Använt kärnbränsle, m.m.

Betänkande 1988/89:NU31

Näringsutskottets betänkande
1988/89:NU31

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1988/89:100 (budgetpropositionen) bilaga 16 (miljö- och
energidepartementet) punkt C 10, som gäller anslag till statens kärnbränslenämnd,

dels en motion som har väckts med anledning av proposition 1988/89:37 om
finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.,

dels - helt eller delvis - nio motioner från allmänna motionstiden, vilka rör
bl.a.

forskningen om hantering av använt kärnbränsle, m.m.,
finansieringen av framtida utgifter för använt kärnbränsle, m.m.,
slutförvaret för reaktoravfall (SFR).

Sammanfattning

Utskottet avstyrker en rad motioner rörande hanteringen av använt kärnbränsle,
m.m. och finansieringen av framtida utgifter för detta ändamål.
Motionsyrkandena får på nästan alla punkter stöd i reservationer. Bland krav
som sålunda framförs är en ändrad fördelning av ansvaret för forskningen på
området (c, vpk, mp), en betydande preliminär höjning av avgiften för de
framtida utgifterna (vpk; mp), kritisk belysning av problem i samband med
slutförvaret för reaktoravfall (vpk, mp) och åtgärder för att den brittiska
upparbetningsanläggningen Sellafield skall stängas (c, vpk, mp).

Propositionen

I proposition 1988/89:100 bilaga 16 (miljö- och energidepartementet) har
regeringen under punkt C 10 (s. 92-95) föreslagit riksdagen att till Statens
kärnbränslenämnd för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 kr.

Motionerna

Den motion som har väckts med anledning av proposition 1988189:37 och som
behandlas här är:

1988/89:N7 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs om nivån på avgiften för
finansiering av utgifter för hantering av använt kärnbränsle m.m.

1988/89

NU31

1 Riksdagen 1988/89. 17sami. Nr31

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1988/89:N426 av Gudrun Schyman (vpk) och Lars Norberg (mp) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen verkar för att avtalen mellan de svenska
kärnkraftsproducenterna och Cogéma resp. BNFL omedelbart offentliggörs.

1988/89:N432 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

13. hos regeringen begär att en grundlig redovisning av läget görs angående
kontraktet med Cogéma: återstående förpliktelser från svensk sida, vilka
stater som övertagit ansvar för viss del av det svenska bränslet osv., i enlighet
med vad i motionen anförts,

14. hos regeringen hemställer om en fullständig redovisning av utbytet,
handeln och förpliktelserna mellan utländska kärnenergiföretag och de
svenska företagen i Västerås, Studsvik och Ranstad,

15. hos regeringen hemställer om en fullständig redogörelse för verksamheten
vid Studsvik.

1988/89:N435 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. ger regeringen i uppdrag att frånta SKB (Svensk Kärnbränslehantering
AB) sitt nuvarande uppdrag att bedriva forskning om kärnkraftens avfallshantering,

2. som sin mening ger regeringen till känna att forskningen om kärnkraftens
slutsteg bör behandlas i enlighet med vad som föreslås i motionen,

3. beslutar att bedömningen av kärnkraftsavfallets kostnader överförs från
statens kärnbränslenämnd till fristående ekonomiska experter,

4. hos regeringen hemställer att en preliminär ökning av avgiften för
kärnkraftens avfallskostnader med 4 öre/kWh påförs industrins elförbrukning
oavsett om denna el kommer från kärnkraften eller ej.

1988/89:N436 av Lars Norberg (mp) och Elisabet Franzén (mp) vari yrkas att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att SKB (Svensk Kärnbränslehantering
AB) bör fråntas sitt nuvarande uppdrag att bedriva forskning om
kärnkraftens avfallshantering,

2. hos regeringen hemställer att forskningen om kärnkraftens slutsteg
behandlas i enlighet med vad som föreslås i motionen,

3. beslutar att bedömningen av kärnkraftsavfallets kostnader skall överföras
från SKB till fristående ekonomiska experter,

4. hos regeringen hemställer att en preliminär avgift för avfallskostnaderna
beräknas till 6 öre/kWh levererad kärnkraftsel.

