Utskottet konstaterar att alltfler människor blir långtidsarbetslösa och riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Särskilt allvarlig är långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Förutom ett stort socialt problem innebär situationen att återgången till en väl fungerande arbetsmarknad längre fram försvåras. I dagens läge måste därför samhällets åtgärder koncentreras på att motverka en sådan utveckling.
Det är mot denna bakgrund man skall se regeringens och motionärernas framlagda förslag till åtgärder.
På många samhällsområden har det vidtagits en rad åtgärder. Utöver stora tillskott till arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan nämnas utbyggnaden av ett tredje gymnasieår, fler platser inom högskolan, infrastruktursatsningar, ROT-verksamhet.
Arbetslinjen skall gälla och utgångspunkten måste vara att de arbetsmarknadspolitiska resurserna skall användas till de mest utsatta grupperna.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har inför utskottet uppgett att det märks en tydlig svårighet att nå upp till de volymer på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som förutsattes i riksdagens beslut inför detta budgetår. Samtidigt med en viss åtgärdströtthet såväl hos de arbetssökande som arbetsgivarna kan en förklaring vara att lågkonjunkturen varat för länge denna gång.
I en skrivelse till regeringen den 19 november 1993 med begäran om ändrad disposition av medel på anslaget B 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har AMS ytterligare utvecklat sin syn på orsakerna till dessa svårigheter. AMS gör i skrivelsen bedömningen att det inte är möjligt att nå upp till de beräknade åtgärdsvolymerna. Det finns därför utrymme för andra satsningar inom ramen för B 2-anslaget. AMS pekar på två områden inom vilka det är möjligt att göra insatser, nämligen utbildningssatsningar inom kommunerna och insatser inom byggsektorn genom medel till ROT-åtgärder.
Det förhållandet att Sverige av allt att döma nu befinner sig i inledningsfasen till en konjunkturuppgång innebär att man nu måste börja omläggningen av politiken i riktning mot marknadsmässiga, "riktiga", arbeten. På så sätt kan arbetsmarknaden snabbare svara på en ökande efterfrågan.
Det sagda innebär emellertid inte enligt utskottets mening att den ekonomiska situationen och arbetsmarknadsläget kan bedömas som så stabilt att det redan i dag är möjligt att med säkerhet bedöma effekterna av de förslag som läggs fram på skilda områden.
Den inriktning av politiken som förordats i de av riksdagen godkända betänkandena 1992/93:AU11 och 1992/93:AU19 (rskr. 258) samt det av riksdagen godkända betänkandet 1992/93:FiU30 (rskr. 447) bör därför enligt utskottets uppfattning i allt väsentligt ligga fast även inför det kommande budgetåret.
De förändringar som föranleds av att vissa motionsyrkanden på några punkter vinner bifall ändrar inte på något avgörande sätt den inriktning av politiken som genom tidigare riksdagsbeslut lagts fast.
Med det sagda avvisar utskottet en ändrad inriktning av politiken i enlighet med Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag. Av detta följer att utskottet avstyrker motionerna A16 och A17 i nu behandlade delar.
Utskottet kommer i den följande framställningen att behandla regeringsförslagen om ungdomspraktik, arbetslivsutveckling (ALU) och generellt anställningsstöd (GAS) jämte motioner väckta i anslutning härtill. I beredningsunderlaget ingår även ett yttrande från socialförsäkringsutskottet om GAS liksom Lagrådets yttrande över lagförslagen i denna del. Vidare kommer utskottet att ta ställning till övriga motionsförslag som väckts med anledning av propositionen. Utskottet har i dessa delar inhämtat yttranden från resp. fackutskott.
Ungdomspraktik
Tidigare beslut om ungdomspraktik
Med anledning av regeringens proposition 1991/92:124 fattade riksdagen våren 1992 beslut om en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd för ungdomar, ungdomspraktik (1991/92:AU11, rskr. 252). Bakgrunden var den snabbt ökande arbetslösheten bland de unga. Åtgärden var en försöksverksamhet under tiden den 1 juli 1992 -- den 30 juni 1993. Den innebar att ungdomar i åldern 18--24 år skulle erbjudas arbetsmarknadsutbildning på heltid med praktik förlagd till arbetsplatser inom hela arbetsmarknaden. Den unge skulle få inskolning, handledning och praktisk yrkesutbildning på arbetsplatsen. Praktiktiden skulle vara sex månader och utbildningsbidrag skulle utges till den unge. Platserna fick inte användas för att ersätta annan arbetskraft.
Medel anvisades för 39 000 ungdomspraktikplatser för budgetåret 1992/93.
Åtgärden fick mycket snabbt genomslag. Efter förslag av regeringen i proposition 1992/93:50 anvisade riksdagen (AU2y, FiU1, rskr. 124) medel för ytterligare 36 000 platser, totalt således för budgetåret 1992/93 75 000 platser. Genom sistnämnda beslut ändrades även delar av regelsystemet. Bl.a. blev det möjligt att förlänga praktiktiden med ytterligare sex månader efter en lämplighetsprövning av arbetsförmedlingen.
I anslutning till proposition 1992/93:150 beslutade riksdagen (AU8y, FiU:30, rskr. 447) våren 1993 att förlänga försöksverksamheten t.o.m. den 30 juni 1994. Samtidigt beslutade riksdagen att öka antalet platser till 100 000 i genomsnitt per månad. Dessutom skulle bl.a. nyutexaminerade högskoleutbildade ungdomar i åldern 25--29 år med minst 120 poäng i examen kunna anvisas ungdomspraktikplats i högst tre månader. 3 000 platser anvisades. Bakgrunden till det senare beslutet var den försämrade arbetsmarknaden för denna grupp arbetssökande.
Regeringens förslag om ungdomspraktik
I den föreliggande propositionen redogörs för olika undersökningar som gjorts om erfarenheter och resultat av ungdomspraktiken (s. 15 f.). AMS redovisade i en rapport i oktober 1993 att i genomsnitt 21,2 % av dem som deltagit i sådan praktik under 1992/93 fick arbete. Med arbete menas förutom reguljärt arbete även anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och Samhall.
Den kritik som framförts mot ungdomspraktiken att den kan ha inneburit undanträngning av reguljärt arbete bemöts i propositionen på följande sätt. Det är oundvikligt att vissa problem uppstår när en åtgärd får en sådan stor omfattning som ungdomspraktiken. Undanträngningseffekten skall jämföras med att ca 120 000 ungdomar fick värdefull praktik i arbetslivet föregående år.
Systemet med ungdomspraktik är en åtgärd i ett mycket svårt arbetsmarknadsläge. Det är viktigt att anpassa systemet till det faktiska konjunkturläget. Även om det finns tecken på en positiv utveckling av ekonomin kommer det svåra arbetsmarknadsläget att bestå för ungdomar. Systemet med ungdomspraktik bör därför förlängas t.o.m. den 30 juni 1995.
Regeringens bedömning är att det nu är tid att modifiera systemet på så sätt att det i ännu högre grad leder till reguljär anställning efter praktiktidens slut. Det föreslås att praktikanordnaren åtar sig att betala ett bidrag till staten för ungdomspraktikanten. Förslaget motiveras av bl.a. statsfinansiella skäl. Under de första sex månaderna av ungdomspraktiken får praktikanordnaren betala ett finansieringsbidrag på 1 000 kr per månad för varje praktikant som tas emot. Efter denna sexmånadersperiod kan praktiken förlängas hos samma anordnare under förutsättning att denne kommer överens med arbetsförmedlingen att anställa den unge efter praktikperiodens slut. Under denna senare sexmånadersperiod höjs finansieringsbidraget till 3 000 kr per månad. Om anordnaren inte vill förlänga praktikperioden ytterligare sex månader skall den unge anvisas ny praktikplats hos en annan anordnare. Finansieringsbidraget blir då 1 000 kr. Finansieringsbidragen föreslås bli avdragsgilla i praktikanordnarens rörelse.
I denna del föreslår regeringen att för den som påbörjat sin ungdomspraktik senast den 31 december 1993 skall de äldre bestämmelserna gälla.
Möjligheterna till praktik under sommarmånaderna föreslås utökade för den som anvisats en plats före den 1 maj. Skälet härtill är det rådande arbetsmarknadsläget och svårigheterna för ungdomar att få sysselsättning under denna tid. Att då stanna kvar på en ungdomspraktikplats borde öka den unges möjligheter att få ett reguljärt arbete till hösten. Ungdomspraktik under ferieperioden 15 juni--15 augusti får dock inte avse traditionella feriearbetsområden.
Regeringen föreslår särskilda bestämmelser för funktionshindrade ungdomar m.m. Praktikplatser skall kunna anvisas till dessa utan att praktikanordnaren åtar sig att betala finansieringsbidrag.
Som ovan nämnts kan nyexaminerade högskoleutbildade i åldern 25--29 år fr.o.m. innevarande budgetår få ungdomspraktik i högst tre månader. Riksdagen har tidigare beslutat begränsa verksamheten till 3 000 platser. Regeringen anser det vara olämpligt att så snart efter starten införa ett finansieringsbidrag för dessa praktikanter. Däremot föreslår regeringen att den bemyndigas att vid eventuellt behov utvidga antalet platser för akademikerpraktik inom ramen för oförändrade resurser.
Ungdomspraktikens omfattning planeras för innevarande budgetår till att i genomsnitt 100 000 ungdomar per månad skall delta i ungdomspraktik. Kostnad beräknas till 7,9 miljarder kronor. Praktikanordnarna beräknas att under perioden januari--juni 1994 erlägga bidrag på sammanlagt 300 miljoner kronor till staten. Helårseffekten på det föreslagna finansieringsbidraget beräknas vid oförändrad volym till 1,0 miljarder kronor netto efter skatt. Utfallet är beroende av omfattningen av 3 000-kronorsplatserna. Kostnaderna för ungdomspraktik under ferietid som infaller under nuvarande budgetår (dvs. juni månad 1994) ryms inom anslaget.
Motioner om ungdomspraktik
Beträffande regeringens förslag om ungdomspraktik är Socialdemokraterna som ovan nämnts kritiska till att åtgärden kommit att bli dominerande i förhållande till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Socialdemokraterna är dock positiva till att fortsätta en provperiod efter den 1 juli 1994, men anser att längden för en praktikplats då skall skäras ned till fyra månader.
Som skäl för detta förslag anförs att det nu är dags att börja omvandla ungdomspraktikplatserna till riktiga jobb, något som regeringen också insett. Socialdemokraterna menar emellertid att regeringen går för långsamt fram.
Som en bra modell att använda när praktikplatserna skall omvandlas till anställningar pekar motionärerna på det avtal som träffats mellan Svenska Metallindustriarbetareförbundet och Sveriges Verkstadsindustrier. Avtalet har till syfte att erbjuda ungdomar en ettårig styrd kompetensutveckling i verkstadsföretag. Ungdomarna är ungdomspraktikanter under fyra månader, därefter får de anställning i företaget under åtta månader. Om möjligt övergår anställningen därefter till fast anställning. Företagen förutsätts få rekryteringsstöd. Socialdemokraterna menar att det är viktigt att stödja en sådan utveckling.
I detta sammanhang föreslår Socialdemokraterna att ett generöst rekryteringsstöd om 80 % av lönekostnaden skall utgå för 20 000 ungdomar. Stödet bör utgå om man anställer en ungdom som man har haft som praktikant. Därmed skall ingen ungdom behöva vara praktikant hos en arbetsgivare längre tid än sex månader.
Ny demokrati anser i sin partimotion A18 att ungdomspraktiken är ett steg i rätt riktning för att lotsa ungdomar till riktiga jobb. Det är viktigt att ungdomar får direkt utbildning i företagen.
Motionärerna föreslår införandet av ett lärlingssystem och vill ha ett tillkännagivande härom.
Det föreliggande förslaget om ungdomspraktik avvisas dock. Motionärerna riktar kritik mot det föreslagna delfinansieringssystemet, som de finner krångligt och byråkratiskt samt dessutom innebär kontrollproblem. En annan invändning är att det inte finns någon riktig redovisning om hur undanträngningseffekterna ser ut. Motionärerna vill ha en ordentlig redovisning av dessa effekter.
Motionärerna avstyrker även förslaget om möjligheterna att utvidga akademikerpraktiken.
Som alternativ till regeringsförslagen om ungdomspraktik vill motionärerna ha en sammanhängande ungdomspraktik om högst 18 månader till en kostnad för anordnaren på 2 500 kr per månad. Undantag skall göras för perioden 15 juni--15 augusti. Om praktikanordnaren använder sig av ungdomspraktikanten under denna tid skall marknadsmässig lön utgå. Den som fått en praktikplats före fyllda 25 år skall få fortsätta praktiktiden ut.
Motionärerna påtalar att utländska medborgare med bristfälliga kunskaper i svenska inte skall prioriteras utan anser att kunskaper i svenska språket måste kunna krävas för inträde på arbetsmarknaden.
Även Vänsterpartiet avvisar i motion A17 regeringens förslag till nyordning av ungdomspraktiken. Som framgått av den föregående framställningen anser Vänsterpartiet att åtgärden har blivit en förstahandsåtgärd. Motionärerna pekar på riskerna med systemet: bl.a. undanträngning av ordinarie arbetstillfällen, sammanblandning av arbete och praktik. Det är därför dags att nu påbörja nedtrappningen av denna åtgärd.
Regeringens förslag innebär en förstärkning av åtgärdens negativa drag. Praktikperioden skall inte förlängas utan förkortas. Den bör åtföljas av anställning, gärna förstärkt med ett förhöjt rekryteringsstöd under nio månader. Det föreslagna finansieringssystemet inrymmer rättsliga och administrativa risker.
Vänsterpartiet säger också nej till en förlängning av akademikerpraktiken och kräver i stället att nuvarande tremånadersperiod skall åtföljas av anställning.
I motion A20 av Jan Fransson m.fl. (s) vill motionärerna ha långsiktiga åtgärder mot arbetslösheten, i första hand för de unga. Motionärerna pekar på de sociala problem som blir resultat av den nuvarande sysselsättningssituationen för i synnerhet ungdomar. Alla unga måste ges en garanti om arbete och utbildning för att förhindra långtidsarbetslöshet och utslagning, framhåller motionärerna.
Utskottets överväganden om ungdomspraktik
Riksdagen har som redovisats i den föregående framställningen i tidigare beslut ställt sig bakom användningen av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden ungdomspraktik. Försöksverksamheten skall pågå t.o.m. den 30 juni 1994.
Nu föreslås att systemet med ungdomspraktik förlängs t.o.m. den 30 juni 1995. Vidare föreslås på sätt som ovan redovisats att praktikanordnaren betalar ett avdragsgillt finansieringbidrag för varje praktikant som tas emot. För den som påbörjat en praktikperiod senast den 31 december 1993 skall de tidigare bestämmelserna gälla.
Regeringen vill dessutom ha bemyndigande att ändra nivån på fiansieringsbidragen liksom att begränsa de åldersgrupper som är aktuella i förevarande hänseende. Skälet härtill är att arbetsmarknaden för ungdomar så snart som möjligt skall kunna återgå till det normala. Regeringen hemställer också om bemyndigande att utvidga akademikerpraktiken inom ramen för givna resurser.
Möjligheterna till praktik under sommarmånaderna föreslås utökade under vissa förutsättningar.
De invändningar som i motionerna riktas mot regeringsförslagen i denna del kan utskottet ha viss förståelse för. När ungdomspraktik infördes som arbetsmarknadspolitisk åtgärd våren 1992 diskuterades ingående eventuella negativa konsekvenser i samband med användningen av denna åtgärd. Den ansågs emellertid som ett vettigt sätt för de unga att utnyttja den tid då de står utanför reguljärt arbete. Dessutom bidrog åtgärden till att förhindra en socialt oacceptabel utslagning av stora grupper ungdomar.
Av de redovisningar som lämnats om ungdomspraktiken framgår att åtgärden i huvudsak varit positiv för såväl ungdomarna som praktikanordnarna. Alternativet för ungdomarna hade med all sannolikhet varit sysslolöshet med permanent kontantbidrag.
Regeringen beslutade den 25 november 1993 att bemyndiga chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en parlamentariska kommitté som skall se över arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning som regeringen nyligen beslutat om. Utskottet förutsätter att en noggrann utvärdering av ungdomspraktiken görs inom ramen för denna utredning. Senast den 31 december 1994 skall kommittén enligt direktiven (dir. 1993:132) lämna ett delbetänkande som innehåller en utvärdering av hela den nuvarande arbetsmarknadspolitiken.
Med det anförda får motion A18 anses tillgodosedd i denna del.
Utskottet har tidigare uttalat, senast i sitt yttrande (1992/93:AU8y) till finansutskottet i samband med kompletteringspropositionen, att ungdomspraktiken är en exceptionell åtgärd i en lågkonjunktur med ett mycket svårt arbetsmarknadsläge särskilt för ungdomar. Enligt utskottets uppfattning föreligger alltjämt ett sådant allvarligt arbetsmarknadsläge att det är motiverat att fortsätta en extraordinär åtgärd för ungdomarna. Utskottet vill emellertid ånyo understryka att åtgärden är en sistahandslösning efter det att alla andra möjligheter prövats.
Utskottet anser att man måste börja överväga en återgång till en reguljär arbetsmarknad för ungdomar. Som utskottet ser det innebär de förslag regeringen lägger fram steg i denna riktning. En ännu tidigare övergång till ett system med exempelvis rekryteringsstöd som föreslås i motionerna A16 (s) och A17 (v) ser utskottet som alltför optimistiskt mot bakgrund av de prognoser som redovisats i den föregående framställningen om en långsam uppgång av sysselsättningen. Ungdomspraktik i högst 18 månader, som föreslås i motion A18 (nyd), är å andra sidan en alltför lång period, men synes rent principiellt ligga i linje med regeringens förslag. Det modifierade åtgärdssystem som nu föreslås avlösa det nuvarande bör på lång sikt ge goda förutsättningar till inträde på arbetsmarknaden för de unga.
Det är enligt utskottets uppfattning rimligt att praktikanordnaren får bidra med en delfinansiering av verksamheten. De farhågor som kommer till uttryck i motionerna A16 och A17 för rättsliga och administrativa problem om förslaget genomförs förefaller överdrivna. Självfallet är det viktigt att vaksamt följa verksamheten så att oönskade effekter inte uppstår. Denna uppgift bör ligga inom ramen för den referensgrupp bestående av parterna på arbetsmarknaden och AMS, som på utskottets initiativ tillsattes när ungdomspraktiken infördes.
Utskottet biträder föslaget om ett finansieringsbidrag på 1 000 kr den första perioden. Ett belopp om 3 000 kronor bedömer utskottet som rimligt under den andra perioden.
Regeringen bör få ett bemyndigande att begränsa de åldersgrupper som är aktuella för ungdomspraktik. Genom ett sådant bemyndigande ges bl.a. vid behov en möjlighet till en tidigare avtrappning av denna åtgärd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att vid behov utvidga akademikerpraktiken.
Det är även viktigt att vid behov snabbt kunna ändra nivåerna på finansieringsbidraget liksom att även utsträcka möjligheten att använda bidraget vid akademikerpraktiken. Regeringen bör ges ett sådant bemyndigande.
Förslaget i motion A18 (nyd) om undantag från praktiktiden under ferietid ligger såvitt utskottet har förstått det nära regeringens uppfattning och bör därmed inte föranleda någon särskild åtgärd.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts föreslår utskottet att riksdagen antar det framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter.
Vidare bör regeringen ges bemyndigande att begränsa de åldersgrupper som är aktuella för ungdomspraktik och att ändra nivåerna på och användningsområdet för finansieringsbidraget.
Motion A18 får med det anförda anses i huvudsak tillgodosedd.
Motionerna A16 och A17 avstyrks därmed i aktuella delar.
Beträffande frågan om vid vilken ålder anvisning till en ungdomspraktikplats skall upphöra vill utskottet anföra följande. Enligt vad utskottet inhämtat sker anvisning till praktikplats till en ungdom som närmar sig 25 år i normalfallet fram till den dag den unge fyller 25 år. Skulle det ändå hända att praktikplats anvisas för längre tid upphör anvisningen när den unge fyller 25 år.
Som utskottet ser det finns det inte skäl att ändra denna ordning. För en ungdom som fyllt 25 år står andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder till buds, exempelvis arbete med rekryteringsstöd, arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete. Med det anförda avstyrks motion A18 i berörd del.
Beträffande resonemanget i motion A18 om prioriterade grupper har statsmakterna i skilda beslut under en följd av år tagit ställning för att långtidsarbetslösa, ungdomar och invandrare skall prioriteras vid användningen av den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen. Kunskaper i svenska språket är naturligtvis en förutsättning för att kunna göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden. För att underlätta detta inträde står olika möjligheter till buds. En bra ordning därvidlag är när en invandrare kan växla mellan arbete och undervisning som exempelvis kan komma i fråga vid anställning med rekryteringsstöd. Med det anförda avstyrks motion A18 i denna del.
Om situationen på arbetsmarknaden skulle förbättras snabbare vill utskottet peka på den möjlighet som står till buds med gällande bestämmelser om rekryteringsstöd. Enligt dessa bestämmelser kan sådant stöd lämnas till arbetsgivare för att underlätta anställning i de fall arbetsförmedlingen inte kan finna annan väg att lösa den arbetslöses sysselsättningssituation. Rekryteringsstöd uppgår till högst 65 % av lönekostnaden per månad, dock högst 14 300 kr och kan utgå under högst 6 månader. Utskottet som under hand inhämtat att den genomsnittliga bidragsprocenten ligger på ca 50 % anser att man för att underlätta anställning av ungdomar i större utsträckning bör använda sig av den högre bidragsprocenten.
Däremot är utskottet inte berett att biträda förslaget i motion A16 (s) om ett förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar. Detta förslag bör därför avslås.
Utskottet tar i detta sammanhang upp Ny demokratis förslag om ett lärlingssystem. Riksdagen har tidigare behandlat ett likartat förslag från Ny demokrati (1992/93:FiU1, rskr. 134). Vid sin behandling av detta förslag refererade finansutskottet till såväl utbildnings- som arbetsmarknadsutskottens yttranden över förslaget, som väcktes i anslutning till kompletteringspropositionen. Dessa utskott avstyrkte Ny demokratis förslag mot bakgrund av det beslut som tillkom under riksmötet 1991/92 och som innebar att ett nytt system för utbildning av lärlingar infördes. Finansutskottet avstyrkte därmed förslaget.
Arbetsmarknadsutskottet anförde i sitt yttrande 1992/93:AU2y följande:
När det gäller förslaget om ett lärlingssystem vill utskottet hänvisa till riksdagens beslut om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. (prop. 1991/92:157, UbU26, rskr. 311) som innebär bl.a. att en ny utbildning för lärlingar införs i gymnasieskolan inom ramen för individuella program. Den nya lärlingsutbildningen skall vara en kombination av sådan utbildning som sker i ett företags regi, inom ramen för ett anställningsförhållande, och studier av vissa ämnen i gymnasieskolan. Lärlingarnas anställningsförhållanden under den tid de är i företagen är en fråga för parterna på arbetsmarknaden att komma överens om.
