AP-fondernas verksamhet 2000 (Betänkande 2001/02:FIU7 Finansutskottet)

Finansutskottets betänkande2001/02:FIU7

AP-fondernas verksamhet 2000

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i betänkandet regeringens
skrivelse 2000/01:131 Redovisning av AP-fondernas
verksamhet 2000. I skrivelsen lämnar regeringen en
redovisning av AP-fondernas utveckling under förra
året samt en utvärdering av fondernas mål och
resultat under perioden 1996-2000. AP-fondernas
marknadsvärderade resultat uppgick under 2000 till
28,1 miljarder kronor. Skillnaden mellan
pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna gav
under året ett överskott på 5,5 miljarder kronor.
Kostnaden för administrationen av pensionssystemet
uppgick till 1,1 miljarder kronor och som en följd
av det reformerade ålderspensionssystemet levererade
buffertfonderna 45 miljarder kronor till staten.
Sammantaget innebar detta att AP-fondernas samlade
fondkapital under förra året minskade med 12,6
miljarder kronor, från 746,5 miljarder kronor i
slutet av 1999 till 733,9 miljarder kronor i slutet
av 2000.

Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till
handlingarna.

Utskottet behandlar också åtta motioner med
anknytning till de s.k. buffertfonderna, Sjätte AP-
fonden, premiepensionssystemet och etiska regler för
statens ägande. Två motioner har väckts med
anledning av skrivelsen medan sex motioner väckts
under allmänna motionstiden. Utskottet föreslår att
motionerna avslås.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. AP-fondernas verksamhet 2000
Riksdagen lägger regeringens skrivelse
2000/01:131 till handlingarna.

2. Buffertfondernas kapital

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi250 av Peter Pedersen och Gunilla
Wahlén (v) yrkandena 1 och 2 samt
2001/02:Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
yrkandena 6-8.
Reservation 1 (v)

3. Effekter av AP-fondernas nya
placeringsregler

Riksdagen avslår motion
2001/02:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande
1.
Reservation 2 (m, kd) - motiv.

4. Sjätte AP-fonden

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande
2,
2001/02:Fi2 av Gunnar Hökmark m.fl. (m),
2001/02:Fi262 av Karl Gustav Abramsson och
Rinaldo Karlsson (s) samt
2001/02:Fi277 av Per Landgren m.fl. (kd).
Reservation 3 (m)

5. Avgifter i premiepensionssystemet

Riksdagen avslår motion
2001/02:Fi284 av Leif Jakobsson (s).

6. Etiska regler vid statligt ägande

Riksdagen avslår motion
2001/02:Fi216 av Marie Engström m.fl. (v).
Reservation 4 (v)

Stockholm den 22 november 2001

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart
Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Anna Åkerhielm
(m), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s), Siv
Holma (v), Per Landgren (kd), Gunnar Axén (m),
Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c) och Tommy Waidelich
(s).

2001/02

FiU7

(skr. 2000/01:131) m.m.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I skrivelsen 2000/01:131 Redovisning av AP-fondernas
verksamhet 2000 lämnar regeringen en redovisning av
AP-fondernas utveckling under förra året samt en
utvärdering av fondernas mål och resultat under
perioden 1996-2000. Med anledning av skrivelsen har
två motioner väckts. Under allmänna motionstiden
väcktes ytterligare sex motioner som behandlas i
betänkandet. Förslagen i motionerna återges i bilaga
1.

Utskottets överväganden

AP-fondernas verksamhet 2000

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar lägga regeringens
skrivelse 2000/01:131 Redovisning av AP-
fondernas verksamhet år 2000 till
handlingarna.
Skrivelsen

I skrivelsen lämnas en redovisning av Allmänna
pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet under
2000. Redovisningen innehåller bl.a. en
sammanställning av fondernas årsredovisningar och en
utvärdering av fondernas förvaltning av
fondkapitalet. I likhet med tidigare år har
konsultföretaget William Mercer Ltd tagit fram
underlag för utvärderingen.

Till följd av reformeringen av pensionssystemet
beslutades och genomfördes under 2000 (prop.
1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:
181) en omfattande förändring av AP-fondsystemets
organisation. Fyra nya s.k. buffertfonder - Första,
Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna - bildades av
de tidigare första till femte fondstyrelserna.
Förändringen trädde i kraft den 1 maj 2000.
Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet
under 2000 omfattar Första, Andra, Tredje, Fjärde
och Sjätte AP-fonderna. Första och Andra AP-fonderna
utvärderas tillsammans eftersom de tidigare
första-tredje fondstyrelserna under 2000
samförvaltades av Första AP-fondens kansli. Andra
AP-fondens kansli, med placering i Göteborg, byggdes
upp under förra året och ansvaret för förvaltningen
av fondens kapital övertogs först vid årsskiftet
2000/01. I samband med beslutet om omorganisation av
AP-fondsystemet beslutades även om nya
placeringsregler för buffertfonderna. De nya
reglerna trädde dock i kraft först vid årsskiftet
2000/01 och har därför inte påverkat utvärderingen
av förra årets verksamhet. Sjunde AP-fonden, som
verkar inom det s.k. premiereservsystemet, omfattas
inte mer än marginellt av utvärderingen bl.a.
eftersom Sjunde AP-fonden startade sin förvaltning
först sent på hösten 2000.

AP-fondernas sammantagna s.k. marknadsvärderade
resultat (direktavkastningen plus realiserade och ej
realiserade värdeförändringar av kapitalet) uppgick
under 2000 till 28,1 miljarder kronor, visar
sammanställningen av fondstyrelsernas
årsredovisningar.

Skillnaden mellan pensionsavgifterna och
pensionsutbetalningarna gav under året ett överskott
på 5,5 miljarder kronor. Kostnaden för
administrationen av pensionssystemet uppgick till
1,1 miljarder kronor (administrationskostnaderna
ökade med ca 300 miljoner jämfört med 1999 bl.a.
till följd av omorganisationen och förberedelserna
inför de nya placeringsreglerna) och som en följd av
det reformerade ålderspensionssystemet levererade
buffertfonderna 45 miljarder kronor till staten.
Sammantaget innebar detta att AP-fondernas samlade
fondkapital under förra året minskade med 12,6
miljarder kronor, från 746,5 miljarder kronor i
slutet av 1999 till 733,9 miljarder kronor i slutet
av 2000.