1988/89:N437 av Eva Goés (mp) och Lars Norberg (mp) vari yrkas att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
SFR-förvaret måste anses bryta mot den av Sverige undertecknade konventionen
om förbud mot dumpning av radioaktivt avfall i havet och att
verksamheten därför bör avbrytas,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
offentligt förhör angående slutförvaret utanför Forsmark, SFR,

1988/89:NU31

3. beslutar att inget ytterligare avfall får föras ned i Forsmarkslagret, innan 1988/89:NU31
detta offentliga förhör hållits,

4. beslutar att inga ytterligare tillstånd meddelas rörande anläggningen.

1988/89:N463 av Ivar Franzén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
finansieringen och hanteringen av kärnkraftens avfall.

1988/89:N469 av Gudrun Schyman m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. begär att regeringen tillsätter en opartisk utredning för att lösa
kärnavfallsfrågan,

2. beslutar att den pågående verksamheten vid Forsmarkslagret omedelbart
stoppas.

1988/89:N477 av Marianne Samuelsson (mp) och Birger Schlaug (mp) såvitt
gäller yrkandet (2) - med motivering i motion 1988/89:Jo965 - att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att deponering av radioaktivt
kärnavfall i havsbotten bör förbjudas.

1988/89:N479 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (1) - med
motivering i motion 1988/89:Jo972 - att riksdagen begär hos regeringen
initiativ så att de radioaktiva utsläppen upphör och att upparbetningsanläggningarna
stängs, i enlighet med motionen.

Utskottet

Statens kärnbränslenämnd

Statens kärnbränslenämnd har uppgifter av flera skilda slag. En huvuduppgift
är att granska kärnkraftsföretagens forsknings- och utvecklingsprogram
för hantering och förvaring av det använda kärnbränslet och för rivning av
kärnkraftverken. Nämnden övervakar också fortlöpande hur kärnkraftsföretagen
genomför programmet. För att kunna fullgöra denna uppgift följer
nämnden den internationella forskningen inom området och tar initiativ till
sådan forskning som behövs för nämndens tillsynsverksamhet. En annan avnämndens
huvuduppgifter är att sköta frågor som rör finansieringen av den
nämnda hanteringen etc. Varje år beräknar nämnden storleken på de
avgifter som skall tas ut från kärnkraftsföretagen för att täcka kostnaderna
för denna verksamhet nu och i framtiden. Förslag till avgifter för det
kommande året redovisas i en plan som lämnas till regeringen före oktober
månads utgång. Nämnden har också ansvar för att allmänheten får insyn i det
arbete som bedrivs för att det använda kärnbränslet skall kunna slutförvaras
på ett säkert sätt.

Utgifterna för nämndens verksamhet under det kommande budgetåret
beräknas till ca 10,4 milj. kr. Eftersom verksamheten finansieras med
avgifter, föreslår regeringen liksom tidigare att nämnden får anslag med ett
formellt belopp av 1 000 kr. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Hanteringen av använt kärnbränsle, m.m.

Enligt lagen om kärnteknisk verksamhet avses med kärnavfall använt
kärnbränsle som har placerats i slutförvar, radioaktivt avfall som har bildats i
en kärnteknisk anläggning eller material eller annat som har blivit radioaktivt
förorenat i en sådan anläggning samt radioaktiva delar av en kärnteknisk
anläggning som avvecklas. Använt kärnbränsle som inte har placerats i
slutförvar räknas liksom uran, plutonium m.m. till kategorin kärnämne.

En opartisk utredning med uppgift att lösa kärnavfallsfrågan begärs i
motion 1988/89:N469 (vpk). Motionen är i första hand inriktad på kritik mot
slutförvaret för reaktoravfall (SFR) i Forsmark; till detta ämne återkommer
utskottet senare i detta betänkande. Frågan om hur avfallet skall oskadliggöras
bör omprövas grundligt och förutsättningslöst av en från kraftindustrin
fristående forskargrupp, anför motionärerna. De kräver en öppen debatt om
avfallsfrågan och SFR.

Det åligger enligt lagen om kärnteknisk verksamhet varje innehavare av en
kärnkraftsreaktor att i samråd med övriga reaktorinnehavare svara för den
allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs för att vissa i
lagen föreskrivna skyldigheter skall kunna fullgöras. Bland dessa är att på ett
säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kärnavfall
eller däri uppkommet kärnämne som inte används på nytt och att på ett
säkert sätt avveckla och riva anläggningar där det inte längre skall bedrivas
verksamhet. Sin skyldighet att årligen upprätta ett program för forskningsoch
utvecklingsverksamheten m.m. fullgör reaktorinnehavarna genom det
av dem gemensamt ägda företaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB).
Vart tredje år skall programmet sändas in för att granskas och utvärderas av
kärnbränslenämnden.

