Anslagen till Skatteförvaltningen och Tullverket
Betänkande 1999/2000:SkU1
Skatteutskottets betänkande
1999/2000:SKU01
Anslagen till Skatteförvaltningen och Tullverket
Innehåll
1999/2000
SkU1
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen till anslag budgetåret 2000 för skatteförvaltningen och Tullverket. Motioner från Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna om höjda anslag avstyrks. Utskottet avstyrker också en motion från Centerpartiet med yrkande som totalt sett innebär sänkta anslag inom utgiftsområdet. Utskottet godkänner vidare ett förslag i propositionen om punktskatteverksamhetens organisatoriska inplacering i skatteförvaltningen. I betänkandet behandlar utskottet också motioner från den allmänna motionstiden rörande tulltillägg, förenkling av tullens regelverk, bekämpning av alkohol- och tobakssmuggling, gränssamarbete Sverige-Norge och slutligen köp av obeskattade varor på svenska flygplatser. Samtliga motioner avstyrks.
Beträffande anslagen för år 2000 har särskilda yttranden avgivits av m, kd, c och fp. Vidare har reservationer avgivits av m, kd och fp i fråga om tulltillägg och förenkling av tullens regelverk. Beträffande frågan om effektivare bekämpning av smuggling har reservationer avgivits av m, kd och v. Slutligen har m avgivit ett särskilt yttrande i fråga om försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1999/2000:1 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
1. att riksdagen godkänner vad regeringen anför om punktskatteverksamhetens organisatoriska inplacering i skatteförvaltningen (avsnitt 3.3),
2. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt nedanstående uppställning:
----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- Anslag Anslagsbelopp Tkr
-----------------------------------------------
----------------------------------------------- Skatteförvaltning och uppbörd ------------------------------------------------------ A 1 Riksskatteverket 405 097 (ramanslag) ------------------------------------------------------ A 2 Skattemyndigheterna 4 389 494 (ramanslag) ------------------------------------------------------ B 1 Tullverket (ramanslag) 1 127 027 ------------------------------------------------------
------------------------------------------------------ Summa för utgiftsområdet 5 921 618 ------------------------------------------------------
------------------------------------------------------
Motionerna
1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 3; Skatteförvaltning och uppbörd enligt uppställning (i tkr): A 2 Skattemyn- digheterna; Regeringens förslag; 4 389 494; Anslagsförändring; + 100 000; B 1 Tullverket; Regeringens förslag; 1 127 027; Anslagsförändring; + 50 000.
1999/2000:Sk726 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefria köp vid flygplats i Sverige.
1999/2000:Sk801 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar avskaffa tulltillägget från den 1 januari 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk808 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fortsatt och fördjupat gränsöverskridande samarbete i syfte att undanröja gränshinder mellan Sverige och Norge.
1999/2000:Sk815 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organiserad brottslighet.
1999/2000:Sk816 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till skatteförvaltningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om samverkan när det gäller gränskontrollen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränskontrollen i övrigt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad kontroll vid våra internationella flygplatser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till tullen,
6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens för- slag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteför- valtning och uppbörd enligt uppställning; A 2 Skattemyndigheterna; Rege- ringens förslag; 4 389 494 000; Anslagsförändring; + 200 000 000; B 1 Tullverket; Regeringens förslag; 1 127 027 000; Anslagsförändring; + 80 000 000; Summa för utgiftsområdet; 5 921 618 000; Anslagsförändring; + 280 000 000.
1999/2000:Sk818 av Marie Engström (v) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt den regionalpolitiska utredningen att utreda gränspro- blematiken.
1999/2000:Sk819 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt uppställning: A 1 Riksskatteverket; Regeringens förslag 405 097; Anslagsförändring - 49 267; A 2 Skattemyndigheterna; Regeringens förslag; 4 389 494; Anslagsförändring; - 22 102; B 1 Tullverket; Regeringens förslag; 1 127 027; Anslagsförändring; + 10 000; Summa för utgiftsområdet; 5 921 618; Anslagsförändring; - 61 369.
1999/2000:Sk823 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att till Tullverket (utgiftsområde 3) för budgetåret 2000 anvisa 50 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Tullverket bör ges i uppdrag att genomföra en fullständig genomgång av EU:s tullregelverk så att alla möjligheter till förenklingar tas till vara,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Tullverket bör ges i uppdrag att göra en fullständig genom- gång av tullordningen så att svensk tulltillämpning utformas på ett företagstillvänt sätt,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om periodisk deklaration,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Tullverket bör ges i uppdrag att se över sin tillämpning av tillägg så att man tillvaratar möjligheterna till nedsättning och eftergift,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "långtgående självförtullning" och möjligheten att i samarbete med näringslivets organisationer ta fram förslag till en systembeskrivning.
1999/2000:Sk824 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
2. att riksdagen till utgiftsområde 3 anslag A 2 Skattemyndigheterna för budgetåret 2000 anvisar 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 4 489 494 000 kr.
1999/2000:Sk825 av Märta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder snarast bör vidtas för att undanröja problem som hindrar ett positivt gräns- samarbete.
1999/2000:Sk826 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar om ökat anslag till tullen med 50 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Ju724 av Thomas Julin och Kia Andreasson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad gränskontroll,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ingripande mot illegal alkohol och tobak i landet.
1999/2000:Ju904 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den omfattande smugglingen måste stoppas och arbetet vid EU:s gemensamma yttergränser fungera väl.
1999/2000:So491 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en samverkansgrupp med representanter från Tullverket och Rikspolisstyrelsen bör bildas med syfte att minska smuggling och försäljning av insmugglade tobaksvaror.
