Anställning med lönebidrag
Betänkande 1995/96:AU4
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1995/96:AU04
Anställning med lönebidrag
Innehåll
1995/96 AU4
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i proposition 1995/96:96 Anställning med lönebidrag jämte nio motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Under budgetåret 1994/95 kommer förbrukningen av medel för lönebidrag på anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade att överstiga vad riksdagen anvisat med 208 miljoner kronor. Utskottet anser att riksdagen i efterhand skall godkänna överskridandet.
För att häva det stopp för nya lönebidragsanställningar som i praktiken råder till följd av att anslaget till lönebidragsanställningar för 1995/96 till stor del redan är intecknat tillstyrker utskottet att medel från anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas till lönebidragsanställningar. Utskottet bedömer att det belopp om högst 200 miljoner kronor som regeringen föreslagit skall omfördelas inte kommer att räcka. Utskottet förordar därför, och går därvid på den linje som förordas i kommittémotioner från Socialdemokraterna och Centern, att riksdagen beslutar omfördela ytterligare högst 125 miljoner kronor till sådana anställningar. Av detta belopp skall 50 miljoner kronor användas för lönebidragsanställningar av arbetslösa icke arbetshandikappade människor som fyllt 60 år.
Utskottet biträder ett förslag från Folkpartiet liberalerna och föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande skall begära att regeringen skall återkomma till riksdagen med en redovisning av hur lönebidragsanställningarna utvecklas.
För att anpassa kostnaderna för lönebidrag till den anslagsram riksdagen beslutat om för innevarande budgetår biträder utskottet propositionens förslag om att bidragsnivån vid förlängning av beslut om lönebidrag efter de första fyra anställningsåren inte får överstiga 80 % av lönekostnaden. Folkpartiet och Centern har i denna del kommittémotioner med avslagsyrkanden. Kristdemokratiska samhällspartiet anser i en kommittémotion att framför allt ideella organisationer skall undantas från sänkningen av bidragsnivån.
Utskottet ställer sig slutligen bakom propositionens förslag om en ändring i lönebidragsförordningen som innebär att särskild hänsyn inte behöver tas till risken för uppsägning av en anställd med lönebidrag, när bidraget omförhandlas till en lägre nivå. Centern och Kristdemokraterna motsätter sig i kommittémotioner förändringen.
Reservationer har avlämnats av Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokratiska samhällspartiet och Vänsterpartiet.
Propositionen
I proposition 1995/96:96 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdeparte mentet) att riksdagen
1. godkänner den faktiska medelsförbrukningen på tionde huvudtitelns reservationsanslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1994/95 (avsnitt 2),
2. godkänner att högst 200 000 000 kronor av de medel som riksdagen anvisar på tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 får användas för utgifter för anställning med lönebidrag (avsnitt 4),
3. godkänner regeringens förslag att lönebidraget vid förlängning av bidraget efter de första fyra anställningsåren får lämnas med högst 80 % av lönekostnaden (avsnitt 4),
4. godkänner vad regeringen har anfört om hänsyn till risken för uppsägning vid en omprövning av lönebidragets nivå (avsnitt 4).
Motionerna
1995/96:A2 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att vid omförhandling av lönebidraget till en lägre nivå hänsyn inte skall tas till risken för uppsägning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undanta de ideella organisationerna från sänkningen av lönebidragsnivån.
1995/96:A3 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de arbetshandikappades situation på arbetsmarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att regeringen under våren 1996 inför riksdagen redovisar hur situationen för de arbetshandikappade utvecklas,
3. att riksdagen avslår proposition 1995/96:96 i den del som rör försämring av lönebidragsnivån.
1995/96:A4 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel i det samlade anslaget kan överföras till Galaxenverksamhet (motsvarande) i sådan omfattning att rehabilitering för arbetshandikappade byggnadsarbetare kan ske utan avbrott.
1995/96:A5 av Kjell Ericsson och Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar omfördela 100 miljoner kronor från anslaget A 2 i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att lönebidrag ej får överstiga 80 % av lönekostnaden efter de fyra första åren.
1995/96:A6 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar omfördela 100 000 000 kr utöver regeringens förslag från anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till B 5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att lönebidrag ej får överstiga 80 % av lönekostnaden efter de första fyra åren,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att risken för uppsägning ej skall beaktas vid omförhandling till lägre nivå.
1995/96:A7 av Bengt Lindqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare medel för lönebidrag.
1995/96:A8 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av alternativ och alternativkostnader enligt förslaget i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär eventuellt förslag om ökade anslag till lönebidrag för budgetåret 1995/96.
1995/96:A9 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare medel för lönebidrag.
1995/96:A10 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att ytterligare 50 miljoner kronor av innevarande års reservationsanslag A 2 Arbetsmarknadspolitska åtgärder - utöver vad regeringen föreslår - får användas för utgifter för anställning med lönebidrag för långtidsarbetslösa som fyllt 60 år och som uppbär arbetslöshetsersättning.