Utbildningsutskottet har i ett enigt betänkande (1993/94:UbU2) den 2 december i år om ett likartat yrkande anfört:
Utskottet konstaterar att den nuvarande skollagen just innebär möjlighet att ordna individuella program i gymnasieskolan för elever som vill kombinera yrkesutbildning i ett anställningsförhållande med studier av vissa ämnen i skolan. Denna form av lärlingsutbildning infördes den 1 juli 1992 efter förslag i proposition 1991/92:157 (bet. UbU26, rskr. 311). Det tyska lärlingssystemet innebär enligt motionärerna att staten reglerar även den yrkesutbildning i företagsregi som ingår i lärlingsutbildningen. Så är inte fallet med det svenska systemet. Utskottet har inte funnit anledning att förändra den nuvarande svenska lärlingsutbildningen i det avseendet och föreslår att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi211 yrkande 15 och 1992/93:Ub499.
Arbetsmarknadsutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning i denna fråga, varför förslaget i motion A18 avstyrks.
Arbetslivsutveckling (ALU)
Tidigare beslut om ALU
Efter förslag i proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin beslöt riksdagen (AU2y, FiU1, rskr. 134) i december 1992 om en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, arbetslivsutveckling (ALU). Bakgrunden till beslutet var arbetsmarknadsläget med en snabb ökning av antalet långtidsarbetslösa. Tanken med ALU var att möjliggöra en aktivare användning av medlen till arbetslöshetsförsäkringen. Systemet skulle vara en försöksverksamhet och pågå under två år från och med den 1 januari 1993.
Med denna åtgärd skulle arbetslösa med rätt till a-kassa erbjudas möjligheter att delta i olika aktiviteter. Den skulle komma i fråga när den arbetslöse inte kunde få arbete, utbildningsplats eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
ALU fick inte störa den ordinarie verksamheten, betonades det. Den fick inte heller äventyra konkurrensförhållandena. Åtgärden fick inte ersätta ordinarie arbeten och inte heller fylla ett produktionsbehov hos arbetsgivare.
Genom riksdagens beslut (prop. 1992/93:105, AU7, rskr. 186) i mars 1993 utvidgades systemet med ALU från och med den 1 april 1993. Ändringen innebar att personer med kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) skulle kunna delta i denna verksamhet.
I regelverket infördes ytterligare en ändring genom riksdagens beslut (prop. 1992/93:150, AU8y, FiU30, rskr. 447) i juni 1993. Ändringen innebar att den som vägrar delta i ALU kan avstängas från ersättning.
Regeringens förslag om ALU
Av de problem som samhället nu ställs inför är långtidsarbetslösheten ett av de allvarligaste heter det i propositionen. Nästan var tredje arbetslös är i dag långtidsarbetslös. AMS prognoser tyder på att långtidsarbetslösheten också framöver kommer att vara mycket hög. Långtidsarbetslösheten skall därför prioriteras i Arbetsmarknadsverkets verksamhet.
I detta läge är det viktigt att erbjuda olika åtgärder till ett stort antal människor samt att begränsa kostnaderna. ALU är en kostnadseffektiv åtgärd. Alternativa arbetsmarknadspolitiska åtgärder är betydligt dyrare, framhålls det i propositionen. Regeringen menar att en stor omfattning på ALU kan begränsa behovet av främst beredskapsarbeten.
Bland de arbetslösa finns många med kvalificerad utbildning och lång yrkeserfarenhet. Målet måste vara att behålla och utveckla denna kompetens samt att de arbetslösa behåller kontakten med arbetsmarknaden.
ALU är en åtgärd som tillkommit för att förstärka arbetslinjen, framhålls det i propositionen. Genom ALU får de arbetslösa möjlighet att utföra sysslor som annars inte skulle ha utförts. I propositionen upprepas den grundläggande förutsättningen att ALU-insatser inte får ersätta arbeten på den reguljära arbetsmarknaden eller snedvrida konkurrensen.
Tidigare har beslutats att ALU skall sträcka sig fram till den 31 december 1994. Regeringen föreslår att perioden förlängs t.o.m. den 30 juni 1995.
I propositionen lämnas en rad exempel på områden inom samhället där det finns ett avsevärt antal uppgifter som kan utföras med hjälp av ALU (s. 22 f.).
För innevarande budgetår har medlen för kringkostnader till ALU-verksamheten beräknats till högst 207 miljoner kronor. Med hänsyn till den omfattning som ALU-verksamheten nu beräknas få är detta belopp för lågt. Regeringen föreslår därför att beloppet bestäms till högst 450 miljoner kronor under innevarande budgetår inom ramen för disponibla medel under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I vissa fall skall det vara möjligt att ge ALU-anvisade särskilt bidrag i form av reseersättning. Främst gäller det ALU-anvisade i glesbygd som inte kunnat få anvisning på hemorten och har särskilt höga resekostnader. Högst 15 miljoner kronor av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas till detta ändamål.
Regeringen föreslår att en ALU-delegation inrättas. Tillsammans med AMS skall den ha till uppgift att väsentligt utöka omfattningen av ALU för att dels starkt begränsa långtidsarbetslösheten, dels tillgodose angelägna samhällsuppgifter och utvecklingsbehov där insatser kan göras. Delegationen skall även tillsammans med AMS dra upp gränser för ALU-verksamheten så att den inte tränger in på den reguljära arbetsmarknaden. Målsättningen måste vara att erbjuda ALU-aktiviteter med en bredd och ett innehåll som tillgodoser så många långtidsarbetslösa som möjligt och därmed minimerar långtidsarbetslösheten.
Delegationen skall bestå av en ordförande och representanter från AMS och de berörda samhällsområden där omfattande insatser bedöms kunna genomföras. Ett sekretariat bör biträda delegationen. Regeringen kommer senare att inrätta denna delegation.
För delegationens verksamhet under innevarande budgetår bör högst 5 miljoner kronor få disponeras av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Högst 450 000 kr av dessa bör få användas för förvaltningskostnader. Resterande medel avsatta för delegationen skall avse informationsinsatser och de övriga uppgifterna för delegationen.
Motioner om ALU
Genom den omläggning av den ekonomiska politiken som Socialdemokraterna föreslår i motion A16 kommer enligt deras uppfattning den öppna arbetslösheten att minska. Det blir också bättre möjligheter att bekämpa långtidsarbetslösheten.
Socialdemokraterna avvisar regeringens resonemang om ALU som en prioriterad åtgärd, som skall sättas före andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
AMS måste tydligare prioritera beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och arbetsmarknadsutbildning framför ALU-verksamhet.
Kringkostnader i den storleksordning som begärs avstyrks liksom medel till en ALU-delegation.
Socialdemokraterna vill anslå resurser för att ge arbetsgivare generösa rekryteringsstöd för 20 000 långtidsarbetslösa.
Dessutom anser motionärerna att den nuvarande begränsningen av stödet för beredskapsarbeten, nämligen att de beräknas på 90 % av arbetad tid, skall ändras.
Ny demokrati avvisar i motion A18 i sin helhet förslagen om ALU. Den åtgärd som var avsedd att bli en sistahandsåtgärd har blivit en förstahandsåtgärd. Undanträngningseffekter har uppdagats och motionärerna vill inte ta ställning till nya förslag förrän den i propositionen aviserade uppföljningen av åtgärden föreligger.
I stället för ALU bör det satsas på ett utökat antal beredskapsarbeten och arbeten med rekryteringsstöd.
Vänsterpartiet kan inte enligt sin motion A17 acceptera den expansiva inriktning av ALU-åtgärden som partiet menar att regeringens förslag innebär. Från att ha varit en sistahandsåtgärd har den blivit den största åtgärden för att förhindra utförsäkring och utslagning på arbetsmarknaden. Riktigt oroande är enligt Vänsterpartiet att regeringen genom förslaget om en ALU-delegation avser att ytterligare öka omfattningen av ALU.
Vänsterpartiet anser att det finns utrymme för en väsentligt större volym beredskapsarbeten. Partiet föreslår dessutom att den tidigare begränsningen av ersättningen omprövas.
I vissa fall kan ALU vara bra som komplement där intressanta projekt kan ta till vara kompetens och intresse. I många fall handlar det emellertid om att uppgifter borde utvecklas inom normal verksamhet.
Vad gäller kringkostnader till ALU saknas även med dagens volym medel. Vänsterpartiet är därför berett att tillstyrka 300 miljoner kronor för detta ändamål.
Utskottets överväganden om ALU
Även beträffande ALU föreslås en förlängning av åtgärden t.o.m. den 30 juni 1995. Skälet härtill är att långtidsarbetslösheten ökar och enligt AMS prognoser kommer att vara mycket hög framöver. Många av de långtidsarbetslösa har kvalificerad utbildning och lång yrkeserfarenhet. Målet måste vara att behålla och utveckla denna kompetens och kontakten med arbetsmarknaden måste bibehållas, heter det i propositionen.
Utskottet delar denna uppfattning. ALU är en åtgärd som stärker arbetslinjen. I stället för att passivt uppbära arbetslöshetsersättning får den arbetslösa genom ALU en möjlighet att utföra sysslor som annars inte skulle ha blivit utförda. Runt om i landet finns en rad uppgifter som är angelägna men som inte kan utföras på grund av den ekonomiska situationen. En grundläggande förutsättning är att åtgärden inte får ersätta arbeten på den reguljära arbetsmarknaden och undantränga andra angelägna insatser för arbetslösa.
Inte minst viktigt är att Lärlingsutbildningen utvecklas vid sidan av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Detta bör ges regeringen till känna.
Den i propositionen förutskickade uppföljningen av ALU föreligger nu. Utvärderingen har utförts av konsultföretaget TEMO, som har intervjuat 1 001 ALU-anvisade, 101 ALU-anordnare och 50 arbetsförmedlingskontor. Av utvärderingen framgår bl.a. följande.
En klar majoritet av alla intervjuade anser att ALU är en bra arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Bara 10--14 % ser den som en dålig åtgärd. ALU-platserna uppfattas som tillfällig sysselsättning men även som en utvecklingsmöjlighet. Av de ALU-anvisade anser 18 % att den innebär en tvingande sysselsättning. Motsvarande siffra bland anordnarna är 40 % och bland arbetsförmedlingarna 28 %.
Majoriteten av de intervjuade anser att ALU är en bra arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det är dock enligt utskottets mening för tidigt att dra några bestämda slutsatser av denna utvärdering. Utskottet vill i stället hänvisa till att regeringen som ovan anförts har gett direktiv till en parlamentarisk kommitté som skall göra en utvärdering av alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även ALU-verksamheten kommer följaktligen att bli föremål för denna utvärdering.
ALU är en flexibel och kostnadseffektiv åtgärd. Alternativa arbetsmarknadspolitiska åtgärder är betydligt dyrare. Utnyttjandet av rekryteringsstödet är dock en åtgärd som skall prioriteras. Utskottet delar regeringens uppfattning att det i dagens läge är nödvändigt att erbjuda olika åtgärder till ett stort antal människor samtidigt som kostnaderna hålls nere. ALU är därmed en lämplig åtgärd för att bekämpa långtidsarbetslösheten.
Av vad utskottet anfört följer att motionerna A16, A17 och A18 bör avslås i aktuella delar.
AMS har fått fram en rad viktiga projekt som kan utföras inom ramen för ALU. Tillräckliga resurser för informationsinsatser om dessa projekt saknas dock enligt vad som framgår av propositionen.
Det är självfallet viktigt att information om projekten kan spridas och att ett erfarenhetsutbyte sker. Det är också nödvändigt att gränsdragningen mot den reguljära arbetsmarknaden är klar, liksom att vaksamt följa att det inte uppstår konkurrenssnedvridningar på den lokala orten.
Med den omfattning ALU har och beräknas få ökar kringkostnaderna. Utskottet bedömer att ytterligare medel behövs för denna verksamhet och föreslår att beloppet bestäms till högst 325 miljoner kronor under innevarande budgetår inom ramen för disponibla medel under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Med hänvisning till vad sålunda anförts föreslår utskottet att riksdagen antar lagen om fortsatt giltighet av lagen (1992:331) om arbetslivsutveckling. Utskottet föreslår dessutom att riksdagen godkänner att av medlen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder högst 325 miljoner kronor får användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet, varav högst 15 miljoner kronor för resebidrag.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en ALU-delegation bör inrättas för att följa verksamheten och lämna information om denna. Medel bör avsättas för utförande av dessa uppgifter. Högst 5 miljoner kronor bör få avsättas av ovan nämnda 325 miljoner kronor till en ALU-delegation.
Motionerna A16, A17 och A18 avstyrks i aktuella delar. Motion A17 får med utskottets ställningstagande till kringkostnaderna för ALU anses tillgodosedd i denna del.
Utskottet är inte berett att tillstyrka yrkanden om förhöjda rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa varför motion A16 avstyrks i aktuell del.
Inte heller en återgång till tidigare regler beträffande den bidragsgrundande veckoarbetstiden vid beredskapsarbeten får stöd av utskottet. Motionerna A16 och A17 avstyrks följaktligen i berörda delar.
Generellt anställningsstöd (GAS)
Regeringens förslag om GAS
Trots hög arbetslöshet har flera företag i dag en starkt förbättrad situation. Produktionen tycks öka med förhoppningar om en sysselsättningsuppgång. Många arbetsgivare börjar dock inte nyanställa. I stället låter de redan anställda arbeta övertid. Samtidigt blir allt fler människor långtidsarbetslösa och riskerar att slås ut. Detta är ett stort socialt problem och riskerar även att i framtiden försvåra en väl fungerande arbetsmarknad framhålls i propositionen.
Tidsbegränsat generellt anställningsstöd (GAS) syftar till att stimulera till nyanställningar på den reguljära arbetsmarknaden och att omvandla den omfattande övertiden till fler arbeten. Regeringen ser GAS som ett komplement till förändringarna i möjligheterna till prov- och visstidsanställningar. Förhoppningen är att åtgärderna tidigarelägger och förstärker sysselsättningsuppgången på den reguljära arbetsmarknaden när produktionsuppgången ökar.
GAS skall vara ett enkelt och lättfattligt system som omfattar alla icke-statliga arbetsgivare. GAS bör enligt propositionen utformas så att en arbetsgivare, som efter den 30 september 1993 har ökat antalet anställda, får under år 1994, vid beräkning av de arbetsgivaravgifter som skall betalas enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter, för varje månad göra ett avdrag. Detta skall motsvara 15 % av avgiftsunderlaget enligt 2 kap. 3--5 §§ i nämnda lag multiplicerat med antalet anställda som vid månadens utgång överstiger antalet anställda vid utgången av september 1993 dividerat med antalet anställda vid utgången av månaden. För nyanställningar som sker senast under januari månad utgår stödet hela året 1994, medan stödperioden blir kortare för anställningar som sker senare under år 1994. Genom denna konstruktion uppmuntras snabba sysselsättningsökningar. Ökning av antalet anställda som föranleds av överflyttning av anställda mellan arbetsgivare med intressegemenskap och vid förvärv av verksamhet skall inte berättiga till avdrag. Stödet skall baseras på den som har anställning minst 17 timmar per vecka.
Det är arbetsgivaren själv som beräknar avdragets storlek i samband med att han redovisar arbetsgivaravgifterna. Kontroll av att lämnade uppgifter är riktiga får ske genom revision.
Vilken effekt som GAS har på de offentliga finanserna är svårt att veta. Det finns nämligen ingen information om vilka sysselsättningsökningar som skulle komma att ske även om GAS inte infördes och vilken sysselsättningsökning som sker på grund av GAS. Enligt propositionens räkneexempel skulle GAS ge en nettobudgeteffekt för den offentliga sektorn nära noll medan företagens och hushållens sammanlagda inkomster skulle öka med motsvarande 2,2 miljarder kronor.
GAS skall regleras genom en särskild lag om generellt anställningsstöd. Förslaget föranleder även att en hänvisning till GAS införs i 1 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter.
Motioner om GAS
Socialdemokraterna anser i motion A16 att det föreslagna anställningsstödet (GAS) i sig är positivt för att få till stånd tidigareläggning av anställningar i näringslivet. Däremot avvisar de själva konstruktionen av stödet, som de anser medverkar till att bekosta arbeten som ändå skulle ha kommit till stånd. Den tekniska lösning man valt i propositionen kan dessutom innebära konkurrensproblem. De problem man pekar på innebär enligt motionärerna att det behövs en lagrådsgranskning av lagförslaget. Förslaget avvisas därmed i föreliggande skick.
Motionärerna vill i stället satsa på rekryteringsstöd i enlighet med de förslag som redovisats i den tidigare framställningen.
Ny demokrati avvisar i motion A18 förslaget om ett generellt anställningsstöd. Sannolikt kommer förslaget om det genomförs att leda till minskade kostnader för företag som ändå är framgångsrika och kan nyanställa. Förslaget saknar dessutom inriktning mot de unga arbetssökande.
Vänsterpartiet har uppfattat att regeringen med sitt förslag om ett generellt anställningsstöd vill stimulera till anställningar på den ordinarie arbetsmarknaden. Denna typ av stöd är enligt Vänsterpartiet billiga eller rent av självfinansierande.
Det kan emellertid resas en del invändningar av teknisk och administrativ natur mot utformningen av det föreslagna systemet, menar motionärerna. Ett generellt system baserat på sänkning av arbetsgivaravgiften kommer att subventionera företag som ändå skulle nyanställa. En annan konstruktion av stödet skulle kunna bli mer verkningsfullt. Exempelvis kunde stödet ta hänsyn till enbart enskilda anställningar och inte ett genomsnittligt antal anställda månadsvis. Vänsterpartiet vill starkt förorda införandet av ett marginellt sysselsättningsstöd.
Utskottets överväganden om GAS
Med anledning av förslaget om GAS har som tidigare nämnts utskottet inhämtat socialförsäkringsutskottets och Lagrådets yttranden.
Socialförsäkringsutskottet pekar i sitt yttrande på en rad allvarliga problem som kan uppstå med den tekniska lösning som regeringen valt i sitt lagförslag. Dessutom anser socialförsäkringsutskottet att det inte kan acceptera att socialförsäkringsavgifterna används för en stödform vars effekter i form av minskade avgifter är okända. Socialförsäkringsutskottet föreslår att arbetsmarknadsutskottet tillstyrker motionerna A16 och A18 i berörda delar och avstyrker propositionen i denna del. Även motion A17 bör avstyrkas i aktuell del. Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet förordar i en avvikande mening att regeringens förslag med viss ändring bör tillstyrkas.
På utskottets begäran har Lagrådet granskat lagförslaget (bilaga 2). Lagrådet påtalar bl.a. att förslaget inte har varit föremål för sedvanlig remissbehandling. Inte heller har synpunkter över förslaget inhämtats vid någon hearing och det har endast kortfattat kommenterats i propositionen. Lagrådet fortsätter:
På det bristfälliga underlag som sålunda föreligger saknar Lagrådet möjlighet att avgöra om lagförslaget är ägnat att tillgodose de angivna syftena. Överhuvudtaget är det svårt att på det föreliggande materialet bedöma vilka konsekvenser de olika lagreglerna får. Med hänsyn härtill och till den korta tid som stått till förfogande har Lagrådet fått avstå från den ingående granskning som förslaget hade förtjänat. Med beaktande av de synpunkter som riksdagsutskotten anfört har Lagrådet gjort en huvudsakligen teknisk översyn av lagförslagen.
Lagrådet anför vidare:
Med hänsyn till att förslaget dock kan få en positiv effekt på sysselsättningen och till att lagen om generellt anställningsstöd endast skall tillämpas i ett år vill Lagrådet inte motsätta sig att lagstiftningen genomförs.
För egen del vill utskottet anföra följande.
Många arbetsgivare vågar i dag inte nyanställa. Tidigare erfarenheter av svårigheterna att anpassa verksamheten till sämre tider bidrar sannolikt till detta. Övertidsuttaget är mycket stort samtidigt som alltfler blir långtidsarbetslösa. Detta är inte bara ett socialt problem, det försvårar också återgången till en fungerande arbetsmarknad.
Syftet med GAS är att konstruera ett system som är så enkelt och lättfattligt som möjligt. Förslaget skall ses som ett led i strävan att påbörja en omläggning av politiken i riktning mot marknadsmässiga, "riktiga", arbeten.
Det generella anställningsstödet skall enligt förslaget lämnas genom att arbetsgivaren i fråga gör ett avdrag från arbetsgivaravgiften. Avdraget skall därefter minska influtna folkpensionsavgifter.
De invändningar som kan riktas mot denna typ av åtgärd måste enligt utskottets uppfattning vägas mot de fördelar som kan nås genom stödet. Genom ett stöd av den typ som föreslås kan anställningar komma till stånd som annars inte skulle ha skett.
Utskottet vill dock understryka att stödet måste bli av kortvarig natur på det sätt det skall finansieras. Om åtgärden skall fortsätta efter 1994 får prövas i särskild ordning.
Utskottet har beaktat kritiken mot förslagets tekniska utformning. Vissa av bristerna i konstruktionen skulle kunna motverkas med en annan utformning av lagtexten. Sålunda skulle avdraget från arbetsgivaravgifterna kunna beräknas på de enskilda nyanställdas lönesummor i stället för på ett genomsnitt av företagets totala lönesumma. Vidare anser utskottet att stödet bör begränsas till att gälla nyanställda som sysselsätts i Sverige.
Utskottet menar att anställningen bör ha en viss varaktighet, förslagsvis minst sex månader. Genom en sådan föreskrift kommer man tillrätta med säsongssvängningar som förekommer i vissa branscher.
Vad slutligen angår frågan om stöd skall kunna utgå till nystartade företag gör utskottet den bedömningen att verksamheter som startats efter den 30 september 1993 inte bör komma i fråga för att beviljas detta stöd.
Mot bakgrund av Lagrådets erinringar och de ändringar som utskottet ovan föreslagit bör lagförslaget konstrueras på ett annat sätt.
Utskottet lägger i bilaga 3 fram förslag till lagtext med den av utskottet förordade lydelsen.
Med sådana ändringar anser sig utskottet kunna tillstyrka att ett generellt anställningsstöd införs. Motionerna A16 och A17 får med det anförda anses tillgodosedda i berörda delar. Motion A18 avstyrks i aktuell del.
Författningskommentarer
I anslutning till det framlagda lagförslaget vill utskottet särskilt peka på följande.
Utskottet delar regeringens uppfattning att ett generellt anställningsstöd för arbetsgivare bör införas. Avsikten är att uppmuntra tidigareläggning av anställningar för att minska antalet arbetslösa samt att minska behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är även angeläget att arbetsgivarna uppmuntras att ersätta övertidsarbete med nyanställningar.
Stödet bör dock, såsom socialförsäkringsutskottet anfört, inte användas för att stödja etablerandet av nya företag eller att inom befintliga företag starta nya verksamhetsgrenar. Synpunkter på detta har också framförts i motion A16.
Vidare anser arbetsmarknadsutskottet att stödet bör begränsas till att avse nyanställningar som gäller tills vidare eller avser minst sex månader. På det sättet reduceras de problem som enligt socialförsäkringsutskottet och Lagrådet följer av att regeringens förslag bygger på antalet anställda och därmed jämställda som finns vid varje månadsskifte under år 1994 jämfört med månadsskiftet september/oktober 1993. Samtidigt förhindras att säsongsvariationer i sysselsättningen ger rätt till stöd. Effekterna vid säsongsvariationer har även påtalats i motionerna A16 och A17. Vidare delar arbetsmarknadsutskottet socialförsäkringsutskottets uppfattning att stödet bör begränsas till anställningar som avser sysselsättning i Sverige.