Ett motionsyrkande liknande det nyss nämnda förekom vid riksmötet
1987/88. Det gick ut på att ett forskningsinstitut skulle inrättas som
oberoende av kärnkraftsintressena skulle utarbeta en metod för säkraste
möjliga slutförvar för det svenska kärnavfallet. Utskottet (NU 1987/88:40 s.
67) lämnade en redovisning för kärntekniklagens föreskrifter om forskningsoch
utvecklingsverksamhet rörande hantering och slutförvaring av det
radioaktiva avfallet etc. Vidare erinrade utskottet om kärnbränslenämndens
ansvar på detta område. Motionsyrkandet avstyrktes, mot vilket beslut
centerns och vänsterpartiet kommunisternas företrädare reserverade sig.

Flera andra motionsyrkanden syftar också till en ändrad ordning på detta
område. De är parvis likalydande. Såväl i motion 1988/89:N435 (vpk) som i
motion 1988/89:N436 (mp) krävs att regeringen dels skall anmodas att frånta
SKB dess uppdrag att bedriva forskning om kärnkraftens avfallshantering,
dels få en begäran om att kärnkraftens slutsteg skall behandlas i enlighet med
vad som föreslås i motionen. Innebörden av detta är att ansvaret för
forskningen skall överföras till forskare som är helt fristående från kärnkraftsindustrin
och från myndigheter. Det är ett oavvisligt krav att den
forskning som bedrivs på kärnavfallsområdet är seriös och opartisk, anförs
det i de båda sistnämnda motionerna.

Utskottet anser alltjämt att den nuvarande ordningen, som bygger på aktiv
medverkan av reaktorinnehavarna men ger en särskild myndighet överinseende
över forsknings- och utvecklingsarbetet, innebär en tillfredsställande

1988/89:NU31

ansvarsfördelning. Utnyttjande av fristående experter utgör ett naturligt
inslag i kärnbränslenämndens verksamhet. Utskottet avstyrker såväl motionsyrkandet
om en särskild utredning rörande kärnavfallsfrågan som de
båda motioner vilka syftar till en ändrad ansvarsfördelning beträffande
forskningen om hanteringen av använt kärnbränsle etc.

Ett uttalande av riksdagen till regeringen om finansieringen och hanteringen
av kärnkraftens avfall föreslås i motion 1988/89:N463 (c). Motionärerna
utgår från en informationsskrift i vilken statens kärnbränslenämnd har
redovisat sina synpunkter på kärnkraftsindustrins forskningsprogram. De
riktar kritik mot att nämnden därvid har uttalat sig för att en förteckning över
lämpliga förvaringsplatser skulle upprättas och att markområden som
bedöms lämpliga för ett slutförvar skulle reserveras för ändamålet i
kommunernas översiktsplaner. Innebörden av motionsyrkandet är att regeringen,
kärnbränslenämnden och de berörda kärnkraftsföretagen klart skall
ange val av plats för kärnavfallet och det långsiktiga finansieringsbehovet för
kärnavfallshanteringen.

Utskottet konstaterar att forsknings- och utvecklingsarbetet rörande
hanteringen av använt kärnbränsle etc. fortskrider enligt de riktlinjer som
nyss har angetts. Något initiativ av riksdagen enligt intentionerna i motion
1988/89:N463 (c) finner utskottet inte motiverat.

Enligt lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle m.m. är kärnkraftsproducenterna skyldiga att för varje kilowattimme
elektrisk energi som levereras från ett kärnkraftverk betala för det
ändamål som anges i lagens rubrik. Avgiften bestäms för varje kärnkraftverk
för ett år i taget. Dess storlek fastställs av regeringen efter förslag av
kärnbränslenämnden.

I de nyss nämnda motionerna 1988/89:N435 (vpk) och 1988/89:N436 (mp)
föreslås ytterligare att riksdagen skall besluta att bedömningen av de
ifrågavarande kostnaderna skall överföras från kärnbränslenämnden till
fristående ekonomiska experter.

Utskottet finner inte skäl för en sådan åtgärd och avstyrker motionerna i
denna del.