Utskottet
Inledning
Lönebidrag lämnas enligt förordningen (1991:333) om lönebidrag till arbetsgivare som efter anvisning av den offentliga arbetsförmedlingen nyanställer arbetshandikappade. Arbetshandikappad är den arbetssökande som på grund av fysiska, psykiska, förståndsmässiga eller socialmedicinska handikapp har nedsatt arbetsförmåga och som därför har eller kan väntas få svårigheter att få eller behålla en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Bidrag får lämnas längst t.o.m. utgången av månaden före den då den anställde fyller 65 år eller, om det finns särskilda skäl, 66 år.
Lönebidragets storlek bestäms med hänsyn till den arbetshandikappades arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning. Bidragsgrundande lönekostnad är bruttolön inklusive sjuklön och semesterlön eller utbetald semesterersättning samt avgifter som skall betalas enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och premier för avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar eller motsvarande försäkringar.
I den bidragsgrundande lönekostnaden får som regel inte räknas in den del av månadslönen vid heltidsarbete som överstiger 13 700 kr.
Bidrag lämnas med ett belopp som motsvarar högst 80 % av den bidragsgrundande lönekostnaden. För den som anställts med lönebidrag före den 1 juli 1995 får bidraget motsvara högst 90 % av lönekostnaden.
Bidrag får slutligen lämnas med ett belopp som motsvarar högst hela lönekostnaden för den som är berättigade till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och den som på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller som varit borta från arbetslivet under längre tid samt den som har mer än ett svårare funktionshinder.
Lönebidrag får lämnas för en tid av högst fyra år. Bidraget skall omprövas regelbundet och får förlängas utöver det fjärde anställningsåret, endast om det är motiverat med hänsyn till den arbetshandikappades arbetsförmåga och möjligheter att övergå till en anställning utan lönebidrag.
Riksdagen beslutade våren 1995 att bidragsnivån för samtliga lönebidrag skulle sänkas till högst 90 % av lönekostnaden från den 1 juli 1995 och till 80 % fr.o.m. den 1 januari 1997 (1994/95:AU12, rskr. 227). Senare under våren fattade riksdagen beslut som innebar en tidigareläggning av sänkningen till 80 % såvitt gällde nya lönebidrag (1994/95:AU15, rskr. 398, 399). Fr.o.m. den 1 juli 1995 gäller således att nya lönebidrag får beviljas för högst 80 % av den bidragsgrundande lönekostnaden. De nyss nämnda prioriterade grupperna är undantagna från de beslutade nivåsänkningarna.
Riksdagens beslut innebar vidare att från samma tidpunkt målgruppen för lönebidrag utvidgades till att omfatta även arbetslösa icke handikappade personer som fyllt 60 år vars sysselsättningssituation inte kan lösas på något annat sätt.
Lönebidrag finansieras under anslaget B 4 (tidigare B 5) Särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Riksdagen har under anslaget anvisat ett reservationsanslag på totalt 10 366 081 000 kr för det 18 månader långa budgetåret 1995/96. Den helt övervägande delen av anslaget går till lönebidrag. Resten finansierar arbetshjälpmedel, arbetsbiträden, näringshjälp och otraditionella insatser samt slutligen främst utbildningsbidrag till inskrivna vid Ami. Enligt regeringens riktlinjer i regleringsbrev till AMS för innevarande budgetår skall 9 506 848 000 kr av det totala anslaget gå till den anslagspost som avser kostnader för bl.a. lönebidrag.
Proposition 1995/96:96
Enligt propositionen har målsättningen med lönebidragsreformen 1991 då bidraget blev flexibelt inte kunnat förverkligas. Den genomsnittliga bidragsnivån har sjunkit hos statliga arbetsgivare och organisationer men däremot ökat hos enskilda arbetsgivare och hos kommunerna. Sammantaget har utvecklingen inneburit en högre genomsnittlig kostnad per plats.
Målsättningen att öka andelen anställningar hos enskilda och kommunala arbetsgivare har heller inte kunnat förverkligas.
Slutligen har omfattningen av lönebidrag ökat markant. Andra kvartalet 1995 hade 6 000 fler lönebidragsanställning jämfört med samma tid år 1994. Hösten 1995 hade ca 50 000 personer bidrag.
Anslaget till lönebidrag uppgick under 1994/95 till drygt 6,3 miljarder kronor och var beräknat för ca 44 000-45 000 personer. Medel har således inte anvisats för den relativt betydande ökning av omfattningen som skett.
Det statsfinansiella läget medger inte kostnadsökningar på grund av ökade volymer. Nyanställningar kan komma till stånd varefter människor lämnar lönebidragsanställningar. Erfarenhetsmässigt uppgår avgångarna till 10 % per år, vilket innebär att ca 4 500 nya lönebidragsanställningar kan komma till stånd under ett år. Med den ökning som nu skett kan inte alla avgångar ersättas med nya placeringar. Utrymme för nya anställningar med lönebidrag måste skapas genom sänkta genomsnittliga bidragsnivåer. En förutsättning för att detta skall kunna ske torde vara att fler placeringar sker hos arbetsgivare som har lönebetalningsförmåga.