Fondernas marknadsvärderade resultat motsvarar en
nominell avkastning på 3,8 % av det totala
fondkapitalet. Räknas inflationen bort ger det en
real avkastning under 1999 på 2,4 %. De senaste fem
åren, dvs. perioden 1996-2000 vilket är den period
som regeringen har som utgångspunkt i sin
utvärdering, har avkastningen för Första-Fjärde samt
Sjätte AP-fonderna legat på i genomsnitt 9,4 % per
år. Den reala avkastningen låg under samma period på
8,5 % per år.

Det marknadsvärderade resultatet för Första och
Andra AP-fonderna (de tidigare första till tredje
fondstyrelserna) blev 43,7 miljarder kronor under
2000, vilket motsvarar en avkastning på nominellt
8,9 % och realt 7,4 % av fondkapitalet. Det är en
kraftig resultatförbättring jämfört med 1999 och
uppgången beror framför allt på sjunkande såväl
svenska som utländska obligationsräntor under 2000.
Tillgångarna i Första och Andra AP-fonden, som
tillsammans var den absolut största fonden i AP-
systemet förra året (se figur 1), var till mer än 83
% placerade i nominella svenska och utländska
obligationer. Under utvärderingsperioden 1996-2000
har avkastningen för de två fonderna tillsammans
legat på i genomsnitt 7,9 % per år nominellt och 7,0
% realt.
Till följda av den svaga aktiemarknaden blev
Tredje AP-fondens (den tidigare femte
fondstyrelsens) marknadsvärderade resultat för 2000
minus 300 miljoner kronor, vilket motsvarar en
nominell avkastning på fondens kapital på -1,5 %.
Även om avkastningen var negativ var resultatet hela
7 procentenheter bättre än utvecklingen på de
marknader där fonden placerat sina medel, enligt de
jämförelseindex som används i förvaltningen. De
senaste fem åren har avkastningen i genomsnitt legat
på 24,5 % per år. Det är 0,7 procentenheter lägre än
jämförelseindex, som visar en avkastning på 25,2 %
per år under perioden 1996-2000. Målet för Tredje
AP-fonden har varit att överträffa jämförelseindex
med 0,8 procentenheter per år över en rullande
femårsperiod.
Den Fjärde AP-fonden (den tidigare fjärde
fondstyrelsen) gav under förra året ett resultat på
minus 14,9 miljarder kronor. Det motsvarar en
nominell avkastning på -10,1 %, några tiondelar
bättre än jämförelseindex. Under de senaste fem åren
har Fjärde AP-fonden gett en nominell avkastning på
i genomsnitt 23,1 % per år. Jämförelseindex gav
under samma period en avkastning på 24,5 % per år.
Trots ett negativt resultat utvecklades även
Sjätte AP-fonden bättre än jämförelseindex under
förra året. Resultatet av förvaltningen blev minus
246 miljoner kronor, vilket ger en nominell
avkastning på -1,3 %. Jämförelseindex sjönk med 11,9
% under samma period. Det finns i skrivelsen inga
uppgifter om fondens utveckling under femårsperioden
1996-2001, eftersom fonden startade sin verksamhet
1996 och att verksamheten successivt byggdes upp
under de närmaste åren därefter.
Uppgifterna för Sjunde AP-fonden är ytterst
begränsade eftersom fonden påbörjade sin förvaltning
på hösten 2000. Förvaltningen av den s.k.
Premiesparfonden startade i början av november 2000,
och avkastningen under årets sista två månader
uppgick till -7,4 %, något sämre än jämförelseindex
som under samma period sjönk med 6,7 %.
Förvaltningen av den s.k. Premievalsfonden
påbörjades i slutet av september 2000 med en
avkastning under återstoden av 2000 på -8 %, även
det något sämre än jämförelseindex som under
perioden sjönk med 7,6 %.

Figur 1. Storleken på AP-fonderna 2000

(fondkapital i miljarder kronor)

Som framgår av figur 1 hade de samförvaltade Första
och Andra AP-fonderna det största fondkapitalet
under 2000, med ett sammanlagt kapital på drygt 560
miljarder kronor. Nästa störst var Fjärde AP-fonden
med ett kapital på drygt 132 miljarder kronor, följd
av Tredje AP-fonden med ett fondkapital på knappt 23
miljarder kronor. Kapitalet i Sjätte AP-fonden
uppgick i slutet av 2000 till drygt 18 miljarder
kronor. I tabell 1 nedan sammanfattas regeringens
bedömning av fondernas resultat. I skrivelsen
behandlar regeringen även fondernas organisation och
mål. Någon mer genomgripande utvärdering görs
emellertid inte eftersom det för närvarande pågår
ett omfattande arbete i fonderna med att formulera
nya mål för verksamheten utifrån fondernas nya roll
i pensionssystemet och de nya placeringsregler som
började gälla vid årsskiftet 2000/01. I skrivelsen
refereras dock en studie av AP-fondernas
organisation vad avser t.ex. arbetssätt,
rapportering och effektivitet som konsultföretaget
William Mercer Ltd gjort. I studien framgår bl.a.
att samtliga fonder fäster stor vikt vid
riskkontroll av verksamheten, med bl.a. oberoende
kontrollfunktioner som rapporterar direkt till VD:n
och styrelsen. Det övergripande intrycket är enligt
skrivelsen att alla nödvändiga kontrollfunktioner
finns på plats och att fondernas verksamhet därför
bedrivs under önskvärt säkra former. Enligt
skrivelsen utmärker sig Sjunde AP-fonden genom en
särskilt effektiv organisation.