Regeringen framlade hösten 1988 en proposition om en viss ändring i den
nyss berörda finansieringslagen; ändringen avsåg finansiering av kostnader
för vissa delar av Studsvik AB:s verksamhet (prop. 1988/89:37, 1988/
89:NU7). Med anledning av denna proposition väcktes motion 1988/89:N7
(c) med yrkande om att riksdagen skulle uttala sig för en höjning av nivån för
den avgift som kärnkraftverken skall erlägga. Regeringen hade fastställt
varierande avgifter för de olika kärnkraftverken, från 1,7 öre till 2,2 öre per
levererad kWh. Den sistnämnda avgiften borde enligt motionen gälla
generellt. Behandlingen av denna motion, vars yrkande inte hade något
direkt samband med det i höstas föreliggande lagstiftningsärendet, har
näringsutskottet skjutit upp till det nuvarande sammanhanget.

Som nämnts ankommer det på regeringen att fastställa avgiften. Det är -som utskottet närmare utvecklade med anledning av ett likartat motionsyrkande
förra året (NU 1987/88:23 s. 9) - inte en uppgift för riksdagen att
ompröva regeringens avgiftsbeslut. Med hänvisning härtill avstyrks motion
1988/89:N7 (c).

1988/89:NU31

I motionerna 1988/89:N435 (vpk) och 1988/89:N436 (mp) hävdas vidare att
den avgift som nu uttas med stöd av finansieringslagen inte är tillräcklig för
att täcka de framtida kostnader som den är avsedd för. Motionärerna begär
på denna grund att en preliminär höjning av avgiften skall genomföras.
Enligt den förra motionen skall industrins elförbrukning belastas med det
tillkommande avgiftsbeloppet oavsett om den förbrukade elenergin kommer
från ett kärnkraftverk eller inte; avgiftshöjningen föreslås här bli 4 öre per
kWh. I den senare motionen föreslås en avgiftshöjning med 6 öre per kWh;
liksom hittills skulle avgift tas ut för all elenergi som levereras från
kärnkraftverk. Bland premisserna för den framtida avgiftsberäkningen
borde enligt båda motionerna vara att realräntan skall sättas till 0 % i stället
för 2,5 %, som för närvarande gäller.

De medel - ca 5 miljarder kronor - som hittills fonderats för täckande av
framtida kostnader för använt kärnbränsle etc., är inte tillräckliga för
ändamålet. Något krav på att så skall vara fallet har inte heller uppställts.
Vissa kostnader som är oberoende av hur mycket avfall etc. som produceras
fördelas på hela den tid under vilken en kärnkraftsreaktor används.
Kärnbränslenämndens avgiftsberäkningar har hittills varit baserade på en
drifttid för varje reaktor av 25 år. I den mån reaktorer kommer att tas ur drift
tidigare innebär detta att förutsättningarna för avgiftsberäkningarna ändras.
En högre avgift kan behöva tas ut för att kompensera en kortare drifttid.

Mot bakgrund av vad som nu har anförts menar utskottet att frågan om
ändring av avgiftsnivån bör prövas när slutligt beslut fattas om nedläggning
av en kärnreaktor. Utskottet ställer sig inte bakom förslagen om en
provisorisk avgiftshöjning utan anknytning till de grunder för bestämmande
av avgiften som finns angivna. Motionerna 1988/89:435 (vpk) och 1988/
89:N436 (mp) avstyrks alltså i nu angiven del.

Sellafield är en anläggning i nordvästra England för bl.a. hantering, lagring
och upparbetning av använt kärnbränsle. Den har under årens lopp tilldragit
sig stor uppmärksamhet. Utskottet lämnade närmare uppgifter om anläggningen
och dess utnyttjande från svenskt håll när utskottet förra året i ett
större energipolitiskt sammanhang (NU 1987/88:40 s. 64 f.) behandlade ett
motionsyrkande enligt vilket riksdagen skulle uttala sig för att upparbetningsanläggningen
i Sellafield skulle stängas. Utskottet hänvisade härvid till
olika klarlägganden som hade gjorts från regeringens sida i interpellationsoch
frågedebatter m.m.

I motion 1988/89:N479 (c) föreslås nu att riksdagen hos regeringen skall
begära ”initiativ så att de radioaktiva utsläppen upphör och att upparbetningsanläggningarna
stängs”. Av motiveringen - i motion 1988/89: Jo972 om
havsmiljön - framgår att de anläggningar som åsyftas är Sellafield och en
planerad ny upparbetningsanläggning i Skottland, Dounreay.