Medelsförbrukningen under anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade budgetåret 1994/95
Propositionen
AMS har i en skrivelse till regeringen i augusti 1995 redovisat att förbrukningen av lönebidragsmedel under anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade under budgetåret 1994/95 kommer att överstiga anvisade medel på anslaget med 208 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen i efterhand godkänner att det under ifrågavarande reservationsanslag har förbrukats anslagsmedel i större utsträckning än vad som anvisats för budgetåret. Ett belopp på 208,7 miljoner kronor motsvarande underskottet budgetåret 1994/95 bör enligt propositionen inte användas under budgetåret 1995/96.
Regeringen avser att begära månadsvisa redovisningar från AMS av utgiftsutvecklingen på anslaget, och inför det kommande budgetåret kommer en omprövning att göras av de nuvarande anslagsformerna.
Utskottet anser att riksdagen bör godkänna den faktiska medelsförbrukningen på tionde huvudtitelns reservationsanslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1994/95.
Användning av medel som anvisats för 1995/96 under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för lönebidragsanställningar
Propositionen
De medel som anvisats till främst lönebidrag för innevarande budgetår är till stor del redan intecknade. Underskottet från föregående budgetår gör dessutom att disponibla medel minskas med ca 208 miljoner kronor.
Belastningen på anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade har medfört att ett stort antal arbetsförmedlingar har infört totalstopp för nya lönebidragsanställningar. Detta förhållande drabbar gruppen arbetshandikappade som är en svag grupp på arbetsmarknaden. Ett stopp för nya lönebidrag innebär t.ex. att övergångar från Samhall till anställning på den reguljära arbetsmarknaden hindras.
Att lösa problemet genom ett totalstopp för nya lönebidragsanställningar vore olyckligt inte minst för enskilda sökande. För att ge arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut möjlighet att åstadkomma en långsam minskning av antalet lönebidragsanställningar förordas enligt propositionen en viss omfördelning av Arbetsmarknadsverkets resurser.
Regeringen föreslår att högst 200 miljoner kronor av de medel som riksdagen anvisat på anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 får användas för utgifter för anställning med lönebidrag.
Motioner
Enligt den socialdemokratiska kommittémotionen A10 av Johnny Ahlqvist m.fl. bör en satsning göras för äldre långtidsarbetslösa personer. Det är en grupp som i dagsläget har stora svårigheter att ta sig ur arbetslösheten och lätt hamnar i rundgång mellan olika arbetsmarknadsåtgärder och arbetslöshetsersättning. Riksdagen har tidigare beslutat att lönebidrag med upp till 50 % skall kunna lämnas för dem som fyllt 60 år och uppbär a-kassa. Regeringens förslag i proposition 96 om en förstärkning av anslaget till lönebidrag är otillräckligt. Ytterligare 50 miljoner kronor av innevarande års anslag till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör således satsas för anställning med lönebidrag för den nämnda kategorien.
Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) i motion A9 framhåller bl.a. att i dag nästan fyra av fem övergångar från Samhall sker med lönebidrag. För fem år sedan var endast var fjärde övergång förknippad med lönebidrag. Motionären begär ett tillkännagivande om att ytterligare medel, utöver vad regeringen föreslagit, bör överföras till anslaget för lönebidrag.
Även Bengt Lindqvist m.fl. (s) i motion A7 önskar ett tillkännagivande om överföring av ytterligare medel till lönebidragsanslaget för att skapa utrymme att anställa fler äldre och funktionshindrade.
Folkpartiet i kommittémotion A3 av Elver Jonsson m.fl. betonar att de statliga insatserna för att stärka de handikappades ställning alltid bör vara prioriterade. Arbetslinjen måste gälla även denna grupp. Folkpartiet föreslog under förra riksmötet större satsningar än regeringen på lönebidrag åt arbetshandikappade och anställningar hos Samhall. Partiets budgetalternativ innebar att 500 miljoner kronor extra skulle satsas på de arbetshandikappade. Folkpartiet motsatte sig vidare regeringens besparingar under våren 1995 på Samhall och lönebidragen. Det medelstillskott på 200 miljoner kronor som regeringen nu föreslår är visserligen bra, men proposition 96 hade inte behövts om Folkpartiets linje under våren hade vunnit gehör. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om de handikappades situation på arbetsmarknaden (yrk. 1).
Det är slutligen enligt motionärerna tveksamt om det föreslagna tillskottet kommer att räcka för hela budgetåret. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen under våren 1996 med en redogörelse för hur läget för de arbetshandikappade utvecklas (yrk. 2).