1999/2000:T817 av Marianne Andersson och Åsa Torstensson (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utfärdande av skattekort för gränspendlare.
1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av tullprocedurerna,
1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av tullproceduren.
Utskottet
1. Punktskatteverksamhetens organisatoriska inplacering
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att punktskatteverksamheten med verkan fr.o.m. den 1 juli 2000 organisatoriskt inordnas i Riksskatteverket (RSV). Verksamheten skall även i fortsättningen vara i huvudsak lokaliserad till Ludvika. Den ändrade organisatoriska inplaceringen skall inte föranleda någon ändring vad gäller behörig domstol vid överprövning av RSV:s beslut i punktskattefrågor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker förslaget.
2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
Propositionen
Regeringen föreslår att Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket för budgetåret 2000 beviljas var sitt ramanslag, det till Riksskatteverket på 405 097 000 kr, det till skattemyndigheterna på 4 389 494 000 kr och det till Tullverket på 1 127 027 000 kr.
Inom skatteförvaltningen skall effektiviseringen av verksamheten med hjälp av förbättrat IT-stöd fortsätta. Det gäller bl.a. arbetet med att slutföra utvecklingen av skattekontosystemet. Uppbyggnaden av skattebrottsenheterna skall slutföras.
Tullverkets kontrollverksamhet skall även framgent ge narkotikakontrollen högsta prioritet. Hög prioritet skall även ges åt kontroller mot illegal införsel av alkohol och tobak. Stor vikt skall läggas vid utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom tullverksamheten, vilket omfattar bl.a. utveckling av nya arbetsmetoder, IT-utveckling, förenklingsarbete, information m.m. Vad gäller IT-området bör Tullverket vara en av de ledande myndigheterna beträffande utveckling och användning av IT i verksamheten. Detta kräver investeringar i såväl ny teknik som i kompetensutveckling.
Motionerna
I motionerna Fi212 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk823 yrkande 1 respektive Sk824 yrkande 2 av Johan Pehrsson och Karin Pilsäter (fp) förelås att skattemyndigheterna skall tillföras 100 miljoner kronor och Tullverket 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Medlen skall användas till åtgärder som ökar skatteintäkterna och till insatser mot den illegala införseln av alkohol och narkotika. Anslaget för utgiftsområdet skall enligt motionerna således bestämmas till 6 071 miljoner kronor.
I motion Sk826 yrkande 5 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkas att Tullver- ket tillförs 50 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för att öka kontrollinsatserna. Åtgärden beräknas minska smugglingen dramatiskt och generera motsvarande belopp i ökade intäkter till staten.
I motion Sk816 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) föreslås dels tillkännagi- vanden om behovet av ökade resurser till skatteförvaltning och tull och om gränskontrollen och kontrollen vid de svenska internationella flygplatserna, (yrkandena 1-5), dels att riksdagen beslutar om utökade anslag till skatte- myndigheterna och Tullverket. Motionärerna föreslår att skattemyndigheterna tillförs ytterligare 200 miljoner kronor och Tullverket ytterligare 80 miljoner kronor, (yrkande 6).
I motion Sk819 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) föreslås för utgiftsområdet en besparing med utgångspunkt från det moratorium för realt ökade anslag till statliga verk och myndigheter som beskrivs i Centerns budgetmotion Fi211. Propositionen innebär enligt motionen anslagsuppräkningar med totalt 71,4 miljoner kronor. Motionärerna föreslår i förhållande till propositionen en minskning av anslagen till Riksskatteverket med 49,3 miljoner kronor och till skattemyndigheterna med 22,1 miljoner kronor. För anslaget till Tullverket föreslås en ökning med 10 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrkte i sitt nyligen avgivna yttrande (1999/2000:SkU1y) till Finansutskottet regeringens förslag till anslagsram för år 2000 för utgiftsområdet. Utskottet uttalade därvid att bekämpningen av smuggling, annan ekonomisk brottslighet och skattefusk är en prioriterad verksamhet för skatteförvaltningen och Tullverket och att det är viktigt att myndigheterna har tillräckliga resurser för att bedriva verksamheten på ett kraftfullt sätt. Utskottet erinrade om att det inom både tullen och skatteförvaltningen pågår ett förändringsarbete som ytterst syftar till en effektivare resursanvändning och att arbetet sannolikt ännu inte nått full effekt. Utskottet bedömde också att verksamheten kan bedrivas effektivt inom den ekonomiska ram som regeringen föreslagit men att det för skatteförvaltningens del fordras en analys av det långsiktiga resursbehovet och kontrollverksamhetens avvägning. Till detta kan tilläggas att den redovisning som lämnas i propositionen visar att tullens verksamhet som helhet är effektiv och att det för närvarande inte behövs ökade anslag. Sammanfattningsvis anser utskottet att den effektivisering av skattekontroll och gränskontroll som motionärerna eftersträvar, i avvaktan på regeringens analys av skatteförvaltningens resursbehov, i första hand skall åstadkommas genom bättre styrning, rationaliseringar och organisationsförändringar och inte genom ökade anslag. Det finns dock anledning att noga följa vilka effekter för tullens verksamhet som bl.a. den nya Öresundsförbindelsen och utbyggnaden av Arlanda flygplats kan komma att få. Utskottet tillstyrker därmed propositionens förslag till anslag till Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket och avstyrker motionerna Fi212, Sk816, Sk819, Sk823, Sk824 och Sk826 i här berörda delar.