Sverige har anslutit sig till Oslokonventionen, som etablerades år 1971 och
som omfattar förbud mot havsförorening genom dumpning av vissa miljöfarliga
ämnen (se prop. 1987/88:85 s. 145 f.). Konventionen omfattar Nordsjön
och Nordatlanten. Vid en Nordsjökonferens på ministernivå år 1987
träffades överenskommelse om bl.a. viss begränsning av utsläppen av giftiga
och svårnedbrytbara ämnen. Inom ramen för det internationella samarbetet
görs från svensk sida ansträngningar för att komma till rätta med bl.a. sådana

1988/89:NU31

radioaktiva utsläpp i havsmiljön som har föranlett den nu berörda motionen.
Därvid hävdar Sverige emellertid principen att varje land har att, på basis av
sina legala och exekutiva möjligheter, ta ansvar för sina egna anläggningar.

Utskottet avstyrker det berörda motionsyrkandet.

En annan anläggning där det bedrivs upparbetning av använt kärnbränsle
innehas av det franska företaget Compagnie Générale des Matiéres Nucléaires
(Cogéma). I slutet av 1970-talet träffades tre avtal mellan detta företag
och nuvarande SKB om upparbetning av svenskt använt kärnbränsle.
Utskottet berörde Cogéma i samma sammanhang som Sellafield i sitt
nyssnämnda betänkande våren 1988.

I motion 1988/89:N432 (vpk) yrkas, såsom vid tidigare tillfällen, att
riksdagen hos regeringen skall begära att en grundlig redovisning lämnas av
läget beträffande ifrågavarande kontrakt med Cogéma. Vad som skulle
belysas är vilka återstående förpliktelser från svensk sida som kvarstår, vilka
stater som har övertagit ansvar för viss del av det svenska bränsle som har
förts till Cogéma, m.m. Riksdagen skulle enligt samma motion vidare begära
en fullständig redovisning från regeringen om utbytet och handeln samt de
ömsesidiga förpliktelserna mellan utländska kärnkraftsföretag och de svenska
företagen i Västerås, Studsvik och Ranstad, dvs. ABB Atom AB (förut
AB Asea-Atom), Studsvik AB (förut Studsvik Energiteknik AB) och det
tidigare Ranstad Skiffer AB. Även en fullständig redogörelse för verksamheten
vid Studsvik borde framläggas. I huvudsak samma innebörd har motion
1988/89:N426 (vpk, mp). Begäran om offentliggörande omfattar där även
avtal med British Nuclear Fuel Ltd (BNFL), dvs. Sellafield.

Frågan om offentliggörande av de berörda avtalen har upprepade gånger
prövats av regeringen, som därvid har ansett att avtalen borde omfattas av
fortsatt sekretesskydd med hänsyn till enskildas affärsintressen. Miljö- och
energiminister Birgitta Dahl redogjorde för regeringens ståndpunkt i svar på
en fråga (1988/89:52) i riksdagen hösten 1988 (RD 1988/89:12 s. 76).

Utskottet finnér inte att riksdagen har underlag för någon framställning till
regeringen om att den skall ompröva sitt ställningstagande i denna sak.
Motionerna 1988/89:N426 (vpk, mp) och 1988/89:N432 (vpk) avstyrks alltså,
den sistnämnda i berörd del.

Vad gäller frågan om sådana redogörelser som i övrigt har begärts vill
utskottet erinra om sina uttalanden i ämnet förra året (NU 1987/88:40 s. 67).
Mot bakgrund av en framställning om olika sakförhållanden hänvisade
utskottet till att frågor kring hanteringen av det svenska kärnavfallet hade
ägnats betydande uppmärksamhet i riksdagen under flera år och belysts såväl
av näringsutskottet och konstitutionsutskottet som i interpellations- och
frågedebatter. Därför såg utskottet inte skäl för riksdagen att begära vare sig
någon allmän eller någon speciellt på förhållandena i Sellafield inriktad
redogörelse i ämnet från regeringen. Utskottet sade sig emellertid räkna med
att regeringen i lämpligt sammanhang skulle göra ytterligare klarlägganden
beträffande de svenska relationerna till Cogéma, bl.a. när det gällde de
ekonomiska konsekvenserna av att det svenska engagemanget begränsades.
Utskottet upprepar dessa uttalanden och avstyrker motion 1988/89:N432
(vpk) i här återstående del.