Centerpartiet i kommittémotion A6 (yrk. 1) av Elving Andersson m.fl. anser att regeringens signaler om att samhället inte har ansvaret för eller ambitionen att värna utsatta grupper inte kan accepteras. Motionärerna ifrågasätter vidare om det finns en samhällsekonomisk vinst i de neddragningar som regeringen föreslår beträffande lönebidragen. De människor som berörs kommer att i stor utsträckning övergå till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller förtidspensionering - åtgärder som knappast är billigare. Centern anser slutligen att det ligger ett stort värde i ett flexibelt och effektivt utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska medlen. På så vis kan åtgärderna avpassas till den enskildes behov och önskemål samtidigt som den enskilde utför ett samhällsnyttigt arbete. Satsningar på arbetshandikappade leder till delaktighet för en grupp som annars hade marginaliserats på arbetsmarknaden.
Om riksdagens beslut i våras om att långtidsarbetslösa över 60 år skall omfattas av lönebidragssystemet skall få någon effekt krävs ytterligare tillskott av medel.
Centern föreslår att riksdagen skall besluta omfördela 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit från A 2-anslaget till B 5-anslaget.
I Miljöpartiets kommittémotion A8 av Barbro Johansson m.fl. konstateras att budgeten för lönebidrag är beräknad för ett årsmedeltal på ca 45 000 platser och att man i slutet av nästa år tvingas att ha minskat från nuvarande 50 000 platser till ca 40 000 platser för att nå det budgeterade årsmedeltalet. Trots förslagen i propositionen om att minska den genomsnittliga bidragsnivån och på så sätt minska behovet av platsneddragningar finns det en stor risk för ett nyanställningsstopp . Enligt motionen är det möjligt att en ökning av anslaget till lönebidrag totalt sett kunde innebära ingen eller bara en obetydlig merkostnad för staten. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka alternativ som gäller för de lönebidragsanställda och kostnaderna härför (yrk. 1). Regeringen bör då också eventuellt föreslå ökade anslag till lönebidrag för innevarande budgetår (yrk. 2).
Kjell Ericsson och Lennart Brunander (båda c) anser i motion A5 (yrk. 1) att det visserligen är olyckligt att anslagsramen för lönebidrag överskridits men ifrågasätter om regeringens slutsats av detta är riktig. Motionärerna ifrågasätter om det finns någon samhällsekonomisk vinst i de försämringar av lönebidraget som föreslås. De vill i stället överföra ytterligare 100 miljoner kronor från A 2-anslaget.
Sigge Godin (fp) begär i motion A4 ett tillkännagivande om att medel från det samlade anslaget skall kunna överföras till Galaxenverksamhet eller motsvarande i sådan omfattning att rehabilitering med hjälp av lönebidrag av arbetshandikappade byggnadsarbetare kan fortsätta.
Utskottets överväganden
Utskottet anser i likhet med regeringen att det statsfinansiella läget inte medger kostnadsökningar på grund av ökade volymer lönebidragsanställningar. Utrymme för nya anställningar måste skapas genom de årliga avgångarna ur systemet och genom sänkta genomsnittliga bidragsnivåer. Det är nödvändigt att kostnaderna för lönebidragen anpassas till den medelsram riksdagen anvisat. Utskottet delar uppfattningen att det nu uppkomna akuta problemet med en vid budgetårets början överintecknad medelsram för lönebidrag inte bör lösas genom ett totalstopp för nya anställningar utan genom en successiv anpassning av kostnaderna. För att möjliggöra nya lönebidragsanställningar biträder utskottet förslaget om en omfördelning av beviljade resurser och att medel som anvisats på anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för 1995/96 får användas för sådana anställningar.
Utskottet hyser farhågor om att det belopp som enligt propositionen bör omfördelas till lönebidragsanställningar, högst 200 miljoner kronor, inte kommer att räcka. Som sägs i kommittémotionerna från Socialdemokraterna och Centern är det angeläget att ekonomiska förutsättningar finns för att genomföra riksdagens beslut i våras om att lönebidrag skall kunna lämnas även för icke arbetshandikappade arbetslösa som fyllt 60 år.
Utskottet anser således att riksdagen bör omfördela dels 75 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i propositionen till lönebidragsanställningar i allmänhet, dels ytterligare 50 miljoner kronor som skall användas för lönebidragsanställningar för arbetslösa personer som fyllt 60 år. Riksdagen bör alltså med anledning av propositionen och motionerna A5 i motsvarande del, A6 i motsvarande del, A7, A9 och A10 godkänna att högst 325 miljoner kronor av de medel som anvisats under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas till utgifter för lönebidragsanställningar.
Utskottet anser som framgått att det finns en osäkerhet huruvida regeringens åtgärder kommer att vara tillräckliga för att ge det nödvändiga ekonomiska utrymmet för nya anställningar med lönebidrag under budgetåret.
Utskottet anser därför i likhet med Folkpartiet att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur situationen när det gäller lönebidragsanställningar utvecklas. Detta bör riksdagen således med anledning av motion A3 i motsvarande del som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet anser att de arbetshandikappades besvärliga situation på arbetsmarknaden är väl känd och att ett tillkännagivande av riksdagen härom i enlighet med Folkpartiets förslag knappast torde fylla någon funktion. Utskottet avstyrker därför motion A3 i denna del.
