Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.
Betänkande 1995/96:BoU4
Bostadsutskottets betänkande
1995/96:BOU04
Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.
Innehåll
1995/96
BoU4
Sammanfattning
Regeringens förslag i fråga om ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten tillstyrks av utskottet. Förslaget innebär att ansvaret liksom hittills i princip skall åvila staten. En kommun skall dock kunna få tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet om vissa villkor är uppfyllda. Motstående motionsyrkanden avstyrks. Även regeringsförslagen i övrigt tillstyrks av utskottet. Med anledning av vad som i propositionen uttalas om ledningsformen för det nya Lantmäteriverket gör utskottet ett tillkännagivande om att ledningsformen styrelse bör väljas. Till betänkandet har fogats en reservation (m, fp) och två särskilda yttranden (c) och (mp).
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1995/96:78 föreslagit att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet, 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 3. antar regeringens förslag till lag om ny beteckning på Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata, 4. antar regeringens förslag till lag om ny beteckning på fastighetsbildningsmyndighet, fastighetsregistermyndighet och överlantmätarmyndighet, 5. antar regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken, 6. antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken, 7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar, 8. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning, 9. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering, 10. antar regeringens förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719), 11. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag, 12. antar regeringens förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144), 13. antar regeringens förslag till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149), 14. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 15. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 16. antar regeringens förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230), 17. antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 18. antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 19. antar regeringens förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291), 20. antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), 21. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan, 22. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister, 23. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), 24. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 25. antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387), 26. bemyndigar regeringen att medge att Statens lantmäteriverk inom ramen för tillgängliga resurser får använda medel för samarbete mellan europeiska kartmyndigheter i form av en s.k. ekonomisk intressegrupp under fransk lagstiftning (avsnitt 8).
Regeringen har dessutom i proposition 1995/96:47 föreslagit att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen. Förslaget har av lagutskottet överlämnats till bostadsutskottet - detta för att möjliggöra en samordning med det i proposition 1995/96:78 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1995:000) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988).
Lagförslagen har som bilagor fogats till detta betänkande.
Motionerna
I betänkandet behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna
1995/96:Bo3 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en statlig lantmäterimyndighet i varje län, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamhetsunderlag för kommunal lantmäterimyndighet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samlad bedömning vid prövning av frågan om inrättande av kommunal lantmäterimyndighet.
1995/96:Bo4 av Ulf Björklund och Rolf Åbjörnsson (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en statlig lantmäterimyndighet i varje län, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamhetsunderlag för kommunal lantmäterimyndighet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en restriktiv och samlad bedömning vid prövning om inrättande av kommunal lantmäterimyndighet.
1995/96:Bo5 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1995/96:78 om ansvaret för fastighetsbildnings- och fastighetsregistreringsverksamheten, m.m.
Vissa uppgifter om lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
Den nuvarande organisationen
Det statliga lantmäteriet omfattar Statens lantmäteriverk, en överlantmätarmyndighet i varje län, de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna och en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län. Statens lantmäteriverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastighetssamverkan, fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och allmän kartläggning. Statens lantmäteriverk har också samordnande uppgifter beträffande ortnamnsfrågor, geografiska databaser och inom totalförsvaret. Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom länet leda den verksamhet som skall skötas av de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna, utöva tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för samordning av grundläggande mätning och kartläggning. Överlantmätarmyndigheten tillhandahåller också lantmäteritjänster inom länsstyrelsen. Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för fastighetsbildningsförrättningar m.m. Lantmäteridistriktet är fastighetsbildningsmyndighetens verksamhetsområde. Landet är indelat i 69 lantmäteridistrikt. För särskilda fastighetsbildningsuppgifter finns ytterligare 12 statliga fastighetsbildningsmyn- digheter, s.k. specialenheter, vilka arbetar främst med frågor med anknytning till jord- och skogsbruk och infrastruktur. Fastighetsregistermyndigheten registrerar förändringar i fastighetsförhållandena. Det finns en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län. Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen, men underordnad denna i tillsynshänseende, finns 41 kommunala fastighetsbildningsmyndigheter och 29 kommunala fastighetsregistermyndigheter. Genom den nu avslutade fastighetsdatareformen har ett nytt ADB-baserat fastighetsdatasystem införts för handläggning av fastighetsregistrering och inskrivning. Centralnämnden för fastighetsdata har huvudansvaret för genomförandet av fastighetsdatareformen. Reformarbetet bedrivs i samverkan med främst Domstolsverket och Statens lantmäteriverk. Därutöver medverkar bl.a. ett antal kommuner med registrering av adresser och planbeslut. Centralnämnden för fastighetsdata svarar också för driften av fastighetsdatasystemet. Under innevarande år kommer fastighetsdatasystemet att kompletteras med identiteter som är unika för alla byggnader i landet av betydelse och en koordinatbestämning av dessa. Systemet får därmed successivt också karaktären av ett basregister över byggnader där kommunerna medverkar i uppbyggnaden och à jour- hållningen. Sedan den 1 juli 1994 för Centralnämnden för fastighetsdata ett pantbrevsregister enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister.
Riksdagens beslut om omorganisation m.m.
Riksdagen fattade våren 1994 beslut om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. (bet. 1993/94:BoU19). Beslutet innebär i korthet följande. En ny central myndighet - Lantmäteriverket - bildas av Centralnämnden för fastighetsdata och delar av nuvarande Statens lantmäteriverk. På lokal nivå förs överlantmätar-, statliga fastighetsbildnings- och fastighets- registermyndigheter samman till en lantmäterimyndighet i varje län. Handläggningen av bl.a. fastighetsbildning och fastighetsregistrering inom det statliga lantmäteriet kommer därmed att samordnas inom den nya myndigheten. Uppgifter om planer, bestämmelser och andra förhållanden i fastighetsregistret skall i princip registreras av den beslutande myndigheten. Den nya myndigheten kommer att bedriva både myndighets- och uppdragsverksamhet. Dessa olika uppgifter skall dock hållas väl isär. Uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen eller som av andra skäl bör bolagiseras skiljs från det statliga lantmäteriet. Det gäller bl.a. den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten. Omorganisationen var ursprungligen tänkt att genomföras fr.o.m. den 1 juli 1995. Denna tidpunkt har dock sedermera flyttats fram till den 1 januari 1996. Genom beslut av riksdagen våren 1995 (bet. 1994/95:BoU17) har finansieringsprinciperna för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten lagts fast. De innebär att användarna av fastighets- och landskapsinformation i ökad utsträckning skall bidra till finansieringen av kostnaderna för drift och utveckling av informationssystemen. En ny lantmäteritaxa skall utformas som baseras på tidsersättning med möjlighet för sakägare att begära att fast avgift tillämpas i det enskilda ärendet. Avgifterna vid uttag av digitalt lagrad landskapsinformation sänks för att främja en ökad användning av sådan information medan avgifterna för uttag av information från fastighetsdatasystemet och för tryckta kartor höjs. I enlighet med riksdagens beslut har den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten inom det statliga lantmäteriet ombildats till ett fristående aktiebolag fr.o.m. den 1 juli 1995.
Organisationsfrågor
Inför den av riksdagen beslutade omorganisationen pågår nu arbetet med förberedelserna för den nya lantmäteriorganisationen. Den pågående Organisationsutredningen fick våren 1995 tilläggsdirektiv som innebär att utredningen skall fortsätta arbetet med att förbereda de nya myndigheternas närmare organisation, bemanning och arbetsformer - detta med beaktande av regeringens och riksdagens beslut i frågan. Utredningen skall före årets slut vidta nödvändiga åtgärder för överföring, anställning och avveckling av personal samt övriga åtgärder som behövs för att verksamheten i den nya myndighetsorganisationen skall kunna starta den 1 januari 1996. Regeringen har aviserat sin avsikt att senare under hösten besluta om instruktion för det nya Lantmäteriverket och de statliga lantmäterimyndigheterna samt om de övriga föreskrifter som behövs för den nya organisationen.
Förslagen i proposition 1995/96:78
Fastighetsbildning m.m.