För att undvika tillämpningssvårigheter anser arbetsmarknadsutskottet att den avgörande tidpunkten bör vara när en anställning tillträtts och inte när anställningsavtalet ingåtts. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att utskottet i det nyligen avgivna betänkandet AU4 tillstyrkt en ny regel i lagen om anställningsskydd som skall gälla från den 1 januari 1994. Denna bestämmelse innebär att arbetsgivaren är skyldig att lämna arbetstagaren viss information om anställningen, bl.a. om anställningsformen. Om det är en tidsbegränsad anställning skall slutdagen anges eller de förutsättningar som gäller för att anställningen skall upphöra. Denna uppgiftsskyldighet bör kunna bidra till att det redan från början kan klaras ut om anställningen är av den arten att arbetsgivaren skall ha rätt till anställningsstöd med hänsyn till de ovan angivna tidsmässiga begränsningarna.
Den teknik som arbetsmarknadsutskottet förordar går ut på att knyta avdraget till de enskilda nyanställda personerna. Detta är också i enlighet med vad som anförs i den avvikande meningen i socialförsäkringsutskottets yttrande och i motion A17.
Arbetsmarknadsutskottet anser att man bör sträva efter att reglerna skall vara lätta att tillämpa och förstå för arbetsgivarna och samtidigt svåra att kringgå. De skall också vara så tydliga att de enkelt kan kontrolleras vid en revision. Med de utgångspunkter utskottet ovan förordat kan detta också lättare tillgodoses.
Arbetsmarknadsutskottet lägger fram ett eget förslag till lag om generellt anställningsstöd som i sina huvuddrag ser ut på följande sätt. Förslaget har därvid anpassats till de formuleringar Lagrådet förordat.
Utgångspunkten är som nämnts att avdraget knyts till de enskilda nyanställdas löner. Huvudregeln är att avdrag får göras med ett belopp som motsvarar 15 % av den del av avgiftsunderlaget enligt 2 kap. 3--5 §§ socialavgiftslagen som hänför sig till dessa, dvs. lön och andra ersättningar som under månaden utbetalats till personer som enligt den nya lagen definieras som nyanställda. I denna definition ingår även vanliga ersättningsanställningar, dvs. en nyanställd som ersätter en arbetstagare som slutat. För att stödet så långt möjligt skall begränsas till nyanställningar som innebär en utökning av antalet anställda kompletteras huvudregeln med en spärregel som bygger på antagandet att en utökning av antalet anställda också leder till en ökning av den sammanlagda lönesumman. Spärregeln innebär att avdraget inte får vara större än 15 procent av ökningen av lönesumman (avgiftsunderlaget) för avdragsmånaden jämfört med september 1993. Avgiftsunderlaget för avdragsmånaden måste alltså vara större än i september 1993. Av huvudregeln följer dock att avdraget inte kan bli högre än 15 procent av samtliga nyanställdas löner.
Förslaget syftar som nämnts bl.a. till att stimulera arbetsgivare att ersätta övertidsuttag med nyanställningar. Ett stort avgiftsunderlag för september månad 1993 kan förklaras av ett omfattande övertidsuttag. Avgiftsunderlaget för denna månad kan därigenom vara större än för avdragsmånaden, trots att antalet anställda har ökat. För att arbetsgivaren ändå skall ha rätt till avdrag för de nyanställda får i ett sådant fall, vid tillämpning av spärregeln, avgiftsunderlaget i september 1993 minskas med vad som motsvaras av ersättning för övertidsuttag som utbetalats den månaden. En förutsätning är dock att den utgivna övertidsersättning som ingår i avgiftsunderlaget tydligt framgår av lönespecifikationer eller på annat liknande sätt.
I lagens 3 § föreslås en definition av begreppet nyanställd. Som framgått ovan utesluts sådana personer som arbetar i en verksamhet som påbörjats efter utgången av september 1993.
Definitionen nyanställd omfattar inte den som byter anställning genom att inom kort tid gå från ett företag till ett annat inom samma koncern, eller annars byta anställning mellan arbetsgivare mellan vilka det föreligger intressegemenskap. Inte heller skall den anses som nyanställd som byter arbetsgivare i samband med att en verksamhet övergår till en annan arbetsgivare. Utskottsförslaget har i dessa hänseenden i princip samma innebörd som propositionen, och avsikten är att minska möjligheterna att kringgå bestämmelserna. Med dessa avgränsningar markeras också att anställningsstödet skall avse reella sysselsättningsökningar.
Den nya lagkonstruktion som utskottet förordar medför dock att begränsningar måste göras även när det gäller personer som varit anställda hos arbetsgivaren kort tid före nyanställningen. Av 3 § första stycket följer samtidigt att en allmän förutsättning för stödet är att anställningen är avsedd att vara tills vidare eller minst sex månader och att detta arbete skall ha påbörjats efter den 30 september 1993. Detta medför att en anställning som är avsedd att vara kortare tid än sex månader inte ger rätt till stöd även om anställningstiden senare förlängs.
För tillämpning av de sålunda föreslagna reglerna bör det i normalfallet vara tillräckligt att arbetsgivaren har uppgift om vilka av de personer som under månaden erhållit lön eller annan ersättning som påbörjat sin anställning den 1 oktober 1993 eller senare. Hur stor ersättning som utgivits till resp. anställd under månaden ingår redan nu i det underlag som arbetsgivaren skall grunda sin uppbördsdeklaration på. För tillämpning av spärregeln bör det i regel vara tillräckligt att arbetsgivaren jämför med uppgifterna på kopian av uppbördsdeklarationen för september 1993. Endast om lönesumman till de nyanställda är större än skillnaden mellan de totala avgiftsunderlagen kan det bli aktuellt att räkna ut hur mycket övertidsersättning som enligt lönespecifikationer e.d. utbetalades under september 1993.
Bidrag till samlingslokaler
Tidigare beslut om bidrag till samlingslokaler
Med hänvisning bl.a. till behovet av sysselsättningsskapande åtgärder beslöt riksdagen i våras (prop. 1992/93:150, BoU9y, FiU30, rskr. 447) att anslaget till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1993/94 tillfördes 50 miljoner kronor för bidrag till allmänna samlingslokaler. Högsta tillåtna kostnad fick vara 6 miljoner kronor per projekt. Bidrag skulle utgå med högst 65 % av arbetskraftskostnaden förutom i stödområdena där bidragsandelen skulle uppgå till högst 70 %. Medlen skulle disponeras av Boverket, men objekt och tidpunkten för arbetenas igångsättning skulle beslutas efter samråd med AMS. Vid val av projekt skulle projekt i sysselsättningssvaga områden prioriteras. Dessutom förordades att arbetena bedrevs med arbetskraft som anvisats eller godkänts av arbetsförmedlingen.
Regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler
Endast ett fåtal ansökningar om bidrag enligt dessa regler har hittills kommit in till Boverket. Anledningen är att reglerna i de flesta fall är mer oförmånliga och krångliga än de som angivits i tidigare sysselsättningsmotiverade beslut.
Det är angeläget att de medel som Boverket nu disponerar kan utnyttjas. Bidragsreglerna bör därför ändras. Boverket bör antingen få lämna bidrag enligt nu gällande regler, eller enligt de oftast mer förmånliga bidragen enligt förordningen (1989:228) om stöd till allmänna samlingslokaler. Bidrag bör endast få lämnas till objekt med en övre total kostnad om högst 6 miljoner kronor. Arbetena skall bedrivas av arbetskraft som anvisas eller godkänns av arbetsförmedlingen. Objekt och tidpunkt när arbetena skall sättas i gång skall godkännas av arbetsförmedlingen. Sysselsättningssvaga områden skall prioriteras.
Ingen motion har väckts med anledning av detta förslag.
Utskottets överväganden om bidrag till samlingslokaler
Över regeringens förslag har bostadsutskottet avgett yttrande och därvid tillstyrkt detta. I likhet med bostadsutskottet föreslår arbetsmarknadsutskottet att riksdagen godkänner förslaget om bidrag till samlingslokaler.
Övriga motionsförslag
Förutom ovan redovisade förslag framläggs i motionerna en rad förslag på skilda områden för att stödja nya arbetstillfällen i näringslivet.
Som redovisats i den föregående framställningen menar Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i mycket större utsträckning än vad regeringen föreslagit måste inriktas mot näringslivet.
ROT-program m.m.
Förslag läggs fram i motion A16 (s) om ett utökat ROT-program för bostäder. Stödet bör utformas så att det sker en prövning dels av det bostadssociala syftet, dels av läget på arbetsmarknaden. Stödet utges bara om arbetslösa eller uppsagda byggnadsarbetare används som arbetskraft. Uppfylls bl.a. dessa krav utges ett stöd motsvarande 1 000 kr för varje arbetsdag för en arbetslös byggnadsarbetare. AMS förfogar över medlen. Antal direkt berörda: 4 000 personer.
Ytterligare ROT-åtgärder inom kommunerna bör ge 5 000 byggnadsarbetare sysselsättning. Lönesubventioneringen sker på samma sätt som nyss beskrevs. Antal direkt berörda personer: 5 000 personer.
I motion A18 (nyd) begärs ett tillkännagivande om införande av en s.k. egnahems-ROT innebärande avdragsrätt i deklarationen för reparation, ombyggnad och tillbyggnad av villor och andra egnahem.
Förslagen i motionerna A16 och A18 gäller åtgärder för att öka investeringarna inom byggsektorn med ytterligare ROT-åtgärder. Bostadsutskottet har yttrat sig över förslagen och därvid i huvudsak anfört följande.
Bostadsutskottet hänvisar till det särskilda ROT-program som riksdagen fattade beslut om våren 1993. Utöver ROT-programmet föreligger även andra beslut som är avsedda att förbättra sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Bostadsutskottet vill emellertid för sin del inte utesluta att det kan föreligga behov av att ytterligare stimulera byggarbetsmarknaden. De fulla effekterna på sysselsättningen av ROT-programmet liksom övriga vidtagna åtgärder kan dock ännu inte med säkerhet bedömas. Det finns därför anledning att avvakta utfallet av hittills vidtagna åtgärder före beslut om eventuella nya insatser. Med hänvisning härtill avstyrker bostadsutskottet de föreslagna ROT-satsningarna.
Socialdemokraternas ävensom Ny demokratis representanter i bostadsutskottet ställer sig i avvikande meningar bakom det egna partiets förslag till åtgärder.
Sedan bostadsutskottet avgett sitt yttrande har AMS som tidigare nämnts i en skrivelse till regeringen på anförda skäl föreslagit en omdisponering av B 2-anslaget. AMS har därvid föreslagit att medel från anslaget får användas som stöd till dels reparationer och ombyggnad av bostäder, dels som stimulansbidrag för ROT-arbeten inom kommuner och landsting. Dessa satsningar skulle innebära arbetstillfällen för flera tusen arbetslösa byggnadsarbetare samtidigt som utgifterna för arbetslöshetsunderstöd minskar.
Arbetsmarknadsutskottet är inte berett att biträda det särskilda stöd till ROT-åtgärder som förs fram i motion A16 (s). Inte heller kan utskottet biträda förslaget om s.k. egnahems-ROT som föreslås i motion A18 (nyd). Dessa motioner bör därför avslås i berörda delar.
Utöver vad nu sagts får utskottet anföra följande.
Riksdagen beslutade i våras (FiU 20, rskr. 189) att ett stimulansbidrag skulle utges för reparation och underhåll av vissa kommunala fastigheter. 800 miljoner kronor anvisades på tilläggsbudget under sjunde huvudtiteln på ett särskilt anslag Stimulansbidrag för reparation och underhåll av vissa kommunala fastigheter.
Bidraget som disponeras av AMS utgår efter en senare företagen regeländring med högst 30 % av kostnaden och omfattar reparations- och underhållsarbeten som påbörjas före den 1 juli 1994 och som slutförs senast den 30 juni 1995.
I den ovan nämnda skrivelsen från AMS till regeringen uppger AMS att länsarbetsnämnderna hittills fördelat cirka 650 miljoner kronor för beslutade investeringar om 2,8 miljarder kronor. Den slutliga investeringssumman beräknas uppgå till cirka 3,4 miljarder kronor när resterande medel inom kort har fördelats.
Enligt utskottets uppfattning borde ytterligare sysselsättningsskapande åtgärder inom byggsektorn kunna riktas mot vissa upprustningsbehov inom kommunerna. Inom många kommuner finns ett eftersatt reparations- och underhållsbehov. Att fortsätta främjandet av sådana åtgärder skulle ge en väsentlig sysselsättningseffekt samtidigt som utgifterna för arbetslöshetsunderstöd minskar.
Utskottet föreslår mot denna bakgrund att regeringen bemyndigas att inom ramen för innevarande budgetårs anslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder avsätta 500 miljoner kronor till AMS disposition för reparation och underhåll av kommunala fastigheter.
Stimulansbidraget bör liksom hittills lämnas till kommuner för bl.a. reparation av skolor, sjukhem, ålderdomshem, daghem och vissa kulturbyggnader och utgå med högst 30 %.
Dessutom föreslår utskottet att 100 miljoner kronor avsätts som ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. Utskottet förutsätter att de regler för denna verksamhet som finns i förordningen (1993:166) om särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder (ändrad 1993:1121) skall gälla.
Som en del i förslagen att öka byggsysselsättningen föreslås i motion A16 (s) bidrag för ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och kulturlokaler.
Bostadsutskottet har avgett yttrande även i denna del och därvid anfört att det i och för sig kan hävdas att en ramökning bör ske för att bl.a. uppnå en ytterligare ökning av byggsysselsättningen. En sådan lösning vill bostadsutskottet nu inte föreslå. En ökning av byggsysselsättningen bör ske inom ramen för ROT-programmet. Vid eventuella behov om ökade insatser i nu förevarande hänseende utgår bostadsutskottet från att regeringen återkommer till riksdagen med ett sådant förslag. Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrks förslaget.
Socialdemokraternas företrädare i bostadsutskottet har i en avvikande mening ställt sig bakom det egna partiets förslag.
Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till bostadsutskottets bedömning i denna fråga och avstyrker motion A16 i nu behandlad del.
Kulturmiljövård m.m.
I motion A16 (s) föreslås också insatser för att rädda kulturminnen från förfall. Arbetsmarknadsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig.
Kulturutskottet erinrar i sitt yttrande därvid om att extra medel för kulturmiljövård vid flera tillfällen under 90-talet har anvisats av arbetsmarknadsskäl. Av statsfinansiella skäl är kulturutskottet inte berett att förorda ytterligare förstärkning av resurserna. Följaktligen avstyrks motion A16 i denna del.
Socialdemokraternas representanter i kulturutskottet följer upp partimotionen med en avvikande mening.
Arbetsmarknadsutskottet delar kulturutskottets uppfattning och avstyrker motion A16 i nu aktuell del.
Arbetsmarknadsutskottet tar i detta sammanhang även upp förslaget i motion A16 om satsningar på nybyggnader av idrottsanläggningar på Bosön.
Även om sådana satsningar skulle generera ytterligare ett antal arbetstillfällen ger inte motionen underlag för en bedömning om behovet av och kostnaderna för sådana anläggningar. Motionen avstyrks i denna del.
Investeringar i vägnätet m.m.
Eftersom det finns ledig produktionskapacitet föreslås i motion A16 (s) investeringar i vägnätet. Medel för tidigareläggning av vägbyggen och drift och underhåll av redan befintligt vägnät innebär arbetstillfällen för tusentals arbetslösa. Även investeringar på Luftfartsverkets område förordas.
Trafikutskottet har yttrat sig med anledning av förslagen. Trafikutskottet hänvisar i detta yttrande till fattade beslut om investeringar i trafikens infrastruktur (prop. 1992/93:176, TU35, rskr. 446). Dessutom erinras om riksdagens beslut i december 1992 (prop. 1992/93:50, FiU1, rskr. 134) om 1 000 miljoner kronor för tidigareläggning av vissa sysselsättningsintensiva investeringar. Åtgärden var riktad till bl.a. Luftfartsverket, som finansierar sina investeringar utanför statsbudgeten. Användningsområdet utvidgades till att omfatta även Banverkets och Vägverkets investeringar genom beslut av rikdagen i mars 1993 (1992/93:AU15, rskr. 188). I juni 1993 beslutade riksdagen att anvisa ytterligare 200 miljoner kronor för innevarande budgetår för samma investeringsändamål (prop. 1992/93:150, FiU30, rskr. 447).
Mot denna bakgrund är trafikutskottet inte berett att nu förorda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av det föreliggande förslaget, som därmed avstyrks.
Socialdemokraternas representanter i trafikutskottet följer upp förslaget genom en avvikande mening.
Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till trafikutskottets bedömning och avstyrker motion A16 i aktuell del.
Utbildningssatsningar
I motionen A16 (s) begärs ytterligare satsningar på utbildning under innevarande budgetår.
Utbildningsbidragen bör likställas med a-kasseersättningen.
Ett likartat yrkande läggs fram av Vänsterpartiet i motion A17.
Bestämmelserna i studiestödsförordningen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa bör ändras, anser Socialdemokraterna, så att det blir möjligt att bevilja SVUXA för längre utbildningar.
Vidare föreslås i motion A16 (s) att antalet platser i högskolan bör öka med 5 000. Medel till studiestöd till dessa bör anslås. Dessutom bör ytterligare medel anvisas för att engagera ytterligare 3 000 arbetslösa vuxna och ungdomar i utbildning. Det gäller studieförbunds- och folkhögskoleprojekt. Medlen bör fördelas av Folkbildningsrådet.
Utskottet behandlar först yrkanden i motionerna A16 (s) och A17 (v) om utbildningsbidragens storlek vid arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet.
Genom riksdagens beslut i juni i år (1992/93:FiU30, rskr. 447) sänktes bidragsnivån för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningväsendet till 65 % av den ersättning som skulle ha erhållits i arbetslöshetsersättning. Beslutet gäller för alla ungdomar under 25 år och för alla kursdeltagare, oavsett ålder, och innebär att förmånerna består av en bidragsdel och en lånedel.
Bakgrunden till riksdagens beslut var att det ansågs otillfredsställande att stöd med så skilda bidragsnivåer och bestämmelser i övrigt skulle kunna utgå för i princip samma utbildning.
Motionärerna begär nu att den tidigare gällande ersättningsnivån skall återställas och anför som skäl härför att många inte längre har råd att studera på dessa villkor.
Utskottet vidhåller riksdagens tidigare intagna principiella ståndpunkt att det är otillfredsställande att olika finansieringsvillkor skall gälla för elever som deltar samma i utbildning. Utskottet anser därmed att de nyss införda reglerna för studiestöd för de ovan angivna kategorierna elever i allt väsentligt skall bibehållas.
Utskottets principiella uppfattning står därmed fast. Motionerna avstyrks därmed i aktuella delar.
I en till utskottet den 19 oktober inkommen skrivelse (dnr 1993/94:185) har representanter för Ny demokrati föreslagit att utskottet skall ta initiativ till en smärre modifiering av beslutet. Förslaget innebär att de elever över 24 år som före den 1 juli 1993 beviljats arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet skall få fortsätta och avsluta sina studier våren 1994 med den bidragsnivå som gällde före den 1 juli 1993. På utskottets initiativ har AMS låtit undersöka hur många sådana elever det kan röra sig om och vad kostnaderna kan bli.
Vid denna undersökning har det framkommit att det totalt skulle röra sig om knappt 1 000 elever, huvudsakligen komvuxelever, som skulle kunna komma i fråga för förlängningsbeslut för våren 1994. Kostnaderna för denna förlängning uppskattas till cirka 12,3 miljoner kronor.
Utskottet gör med anledning av vad sålunda förekommit följande bedömning. Utskottet har ovan redovisat sin principiella ståndpunkt till det system som infördes den 1 juli 1993. Denna inställning hindrar emellertid inte utskottet från att hysa sympati för det nu diskuterade förslaget. Man kan visserligen invända att detta i så motto inte är rättvisande eftersom det inte träffar den som redan har avbrutit sina studier av ekonomiska skäl. Detta förhållande bör dock inte hindra att de elever som fortsatt under hösten 1993 får en chans till en med nuvarande förhållanden likvärdig finansiering av sina studier under våren 1994.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om möjligheterna för vissa elever över 24 år i arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet att fortsätta sina studier under våren under samma ekonomiska villkor som gällt för dem under hösten 1993. Medel för den fortsatta utbildningen bör ske inom ramen för anvisade medel.
I detta sammanhang tar utskottet upp förslaget i motion A16 (s) om att SVUXA skall kunna beviljas under längre utbildningar, antingen för de två första terminerna eller för avslutningen av en tidigare påbörjad utbildning. Skälet till förslaget är att det är viktigt att de arbetslösa ges möjlighet att förbättra sina kunskaper i basämnen för vidare utbildning mot samhällets och marknadens krav.
Socialförsäkringsutskottet har avgett yttrande över förslaget. I yttrandet informeras om att CSN för budgetåret 1994/95 har föreslagit att SVUXA skall kunna beviljas under längre utbildningar. Socialförsäkringsutskottet, som delar motionärernas uppfattning att SVUXA måste kunna beviljas under längre utbildningar, anser att det är angeläget att SVUXA redan under vårterminen 1994 -- inom ramen för anvisade medel -- kan beviljas för gymnasieutbildningar som pågår mer än två terminer.
Socialförsäkringsutskottet föreslår -- med bifall till motion A16 i denna del -- ett tillkännagivande härom.
Arbetsmarknadsutskottet delar socialförsäkringsutskottets uppfattning och föreslår i likhet med detta utskott att riksdagen bifaller motion A16 i denna del.
Utskottet tar nu upp förslaget i Socialdemokraternas motion i den del den handlar om utökningen av antalet platser i den grundläggande högskoleutbildningen. Över förslaget har utbildningsutskottet avgett yttrande. I yttrandet anförs bl.a. följande. Utbildningsutskottet delar motionärernas uppfattning att det är olyckligt ur samhällets synvinkel att så många människors önskan att få en högskoleutbildning inte kan förverkligas. Särskilt i rådande arbetsmarknadsläge är det befogat att högskolan fr.o.m. vårterminen tillförs resurser för ytterligare 5 000 platser. Det är angeläget att platserna vid fördelningen erbjuds vid de mindre och medelstora högskolorna. Utbildningsutskottet tillstyrker därmed förslaget.
I en avvikande mening avstyrks förslaget av representanterna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet. De menar att frågan om en eventuell utökning av högskoleplatserna bör beredas av regeringen inför nästa budgetår innan riksdagen fattar ytterligare beslut i denna fråga.
Arbetsmarknadsutskottet kan inte dela utbildningsutskottets uppfattning i denna fråga utan anser att regeringens beredning inför nästa budgetår bör avvaktas innan riksdagen fattar beslut om ytterligare antal utbildningsplatser. Motion A16 (s) bör därför avslås i berörd del.
Av detta följer att även förslaget i samma motion om studiemedel för det tänkta utökade antalet platser bör avslås.
I motion A16 (s) föreslås ytterligare bidrag till folkbildningen. Över förslaget har kulturutskottet avgett yttrande. Kulturutskottet erinrar om att riksdagen för innevarande budgetår har beslutat om betydande extra insatser för att man inom folkbildningen skall kunna erbjuda utbildning under budgetåret 1993/94 för de människor som är eller riskerar att bli arbetslösa. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det statsfinansiella läget anser kulturutskottet att ytterligare medel inte bör anvisas och att motionen bör avstyrkas i den aktuella delen. Socialdemokraternas representanter följer upp partimotionen genom en avvikande mening.