Vid bedömningen av kostnaderna för lönebidragsanställningar bör man självfallet anlägga ett sådant helhetsperspektiv på statsfinanserna som sägs i Miljöpartiets motion A8. Utskottet utgår från att det inom regeringskansliet görs bedömningar med utgångspunkt i olika alternativ t.ex. till lönebidragsanställningar och vilka kostnader som är förknippade med alternativen. Frågan skulle också kunna vara utgångspunkt för en studie t.ex. i den arbetsgrupp inom Socialdepartementet som arbetar under benämningen Välfärdsprojektet.
Med utskottets ställningstagande ovan om ytterligare medel till lönebidragsanställningar innevarande budgetår torde motion A8 i den delen få anses tillgodosedd. Med det anförda avstyrks motionen.
När det slutligen gäller Sigge Godins begäran i motion A4 om en omfördelning av medel till Galaxenverksamheten vill utskottet anföra följande. Det tillskott till lönebidragsanställningar som följer av den omfördelning av medel som utskottet ovan ställt sig bakom kan självfallet användas för lönebidragsanställningar inom ramen för Galaxenverksamheten. Utskottet är dock inte berett att föreslå att lönebidragsmedel omfördelas särskilt till en viss yrkesgrupp. Det finns inte skäl att föreslå riksdagen att ompröva det beslut som togs under 1991/92 års riksmöte om att avveckla det särskilda strukturstödet till Galaxenverksamheten och att arbetshandikappade byggnads- och anläggningsarbetare skall omfattas av samma regler för lönebidrag som andra arbetshandikappade. Med detta avstyrker utskottet bifall till motion A4.
Lönebidragsnivån vid förlängning efter fyra års anställning
Propositionen
Nya lönebidrag får lämnas med högst 80 % av lönekostnaden. Bidrag får avse en tid av högst fyra år. I stor utsträckning förlängs dock bidragen efter de första fyra anställningsåren.
Regeringen föreslår att inte heller lönebidrag som förlängs efter de första fyra årens anställning får överstiga 80 % av lönekostnaden för den anställde.
Regeländringen innebär en minskad belastning på anslaget med ca 130 miljoner kronor per år.
Motioner
Folkpartiet motsätter sig i kommittémotion A3 (yrk. 3) av Elver Jonsson m.fl. en sänkning av lönebidragsnivån till 80 % efter fyra år. Motionärerna framhåller att ett stort antal arbetshandikappade riskerar att förlora sina anställningar när bidraget omprövas. Man erinrar vidare om att riksdagen under våren, emot Folkpartiets röster, fattat beslut om att sänka nivån för nya lönebidrag från 90 % till 80 %. Sammantaget innebär dessa försämringar att möjligheterna för arbetshandikappade att komma ut på arbetsmarknaden försvåras på ett oacceptabelt sätt.
Centerpartiet i kommittémotion A6 (yrk. 2) av Elving Andersson m.fl. motsätter sig likaledes en sänkning av nivån i lönebidraget. Sänkningen kommer enligt motionärerna att leda till uppsägningar. En tredjedel av lönebidragsanställningarna finns i allmännyttiga organisationer. Dessa arbetsgivare har svårt att öka sina intäkter genom kommersiell verksamhet. Propositionen innebär ett hårt slag mot både enskilda människor och organisationer.
Kristdemokraterna begär i kommittémotion A2 (yrk. 2) av Dan Ericsson m.fl. ett tillkännagivande om att ideella organisationer bör undantas från sänkningen av bidragsnivån. Regeringens förslag innebär enligt motionärerna en stor risk för att arbetshandikappade kommer att förlora jobben och övergå till att bli passiva bidragsmottagare. Framför allt ideella organisationer bör därför undantas från sänkningen. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma till riksdagen med ett sådant förslag varvid även finansieringsfrågan kan tas upp och en bedömning göras om möjligheten att överföra ytterligare medel från anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Kjell Ericsson och Lennart Brunander (båda c) anser i motion A5 (yrk. 2) att riksdagen bör avslå förslaget om en sänkning av lönebidragsnivån.
Utskottets överväganden
Utskottet har ovan redovisat att riksdagen redan beslutat om en sänkning av bidragsnivån till 80 % för nya anställningar med lönebidrag från den 1 juli 1995 och en generell sänkning till samma nivå från budgetåret 1997. Regeringens förslag om en sänkning av nivån till 80 % efter de första fyra årens anställning är alltså en tidigareläggning av en nivå som ändå så småningom inträder genom riksdagens tidigare beslut.
I ett läge där det krävs en anpassning av lönebidragskostnaderna till den anvisade medelsramen och där det finns ett behov av att skapa ekonomiskt utrymme för nya lönebidragsanställningar genom bl.a. en sänkt genomsnittlig bidragsnivå bedömer utskottet att det är nödvändigt att sänka den högsta bidragsnivån. Utskottet vill erinra om att beslut om lönebidrag enligt bestämmelserna som regel bara får avse en tid av högst fyra år. I likhet med regeringen anser utskottet att en anställds arbetsförmåga i allmänhet torde förbättras över tiden och att det därför är rimligt att lönebidraget trappas ned om bidraget skall förlängas efter fyra år. Utskottet vill också erinra om att högre bidrag än 80 % av lönekostnaden kan lämnas för vissa grupper med svårare funktionshinder. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag i här berörd del och avstyrker motionerna A3, A5 och A6 alla i motsvarande delar.