-----------------------------------------------------------
|Tabell 1. Sammanfattning av regeringens bedömning av |
|fondernas förvaltning |
-----------------------------------------------------------
| |Resultat av förvaltningen |
-----------------------------------------------------------
|Första | |
|och | |
| |Fondernas resultat är tillfredsställande på kort|
|Andra |sikt och neutralt på lite längre sikt, eftersom|
| |den totala avkastningen i fjol var bättre än det|
| AP- |sammanvägda jämförelseindexet och utvecklades i|
|fonderna|nivå med jämförelseindex perioden 1996-2000.|
| |Förvaltningen av svenska nominella obligationer|
| |har varit framgångsrik de senaste åren samtidigt|
| |som förvaltningen av fastigheter varit|
| |långsiktigt positiv för fondernas samlade|
| |resultat. Förvaltningen av utländska obligationer
|
| |visar dock på både sämre resultat jämfört med|
| |jämförelseindex och på större avvikelser mot|
| |jämförelseindex. |
| | |
-----------------------------------------------------------
|Tredje | |
| | |
| AP- |Fonden lyckades väl i sin förvaltning under förra
|
|fonden |året. Även om avkastningen var negativ var den|
| |mycket högre än jämförelseindex. Fondens|
| |långsiktiga mål att överträffa jämförelseindex|
| |med 0,8 procentenheter per år har inte uppnåtts|
| |under perioden 1996 till 2000. Avkastningen har i
|
| |genomsnitt legat ca 1 procentenhet per år under|
| |jämförelseindex. Målet har dock infriats under de
|
| |senaste två åren. |
| | |
-----------------------------------------------------------
|Fjärde | |
| | |
| AP- |Fondens resultat var neutralt under förra året |
|fonden |eftersom avkastningen på fondkapitalet låg i nivå
|
| |med jämförelseindex. Fondens långsiktiga mål att|
| |överträffa jämförelseindex med 1 procentenhet per
|
| |år har inte uppnåtts, bl.a. till följd av ett|
| |svagt resultat för fonden under 1998. |
| | |
-----------------------------------------------------------
|Sjätte | |
| | |
| AP- |Avkastningen förra året var negativ men avsevärt|
|fonden |bättre än jämförelseindex. Resultatet beror|
| |framför allt på en god avkastning på onoterade|
| |aktier och den del av den noterade|
| |aktieportföljen som benämns aktiva innehav.|
| |Utvärdering av fondens långsiktiga mål kan ännu|
| |inte göras, men regeringen är positiv till att|
| |fonden i kapitalförvaltningen skärpt målet, från|
| |att uppnå till att överträffa jämförelseindex.|
| |Hur stor överavkastningen skall vara återstår|
| |dock att kvantifiera. |
| | |
-----------------------------------------------------------

Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens skrivelse 2000/01:131
Redovisning av AP-fondernas verksamhet år 2000 och
föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

Buffertfondernas kapital

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionerna Sf332 (v) och Fi250
(v) om buffertfondernas kapitalstyrka, att
fonderna bör användas för näringspolitiska syften
samt att nya skattesubventionerade fonder bör
införas.
Jämför reservation 1 (v).

Motionerna

I motion Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att den
automatiska stabiliseringen av det nya pensionssystemet
kräver en stark buffertfond. Enligt motionärerna bör
därför buffertfonderna vara större än vad som planerats i
pensionsöverenskommelsen (yrkande 7). Får vi en dålig
ekonomisk utveckling samtidigt som många går i pension
kommer pensionssystemet att utsättas för en stor press.
Riksdagen har beslutat att en kontroll av buffertfondernas
storlek skall göras 2004. Men till följd av det nuvarande
osäkra konjunkturläget bör enligt motionärerna en analys
genomföras redan 2002 över buffertfondernas utveckling
2002-2004. Kontrollstationen 2004 bör i stället analysera
och redogöra för hur mycket buffertfonderna behöver
förstärkas för att inte den s.k. bromsen skall slå till
(yrkande 6). För att bl.a. klara framtidens
pensionskostnader måste en hög sysselsättning
upprätthållas. För att nå detta krävs bl.a. en aktiv och
målmedveten näringspolitik. Medlen i buffertfonderna bör i
framtiden i större utsträckning kunna utnyttjas för
näringspolitik. Fondernas placeringsregler måste
förändras, vilket inte minst är viktigt från en
valutapolitisk utgångspunkt. En del av buffertfondernas
kapital bör t.ex. kunna användas som aktiekapital i ett
mer planerat ägande för regional företagsutveckling
(yrkande 8).

I motion Fi250 av Peter Pedersen och Gunilla Wahlén (v)
anförs att det med anledning av det nya pensionssystemet
och nya placeringsregler som tillåter stora
kapitalplaceringar utomlands finns ett stort behov av en
analys av hur fondernas placeringsregler påverkar
kapitalrörelser mellan länder, det långsiktiga
ägaransvaret, den svenska ekonomin och de svenska
löntagarna. Pensionsfonderna skall ge så hög avkastning
som möjligt men det saknas enligt motionärerna strategier
för hur våra gemensamma pensionspengar skall bidra till
ett mer långsiktigt ägande. Det finns ingen ambition att
utveckla den svenska ekonomin, erbjuda riskvilligt eller
långsiktigt kapital till nytta för det svenska
näringslivet och svensk produktion. Det finns inte heller
några ambitioner att gynna löntagarna, de framtida
pensionärerna eller den inhemska sysselsättningen (yrkande
1). I Kanada finns en s.k. solidaritetsfond. Placeringar i
fonden gynnas skattemässigt och kraven på fondens
placeringar är, utöver kravet om en acceptabel avkastning,
att pengarna satsas i företag som har en god arbetsmiljö,
ett utvecklat miljöarbete, jämställdhet osv. Sedan 1995
har fonden startat lokala och regionala fonder. Fram till
1997 hade satsningarna i dessa fonder skapat ca 57 000
arbeten. Regeringen bör enligt motionärerna stimulera
möjligheterna att skapa sådana regionala och lokala fonder
(yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Prognoser om framtiden innehåller alltid ett stort mått av
osäkerhet. Det gäller enligt utskottets mening även
bedömningarna och beräkningarna av det kapital som
buffertfonderna behöver för att fylla sin funktion som
buffert i ålderspensionssystemet. Därför beslutade också
riksdagen, i samband med beslutet om principerna för
överföring från Allmänna pensionsfonden till staten och
omorganisationen av Allmänna pensionsfonden (prop.
1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19), att en kontroll av
buffertfondernas styrka och den slutliga storleken på
överföringen av medel från AP-fonden till staten skulle
genomföras 2004. Om analysen 2004 visar att ytterligare
medel kan överföras till statskassan, utan att den
automatiska balanseringen, den s.k. bromsen, aktiveras
före 2050, bör en ytterligare överföring till staten ske
den 1 januari 2005, enligt beslutet. Enligt utskottets
mening har inga nya uppgifter framkommit som föranleder en
omprövning av beslutet att genomföra en kontroll 2004.