Arbetsmarknadsutskottet delar kulturutskottets uppfattning och avstyrker för sin del ifrågavarande motion i aktuell del.
I motion A17 (v) föreslås ett stöd till kompetensutveckling i arbetslivet. Utskottet behandlade i våras i sitt yttrande (1992/93:AU8) över kompletteringspropositionen ett likartat yrkande från samma motionärer. Förslaget avstyrktes då under hänvisning till de omfattande satsningar på utbildning i företag som var aktuella inför budgetåret 1993/94. Riksdagen beslöt sedermera (1992/93:FiU30, rskr. 447) i enlighet med detta förslag.
Utskottet har med anledning av motionsyrkandet inhämtat att det inom regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) pågår ett brett upplagt arbete för att utröna Sveriges framtida kunskaps- och kompetensbehov och vilka åtgärder som behöver vidtas för att möta detta behov. Enligt uppgift från regeringskansliet väntas regeringen i en proposition till riksdagen under våren behandla dessa frågor. I beredningsunderlaget ingår bl.a. Kompetensutredningens förslag.
Utskottet anser att detta beredningsarbete bör avvaktas. Motion A17 avstyrks därmed i nu behandlad del.
I sistnämnda motion understryks att behovet av arbetsmarknadsutbildning är stort. Volymen av denna utbildning bör därför kraftigt vidgas.
Utskottet anser att arbetsmarknadsutbildning är en viktig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Som framgått av den tidigare framställningen når AMS inte upp till de beräknade volymerna.
Utskottet är därför inte berett att tillstyrka någon volymökning för arbetsmarknadsutbildning, varför förslaget i motion A17 avstyrks i berörd del.
Stöd till kommuner och landsting
Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion att AMS skall beviljas medel för att förhandla med kommunerna om att förlänga uppsägningstiden för uppsagd personal. Genom detta stöd till kommuner och landsting förhindras att 28 000 personer mister sina anställningar under nästa år.
Ett likartat yrkande finns i motion A19 av Bert Karlsson (nyd), även om medlen enligt sistnämnda förslag skall tas ur Arbetsmarknadsfonden och inte finansieras över statsbudgeten.
Finansutskottet har avgett yttrande över förslagen och därvid bl.a. anfört följande. Det finns möjlighet att använda den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen för att i största möjliga mån understödja det pågående förändringsarbetet i kommunerna och därmed motverka arbetslöshet. De arbetsmarknadspolitiska medlen bör däremot inte användas för reguljär kommunal verksamhet på det sätt som föreslås i motionerna. Dessutom erinrar finansutskottet om att arbetsmarknadspolitiska medel redan i dag används för utbildningsinsatser i kommuner och landsting. Syftet är att höja kompetensen och hjälpa personal vid omstrukturering. Därmed avstyrks motionerna i förekommande fall i berörda delar.
Socialdemokraternas representanter i finansutskottet följer upp förslaget genom en avvikande mening.
Arbetsmarknadsutskottet delar finansutskottets uppfattning och avstyrker motionerna A16 och A19 i aktuella delar.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på de initiativ som tagits av AMS för att begränsa personalneddragningarna i kommunerna genom att erbjuda dessa bidrag för större satsningar på personalutbildning.
Som AMS framhåller i den tidigare nämnda skrivelsen får en sådan insats till effekt att arbetslösheten under år 1994 begränsas samtidigt som insatsen kan underlätta nödvändiga strukturförändringar och rationaliseringar i kommunerna. Diskussioner pågår redan i vissa län mellan kommunerna och berörd länsarbetsnämnd om överenskommelser om utbildningsinsatser.
Utskottet ser positivt på denna verksamhet och utgår från att verksamheten får efterföljd i flera län.
Vissa finansieringsfrågor
Av utskottets tidigare ställningstagande följer att utskottet inte är berett att tillstyrka ökade medel på B 2-anslaget eller på övriga i motionerna aktuella anslag.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna A16 och A17 i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 8 och 1993/94:A17 yrkandena 1 och 2, res. 1 (s)
2. beträffande ungdomspraktik m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkandena 1 och 12, 1993/94:A17 yrkandena 3 och 9, 1993/94:A20 samt 1993/94:A18 yrkandena 2--6, dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter, dels bemyndigar regeringen att begränsa de åldersgrupper som kan vara aktuella för ungdomspraktik, res. 2 (s)
3. beträffande utvärdering av ungdomspraktik att riksdagen avslår motion 1993/94:A18 yrkande 8 i motsvarande del,
4. beträffande akademikerpraktik
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkande 4 och 1993/94:A17 yrkande 10 godkänner förslaget om akademikerpraktik, res. 3 (s)
5. beträffande utvidgningen av användningsområdet för och nivåerna på finansieringsbidraget att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och motion 1993/94:A18 yrkande 10 bemyndigar regeringen att utvidga användningsområdet för och ändra nivåerna på finansieringsbidraget, res. 4 (s)
6. beträffande ungdomspraktikplats för 25-åringar att riksdagen avslår motion 1993/94:A18 yrkande 7,
7. beträffande prioriterade grupper att riksdagen avslår motion 1993/94:A18 yrkande 9,
8. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande del, res. 5 (s)
9. beträffande ett lärlingssystem att riksdagen avslår motion 1993/94:A18 yrkande 1,
10. beträffande arbetslivsutveckling i förhållande till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 22, 1993/94:A17 yrkande 12 och 1993/94:A18 yrkandena 8 i motsvarande del, 12 och 13, res. 6 (s)
11. beträffande lärlingsutbildning i förhållande till arbetsmarknadspolitiska insater att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. beträffande förlängning av arbetslivsutveckling
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med avslag på motionerna 1993/94:A17 yrkande 11 och 1993/94:A18 yrkande 11 i motsvarande del antar förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling,
13. beträffande kringkostnader i samband med ALU-verksamhet att riksdagen med anledning av regeringens förslag i motsvarande del och motion 1993/94:A17 yrkande 13, med avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkande 5 och 1993/94:A18 yrkande 11 i motsvarande del godkänner att av innevarande budgetårs medel på anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln högst 325 000 000 kr får användas för kringkostnader i samband med ALU-verksamhet, varav högst 15 000 000 kr får användas till resebidrag,
14. beträffande medel för en ALU-delegation att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del och med avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkande 6, 1993/94:A17 yrkande 14 och 1993/94:A18 yrkande 11 i motsvarande del godkänner att regeringen får använda högst 5 000 000 kr av medlen för kringkostnader i samband med ALU-verksmhet till en ALU-delegation, res. 7 (s)
15. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande del, res. 8 (s)
16. beträffande statsbidrag till beredskapsarbeten att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 21 och 1993/94:A17 yrkande 5, res. 9 (s)
17. beträffande ett generellt anställningsstöd att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:A17 yrkande 15, med avslag på motionerna 1993/94:A16 yrkandena 2 och 3 samt 1993/94:A18 yrkande 15 antar dels utskottets förslag i bilaga 3 till lag om generellt anställningsstöd,
dels antar 1 kap. 1 § i det genom propositionen enligt bilaga 1 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter med den ändringen att tredje stycket skall ha följande lydelse:
"Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns särskilda bestämmelser. Föreskrifter om avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter finns i lagen (1993:000) om generellt anställningsstöd." res. 10 (nyd)
18. beträffande bidrag till samlingslokaler att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler,
19. beträffande ROT-åtgärder att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkandena 9 och 10 samt 1993/94:A18 yrkande 14, res. 11 (s) res. 12 (nyd)
20. beträffande ROT-program för kommunala fastigheter att riksdagen bemyndigar regeringen att av innevarande budgetårs medel på anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln använda dels 500 000 000 kr till reparation och underhåll av kommunala fastigheter, dels 100 000 000 kr som investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder, res. 13 (s)
21. beträffande stöd till icke-statliga kulturlokaler att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 24, res. 14 (s)
22. beträffande bidrag till kulturmiljövård att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 23, res. 15 (s)
23. beträffande medel för om- och tillbyggnader av idrottsanläggningar på Bosön att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 25, res. 16 (s)
24. beträffande investeringar i vägnätet m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkandena 14--16, res. 17 (s)
25. beträffande utbildningsbidragens storlek att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 13 och 1993/94:A17 yrkande 7, res. 18 (s)
26. beträffande ekonomiska villkor för vissa elever i arbetsmarknadsutbildning att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. beträffande särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. beträffande grundläggande högskoleutbildning att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 19, res. 19 (s)
29. beträffande studiemedel att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 20, res. 20 (s) - villk. 19
30. beträffande bidrag till folkbildningen att riksdagen avslår motion 1993/94:A16 yrkande 17, res. 21 (s)
31. beträffande kompetensutveckling i arbetslivet att riksdagen avslår motion 1993/94:A17 yrkande 4,
32. beträffande volymökning av arbetsmarknadsutbildning att riksdagen avslår motion 1993/94:A17 yrkande 6,
33. beträffande stöd till kommuner och landsting att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 26 och 1993/94:A19, res. 22 (s)
34. beträffande vissa finansieringsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A16 yrkande 7 och 1993/94:A17 yrkande 8. res. 23 (s) - villk. 5, 8--9, 11, 14--22
Stockholm den 8 december 1993
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Berit Andnor (s) och Bengt-Ola Ryttar (s).
Reservationer
Reservationer
1. Inriktningen av arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken (mom. 1)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Påfrestningarna på" och på s. 11 slutar med "behandlade delar " bort ha följande lydelse:
Av tradition har vi i vårt land ansett att arbetsmarknadspolitiken är en viktig del av den ekonomiska politiken och att det är lönsamt att satsa på aktiva åtgärder av god kvalitet. Arbetslinjen måste stödjas och kontantstöden måste hållas nere.
Denna politik håller nu på att överges.
Enligt utskottets uppfattning är det djupt oroande att åtgärder som tillkommit för att hindra utförsäkring från arbetslöshetsförsäkringen har blivit de dominerande åtgärderna. De åtgärder som skulle ha varit sistahandsåtgärder har trängt undan de traditionella, effektiva åtgärderna för att de ansetts "för dyra".
I stället för ytterligare satsningar på åtgärder med bra kvalitet föredrar regeringen åtgärder som ungdomspraktik och arbetslivsutveckling (ALU). Detta är av flera skäl mycket allvarligt. Dessa åtgärder bekostas nämligen helt av staten och lägger få skyldigheter på arbetsgivarna. De tränger undan ordinarie arbeten och kan därmed äventyra hela arbetsmarknadens funktionssätt. Dokumenterat effektiva åtgärder som utbildning och beredskapsarbete minskar nu.
I likhet med motion A16 (s) understryker utskottet behovet av att satsa på näringslivets utveckling och skapa nya arbetstillfällen genom bl.a. satsningar på ROT-åtgärder, underhåll och investeringar samt erbjudande till näringslivet att anställa arbetskraft med rekryteringsstöd.
Vad utskottet anfört med tillstyrkan till motion A16 (s) i berörd del bör ges regeringen till känna. Yrkandet i motion A17 avstyrks i den mån det inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inriktningen av arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 8 samt med avslag på motion 1993/94:A17 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ungdomspraktik m.m. (mom. 2)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "De invändningar" och på s. 16 slutar med "denna åtgärd" bort ha följande lydelse:
I motionerna A16 (s) och A17 (v) riktas invändningar mot regeringens förslag i dessa delar. Utskottet har förståelse för detta. Motion A18 (nyd) anför också invändningar mot förslagen men med en annan inriktning. När ungdomspraktik infördes som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd våren 1992 diskuterades ingående eventuella negativa konsekvenser i samband med användningen av denna åtgärd. Den ansågs emellertid som ett vettigt sätt för de unga att utnyttja den tid då de står utanför reguljärt arbete. Dessutom bidrog åtgärden till att förhindra en socialt oacceptabel utslagning av stora grupper ungdomar.
I likhet med Socialdemokraterna anser utskottet att man måste börja en återgång till en reguljär arbetsmarknad för ungdomar. De förslag som regeringen lägger fram utgör steg i denna riktning, men utskottet kan inte acceptera den valda lösningen. Utskottet anser i stället att ungdomspraktiken vid en förlängning efter den 1 juli 1994 skall användas för att medverka till att ungdomarna får anställning.
I detta sammanhang vill utskottet peka på det avtal som i oktober 1993 har träffats mellan Sveriges Verkstadsindustrier och Svenska Metallindustriarbetareförbundet. Avtalet är enligt utskottets mening ett bra exempel på hur man kan gå vidare efter en praktikperiod. Avtalet innebär bl.a. att de ungdomar som avslutat sin gymnasieutbildning får möjlighet att påbörja en ettårig kompetensutvecklingsperiod på verkstadsföretagen. De fyra första månaderna genomförs som ungdomspraktik och de återstående åtta månaderna som visstidsanställning. Om möjligt skall denna ettåriga utvecklingsperiod följas av tillsvidareanställning. Avtalet berör ca 10 000 ungdomar.
Det är viktigt att statsmakterna medverkar till att understödja att så många ungdomar som möjligt får anställning liknande detta avtal. Utskottet är därför positivt till att systemet med ungdomspraktik fortsätter efter den 1 juli 1994 men anser att längden för en praktikplats för en enskild ungdom skall skäras ned till fyra månader. Efter dessa fyra månader skall praktiken övergå i anställning med rekryteringsstöd.
Av detta följer att utskottet inte kan biträda förslaget om finansieringsbidrag.
Vinner den nyss redovisade modellen för ungdompraktik riksdagens bifall torde det inte vara erforderligt med något bemyndigande för regeringen att ändra de åldersgrupper som är aktuella för ungdomspraktik. Förslaget bör av denna anledning avstyrkas.
Lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter bör med det anförda ges fortsatt giltighet intill utgången av juni 1995. Däremot avstyrks förslaget om finansieringsbidrag.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A16 (s) och A20 (s) i berörda delar bör ges regeringen till känna. Motion A17 (v) får med det anförda i viss utsträckning anses tillgodosedd.
Motion A18 (nyd) avstyrks därmed i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ungdomspraktik m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:16 yrkandena 1 och 12 samt 1993/94:A20 och med avslag på motionerna 1993/94:A17 yrkandena 3 och 9 samt 1993/94:A18 yrkandena 2--6,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ungdomspraktik,
dels att riksdagen avslår det begärda bemyndigandet att begränsa de åldersgrupper som kan vara aktuella för ungdomspraktik,
dels godkänner en förlängning under tiden den 1 juli 1994--den 30 juni 1995 av försöksverksamheten med arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning (ungdomspraktik) i enlighet med utskottets förslag,
dels med avslag på regeringens lagförslag antar följande
Förslag till Lag om fortsatt giltighet av lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1995.
3. Akademikerpraktik (mom. 4)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "utvidga akademikerpraktiken" bort ha följande lydelse:
Utskottet är inte berett att biträda förslaget om utvidgning av akademikerpraktiken. Förslaget avstyrks följaktligen i enlighet med motionerna A16 (s) och A17 (v) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande akademikerpraktik
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 4 och 1993/94:A17 yrkande 10 avslår regeringens förslag i motsvarande del,
4. Utvidgningen av användningsområdet för och nivåerna på finansieringsbidraget (mom. 5)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Det är viktigt" och slutar med "sådant bemyndigande" bort ha följande lydelse:
Utskottet är inte berett att tillstyrka ett bemyndigande för regeringen att utvidga användningsområdet för och ändra nivåerna på finansieringsbidraget. Regeringens förslag i motsvarande del och motion A18 (nyd) i berörd del bör därför avslås.
dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse
5. beträffande utvidgningen av användningsområdet för och nivåerna på finansieringsbidraget
att riksdagen avslår regeringens förslag i motsvarande del och motion 1993/94:A18 yrkande 10,
5. Förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar (mom. 8)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Däremot är" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:
I likhet med Socialdemokraterna menar utskottet att redan innevarande budgetår bör generösa rekryteringsstöd om 80 % av lönekostnaden för 20 000 ungdomar kunna utgå. Stödet bör utgå till den arbetsgivare som anställer en ungdom som han har haft som ungdomspraktikant. Därmed skall inte en ungdom behöva vara praktikant hos en arbetsgivare längre tid än sex månader. Utskottet tillstyrker med det anförda motion A16 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för ungdomar
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Arbetslivsutveckling i förhållande till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 10)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Även beträffande" och på s. 22 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Även beträffande ALU föreslås en förlängning av åtgärden t.o.m. den 30 juni 1995. Med anledning härav vill utskottet anföra följande.
Den i propositionen förutskickade uppföljningen av ALU föreligger nu. Utvärderingen har utförts av konsultföretaget TEMO, som har intervjuat 1 001 ALU-anvisade, 101 ALU-anordnare och 50 arbetsförmedlingskontor.
Sammanfattningsvis redovisas att majoriteten av de intervjuade ansett att ALU är en bra arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Vad sålunda redovisats noteras av utskottet som dock anser att alltför långtgående slutsatser inte bör dras av rapporten.
Enligt utskottets uppfattning bör det göras en noggrann utvärdering av ALU inom ramen för hela arbetsmarknadspolitiken. Utskottet förutsätter att en sådan utvärdering sker i samband med den i den föregående framställningen omnämnda utredningen om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning som regeringen nyligen givit direktiv till.
Utskottet delar Socialdemokraternas uppfattning att långtidsarbetslösheten är allvarlig, både ur den enskildes och samhällets synpunkt. Det är därför nödvändigt att hejda utvecklingen.
ALU var en försöksverksamhet som tillkom för att en arbetslös med kontantersättning skulle kunna behålla anknytningen till arbetsmarknaden. Åtgärden skulle inte få ersätta ordinarie arbetskraft och inte heller fylla ett produktionsbehov. Den skulle vara en sistahandsåtgärd när alla andra möjligheter uttömts.
I stället för att vara en sistahandsåtgärd är ALU på väg att bli den dominerande arbetsmarknadspolitiska åtgärden. Riktigt oroande är enligt utskottets mening regeringens uttalande i propositionen att ALU måste öka väsentligt volymmässigt. En sådan prioritering kommer att innebära att kärnan i den aktiva arbetsmarknadspolitiken, nämligen utbildning och beredskapsarbete, blir andrahands- för att inte säga sistahandsåtgärder. En sådan utveckling kan utskottet inte acceptera.
Utbildning och beredskapsarbete måste alltjämt prioriteras. Arbete med rekryteringsstöd måste också lyftas fram som en nödvändig åtgärd i kampen mot långtidsarbetslösheten. AMS måste nu tydligt prioritera dessa tre nämnda åtgärder framför ALU-verksamhet. Det gäller att i första hand nå upp till de mål som riksdagen lagt fast.
Vad utskottet med anledning av motionerna A16 (s) och A17 (v) anfört bör ges regeringen till känna. Motion A18 får anses tillgodosedd i den mån den överensstämmer med utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande arbetslivsutveckling i förhållande till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 22 och 1993/94:A17 yrkande 12 samt med avslag på motion 1993/94:A18 yrkandena 8 i motsvarande del samt 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Medel för en ALU-delegation (mom. 14)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "ALU-delegation" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker bifall till regeringens förslag att inom ramen för medlen till kringkostnader använda 5 miljoner kronor till en ALU-delegation. Därmed tillstyrks förslagen i motionerna A16, A17 och A18 i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medel för en ALU-delegation
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 6, 1993/94:A17 yrkande 14 och 1993/94:A18 yrkande 11 i motsvarande del avslår regeringens förslag i motsvarande del,
8. Förhöjt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa (mom. 15)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet är" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i den föregående framställningen betonat vikten av att AMS skall prioritera beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och arbetsmarknadsutbildning.
För att komma till rätta med den växande långtidsarbetslösheten är det nödvändigt att tillgripa kraftiga stimulanser för att få näringslivet att anställa långtidsarbetslösa. Utskottet anser därför i likhet med Socialdemokraterna att vid sidan av det traditionella rekryteringsstödet ett särskilt generöst rekryteringsstöd om 80 % av lönekostnaderna bör utgå till den arbetsgivare som anställer en arbetslös. Medel bör beräknas för 20 000 långtidsarbetslösa.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A16 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande förhöjt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 11 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Statsbidrag till beredskapsarbeten (mom. 16)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Inte heller" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
I detta sammanhang tar utskottet också upp yrkandena i motionerna A16 (s) och A17 (v) om att upphäva beslutet om en minskning av den bidragsgrundande veckoarbetstiden med fyra timmar vid beredskapsarbete.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att statsbidraget skall beräknas på en normal veckoarbetstid utan avräkning och anser följaktligen att motionerna A16 och A17 bör tillstyrkas i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande statsbidrag till beredskapsarbeten
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 21 och 1993/94:A17 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Ett generellt anställningsstöd (mom. 17)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "För egen" och på s. 26 slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning kan det starkt ifrågasättas om regeringens syfte med att införa ett generellt anställningsstöd kan nås. Regeringen säger nämligen att den vill uppmuntra till tidigareläggning av anställningar och att den vill ersätta övertidsarbete med vanliga arbeten.
Utskottet menar i likhet med motionärerna i motion A18 (nyd) att förslaget om det genomförs sannolikt kommer att leda till minskade kostnader för företag som ändå är framgångsrika och därigenom kan nyanställa. En framgångsrik företagare skulle få en skattesubvention som uppenbarligen kan medverka till en konkurrenssnedvridning. Och åtgärden skulle ge företagen olika förutsättningar på marknaden.
Ungdomarna måste som utskottet ser det prioriteras. Förslaget om ett generellt anställningsstöd saknar inriktning mot unga arbetssökande.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts föreslår utskottet med tillstyrkan till motion A18 (nyd) att förslaget om att införa ett generellt anställningsstöd avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande ett generellt anställningsstöd att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A18 yrkande 15 avslår regeringens förslag om att införa ett generellt anställningsstöd,
11. ROT-åtgärder (mom. 19)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet är" och slutar med "i berörda delar" bort ha följande lydelse:
Det är uppenbarligen svårt att få i gång ROT-åtgärder med nuvarande regler, eftersom många byggföretag är försiktiga och kreditinstituten är restriktiva. Det finns ombyggnadsbehov som av denna anledning inte kan tillgodoses, trots att det borde vara rationellt ur samhällsekonomisk synvinkel att göra dessa ombyggnader nu. Dels finns ledig kapacitet i stor omfattning inom byggnadsverksamheten, dels betyder det att fastighetsunderhållet eftersätts om inga åtgärder vidtas. Volymen av ombyggnad borde därför öka.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A16 (s) att det behövs ett särskilt handlingsprogram för upprustning och förbättring av nedslitna bostadsområden.
Utskottet delar därför uppfattningen i motionen A16 att med ett särskilt stöd om 1 000 kronor per byggnadsarbetare och arbetsdag skulle den stödberättigade ombyggnadsverksamheten öka. Stödet skall AMS utbetala för den byggnadsarbetare som är arbetslös eller hotas av arbetslöshet.
Enligt vissa uppställda krav och med en satsning på 550 miljoner kronor för innevarande budgetår skulle sysselsättning skapas för cirka 4 000 arbetslösa byggnadsarbetare.
På motsvarande sätt skulle med en satsning på 550 miljoner kronor ca 5 000 arbetslösa byggnadsarbetare kunna få sysselsättning för ROT-åtgärder inom kommunerna.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A16 (s) i aktuella delar. Motion A18 (nyd) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande ROT-åtgärder att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkandena 9 och 10 samt med avslag på motion 1993/94:A18 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. ROT-åtgärder (mom. 19)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet är" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är situationen på arbetsmarknaden ytterst bekymmersam. Sjunkande bygginvesteringar har lett till en arbetslöshet som stiger för varje månad.