Utskottet har alltsedan de flexibla lönebidragen infördes behandlat motioner med begäran om undantag för ideella organisationer i syfte att mildra verkningarna av förväntade lägre genomsnittliga lönebidragsnivåer. Utskottet har konsekvent, senast i det av riksdagen godkända betänkandet 1994/95:AU12, motsatt sig särlösningar på det här området. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker bifall till motion A2 i berörd del.
Bedömningen vid omprövning av lönebidrag
Propositionen
Enligt bestämmelsen i 17 a § i förordningen (1991:333) om anställning med lönebidrag bör vid omprövning av beslut om lönebidrag som fattats före den 1 juli 1991 beaktas om en minskning av bidraget kan medföra en påtaglig risk för att den anställde inte får behålla anställningen.
Bestämmelsen tillkom efter riksdagens hörande.
Regeringen föreslår att risken för uppsägning från anställning med lönebidrag inte bör beaktas särskilt när bidraget omförhandlas till en lägre nivå. Enligt propositionen innebär bestämmelsen en oklarhet om vilka bidragsnivåer som skall gälla och är svår att hantera för arbetsförmedlingen. Bestämmelsen bör därför avskaffas.
Motioner
Centern i kommittémotion A6 (yrk. 3) av Elving Andersson m.fl. yrkar avslag på förslaget med hänvisning till risken för uppsägningar av arbetshandikappade och den därefter följande svårigheten att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Kristdemokraterna i kommittémotion A2 (yrk. 1) av Dan Ericsson m.fl. yrkar likaledes avslag på förslaget om att risken för uppsägning inte skall beaktas när ett lönebidrag omförhandlas.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att lönebidragsreformen den 1 juli 1991, då bidragsnivåns koppling till arbetsgivarkategori upphävdes, innebar att lönebidragsnivån i fortsättningen skulle återspegla den arbetshandikappades arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning. Bidraget skulle omprövas regelbundet och därvid kunna anpassas till förändringar i arbetsförmågan.
Att införa flexibla lönebidrag syftade bl.a. till att skaffa fler jobb för pengarna . Detta skulle bli möjligt genom att det genomsnittliga bidraget blev lägre. Utskottet kan konstatera att denna målsättning inte har kunnat förverkligas. Den genomsnittliga bidragsnivån har ökat i stället för att minska.
Utskottet anser att det vid omprövning av lönebidragsbeslut som fattats före den 1 juli 1991 råder en alltför stor osäkerhet om vilken lönebidragsnivå som skall tillämpas. Arbetsförmedlingen ställs inför stora tillämpningsproblem när man skall finna en bidragsnivå med utgångspunkt från den arbetshandikappades arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning och samtidigt beakta risken för att den arbetshandikappade förlorar jobbet. Utskottet bedömer att dessa svårigheter medverkar till att konservera alltför höga bidragsnivåer.
Utskottet vill understryka vikten av att beviljade lönebidrag återspeglar den funktionshindrades arbetshandikapp och att bidraget fortlöpande anpassas till förändringar i arbetsförmågan. De högsta bidragen skall förbehållas personer med de allra svåraste nedsättningarna.
Lönebidragsanställda omfattas av anställningsskyddslagen och har också företräde till fortsatt arbete enligt samma lag. Det är därför inte givet att en personalinskränkning måste drabba den anställde med lönebidrag. Om så ändå skulle bli fallet bör arbetsförmedlingen med all kraft verka för att skaffa den arbetshandikappade ett nytt arbete eller en arbetsmarknads åtgärd som i förlängningen kan leda till en ny anställning.
Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör godkänna vad som sägs i propositionen om hänsyn till risken för uppsägning vid omprövning av lönebidragets nivå. Motionerna A2 och A6 avstyrks i motsvarande delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsförbrukning för budgetåret 1994/95
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:96 i motsvarande del godkänner den faktiska medelsförbrukningen på tionde huvudtitelns reservationsanslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1994/95 (avsnitt 2),
2. beträffande omfördelning av medel till utgifter för anställning med lönebidrag
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:96 i motsvarande del och motionerna 1995/96:A5 yrkande 1, 1995/96:A6 yrkande 1, 1995/96:A7, 1995/96:A9 och 1995/96:A10 godkänner att högst 325 000 000 kr av de medel som riksdagen anvisat på tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 får användas för utgifter för anställning med lönebidrag (avsnitt 4),
res. 1 (m)
res. 2 (v)
3. beträffande en redogörelse för utvecklingen av lönebidragsanställningar
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A3 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande arbetshandikappades situation på arbetsmarknaden
att riksdagen avslår motion 1995/96:A3 yrkande 1,
5. beträffande ett helhetsperspektiv på statens kostnader för lönebidrag m.m.