I ovan nämnda betänkande, 1999/2000:FiU19, behandlade
utskottet även yrkanden om att medlen i AP-fonderna i
större utsträckning bör användas för näringspolitiska
åtgärder. Nu, som då, anser utskottet att det är viktigt
att målen för AP-fondernas förvaltning är så formulerade
att tillgångarna förvaltas till största möjliga nytta för
försäkringen för inkomstgrundad ålderspension samt att
avkastningen långsiktigt maximeras i förhållande till
risken i placeringarna. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motion Sf332 (v) yrkandena 6-8 samt motion Fi250
(v) yrkande 1.
När det gäller den kanadensiska s.k. solidaritetsfonden
kan utskottet konstatera att flera svenska organisationer
har studerat fondens konstruktion och resultat, bl.a.
Landsorganisationen, LO. Utskottet är emellertid inte
berett att tillstyrka skattesubventioner för att inrätta
fonder av kanadensisk typ i Sverige. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Fi250 (v) yrkande 2.

Effekter av AP-fondernas nya
placeringsregler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker förslagen i motion Fi1 (fp)
bl.a. med motiveringen att Finansdepartementet i
den kommande redogörelsen för AP-fondernas
verksamhet 2001 avser att göra en analys av AP-
fondernas tillgångar och effekterna på
valutakursen.
Jämför reservation 2 (m, kd).

Motion

I motion Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att AP-
fondernas omstrukturering av sina portföljer mot ett
större innehav av utländska tillgångar ofta anges som en
förklaring till den senaste tidens svaga utveckling för
den svenska kronan. Enligt motionärerna bör regeringen nu
genomföra en analys av vad AP-fondernas
portföljomläggningar har betytt och potentiellt kan betyda
för valutakursens utveckling (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Efter att ha varit relativt stabil från sommaren 1999 till
sommaren 2000 började värdet på den svenska kronan att
sjunka under hösten 2000. Försvagningen har fortsatt under
2001, till ett värde mot det s.k. TCW-index vid mitten av
november på omkring 139 - en försvagning med ca 11 % sedan
början av september 2000. De ändrade placeringsreglerna
för AP-fonderna har förts fram som en orsak till den lågt
värderade kronan. AP-fondernas nya placeringsregler, som
började gälla från den 1 januari 2001, ger fonderna en
större möjlighet än tidigare att placera pensionskapitalet
i utländska tillgångar. Högst 40 % av en fonds tillgångar
får, enligt det nya regelverket, exponeras mot valutarisk.
För att begränsa eventuella effekter på valutakursen
infördes samtidigt en begränsningsregel om att
exponeringen får öka med 5 procentenheter per år från den
gräns på 10 % som gällde vid utgången av 2000. Under 2001
får således högst 15 % av en fonds tillgångar exponeras
mot valutarisk. En genomgång av AP-fondernas
halvårsrapporter som utskottet gjort visar att
exponeringen mot valutarisk ökat från i genomsnitt ca 3 %
i början av året till i genomsnitt omkring 10 % vid
halvårsskiftet 2001.

Utskottet kan konstatera att det finns en mängd olika
faktorer som påverkar värderingen av ett lands valuta. På
lång sikt avgörs värdet framför allt av grundläggande
ekonomiska faktorer, som t.ex. skillnad i tillväxt mot
andra länder, konkurrenskraft och bytesbalans, dvs.
resultatet av de samlade affärerna med utlandet. I det
kortare perspektivet kan dock valutakursen påverkas av
t.ex. konjunktursvängningar eller förändringar i
finansiella flöden till följd av strukturella förändringar
på marknaderna, som t.ex. förändringen av AP-fondernas
placeringsregler. Utskottets genomgång av buffertfondernas
halvårsrapporter visar att fonderna under första halvåret
köpt utländska tillgångar - utländska aktier och utländska
räntebärande värdepapper - för motsvarande omkring 195
miljarder kronor (i siffran ingår en omvärdering av
tillgångar som tidigare haft undantag och inte inräknats i
utlandsramen). De utländska tillgångarna uppgick vid
halvårsskiftet till i genomsnitt omkring 50 % av fondernas
totala tillgångar. Av utlandsköpen var emellertid ca 85 %
av köpen, omkring 166 miljarder kronor, valutasäkrade. Det
betyder att endast en begränsad del AP-fondernas köp av
utländska tillgångar under första halvåret varit direkt
valutapåverkande. Utskottet har gått igenom en rad olika
analyser och rapporter om orsakerna till kronans
försvagning under det senaste året. Det flesta drar
slutsatsen att försvagningen framför allt beror på den
kraftiga internationella konjunkturförsvagningen -
minskade exportintäkter - och utländska försäljningar av
svenska aktier till följd av börsnedgången, men att även
AP-fondernas och PPM-fondernas köp av utländska tillgångar
bidragit, om än i en begränsad omfattning.
Enligt utskottets mening är det viktigt att noga följa
AP-fondernas utlandsplaceringar och deras eventuella
effekter på marknadernas värdering av kronan. Enligt
uppgifter från Finansdepartementet avser man också i den
kommande redogörelsen för AP-fondernas verksamhet för 2001
att göra en analys av AP-fondernas portföljomläggning och
dess effekter på valutakursen samt hur fonderna tar hänsyn
till denna typ av effekter i placeringsverksamheten. Med
det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi1 (fp)
yrkande 1.

Sjätte AP-fonden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet konstaterar att regeringen för
närvarande bereder frågor kring Sjätte AP-fonden.
Motionerna Fi262 (s), Fi2 (m), Fi277 (kd) och Fi1
(fp) avstyrks därför.
Jämför reservation 3 (m).