3. Tulltillägg
Bakgrund
Tullagen har i 82-99 a §§ bestämmelser om sanktioner i tullförfarandet. Sanktionerna är tulltillägg, förseningsavgift, straff och vite. Tulltillägg påförs när det i en tulldeklaration lämnas oriktiga uppgifter till ledning för fastställande av tull. Tulltillägget är 20 % av de pålagor som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godtagits. Tillägget är 10 % när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som bifogats deklarationen. Tulltillägg påförs även i samband med skönstulltaxering och om tullskyldighet uppkommer på grund av olaga införsel, olaga undandragande av varor från tullövervakning och förfogande i övrigt över oförtullad vara i strid mot inskränkning i förfoganderätten. Befrielse helt eller delvis från tulltillägg kan ske om felaktigheten framstår som ursäktlig 1) med hänsyn till den tullskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet och liknande eller 2) med hänsyn till den oriktiga uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet eller 3) om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget. Hel befrielse kan också ske om det undandragna beloppet är obetydligt. Beslut om tulltillägg kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Motionerna
I motion Sk801 yrkande 4 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) påtalas att tull- tilläggen drabbar företag på ett sätt som inte står i rimlig proportion till den förseelse det rör sig om. Tulldeklarationer upprättas under tidspress och felen görs nästan uteslutande utan uppsåt. Inlämningsfristen är dessutom kort, endast nio dagar. Motionärerna kräver därför att riksdagen beslutar att avskaffa tulltilläggen fr.o.m. den 1 januari 2000.
I motion Sk823 yrkande 5 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) begärs ett tillkännagivande om att tullen bör se över tillämpningen av tulltillägg och tillvarata möjligheterna till nedsättning och eftergift. I motionen anförs bl.a. att sanktionen kan uppfattas som onödigt sträng, slumpmässig och summarisk.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att tulltilläggsfrågan har uppmärksammats av Tullagsutredningen som i sitt slutbetänkande (SOU1999:54) En ny tullag anför att en översyn av tulltillägget bör samordnas med den pågående översynen (Fi 1998:07, dir. 1998:34) av skattetilläggsreglerna. Det uppdraget beräknas vara slutfört under år 2000. Även utskottet finner det motiverat att avvakta det sistnämnda utredningsarbetet innan ställning tas till genomgripande förändringar av tulltilläggsreglerna och avstyrker därför motionerna Sk801 och Sk823 i berörda delar.
4. Förenkling av tullens regelverk m.m.
Bakgrund
Medlemskapet i EU innebär att Sverige förbundit sig att tillämpa den gemen- samma tullkodexen och dess tillämpningsföreskrifter. Sverige förfogar inte nationellt över detta regelverk. Ändringar kan endast ske på gemenskapsnivå. Härutöver finns viss nationell kompletterande lagstiftning och Tullverkets föreskrifter. Sverige har i EU prioriterat förenklingar av reglerna. På svenskt initiativ har de femton medlemsländerna och kommissionens generaldirektör på området genom den s.k. Stockholmsdeklarationen gemensamt uttalat att förenklingar av regelverket är en högt prioriterad uppgift. Uttalandet har följts upp av en resolution i inre marknadsrådet, där medlemsländernas ministrar ställt sig bakom deklarationen. Med stöd av dess beslut pågår arbete med regelförenklingar i kommissionen och nationellt. I Sverige har Generaltullstyrelsen (GTS) initierat ett samarbete med Kommerskollegium, Jordbruksverket och näringslivsorganisationerna för att åstadkomma enklare tullhantering för svenska företag i det s.k. Alfredprojektet. Genom detta kanaliseras förslag om förenklingar till GTS:s representanter i EU:s kommittéer och arbetsgrupper.
Motionerna
I motionerna N384 yrkande 10 av Alf Svensson m.fl. (kd) och N273 yrkande 8 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) anförs att harmoniseringen av svenska regler med EU:s tullbestämmelser har lett till en mer komplex lagstiftning än tidigare. Detta har fått återverkningar för både näringslivet och tulladministrationen. Motionärerna föreslår att tullprocedurerna förenklas så att småföretagare normalt sett kan klara sina tullärenden utan konsulthjälp. I avvaktan på att EU:s regler förenklas bör enligt motionen Sverige undvika mer långtgående anpassning av de nationella tullreglerna än nödvändigt.
I motion Sk823 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) framförs ett antal förslag som syftar till en förenkling av tullens regler. Motionärerna anser att Tullverket bör få i uppdrag att göra en genomgång av EU:s tullregelverk varvid möjligheterna till förenklingar skall tas till vara, (yrkande 2). Tullverket föreslås vidare se över tullordningen så att svensk tillämpning utformas företagstillvänt, (yrkande 3). Motionärerna föreslår vidare att regeringen skall lägga fram förslag om införande av möjlighet till periodiska tulldeklarationer, (yrkande 4). Slutligen uttalar sig motionärerna för en betydande grad av delegering av tullklareringen (självförtullning). Systemet bör enligt motionen utvecklas av tullen i samverkan med näringslivets organisationer, (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Som framgått av den nyss lämnade redovisningen har arbetet med förenklingar av tullreglerna efter den s.k. Stockholmsdeklarationen och den därefter följande resolutionen i inre marknadsrådet blivit en prioriterad fråga i EU- kommissionen och nationellt. I Sverige pågår vidare arbetet i det s.k. Alfredprojektet för att åstadkomma enklare tullhantering för svenska företag. Tullagsutredningen (dir. 1996:103) har också i uppgift att föreslå förenklingar i regelsystemet. Slutbetänkandet (SOU 1999:54) En ny tullag bereds för närvarande i Regeringskansliet. I budgetpropositionen konstaterar regeringen att Tullverket uppnått vissa resultat i förenklingsarbetet men att det är viktigt att arbetet fortsätter på ett strukturerat sätt och i samråd med berörda näringslivsorganisationer. Det anförda visar enligt utskottets uppfattning att de frågor motionärerna tar upp redan är uppmärksammade i Regeringskansliet och att ett tillkännagivande av riksdagen inte behövs. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk823, N273 och N384 i här berörda delar.
