Anslag till vuxenutbildning

Betänkande 1988/89:UbU17

Utbildningsutskottets betänkande
1988/89:UbU17

1988/89

UbU17

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, C 2. Statens skolor för
vuxna: Utbildningskostnader, C 3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m.m., C 4. Bidrag till studieförbunden m.m., C 5. Undervisning för
invandrare i svenska språket m.m., C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor
m.m., C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet och C 8. Bidrag till
kontakttolkutbildning jämte motioner.

Utbildningsutskottet har från kulturutskottet inhämtat yttrande över
proposition 1988/89:100 bilaga 10, punkt C 4. Bidrag till studieförbunden
m.m. jämte motioner i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde.
Yttrandet (1988/89:KrU2y) är fogat till detta betänkande som bilaga 2.

Propositionen

1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna
Regeringen har under punkt C 1 (s. 127-136)
dels föreslagit

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vuxenutbildningslagen
(1984:1118),

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats beträffande
den totala omfattningen av grundvux, komvux och särvux budgetåret
1989/90,

3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om nya
ämnen i komvux,

4. att riksdagen till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 211 593 000 kr.

dels

5. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har anförts
om systemet med särskild delram.

1 Riksdagen 1988189.14 sami. Nr 17

2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

Regeringen har under punkt C 2 (s. 136-138) föreslagit att riksdagen till
Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader anvisar ett förslagsanslag på
23 075 000 kr.

3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m.

Regeringen har under punkt C 3 (s. 138-139) föreslagit att riksdagen till
Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 5 215 000 kr.

4. Bidrag till studieförbunden m.m.

Regeringen har under punkt C 4 (s. 139-146) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
fördelningen av studietimmar med det högre schablonbidraget under budgetåren
1989/90-1991/92,

2. att riksdagen godkänner att 70 000 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1989/90 används
till att delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m.m.,

3. att riksdagen till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 119 828 000 kr.

5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m.

Regeringen har under punkt C 5 (s. 147-148) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
timram för påbyggnads-sfi inom studieförbund,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
timram för grund-sfi för tidigare invandrare,

3. att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 331 722 000 kr.

6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

Regeringen har under punkt C 6 (s. 149-155) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
folkhögskolans undervisningsvolym,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som erfordras
för att möjliggöra en omfördelning av antalet bidragsveckor så att även
folkhögskolor som tillkommit sedan budgetåret 1980/81 kan få en rimlig
omfattning på sin verksamhet,

3. att riksdagen godkänner att Svenska röda korset får bedriva statsbidragsberättigad
folkhögskoleverksamhet vid Gripsholms folkhögskola
fr.o.m. budgetåret 1990/91,

4. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats rörande
bidrag till Stiftelsen Vuxenutbildarcentrum,

5. att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 564 905 000 kr.

1988/89 :UbU 17

7. Bidrag till viss central kursverksamhet

1988/89:UbU17

Regeringen har under punkt C 7 (s. 155-156) föreslagit

1. att riksdagen godkänner att 39 778 000 kr. av de medel, som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1989/90, används
till att finansiera anslaget,

2. att riksdagen till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett anslag på 39 778 000 kr.

8. Bidrag till kontakttolkutbildning

Regeringen har under punkt C 8 (s. 156-157) föreslagit att riksdagen till
Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 4 080 000 kr.

Motionerna

1988/89:Ub216 av Ulla Tillander och Kjell-Arne Welin (c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående statsbidraget till folkhögskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tilldelningen av elevveckor till nya folkhögskolor sker på
sådant sätt att antalet elevveckor för befintliga skolor inte minskas.

1988/89:Ub221 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en reformering av
statsbidraget till folkhögskolorna.

1988/89:Ub232 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att folkhögskolekommittén får i uppdrag att beakta vad som i
motionen anförts angående folkhögskolan som framtidsresurs.