att riksdagen avslår motion 1995/96:A8,
6. beträffande omfördelning av medel till Galaxenverksamheten
att riksdagen avslår motion 1995/96:A4,
7. beträffande lönebidragsnivån vid förlängning efter fyra års anställning
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:96 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1995/96:A3 yrkande 3, 1995/96:A5 yrkande 2 och 1995/96:A6 yrkande 2 godkänner regeringens förslag att lönebidraget vid förlängning av bidraget efter de första fyra anställningsåren får lämnas med högst 80 % av lönekostnaden (avsnitt 4),
res. 3 (c, fp, v)
8. beträffande en särlösning för ideella organisationer
att riksdagen avslår motion 1995/96:A2 yrkande 2,
res. 4 (kds)
9. beträffande bedömningen vid omprövning av lönebidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:96 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1995/96:A2 yrkande 1 och 1995/96:A6 yrkande 3 godkänner vad regeringen har anfört om hänsyn till risken för uppsägning vid omprövning av lönebidragets nivå (avsnitt 4).
res. 5 (c, v, kds)
Stockholm den 23 november 1995
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Christina Zedell (s), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson (s), Paavo Vallius (s), Anna Åkerhielm (m) och Ingrid Burman (v).
Reservationer
1. Omfördelning av medel till utgifter för anställning med lönebidrag (mom. 2)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet hyser och slutar med under budgetåret bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att man som sägs bl.a. i kommittémotionerna från Socialdemokraterna och Centern skall omfördela medel utöver de 200 miljoner kronor som föreslås i propositionen. Motionärernas förslag innebär att anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i alltför hög grad tas i anspråk för ändamål som det inte är avsett för. Som framgår av reservation 39 i arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95:AU15 har utskottet tidigare motsatt sig att målgruppen för lönebidrag utvidgas till icke arbetshandikappade personer som fyllt 60 år. Utvidgningen innebär en ytterligare belastning på lönebidragsanslaget. Lönebidrag bör i större omfattning och efter strikt bedömning reserveras för arbetshandikappade.
Det finns enligt utskottets uppfattning skäl att i framtiden följa hur lönebidragssystemet fungerar.
Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen i motsvarande del och avstyrker motionerna A5 och A6, båda i motsvarande delar, A7, A9 och A10.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande omfördelning av medel till utgifter för anställning med lönebidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:96 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1995/96:A5 yrkande 1, 1995/96:A6 yrkande 1, 1995/96:A7, 1995/96:A9 och 1995/96:A10 godkänner att högst 200 000 000 kr av de medel som riksdagen anvisat på tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 får användas för utgifter för anställning med lönebidrag (avsnitt 4),
2. Omfördelning av medel till utgifter för anställning med lönebidrag (mom. 2)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet anser i och slutar med för lönebidragsanställningar bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att värna och upprätthålla de arbetshandikappades rätt att finnas på arbetsmarknaden. Utskottet befarar att det belopp som enligt propositionen skall omfördelas till lönebidragsanställningar, 200 miljoner kronor, inte kommer att räcka till för att upprätthålla antalet lönebidragsanställningar. Regeringens förslag innebär enbart att neddragningen kan ske i en långsammare takt. Människor som förlorar sin lönebidragsanställning kommer att tvingas övergå till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller förtidspensionering. Dessa åtgärder är knappast billigare men bokförs på ett annat konto. Så sent som i våras fattade riksdagen dessutom beslut om att vidga gruppen lönebidragsberättigade så att icke arbetshandikappade personer över 60 år som varit långtidsarbetslösa skall ges möjlighet till anställning med lönebidrag. Det är angeläget att det ges ekonomiska förutsättningar för att genomföra riksdagens beslut och att upprätthålla antalet lönebidragsanställningar. Utskottet anser således att riksdagen bör omfördela dels 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit i propositionen till lönebidragsanställningar i allmänhet, dels ytterligare 50 miljoner kronor som skall användas för lönebidragsanställningar för arbetslösa personer som fyllt 60 år. Riksdagen bör alltså med anledning av propositionen och motionerna A5 och A6, båda i motsvarande delar, A7, A9 och A10 godkänna att högst 350 miljoner kronor av de medel som anvisats under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får användas till utgifter för lönebidragsanställningar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande omfördelning av medel till utgifter för anställning med lönebidrag
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:96 i motsvarande del och motionerna 1995/96:A5 yrkande 1, 1995/96:A6 yrkande 1, 1995/96:A7, 1995/96:A9 och 1995/96:A10 godkänner att högst 350 000 000 kr av de medel som riksdagen anvisat på tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 får användas för utgifter för anställning med lönebidrag (avsnitt 4),
3. Lönebidragsnivån vid förlängning efter fyra års anställning (mom. 7)
Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c) och Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Utskottet har ovan och slutar med motsvarande delar bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig förslaget om att lönebidraget för personer som varit anställda i fyra år skall minskas till högst 80 % av lönekostnaden. Riksdagen beslutade så sent som i våras om en sänkning av högsta nivån för nya lönebidrag från 90 % till 80 % av lönekostnaden. Den föreslagna försämringen av lönebidraget kommer att leda till uppsägningar av arbetshandikappade. Trots att vissa grupper är undantagna sänkningen är risken överhängande att ett stort antal redan anställda arbetshandikappade kommer att förlora jobben. En tredjedel av lönebidragsanställningarna finns i allmännyttiga organisationer som har svårt att ta ett ökat kostnadsansvar för sina lönebidragsanställda. Enligt utskottets mening kommer regeringens förslag att innebära ett hårt slag mot organisationerna och de arbetshandikappade.