5. Effektivare bekämpning av alkohol- och tobakssmuggling
Motionerna
I en motion Sk815 av Bertil Persson (m) om organiserad brottslighet menar motionären att de svenska skatterna på tobak och alkohol har skapat förut- sättningar för en stor och välorganiserad kriminalitet. Motionären anser att det är dags att utreda vilka motåtgärder samhället skall vidta.
I motion Ju724 yrkandena 1 och 2 av Thomas Julin och Kia Andreasson (mp) sägs att inflödet av illegal alkohol och tobak måste mötas med bättre gränskontroll och med ingripande mot försäljningen i landet. Både de stora ligorna och småhandlarna måste enligt motionen bekämpas.
I motion Ju904 yrkande 2 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begärs ett till- kännagivande om vikten av att den omfattande smugglingen stoppas och att arbetet vid EU:s yttre gräns fungerar väl.
I motion So491 yrkande 4 av Ingrid Burman m.fl. (v) pekar motionären på att den illegala införseln av cigaretter till Sverige är hög och att det krävs särskilda insatser för att förhindra att försäljningen vid sidan av tobakshandeln etableras. I motionen föreslår att det bildas en samverkansgrupp vid Tullen och Rikspolisstyrelsen (RPS) som skall utveckla arbetsmetoder för detta.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av utskottets ställningstagande vid behandlingen av anslaget till Tullverket fäster utskottet mycket stor vikt vid att bekämpningen av smuggling prioriteras av tullen. Det finns beträffande illegal införsel av alkohol och tobak starka alkoholpolitiska och statsfinansiella skäl att denna brottslighet bekämpas med kraft. Utskottet delar dock inte uppfattningen i motion Sk815 att de svenska alkohol- och tobaksskatterna ensamt kan förklara den illegala införseln av alkohol och tobak. Problem med skatteundandraganden på det här området är i stor utsträckning ett problem inom hela EU.
Utskottet anser att mycket talar för att tullens kontrollverksamhet vid såväl yttre som inre gräns är effektiv och att effektiviteten har ökat efter EU-inträdet. Tullen redovisar fortsatt höga beslagsmängder av bl.a. alkohol och tobak. Tullen upprätthåller kontrollerna även i EU-trafiken med stöd av den s.k. inregränslagen från 1996 som bl.a. är tillämplig på alkohol och tobak som beskattas enligt privatinförsellagen. Genom punktskattekontrollagen har tullen sedan 1998 fått ökade kontrollbefogenheter beträffande yrkesmässig hantering av bl.a. alkoholvaror, distansförsäljning av sådana varor och kommersiella eller privata postförsändelser. Tullen har efter EU-medlemskapet även fått tillgång till transportföretagens bokningslistor för att lättare kunna spåra brottslighet i samband med transporter, och man får nu även använda datoriserade register för underrättelseverksamhet och analyser om man misstänker allvarlig brottslighet. Tullen arbetar aktivt med att ytterligare effektivisera sin underrättelse- och analysverksamhet. När det gäller förslaget i motion So491 om en samverkansgrupp hos tullen och Rikspolisstyrelsen (RPS) anser utskottet att det ankommer på berörda myndigheter att besluta om sin inre organisation. Det finns redan ett väl utvecklat samarbete mellan tull och polis. Som exempel kan nämnas de pågående diskussionerna på central nivå rörande metodutveckling för att bekämpa främst den illegala införseln av tobak. Arbetet har resulterat i en nationell insats ledd av Tullverket. I operationen deltar förutom RPS också bl.a. RSV och Ekobrottsmyndigheten.
Det pågår inom EU ett intensivt arbete med att ta fram effektiva medel mot bl.a. smugglingsbrott. Arbetet innefattar en översyn av transiteringssystemet, krav på säkerhet vid transporter av högbeskattade varor och skärpt tullkontroll. För närvarande pågår vidare ett arbete med att skapa ett gemensamt datoriserat system för administration och kontroll av transiteringar. Slutligen utarbetas för närvarande inom EU ett system för informationsutbyte beträffande påbörjade transporter samtidigt som utvecklingen av tullinformationssystemet CIS fortskrider.
Inom Regeringskansliet bereds för närvarande en ny smugglingslag, och Punktskatteutredningen överväger för närvarande om det skall införas utvid- gade krav på säkerhet för betalning av skatt i samband med transporter av obeskattade varor.
I regeringens nyligen avlämnade skrivelse (skr. 1999/2000:22) om läget beträffande den ekonomiska brottsligheten redovisas bl.a. åtgärder inom ramen för EU-samarbetet för att bekämpa skattefusk och skatteflykt, annat internationellt arbete för att befrämja tullsamarbetet samt vilka lagstiftningsåtgärder som är aktuella på området.
I budgetpropositionen anför regeringen att det är väsentligt att tullen nationellt som internationellt medverkar i arbetet med att utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer för att effektivt bekämpa gränsöverskridande brottslighet såsom narkotika-, sprit- och tobakssmuggling. Utskottet instämmer till fullo i detta uttalande och bedömer att det inte behövs sådana tillkännagivanden till regeringen som motionärerna begär. Utskottet avstyrker därmed motionerna Sk815, Ju724, Ju904 och So491 i berörda delar.