De ROT-program som riksdagen tidigare beslutat om räcker inte och leder på långa vägar inte till avsedd effekt. Skälen härtill är naturligvis att programmet till stora delar har fått en felaktig eller mindre lämplig utformning.
Vad som nu erfordras är därför åtgärder som direkt riktar sig mot byggverksamheten och som är så utformade att de ger en omedelbar effekt.
Utskottet anser därför i likhet med motionärerna i motion A18 (nyd) att en sänkning av momsen för byggandet och införandet av en avdragsrätt för renoverings- och underhållsarbeten i bostäder bör införas.
Med hänvisning till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Ny demokratis partimotion A18 om införande av en s.k. egnahems-ROT.
Motion A16 (s) avstyrks i aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande ROT-åtgärder att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A18 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. ROT-program för kommunala fastigheter (mom. 20)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "skall gälla" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår mot denna bakgrund att regeringen bemyndigas att av anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder avsätta 1 000 miljoner kronor till AMS disposition för reparation och underhåll av kommunala fastigheter.
Stimulansbidraget bör liksom hittills lämnas till kommuner för bl.a. reparation av skolor, sjukhem, ålderdomshem, daghem och vissa kulturbyggnader och utgå med högst 30 %.
Av medlen på 1 000 miljoner kronor bör 100 miljoner kronor satsas som ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. Utskottet förutsätter att de regler för denna verksamhet som finns i förordningen (1993:166) om särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder (ändrad 1993:1121) skall gälla.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande ROT-program för kommunala fastigheter
att riksdagen bemyndigar regeringen att av innevarande budgetårs medel på anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln dels använda 900 000 000 kr till reparation och underhåll av kommunala fastigheter, dels 100 000 000 kr som investeringsstöd till ombyggnad av äldrebostäder,
14. Stöd till icke-statliga kulturlokaler (mom. 21)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet ansluter" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A16 om att stödet till de icke-statliga kulturlokalerna skall ökas under 1994 ingår som en väsentlig del i de i samma motion framlagda förslagen för att öka investeringarna inom byggsektorn och därmed också öka byggsysselsättningen. Med avsende på situationen på byggarbetsmarknaden och med hänsyn till behovet av denna typ av lokaler bör enligt utskottets mening alla möjligheter att stimulera sysselsättningen i byggverksamheten tas till vara.
Motion A16 (s) tillstyrks i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande stöd till icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 24 till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:BoU16 och 20, rskr. 282, 301) -- anvisar ett förslagsanslag på 38 000 000 kr,
15. Bidrag till kulturmiljövård (mom. 22)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet delar" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att läget på arbetsmarknaden och de stora behov som uppenbarligen finns inom kulturmiljövårdens område motiverar att ytterligare satsningar görs redan för innevarande budgetår. Särskilda medel på tilläggsbudget, 25 miljoner kronor, bör därför anvisas över anslaget Kulturmiljövård, anslagsposten 3. Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
Utskottet tillstyrker således motion A16 (s) i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande bidrag till kulturmiljövård
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 23 till Kulturmiljövård för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:KrU23, rskr. 253) -- anvisar ett reservationsanslag på 25 000 000 kr,
16. Om- och tillbyggnader av idrottsanläggningar på Bosön (mom. 23)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet tar" och slutar med "på Bosön" bort ha följande lydelse:
Bosön är svensk idrotts centrum för träning, tävling och utbildning. Här är om- och nybyggnadsbehovet stort. Ett igångsättande av sådana projekt skulle ge åtskilliga arbetstillfällen för arbetslösa byggnadsarbetare.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande medel för om- och tillbyggnader av idrottsanläggningar på Bosön
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 25 till Stöd till idrotten för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:KrU14, rskr. 254)) -- anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr,
17. Investeringar i vägnätet m.m. (mom. 24)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet ansluter" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion A16 (s) uttalade uppfattningen att mycket kraftfulla åtgärder nu måste vidtas för att skapa fler arbetstillfällen och för att bekämpa arbetslösheten. I det syftet är åtgärder inom vägväsendet av stor betydelse. Redan innevarande budgetår bör därför ytterligare 500 miljoner kronor anvisas för väginvesteringar under anslaget Byggande av vägar.
Särskilda medel bör även anvisas för vägunderhåll. Utskottet biträder därför motion A16 även i denna del och anser att 500 miljoner kronor bör anvisas på tilläggsbudget innevarande budgetår under anslaget Drift och underhåll av statliga vägar.
Slutligen bör investeringar och underhåll göras på landets flygplatser. 25 miljoner kronor bör anvisas för ifrågavarande ändamål under ett nytt anslag med beteckningen Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande investeringar i vägnätet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkandena 14--16
dels till Byggande av vägar för budgetåret 1993/94 under sjätte huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU20, rskr. 189) -- anvisar ett reservationsanslag på 500 000 000 kr,
dels till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1993/94 under sjätte huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU20, rskr. 189) -- anvisar ett reservationsanslag på 500 000 000 kr, samt
dels till Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område för budgetåret 1993/94 under sjätte huvudtiteln anvisar 25 000 000 kr på ett särskilt anslag,
18. Utbildningsbidragens storlek (mom. 25)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att riksdagen i våras beslutade att sänka utbildningsbidragen för ungdomar under 25 år som uppbär arbetslöshetsersättning till 65 % av ersättningen. För alla som deltar i arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet genomfördes samma försämring. Enligt vad utskottet inhämtat kommer samstämmiga rapporter om att det är svårt att få arbetslösa att studera under sådana ekonomiska villkor.
Det kan vara en förklaring till att antalet personer i arbetsmarknadsutbildning hittills ligger långt under den nivå som riksdagen lagt fast för innevarande budgetår.
I likhet med den socialdemokratiska partimotionen A16 anser utskottet att utbildningsbidragen snarast bör likställas med ersättningsnivån från arbetslöshetskassa. Ett likartat yrkande föreligger från Vänsterpartiet.
Motionerna A16 och A17 tillstyrks därför i dessa delar.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande utbildningsbidragens storlek att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A16 yrkande 13 och 1993/94:A17 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Grundläggande högskoleutbildning (mom. 28)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet kan" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
När det gäller antalet högskolestudenter i grundläggande högskoleutbildning delar arbetsmarknadsutskottet den bedömning som görs i motion A16 (s) och i utbildningsutskottets yttrande att den svenska högskolan behöver expandera ytterligare utöver vad som redan beslutats.
Antalet heltidsstuderande bör öka redan innevarande läsår och medel bör anvisas med 88 miljoner kronor för ytterligare 5 000 platser.
Arbetsmarknadsutskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion A16 (s) i motsvarande del på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 88 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 19 till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU30, rskr. 447) -- anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr,
20. Studiemedel (mom. 29)
Under förutsättning av bifall till reservation 19
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Av detta" och på slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
I motion A16 (s) begärs att ytterligare 50 miljoner kronor anvisas till studiemedel för budgetåret 1993/94. Beloppet motsvarar det ytterligare behov av studiemedel som behövs vid en sådan utökning av antalet studieplatser som utskottet i det föregående föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande studiemedel
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 20 till Studiemedel för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU30, rskr. 447) -- anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr,
21. Bidrag till folkbildningen (mom. 30)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet delar" och på slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Med tanke på att många arbetslösa ungdomar och vuxna har bristfällig grundutbildning eller saknar sådan utbildning som krävs på arbetsmarknaden bör som framförs i motion A16 (s) ytterligare platser kunna erbjudas inom folkbildningen under budgetåret 1993/94.
Folkhögskolorna och studieförbunden har kapacitet att ordna ytterligare utbildning om medel ställs till förfogande. Detta redovisas i den avvikande meningen från de socialdemokratiska företrädarna i kulturutskottet i detta utskotts yttrande över motionsförslaget.
Arbetsmarknadsutskottet finner mot bakgrund av vad sålunda anförts att riksdagen med bifall till motionen i denna del bör anvisa 50 miljoner kronor till folkbildningen utöver vad som anvisats för innevarande budgetår.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande bidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 17 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1993/94 under åttonde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU30, rskr. 447) -- anvisar ett anslag på 50 000 000 kr,
22. Stöd till kommuner och landsting (mom. 33)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet delar" och på slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
I motion A16 tar Socialdemokraterna upp frågan om åtgärder för att hindra att kommunalt anställda som varslats om uppsägning skall tvingas ut i öppen arbetslöshet.
Utskottet gör liksom motionärerna den bedömningen att det knappast finns något alternativ för dessa människor än arbetslöshet med kontantstöd.
Regeringen räknar med att 28 000 personer förlorar sina anställningar i kommuner och landsting nästa år. För att förhindra att de går ut i öppen arbetslöshet föreslår motionärerna att AMS får i uppdrag att förhandla med kommunerna för att förlänga uppsägningstiden för uppsagd personal. Någon nettokostnad för staten uppkommer inte eftersom det i dagens arbetsmarknadsläge som ovan nämnts inte finns något alternativ till öppen arbetslöshet med kontantstöd.
AMS bör få särskilda medel för att stimulera kommunerna att fatta sådana beslut.
Utskottet tillstyrker motion A16 i denna del. Motion A19 (nyd) får med det anförda anses i huvudsak tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande stöd till kommuner och landsting att riksdagen med anledning av motion 1993/94:A16 yrkande 26 och med avslag på motion 1993/94:A19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Vissa finansieringsfrågor (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 5, 8--9, 11, 14--22
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Av utskottet" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad Socialdemokraterna anför i motion A16 bör riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 3 890 miljoner kronor. Motion A17 (v) avstyrks i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande vissa finansieringsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 7 och med avslag på motion 1993/94:A17 yrkande 8 till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:FiU30, rskr. 447) -- anvisar ett reservationsanslag på 3 890 000 000 kr.
Särskilda yttranden
1. Ungdomspraktik och lärlingssystem (mom. 2 och 9)
Laila Strid-Jansson (nyd) anför:
Ungdomsarbetslösheten är skrämmande. Flera årskullar går utan jobb. Alla krafter måste sättas in för att vrida utvecklingen i rätt riktning för våra unga.
Som ett led i denna strävan skall ungdomspraktiken ses. Den åtgärden infördes våren 1992 som en försöksverksamhet för att avhjälpa den brant stigande arbetslösheten bland de unga. Åtgärden var ett steg i rätt riktning. Hade den inte införts skulle arbetslösheten bland de unga varit betydligt högre. Nu gäller det att gå vidare och se dels hur ungdomspraktiken skall kunna vidareutvecklas, dels hur andra alternativa åtgärder kan bidra till att få in våra ungdomar på arbetsmarknaden.
Det är bra att företagen nu får bidra till finansieringen av ungdomspraktiken. Bidraget kunde ha varit större. Förslaget om ett modifierat system med ungdomspraktik är även i andra delar inte invändningsfritt.
En modell som man skulle kunna diskutera går ut på följande. Den som har haft en ungdomspraktikant under 6 månader med finansieringsbidrag och fortsätter en andra period skulle kunna få restitution på den avgift som erlagts den första perioden. Efter en andra period skulle restitution kunna ske av det under denna period erlagda bidraget om praktikanordnaren då tillsvidareanställer den unge. På så sätt kunde man möjligen avvara såväl rekryteringsstöd som GAS för unga människor.
I nuvarande läge och då en sådan modell behöver studeras ytterligare har jag emellertid ansett att jag bör biträda den utformning av förslaget om ungdomspraktik som regeringen nu har lagt fram, eftersom syftet trots allt ändå är att få ut unga människor på arbetsmarknaden efter fullgjord praktik.
Det hade dessutom som jag ser det varit en fördel om de förslag som regeringen lägger fram hade kombinerats med ett lärlingssystem som innebär att ungdomar får direkt utbildning i företagen. Länder med lärlingssystem av detta slag har låg ungdomsarbetslöshet. En kombination av ett sådant lärlingssystem med ungdomslöner skulle innebära ytterligare möjligheter för unga människor att komma in på arbetsmarknaden för att senare i förlängningen kunna få fasta anställningar.
2. ROT-program för kommunala fastigheter (mom. 20)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Charlotte Cederschiöld (alla m) anför:
Riksdagen har våren 1993 beslutat om ett särskilt ROT-program i syfte att öka sysselsättningen. Med tanke på den relativt korta tid som ROT-programmet har varit i funktion är det enligt vår mening för tidigt att avläsa de fulla effekterna av programmet på bl.a. sysselsättningen och utvecklingen inom byggbranschen. Det hade därför funnits skäl att avvakta utfallet av dessa satsningar eftersom det är känt att åtgärder som sätts in för att påverka byggverksamheten får effekt med viss eftersläpning.
Vi har dock inte velat motsätta oss den av utskottet förordade användningen av medel från B 2-anslaget för denna verksamhet. Detta förutsätter emellertid att den byggverksamhet som blir aktuell upphandlas på marknaden på ett konkurrensneutralt sätt. Det är inte acceptabelt om statliga stöd kommer till användning på ett sätt som leder till utslagning av annars konkurrenskraftiga företag.
3. ROT-program för kommunala fastigheter (mom.20)
Laila Strid-Jansson (nyd) anför:
Jag anser att det borde kunna finnas utrymme för ytterligare medel -- upp emot 1 000 miljoner kronor -- för dessa satsningar med hänsyn till att det finns outnyttjade medel av stor omfattning inom B 2-anslaget.
Jag har likväl ansett mig böra stödja det nu föreliggande förslaget eftersom man i dag inte kan överblicka hela budgetårets behov av medel från detta anslag.
4. Ekonomiska villkor för vissa elever i arbetsmarknadsutbildning (mom. 26)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Lahja Exner, Sten Östlund, Johnny Ahlqvist, Berit Andnor och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anför:
Vi har i den föregående framställningen föreslagit att bidragsnivån för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet skall återställas för alla kursdeltagare. Därmed kommer även den nu aktuella gruppen elever att bli tillgodosedd.
5. Stöd till kommuner och landsting (mom. 33)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Charlotte Cederschiöld (alla m) anför:
Vi anser att de initiativ som AMS har tagit i syfte att minska personalneddragningarna i kommunerna inte får tillämpas på ett sådant sätt att nödvändiga rationaliseringar och omstrukturering av kommunal verksamhet hindras eller fördröjs. Utvecklingen mot en effektivare användning av kommunala medel, alternativa driftformer, brytande av offentliga monopol och större flexibilitet är nödvändig för att kommunerna i framtiden skall kunna klara sina åtaganden. En sådan utveckling är också nödvändig för att kommunera i framtiden skall kunna erbjuda stabila och utvecklande arbetsuppgifter.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Lagrådets yttrande Bilaga 2 Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-12-01
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt protokoll vid sammanträde den 11 november 1993, har riksdagens arbetsmarknadsutskott beslutat inhämta Lagrådets yttrande över
1. förslag till lag om generellt anställningsstöd, 2. förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Karin Almgren, kanslirådet Kjell Olsson samt föredraganden i arbetsmarknadsutskottet, kammarrättsassessorn Olof Åkerrén.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Inledning
Regeringen har i proposition 1993/94:66 lagt fram förslag om olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bl.a. föreslås införandet av en lag om generellt anställningsstöd samt viss följdändring i lagen (1981:691) om socialavgifter. Arbetsmarknadsutskottet har hemställt om Lagrådets yttrande över nämnda lagförslag. Vid granskningen av lagförslagen har Lagrådet som underlag haft de med anledning av propositionen väckta motionerna 1993/94:A16--A20, ett av socialförsäkringsutskottet avgivet yttrande över förslaget om generellt anställningsstöd (1993/94:SfU1y) samt en inom arbetsmarknadsutskottets kansli den 25 november 1993 upprättad promemoria som innehåller påpekanden om vissa brister i förslaget till lag om generellt anställningsstöd samt tänkbara förslag till ändringar för att avhjälpa dessa brister.
Syftet med förslaget om ett generellt anställningsstöd anges i propositionen vara att, inför en konjunkturuppgång för svensk ekonomi, stimulera till en ökad sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden och uppmuntra tidigareläggning av sådana anställningar. Anställningsstödet, som skall lämnas endast under ett år, innebär att för en nettoökning av antalet sysselsatta under år 1994, jämfört med antalet sysselsatta vid utgången av september 1993, medges avdrag från arbetsgivaravgifterna med 15 procentenheter. Det är avsett att anställningsstödet skall ges jämsides med redan befintliga rekryteringsstöd och stöd enligt lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter.
Förslaget har inte varit föremål för sedvanlig remissbehandling. Inte heller har synpunkter över förslaget inhämtats vid någon hearing. Det har endast kortfattat kommenterats i propositionen. Vid lagrådsföredragningen har upplysts att den valda lagkonstruktionen inte kommit till användning i tidigare lagstiftning. Med hänsyn härtill hade det varit av särskilt värde om förslaget hade kunnat belysas genom inhämtande av remissyttranden. Att just den föreslagna lagkonstruktionen valts har förklarats med att det var den enda som gjorde det möjligt för Riksskatteverket att med sitt datorsystem klara avgiftsuppbörden redan från den 1 januari 1994.
På det bristfälliga underlag som sålunda föreligger saknar Lagrådet möjlighet att avgöra om lagförslaget är ägnat att tillgodose de angivna syftena. Över huvud taget är det svårt att på det föreliggande materialet bedöma vilka konsekvenser de olika lagreglerna får. Med hänsyn härtill och till den korta tid som stått till förfogande har Lagrådet fått avstå från den ingående granskning som förslaget hade förtjänat. Med beaktande av de synpunkter som riksdagsutskotten anfört har Lagrådet gjort en huvudsakligen teknisk översyn av lagförslagen.
Rent allmänt kan sägas om lagförslagen att de i viss mån präglas av att ha tillkommit under stark tidspress. I lagtexten finns sålunda ett flertal brister. Förutom att konsekvenserna av lagreglerna är, såsom Lagrådet anfört i det föregående, svårbedömda kan den anmärkningen göras att avdragssystemet är svårkontrollerat. I huvudsak får kontrollen inskränkas till avgiftsrevision. Det kan därför inte uteslutas att systemet kan komma att missbrukas. Med hänsyn till att förslaget dock kan få en positiv effekt på sysselsättningen och till att lagen om generellt anställningsstöd endast skall tillämpas i ett år vill Lagrådet inte motsätta sig att lagstiftningen genomförs.
Lagrådet kommer i det följande att föreslå en del ändringar och förtydliganden i lagtexten samt även diskutera andra tänkbara förändringar av de remitterade lagförslagen i syfte att komma till rätta med en del av de i ärendet aktualiserade problemen. Detta hindrar emellertid inte att förslaget i vissa andra delar -- där frågan om alternativa lösningar framstår som mer komplicerad -- kan ge upphov till osäkerhet och skilda tillämpningssvårigheter. Detta gäller bl.a. begreppen "intressegemenskap" i 5 § och "verksamhet" i 2 och 6 §§. Viss ledning för tolkningen av dessa begrepp kan visserligen hämtas från motiven. Eftersom det emellertid ankommer på vederbörande arbetsgivare att bedöma vad resp. begrepp egentligen betyder, kan det ligga nära till hands att valet då faller på den för honom mest fördelaktiga innebörden. För den händelse den ändringen vidtas i förslaget att detta inte skall omfatta verksamheter som påbörjats efter utgången av september 1993 måste dessutom frågan om vilka förändringar i en tidigare inledd verksamhet som kan tillåtas utan att den helt eller delvis skall betraktas som ny ägnas särskild uppmärksamhet. Lagrådet vill här slutligen också peka på de möjligheter till fördelaktiga dispositioner som den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen -- att lagen tillämpas på ersättning som betalas ut under år 1994 -- eventuellt kan ge upphov till genom uppskjutna respektive förtida betalningar av löner.
I anslutning till vad nyss anförts finns skäl att ånyo understryka att myndigheternas möjligheter till kontroll av lagens efterlevnad kan väntas bli förhållandevis begränsade.
Förslag till lag om generellt anställningsstöd
1 §
I paragrafens första mening anges att arbetsgivare enligt bestämmelserna i lagen medges ett generellt anställningsstöd. I andra meningen slås fast att lagen inte gäller statliga arbetsgivare.
Den föreslagna avfattningen av första meningen kan ge intryck av att rätten till anställningsstöd förutsätter ett beslut av myndighet om att sådant stöd skall utgå. En sådan ordning är inte avsedd. Lagrådet förordar därför att det i paragrafen i stället anges att arbetsgivare har rätt till det ifrågavarande anställningsstödet.
Beträffande andra meningen uttalas i specialmotiveringen att undantag endast görs för statliga arbetsgivare, dvs. statliga myndigheter och statens affärsdrivande verk, samt att lagen således gäller bl.a. kommuner, landsting och statliga bolag. Enligt Lagrådets uppfattning bör avfattningen av andra meningen ändras så att undantagets räckvidd kan utläsas direkt av lagtexten.
Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts att det under lagförslagets behandling i arbetsmarknadsutskottet ifrågasatts om inte anställningsstödet borde begränsas till redan etablerade företag. Enligt vad som framkommit har därvid som en möjlig lösning diskuterats att i 1 § föreskriva att lagen inte gäller "verksamheter som påbörjats efter utgången av september 1993".
För det fall en begränsning av angivet slag skulle anses önskvärd vill Lagrådet inte direkt motsätta sig den diskuterade lagtekniska lösningen. Lagrådet vill dock samtidigt framhålla att det ifrågasatta undantaget kan vålla tolkningsproblem. Det kan sålunda, som redan påpekats, i en del fall uppstå svårigheter att avgöra om en viss verksamhet skall anses ha påbörjats före eller efter utgången av september 1993.
Från nu angivna utgångspunkter skulle paragrafen kunna ges följande lydelse:
"Arbetsgivare har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till ett generellt anställningsstöd.
Lagen gäller inte följande arbetsgivare:
1. riksdagen och dess myndigheter, 2. myndigheterna under regeringen, 3. kyrkomötet och dess myndigheter.
Lagen gäller inte heller i fråga om verksamhet som påbörjats efter utgången av september 1993."
2 §
Det har med tanke på de naturliga säsongssvängningar i sysselsättningen som förekommer i vissa branscher eller företag under föredragningen inför Lagrådet diskuterats, om inte en tänkbar utväg att komma till rätta med detta problem skulle vara att ändra förslaget så att det endast omfattar arbetstagare med anställning tills vidare.
En sådan lösning skulle onekligen råda bot för ifrågavarande problem men skulle samtidigt innebära en betydande inskränkning av den föreslagna reformens angivna räckvidd och målsättning. En från tillämpningssynpunkt fördelaktig följd av ett sådant ställningstagande skulle emellertid bli, att andra meningen i förevarande paragraf, som gäller vissa uppdragstagare, skulle utgå. Därmed försvinner i så fall den för systemet besvärande möjligheten till planering som består däri att ifrågavarande typ av uppdrag företrädesvis koncentreras till månadsskiften under 1994.
3 §
Denna paragraf är avsedd att klargöra vad det innebär att en arbetsgivare medges ett generellt anställningsstöd. Det föreskrivs sålunda att en arbetsgivare som efter den 30 september 1993 har ökat antalet anställda får göra ett avdrag enligt bestämmelserna i 4--6 §§ när han beräknar de arbetsgivaravgifter han skall betala enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter.