Motionerna

I motion Fi262 av Karl Gustav Abrahamsson och Rinaldo
Karlsson (s) framhålls att Sjätte AP-fonden, under den
korta den varit verksam, fått en stark ställning på
marknaden. Det gäller inte minst satsningen på den
operativa verksamheten av direktinvesteringar i små och
medelstora företag. För att fonden skall kunna följa dessa
investeringar långsiktigt krävs att Sjätte AP-fonden får
samma utlandsmandat som de övriga AP-fonderna. Den ökade
internationaliseringen gör det viktigt att även Sjätte AP-
fonden kan arbeta på den internationella arenan. Eftersom
alltfler företagsförvärv betalas med aktier innebär
dagens regler att Sjätte AP-fondens ägande i dessa företag
successivt kommer att minska.

I motion Fi2 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att Sjätte
AP-fonden tillkom 1996 och att syftet var att öka
tillgången på riskkapital för mindre, nystartade och
onoterade företag. Någon skyldighet att inleverera medel
till pensionssystemet föreskrevs inte. Motionärerna
konstaterar att endast en mindre del av fondens kapital
placerats i onoterade bolag. Detta visar enligt
motionärerna att fondens uppdrag var feltänkt från början.
Erfarenheterna av statligt företagande och inte minst
statlig riskkapitalverksamhet är inte goda. Sjätte AP-
fondens tillgångar bör därför föras över till staten. För
att undvika marknadsstörningar kan innehaven av
börsnoterade aktier dessförinnan bytas mot obligationer.
De onoterade aktierna förs till ett riskkapitalbolag under
Finansdepartementet, som sedan snarast möjligt
privatiseras på samma sätt som en gång skedde med Atle och
Bure.

I motion Fi277 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att
Sjätte AP-fonden i likhet med övriga AP-fonder bör få ett
s.k. utlandsmandat att placera en mindre del av kapitalet
på utländska marknader. Anledningen är att utlandsmandat
ses som ett viktigt led i Sjätte AP-fondens strategi plus
att det innebär att pensionspengarna placeras på bästa
sätt bl.a. genom en större riskspridning. Sjätte AP-
fondens strategi är att vara med under ett bolags hela
utvecklings- och expansionsfas. Den sista fasen läggs ofta
utanför Sverige för att komma åt en större marknad. Utan
utlandsmandat måste strategin förändras. Fonden har i dag
dispens att äga aktier i svenska bolag som köpts av
utländska bolag och som flyttar utomlands. Dispensen
gäller inte om ett svenskt bolag flyttar utomlands, utan
endast om ett utländskt bolag köper ett svenskt och det
f.d. svenska bolaget fortfarande finns kvar på den svenska
börsen. Eftersom alltfler köp i dag sker med aktier
försvinner Sjätte AP-fondens ägande successivt. Det är
endast vid kontant betalning som Sjätte AP-fonden kan vara
kvar i det uppköpta bolaget.

I motion Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att
Sjätte AP-fonden inte ingår i fempartiuppgörelsen om
pensionssystemet. Fonden startade som en främmande fågel i
systemet, med helt andra uppgifter som riskkapitalfond,
med viss inriktning mot små och medelstora företag. Enligt
motionärerna bör inte staten bedriva näringspolitik genom
att pensionspengar förvaltas på detta sätt.
Pensionspengarna skall i stället förvaltas i enlighet med
de riktlinjer som fastställts för Första till Fjärde AP-
fonderna. Sjätte AP-fondens kapital ingår i det totala
belopp som buffertfonderingen skall omfatta. Därför bör,
enligt motionärerna, Sjätte AP-fonden inordnas i
buffertsystemet genom att dess nuvarande direktiv ersätts
med direktiven och placeringsreglerna för Första till
Fjärde AP-fonderna. Det bör också övervägas i vilken form
en samordning med Andra AP-fonden kan ske. Enligt
motionärerna innebär förslaget att Sjätte AP-fonden
bibehålls men att ett utlandsmandat tillförs (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om
bl.a. ett införande av ett s.k. utlandsmandat för Sjätte
AP-fonden och en avveckling av Sjätte AP-fonden, senast i
betänkande 2000/01:FiU20 Vissa frågor om AP-fonderna.
Utskottet kan i likhet med tidigare konstatera att frågor
rörande Sjätte AP-fonden för närvarande övervägs inom
Finansdepartementet. Utskottet är därför inte berett att
nu föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionerna. Motionerna Fi262 (s), Fi2 (m), Fi277 (kd) och
Fi1 (fp) yrkande 2 avstyrks således.

Avgifter i premiepensionssystemet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motion Fi284 (s) om en
differentiering av grundavgiften i
premiepensionssystemet.

Motion

I motion Fi284 av Leif Jakobsson (s) anförs att det i
premiepensionssystemet används ett datasystem som i
princip skall klara att alla löntagare flyttar sina
pensionsmedel mellan de hundratals fonder som finns i
systemet. Kostnaderna för detta system tas i dag ut av
samtliga pensionssparare oavsett om man använder det eller
inte. De som i premiepensionsvalet medvetet valt att inte
välja och därmed överlåtit till Sjunde AP-fonden att
förvalta deras pengar utnyttjar inte valmöjligheten och
bör därför inte belastas med kostnaderna från detta day
trader-liknande system. De som använder systemet borde
också vara de som betalar för det. En möjlig lösning vore,
enligt motionären, att avgifterna differentierades på så
sätt att alla betalar för registerhållning etc., men att
endast de som gör ett aktivt val belastas med kostnaderna
för valsystemet.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att avgifterna i
premiepensionssystemet är effektiva och rättvisa. När det
gäller den grundavgift för systemet som alla
pensionssparare betalar kan utskottet konstatera att ett
datasystem för köp och försäljning av fondandelar är
nödvändigt, oavsett om det används för fondbyte eller ej.
Till exempel behövs system för försäljning av fondandelar
för utbetalning av pensioner eller uttag av avgifter. Det
innebär att möjligheten att byta fonder inte på ett
avgörande sätt ökar kraven på eller kostnaden för
köp-sälj-systemet.