Vid de närmare övervägandena om den framtida organisationen av fastighetsbildningen bör enligt regeringsförslaget sambandet mellan fastighetsbildning och angränsande statlig och kommunal verksamhet beaktas. Dessutom måste sakägarnas tillgång till lokal service uppmärksammas. Den organisation som skall skapas bör enligt förslaget dessutom vara stabil och långsiktig, men samtidigt vara flexibel och tillåta förändringar i ansvarsfördelningen i takt med samhällsutvecklingen. I propositionen anförs att det finns ett starkt samband och behov av ökad samordning mellan fastighetsbildningen och den kommunala plan- och byggprocessen. Enligt förslaget motiverar detta en fortsatt kommunal medverkan inom fastighetsbildningen. En kommun bör därför ha möjlighet att också i fortsättningen under särskilt angivna förutsättningar svara för fastighetsbildningsverksamheten inom kommunen. Att ett ansvar för verksamheten läggs på kommunen anges dock inte innebära någon begränsning av statens övergripande ansvar för fastighetsbildningsverksamheten. Kommunens ansvar omfattar inte något annat än att bestrida kostnaderna för verksamheten och att göra det möjligt för myndigheten att bedriva verksamheten effektivt och i organisatoriskt lämplig form. Myndighetens verksamhet skall sålunda styras endast av fastighetsbildningens regelsy-stem och bedrivas på det sätt som enligt 1 kap. 9 § regeringsformen krävs i en myndighetsfunktion, dvs. att beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. För att tydliggöra de förutsättningar som skall gälla för att en kommunal lantmäterimyndighet skall få inrättas och för att undanröja de oklarheter som funnits bör dessa frågor enligt regeringens förslag regleras i en ny lag. Genom propositionen föreläggs riksdagen därför ett förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet. Förslaget innebär i korthet följande: En kommun skall efter särskild ansökan kunna svara för fastighetsbildningsverksamheten i kommunen under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Det är regeringen som prövar frågan om tillstånd. Ansökan om tillstånd skall inges till Lantmäteriverket. Verket bör därefter med eget yttrande överlämna kommunens ansökan till regeringen som har att göra en samlad bedömning av om tillstånd skall lämnas. Tillstånd skall meddelas om vissa särskilt angivna förutsättningar bedöms kunna uppfyllas. Den kommunala lantmäterimyndigheten skall ha hela kommunen som verksamhetsområde. Kommuner får ej inrätta lantmäterimyndighet i samverkan. Som förutsättning för tillstånd gäller vidare att myndighetens arbetsuppgifter väsentligen begränsas till förrättningsverksamhet och myndighetsservice i anslutning till denna. Dessutom skall verksamheten ha sådan omfattning att kravet på kompetens hos personalen kan tillgodoses. Någon fast gräns i form av intäkter eller antal arbetade timmar sätts dock inte upp. Minst två personer inom myndigheten skall ha den kompetens och erfarenhet som krävs för att utöva ett eget ansvar för förrättningar. Myndighetens informationssystem skall ha sådan teknisk standard som säkrar utbyte och information mellan stat och kommun inom lantmäteriområdet. Den kommunala lantmäterimyndighetens verksamhet skall omfatta handläggningen av alla ärenden om fastighetsbildning utom sådana ärenden som - på begäran av sakägare skall flyttas över till den statliga lantmäterimyndigheten i länet, - berör flera lantmäterimyndigheters verksamhetsområde, - avser stora jord- och skogsbruksförrättningar som inte omfattar nybebyggelse, - avser förrättningar som av resurs- eller kompetensskäl bör handläggas av den statliga lantmäterimyndigheten.
Ett beslut av den kommunala lantmäterimyndigheten att överlämna en förrättning till den statliga får inte överklagas. En sakägares begäran att överlämna förrättningen till den statliga lantmäterimyndigheten skall villfaras, om det inte är fråga om förrättning som grundas på avtal enligt jordabalken om köp, byte eller gåva av fast egendom. En kommunal lantmäterimyndighet skall normalt påbörja sin verksamhet vid det årsskifte som infaller närmast efter det att ett år förflutit sedan tillstånd meddelats. Tillsynen över den kommunala lantmäteriverksamheten skall utövas av Lantmäteriverket. Tillstånd avseende en kommunal lantmäterimyndighet kan återkallas av regeringen efter anmälan från Lantmäteriverket om förutsättningarna för tillstånd inte längre föreligger eller om det brister i myndighetsfunktionen. Tillståndet upphör om en kommun anmäler att den inte längre vill fortsätta med verksamheten. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996. Beslut om inrättande av kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet som fattats enligt äldre bestämmelser skall dock gälla till utgången av år 1997. En kommun som vid utgången av år 1995 inte har egen fastighetsbildningsmyndighet får inrätta en kommunal lantmäterimyndighet tidigast fr.o.m. den 1 januari 1999.
Fastighetsregistrering
För riksdagens information redovisar regeringen i propositionen vissa frågor avseende fastighetsregistreringen. Det gäller främst principen om registrering vid källan som innebär att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter i framtiden i ökad utsträckning kan komma att utföra registreringar i fastighetsregistrets olika delregister. Av detta skäl skall en myndighet få det övergripande registeransvaret för ett geografiskt område - områdesansvar.
Lagändringar med anledning av den beslutade nya organisationen för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
Som redovisats ovan har riksdagen fattat beslut om att ett nytt verk - Lantmäteriverket - skall inrättas fr.o.m. den 1 januari 1996. Samtidigt kommer de nybildade lokala myndigheterna att benämnas lantmäterimyndigheter. Med anledning härav läggs det i propositionen fram förslag till ändringar i fastighetsbildningslagen och i ett antal andra lagar. Förslagen innebär att "Statens lantmäteriverk" och "Centralnämnden för fastighetsdata" byts mot "Lantmäteriverket" samt att "fastighetsbildningsmyndighet", "fastig- hetsregistermyndighet" och "överlantmätarmyndig- het" byts mot "lant-mäterimyndighet". Vissa av förslagen innebär dessutom en anpassning av bestämmelserna med anledning av att fastighetsregistreringen fr.o.m. årsskiftet kommer att integreras i fastighetsbildningen. I några fall kräver förändringarna i organisationen dessutom särskilda övergångsbestämmelser. Förslag härom läggs också fram.
Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter
Statens lantmäteriverk medverkar tillsammans med ett stort antal andra europeiska kartverk i ett projekt benämnt MEGRIN (Multipurpose European Ground-related Information Network). Projektet syftar till att utveckla metoder och teknik som gör de nationella kartverkens geografiska data mera tillgängliga för användare i Europa. Enligt Statens lantmäteriverk har utvecklingen nu gått så långt att det bedöms som nödvändigt att skapa en fastare och mer formell grund för den fortsatta verksamheten. Verket har därför ansökt om regeringens tillstånd att ingå avtal om samarbete i form av en s.k. ekonomisk intressegrupp (Groupment d´Intérêt Economique, GIE) under fransk lagstiftning. Samarbetet kan enligt förslaget innebära att verket måste använda anslag eller intäkter för att täcka underskott i verksamheten. Regeringen anser det angeläget att verket medverkar i det aktuella samarbetet. Med hänvisning härtill föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att medge att Statens lantmäteriverk inom ramen för tillgängliga resurser skall få använda medel för samarbete mellan europeiska kartmyndigheter i form av en s.k. ekonomisk intressegrupp under fransk lagstiftning.