Enligt Lagrådets mening hade det varit naturligt att beskriva det föreslagna stödet som en rätt till nedsättning av de ifrågavarande arbetsgivaravgifterna. En teknik som utgår från ett sådant synsätt har också tillämpats i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Mot den bakgrunden kan den i förevarande ärende tillämpade uppläggningen, där stödet beskrivs som en rätt till avdrag, ifrågasättas. Vid föredragningen inför Lagrådet har, som tidigare berörts, till stöd för den valda lösningen anförts bl.a. att en annan ordning än den föreslagna skulle kräva ändrade dataprogram för uppbördsförfarandet och att detta skulle innebära att lagen inte skulle kunna träda i kraft den 1 januari 1994.
Mot den nu angivna bakgrunden och med hänsyn till att lagen skall tillämpas endast på ersättningar som betalas ut under år 1994 vill Lagrådet inte motsätta sig uppläggningen i propositionens förslag.
4 §
I paragrafen anges hur avdraget skall beräknas. Avdrag medges för nyanställda med 15 procent av arbetsgivarens genomsnittliga avgiftsgrundande ersättning till sina anställda. Med nyanställda avses det antal anställda som vid månadens utgång överstiger antalet anställda vid utgången av september 1993.
Som framgår bl.a. av två exempel i socialförsäkringsutskottets yttrande kan den föreslagna avdragskonstruktionen medföra vissa oönskade effekter. Dels kan det löna sig för ett företag att anställa personer på deltid i stället för heltid, dels kan negativa effekter uppstå när den genomsnittliga lönen för de tidigare anställda är betydligt högre än för den nyanställde. Är skillnaden tillräckligt stor kan enligt utskottet nyrekryteringen bli helt gratis. Utskottet har vidare anmärkt på att det inte gjorts någon begränsning till att de anställda skall vara verksamma i Sverige. En begränsning borde enligt utskottet ha gjorts till nyanställda som sysselsätts i Sverige.
I syfte att motverka de angivna negativa effekterna och för att tillgodose socialförsäkringsutskottets önskemål om en begränsning till sysselsättning i Sverige har inom arbetsmarknadsutskottets kansli upprättats ett förslag till annan lydelse av paragrafen. Förslaget bygger på att arbetsgivaravgiften beräknas på de enskilda nyanställdas lönesummor i stället för på ett genomsnitt av företagets totala lönesumma. Genom förslaget synes det angivna syftet kunna tillgodoses. Förslaget är emellertid inte invändningsfritt. Genom den valmöjlighet vid beräkningen av månadsunderlaget som förslaget ger kan förslaget få en oönskad effekt vid ersättningsanställning av en högavlönad arbetstagare i samband med anställning av lågavlönad arbetstagare. Detta kan dock motverkas om paragrafen kompletteras med en bestämmelse av innebörd att i avgiftsunderlaget inte får räknas in lön eller annan ersättning som utgått till nyanställd som ersatt anställd som slutat efter utgången av september 1993.
5 §
Uttrycket "två arbetsgivare" kan vara missvisande och bör därför bytas ut mot "två eller flera arbetsgivare".
6 §
Av bestämmelsen bör klart framgå att den bara tar sikte på verksamhet som förvärvats eller övertagits efter utgången av september 1993. Den skulle därför kunna ges följande lydelse:
"Om en verksamhet förvärvats eller övertagits efter utgången av september 1993 anses den som vid nämnda månadsskifte var anställd i verksamheten inte vara nyanställd."
7 §
I paragrafen anges att bestämmelserna i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare gäller i fråga om förfarandet vid avdrag från arbetsgivaravgifter enligt förevarande lag. I specialmotiveringen sägs endast att paragrafen motsvarar 9 § tredje stycket lagen om nedsättning av socialavgifter. Vid föredragningen inför Lagrådet har emellertid upplysts att syftet med bestämmelsen är att klargöra att föreskrifterna i 1984 års lag skall gälla såväl i fråga om i vilket sammanhang och hur arbetsgivaren skall redovisa de ifrågavarande avdragen som beträffande förfarandet i övrigt vid uppbörden av arbetsgivaravgifterna.
Lagrådet har ingen erinran mot att en hänvisning görs till 1984 års lag. Emellertid bör den föreslagna bestämmelsen jämkas redaktionellt. Den skulle kunna ges följande lydelse:
"Tillämpningen av denna lag sker inom ramen för förfarandet enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare."
Bestämmelser om ikraftträdande m.m.
Vad som här sägs om att lagen skall tillämpas på ersättning (lön och annan ersättning) som betalas ut under tiden 1 januari -- den 31 december 1994 har inte karaktären av en ikraftträdandebestämmelse. Denna tidsmässiga begränsning av lagstiftningens tillämplighet bör därför i stället tas in i själva lagen, lämpligen då i 1 eller 3 §.
Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Ändringen i 1 kap. 1 § tredje stycket innebär, att den där givna hänvisningen till särskilda bestämmelser i fråga om "nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd" kompletteras med orden "och som generellt anställningsstöd".
Eftersom det generella anställningsstödet enligt 3 § i föregående lagförslag skall utgå i form av "avdrag" vid beräkning av vederbörande arbetsgivares arbetsgivaravgifter bör den här aktuella följdändringen lämpligen ges en annan utformning. Lagrådet förordar således att det nuvarande stycket i stället kompletteras med en ny mening av följande lydelse: "Föreskrifter om avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter finns i lagen (1993:000) om generellt anställningsstöd."
Ur protokollet rätt utdraget betygar:
/Namnteckning/
Av utskottet framlagt lagförslag Bilaga 3
Förslag till Lag om generellt anställningsstöd
Härigenom föreskrivs följande.
1 §
Arbetsgivare har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till ett generellt anställningsstöd.
Lagen gäller inte följande arbetsgivare: 1. riksdagen och dess myndigheter, 2. myndigheterna under regeringen, 3. kyrkomötet och dess myndigheter.
2 §
En arbetsgivare får för nyanställda personer göra ett avdrag enligt bestämmelserna i 4 § från de arbetsgivaravgifter som han för år 1994 skall betala enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter.
3 §
Med nyanställd person avses en arbetstagare som efter den 30 september 1993 börjat arbeta i en tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning som omfattar minst sex månader och minst 17 timmar per vecka, om anställningen avser sysselsättning i Sverige.
Med nyanställd avses inte person
1) som arbetar i en verksamhet som påbörjats efter utgången av september 1993,
2) som under de senaste två månaderna före anställningen varit anställd hos arbetsgivaren eller hos annan arbetsgivare, om arbetsgivarna tillhör samma koncern eller om det annars finns intressegemenskap mellan arbetsgivarna,
3) som under september 1993 var anställd i verksamhet som efter nämnda månad övergått till arbetsgivaren.
4 §
Avdrag får för varje månad göras med ett belopp som motsvarar 15 procent av den del av avgiftsunderlaget enligt 2 kap. 3--5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter som hänför sig till de nyanställda personerna.
Avdraget får inte överstiga 15 procent av hela avgiftsunderlaget enligt 2 kap. 3--5 §§ lagen om socialavgifter för månaden minskat med motsvarande avgiftsunderlag för september 1993. Avgiftsunderlaget för sistnämnda månad får härvid minskas med ersättning för övertidsarbete som ingår i detta underlag.
5 §
Tillämpningen av denna lag sker inom ramen för förfarandet enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
6 §
Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall avdrag som avses i denna lag minska det belopp som förs till staten enligt 4 kap. 2 § lagen om socialavgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och gäller till utgången av år 1994. Lagen gäller dock även därefter i fråga om avdrag från arbetsgivaravgifter för år 1994.
Finansutskottets yttrande 1993/94:FiU2y Bilaga 4 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:66 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner i vad avser finansutskottets beredningsområde.
Avgränsning av yttrandet
Finansutskottet behandlar i detta yttrande vissa sysselsättningsfrågor som berör den kommunala sektorn. Frågor om arbetsmarknadspolitiken och dess roll i den ekonomiska politiken behandlas av utskottet i dess betänkande 1993/94:FiU1 som avges med anledning av regeringens proposition 1993/94:25 om inriktningen av den ekonomiska politiken.
Utskottet
Propositionen
I propositionen föreslås att ett generellt anställningsstöd (GAS) införs med rätt för arbetsgivare till avdrag under år 1994 från arbetsgivaravgifterna med 15 procentenheter. Stödet gäller samtliga kategorier av arbetsgivare utom statliga myndigheter och statliga affärsverk. Stödet skall uppmuntra till tidigareläggning av reguljära anställningar.
Dessutom föreslås förändringar i och förlängning av systemet med ungdomspraktik. Försöken skall nu pågå till utgången av juni 1995. Även beträffande försöken med arbetslivsutveckling (ALU) föreslås en förlängning till samma tidpunkt.
När det gäller den kommunala sektorn (avsnitt 3.9) anför regeringen att det är nödvändigt för utvecklingen av svensk ekonomi att förändringsarbetet i kommuner och landsting bedrivs vidare. Någon förstärkning av den kommunala ekonomin genom ytterligare statliga anslag är enligt propositionen inte möjlig. Det konstateras i stället att kommuner och landsting bör ha relativt goda möjligheter att också beakta arbetsmarknaden vid genomförandet av erforderliga förändringar.
Motionerna
I motion A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) säger socialdemokraterna nej till regeringens förslag rörande ungdomspraktik, arbetslivsutveckling och generellt anställningsstöd. Socialdemokraterna föreslår i stället ett antal andra åtgärder, t.ex. ROT-verksamhet och införande av generösa rekryteringsstöd.
Bland de åtgärder som enligt motionärerna behöver vidtas märks också insatser för att förhindra att kommunalt anställda som sagts upp tvingas ut i öppen arbetslöshet (yrkande 26). I motionen hävdas att i nuvarande arbetsmarknadsläge finns det inget annat alternativ för denna kategori av uppsagda än arbetslöshet. AMS bör därför ges ett särskilt uppdrag att förhandla med kommuner och landsting om att förlänga uppsägningstiden för de 28 000 personer som enligt regeringens beräkningar riskerar att mista sina anställningar under år 1994.
Stödet skall enligt motionen motsvara statens kostnader för dessa arbetslösa varför ingen nettokostnad skulle uppstå för staten. Särskilda medel skall enligt förslaget ställas till AMS förfogande. Bruttokostnaden beräknas i motionen till ca 3 840 miljoner kronor.
I motion A19 av Bert Karlsson (nyd) sägs att det i kommunerna för närvarande råder brist på pengar och att kommunerna inte har råd att bedriva en rimlig verksamhet. Många friställs nu, främst kvinnor inom vård och omsorg. Friställningar som genomförs inom kommunala verksamhetsområden av orsaker som inte är av strukturell karaktär -- och som leder till påtagliga och inte acceptabla försämringar för medborgarna -- bör enligt motionären inte utan vidare godtas.
Kommunerna bör därför få möjlighet att i särskilda fall begära statliga medel för att kunna behålla en anställd som måste sägas upp av ekonomiska skäl, trots att vederbörande har ett arbete som måste utföras. Medlen bör tas ur Arbetsmarknadsfonden och administreras av AMS. Ersättning föreslås utgå med ett belopp som för den enskilde motsvarar arbetslöshetsersättningen.
Utskottets bedömning
De pågående strukturförändringarna inom den kommunala sektorn är enligt utskottet helt nödvändiga mot bakgrund av det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget. Utskottet delar därför regeringens bedömning i propositionen att ytterligare statliga transfereringar till kommuner och landsting inte är lämpliga.
Utskottet är för sin del väl medvetet om att den kommunala ekonomin är ansträngd under år 1994 och att stora krav kommer att ställas på de kommunala organen att ompröva och rationalisera sin verksamhet. Förändringsarbetet måste, som utskottet ser det, ske med beaktande av de personalmässiga konsekvenserna och med hänsyn tagen till situationen på arbetsmarknaden i övrigt. Arbetsmarknadspolitikens uppgift är inte minst att mildra effekterna för den enskilde av för samhällsekonomin nödvändiga strukturomvandlingar.
Samtidigt vill utskottet erinra om riksdagens beslut våren 1993 med anledning av de förslag om den kommunala ekonomin som regeringen lade fram i kompletteringspropositionen (prop. 1992/93:150, FiU29, rskr. 430). Beslutet innebar att kommuner och landsting som inte höjer skatten år 1994 får behålla de skattemedel som motsvarar det ökade skatteunderlaget till följd av tidigare beslut att sänka grundavdraget. Det handlar om sammanlagt ca 4,2 miljarder kronor. Dessa medel skulle annars ha förts till staten från kommunsektorn. Som utskottet framhöll i sitt betänkande underlättas därigenom i hög grad kommunernas och landstingens möjligheter att behålla sin personal.
Enligt propositionen bör det inom kommunsektorn finnas goda möjligheter att beakta förhållandena på arbetsmarknaden i samband med begränsningarna av antalet kommunalt anställda. Utskottet delar denna bedömning liksom vad som sägs i propositionen om att den arbetsmarknadspolitiska arsenalen skall utnyttjas i största möjliga mån för att understödja förändringsarbetet och motverka arbetslöshet. Utskottet vill erinra om vad arbetsmarknadsministern i ett interpellationssvar den 19 november 1993 anförde om användning av arbetsmarknadspolitiska medel i kommuner och landsting för utbildningsinsatser för att höja kompetens och hjälpa personal vid omstruktureringar. Enligt utskottets mening bör de arbetsmarknadspolitiska medlen inte användas för reguljär kommunal verksamhet på det sätt som föreslås i motionerna.
Med det anförda avstyrker finansutskottet bifall till motionerna A16 (s) yrkande 26 samt A19 (nyd).
Stockholm den 25 november 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola ErikssonI beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran Persson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Lars Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s) och Rose-Marie Frebran (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottets bedömning börjar med "De pågående" och slutar med "A19 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kommer utrymmet för en expansion av de kommunala utgifterna för lång tid framöver att vara starkt begränsat. Stora krav kommer därför att ställas på omprövning och rationalisering av den kommunala verksamheten.
De beslut som riksdagen fattade våren 1992 och våren 1993 om ett nytt statsbidragssystem och om begränsningar av statsbidragen har i flera avseenden varit felaktiga. Nedskärningarna har haft mycket negativa effekter på samhällsekonomin och inneburit att för medborgarna angelägen samhällsservice inte kunnat upprätthållas. Många kommuner och landsting har ställts i en svår situation. Indragningarna har inneburit att ett stort antal kommunalanställda blivit arbetslösa.
Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A16 (yrkande 26) att särskilda medel skall avsättas till AMS för att förlänga uppsägningstiden för uppsagd personal. Därigenom skulle förhindras att 28 000 personer mister sina anställningar under år 1994. Åtgärden ger såväl samhällsekonomiska som sociala vinster. Med den konstruktion som föreslås och med nuvarande läge på arbetsmarknaden är den dessutom i princip statsfinansiellt neutral. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att regeringen förhållit sig så passiv.
Utskottet tillstyrker också bifall till förslagen i samma motion (yrkandena 9 och 10) om åtgärder för att få igång investeringar inom byggsektorn. Läget på byggarbetsmarknaden är ytterst bekymmersamt. Det finns därför enligt utskottet starka skäl för att vidta ytterligare åtgärder som främjar byggsysselsättningen utöver dem som riksdagen beslutade om i våras. Ett genomförande av förslagen är såväl samhällsekonomiskt som statsfinansiellt väl motiverat.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiet anser -- som framgår av flera av våra aktuella motioner -- att åtgärder måste vidtas för att förbättra kommunernas finansiella situation och för att hindra att kommunerna reducerar sin personalstyrka. Det socialdemokratiska förslaget i motion A16 om stöd till kommuner och landsting för att förlänga uppsägningstiderna är en av flera möjligheter. Dock anser vi att förslaget bör kompletteras med åtgärder som stärker kommunernas ekonomi.
Socialförsäkringsutskottets yttrande 1993/94:SfU1y Bilaga 5
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Socialförsäkringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner såvitt avser utskottets beredningsområde.
Utskottet begränsar sitt yttrande till att avse regeringens förslag om generellt anställningsstöd (avsnitten 6 och 8 i propositionen jämte lagförslagen 2.3 och 2.4). Motioner som berör det generella anställningsstödet är 1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkandena 2 och 3, 1993/94:A17 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 15 och 1993/94:A18 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkande 15. Utskottet yttrar sig även över yrkandena 18 och 20 i motion 1993/94:A16 som gäller studiestöd.
Generellt anställningsstöd
Propositionen
I propositionen föreslås att ett generellt anställningsstöd för arbetsgivare (GAS) införs. Stödet skall endast lämnas för år 1994. Stödet innebär att för en nettoökning av antalet sysselsatta under år 1994, jämfört med antalet sysselsatta vid utgången av september 1993, medges avdrag från arbetsgivaravgifterna med 15 procentenheter.
Avdraget beräknas för månad enligt följande. 15 % av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifterna multipliceras med det antal anställda som vid månadens utgång överstiger antalet anställda vid utgången av september 1993 dividerat med antalet anställda vid utgången av månaden. Som anställd räknas den som har en anställning med en arbetstid om minst 17 timmar per vecka. I antalet anställda inräknas även den som inte är anställd men som uppbär ersättning för arbete under motsvarande tid och för vilken arbetsgivaravgifter skall betalas, dvs. uppdragstagare som saknar F-skattebevis.
Det avdragna beloppet skall anses avse folkpensionsavgift.
I propositionen läggs fram förslag till lag om generellt anställningsstöd och förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Motionerna
I motion A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas avslag på förslaget (yrkandena 2 och 3). Motionärerna anför att förslaget har fått en utformning som gör att stora resurser kommer att gå till arbeten som ändå skulle ha kommit till stånd. Vidare redovisar motionärerna följande invändningar. Stödkonstruktionen medför att alla säsongsvariationer leder till stöd. Förslaget premierar nystartade företag vilket kan medföra konkurrensproblem. Det är också oklart hur deltidsanställda skall bedömas. Slutligen anförs att det kommer att bli mycket svårt att i efterhand kontrollera hur många anställda en arbetsgivare hade i september 1993. Motionärerna anser att det vore bättre att använda ett rekryteringsstöd inriktat mot ungdomar och långtidsarbetslösa och med högre subventionsgrad.
Även i motion A18 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas avslag på förslaget (yrkande 15). Enligt motionärerna leder regeringens förslag sannolikt till minskade kostnader för företag som ändå är framgångsrika och därigenom kan nyanställa. Detta snedvrider konkurrensen. Förslaget saknar också inriktning mot de unga arbetssökande. Motionärerna anser att man i stället bör göra grundläggande förändringar i lagen om anställningsskydd för att därigenom stimulera nya företag.
I motion A17 anför Gudrun Schyman m.fl. (v) att det generella stödet givetvis kommer att "läcka" subventioner till företag som ändå skulle nyanställa. Det är dock lönsamt för både statsbudgeten och samhällsekonomin även om endast en mindre del av nyanställningarna kan härledas till existensen av stödet. Stöd till naturliga säsongsanställningar måste dock undvikas. Det kan ske genom att anställningar för kortare tid än sex månader undantas, vilket dock skulle innebära ett system där stödet tar sikte på enskilda anställningar och inte på det genomsnittliga antalet anställda. Motionärerna anför vidare att Arbetsmarknadsstyrelsen förordat ett rekryteringsstöd med bidragsteknik som kan utformas mer selektivt och inriktas på långtidsarbetslösa och ungdomar. Slutligen framhåller motionärerna att administrativa och tekniska problem som påtalats av skatte- och arbetsmarknadsmyndigheterna måste tas på allvar. Motionärerna begär i yrkande 15 ett tillkännagivande om det anförda.
Utskottets bedömning
Enligt förslaget skall det avdrag som får göras från de totala arbetsgivaravgifterna beräknas enligt följande:
15 % x avgiftsunderlaget x antalet nyanställda totala antalet anställda
Med antalet nyanställda avses i denna formel så många personer som antalet anställda i slutet av den månad avgifterna avser överstiger antalet anställda vid utgången av september 1993. Som anställd räknas här -- förutom vissa uppdragstagare -- den som har en anställning med en arbetstid om minst 17 timmar per vecka i arbetsgivarens verksamhet och som för detta arbete uppbär sådan lön eller annan ersättning för vilken arbetsgivaravgifter skall betalas. Med avgiftsunderlaget avses i formeln det totala avgiftsunderlag för aktuell månad som arbetsgivaren skall betala avgifter på. I detta underlag ingår summan av utgivna löner till all personal och värdet på andra skattepliktiga förmåner som utgivits till dem. Även lönedelar över 7,5 basbelopp ingår i avgiftsunderlaget.
Utskottet vill belysa förslaget med några exempel på hur stort avdraget blir i vissa situationer.
Exempel 1
På en verkstad arbetar 8 heltidsanställda personer vid utgången av september 1993. De har alla en månadslön på 15 000 kr. I slutet av året anställs ytterligare två personer, och de får samma månadslön. Arbetsgivaravgifterna för januari 1994 uppgår till 31,16 % x 150 000 = 46 740 kr. Avdraget blir 15 % x 150 000 x 2/10 = 4 500 kr. Om verkstaden i stället hade anställt fyra halvtidsanställda hade lönesumman och arbetsgivaravgifterna varit desamma men avdraget hade blivit 7 500 kr (15 % x 150 000 x 4/12).
Exempel 2
Tre personer driver tillsammans ett framgångsrikt affärsföretag. De har vardera en månadslön inkl. skattepliktiga förmåner på 100 000 kr. De har dessutom en heltidsanställd sekreterare med en månadslön på 20 000 kr. Om de anställer en receptionist på halvtid mot en ersättning av 7 000 kr per månad kommer deras arbetsgivaravgifter att uppgå till 101 893 kr (31,16 % x 327 000). Avdraget blir 9 810 kr (15 % x 327 000 x 1/5), trots att arbetsgivaravgifterna för nyanställningen bara ökar med 2 181 kr före avdraget.
Exempel 2 visar avdragets effekter när den genomsnittliga lönen för de tidigare anställda är betydligt högre än för den nyanställde. Är skillnaden tillräckligt stor kan nyrekryteringen bli helt gratis och t.o.m. minska arbetsgivarens utgifter.
Utgångspunkten för beräkningen av antalet nyanställda är som angivits antalet anställda vid utgången av september 1993. Vid personalomsättningar kan det därför slumpa sig så att avgående personal slutat t.ex. i mitten av september medan efterträdarna börjat i oktober. Även tidpunkten i sig, september månad, gör att verksamheter med säsongsvariationer kommer att premieras genom lägre arbetsgivaravgifter. Skiftet september/oktober torde ligga mitt emellan sommar- och vintersäsong inom turistnäringen. Säsongsanställda inom trädgårdsnäringen har då i regel slutat. När nästa säsong börjar i dessa verksamheter är arbetsgivaravgifterna nära nog halverade. Effekterna vid säsongsanställningar har också påtalats i såväl motion A16 som motion A17.
Det är enligt förslaget tillräckligt att en person är anställd vid utgången av en avgiftsmånad för att påverka antalet nyanställda. Om en person tillfälligt anställs för att arbeta under ett par dagar runt ett månadsskifte och arbetstiden uppgår till 17 timmar kan arbetsgivaravgifterna därför komma att reduceras för den första månaden. Gränsen vid en veckoarbetstid på 17 timmar innebär också att om en anställd person som arbetar kortare tid, t.ex. 16 timmar, ökar sin arbetsinsats till 17 timmar, så kommer denne att betraktas som nyanställd vid beräkning av avdragets storlek.