1988/89:Ub233 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommuns rätt att under redovisningsåret själv omfördela
undervisningstimmar mellan de s.k. kommunramarna,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en försöksverksamhet
inleds inom komvux-organisationen i ett antal kommuner innebärande
intensifierad uppsökande verksamhet och särskilda ekonomiska och pedagogiska
insatser för att stimulera korttidsutbildade till studier samt möjlighet att
finansiera uppdragsutbildning med medel från förnyelsefonder liksom
möjlighet att avgiftsbelägga vissa komvux-kurser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att med utgångspunkt från skolöverstyrelsens prognos om totalt
10 546 000 studietimmar anslå det högre schablonbidraget till 7 553 000
studietimmar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att höja det högre schablonbidraget med 4 kr. till 103 kr. per
studietimma och att bibehålla det lägre schablonbidraget 29 kr. per
studietimma,

6. att riksdagen under anslaget C4. Bidrag till studieförbunden m.m.,
anslår 10 891 000 kr. utöver regeringens förslag att fördelas med 10 000 000
kr. för uppsökande verksamhet och 3 000 000 kr. för utökning av tilläggsbidraget
i stödområdena A, B och C, samt för det särskilda tilläggsbidraget för
studietimmar inom den fria resursanvändningen anslår 2 109 000 kr. mindre
än vad regeringen föreslagit,

7. att riksdagen beslutar att kursplanebundna universitetscirklar skall
berättiga till statsbidrag,

9. att riksdagen under anslaget C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor,
anslår 7 000 000 kr., motsvarande 10 000 bidragsveckor, utöver vad regeringen
föreslagit,

10. att riksdagen under anslaget C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet
anslår 39 778 000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit och därmed
avskaffar detta anslag.

1988/89:Ub242 av Torsten Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prövning av
Vuxenutbildarcentrums i Linköping finansiering på längre sikt.

1988/89:Ub253 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att statsbidrag till studieförbundens verksamhet för handikappade skall
fördelas mellan studieförbunden i relation till motsvarande redovisade
verksamhet.

1988/89:Ub254 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att definitionen för
”glesbygd” när det gäller vuxenutbildning omprövas.

1988/89:Ub257 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar 36 996 000 kronor utöver regeringens förslag
eller således 368 718 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf515.

1988/89:Ub260 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av statligt
stöd till studieförbundens handikappverksamhet.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So252.

1988/89:Ub261 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1989/90 anslår 7 milj.kr.
utöver vad regeringen har föreslagit eller således 571 905 000 kronor.

1988/89:Ub263 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vuxenutbildningens betydelse,

2. att riksdagen till C 1. Bidrag till kommunal utbildning förvuxna anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 9 000 000 kr. förhöjt anslag om
1 220 593 000 kr.,

1988/89:UbU17

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om god förberedelsetid inför start av aviserad försöksverksamhet på
folkbildningsområdet,

4. att riksdagen beslutar att bidraget till högschablontimmar skall utgå med
ett i förhållande till regeringens förslag med två kr. förhöjt belopp om 105
kr.,

5. att riksdagen beslutar att det särskilda tilläggsbidraget för studiecirklar i
glesbygd skall utgå med ett i förhållande till regeringens förslag med 5 kr.
förhöjt belopp om 20 kr. per timme,

6. att riksdagen beslutar att ytterligare 1 200 000 kr. tillföres studieförbunden
för pedagogisk verksamhet och utveckling,

7. att riksdagen beslutar att till C 4. Bidrag till studieförbunden m.m.
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 18 700 000 kr. förhöjt
anslag om 1 138 528 000 kr.,

8. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av handikappinsatserna inom studieförbunden,

9. att riksdagen godkänner vad i motionen anförs om ökning av antalet
bidragsveckor till folkhögskolan med 10 000 till 711 050,

10. att riksdagen till C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 7 000 000 kr. förhöjt anslag om
571 905 000 kr.

1988/89:Ub264 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående
behovet av ett påskyndande av utredningen angående särvux på träningsskolenivå
så att förslag kan presenteras snarast.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So255.

1988/89:Ub291 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att beakta vad i
motionen anförts om ökad tilldelning till kom- och grundvux i Blekinge.

1988/89:Ub300 av Elisabeth Persson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SISU:s
möjligheter att expandera för att säkerställa behovet av kvinnliga idrottsledare.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr515.

1988/89:Ub301 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att till bidrag till studieförbunden för kulturverksamhet anslå 8 000 000 kr.
utöver vad regeringen har föreslagit, eller således 1 127 828 000 kr.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr313.

1988/89:Ub310 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
resursförstärkning till statens skola för vuxna i Härnösand för utbildningssatsningar
i glesbygd.

1988/89:Ub317 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att förordningen om
timramar för kommunal utbildning för vuxna ändras i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1988/89:UbU17

1988/89:Ub321 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning om vuxenutbildningen
tillsätts i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidragen till studieförbunden.