Ändring i miljöskyddslagen
Förslaget till ändring i miljöskyddslagen innebär att lagens föreskrifter om förbud mot miljöfarlig verksamhet kompletteras. Ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet skall kunna återkallas om verksamhetsutövaren i betydande mån åsidosätter sådana föreskrifter för verksamheten som meddelats med stöd av lagens 5 a § första stycket. I mindre allvarliga fall får dock villkoren i stället skärpas. Enligt 5 a § första stycket får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela de föreskrifter som sådana försiktighetsmått som inte får åsidosättas på grund av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Förslagen i motionerna
Regeringens förslag får enligt motion Bo3 (fp) inte leda till att så många kommuner inrättar kommunala lantmäterimyndigheter att det undergräver stabiliteten i den statliga organisationen. Med regeringens förslag kan det uppstå situationer där den statliga länsorganisationen får ett orimligt litet verksamhetsunderlag. Att det blir så lätt även för små kommuner att inrätta egen myndighet kan enligt motionen dessutom få konsekvenser för rättssäkerheten. Med de besparingar och rationaliseringar som väntar verksamheten bör det enligt motionen därför vara en utgångspunkt att det i varje län skall finnas underlag för en statlig lantmäterimyndighet - yrkande 1. En annan viktig fråga anges vara att tillförsäkra de kommunala lantmäterimyndigheterna ett tillräckligt verksamhetsunderlag. Enligt motionen är detta nödvändigt för att upprätthålla den fastighetsrättsliga kompetensen och därmed också fylla kravet på rättssäkerhet. Ett rimligt verksamhetsunderlag uttryckt i basbelopp bör därför föras in i lagstiftningen. Enligt förslaget bör detta minimibelopp motsvara omkring 2 miljoner kronor i dagens penningvärde - yrkande 2. Avslutningsvis förordas att regeringens prövning av frågan om inrättande av kommunal lantmäterimyndighet skall ske genom en samlad bedömning av om det finns tillräckligt starka skäl för inrättande. Prövningen bör därför omfatta, förutom de i lagen omnämnda kraven, sådana förhållanden som kommunens befolkning, yta, geografiska läge, utbyggnadsplaner m.m. Det är enligt motionen dessutom nödvändigt att beakta verksamhetsunderlaget för den statliga organisationen - yrkande 3. Även i motion Bo4 (kds) riktas invändningar mot att regeringsförslaget kan komma att leda till att den statliga länsorganisationen får ett orimligt litet verksamhetsunderlag. Med de besparingar och rationaliseringar som väntar verksamheten bör det enligt motionen därför vara en utgångspunkt att det i varje län skall finnas underlag för en statlig lantmäterimyndighet - yrkande 1. Enligt förslaget innebär detta dessutom att de planerade uppgifterna med tillsyn och samverkan kommer att kunna bli utförda på ett tillfredsställande sätt. Också i denna motion framhålls vikten av att tillförsäkra de kommunala lantmäterimyndigheterna ett tillräcklig verksamhetsunderlag. Enligt motionen är detta nödvändigt för att upprätthålla den fastighetsrättsliga kompetensen och därmed också fylla kravet på rättssäkerhet. Ett rimligt verksamhetsunderlag uttryckt i basbelopp eller i antal normalärenden bör därför föras in i lagstiftningen - yrkande 2. Sammanfattningsvis anförs att regeringens prövning av frågan om inrättande av kommunal lantmäterimyndighet skall ske genom en restriktiv och samlad bedömning av om det föreligger tillräckligt starka skäl för inrättande - yrkande 3. I motion Bo5 (c) yrkas avslag på regeringens förslag i sin helhet. Som uskottet har uppfattat motionen torde dock avslagsyrkandet endast avse de av regeringen framlagda förslagen till lag om kommunal lantmäterimyndighet samt till lag om ändring i fastighetsbildningslagen. I fråga om ansvaret för fastighetsbildnings- och fastighetsregisterverksamheten är skälen för avslagsyrkandet sammanfattningsvis att regeringens förslag - inte står i överensstämmelse med riksdagens principbeslut 1994 om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten, - inte leder till en enhetligare och enklare organisation, - inte i tillräcklig utsträckning beaktar rättssäkerheten, - inte fullt ut beaktar det samhällsekonomiska intresset av att aktivt utnyttja förrättningsformen vid förändring av indelningen i fastigheter, - motverkar arbetet med att utveckla och effektivisera processen vid fastighetsbildning, - saknar underlag för bedömningen av de regionalpolitiska effekterna för små och mellanstora kommuner och fastighetsägare m.fl., - snarare minskar än ökar utrymmet för samverkan mellan stat och kommun vid fastighetsbildning samt - inte innehåller en tillfredsställande redovisning och behandling av remissutfallet över Huvudmannaskapsutredningens betänkande som förslaget bygger på.
Enligt motionen finns det alternativa lösningar som bättre tillgodoser rättssäkerhet och effektivitet vid fastighetsbildning och som samtidigt är bra för kommunerna.
Utskottet
Fastighetsbildning m.m.
Regeringsförslaget innebär att ansvaret för fastighetsbildningen i princip skall åvila staten. En kommun skall dock kunna få tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Förslaget i denna del avvisas i motion Bo5 (c). En närmare redogörelse för förslagen har lämnats ovan. Beträffande frågan om avslag på regeringsförslaget i vad avser ansvaret för fastighetsbildningen vill utskottet anföra följande. Riksdagens beslut våren 1994 om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten innebar att frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildningen skulle beredas ytterligare. I de riktlinjer som bostadsutskottet och riksdagen drog upp för beredningen betonades att rättssäkerheten skulle utgöra grunden för en reformerad organisation. Utskottets ställningstagande i denna del står naturligtvis fast. Rättssäkerheten måste sålunda utgöra den grundpelare på vilken fastighetsbildningen vilar. Ett genomförande av förslaget i propositionen innebär att staten även fortsättningsvis ges det övergripande ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten. I de fall en kommun ges tillstånd att svara för verksamheten innebär det inte någon begränsning av det statliga ansvaret. Kommunens ansvar omfattar i detta fall inte annat än att bestrida kostnaderna för verksamheten och att göra det möjligt för myndigheten att bedriva den effektivt och i organisatoriskt lämplig form. Den kommunala myndighetens verksamhet skall sålunda styras endast av fastighetsbildningslagens regelsystem och bedrivas på det sätt som enligt 1 kap. 9 § regeringsformen krävs i en myndighetsfunktion - dvs. att beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. De krav som ställs på de kommunala myndigheterna är därmed desamma som de som ställs på de statliga. För att ytterligare stärka rättssäkerheten för den enskilde har i lagförslagen tagits in bestämmelser som innebär att ärenden där kommunen är sakägare skall lämnas över till den statliga myndigheten om kommunen eller en sakägare begär det. Undantag härifrån föreslås endast beträffande förrättningar som grundas på avtal om köp, byte eller gåva enligt 4 kap. jordabalken. Sammantaget innebär de nu redovisade förhållandena enligt utskottets mening att regeringsförslaget måste anses fylla de högt ställda krav på rättssäkerhet i fastighetsbildningen som varit en grundläggande förutsättning för reformeringen av verksamheten. Denna förutsättning utgjorde också en väsentlig omständighet för utskottets och riksdagens ovan refererade beslut våren 1994 (bet. 1993/94:BoU19). En viktig del i den fortsatta beredningen av frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildningsverksamheten var enligt riksdagens beslut dessutom att skapa en väl fungerande och över tiden stabil organisation för fastighetsbildningen. För att redan från början ge frågan om huvudmannaskapet en så bred förankring som möjligt förordade också riksdagen att beredningen skulle ske i sådana former att den gav utrymme för insyn och inflytande från politiska och andra berörda intressen. I Huvudmannaskapsutredningen har också som sakkunniga deltagit riks- och kommunalpolitiska företrädare för olika partier liksom företrädare för kommunerna och det statliga lantmäteriet. Utredningsarbetet har i mycket haft karaktären av förhandling där syftet varit att i sakfrågorna finna gemensamma och i verksamheten väl förankrade lösningar. Samtliga politiska företrädare står också eniga bakom utredningens förslag - dvs. det förslag som huvudsakligen ligger till grund för den nu föreliggande propositionen. Den breda förankring som regeringens förslag mot bakgrund härav måste anses ha ger enligt utskottets mening förutsättningar för att verksamheten skall få den eftersträvade effektiviteten och stabiliteten. Vad utskottet nu anfört står emot förslaget i motion Bo5 (c) om att propositionen skulle lida av sådana brister att den bör avvisas. De farhågor som motionärerna bl.a. för fram om att rättssäkerheten inte tillräckligt beaktats är enligt utskottets mening inte berättigade. Utskottet delar inte heller bedömningen att utrymmet för samverkan mellan stat och kommun skulle minska om regeringsförslaget genomförs. Motion Bo5 (c) såvitt nu är i fråga avstyrks sålunda. Förslagen i motionerna Bo3 (fp) och Bo4 (kds) innebär dels att en statlig fastighetsbildningsverksamhet skall tryggas i samtliga län, dels att ett minsta verksamhetsunderlag för inrättandet av kommunal lantmäterimyndighet skall fastställas. De innebär också att regeringen i sin tillståndsprövning skall göra en samlad bedömning där även andra faktorer och omständigheter än de som anges i propositionen skall ingå. Det anges bl.a. gälla påverkan på verksamhetsunderlaget för den statliga organisationen. Även i motion Bo5 (c), såvitt nu är i fråga, uttrycks bl.a. farhågor för att den kommunala lantmäteriverksamheten i vissa fall kan komma att kraftigt minska underlaget för den statliga verksamheten. När det gäller prövningen av frågan om inrättande av kommunal lantmäterimyndighet m.m. vill utskottet anföra följande. Den regionala och lokala statliga organisationen på fastighetsområdet är i dag fördelad på överlantmätar-, fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheter. Förutom att denna uppdelning kan ge upphov till svårigheter för både enskilda och myndigheter har den mot bakgrund av bl.a. den datatekniska utvecklingen visat sig allt mindre ändamålsenlig. Riksdagens beslut våren 1994 om ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten innefattade därför att dessa myndigheter skulle sammanföras till nya lantmäterimyndigheter med länen som verksamhetsområde. Riksdagens beslut innebär sålunda att den organisation som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 1996 skall ha en statlig lantmäterimyndighet i varje län. Detta framgår också av den nu behandlade propositionen (s. 39). Vad i motionerna i denna del föreslagits får således anses i sak tillgodosett. En förutsättning för att en kommun skall få tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet är att verksamheten skall ha sådan omfattning att en nödvändig kompetens kan upprätthållas. Någon gräns för den minsta omsättning som verksamheten måste omfatta sätts dock inte upp i regeringens förslag. Till grund för detta ligger bl.a. bedömningen att den tekniska utvecklingen och dess effekter på kostnaderna är svår att förutse. Däremot bör enligt propositionen den omfattning på förrättningsverksamheten och myndighetens verksamhet i övrigt som Huvudmannaskapsutredingen angivit kunna tjäna som vägledning med de tekniska och organisatoriska förutsättningar som nu gäller. Utredningens förslag i denna del innebär att myndigheten bör ha en personalstyrka motsvarande minst fem årsarbetskrafter och att personalen praktiskt taget uteslutande skall arbeta med lantmäteriförrättningar och myndighetsservice. Regeringsförslaget innebär sålunda att det i praktiken kommer att ställas betydande krav på verksamhetens omfattning. Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av att stränga krav upprätthålls vid tillståndsprövningen. Vad i motionerna i nu aktuell del föreslagits får därmed anses tillgodosett. Den av regeringen föreslagna utformningen av tillståndsgivningen i fråga om inrättande av kommunal lantmäterimyndighet innebär att tillstånd skall lämnas om vissa i lagen angivna förutsättningar uppfylls. Fördelen med en sådan ordning är att den gör de krav som ställs tydliga och att det skönsmässiga inslaget i prövningen minimeras. Utskottet har inte heller uppfattat att det i de nu aktuella motionerna riktas kritik mot prövningsordningen som sådan. Invändningarna torde snarast avse att de kriterier som satts upp inte fullt ut täcker alla de aspekter som enligt motionärernas mening bör beaktas. Det är naturligtvis viktigt att prövningen ges en sådan bredd och inriktning att den ger betingelser för en stabil och effektiv verksamhet på både statlig och kommunal nivå. De förutsättningar som satts upp för att tillstånd till inrättande av kommunal lantmäterimyndighet skall lämnas har också detta syfte. Utskottet vill i sammanhanget peka på de krav på den kommunala verksamhetens omfattning som ställs. Det bör också noteras att vissa typer av större och/eller mer komplicerade förrättningar skall handläggas av den statliga lantmäterimyndigheten. Någon egentlig motsättning mellan förslaget i propositionen och motionerna kan enligt utskottets mening mot bakgrund härav inte anses föreligga. I den mån förslagen i motionerna Bo3 (fp), Bo4 (kds) samt Bo5 (c), den sistnämnda motionen i motsvarande del, inte kan anses tillgodosedda med det nu anförda avstyrks de av utskottet. Utskottets ställningstagande ovan innebär att ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten bör utformas i enlighet med regeringens förslag. De till proposition 1995/96:78 fogade förslagen till lag om kommunal lantmäterimyndighet samt till lag om ändring i fastighetsbildningslagen tillstyrks av utskottet. Med hänvisning till utskottets ställningstagande ovan avstyrks motion Bo5 (c) i motsvarande del. Avslutningsvis vill utskottet i detta sammanhang också beröra frågan om ledningsformen för det nya Lantmäteriverket. I propositionen redovisar regeringen bedömningen att, i vart fall inledningsvis, formen enrådighetsverk bör väljas som ledningform för Lantmäteriverket. Sedan myndigheten verkat någon tid kan frågan enligt regeringen behöva övervägas på nytt. De riktlinjer som riksdagen år 1994 lagt fast för förvaltningsmyndigheternas ledningsformer innebär i huvudsak att förvaltningsmyndigheter i första hand skall ha ledningsformen enrådighetsverk där myndighetschefen ensam har ansvaret för verksamheten inför regeringen. I ett förslag till riksdagen (prop. 1994/95:150 bilaga 7) föreslås dessa riktlinjer modifierade så att avgörandet om hur en myndighet skall ledas inte skall träffas med utgångspunkt i att ledningsformen skall vara enrådighetsverk. I stället bör enligt propositionen regeringen vid val av ledningsform välja en form med den grad av styrning som bäst bedöms gagna verksamheten och de uppställda målen. Förslaget innebär dessutom att tillämpningen av ledningsformerna skall vara mera flexibel. I sitt med anledning av förslaget nyligen avgivna betänkande anför konstitutionsutskottet (bet. 1995/96:KU1) att huvudregeln bör vara att statliga myndigheter normalt skall ha en lekmannastyrelse vid sidan av myndighetschefen. Ett absolut krav på styrelse bör enligt konstitutionsutskottet bl.a. gälla för myndigheter som arbetar under affärsliknande förhållanden och har en verksamhet som innebär stort finansiellt ansvar liksom för myndigheter där tidigare undantag gjorts från ordningen med enrådighetsverk. De båda verk som vid årsskiftet kommer att bilda Lantmäteriverket har i dag lekmannastyrelse. Det nya verket kommer dessutom att ha såväl affärsliknande som ren affärsverksamhet av betydande omfattning. Det framstår enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund av konstitutionsutskottets ställningstagande därför som mindre lämpligt att inrätta det nya Lantmäteriverket som ett enrådighetsverk. Enligt utskottets mening bör i stället ledningsformen med en styrelse vid sidan av myndighetschefen väljas. Det bör i anslutning härtill också erinras om att bostadsutskottet i ett yttrande i ärendet (yttr. 1995/96:BoU1y) har givit uttryck för uppfattningen att det är av stor vikt att den medborgerliga insynen kan garanteras när det gäller förvaltningsmyndigheternas ledningsformer. Vad utskottet nu med anledning av regeringens förslag anfört om ledningsformen för det nya Lantmäteriverket bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Lagändringar med anledning av den beslutade nya organisationen för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten
Som framgår av framställningen ovan läggs i propositionen fram en rad förslag till lagändringar av i det närmaste teknisk natur som är föranledda av beslutet om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten fr.o.m. den 1 januari 1996. Utskottet tillstyrker de med anledning av omorganisationen framlagda lagförslagen. I fråga om förslaget till ändring i fastighetsbildningslagen bör dock detta samordnas med det förslag till ändring i samma lag som lagts fram i proposition 1995/96:47. Riksdagen bör därför anta det som utskottets förslag betecknade och i bilaga 3 till detta betänkande intagna förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen.
Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att Statens lantmäteriverk medverkar i det samarbete mellan europeiska kartmyndigheter som etablerats. Regeringen bör därför bemyndigas att medge att verket inom ramen för tillgängliga resurser får använda medel för detta ändamål. Regeringens förslag tillstyrks.
Ändring i miljöskyddslagen
Utskottet tillstyrker det av regeringen framlagda förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande avslag på regeringsförslaget i vad avser ansvaret för fastighetsbildningen att riksdagen avslår motion 1995/96:Bo5 i motsvarande del, 2. beträffande prövningen av frågan om inrättande av kommunal lantmäterimyndighet m.m. att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Bo3, 1995/96:Bo4 och 1995/96:Bo5, den sistnämnda motionen i motsvarande del, 3. beträffande förslagen till lag om kommunal lantmäterimyndighet samt till lag om ändring i fastighetsbildningslagen att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 och med avslag på motion 1995/96:Bo5 i motsvarande del antar de i propositionen intagna och som bilaga 1 till detta betänkande fogade förslagen till a. lag om kommunal lantmäterimyndighet, b. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 4. beträffande ledningsformen för det nya Lantmäteriverket att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1995/96:78 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. (m, fp) 5. beträffande de med anledning av omorganisationen framlagda lagförslagen att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 antar de i propositionen intagna och som bilaga 1 till detta betänkande fogade förslagen till a. lag om ny beteckning på Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata, b. lag om ny beteckning på fastighetsbildningsmyndighet, fastighetsregistermyndighet och överlantmätarmyndighet, c. lag om ändring i jordabalken, d. lag om ändring i utsökningsbalken, e. lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar, f. lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning, g. lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering, h. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719), i. lag om ändring i lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag, j. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144), k. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149), l. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, m. lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, n. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230), o. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), p. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), q. lag om ändring i vattenlagen (1983:291), r. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), s. lag om ändring i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan, t. lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister, u. lag om ändring i lagen (1995:000) om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), 6. beträffande ändring i fastighetsbildningslagen att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionerna 1995/96:47 och 1995/96:78 antar som utskottets förslag betecknade lydelse till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) enligt bilaga 3 till detta betänkande, 7. beträffande samarbete mellan europeiska kartmyndigheter att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 bemyndigar regeringen att medge att Statens lantmäteriverk inom ramen för tillgängliga resurser får använda medel för samarbete mellan europeiska kartmyndigheter i form av en s.k. ekonomisk intressegrupp under fransk lagstiftning,
8. beträffande ändring i miljöskyddslagen att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:78 antar det i propositionen intagna och som bilaga 1 till detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387).
Stockholm den 23 november 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds), Carina Moberg (s) och Eskil Erlandsson (c).