6. Gränssamarbete Sverige-Norge
Bakgrund
Genom EU-medlemskapet har de nationella reglerna för medgivande av temporär tullfrihet upphört, och det är numera gemenskapens bestämmelser om temporär tullfrihet för vägfordon för privat bruk som gäller i Sverige. EU:s tullregler innehåller generösa regler för pendlare som kan åberopas av personer som är bosatta i Norge och arbetar i Sverige. När en person har sin bostad i Sverige men arbetar i Norge skall bilen enligt huvudregeln vara registrerad och skattad i Sverige. Problem kan uppstå om norska nationella regler inte medger temporär tullfrihet eller om enighet inte kan nås mellan myndigheterna i Sverige och Norge om var en person skall anses bosatt i skatte- och tullhänseende. För att försöka lösa den senare frågan har de nordiska finansministrarna år 1991 beslutat att införa en konsultationspro- cedur. Lösningar i enskilda ärenden som gäller förhållanden i Sverige måste dock rymmas inom ramen för EU:s lagstiftning på området.
Skattefrågorna regleras bl.a. i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet (1996:1512) och lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands- bosatta (SINK). Dubbelbeskattningsavtalet syftar till att inkomster endast skall beskattas i ett av de nordiska länderna beroende på hemvist och arbetsförhållanden. Enligt SINK gäller att fysiska personer som är bosatta utomlands är skattskyldiga i Sverige för vissa inkomster som uppburits här.
Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet reglerar särskilt beskattningen av s.k. gränsgångare, dvs. de människor som bor och arbetar i gränskommunerna. Ett alltför högt preliminärskattavdrag, under tiden som myndigheterna på ömse sidor prövar vilka skattavdrag som skall göras, regleras när den slutliga skatten beräknas.
Motionerna
I motion Sk825 av Märta Johansson m.fl. (s) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om åtgärder snarast vidtas för att undanröja problem som hindrar ett positivt gränssamarbete. En kartläggning som skett i Nordiska Ministerrådets ämbetsmannakommittés regi visar bl.a. att svenska veckopendlare som kör svenskregistrerade bilar till arbetet i Norge riskerar att få betala tull och andra avgifter för bilen.
Samma problem tas upp i motion Sk808 av Åke Carnerö m.fl. (kd). Motionärerna nämner också bl.a. att utfärdandet av skattekort kan ta åtskil- liga månader och påtalar vikten av ett fortsatt och fördjupat gränsöverskri- dande samarbete i syfte att undanröja gränshinder.
I motion T817 yrkande 3 av Marianne Andersson och Åsa Torstensson (c) påtalas bl.a. den långsamma handläggningen vid utfärdande av skattekort för gränspendlare. Enligt motionären har de utredningar som kartlagt gränspro- blematiken lett till alltför få åtgärder. Varje land måste ta bort hinder i sin lagstiftning.
I motion Sk818 av Marie Engström (v) föreslås att den regionalpolitiska utredningen skall få i uppdrag att se över gränsproblematiken.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att problem av den typ motionärerna tar upp bör lösas i lämpligt internationellt sammanhang. Arbetet med att förbättra förhållandena för utbytet av varor och tjänster och stimulera till ökad rörlighet generellt inom Norden har intensifierats under senare år. Sverige och Norge har enats om att bilateralt kartlägga och försöka lösa de största hindren för rörligheten och handelsutbytet mellan de båda länderna. Regeringen har gett Kommerskollegium i uppdrag att göra en inventering av förekommande hinder. Kartläggningen skall slutföras under år 2000. Inom Nordiska minis- terrådet pågår också ett omfattande utredningsarbete för att bearbeta och försöka lösa hinder av det aktuella slaget inom Norden.
Näringsministern anförde i riksdagsdebatten så sent som i maj 1999 (Ip 1998/99:321, prot. 1998/99:103) att enligt hans bedömning skulle en hel del av problemen i gränspendlingen komma att lösas av Nordiska ministerrådet och inom ramen för de diskussioner som förs på annat sätt mellan de nordiska länderna. Utskottet instämmer i detta och förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen i frågan i lämpligt sammanhang. Med detta avstyr- ker utskottet motionerna Sk808, Sk818, Sk825 och T817 i berörd del.
7. Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser
Motionerna
I motion Sk726 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) redovisas flera fördelar från bl.a. miljö- och flygsäkerhetssynpunkt om det infördes en möj- lighet att handla skattefria varor på svenska flygplatser vid hemkomsten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det skulle strida mot grundläggande principer för en konsumtionsskatt att tillåta skattefri försäljning vid resenärens ankomst till landet och kan inte se några avgörande fördelar med ett avsteg från denna princip för flygpassagerare. Enligt vad utskottet inhämtat har i Finland, i motsatts till vad motionären anför, inte införts en möjlighet att köpa obeskattade varor vid hemkomsten. Däremot kan man bl.a. på Helsingfors flygplats köpa beskattad alkohol till något rabatterat pris vid återresan. Utskottet avstyrker motion Sk726.