1988/89:NU31

För det tidigare berörda slutförvaret för kärnavfall (SFR), vilket invigdes
sommaren 1988, lämnade utskottet i maj samma år en utförlig redogörelse
(NU 1987/88:40 s. 66). Därav framgick att frågan om tillstånd för anläggningen
kort dessförinnan hade slutligt avgjorts av regeringen efter en procedur
där bl.a. statens kärnkraftinspektion, statens strålskyddsinstitut och koncessionsnämnden
för miljöskydd hade medverkat. I beslutet hade angivits att en
eventuell förslutning av förvaret inte fick ske utan tillstånd av regeringen.
Utskottet avstyrkte - med hänvisning till sin redogörelse - och riksdagen
avslog ett motionsyrkande om att SFR inte skulle få tas i bruk förrän
fullständiga garantier kunde lämnas för att det skulle komma att bli
övervakat och kontrollerat under överblickbar tid.

I år föreligger tre motioner rörande SFR. I motion 1988/89:N469 (vpk, mp)
begärs att den pågående verksamheten vid SFR omedelbart skall stoppas.
Berggrunden i området är olämplig, hävdar motionärerna, och det finns risk
för läckage av radioaktiva ämnen till grundvattnet och till Östersjön. Fyra
krav ställs i motion 1988/89:N437 (mp). Riksdagen skulle i ett uttalande till
regeringen konstatera att SFR måste anses bryta mot den av Sverige
undertecknade konventionen om förbud mot dumpning av radioaktivt avfall
i havet och att verksamheten därför borde avbrytas. Vidare skulle regeringen
uppmanas att anställa ett offentligt förhör om anläggningen. Innan detta
offentliga förhör hållits skulle inget ytterligare avfall få föras in i lagret. Inga
ytterligare tillstånd skulle heller få meddelas rörande lagret. I motion
1988/89:N477 (mp) begärs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna att ”deponering av radioaktivt avfall i havsbotten bör förbjudas";
detta yrkande uppfattar utskottet såsom också riktat mot SFR.

Utskottet hänvisar ånyo till att frågan om anläggningens tillkomst har
prövats i vederbörlig ordning. I detta sammanhang har allmänheten beretts
tillfälle att framföra synpunkter vid offentliga sammanträden med koncessionsnämnden
för miljöskydd. Säkerhetsfrågorna har reglerats av kärnkraftinspektionen
med stöd av kärntekniklagen. Motionsyrkandena rörande SFR
avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till statens kärnbränslenämnd

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bilaga 16 punkt
C 10 till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1989/90 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande forskning om hanteringen av använt kärnbränsle,
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:N435 yrkandena 1 och 2, motion
1988/89:N436 yrkandena 1 och 2 och motion 1988/89:N469 yrkande 1,

3. beträffande framtida hantering av använt kärnbränsle, m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:N463 yrkande 4,

4. beträffande beräkning av framtida utgifter för använt kärnbränsle
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:N435 yrkande 3 och motion
1988/89:N436 yrkande 3,

1988/89:NU31

5. beträffande avgift år 1989för finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:N7,

6. beträffande preliminär höjning av avgiften för finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:N435 yrkande 4 och motion
1988/89:N436 yrkande 4,

7. beträffande upparbetningsanläggningar

att riksdagen avslår motion 1988/89:N479 yrkande 1,

8. beträffande redovisning av vissa avtal, m.m.
att riksdagen

a) avslår motion 1988/89:N426 och motion 1988/89:N432 yrkande
13,

b) avslår motion 1988/89:N432 yrkandena 14 och 15,

9. beträffande slutförvaret för reaktoravfall

att riksdagen avslår motion 1988/89:N437, motion 1988/89:N469
yrkande 2 och motion 1988/89:N477 yrkande 2.

Stockholm den 16 maj 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m),
Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt
Johansson (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland
Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s),
Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Kjell Ericsson (c) och Barbro
Andersson (s).