Man kan på goda grunder ifrågasätta om det sammantaget finns någon samhällsekonomisk vinst att göra med de neddragningar som regeringen föreslår. Om människor till följd av neddragningen förlorar sina arbeten övervältras samhällets kostnader till andra områden. Kostnaderna ökar i stället för socialbidrag, förtidspensionering och arbetsmarknadsåtgärder. Härtill kommer de mänskliga aspekterna som inte kan mätas i pengar.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande lönebidragsnivån vid förlängning efter fyra års anställning
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:A3 yrkande 3, 1995/96:A5 yrkande 2 och 1995/96:A6 yrkande 2 avslår proposition 1995/96:96 i motsvarande del,
4. En särlösning för ideella organisationer (mom. 8)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Utskottet har alltsedan och slutar med i berörd del bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att effekterna av riksdagens beslut i våras om att tidigarelägga den generella sänkningen av den högsta lönebidragsnivån till 80 % av lönekostnaden nu börjar märkas. Ideella organisationer har börjat säga upp lönebidragsanställd personal. Särskilt allvarlig är situationen i handikapporganisationerna. Faran är överhängande att de som sägs upp kommer att bli passiva bidragsmottagare. Detta strider mot den uppfattning som utskottet gett uttryck för, nämligen att arbetslinjen skall hävdas och att förtidspensioneringar skall undvikas. Enligt utskottets uppfattning finns det mot den bakgrunden skäl för riksdagen att ompröva sitt ställningstagande när det gäller bidragsnivån; framför allt bör ideella organisationer undantas från en sänkning. Riksdagen bör i enlighet med vad som sägs i den kristdemokratiska motionen A2 i motsvarande del återkomma med ett förslag om detta. I det sammanhanget bör regeringen också beröra finansieringssidan och frågan om att överföra ytterligare medel från A2- anslaget. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande en särlösning för ideella organisationer
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A2 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Bedömningen vid omprövning av lönebidrag (mom. 9)
Elving Andersson (c), Dan Ericsson (kds) och Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med Utskottet erinrar och på s. 12 slutar med motsvarande delar bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte acceptera att 17 a § i lönebidragsförordningen tas bort. Att arbetsförmedlingen vid omprövning inte längre skall beakta om en minskning av lönebidraget kan medföra att den anställde förlorar anställningen är enligt utskottet en alltför drastisk åtgärd. Situationen på arbetsmarknaden för arbetshandikappade är redan besvärlig och regeringens förslag ökar problemen. Sammantaget med nivåsänkningen ökar riskerna påtagligt att personer med stora funktionsnedsättningar förlorar anställningen. Propositionen bör avslås i denna del.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande bedömningen vid omprövning av lönebidrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:A2 yrkande 1 och 1995/96:A6 yrkande 3 avslår proposition 1995/96:96 i motsvarande del,
Särskilt yttrande
Arbetshandikappades situation på arbetsmarknaden m.m. (mom. 4)
Elver Jonsson (fp) och Ingrid Burman (v) anför:
Samhällets insatser för arbetshandikappade är oerhört viktiga och måste oavsett konjunkturläge alltid vara prioriterade. Människor med funktionshinder har alltid särskilt svårt att komma in och få fäste på arbetsmarknaden. Arbetslinjen måste gälla även för denna grupp, och förtidspensioneringar måste undvikas i största möjliga utsträckning. Vi gick under förra riksmötet emot regeringens besparingar på lönebidrag och anställningar vid Samhall. Vi föreslog i stället ökade anslag till dessa verksamheter. Om regeringen då hade lyssnat till våra förslag hade pengarna räckt och det totalstopp för nya lönebidragsanställningar som nu råder hade inte behövt inträffa. Större möjligheter hade funnits t.ex. för nyrekrytering med lönebidrag i Galaxenverksamheten. De ideella organisationerna hade inte heller drabbats så som nu blir fallet. Regeringen har sent omsider insett att det behövs mer pengar till lönebidragsanställningar. Det är bra att utskottet insett den prekära situation som råder och föreslår omfördelning av ytterligare medel till sådana anställningar. Frågan är om det kommer att räcka. Det har spritt sig en stor oro bland arbetshandikappade och arbetsgivare med lönebidragsanställda i landet över utvecklingen, och det är bra att utskottet ställt sig bakom förslaget att regeringen skall eterkomma till riksdagen med en redogörelse för hur situationen utvecklas.
Innehållsförteckning