Hemställan
1. beträffande punktskatteverksamhetens organisatoriska inplacering
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 3 punkt 1 godkänner
vad regeringen
anfört i denna del,
2. beträffande anslag inom utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och
uppbörd
att riksdagen med bifall till proposition
1999/2000:1 utgiftsområde 3 punkt 2 samt med
avslag
på motionerna 1999/2000:Fi212 yrkande 10, 1999/2000:Sk816
yrkandena 1-6, 1999/2000:Sk819, 1999/2000:
Sk823 yrkande 1, 1999/2000:Sk824 yrkande 2 och 1999/2000:Sk826
yrkande 5
anvisar anslag under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd
enligt bilaga,
3. beträffande tulltillägg
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk801 yrkande 4 och 1999/2000:Sk823 yrkande 5,
res. 1 (m, kd)
res. 2 (fp)
4. beträffande förenkling av tullens regelverk m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk823 yrkandena 2-4 och 6, 1999/2000:N273 yrkande 8 och 1999/2000:N384 yrkande 10,
res. 3 (m, kd, fp)
5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk815, 1999/2000:Ju724
yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Ju904 yrkande 2 och
1999/2000:So491 yrkande 4,
res. 4 (m)
res. 5 (kd)
res. 6 (v)
6. beträffande gränssamarbete Sverige-Norge
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk808, 1999/2000:Sk818, 1999/2000:Sk825 och 1999/2000:T817 yrkande 3,
7. beträffande försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk726.
Stockholm den 16 november 1999
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Per Erik Granström (s), Per Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s), Marie Engström (v), Yvonne Ruwaida (mp), Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m), Per-Olof Svensson (s), Desirée Pethrus Engström (kd), Agne Hansson (c) och Bengt Niska (s).
Reservationer
1. Tulltillägg (mom. 3)
Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Cederfelt (m) och Desirée Pethrus Engström (kd) har anfört
dels följande:
Som framhållits i motion Sk801 drabbar tulltilläggen företag på ett sätt som inte står i rimlig proportion till den förseelse det rör sig om. Tulldeklarationer upprättas under tidspress och felen görs nästan uteslutande utan uppsåt. Inlämningsfristen är dessutom kort, endast nio dagar. Vi föreslår därför att sanktionen avskaffas den 1 januari 2000.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande tulltillägg
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk801 yrkande 4 och med avsl 1999/2000:Sk823 yrkande 5 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag av innebörd att tulltilläggen avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2000,
2. Tulltillägg (mom. 3)
Johan Pehrson (fp) har anfört
dels följande:
Folkpartiet liberalerna kritiserar det nuvarande tulltillägget eftersom företag kan uppfatta sanktionen som onödigt sträng, slumpmässig och summarisk. Det finns därför behov av en översyn av Tullverkets nuvarande tillämpning av reglerna så att man i högre grad tar till vara möjligheterna till nedsättning och eftergift. En sådan utveckling skulle befrämja samarbetet mellan tull och näringsliv och understödja tullens nuvarande arbete inom processen effektiv handel. Det finns enligt vår mening skäl som talar för att kopplingen mellan tulltillägg och skattetillägg bör brytas. Det finns väsentliga skillnader mellan sanktionerna som talar för detta. Företagen lämnar tulldeklarationer vid ett mycket stort antal tillfällen medan skattedeklarationer lämnas vid en handfull tillfällen per år. Det ökar givetvis risken för oavsiktliga fel. Tullbestämmelserna utgör heller inte ett naturligt inslag i företagens bokförings- och redovisningssystem. Sammanfattningsvis menar vi att tulltilläggen bör vara ett kompletterande element till ett intensifierat informationsarbete till näringslivet i syfte att förmå företag att lämna riktiga tulldeklarationer.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande tulltillägg
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk823 yrkande 5 och med avsl 1999/2000:Sk801 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. Förenkling av tullens regelverk m.m. (mom. 4)
Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m) och Desirée Pethrus Engström (kd) har anfört
dels följande:
Harmoniseringen av svenska tullbestämmelser med EU:s bestämmelser har gjort lagstiftningen mer komplex vilket varit negativt för både tullen och näringslivet. Vi anser att tullprocedurerna bör förenklas så att småföretag normalt kan klara sin tullhantering på egen hand. Sverige bör i avvaktan på en förenkling av EU:s regler undvika att gå längre i sin anpassning av svenska regler än vad EG-rätten kräver.