I förslaget har inte gjorts någon begränsning till att de nyanställda skall vara verksamma i Sverige. Den som anställer en svensk medborgare för sysselsättning utomlands -- där ATP-rätt följer av lagen om allmän försäkring eller där s.k. ATP-förbindelse tecknats -- kommer att få räkna in denne som nyanställd, trots att arbetsgivaren bara skall erlägga ATP-avgift med 13 % för den anställde. En begränsning borde enligt utskottet ha gjorts till nyanställda som sysselsätts i Sverige.
Enligt propositionen skall stödet även lämnas till nyetablerade företag. Ett nystartat företag kommer därför i princip bara att behöva betala halv arbetsgivaravgift för all personal. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna A16 och A18 att detta kan medföra konkurrensproblem. Här finns, enligt utskottet, stora möjligheter till manipulationer.
Utskottet har ovan pekat på en rad allvarliga problem med regeringens förslag, och listan på problem kan göras längre. Med den tekniska lösning regeringen valt ser utskottet en stor fara för att systemet skulle kunna utnyttjas i rent ekonomiskt vinningssyfte. Detta kan inte accepteras. Kontroll av att lämnade uppgifter är riktiga kommer härtill i princip endast att kunna ske vid stickprovsmässig revision. Utskottet har nyligen i annat sammanhang (se bet. 1993/94:SfU2 Bidragsfusk m.m.) framhållit att de gemensamma bidrags- och försäkringssystemen om möjligt i sig bör vara konstruerade så att missbruk motverkas. Med regeringens förslag skulle det dessutom kunna ske i helt lagliga och medvetet accepterade former. Bestämmelserna om beräkning av antalet nyanställda och tidpunkten för när personalförändringar sker gör systemet dessutom mycket känsligt och innebär att tillfälligheter många gånger kommer att avgöra om och i vilken omfattning stöd lämnas.
Det generella anställningsstödet skall enligt förslaget lämnas genom att den arbetsgivare som kommer i fråga gör ett avdrag från arbetsgivaravgifterna. Detta avdrag skall därefter minska influtna folkpensionsavgifter. I propositionen anges att det för att beräkna effekterna av det generella anställningsstödet på de offentliga finanserna krävs information dels om vilka sysselsättningsökningar som skulle komma att ske även om stödet inte infördes, dels om vilken sysselsättningsökning som sker på grund av stödet. Regeringen konstaterar att sådan information saknas.
Utskottet kan inte acceptera att socialförsäkringsavgifterna används för en stödform som redan i tekniskt avseende är mycket bristfällig och vars effekter i form av minskade avgifter dessutom är okända. Utskottet anser därför att arbetsmarknadsutskottet med bifall till motionerna A16 yrkandena 2 och 3 samt A18 yrkande 15 bör avstyrka bifall till propositionen i denna del. Arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka bifall också till motion A17 yrkande 15.
Studiestöd
I motion A16 anför Ingvar Carlsson m.fl. (s) att sedan år 1986 kan SVUXA inte utges för studier på gymnasienivå som beräknas pågå mer än två terminer. Syftet har varit att stimulera kortare utbildningar som kunde förstärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden. Situationen har nu förändrats. De studerande har blivit allt yngre och arbetslösheten kan vara längre än tidigare. Det är därför viktigt att de arbetslösa ges möjlighet att förbättra sina kunskaper i viktiga basämnen för att sedan kunna utbilda sig till en nivå som svarar mot samhällets och marknadens krav. Det måste då vara av underordnad betydelse om studierna pågår under två eller tre terminer. Motionärerna hänvisar till att Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslagit att SVUXA skall kunna beviljas under längre utbildningar, antingen för de två första terminerna eller för avslutningen av en tidigare påbörjad utbildning. Motionärerna delar denna uppfattning. Eftersom en betydande del återstår av avsatta medel ryms motionärernas förslag inom ramen för redan anvisat belopp. Motionärerna begär i yrkande 18 ett tillkännagivande om vad som sålunda anförts. I samma motion begärs i yrkande 20 att ytterligare 50 miljoner kronor anvisas till Studiemedel m.m. för budgetåret 1993/94. Beloppet motsvarar det ytterligare behov av studiemedel som behövs vid en sådan utökning av antalet högskoleplatser som föreslås i motionen.
CSN har i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 föreslagit att SVUXA skall kunna beviljas under längre utbildningar. CSN anför att det i dag inte är sannolikt att en utbildning på två terminer på gymnasial nivå märkbart förändrar den arbetslöses situation på arbetsmarknaden. Den arbetslöse väljer därför antingen att gå en mera omfattande utbildning med bättre arbetsmarknadsprognos, även om utbildningen måste finansieras med studiemedel eller, ännu mera sannolikt, att avstå från studier och i stället utnyttja sin arbetslöshetsersättning.
Det är enligt utskottet självklart att medlen för SVUXA skall användas på bästa sätt. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att SVUXA måste kunna beviljas även vid längre utbildningar. Detta har också föreslagits i CSN:s anslagsframställning som nu bereds inom regeringskansliet. Anslagsframställningen avser budgetåret 1994/95, men enligt utskottets mening är det angeläget att SVUXA redan under vårterminen 1994 -- inom ramen för anvisade medel -- kan beviljas för gymnasieutbildningar som pågår mer än två terminer. Utskottet förutsätter att behovet av ytterligare flexibilitet i användningen av medlen fortlöpande prövas.
Vad socialförsäkringsutskottet sålunda anfört bör arbetsmarknadsutskottet föreslå att riksdagen med bifall till motion A16 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna.
Vad gäller yrkande 20 i samma motion anser utskottet att, vid en utökning av antalet högskoleplatser på sätt motionärerna begär, studiemedel måste kunna beviljas enligt gällande lag. Om arbetsmarknadsutskottet tillstyrker utökningen av antalet högskoleplatser bör utskottet således även tillstyrka bifall till motion A16 yrkande 20.
Stockholm den 23 november 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik (s), Karin Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Bengt Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson (s), Chris Heister (m), Bo Finnkvist (s) och Ingrid Skeppstedt (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Pontus Wiklund (kds), Liselotte Wågö (m), Chris Heister (m) och Ingrid Skeppstedt (c) anser att de tre sista styckena av utskottets yttrande om generellt anställningsstöd bort ha följande lydelse:
Det generella anställningsstödet skall enligt förslaget lämnas genom att den arbetsgivare som kommer i fråga gör ett avdrag från arbetsgivaravgifterna. Detta avdrag skall därefter minska influtna folkpensionsavgifter.
Även om skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter i det enskilda fallet inte är kopplad till en anställds socialförsäkringsförmåner föreligger ändå ett samband mellan socialförsäkringsförmånerna och flera av socialavgifterna. Sambandet mellan förmåner och avgifter såvitt gäller folkpensionsavgiften är dock svagt, och avgiften kan i det avseendet därför sägas vara av skattekaraktär.
Enligt utskottets mening bör man sträva efter att öka sambandet mellan avgifter och förmåner. Detta är av betydelse inte minst för stabiliteten i socialförsäkringssystemen och för att de försäkrade skall ha ett fortsatt förtroende för de gemensamma försäkringssystemen. Svårigheter måste på sikt uppstå att rätt värdera vilka avgiftsuttag som måste ske för att finansiera försäkringarna. Det är av dessa skäl utskottet anser att arbetsmarknadspolitiska åtgärder rent principiellt bör finansieras på annat sätt. Utskottet vill också erinra om de kraftiga besparingsåtgärder som särskilt under det senaste året genomförts inom socialförsäkringssystemet.
Med hänsyn till angelägenheten av att snabba åtgärder sätts in för att stimulera nyanställningar och eftersom stödet är avsett att lämnas endast under år 1994, vill utskottet dock inte motsätta sig att stödet finansieras genom en omfördelning av arbetsgivaravgifter. En eventuell förlängning av stödet efter 1994 måste emellertid finansieras i annan ordning enligt utskottets bestämda uppfattning.
Utskottet har ovan riktat kritik mot förslagets tekniska utformning. Enligt utskottets mening skulle bristerna i konstruktionen motverkas om avdraget från arbetsgivaravgifterna beräknas på de enskilda nyanställdas lönesummor i stället för på ett genomsnitt av företagets totala lönesumma. Som nämnts bör stödet även begränsas till att gälla nyanställda som sysselsätts i Sverige.
Med en sådan ändring anser socialförsäkringsutskottet att arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka regeringens förslag till generellt anställningsstöd och avstyrka bifall till motionerna A16 yrkandena 2 och 3, A17 yrkande 15 och A18 yrkande 15.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Berith Eriksson (v) anför:
Jag anser att det generella anställningsstödet bör begränsas till att gälla nyanställningar av långtidsarbetslösa och ungdomar. I övrigt ansluter jag mig till vad som anförts i den avvikande meningen.
Kulturutskottets yttrande 1993/94:KrU1y Bilaga 6 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har genom beslut den 11 november 1993 berett kulturutskottet tillfälle att -- såvitt rör kulturutskottets beredningsområde -- yttra sig över proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner väckta med anledning av propositionen.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över motion 1993/94:A16 i vad avser bidrag till folkbildningen (yrkande 17) och bidrag till kulturmiljövård (yrkande 23).
Utskottet
Bidrag till folkbildningen
Enligt motion A16 (s) är det både en solidaritetsfråga och en demokratifråga att utbildning anordnas inom folkbildningen för dem som är eller riskerar att bli arbetslösa. Under nästa år, dvs. under kalenderåret 1994, bör enligt motionärernas mening totalt 100 miljoner kronor anvisas till utbildning inom folkbildningen för ytterligare 3 000 arbetslösa. I motionen begärs att riksdagen nu skall anvisa 50 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 (yrkande 17). Medlen föreslås fördelas av Folkbildningsrådet.
Utskottet erinrar om att riksdagen för innevarande budgetår har anvisat drygt 1,9 miljarder kronor efter förslag i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 9, bet. 1992/93:KrU13, rskr. 1992/93:192). Därutöver har riksdagen av arbetsmarknadsskäl anvisat närmare 439 miljoner kronor för 10 000 extra platser inom folkhögskolan samt 100 miljoner kronor till särskilt bidrag för arbetsmarknadsanpassad utbildning inom folkhögskolan och studieförbunden (prop. 1992/93:150 bil. 7 s. 2--4, yttr. 1992/93:KrU14y, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447).
Betydande extra insatser har således redan gjorts för att man inom folkbildningen skall kunna erbjuda utbildning under budgetåret 1993/94 för dem som är eller riskerar att bli arbetslösa. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det statsfinansiella läget anser utskottet att riksdagen inte bör anvisa ytterligare medel. Arbetsmarknadsutskottet bör därför avstyrka motion A16 yrkande 17.
Bidrag till kulturmiljövård
I motion A16 (s) erinras om att byggarbetsmarknaden är i kris samtidigt som stora insatser behöver göras för att rädda kulturminnen från förfall och för att rusta upp dem. Motionärerna föreslår att det på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 skall anvisas 25 miljoner kronor för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer under anslaget Kulturmiljövård (yrkande 23).
Kulturutskottet erinrar om att vid flera tillfällen under 90-talet extra medel för kulturmiljövård har anvisats av arbetsmarknadsskäl. På förslag av utskottet anvisades sålunda under våren 1993 25 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 för särskilda insatser för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Vidare beslöt riksdagen på förslag av utskottet om en tillfällig förstärkning för budgetåret 1993/94 av anslaget Kulturmiljövård med 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag så att anslaget kom att uppgå till drygt 95 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 12, bet. 1992/93:KrU23, rskr. 1992/93:253). Enligt utskottets mening är dessa resursförstärkningar av stort värde för bevarandet av vårt kulturarv.
Utskottet är -- med hänsyn till det statsfinansiella läget -- inte berett att med anledning av motionsförslaget förorda en ytterligare förstärkning av resurserna för kulturmiljövård. Utskottet föreslår därför att arbetsmarknadsutskottet avstyrker yrkande 23 i motion A16.
Stockholm den 18 november 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Stina Eliasson (c).
Avvikande meningar
1. Bidrag till folkbildningen
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Bidrag till folkbildningen som börjar med "Betydande extra" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:
Med tanke på att många arbetslösa ungdomar och vuxna har bristfällig grundutbildning eller saknar sådan utbildning som krävs på arbetsmarknaden bör ytterligare platser kunna erbjudas inom folkbildningen under budgetåret 1993/94. Vid fördelningen av de tidigare anvisade extra medlen för budgetåret 1993/94 har det visat sig att folkhögskolorna och studieförbunden har kapacitet att ordna ytterligare utbildning om medel ställs till förfogande. Arbetsmarknadsutskottet bör enligt kulturutskottets mening tillstyrka förslaget i motion A16 yrkande 17 att riksdagen till folkbildningen skall anvisa 50 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94.
2. Bidrag till kulturmiljövård
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla s) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Bidrag till kulturmiljövård som börjar med "Utskottet är" och slutar med "motion A16" bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser att läget på arbetsmarknaden och de stora behov som finns inom kulturmiljövårdens område motiverar att ytterligare satsningar görs redan för innevarande budgetår. Särskilda medel, 25 miljoner kronor, bör därför anvisas på tilläggsbudget över anslaget Kulturmiljövård, anslagsposten 3. Extra medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Utskottet föreslår således att arbetsmarknadsutskottet skall tillstyrka yrkande 23 i motion A16.
Utbildningsutskottets yttrande 1993/94:UbU1y Bilaga 7
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 11 november 1993 berett utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. jämte motioner väckta med anledning av propositionen, såvitt avser utbildningsutskottets beredningsområde.
Förslagen i propositionen berör inte utbildningsutskottets beredningsområde.
I motion 1993/94:A16 (s) yrkande 19 föreslås att riksdagen skall anvisa resurser för att bereda ytterligare 5 000 studenter plats i grundläggande högskoleutbildning vårterminen 1994. Resurser bör enligt motionärerna tillföras som möjliggör utbildning under i genomsnitt tre år för detta antal studenter. För innevarande budgetår föreslår de att 88 miljoner kronor anvisas på tilläggsbudget för ändamålet. Motionärerna beklagar att tidigare förslag från deras sida om utökning av högskoleutbildningen inte har antagits av riksdagen. De hänvisar till att antalet sökande till program med central antagning genom Verket för högskoleservice höstterminen 1993 var nära 80 000, av vilka 44 000 inte kunde beredas plats. Inför vårterminen 1994 är motsvarande antal 23 000 sökande, i genomsnitt 4,4 sökande till varje plats.
Utbildningsutskottet konstaterar att de i motionen anförda uppgifterna om sökande och ej antagna enbart avser den centrala antagningen. Det har inte varit möjligt att få fram tillförlitliga uppgifter om det verkliga antalet sökande till högskolan som blivit helt utan utbildningsplats höstterminen 1993. Detta beror på att antagningen till större del än tidigare år har skett lokalt och att samkörning av uppgifterna från samtliga antagningsmyndigheter ännu inte kunnat ske. Antagningen inför vårterminen 1994 är inte klar ännu.
Utskottet delar motionärernas bedömning att det ur samhällets synvinkel är olyckligt att så många människors önskan att skaffa sig en högskoleutbildning inte kan förverkligas. Särskilt i den situation som nu råder på arbetsmarknaden är det befogat att högskolan fr.o.m. vårterminen 1994 tillförs resurser för ytterligare 5 000 platser. Det är vid fördelningen av dessa platser angeläget att utnyttja de möjligheter som erbjuds vid de mindre och medelstora högskolorna.
Utbildningsutskottet anser således att arbetsmarknadsutskottet bör föreslå riksdagen att med bifall till motion 1993/94:A16 yrkande 19 på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. anvisa 88 miljoner kronor att fördelas i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 18 november 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Inger Lundberg (s), Christer Lindblom (fp) och Leif Carlson (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Marianne Jönsson (c), Bo Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds), Christer Lindblom (fp) och Leif Carlson (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "i motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet behandlade under förra riksmötet yrkanden från Socialdemokraterna om utökningar av högskoleutbildningen utöver regeringens förslag. Senast skedde detta i yttrande till finansutskottet över kompletteringspropositionen (prop. 1992/93:150, yttr. UbU6y). Då anfördes att utskottet delade regeringens bedömning att det inte var möjligt att med upprätthållande av kvalitetskraven då ytterligare öka kapaciteten inom traditionell högskoleutbildning. Utskottet anser inte att det finns anledning att nu göra en annan bedömning i fråga om kvalitetsaspekten än vad regeringen och riksdagen gjorde under våren.
Riksdagens beslut med anledning av propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) avsåg dimensioneringen av högskoleutbildningen under en treårsperiod. Av de medel för utökad distansutbildning, som riksdagen anvisade för budgetåret 1993/94 på regeringens förslag i kompletteringspropositionen, har hittills endast ca 40 % fördelats. Det fördelade beloppet avser ca 470 årsstudieplatser budgetåret 1993/94 och ytterligare 150 budgetåret 1994/95. Beredning pågår av hur återstående medel skall fördelas och användas. Utskottet anser att frågan om eventuell utökning av den grundläggande högskoleutbildningen utöver vad riksdagen fattade beslut om under föregående riksmöte bör beredas av regeringen inför nästa budgetår, innan riksdagen fattar något ytterligare beslut i samma fråga.
Utbildningsutskottet anser således att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka motion 1993/94:A16 yrkande 19.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Jag instämmer i utbildningsutskottets förslag.
Trafikutskottets yttrande 1993/94:TU1y Bilaga 8 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 11 november 1993 beslutat bereda trafikutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa m.m. jämte motioner väckta med anledning av propositionen, såvitt avser trafikutskottets beredningsområde.
Trafikutskottet avgränsar sitt yttrande till att omfatta följande yrkanden i motion 1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s): 14. att riksdagen till anslaget B 2. Drift och underhåll av statliga vägar på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 1 000 miljoner kronor, 15. att riksdagen till anslaget B 3. Byggande av riksvägar på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 anvisar 500 miljoner kronor, 16. att riksdagen till Underhållsinvesteringar på luftfartsverkets område anvisar ett reservationsanslag på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 på 25 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen.
Som allmän motivering för yrkandena framhålls att mycket kraftfulla åtgärder inom alla politikområden nu måste till för att ta itu med den viktigaste politiska frågan av alla, nämligen att skapa fler jobb och bekämpa arbetslösheten. Det gäller, betonar motionärerna, att bekämpa arbetslösheten och främja tillväxt genom att gå från bidrag till aktiva åtgärder, från mindre bra åtgärder till bättre och från åtgärd till arbete.
Till stöd för yrkande 15, om en medelsanvisning på 500 miljoner kronor för innevarande budgetår för byggande av riksvägar, anför motionärerna att Vägverket har möjlighet att tidigarelägga vägbyggen under år 1994 för ytterligare 1,5 miljarder kronor utöver redan anvisade medel. Genom en sådan tidigareläggning påskyndas de positiva effekterna av redan beslutade väginvesteringar. I sammanhanget anges ett antal vägsträckor på riksvägarna E 4, E 6, E 12, E 20, E 22 och 40 som enligt motionärerna bör omfattas av ett tidigarelagt byggande. Motionärerna vill att 1 000 miljoner kronor anvisas för ändamålet under år 1994 och yrkar att riksdagen anvisar hälften av det beloppet för innevarande budgetår.
Till stöd för yrkande 14, om en medelsanvisning på 1 000 miljoner kronor för innevarande budgetår för drift och underhåll av statliga vägar, anför motionärerna att nyinvesteringarna måste kompletteras med underhåll av det befintliga vägnätet. Medlen bör användas dels till riktade åtgärder för att öka trafiksäkerheten, dels till åtgärder för att minska trafikstörningarna från trafiken. Vägverket bedömer -- säger motionärerna -- att cirka 500 miljoner kronor behövs för dessa ändamål. Resterande medel bör användas till beläggnings- och förstärkningsarbeten på vägnätet utanför storstadsområdena. Motionärerna vill att Vägverket anvisas 2 miljarder kronor för de angivna ändamålen under år 1994 och yrkar att riksdagen anvisar hälften av det beloppet för innevarande budgetår.
Till stöd för yrkande 16, om en medelsanvisning på 25 miljoner kronor för innevarande budgetår för Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område, anför motionärerna att underhålls- och investeringsåtgärder behövs på landets flygplatser. Luftfartsverket har enligt motionärerna möjligheter att sätta i gång arbeten för 475 miljoner kronor avseende en ny flygplats i Karlstad samt en stationsbyggnad och en stationsplatta på Sundsvalls/Härnösands flygplats. Motionärerna vill att Luftfartsverket tilldelas 40 % av det angivna beloppet på villkor att verket självt skjuter till återstoden. Statens kostnad under år 1994 beräknar motionärerna till 50 miljoner kronor. För innevarande budgetår begärs, som nämnts, en medelsanvisning på 25 miljoner kronor.
Vad först gäller den allmänna motiveringen för de tre yrkandena i s-motionen kan trafikutskottet konstatera att regeringen i sin proposition 1993/94:25 om inriktningen av den ekonomiska politiken framhåller att till de viktigaste uppgifterna för denna politik hör att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Vidare har utskottet noterat att regeringen i proposition 1993/94:66 föreslår ett flertal kraftfulla arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Med anledning av motionärernas krav på särskilda medelsanvisningar vill trafikutskottet erinra om riksdagens beslut i juni 1993 med anledning av proposition 1992/93:176 om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. (bet. TU35, rskr. 446). I beslutet fastställdes en planeringsram för väg- och järnvägsinvesteringar om totalt 88 miljarder kronor för perioden 1994--2003. Av detta belopp avser 40 miljarder kronor investeringar i riksvägar, 9 miljarder kronor investeringar i länstrafikanläggningar och 7 miljarder kronor bärighetshöjande åtgärder på vägar. För innevarande budgetår anvisades 6,4 miljarder kronor under anslaget Byggande av vägar och 5,6 miljarder kronor under anslaget Drift och underhåll av statliga vägar. Vidare bemyndigades regeringen medge att Vägverket för budgetåren 1993/94--1995/96 får genomföra investeringar för byggande av vägar inom en kostnadsram på 17,1 miljarder kronor. Utskottet vill också erinra om att riksdagen i december 1992 beslutade att 1 000 miljoner kronor skulle anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att skapa möjligheter att tidigarelägga vissa sysselsättningsintensiva investeringar (prop. 1992/93:50 bil. 7, bet. FiU1, rskr. 134). Åtgärden var riktad till de affärsverk som finansierar sina investeringar utanför statsbudgeten -- t.ex. Luftfartsverket -- samt till Byggnadsstyrelsen. Medlen skulle kompensera hela eller delar av de ökade kostnader som en tidigareläggning av ett projekt medför. I mars 1993 beslutade riksdagen att utvidga användningsområdet till att omfatta även Banverkets och Vägverkets investeringar (bet. 1992/93:AU15, rskr. 188). I juni 1993 beslutade riksdagen vidare att anvisa ytterligare 200 miljoner kronor under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för innevarande budgetår och för de angivna investeringsändamålen (prop. 1992/93:150, bet. FiU30, rskr. 447 och rskr. 454).
Trafikutskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett att nu förorda någon ytterligare sådan åtgärd från riksdagens sida som begärs i yrkandena 14--16 i motion 1993/94:A16 (s). Utskottet avstyrker följaktligen för sin del dessa yrkanden.