Reservation
Ledningsformen för det nya Lantmäteriverket (mom. 4)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp) och Inga Berggren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "De riktlinjer" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse: I en till konstitutionsutskottets betänkande 1995/96:KU1 fogad reservation (m, fp) riktas kritik mot att någon form av intresserepresentation i styrelsen för vissa myndigheter nu övervägs. Bostadsutskottet delar denna kritik. Även enligt bostadsutskottets mening bör sålunda medborgarinflytande över och medborgarkontroll av förvaltningen utövas av folkvalda organ. Det är enligt utskottets mening av avgörande betydelse för en effektiv och väl fungerande förvaltning att den inte styrs av organisationer och andra särintressen utan utifrån allmänna intressen. När det slutliga avgörandet träffas om ledningsformen för det nya Lantmäteriverket bör detta vara utgångspunkten för vilken ledningsform som skall väljas. Vad utskottet nu med anledning av regeringens förslag anfört om ledningsformen för Lantmäteriverket bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande ledningsformen för det nya Lantmäteriverket att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Fastighetsbildningsverksamheten
Eskil Erlandsson (c) anför:
Kravet på rättssäkerhet i fastighetsbildningsverksamheten kan enligt min mening inte tillräckligt betonas. Det innebär att rättssäkerheten måste genomsyra alla led i verksamheten. Att de regler som styr fastighetsbildningen skall ha rättssäkerheten som grund är naturligtvis en självklarhet. Detta är dock inte tillräckligt. Den organisatoriska uppbyggnaden måste utformas med beaktande också av parternas krav på en rättssäker och rättvis behandling. Oavsett om verksamheten drivs i statlig eller kommunal regi måste självfallet den enskildes rättssäkerhet garanteras. En absolut förutsättning för att den nu förordade ordningen skall svara mot rättssäkerhetskraven är därför att de kommunala fastighetsbildningsmyndigheterna verkligen ges den självständiga roll som förutsatts. Särskilt viktigt är detta mot bakgrund av att kommunen också kan vara sakägare vid vissa förrättningar. En ytterligare viktig förutsättning är att de enskilda myndigheterna får ett underlag för verksamheten så att kompetens och kunskap tryggas. Det är i dag svårt att med någon rimlig grad av säkerhet förutse i vilken utsträckning landets kommuner kommer att inrätta egna lantmäterimyndigheter. Antalet kommer att bestämmas dels av i vilken utsträckning kommunerna, med de nya förutsättningar som kommer att gälla, vill inrätta myndigheter, dels i vilken utsträckning de kommer att kunna fylla kraven för tillstånd. Det får enligt min mening förutsättas att utvecklingen på området följs med största uppmärksamhet. I den mån den nya ordningen kommer att uppvisa brister som i något avseende berör rättssäkerheten är det Centerpartiets avsikt att återkomma till riksdagen i frågan.
2. Fastighetsbildningsverksamheten
Per Lager (mp) anför:
All offentlig verksamhet måste naturligtvis präglas av rättssäkerhet. Det gäller också fastighetsbildningsverksamheten som ofta får påtagliga konsekvenser för den enskilde. Det är därför viktigt att fastighetsbildningen sker i sådana former att den som berörs tillförsäkras en opartisk och rättvis behandling. Det kan mot bakgrund härav resas vissa invändningar mot att fastighetsbildningsverksamheten kan föras över på kommunerna. I många fall är detta i och för sig helt okomplicerat, men i de fall t.ex. en kommun dessutom är sakägare finns det en uppenbar risk för att den enskilde inte fullt ut skall kunna hävda sin rätt. I lagstiftningen har dock förts in vissa regler som syftar till att trygga rättssäkerheten för den enskilde. Detta är både bra och nödvändigt. I de fall en kommun är sakägare har övriga sakägare getts en ovillkorlig rätt att om de så önskar få förrättningen överlämnad till den statliga myndigheten. Detta är naturligtvis bra i och för sig. Det kan dock inte uteslutas att också denna ordning kan visa sig mindre lämplig. I många fall kan den enskilde sakägaren känna sig mer eller mindre tvingad att avstå från denna rätt. Skälen härför kan t.ex. vara att man inte vill att det skall framstå som om man misstror kommunen och dess företrädare. Särskilt på mindre orter kan detta vara ett starkt skäl. Ett sätt att komma till rätta med detta och att dessutom ytterligare trygga rättssäkerheten kan därför vara att skapa en ordning där det blir obligatoriskt för kommunerna att överlämna ett ärende till den statliga lantmäterimyndigheten när kommunen själv är sakägare. I den mån det visar sig erforderligt kommer Miljöpartiet därför att återkomma till riksdagen med förslag med denna inriktning.
Lagförslagen i proposition 1995/96:78
1. Förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet
Härigenom föreskrivs följande.
Inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet 1 § Regeringen får meddela tillstånd för en kommun att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och att svara för verksamheten vid myndigheten. 2 § För tillstånd krävs att kommunen visar att 1. myndigheten kommer att få hela kommunen som sitt verksamhetsområde, 2. myndighetens arbetsuppgifter väsentligen kommer att begränsas till förrättningsverksamhet och myndighetsservice i anslutning till för- rättningsverksamheten, 3. myndigheten kommer att få en för ändamålet lämplig organisation och en verksamhet som kan beräknas få tillräcklig omfattning för att nödvändig kompetens skall kunna upprätthållas, 4. minst två tjänstemän inom myndigheten kommer att ha den kompetens och erfarenhet som krävs för att handlägga förrättningar, 5. myndighetens informationssystem kommer att få en sådan teknisk standard som säkerställer det informationsutbyte mellan stat och kommun som behövs inom lantmäteriområdet.
3 § En kommun som vill inrätta en kommunal lantmäterimyndighet skall ge in en ansökan om tillstånd till Lantmäteriverket. Ansökan skall vara skriftlig och innehålla den utredning som behövs för ärendets prövning. 4 § En kommunal lantmäterimyndighet skall börja sin verksamhet vid det årsskifte som infaller närmast efter det att ett år förflutit sedan tillståndet meddelades. Om Lantmäteriverket medger det får verksamheten påbörjas tidigare än vad som framgår av första stycket.
Myndighetens verksamhet 5 § Den kommunala lantmäterimyndigheten handlägger ärenden om fastighetsbildning, fastighetsbestämning och fastighetsregistrering inom kommunen. Till den statliga lantmäterimyndigheten i länet skall dock överlämnas 1. förrättningar som avses i 4 kap. 7 a § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),
2. förrättningar som avser flera lantmäterimyndigheters verksamhetsområden, 3. stora jord- och skogsbruksförrättningar som inte omfattar ny bebyggelse, 4. andra särskilda förrättningar som av kompetens- eller resursskäl inte bör handläggas hos myndigheten. Beslut av den kommunala lantmäterimyndigheten att överlämna en förrättning får inte överklagas.
Tillsyn 6 § Lantmäteriverket utövar tillsyn över verksamheten vid de kommunala lantmäterimyndigheterna.
Myndighetens upphörande 7 § Om en kommun inte längre vill svara för verksamheten vid en kommunal lantmäterimyndighet, skall kommunen anmäla detta till Lantmäteriverket. Kommunens tillstånd upphör att gälla vid det årsskifte som infaller närmast efter det att ett år förflutit sedan anmälan kom in till Lantmäteriverket. Om Lantmäteriverket medger det får verksamheten upphöra tidigare än vad som framgår av första stycket. 8 § Om verksamheten vid lantmäterimyndigheten inte uppfyller de förutsättningar som anges i 2 § eller om myndigheten i något väsentligt hänseende brister i sin myndighetsfunktion, får kommunens tillstånd återkallas av regeringen efter anmälan från Lantmäteriverket.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet upphör att gälla. 2. Beslut om inrättande av kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet som meddelats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet skall gälla till utgången av år 1997, om inte annat förordnas. För sådana myndigheter skall äldre bestämmelser tillämpas. 3. En kommun som den 31 december 1995 inte har en egen fastighetsbildningsmyndighet får inrätta en kommunal lantmäterimyndighet tidigast den 1 januari 1999, om inte Lantmäteriverket medger annat.
2. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)[1] dels att i 2 kap. 2 §, 3 kap. 2 och 11 §§, 4 kap. 1, 7, 9, 10 a, 11, 13, 14, 17, 20, 21, 24-25 a, 29-32, 34-37, 39 och 41 §§, 5 kap. 12 a, 12 c, 15-17, 21, 22, 27, 30-31, 33, 33 a, 34 a och 36 §§, 7 kap. 11 och 12 §§, 8 kap. 1 §, 9 kap. 1-7 §§, 10 kap. 2 och 9 §§, 12 kap. 8, 9 och 13 §§, 13 kap. 4 och 5 §§, 14 kap. 2-4, 6 och 8 §§, 15 kap. 2-6 §§ samt 16 kap. 1, 9, 11 och 12 samt i rubrikerna närmast före 4 kap. 1 § och 5 kap. 36 § ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lantmäterimyndighet" i motsvarande form, dels att i 15 kap. 10 § och 16 kap. 11 § ordet "fastighetsregistermyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten", dels att 4 kap. 8 §, 15 kap. 11 §, 16 kap. 15 § samt 19 kap. 3, 5 och 6 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall föras in tre nya paragrafer, 4 kap. 7 a och 34 a §§ samt 16 kap. 12 a §, av följande lydelse.