Reservationer

1. Forskning om hanteringen av använt kärnbränsle, m.m.
(mom. 2)

Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp) och Kjell
Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 5 med "kärnbränsle etc.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening innebär de nuvarande bestämmelserna, enligt
vilka det har överlåtits på kärnkraftsintressenterna att skapa metoder och
anläggningar för omhändertagande av använt kärnbränsle etc., inte en
tillfredsställande ansvarsfördelning. Utskottet stöder därför yrkandet i
motion 1988/89:N469 (vpk) att en opartisk utredning skall tillsättas för att
söka åstadkomma en nöjaktig lösning på kärnavfallsfrågan. Samtidigt bör,

1988/89:NU31

såsom begärs i motionerna 1988/89:N435 (vpk) och 1988/89:N436 (mp), en
ändrad ordning införas som innebär att SKB:s uppgifter till väsentlig del
övertas av fristående forskare. Regeringen bör med det snaraste dra försorg
om att de nu nämnda åtgärderna vidtas.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande forskning om hanteringen av använt kärnbränsle,
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N435 yrkandena 1 och
2, motion 1988/89:19436 yrkandena 1 och 2 och motion 1988/89:N469
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. Framtida hantering av använt kärnbränsle, m.m. (mom. 3)

Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp) och Kjell
Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”inte motiverat” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik som i motion 1988/89:N463 (c) riktas mot
de nuvarande insatserna när det gäller hantering av använt kärnbränsle etc.
Det måste vara regeringens sak att tillse att en godtagbar teknisk lösning av
de problem som är förknippade med denna hantering snarast kommer till
ständ liksom också ett betryggande system för full täckning av alla de
kostnader som den för med sig. Riksdagen bör göra ett uttalande till
regeringen av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande framtida hantering av använt kärnbränsle, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N463 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Beräkning av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
(mom. 4)

Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motionerna 1988/89:N435 (vpk) och 1988/89:N436
(mp) framförda uppfattningen att uppgiften att beräkna kostnaderna enligt
den nämnda finansieringslagen inte bör åvila kärnbränslenämnden utan
anförtros åt fristående ekonomiska experter. Regeringen bör med det
snaraste förelägga riksdagen förslag till en sådan ordning.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande beräkning av framtida utgifter för använt kärnbränsle
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N435 yrkande 3 och
motion 1988/89:N436 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU31

4. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mom. 6)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

En radikal ändring av avgiftsnivån blir nödvändig när riksdagen i en snar
framtid beslutar om att vissa kärnkraftsreaktorer skall tas ur drift. I avvaktan
därpå bör riksdagen, såsom föreslås i motionerna 1988/89:N435 (vpk) och
1988/89:N436 (mp), dra försorg om en provisorisk avgiftshöjning som
omgående kan bidra till att minska skillnaden mellan erforderliga och
tillgängliga medel.

Utskottet ansluter sig till vad som på denna punkt föreslås i motion
1988/89:N435 (vpk). För den elenergi - oavsett källa - som industrin
använder bör alltså tas ut en ytterligare avgift av 4 öre per kWh. Regeringen
bör framlägga förslag för riksdagen av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande preliminär höjning av avgiften för finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N435 yrkande 4 och med
anledning av motion 1988/89:N436 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mom. 6)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

En radikal (= reservation 5) tillgängliga medel.

Den tillkommande avgiften bör liksom den hittillsvarande tas ut på
elenergi som levereras från kärnkraftverk. Den bör bestämmas till 5 öre per
kWh. Regeringen bör framlägga förslag för riksdagen av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande preliminär höjning av avgiften för finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N435 yrkande 4 och
motion 1988/89:N436 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

6. Upparbetningsanläggningar (mom. 7)

Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp) och Kjell
Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”berörda motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

1988/89 :NU31

Upparbetningsanläggningen i Sellafield utgör ett akut hot mot den yttre 1988/89:NU31
livsmiljön i ett stort område. Planerna på ännu en upparbetningsanläggning i
samma region inom Europa inger allvarliga farhågor. Det bör noteras att
utsläppen från det stora haveriet i Windscale år 1957 nådde ända till
Skandinavien. Regeringen bör, menar utskottet, aktivt verka för att
anläggningen i Sellafield stängs och att den planerade nya anläggningen inte
tas i bruk. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd; därigenom
blir det nu aktuella yrkandet i motion 1988/89:N479 (c) tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande upparbetningsanläggningar

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:N479 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Redovisning av vissa avtal, m.m. (mom. 8)

Roland Larsson (c), Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp) och Kjell
Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”återstående del” bort ha följande lydelse.