EU:s tullregler är en ramlagstiftning som har ett tolkningsutrymme som Tullverket bör identifiera och ta till vara för förenklingar. Vissa begräns- ningar och krav som för närvarande tillämpas i Sverige har inte alltid direkt stöd i EU:s regler utan tycks ha uppkommit när tullen tolkat och omformat EU:s regler till nationella regler. Vi anser att det är viktigt att tullens målsättning om förenkling verkligen får genomslag. Tyvärr innebar Tullagsutredningens direktiv att centrala delar av regelverket lämnades utanför. Tullen bör enligt vår mening därför göra en fullständig genomgång av tullordningen och anpassa tillämpningen mer företagstillvänt. Vi anser vidare att en möjlighet till periodiska tulldeklarationer skall införas. Genom sådana sänks kostnaderna för både myndigheter och företag utan att uppbörden och kontrollen försämras. Många företag har avancerade datasystem som kan användas för behandling och sammanräkning av tulluppgifter vilket också ger tullen goda möjligheter till effektiv efterhandskontroll. Om dessutom alla avgifter vid förtullningen redovisas och betalas via skattekontosystemet förenklas administrationen ytterligare. Slutligen bör enligt vår mening en långtgående delegering till företagen av tullklareringen (självförtullning) vara möjlig inom ramen för EU:s regelverk. Självförtullning kombinerad med en periodisk deklarationsprocedur skapar förutsättningar för ett system med företagsinterna lösningar för tullklarering. Detaljerna för ett sådant system bör utarbetas i samarbete med näringslivet.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande förenkling av tullens regelverk m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk823 yrkandena 2- 1999/2000:N273 yrkande 8 och 1999/2000:N384 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. Effektivare bekämpning av smuggling (mom. 5)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix Lundin (m) och Margareta Cederfelt (m) har anfört
dels följande:
Som anförs i motion Sk815 har de svenska skattereglerna inte minst på tobaks- och alkoholområdet skapat en stabil bas - i form av smuggling - för en stor välorganiserad kriminalitet med fungerande nätverk och distribu- tionskanaler. Vi menar att det nu är hög tid att utreda vilka samlade mot- åtgärder samhället skall vidta för att bekämpa denna kriminalitet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk815 och med anledning a 1999/2000:Ju724 yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Ju904 yrkande 2 och 1999/2000:So491 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Effektivare bekämpning av smuggling (mom. 5)
Holger Gustafsson (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) har anfört
dels följande:
Som anförs i motion Ju904 är kampen mot organiserad brottslighet av central betydelse för att inom EU förverkliga "ett område av frihet, säkerhet och rättvisa". En fördjupad integration fordrar att medlemsstaterna har förtroende för varandras kapacitet att hantera allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Kristdemokraterna är positiva till Schengensamarbetet. Vi anser emellertid att en avveckling av de inre gränserna kräver en förstärkning av tullen för att hejda den illegala handeln med narkotika, alkohol och tobak. Vi anser också att tullens resurser i samband med att Sverige gick in i EU begränsades för mycket och för tidigt. Smugglingen av narkotika, sprit och cigaretter har ökat mycket kraftigt under de senaste åren och leder till ökat missbruk bland allt yngre människor. Tullen måste få tillgång till adekvat utrustning för att komma till rätta med smugglingen. Den röntgenutrustning som för närvarande används av tullen är inte ändamålsenlig samtidigt som modern utrustning finns att köpa på marknaden. Vi vill verka för att tullen får möjlighet att skaffa den utrustning som behövs för en effektiv gränskontroll och att personalen får nödvändig utbildning.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ju904 yrkande 2 och med a motionerna 1999/2000:Sk815, 1999/2000:Ju724 yrkandena 1 och 2 och 1999/2000:So491 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. Effektivare bekämpning av smuggling (mom. 5)
Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har anfört
dels följande:
Antalet beslagtagna cigaretter har ökat kraftigt mellan 1995 och 1998 vilket visar att den totala illegala införseln av cigaretter till Sverige är hög. Som anförs i motion So491 anser Vänsterpartiet att det krävs särskilda insatser för att förhindra att nätverk för försäljning till konsumenterna etableras bredvid tobakshandlarna. Vi vill utveckla polisens och tullens arbete. Internationellt bör Sverige utöka samarbetet med tullen i Baltikum och övriga Europa för att förbättra gränskontrollen. Nationellt bör Tullverket och Rikspolisstyrelsen (RPS) bilda en särskild samverkansgrupp med syfte att utveckla arbetsmetoder för att minska smuggling och försäljning av illegal tobak.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:So491 yrkande 4 och med a motionerna 1999/2000:Sk815, 1999/2000:Ju724 yrkandena 1 och 2 och 1999/2000:Ju904 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Margareta Cederfelt (m) anför:
Moderata samlingspartiet har i motion Fi209 föreslagit en alternativ budget för år 2000. Beträffande utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd föreslår vi att utgiftsområdet för vart och ett av budgetåren 2000-2002 tillförs en utgiftsram som är 50 miljoner kronor högre än vad som föreslås i budgetpropositionen. Finansutskottet har tillstyrkt (1999/2000:FiU1) rege- ringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområdet. När skatteutskottet yttrade sig till finansutskottet (1999/2000:SkU1y) över ramarna redovisade Moderata samlingspartiet sitt alternativa förslag i en avvikande mening till yttrandet. När skatteutskottets majoritet nu också tillstyrker regeringens förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsramen för utgiftsområdet för budgetåret 2000 redovisar vi i detta särskilda yttrande att Moderata samlingspartiet vill öka anslaget till tullen med 50 miljoner kronor för ökade kontrollinsatser riktade mot den tilltagande cigarettsmugglingen. Åtgärden beräknas öka skatteintäkterna med motsvarande belopp.
2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)
Holger Gustafsson (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) anför:
Kristdemokraterna har i motion Fi210 föreslagit en alternativ budget för år 2000. Vårt budgetalternativ innebär i korthet att ett antal prioriterade områden styr inriktningen av budgetpolitiken. Vi vill genom ett bättre före- tagsklimat skapa långsiktiga tillväxtförutsättningar för företag. Tillväxten bidrar till minskad arbetslöshet och tryggad välfärd. För att flera skall ha möjlighet att leva på sin lön och för att öka rättvisan föreslår vi sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare samtidigt som barnfamiljernas och pensionärernas ekonomiska situation förbättras. Inom kommunsektorn ges vården, omsorgen och skolan bättre förutsättningar samtidigt som vi vill återupprätta rättssamhället. Kristdemokraternas budgetpolitik inriktas på att få till stånd ett bättre finansiellt sparande och en snabbare avbetalning av statsskulden. Det vill vi åstadkomma genom en något stramare finanspolitik och genom en snabbare utförsäljning av statliga företag.