Enligt uppgifter från Premiepensionsmyndigheten (PPM)
sker det i genomsnitt 300 till 400 fondbyten per dag. Det
är betydligt färre byten än vad PPM hade väntat sig vid
uppbyggnaden av systemet, och siffran skall sättas i
relation till att det finns omkring 5 miljoner
pensionskonton i systemet.
Enligt utskottets mening finns det ett värde i att
pensionsspararen fritt kan välja mellan ett brett urval av
fonder. Även den som medvetet avstår från att välja gör
ett val genom att pensionspremierna via köp-sälj-systemet
styrs till Premiesparfonden. Genom möjligheten till byte
kan personen sedan byta till annan fond om han eller hon
skulle bli missnöjd med t.ex. Premiesparfondens resultat
eller placeringsfilosofi. Enligt utskottets mening skulle
dessutom en differentiering av grundavgiften mellan dem
som väljer och s.k. icke-väljare, med dagens begränsade
omfattning av fondbyten, riskera att leda till en ökning
av de administrativa kostnaderna som inte skulle stå i
relation till den eventuella nyttan av en förändring av
avgifterna. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Fi284 (s).

Etiska regler vid statligt ägande

Utskottets förslag i korthet

Utskottet konstaterar att AP-fonderna inlett ett
omfattande arbete med att formulera och
implementera etiska regler i
placeringsverksamheten. Även i regeringen pågår
ett arbete med att formulera etiska principer för
det statliga ägandet. Utskottet avstyrker motion
Fi216 (v).
Jämför reservation 4 (v).

Motionen

I motion Fi216 av Marie Engström m.fl. (v) anförs att
staten är en stor aktör på den finansiella marknaden, dels
via AP-fondernas innehav av noterade aktier och
obligationer, dels via de noterade innehaven i den
statliga bolagssfären. Staten är delägare i OM-Gruppen och
har därigenom intressen i såväl Stockholmsbörsen som den
elektroniska aktiebörsen Jiway. Nyligen har uppdagats att
det på Jiway har handlats aktier i pornografiska bolag
utan några restriktioner. Enligt motionärerna är det
nödvändigt att staten ser över och utarbetar mer precisa
regler som syftar till att staten mer uttryckligt inte
skall förknippas med företag som t.ex. kan ha samröre med
våld, droger, prostitution, barnarbete eller undermåliga
arbetsförhållanden. Det gäller när staten direkt eller
indirekt agerar som placerare via t.ex. PPM och de fonder
som finns där, men även som delägare i finansiella
handelsplatser. Det är också viktigt att staten genom sitt
ägar- eller delägarskap i olika företag aktivt påtalar
vikten av att man gör etiska ställningstaganden och
handlar därefter.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att statens
ägande, statens placeringar på olika marknader och statens
agerande i bolag genom t.ex. styrelserepresentanter styrs
av högt ställda krav på etik och moral. Staten är en stor
aktör i näringslivet genom bl.a. ägande eller delägande i
olika bolag och genom AP-fondernas placeringar i
värdepapper och aktier. Detta innebär enligt utskottets
mening att staten genom sitt agerande bl.a. är en viktig
normgivare för etiken och moralen i resten av näringslivet
och samhället.

I samband med beslutet våren 2000 att organisera om
Allmänna pensionsfonden beslutades att de fyra nya s.k.
buffertfonderna och Sjunde AP-fonden årligen skulle
fastställa en verksamhetsplan, i vilken bl.a. en
beskrivning av vilka miljö- och etikhänsyn fonden skulle
ta i placeringsverksamheten skulle ingå. Utskottet kan
konstatera att alla AP-fonderna, inklusive Sjätte AP-
fonden (som enligt lagen inte är tvungen att utforma
regler över etik- och moralfrågor), under våren påbörjat
arbetet med att utforma de etiska riktlinjerna.
Utskottet har gått igenom de olika fondernas
riktlinjer. Genomgången visar att fonderna grovt sett kan
delas upp i två grupper beroende på hur riktlinjerna
utformats. Andra, Fjärde och Sjätte AP-fonderna använder
lagstiftningen som utgångspunkt för hur etik- och
miljöfrågorna skall beaktas i placeringsverksamheten.
Företag som upprepat eller medvetet bryter mot
grundläggande etiska och miljömässiga krav, huvudsakligen
i form av lagar och förordningar, utesluts ur fondernas
portföljer om inte kontakter med bolaget ger vid handen
att korrigerande åtgärder vidtagits. Andra AP-fonden anger
t.ex. i sina riktlinjer att exempel på god etik är ett
avståndstagande från kriminalitet, tagande av muta,
prostitution, illegal drog- och narkotikaverksamhet,
barnarbete samt respekt för seriösa affärsmetoder,
demokratiska principer och mänskliga rättigheter.
Första, Tredje och Sjunde AP-fonderna lägger däremot i
sina etiska riktlinjer större tonvikt vid internationella
konventioner som Sverige undertecknat. I Sjunde AP-fondens
riktlinjer framhålls t.ex. att aktieplaceringar endast
skall göras i företag som på ett godtagbart sätt följer
kraven i de internationella konventioner som Sverige
undertecknat samt att företag som är verksamma i Sverige
måste följa svensk lag. De konventioner som avses är
framför allt konventioner om de mänskliga rättigheterna,
barnkonventionen, ILO-konventionen, internationella
miljökonventioner och konventioner mot mutor och
korruption. Bolags eventuella överträdelser från de
uppsatta reglerna skall enligt fonderna bedömas utifrån
prövningar av domstol eller internationell
prövningsinstans.
När det gäller uppföljning av reglerna anger Första och
Sjunde AP-fonderna att de skall använda konsulter som
utifrån de uppställda etikreglerna noga skall följa
bolagen i fondernas portföljer. I Sjunde AP-fondens fall
handlar det om en löpande granskning av 2 000-2 500 bolag.
Övriga AP-fonder avser att följa utvecklingen via
mediernas rapportering. Andra AP-fonden anger också att
man avser att verka för att bolag som man placerar i skall
upprätta etiska riktlinjer och utveckla aktiva etiska
förhållningssätt.
Enligt utskottets mening är det tillfredsställande att
AP-fonderna på ett tydligt sätt börjat arbeta med
formuleringen och implementeringen av de etiska
riktlinjerna för placeringsverksamheten. När det gäller
statens direkta ägande i noterade eller onoterade bolag
kan dock utskottet konstatera att det saknas skriftliga
riktlinjer. I proposition 1995/96:141 om aktiv förvaltning
av statens företagsägande anges emellertid att det är en
viktig uppgift för staten att se till att företagens
verksamhet bedrivs på ett sätt som motsvarar högt ställda
krav på etik och moral. Enligt uppgifter från
Näringsdepartementet pågår inom departementet en beredning
av dessa frågor och enligt planeringen skall etik- och
moralfrågorna behandlas i verksamhetsberättelsen för
företag med statligt ägande 2001.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
staten formulerar etiska och moraliska riktlinjer för det
statliga ägandet och det statliga agerandet i olika bolag.
I avvaktan på pågående arbete anser utskottet att det för
tillfället inte finns anledning att göra ett särskilt
tillkännagivande i frågan. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Fi216 (v).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Buffertfondernas kapital (punkt 2)