Stockholm den 18 november 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ulrica Messing (s), Hugo Bergdahl (fp) och Kenneth Lantz (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ulrica Messing (alla s) anser att trafikutskottets yttrande som börjar med "Vad först" och slutar med "dessa yrkanden" bort ha följande lydelse: Trafikutskottet delar den i motion 1993/94:A16 (s) uttalade uppfattningen att mycket kraftfulla åtgärder nu måste vidtas för att skapa fler arbetstillfällen och för att bekämpa arbetslösheten. I det syftet är åtgärder inom vägväsendet av stor betydelse. Utskottet finner det därför vara en riktig tanke att 1 miljard kronor, utöver redan anvisade medel, anvisas för väginvesteringar under år 1994. Av det beloppet bör 500 miljoner kronor nu anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår under anslaget Byggande av vägar. Vägverket bör enligt utskottets mening få bestämma de vägobjekt som investeringarna skall avse. Även utskottet anser vidare att särskilda medel nu bör anvisas för vägunderhåll i den omfattning och med den inriktning som anges i s-motionen. Det betyder 1 miljard kronor för år 1994, varav hälften bör anvisas på tilläggsbudget under anslaget Drift och underhåll av statliga vägar för innevarande budgetår. Slutligen instämmer trafikutskottet i vad som sägs i s-motionen om behovet av investeringar och underhåll på landets flygplatser. I likhet med motionärerna anser utskottet att staten bör bidra till arbetena på en ny flygplats i Karlstad samt på en stationsbyggnad och stationsplatta på Sundsvalls/Härnösands flygplats i den omfattning och på de villkor som anges i motionen. Riksdagen bör sålunda anvisa 50 miljoner kronor för ifrågavarande ändamål för år 1994. Hälften av detta belopp bör nu anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår under ett nytt anslag med beteckningen Underhållsinvesteringar på Luftfartsverkets område. Regeringen bör återkomma till riksdagen i nästa budgetproposition med förslag till medelsanvisningar för andra halvåret 1994. Av det anförda följer att trafikutskottet för sin del tillstyrker yrkandena 14--16 i motion 1993/94:A16.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Jag delar den i motion 1993/94:A16 (s) uttalade uppfattningen att mycket kraftfulla åtgärder nu måste vidtas för att bekämpa arbetslösheten och öka sysselsättningen. De åtgärder som regeringen föreslår är enligt min mening inte tillräckliga. Satsningar på vägunderhåll är av stor betydelse från sysselsättningssynpunkt. Jag ansluter mig därför till kravet enligt yrkande 14 i motion 1993/94:A16 (s) på att Vägverket bör anvisas 1 000 miljoner kronor för underhållsåtgärder med den inriktning som anges i motionen. Hälften av det beloppet bör nu anvisas på tilläggsbudget under anslaget Drift och underhåll av statliga vägar för innevarande budgetår. Regeringen bör återkomma till riksdagen i nästa budgetproposition med förslag till medelsanvisning för andra halvåret 1994. Jag anser sålunda att arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka yrkande 14 i motion 1993/94:A16 (s).
Bostadsutskottets yttrande 1993/94:BoU2y Bilaga 9 Ett program för reparation, om- och tillbyggnad av bostäder m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 11 november 1993 beslutat att bereda bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa m.m. jämte motioner såvitt förslagen avser utskottets beredningsområde.
Bostadsutskottet behandlar i detta yttrande dels förslaget i propositionen om bidrag till allmänna samlingslokaler, dels motionsförslag om ett ROT-program för bostäder m.m.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:66 föreslagit att riksdagen
5. godkänner regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler (avsnitt 7).
Motionerna
I betänkandet behandlas de med anledning av proposition 1993/94:66 väckta motionerna
1993/94:A16 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapsarbeten inom ROT-sektorn, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd för ROT-åtgärder avseende flerbostadsfastigheter, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidragsramen inom anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 höjs med 38 miljoner kronor.
1993/94:A18 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. egnahems-ROT.
Utskottet
Bidrag till allmänna samlingslokaler
Bidrag till allmänna samlingslokaler utgår enligt bestämmelserna i förordningen (1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler. För innevarande budgetår har för detta stöd fastställts en ram om 45 miljoner kronor. Dessutom har av arbetsmarknadsskäl anslaget till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder tillförts 50 miljoner kronor att användas för bidrag till allmänna samlingslokaler. För dessa bidrag, som disponeras av Boverket och dess Samlingslokaldelegation, gäller särskilda regler.
I propositionen anförs att endast ett fåtal ansökningar om bidrag enligt de särskilda reglerna har inkommit till Boverket. Anledningen härtill anges vara att bidragsreglerna i de flesta fall är mer oförmånliga och krångliga än vad som följer av bestämmelserna i förordningen om stöd till allmänna samlingslokaler.
Det är enligt regeringsförslaget angeläget att de extra medel som Boverket nu disponerar kan utnyttjas. I det rådande arbetsmarknadsläget är det av yttersta vikt att inga arbetstillfällen går till spillo -- detta i synnerhet som medel redan anvisats för att snabbt skapa angelägna arbeten. Med hänvisning härtill föreslås att Boverket skall få lämna bidrag av de extra medlen också enligt de bestämmelser som följer av förordningen (1989:288) om stöd till allmänna samlingslokaler. Kostnaden för det enskilda projektet får dock uppgå till högst 6 miljoner kronor.
En förutsättning för att de av sysselsättningsskäl avsatta extra medlen för stöd till allmänna samlingslokaler skall få sin avsedda effekt är naturligtvis att stödet också utnyttjas. Som anförs i propositionen har detta hittills varit fallet endast i begränsad utsträckning. Bostadsutskottet tillstyrker att bidragsreglerna ändras i enlighet med regeringens förslag.
ROT-åtgärder
I tre motionsyrkanden förs fram förslag om att åtgärder skall vidtas för att öka sysselsättningen inom byggsektorn.
För att bekämpa arbetslösheten förs i den socialdemokratiska partimotionen A16 fram förslag som syftar till att åstadkomma nya arbetstillfällen i näringslivet. Förslagen avser bl.a. åtgärder för att öka investeringarna inom byggsektorn. Det är enligt motionärerna uppenbarligen svårt att få i gång ROT-åtgärder med de regler för stöd m.m. som finns i dag. Detta har lett till att ombyggnadsinvesteringarna minskar i en situation där de i stället borde öka. Ett bättre stöd bör enligt motionärerna leda till dels att byggherrarna genomför mer genomgripande ombyggnader, dels att antalet lägenheter som byggs om ökar. Med hänvisning härtill föreslås att ett särskilt stöd för ombyggnadsåtgärder tillskapas.
Enligt motionens yrkande 10 skall ett särskilt stöd kunna utgå med 1 000 kr per arbetsdag och byggnadsarbetare. En förutsättning för stöd är att det avser räntebidragsberättigade åtgärder i flerbostadshus, företrädesvis i s.k. miljonprogramsområden. En ytterligare förutsättning anges vara att arbetslösa eller uppsagda byggnadsarbetare används som arbetskraft. Stöd föreslås utgå till projekt där ansökan om stöd inkommit tidigast den 1 januari 1994 och där byggnadsarbetena påbörjas senast den 1 september 1994.
I motionens yrkande 9 förordas dessutom att ett motsvarande stöd skall kunna utgå för ROT-åtgärder inom kommunerna. Enligt förslaget skall en lönesubvention på 1 000 kr per dag och sysselsatt kunna utgå för kommunal ROT-verksamhet. För att stöd skall kunna utgå skall projektet upphandlas på marknaden och arbetet utföras av byggnadsarbetare som AMS har anvisat.
I Ny demokratis partimotion A18 yrkande 14 föreslås att det skall införas en avdragsrätt vid deklarationen för reparation, om- och tillbyggnad av villor och andra egnahem -- s.k. egnahems-ROT. Avdrag skall få göras för kostnader om högst 50 000 kr.
I syfte att öka sysselsättningen inom byggsektorn har riksdagen våren 1993 fattat beslut om ett särskilt ROT-program. Programmet omfattar följande delar.
1. Stöd för reparation och bostadsförbättringsåtgärder (det s.k. RBF-stödet) 2. Statlig subvention av underhåll och reparationer av vissa kommunala byggnader 3. Räntebidrag för ombyggnad av bostäder 4. Ombyggnad av äldrebostäder 5. Kulturmiljövård 6. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden 7. Skatteavdrag för vissa underhållsåtgärder
Utöver ROT-programmet har andra beslut fattats som också de är avsedda att förbättra sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Det gäller bl.a. en ökning av anslaget för vissa investeringar i statliga byggnader m.m. och den ovan redovisade ökningen av stödet till allmänna samlingslokaler. Dessutom har i proposition 1993/94:91 om vissa fastighetsskattefrågor ett förslag lagts fram om en reducering av fastighetsskatten för vissa påbyggnader. Detta förslag har ännu inte behandlats av riksdagen. Utskottet vill härutöver erinra om de åtgärder av mera generell natur som vidtagits för att i olika avseenden stimulera företagsamhet och sysselsättning. Ett exempel härpå är det s.k. småföretagarpaket som riksdagen har antagit. Även det tidsbegränsade förslag till ett generellt anställningsstöd som nu förelagts riksdagen är en åtgärd som kan förväntas få betydelse för byggsysselsättningen.
Det beslutade ROT-programmet, liksom övriga åtgärder för att stimulera byggverksamheten, utgår från bedömningen att det sett både i ett kortsiktigt och i ett långsiktigt perspektiv finns starka skäl som talar för att åtgärder måste vidtas för att ta till vara outnyttjad arbetskrafts- och produktionskapacitet i byggsektorn. Även de nu behandlade motionsyrkandena utgår från en strävan att öka investeringarna inom byggsektorn och därigenom även byggsysselsättningen. Det föreligger sålunda en bred enighet om behovet av att genom särskilda åtgärder motverka nedgången i byggsysselsättningen.
Motionärerna synes utgå från bedömningen att de redan vidtagna åtgärderna inte är tillräckliga för att den avsedda sysselsättningseffekten skall uppnås. Mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen på byggarbetsmarknaden vill utskottet för sin del inte utesluta att det kan föreligga ett behov av ytterligare stimulansåtgärder m.m. Utmärkande för byggbranschen är dock att de egentliga byggnadsarbetena måste föregås av ett planerings- och projekteringsskede som ofta tar relativt lång tid i anspråk. Det innebär att åtgärder som sätts in för att påverka byggverksamheten får effekt med en viss eftersläpning. Med avseende på den relativt korta tid som ROT-programmet trots allt har varit i funktion är det enligt utskottets mening därför ännu för tidigt att avläsa de fulla effekterna av programmet på bl.a. sysselsättningen. Av de uppgifter som i dag finns tillgängliga framgår att de särskilda medel som avsatts för ombyggnad av äldrebostäder kan förväntas bli utnyttjade fullt ut. De kommer därmed också att med stor sannolikhet på sikt ge den eftersträvade effekten på sysselsättningen. Av det anslag på 800 miljoner kronor som anvisats för ROT-åtgärder i kommunala byggnader har närmare 700 miljoner kronor redan tagits i anspråk. Sysselsättningseffekten av det hittills beviljade stödet har av AMS beräknats till 3 200 årsarbeten. När det gäller skatteavdraget för vissa underhållsåtgärder finns det naturligt nog ännu inga uppgifter om påverkan på sysselsättningen. Effekterna blir i realiteten inte möjliga att avläsa förrän avdrag för åtgärderna yrkas i deklarationssammanhang. Det faktum att det till Riksskatteverket har inkommit omkring 20 000 förfrågningar med begäran om information m.m. om avdragsmöjligheten ger dock en indikation på att det intresse som finns för att vidta avdragsberättigade åtgärder bör kunna ge en sysselsättningseffekt som bidrar till att i inte ringa omfattning motverka byggarbetslösheten.
Som framgår av framställningen ovan kan de fulla effekterna på sysselsättningen av ROT-programmet liksom av övriga vidtagna åtgärder ännu inte bedömas med någon större säkerhet. Enligt utskottets mening finns det därför anledning att avvakta utfallet av de hittills vidtagna åtgärderna innan beslut om eventuella nya insatser fattas. Till utskottets ställningstagande i denna del bidrar också de förbättringar som har skett på kreditmarknaden. Sedan ROT-programmet antogs av riksdagen har såväl de långa som de korta räntorna gått ned samtidigt som realräntan har sjunkit. Vid den offentliga utfrågning bl.a. om problemen på bostadskreditmarknaden som utskottet anordnade tidigare i höst framkom också att bostadsinstituten har en positiv syn på att det genomförs renoveringar och ombyggnader i bostadsbeståndet under förutsättning av att de sker till rimliga kostnader. Det får emellertid förutsättas att regeringen med största uppmärksamhet fortsatt följer utvecklingen på området och om så erfordras skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag om ytterligare insatser. I detta sammanhang kan det enligt utskottets mening också finns anledning att överväga behovet av ytterligare information om ROT-programmet utöver de informationsinsatser som genomförts bl.a. av Boverket.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda förslagen i partimotionerna A16 (s) yrkandena 9 och 10 samt A18 (nyd) yrkande 14.
Icke-statliga kulturlokaler
Bidrag för ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och kulturlokaler som tillhör någon annan än staten lämnas med högst 30 % av kostnaderna vid nybyggnad och med högst 50 % vid ombyggnad. Frågor om bidrag prövas av Boverkets samlingslokaldelegation efter hörande av Statens kulturråd. För budgetåret 1993/94 har en ram för bidragsverksamheten om 25 miljoner kronor fastställts.
Som en del i förslagen för att öka investeringarna inom byggsektorn och därmed också öka byggsysselsättningen föreslås i den socialdemokratiska partimotionen A16 att stödet till de allmänna samlingslokalerna skall ökas med 75 miljoner kronor under 1994. Med hänvisning härtill föreslås i motionens yrkande 25 att ramen för stöd till icke-statliga kulturlokaler skall ökas med 38 miljoner kronor för innevarande budgetår. Enligt motionärerna är erfarenheterna av detta stöd med avseende på sysselsättningseffekten goda samtidigt som Boverket har en lång kö av ansökningar som gäller ny- och ombyggnad av icke-statliga kulturlokaler.
Som framgår av framställningen ovan har redan en rad åtgärder vidtagits för att öka byggsysselsättningen. Det kan enligt utskottets mening i och för sig hävdas att en ramökning enligt förslaget i motionerna också borde förverkligas för att bl.a. uppnå en ytterligare ökning av byggsysselsättningen. Utskottet vill emellertid inte nu förorda en sådan lösning. Enligt utskottets mening bör en angelägen ökning av byggsysselsättningen ske inom ramen för ROT-programmet. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer också frågan om ytterligare insatser avseende icke-statliga kulturlokaler och, om sådana överväganden visar på behov av en ökning av beslutsramen, underställer riksdagen ett sådant förslag. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet den socialdemokratiska partimotionen A16 yrkande 25.
Stockholm den 18 november 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. ROT-åtgärder
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken ROT-åtgärder börjar med "I syfte" och slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:
De nu behandlade förslagen om ROT-åtgärder för att stimulera investeringar i bostadsbeståndet och därmed också byggsysselsättningen måste enligt utskottets mening ses mot bakgrund av den situation som i dag råder inom byggsektorn.
Enligt Byggentreprenörernas senaste prognos faller bygginvesteringarna med 17 % i år och med ytterligare 22 % nästa år. Hårdast drabbas nyproduktionen, men även ombyggandet fortsätter att sjunka. Byggnadsarbetarförbundet befarar att halva yrkeskåren snart är utan jobb.
Det finns en betydande risk att dagens snabba utslagning av byggkapacitet bäddar för en ny överhettning när konjunkturen så småningom vänder. Byggverksamheten i dag har en betydligt mindre omfattning än vad den hade innan uppgången i slutet av 80-talet. Det handlar alltså inte om en normal konjunkturanpassning, utan om ett slöseri med mänskliga och andra resurser.
När riksdagen i våras senast behandlade situationen inom byggbranschen konstaterade utskottet:
Enligt utskottets mening finns det -- -- -- anledning att avvakta utfallet av de hittills vidtagna åtgärderna innan beslut om eventuella nya insatser fattas. Det får förutsättas att regeringen med största uppmärksamhet följer utvecklingen -- -- -- och om så erfordras skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag om ytterligare insatser.
Det i våras framtagna ROT-programmet skulle ge drygt 30 000 jobb. Det är svårt att ange de definitiva effekterna, men klart är att programmet inte bidragit till att hejda raset inom byggnadsverksamheten. Det betyder inte att det har varit verkningslöst. Stimulansbidraget till reparation av kommunala fastigheter har t.ex., enligt AMS uppskattning, hittills gett 3 200 årsarbeten. Utskottets slutsats är att vidtagna åtgärder har varit riktiga och nödvändiga, men långt ifrån tillräckliga. Enligt utskottets mening måste regeringen därför redan nu lämna förslag till ytterligare insatser som framför allt bidrar till att stimulera ombyggnadsverksamheten. Inriktningen av dessa insatser måste dock vara sådan att de snabbt kan sättas i kraft och därmed ge en omedelbar effekt på sysselsättningen. Insatserna måste vidare vara utformade så att de kan riktas mot sektorer och arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda eller som skulle utföras först vid en senare tidpunkt. Enligt utskottets mening svarar arbeten av beredskapskaraktär mot dessa krav.
Dagens låga byggverksamhet har inte sin grund i att bostadsbehoven drastiskt skulle ha minskat eller rent av helt försvunnit. Det finns ett fortsatt stort behov av ny- och ombyggda lägenheter som endast hålls tillbaka av nedgången i konjunkturen och situationen på arbetsmarknaden. Boverkets beräkningar visar att uppskattningsvis 300 000 lägenheter behöver byggas om under resten av 1990-talet. Dessutom behövs det en årlig nyproduktion på omkring 25 000 lägenheter för att möta bostadsmarknadens behov de närmaste åren. Det finns sålunda också av dessa skäl anledning att nu vidta åtgärder för att motverka en ytterligare nedgång i byggsysselsättningen.
Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening omedelbara och effektiva åtgärder sättas in för att i första hand stimulera igångsättningen av nödvändiga ROT-åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet. Ett bidrag till arbetslösa byggnadsarbetare som sysselsätts i ROT-arbeten bör införas i enlighet med förslagen i den socialdemokratiska partimotionen A16 yrkandena 9 och 10. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion A18 (nyd) yrkande 14 om s.k. egnahems-ROT avstyrks.
2. ROT-åtgärder
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken ROT-åtgärder börjar med "I syfte" och slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:
Situationen på byggarbetsmarknaden är i dag ytterst bekymmersam. Sjunkande bygginvesteringar har lett till en arbetslöshet som stiger från månad till månad. Några tecken på att utvecklingen är på väg att vända finns inte heller. Utskottet tvingas mot bakgrund härav konstatera att det i och för sig vällovliga ROT-program som riksdagen beslutade i våras inte på långa vägar har fått den effekt som utlovades. De uppgifter som i dag finns tillgängliga visar att sysselsättningseffekten kan bli så liten som en tiondel av den som ursprungligen ställdes i utsikt. Skälet härtill är naturligtvis att programmet till stora delar fått en felaktig eller mindre lämplig utformning. Sålunda förutsätts i flertalet fall ett mer eller mindre byråkratiskt ansökningsförfarande. Inte heller de åtgärder av mer generell natur som regeringen har vidtagit har haft någon påvisbar effekt på byggsysselsättningen. Det finns lika lite anledning tro att det nu föreliggande förslaget om ett generellt anställningsstöd skulle leda till att antalet sysselsatta byggnadsarbetare ökar.
Vad som nu erfordras är åtgärder som direkt riktar sig mot byggverksamheten och som är så utformade att de ger en omedelbar effekt. Det innebär bl.a. att åtgärderna skall vara påtagliga, lätta att förstå och kunna tillämpas med ett minimum av byråkrati. Enligt bostadsutskottets mening finns det framför allt två typer av åtgärder som svarar mot dessa grundläggande krav. Det gäller de av Ny demokrati framlagda förslagen om en sänkning av momsen för byggandet och införandet av en avdragsrätt för renoverings- och underhållsarbeten i bostäder. För båda åtgärderna gäller att de kan sättas i kraft med omedelbar verkan och att de därmed får ett snabbt genomslag på byggmarknaden. Även andra åtgärder som byggande av äldrebostäder och renovering av skolor m.m. kan dock bli aktuella i detta sammanhang.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovan framförda förslaget i Ny demokratis partimotion A18 yrkande 14 om införande av en s.k. egnahems-ROT. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
3. Icke-statliga kulturlokaler
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Icke-statliga kulturlokaler börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 25" bort ha följande lydelse:
Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen A16 om att stödet till de icke-statliga kulturlokalerna skall ökas med 75 miljoner kronor under 1994 ingår som en väsentlig del i de i samma motion framlagda förslagen för att öka investeringarna inom byggsektorn och därmed också öka byggsysselsättningen. Med avseende på situationen på byggarbetsmarknaden och med hänsyn till behovet av denna typ av lokaler bör enligt utskottets mening alla möjligheter att stimulera sysselsättningen i byggverksamheten tas till vara. Även enligt bostadsutskottet bör sålunda den förordade ökningen av stödet komma till stånd. Som framhålls i motionen är erfarenheterna av detta stöd med avseende på sysselsättningseffekten goda. Hos Boverket finns också en kö av ansökningar avseende projekt som med kort varsel kan påbörjas. Den socialdemokratiska partimotionen A16 yrkande 25 tillstyrks.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Jag ansluter mig till de till yttrandet fogade avvikande meningarna (s).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Utskottet 5 Det arbetsmarknadspolitiska läget 5 Inriktningen av politiken 8 Propositionen 8 Motioner om inriktningen av politiken 9 Utskottets överväganden 10 Ungdomspraktik 11 Tidigare beslut om ungdomspraktik 11 Regeringens förslag om ungdomspraktik 12 Motioner om ungdomspraktik 13 Utskottets överväganden om ungdomspraktik 15 Arbetslivsutveckling (ALU) 18 Tidigare beslut om ALU 18 Regeringens förslag om ALU 19 Motioner om ALU 20 Utskottets överväganden om ALU 21 Generellt anställningsstöd (GAS) 23 Regeringens förslag om GAS 23 Motioner om GAS 24 Utskottets överväganden om GAS 24 Författningskommentarer 26 Bidrag till samlingslokaler 28 Tidigare beslut om bidrag till samlingslokaler 28 Regeringens förslag om bidrag till samlingslokaler 29 Utskottets överväganden om bidrag till samlingslokaler 29 Övriga motionsförslag 29 ROT-program m.m. 29 Kulturmiljövård m.m. 31 Investeringar i vägnätet m.m. 32 Utbildningssatsningar 32 Stöd till kommuner och landsting 35 Vissa finansieringsfrågor 36 Hemställan 36 Reservationer 39 Särskilda yttranden56 Bilagor 1. Propositionens lagförslag 59 2. Lagrådets yttrande 63 3. Av utskottet framlagt lagförslag 69 4. Finansutskottets yttrande 71 5. Socialförsäkringsutskottets yttrande 76 6. Kulturutskottets yttrande 83 7. Utbildningsutskottets yttrande 86 8. Trafikutskottets yttrande 89 9. Bostadsutskottets yttrande 93