Utskottet finner det djupt otillfredsställande att regeringen fortsätter att
negligera de starka kraven hos en bred opinion på att det skall skapas klarhet
om de många tvivelaktiga transaktionerna med svenskt använt kärnbränsle.

Att de i motionerna 1988/89:N426 (vpk, mp) och 1988/89:N432 (vpk)
åsyftade avtalen offentliggörs är ett välbefogat krav; riksdagen måste begära
att regeringen tar erforderliga initiativ för att så skall ske. Likaså bör
rapporter av begärt slag utarbetas och delges riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande redovisning av vissa avtal, m.m.
att riksdagen

a) med anledning av motion 1988/89:N426och motion 1988/89:N432
yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om redovisning av vissa avtal,

b) med bifall till motion 1988/89:N432 yrkandena 14 och 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om redogörelser
för hanteringen av använt kärnbränsle.

8. Slutförvaret för reaktoravfall (mom. 9)

Paul Lestander (vpk) och Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”SFR avstyrks” bort ha följande lydelse:

De beslut som har möjliggjort att SFR har fått anläggas och tas i bruk
innebär att en välgrundad kritisk opinion mot ett riskfyllt projekt har lämnats
utan avseende. I en tid då nedsmutsningen av haven för alla framstår som ett
av våra värsta miljöhot har lämnats medgivande till en deponeringsanläggning
som i framtiden kan komma att leda till en radiologisk katastrof i
Östersjön. Det är ett ofrånkomligt krav att regeringen genom en offentlig 12

utfrågning ger allsidig belysning åt de problem som SFR har skapat och
därefter drar nödvändiga slutsatser av de fakta som kommer fram. I avvaktan
på en sådan omprövning bör inga nya tillstånd rörande SFR lämnas och inget
ytterligare radioaktivt avfall få deponeras i anläggningen. Riksdagen bör
rikta ett uttalande av här angiven innebörd till regeringen och sålunda
tillgodose de här aktuella yrkandena i motionerna 1988/89:N437 (mp),
1988/89:N469 (vpk) och 1988/89:N477 (mp).

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande slutförvaret för reaktoravfall
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N437, motion 1988/
89:N469 yrkande 2 och motion 1988/89:N477 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Avgift år 1989 för finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle m.m. (mom. 5)

Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anför:

Vi avstår från att nu påyrka ändring av den avgift enligt lagen (1981:669) om
finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. som regeringen
har fastställt för det innevarande kalenderåret. Med skärpa vill vi emellertid
framhålla att avgiftsberäkningarna i framtiden måste ske utifrån en mindre
optimistisk bedömning av ränte- och kostnadsutvecklingen än den hittillsvarande.
Vi utgår från att en genomgripande omläggning av avgiftssystemet
kommer att genomföras i anslutning till det snart förestående beslutet om att
vissa kärnkraftsreaktorer skall tas ur drift.

2. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mom. 6)

Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anför:

De avgifter som tas ut enligt lagen om finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle kommer att få höjas väsentligt i samband med att
riksdagen i en snar framtid beslutar om att vissa kärnkraftsreaktorer skall tas
ur drift. Eftersom detta beslut är så närliggande ställer vi oss inte bakom
vänsterpartiet kommunisternas och miljöpartiets krav på att en provisorisk
avgiftshöjning skall vidtas nu.

1988/89: NU 31

Innehåll

1988/89-.NU31

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet 3

Statens kärnbränslenämnd 3

Hanteringen av använt kärnbränsle, m.m 4

Hemställan 8

Reservationer

1. Forskning om hanteringen av använt kärnbränsle, m.m. (c, vpk,

mp) 9

2. Framtida hantering av använt kärnbränsle, m.m. (c,vpk,mp)... 10

3. Beräkning av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.

(vpk, mp) 10

4. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida

utgifter för använt kärnbränsle m. m. (vpk) 11

5. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida

utgifter för använt kärnbränsle m.m. (mp) 11

6. Upparbetningsanläggningar(c,vpk,mp) 12

7. Redovisning av vissa avtal, m.m. (c, vpk, mp) 12

8. Slutförvaret för reaktoravfall (vpk, mp) 12

Särskilda yttranden

1. Avgift år 1989 för finansiering av framtida utgifter för använt

kärnbränsle m.m. (c) 13

2. Preliminär höjning av avgiften för finansiering av framtida

utgifter för använt kärnbränsle m. m. (c) 13