av Johan Lönnroth (v) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen
motionerna
2001/02:Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena 6-8
och
2001/02:Fi250 av Peter Pedersen och Gunilla Wahlén (v)
yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det osäkert om det nya
pensionssystemet är hållbart i framtiden. Till följd av
bl.a. den automatiska balanseringen av pensionssystemet,
den s.k. bromsen, bör buffertfonderna tillföras mer
kapital än vad som planerats i pensionsöverenskommelsen.
En kontroll av buffertfondernas storlek skall enligt
pensionöverenskommelsen göras 2004, men då skall framför
allt storleken på överföringen från AP-fonderna till
staten slutligt fastställas. Hittills har sammanlagt
omkring 245 miljarder kronor förts över till staten, på
grund av att kostnaderna för t.ex. förtidspensioner förts
över från AP-fondsystemet till statsbudgeten.

Till följd av den demografiska utvecklingen och den
nuvarande mycket svaga konjunkturen anser vi att det redan
2002 behöver göras en analys av buffertfondernas
utveckling 2002-2004. Den redan beslutade
kontrollstationen 2004 bör ägnas åt analyser av hur mycket
buffertfonderna behöver förstärkas för att vi bättre skall
klara framtida påfrestningar i systemet och undvika att
bromsen slår till. Enligt vår mening kan en förstärkning
ske genom en tillfällig avgiftsökning.
Vi anser vidare att den viktigaste metoden för att klara
framtidens pensionskostnader är att upprätthålla en hög
sysselsättning i den svenska ekonomin. Det förutsätter
bl.a. ett starkt svenskt näringsliv. För att nå det målet
krävs en aktiv och målmedveten näringspolitik. Enligt vår
mening bör därför medlen i buffertfonderna i större
utsträckning kunna utnyttjas för näringspolitik. Fondernas
placeringsregler måste förändras, vilket inte minst är
viktigt från en valutapolitisk utgångspunkt. En del av ett
utökat kapital hos buffertfonderna bör dessutom kunna
användas som aktiekapital i ett mer planerat ägande för
regional utveckling. För att ytterligare stödja den
näringspolitiska utvecklingen bör regeringen också studera
möjligheterna att via skattesystemet stimulera en
uppbyggnad av den typ av regionala och lokala fonder som
finns i Kanada inom ramen för den s.k. Solidaritetsfonden.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad vi anfört om buffertfonderna och en
aktiv näringspolitik. Vi tillstyrker därmed motionerna
Sf332 (v) yrkandena 6-8 och Fi250 (v) yrkandena 1 och 2.

2. Effekter av AP-fondernas nya placeringsregler
(punkt 3, motiveringen)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m), Per Landgren (kd) och
Gunnar Axén (m).

Ställningstagande

Vi anser att det stycke under finansutskottets
ställningstagande på s. 11 som börjar med "Utskottet kan
konstatera" och slutar med "om än i en begränsad
omfattning" borde ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att det finns en mängd olika
faktorer som påverkar värderingen av ett lands valuta. På
lång sikt avgörs värdet framför allt av grundläggande
ekonomiska faktorer, som t.ex. skillnad i tillväxt mot
andra länder, konkurrenskraft och bytesbalans, dvs.
resultatet av de samlade affärerna med utlandet. I det
kortare perspektivet kan dock valutakursen påverkas av
t.ex. konjunktursvängningar eller förändringar i
finansiella flöden till följd av strukturella förändringar
på marknaderna, som t.ex. förändringen av AP-fondernas
placeringsregler. Utskottets genomgång av buffertfondernas
halvårsrapporter visar att fonderna under första halvåret
köpt utländska tillgångar - utländska aktier och utländska
räntebärande värdepapper - för motsvarande omkring 195
miljarder kronor (i siffran ingår en omvärdering av
tillgångar som tidigare haft undantag och inte inräknats i
utlandsramen). De utländska tillgångarna uppgick vid
halvårsskiftet till i genomsnitt omkring 50 % av fondernas
totala tillgångar. Av utlandsköpen var emellertid ca 85 %
av köpen, omkring 166 miljarder kronor, valutasäkrade. Det
betyder att endast en begränsad del AP-fondernas köp av
utländska tillgångar under första halvåret varit direkt
valutapåverkande. Utskottet har gått igenom en rad olika
analyser och rapporter om orsakerna till kronans
försvagning under det senaste året. Flertalet drar
slutsatsen att försvagningen framför allt beror på den
kraftiga internationella konjunkturförsvagningen -
minskade exportintäkter - och utländska försäljningar av
svenska aktier till följd av börsnedgången, men att även
AP-fondernas och PPM-fondernas portföljomläggningar
bidragit. Till dessa förklaringar skall enligt utskottets
mening också läggas Sveriges höga kapitalbeskattning och
bristen på tillväxtreformer, vilket uppmuntrar till
utflöde av kapital och påverkar kronan negativt. Dessutom
är tydligt att mindre valutor, som den svenska kronan,
drabbats hårdare av det senaste årets valutaoro än större
valutor, som t.ex. US-dollarn eller euron.

3. Sjätte AP-fonden (punkt 4)

av Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Anna
Åkerhielm (m) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha
följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motion
2001/02:Fi2 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
och avslår motionerna
2001/02:Fi262 av Karl Gustav Abramsson och Rinaldo
Karlsson (s),
2001/02:Fi277 av Per Landgren m.fl. (kd) och
2001/02:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det är det privata sparandet som är grunden
för näringslivets riskkapitalförsörjning. Det är inte
statens uppgift att genom ett stort offentligt sparande
tillhandahålla riskkapital. Ett stort statligt inslag
riskerar att skada riskkapitalmarknaden, bl.a. genom att
strikt ekonomiska överväganden ibland kan tvingas ge vika
för politiska syften och önskemål.