------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse -------------------------------------------------
------------------------------------------------- 4 kap. 7 a § --------------------------------------------------- Om en kommun är sakägare vid en förrättning som handläggs av en kommunal lantmäterimyndighet får kommunen eller en annan sakägare begära att förrättningen i stället skall handläggas av lantmäterimyndigheten i länet. --------------------------------------------------- En sådan begäran skall göras hos förrättningslantmätaren innan förrättningen avslutats. Förrättningen skall då avbrytas och ärendet överlämnas till lantmäterimyndigheten i länet. --------------------------------------------------- Bestämmelserna i denna paragraf omfattar inte förrättningar som grundas på avtal om köp, byte eller gåva enligt 4 kap. jordabalken. ---------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 1992:1212. Senaste lydelse av 4 kap. 9 § 1993:1340.
8 § --------------------------------------------------- Ansökan om Ansökan om fastighetsbildning görs fastighetsbildning görs skriftligen hos skriftligen hos fastighetsbild- lantmäterimyndigheten. ningsmyndighet i länet Muntlig ansökan som görs eller hos vid överlantmätarmyndigheten. förrättningssammanträde Muntlig ansökan som görs skall dock godtas, om vid förrätt- den väckta frågan ningssammanträde skall lämpligen kan prövas vid dock godtas, om den samma förrättning. väckta frågan lämpligen kan prövas vid samma förrättning. --------------------------------------------------- Sökanden skall ange den åtgärd som han önskar genomförd samt uppge den eller de fastigheter för vilka han för talan. I den mån det kan anses skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller sådana ändå är tillgängliga för honom, skall han också ange de andra fastigheter som saken angår ävensom namn och postadress beträffande fastighetsägarna samt de innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft som kan beröras av åtgärden. Ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller hans ombud. Till ansökningshandling skall sökanden i huvudskrift eller styrkt avskrift foga de skriftliga handlingar som han innehar och som är av betydelse i saken. 34 a § --------------------------------------------------- Lantmäterimyndigheten i länet får uppdra åt en annan statlig eller kommunal myndighet med kompetens inom lantmäteriområdet att utföra åtgärder enligt 4 kap. 25 § första stycket, 27 och 28 §§. ---------------------------------------------------
15 kap.
11 § --------------------------------------------------- Har samtliga sakägare Har samtliga sakägare och andra, som har rätt och andra, som har rätt att överklaga, genom att överklaga, genom påskrift på påskrift på förrättningsprotokollet förrättningsprotokollet eller i skriftligt eller i skriftligt meddelande som kommit meddelande som kommit fastighetsbildnings- lantmäterimyndigheten eller till handa godkänt fastighetsregistermyndighetenförrättning, till handa godkänt förrättningsbeslut eller förrättning, för- gränsutmärkning, får vad rättningsbeslut eller som godkänts inte gränsutmärkning, får vad överklagas. som godkänts inte överklagas. ---------------------------------------------------
16 kap. 12 a § --------------------------------------------------- Endast om det finns synnerliga skäl får en kommunal lantmäteri- myndighets förrättning undanröjas på grund av att myndigheten handlagt ärendet i stället för att lämna över det till den statliga lantmäteri- myndigheten enligt 5 § lagen (1995:000) om kommunal lant- mäterimyndighet. ---------------------------------------------------
15 § --------------------------------------------------- Om en avslutad förrättning har överklagats, skall fastighetsdomstolen ofördröjligen och senast inom fyra dagar tillställa fastig- hetsregistermyndigheten en kopia av skrivelsen med överklagandet. --------------------------------------------------- Sedan domstolens utslag Sedan en eller slutliga beslut i fastighetsdomstols fastighetsbildningsmål utslag eller slutliga vunnit laga kraft, skall beslut i fastig- förrättningsakten och en hetsbildningsmål vunnit kopia av utslaget eller laga kraft, skall beslutet sändas till förrättningsakten och en fastighetsregistermyndigheten.kopia av utslaget eller Om förrättningen skall beslutet sändas till fortsättas, sänds lantmäterimyndigheten. handlingarna i stället Om avgörandet överklagas till fastig- i viss del och om det hetsbildningsmyndigheten. med anledning av Om avgörandet överklagas domstolens avgörande i i viss del och om det övrigt kan uppkomma med anledning av fråga om registrering, domstolens avgörande i skall handlingarna övrigt kan uppkomma sändas till lant- fråga om registrering, mäterimyndigheten. Efter skall handlingarna registrering skall sändas till fas- myndigheten omedelbart tighetsregistermyndigheten.sända tillbaka Efter förrättningsakten till registreringsfrågans domstolen. handläggning skall myndigheten omedelbart återställa förrättningsakten. ---------------------------------------------------
19 kap. 3 § Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införs snarast möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har överklagats, domstolens avgörande vunnit laga kraft. --------------------------------------------------- Även om förrättningen Även om förrättningen inte har avslutats skall inte har avslutats får uppgift om uppgift om ett sådant fastighetsbildnings- fastighetsbildnings- eller eller fastighets- fastighetsbestämningsbeslut,bestämningsbeslut som som skulle ha skulle ha överklagats överklagats särskilt, särskilt införas så införas så snart snart beslutet vunnit beslutet vunnit laga laga kraft. kraft, om fastighetsbildningsmyn- digheten begär det. --------------------------------------------------- Överklagas beslut eller åtgärd vid avslutad förrättning eller överklagas fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut särskilt, får uppgift med anledning av förrättningen eller beslutet införas i fastighetsregistret i fråga om sådan del som uppenbarligen inte berörs av överklagandet. Motsvarande gäller när domstols avgörande i ett fastighetsbildningsmål överklagas.
5 § --------------------------------------------------- Lider någon förlust till Lider någon förlust till följd av tekniskt fel i följd av tekniskt fel i fastighetsregister som fastighetsregister som föres med användande av föres med användande av automatisk automatisk databehandling eller i databehandling eller i anordning som hos anordning som hos inskrivningsmyndighet, inskrivningsmyndighet, fastighetsbildningsmyndig-lantmäterimyndighet het eller eller myndighet som fastighetsregistermyndig- avses i 4 kap. 34 a § är het är ansluten till ansluten till registret, registret, har han rätt har han rätt till till ersättning av ersättning av staten. staten. Har den Har den skadelidande skadelidande medverkat medverkat till förlusten till förlusten genom att genom att utan skälig utan skälig anledning anledning underlåta att underlåta att vidtaga vidtaga åtgärd för åtgärd för bevarande av bevarande av sin rätt sin rätt eller har han eller har han på annat på annat sätt medverkat sätt medverkat till till förlusten genom förlusten genom eget eget vållande, skall vållande, skall ersättningen efter vad ersättningen efter vad som finnes skäligt som finnes skäligt nedsättas eller helt nedsättas eller helt bortfalla. bortfalla. --------------------------------------------------- Rättelse av uppenbar oriktighet till följd av tekniskt fel i fastighetsregister som avses i första stycket får utan hinder av 4 § första stycket första punkten ske även om det kan medföra förfång för fastighetsägare eller rättighetshavare. Tillfälle att yttra sig skall lämnas, förutom fastighetsägare och rättighetshavare, myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket jordabalken. Kommer till följd av beslut i ärende om rättelse enligt andra stycket förlust att tillskyndas ägare eller rättighetshavare har han rätt till ersättning av staten. Ersättning utgår dock icke, om han med hänsyn till felets beskaffenhet eller andra omständigheter bort inse att fel förekommit. I fråga om ersättning som avses i denna paragraf äger 18 kap. 5 och 7 §§ jordabalken motsvarande tillämpning.
6 § --------------------------------------------------- Fastighetsregistreringen Lantmäterimyndigheten ankommer på svarar för fastighetsregistermyndighet.fastighetsregistret. Om sådan myndighet finns särskilda bestämmelser.
---------------------------------------------------
_____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
3. Förslag till lag om ny beteckning på Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller annan författning om Statens lantmäteriverk eller Centralnämnden för fastighetsdata efter utgången av år 1995 skall avse Lantmäteriverket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
4. Förslag till lag om ny beteckning på fastighetsbildnings-myndighet, fastighetsregistermyndighet och överlant- mätar-myndighet Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller annan författning om fastighetsbildningsmyndighet, fastighetsregistermyndighet eller överlant- mätarmyndighet efter utgången av år 1995 skall avse lantmäterimyndighet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 men skall inte tillämpas i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter och fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighets- bildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
5. Förslag till lag om ändring i jordabalken Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken[2] dels att i 7 kap. 29 § ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten", dels att i 22 kap. 5 a § orden "Centralnämnden för fastighetsdata" skall bytas ut mot "Lantmäteriverket".