I Kristdemokraternas budgetalternativ för utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd tillförs utgiftsområdet för vart och ett av budgetåren 2000-2002 en utgiftsram som är 280 miljoner kronor högre än vad som föreslås i budgetpropositionen. Finansutskottet har tillstyrkt (1999/2000:FiU1) rege- ringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområdet. När skatteutskottet yttrade sig till finansutskottet (1999/2000:SkU1y) över ramarna redovisade Kristdemokraterna sitt alternativa förslag i en avvikande mening till yttrandet. När skatteutskottets majoritet nu också tillstyrker regeringens förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsramen på utgiftsområdet för budgetåret 2000 redovisar vi i detta särskilda yttrande att Kristdemokraterna vill öka anslaget till skattemyndigheterna med 200 miljoner kronor för förstärkt skattekontroll och till tullen med 80 miljoner kronor för förstärkt gränskontroll. Avslutningsvis vill vi framhålla slutsatserna i betänkandet (SOU 1998:18) En gräns - en myndighet? att ansvar och uppgifter inom gränskontrollen måste vara föremål för en flexibilitet och fördelas pragmatiskt mellan tullen, kustbevakningen och polisen. Detta är en av kärnpunkterna för en effektivare gränskontroll.
3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)
Agne Hansson (c) anför:
Centerpartiet har i motion Fi211 föreslagit en alternativ budget för år 2000. I vårt budgetalternativ förespråkar vi en hållbar och stark ekonomisk tillväxt kombinerad med decentralisering, miljöansvar och social grundtrygghet. Företagande och kreativitet skall kunna utvecklas. Hindren för företagande skall rivas genom sänkt skatt, enklare regler och ökad flexibilitet. Vi står för regional balans med företagande och sysselsättning i hela landet. Socialt ansvar och gemenskap skall prägla samhället och ge trygghet åt alla. Jämställdhet och jämlikhet bör öka inom alla områden i samhället. Decentralisering, trygghet och miljöhänsyn är ledord.
I Centerns budgetalternativ för utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och upp- börd föreslår vi med utgångspunkt från det moratorium för realt ökade anslag till statliga verk och myndigheter en besparing för utgiftsområdet på ca 61, 161 respektive 252 miljoner kronor för åren 2000-2002. Finansutskottet har tillstyrkt (1999/2000:FiU1) regeringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområdet. När skatteutskottet yttrade sig till finansutskottet (1999/2000: SkU1y) över ramarna redovisade Centern sitt alternativa förslag i en avvikande mening till yttrandet. Budgetpropositionen innebär för år 2000 en anslagsuppräkning inom utgiftsområdet på totalt 71,4 miljoner kronor. När skatteutskottets majoritet nu tillstyrker regeringens förslag till för- delning av anslagen inom utgiftsramen för utgiftsområdet för budgetåret 2000 redovisar vi i detta särskilda yttrande att Centern föreslår att anslagen till Riksskatteverket och skattemyndigheterna inte realt räknas upp. Det innebär att anslaget till Riksskatteverket skall sänkas med 49,3 miljoner kronor och till skattemyndigheterna med 22,1 miljoner kronor i förhållande till budgetpropositionen. Vi föreslår att anslaget till tullen räknas upp med 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.
4. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2)
Johan Pehrson (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i motion Fi212 föreslagit en alternativ budget för år 2000. Vårt budgetförslag inriktas på att skapa långsiktigt goda förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och företagande. Vi vill göra statsfinanserna mindre konjunkturkänsliga och öka friheten genom avregleringar. Vi föreslår flera strukturreformer för att sänka det rekordhöga skattetrycket, förbättra företagsklimatet och arbetsmarknaden. Vår politik innebär en marginalskattereform, sänkta arbetsgivaravgifter, billigare hushållsnära tjänster, en ökad avbetalning på statsskulden, fortsatt sparande på utgifterna, ett förbättrat företagsklimat och moderniserade arbetsmarknadslagar samt ökad globalisering och frihandel. Vi prioriterar ökningar av utgifterna beträffande vård, äldreomsorg, utbildning och barnfamiljernas ekonomiska villkor.
I Folkpartiets budgetalternativ för utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd tillförs utgiftsområdet för vart och ett av budgetåren 2000-2002 en utgiftsram som är 150 miljoner kronor högre än vad som föreslås i budget- propositionen. Finansutskottet har tillstyrkt (1999/2000:FiU1) regeringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområdet. När skatteutskottet yttrade sig till finansutskottet (1999/2000:SkU1y) över ramarna redovisade Folkpartiet sitt alternativa förslag i en avvikande mening till yttrandet. När skatteutskottets majoritet nu också tillstyrker regeringens förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsramen för utgiftsområdet för budgetåret 2000 redovisar vi i detta särskilda yttrande att Folkpartiet vill öka resurserna till skattemyndigheterna med 100 miljoner kronor. Medlen skall användas för åtgärder som kan medverka till att öka skatteintäkterna. Folkpartiet vill också öka anslaget till tullen med 50 miljoner kronor för insatser mot den illegala införseln av alkohol och narkotika.
5. Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser (mom. 7)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix Lundin (m) och Margareta Cederfelt (m) anför:
I takt med att taxfreeförsäljningen minskar så framstår det som mindre motiverat med särskilda inköpsregler för just flygpassagerare. Det naturliga vore i stället att avveckla detaljhandelsmonopolet på alkohol och minska skatteskillnaderna mot utlandet.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde
3 Skatteförvaltning och uppbörd
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags- fördelning.
--------------------------------------------------------- Anslag Utskottets förslag ---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------- Skatteförvaltning och uppbörd --------------------------------------------------------- A 1 Riksskatteverket (ramanslag) 405 097 --------------------------------------------------------- A 2 Skattemyndigheterna (ramanslag) 4 389 494 --------------------------------------------------------- B 1 Tullverket (ramanslag) 1 127 027 ---------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------- Summa för utgiftsområdet 5 921 618 ---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------