När den sjätte fondstyrelsen skapades 1996 angavs att
syftet var att öka tillgången på riskkapital för mindre,
nystartade och onoterade företag. Sjätte fonden skulle
inte heller ha någon skyldighet att leverera in medel till
pensionssystemet.
En genomgång av fondens redovisning visar att endast en
begränsad del av Sjätte AP-fondens kapital har placerats i
onoterade bolag. Detta i kombination med att fonden inte
har krav på sig att delta i finansieringen av pensionssy-
stemet visar att Sjätte AP-fonden är och har varit en
främmande fågel i AP-fondsystemet, bl.a. med sitt uppdrag
som placerare i små, onoterade bolag. Erfarenheterna av
statlig riskkapitalverksamhet är inte goda.
Riskkapitalförsörjningen bör ske genom privata fonder och
företag och inte genom en offentlig myndighet i
mångmiljardklassen.
Därför bör Sjätte AP-fondens tillgångar föras över till
staten. För att undvika marknadsstörningar kan innehaven
av börsnoterade aktier dessförinnan bytas mot
obligationer. De onoterade aktierna förs till ett
riskkapitalbolag under Finansdepartementet, som sedan
snarast möjligt privatiseras på sätt som en gång skedde
med Atle och Bure.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad vi anfört om Sjätte AP-fonden. Vi
tillstyrker därmed motion Fi2 (m) och avstyrker motionerna
Fi262 (s), Fi277 (kd) och Fi1 (fp) yrkande 2.

4. Etiska regler vid statligt ägande
(punkt 6)

av Johan Lönnroth (v) och Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha
följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motion 2001/02:Fi216 av Marie Engström m.fl. (v).

Ställningstagande

Vi anser att det stycke under finansutskottets
ställningstagande på s. 18 som börjar med "Enligt
utskottets uppfattning" och slutar med "avstyrker
utskottet motion Fi216 (v)" borde ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det emellertid
angeläget att regeringen omgående påbörjar ett mer
omfattande arbete med att formulera precisa etiska och
moraliska riktlinjer för statens ägande och det statliga
agerandet i olika bolag. I likhet med AP-fonderna bör
riktlinjerna ta sin utgångspunkt i lagstiftningen och de
olika internationella konventioner som Sverige
undertecknat, som t.ex. konventioner för mänskliga
rättigheter, barnkonventionen, ILO-konventionen,
internationella miljökonventioner och konventioner mot
mutor och korruption etc. Vad utskottet ovan anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
Därmed tillstyrker utskottet motion Fi216.
Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande
särskilda yttrande. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

Sjätte AP-fonden

av Mats Odell (kd) och Per Landgren (kd).

Vi tycker att det är positiv att det i Regeringskansliet
nu pågår en beredning av frågor kring Sjätte AP-fonden.
Enligt vår mening bör denna beredning bl.a. utmynna i att
Sjätte AP-fonden i likhet med övriga AP-fonder får ett
s.k. utlandsmandat så att fonden kan placera en mindre del
av kapitalet på utländska marknader.

Anledningen är att ett utlandsmandat är ett viktigt led
i Sjätte AP-fondens strategi och att det innebär att
pensionspengarna placeras på bästa sätt, bl.a. genom en
större riskspridning. Sjätte AP-fondens strategi är att
vara med under ett bolags hela utvecklings- och
expansionsfas. Den sista fasen läggs ofta utanför Sverige
för att komma åt en större marknad. Utan utlandsmandat
måste strategin förändras. Fonden har i dag dispens att
äga aktier i svenska bolag som köpts av utländska bolag
och som flyttar utomlands. Dispensen gäller inte om ett
svenskt bolag flyttar utomlands, utan endast om ett
utländskt bolag köper ett svenskt och det f.d. svenska
bolaget fortfarande finns kvar på den svenska börsen.
Eftersom alltfler köp i dag sker med aktier försvinner
Sjätte AP-fondens ägande successivt. Det är endast vid
kontant betalning som Sjätte AP-fonden kan vara kvar i det
uppköpta bolaget.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2000/01:131 Redovisning av AP-
fondernas verksamhet år 2000.

Motioner med anledning av skrivelsen

2001/02:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om analys av effekterna på den
svenska valutakursen av omstruktureringen av AP-
fondernas portföljer.

2. Riksdagen beslutar att Sjätte AP-fondens nuvarande
direktiv och placeringsregler upphör och att fonden
fullt ut inordnas i buffertfondsystemet, med samma
direktiv och placeringsregler. Detta bör ske genom en
samordning med Andra AP-fonden.

2001/02:Fi2 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)

Riksdagen beslutar att tillgångarna i Sjätte AP-fonden - efter utbyte
av börsnoterade aktier mot obligationer - skall föras över
till staten, varefter de onoterade aktierna placeras i ett
riskkapitalbolag under Finansdepartementet samt att detta
riskkapitalbolag sedan privatiseras i enlighet med vad som
anförs i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Fi216 av Marie Engström m.fl. (v)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av etiska regler i statens
ägarpolitik.

2001/02:Fi250 av Peter Pedersen och Gunilla Wahlén (v)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att det finns behov av analys rörande på vilket sätt de
olika pensionsfondernas placeringsregler,
avkastningskrav m.m. påverkar kapitalrörelser mellan
länder, det långsiktiga ägaransvaret och effekterna för
svensk ekonomi och de svenska löntagarna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att det finns ett behov av att stimulera tillkomsten av
regionala och lokala solidaritetsfonder i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2001/02:Fi262 av Karl Gustav Abramsson och Rinaldo
Karlsson (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Sjätte AP-fondens behov av samma
utlandsmandat som övriga AP-fonder.

2001/02 :Fi277 av Per Landgren m.fl. (kd)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utlandsmandat för Sjätte AP-fonden.

2001/02:Fi284 av Leif Jakobsson (s)

Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen
anförs om avgifterna till Premiepensionsmyndigheten.

2001/02:Sf332 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en analys över
buffertfondernas utveckling åren 2002-2004.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av utökat kapital i
buffertfonderna.

3. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen
anförs om att buffertfondkapitalet skall placeras
utifrån näringspolitiska överväganden.