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Den äldre lydelsen av 7 kap. 29 § gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[2]: Balken omtryckt 1971:1209. Senaste lydelse av 7 kap. 29 §1989:722 22 kap. 5 a §1994:449.
6. Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 2 och 7 §§ samt 12 kap. 5 § utsökningsbalken[3] orden "Centralnämnden för fastighetsdata" skall bytas ut mot "Lantmäteriverket".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**FOOTNOTES**
[3]: Senaste lydelse av 6 kap. 2 § 1994:444 6 kap. 7 § 1994:444 12 kap. 5 § 1994:444.
7. Förslag till lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1939:608) om enskilda vägar[4] dels att i 16 § ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten", dels att i 52 § ordet "fastighetsregistermyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten", dels att 84 § skall ha följande lydelse.
--------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
--------------------------------------------------- 84 §[5] --------------------------------------------------- Då det slutligen har Då det slutligen har avgjorts att en avgjorts att en vägförening skall bildas vägförening skall bildas samt förrättningskartan samt förrättningskartan har kompletterats i har kompletterats i erforderlig mån, skall erforderlig mån, skall kopior av kartan samt kopior av kartan samt avskrifter av för- avskrifter av för- rättningsutlåtandet och rättningsutlåtandet och av de förteckningar som av de förteckningar som nämns i 80 § jämte nämns i 80 § jämte beslut, som kan ha beslut, som kan ha meddelats över meddelats över utlåtandet, av utlåtandet, av länsstyrelsen överlämnas länsstyrelsen överlämnas till vägföreningen, till vägföreningen och ävensom till lantmäterimyndigheten fastighetsbildningsmyndig-samt till en sådan nämnd heten och som avses i 39 § första fastighetsregistermyndig- stycket. heten, om inte länsstyrelsen är fastighets- registermyndighet, samt till en sådan nämnd som avses i 39 § första stycket. --------------------------------------------------- ______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter och fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighets- registermyndighet.
**FOOTNOTES**
[4]: Senaste lydelse av 16 § 1971:1049 52 § 1990:1485.
[5]: Senaste lydelse 1991:1674.
8. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:991) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning[6] dels att i 2 § ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten", dels att i 3 och 7 §§ ordet "fastighetsregistermyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lantmäterimyndighet" i motsvarande form.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter och fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighets- registermyndighet.
**FOOTNOTES**
[6]: Lagen omtryckt 1981:1220. Senaste lydelse av 7 § 1988:192.
9. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering[7] dels att i 1 § orden "Statens lantmäteriverk" skall bytas ut mot "Lantmäteriverket", dels att i 1-9, 11, 12, 14, 15, 20, 21, 27 och 29 §§ ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lantmä- terimyndighet" i motsvarande form.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Vad som sägs om ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i olika böjningsformer i äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[7]: Senaste lydelse av 1 § 1989:725 2 § 1989:725 5 § 1977:665 6 § 1977:665 9 § 1979:254.
10. Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719) Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 10 § expropriationslagen (1972:719) ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten".
______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
11. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag Härigenom föreskrivs att i 2-13 §§ lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag[8] ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lantmäterimyndighet" i motsvarande böjningsform.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[8]: Senaste lydelse av 5 § 1977:666 6 § 1977:666 8 § 1977:666 11 § 1977:666 12 § 1990:1102.
12. Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144) Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen (1973:1144)[9] dels att i 5, 8, 13 a, 13 c, 19, 21, 22, 24, 25, 26, 28, 30 a, och 31 §§ ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lantmäterimyndighet" i motsvarande form, dels att 32 § skall ha följande lydelse.
--------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
--------------------------------------------------- 32 §[10] Sedan en förrättning enligt denna lag har avslutats och vunnit laga kraft skall uppgift om den snarast möjligt föras in i fastighetsregistret. Har förrättningen överklagats, skall uppgiften föras in i registret snarast möjligt sedan domstolens avgörande vunnit laga kraft. --------------------------------------------------- Uppgift om Uppgift om ledningsbeslut som har ledningsbeslut som har kunnat överklagas kunnat överklagas särskilt skall, om särskilt får föras in i fastighetsbildningsmyn- registret även om för- digheten begär det, rättningen inte har föras in i registret avslutats. Uppgiften får även om förrättningen dock inte föras in innan inte har avslutats. beslutet har vunnit laga Uppgiften får dock inte kraft. föras in innan beslutet har vunnit laga kraft. --------------------------------------------------- När ett beslut eller en åtgärd vid en avslutad förrättning har överklagats eller när ett ledningsbeslut har överklagats särskilt, får trots detta uppgift med anledning av förrättningen eller beslutet föras in i registret i fråga om sådan del som uppenbart inte berörs av överklagandet. Detsamma gäller när ett domstolsavgörande i mål enligt denna lag har överklagats. Anteckning skall även göras när ett förrättningsbeslut har upphört att gälla.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[9]: Senaste lydelse av 8 § 1987:127 21 § 1991:1700 13 a § 1992:1213 30 a § 1992:1213 13 c § 1992:1213 31 § 1992:1213.
[10]: Senaste lydelse 1985:1043.
13. Förslag till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149) Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen (1973:1149)[11] dels att i 4, 9, 13 a, 13 c, 19, 21, 23, 24, 26, 27, 28, 30, 31, 32 a, 33, 34 och 43 §§ ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i olika böjnings- former skall bytas ut mot "lantmäterimyndighet" i motsvarande form, dels att 34 § skall ha följande lydelse.
--------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
--------------------------------------------------- 34 § Sedan en förrättning enligt denna lag har avslutats och vunnit laga kraft skall uppgift om den snarast möjligt föras in i fastighetsregistret. Har förrättningen överklagats, skall uppgiften föras in i registret snarast möjligt sedan domstolens avgörande vunnit laga kraft. --------------------------------------------------- Uppgift om Uppgift om anläggningsbeslut som anläggningsbeslut som har kunnat överklagas har kunnat överklagas särskilt skall, om särskilt får föras in i fastighetsbildningsmyn- registret även om digheten begär det, förrättningen inte har föras in i registret avslutats. Uppgiften får även om förrättningen dock inte föras in innan inte har avslutats. beslutet har vunnit laga Uppgiften får dock inte kraft. föras in innan beslutet har vunnit laga kraft. --------------------------------------------------- När ett beslut eller en åtgärd vid en avslutad förrättning har överklagats eller när ett anläggningsbeslut har överklagats särskilt, får trots detta uppgift med anledning av förrättningen eller beslutet föras in i registret i fråga om sådan del som uppenbart inte berörs av överklagandet. Detsamma gäller när ett domstolsavgörande i mål enligt denna lag har överklagats. Anteckning skall även göras när ett förrättningsbeslut har upphört att gälla.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[11]: Lagen omtryckt 1992:1148.
14. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter[12] dels att i 7, 20, 61 och 64 §§ ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten", dels att i 25, 29 och 67 §§ samt i rubriken närmast före 67 § ordet "fastighetsregistermyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lantmäterimyndighet" i motsvarande form.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter och fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighets- registermyndighet.
**FOOTNOTES**
[12]: Lagen omtryckt 1987:128. Senaste lydelse av 7 § 1989:72729 § 1990:1498 20 § 1989:72767 § 1995:32. 25 § 1990:1498
15. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter Härigenom föreskrivs att i 9 och 13 §§ lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten".
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
16. Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230) Härigenom föreskrivs att i 12 § jordförvärvslagen (1979:230)[13] ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten".
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[13]: Lagen omtryckt 1991:670. Senaste lydelse av 12 § 1992:1371.
17. Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Härigenom föreskrivs att i 19 kap. 3 och 5 §§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152)[14] orden "Statens lantmäteriverk" skall bytas ut mot "Lantmäteriverket".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**FOOTNOTES**
[14]: Senaste lydelse av 19 kap. 3 § 1994:1909 19 kap. 5 § 1993:1193.
18. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100)[15] orden "Statens lantmäteriverk" skall bytas ut mot "Lantmäteriverket".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**FOOTNOTES**
[15]: Lagen omtryckt 1992:1474.
19. Förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291) Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 9 och 26 §§ vattenlagen (1983:291) ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten".
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om komunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
20. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) Härigenom föreskrivs att i 15 kap. 3 § plan- och bygglagen (1987:10)[16] ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten".
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[16]: Lagen omtryckt 1992:1769.
21. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan Härigenom föreskrivs att i 2, 3, 10, 12, 13, 19, 20, 25, 32 och 33 §§ lagen (1987:11) om exploateringssamverkan[17] ordet "fastighetsbildningsmyndighet" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lantmäterimyndighet" i motsvarande form.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[17]: Senaste lydelse av 10 § 1991:1705 33 § 1991:1705.
22. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:448) om pantbrevsregister dels att i 1 § orden "Centralnämnden för fastighetsdata (nämnden)" skall bytas ut mot "Lantmäteriverket (verket)", dels att i 19 § ordet "fastighetsbildningsmyndigheter" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheter", dels att i 5-12, 14, 15, 17, 18, 20 och 21 §§ ordet "nämnd" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "verk" i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
23. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1187) om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1187) om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)[18] dels att i 5 kap. 20 § ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten", dels att i 5 kap. 31 § och 6 kap. 13 § orden "fastighetsregistermyndigheten och fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten", dels att det i övergångsbestämmelserna skall föras in en ny punkt, 3, av följande lydelse.
--------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
--------------------------------------------------- 3. Vad som sägs om orden "fas- tighetsbildningsmyndig- heten" och "fastighetsregistermyndigheten" i äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbild- ningsmyndigheter och fastighets- registermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet. ---------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[18]: Lagen omtryckt 1992:1769.
24. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:000)[19] om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)[20] dels att i 4 kap. 12 § ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" skall bytas ut mot "lantmäterimyndigheten", dels att det skall föras in en ny ikraftträdande- och övergångsbestämmelse av följande lydelse.
--------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
--------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft Denna lag träder i den 1 januari 1996. kraft den 1 januari 1996. Vad som sägs om ordet "fastighetsbildningsmyndig- heten" i äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighets- bildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildnings- myndighet och fastighetsregistermyndighet. ---------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[19]:Lydelse enligt prop. 1995/96:47.
[20]: Lagen omtryckt 1992:1212.
25. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387) Härigenom föreskrivs[21] att 23 och 24 §§ miljöskyddslagen (1969:387)[22] skall ha följande lydelse.
---------------------------------------------------
--------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
--------------------------------------------------- 23 §[23] Koncessionsnämnden får förbjuda fortsatt miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillstånd enligt denna lag 1. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet, --------------------------------------------------- 2. när villkor som 2. när för verksamheten gäller för verksamheten gällande villkor eller åsidosatts i betydande med stöd av 5 a § första mån eller stycket meddelade föreskrifter har åsidosatts i betydande mån, --------------------------------------------------- 3. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts. När förbud meddelas enligt första stycket, får tillståndet återkallas helt eller delvis. 24 §[24] Koncessionsnämnden får, efter vad som är skäligt, ändra eller upphäva gällande villkor för en miljöfarlig verksamhet eller meddela nya villkor för den 1. när - från det att tillståndsbeslutet vann laga kraft - förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 2. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet och ett förbud framstår som en alltför ingripande åtgärd, --------------------------------------------------- 3. när villkor som 3. när för verksamheten gäller för verksamheten gällande villkor eller åsidosatts på ett sätt med stöd av 5 a § första som varit av mer än stycket meddelade ringa betydelse, föreskrif- ter har åsidosatts på ett sätt som varit av mer än ringa betydelse, --------------------------------------------------- 4. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet som inte förutsågs när verksamheten tilläts och ett förbud framstår som en alltför ingripande åtgärd, 5. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt, 6. om en från miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik, 7. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten. I fall som avses i första stycket 4 får Koncessionsnämnden också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheten för framtiden.
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**FOOTNOTES**
[21]: Jfr rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (EGT nr L 20, 26.1.1980, s. 43, Celex 380L0068).
[22]: Lagen omtryckt 1989:363.
[23]: Senaste lydelse 1988:924.
[24]: Senaste lydelse 1995:825.
Lagförslaget i proposition 1995/96:47
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § fastighetsbildningslagen (1970:988)[25] skall ha följande lydelse.
--------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ---------------------------------------------------
--------------------------------------------------- 4 kap. 12 § --------------------------------------------------- Om förrättningen rör en Om förrättningen rör en fastighet som ägs av ett fastighet som ägs av ett upplöst bolag eller en upplöst bolag eller en annan upplöst annan upplöst sammanslutning, får sammanslutning, får rätten förordna god man överförmyndaren för- som avses i 11 kap. ordna god man som avses föräldrabalken att i 11 kap. föräldrabalken företräda att företräda sammanslutningen vid sammanslutningen vid förrättningen. förrättningen. Om god man enligt Om god man enligt första första stycket eller stycket eller annan god annan god man enligt 11 man enligt 11 kap. 3 § kap. 3 § föräldrabalken föräldrabalken behöver behöver förordnas, skall förordnas, skall fastighetsbild- fastighetsbild- ningsmyndigheten anmäla ningsmyndigheten anmäla detta hos rätten. detta hos överförmyndaren. ---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
**FOOTNOTES**
[25]: Lagen omtryckt 1992:1212.
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § fastighetsbildningslagen (1970:988)[26] skall ha följande lydelse.
--------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Utskottets förslag ---------------------------------------------------
--------------------------------------------------- 4 kap. 12 § --------------------------------------------------- Om förrättningen rör en Om förrättningen rör en fastighet som ägs av ett fastighet som ägs av ett upplöst bolag eller en upplöst bolag eller en annan upplöst annan upplöst sammanslutning, får sammanslutning, får rätten förordna god man överförmyndaren för- som avses i 11 kap. ordna god man som avses föräldrabalken att i 11 kap. föräldrabalken företräda att företräda sammanslutningen vid sammanslutningen vid förrättningen. förrättningen. Om god man enligt Om god man enligt första första stycket eller stycket eller annan god annan god man enligt 11 man enligt 11 kap. 3 § kap. 3 § föräldrabalken föräldrabalken behöver behöver förordnas, skall förordnas, skall fastighetsbild- lantmäterimyndigheten ningsmyndigheten anmäla anmäla detta hos detta hos rätten. överförmyndaren. ---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Vad som sägs om ordet "fastighetsbildningsmyndigheten" i äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildnings- myndighet och fastighetsregistermyndighet.
**FOOTNOTES**
[26]: Lagen omtryckt 1992:1212
Innehållsförteckning
Sammanfattning...................................1 Propositionerna..................................1 Motionerna.......................................3 Vissa uppgifter om lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten3 Den nuvarande organisationen...................3 Riksdagens beslut om omorganisation m.m........4 Organisationsfrågor............................5 Förslagen i proposition 1995/96:78...............5 Fastighetsbildning m.m.........................5 Fastighetsregistrering.........................7 Lagändringar med anledning av den beslutade nya organisationen för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten 7 Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter....8 Ändring i miljöskyddslagen.....................8 Förslagen i motionerna...........................8 Utskottet.......................................10 Fastighetsbildning m.m........................10 Lagändringar med anledning av den beslutade nya organisationen för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten 13 Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter...14 Ändring i miljöskyddslagen....................14 Hemställan....................................14 Reservation.....................................16 Ledningsformen för det nya Lantmäteriverket (mom. 4) (m, fp)16 Särskilda yttranden.............................17 1. Fastighetsbildningsverksamheten (c)........18 2. Fastighetsbildningsverksamheten (mp).......18
Bilaga 1: Lagförslagen i proposition 1995/96:78.20
1. Förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet20
2. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988) 22
3. Förslag till lag om ny beteckning på Statens
lantmäteriverk och
Centralnämnden för fastighetsdata
27
4. Förslag till lag om ny beteckning på
fastighetsbildningsmyndig-
het,
fastighetsregistermyndighet och överlantmätarmyndighet
28
5. Förslag till lag om ändring i jordabalken..29
6. Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken30
7. Förslag till lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda
vägar 31
8. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i
kom- munal och ecklesiastik indelning i samband med
fastighetsbildning
32
9.
Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering
33
10. Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)34
11. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1084) om
avveckling
av vissa godmanskap för delägare i
skifteslag
35
12. Förslag till lag om
ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)36
13. Förslag
till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)37
14.
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning
av samfälligheter
38
15. Förslag
till lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande
av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvalt-
ning av samfälligheter
39
16.
Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)40
17. Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) 41
18. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)42
19. Förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291)43
20. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
(1987:10)44
21. Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:11) om
exploaterings- samverkan
45
22. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:448) om pantbrevs-
register
46
23. Förslag till lag om ändring i
lagen (1995:1187) om ändring i
plan- och bygglagen
(1987:10)
47
24. Förslag till lag om
ändring i lagen (1995:000) om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988)
48
25. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)49
Bilaga 2: Lagförslaget i proposition 1995/96:47.51
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
51
Bilaga 3: Utskottets
lagförslag.................52
Förslag till lag om ändring
i fastighetsbildningslagen (1970:988)
52