1988/89:Ub322 av Göran Åstrand och Lars Ahlmark (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studieförbundens frihet att själva utforma sin verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den principiella inriktningen av statsbidrag till studiecirklar,

3. att riksdagen begär att regeringen låter göra en analys av studieförbundens
engagemang i hemspråksundervisningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidragen till studieförbundens kulturverksamhet.

1988/89:Ub337 av Charlotte Branting (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundvux, komvux och särvux i Kronoberg.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A488.

1988/89:Ub615 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en gynnsam utveckling för folkhögskolorna i Kalmar län.

1988/89:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade anslag för kommunal vuxenutbildning, studieförbund
och folkhögskolor.

1988/89:Ub811 av Stina Gustavsson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar om en utökning av antalet timmar för kommunal
vuxenutbildning.

1988/89:Ub813 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga-yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att SÖ:s fördelning av timmar för kommunal vuxenutbildning
mellan länsskolnämnderna bör bygga på en bedömning av behovet i de olika
länen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avvakta folkhögskolekommitténs förslag innan ytterligare
omfördelning av elevveckor sker mellan enskilda folkhögskolor.

1988/89:Ub820 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om regionala högskolor, byskolor och folkhögskolor (delvis).
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A453.

1988/89:Ub824 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkhögskolans frihet,

1988/89:UbU17

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillräckliga resurser och för budgetåret 1989/90 anslår ytterligare 1
milj.kr. under anslaget C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

1988/89:Ub834 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari - såvitt nu är i frågayrkas 27.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående kommunal utbildning för vuxna samt beslutar att
till C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1989/90
anvisa ett förslagsanslag av 1 115 807 000 kr.,

28. att riksdagen beslutar att under anslaget C 4 avskaffa tilläggsbidragen
till studiecirklar i samhällsinriktade ämnen, matematik och svenska,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiecirkelsammankomsternas längd,

30. att riksdagen beslutar att ej bevilja det särskilda tilläggsbidraget om 43
kr. per timme för s.k. fri resursanvändning,

31. att riksdagen avslår föreslagna höjningar under anslaget C 4 i de delar
som avser skolöverstyrelsens ansvarsområde och anvisar ett i förhållande till
regeringen 82 400 000 kr. lägre belopp,

32. att riksdagen beslutar att under anslaget C 4 anslagsposten för Bidrag
till kulturverksamhet för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
80 000 000 kr.,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kursplanebundna universitetscirklar,

34. att riksdagen godkänner att ytterligare 264 300 000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1989/90 används för att delvis finansiera anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden
m.m.,

35. att riksdagen beslutar att till C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 992 428 000 kr.,

36. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget C 7. Bidrag till viss central
kursverksamhet och därmed även avslår regeringens förslag att 39 778 000
kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1989/90 används att finansiera detta anslag.

Yttrandet

Utbildningsutskottet har den 7 februari 1989 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna i de delar som rör
kulturutskottets verksamhetsområde.

Utskottet

1 .Bidrag till kommunal utbildning för vuxna
Lokala skolplaner

1988/89:UbU17

Lokala skolplaner skall enligt riksdagens principbeslut den 8 februari 1989
(prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95) upprättas och antas

av fullmäktige i en kommun minst vart tredje år. I årets budgetproposition
föreläggs riksdagen förslag om införande av bestämmelser om sådana
skolplaner i skollagen (1985:1100) resp. vuxenutbildningslagen (1984:1118).

Frågan om ändring av skollagen behandlar utskottet i sitt betänkande
1988/89:UbUll.

Förslaget till ändring av vuxenutbildningslagen innebär att skolplan skall
omfatta även grundläggande utbildning för vuxna (grundvux), kommunal
vuxenutbildning (komvux) och vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux).

I enlighet med utskottets ställningstagande i betänkandet 1988/89:UbUll
föreslår utskottet att riksdagen antar det framlagda förslaget till lag om
ändring i vuxenutbildningslagen.

Omfattningen och anslagsbeloppet

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att den kommunala utbildningen
för vuxna innevarande budgetår skulle omfatta 4 020 000 undervisningstimmar
(prop. 1987/88:100, UbU 1987/88:18, rskr. 1987/88:242). Till följd av
regeringens senare beslut om tillämpning av en utgiftsram har de disponibla
undervisningstimmarna minskats med 1 % till 3 979 800 undervisningstimmar.
I årets budgetproposition beräknas en oförändrad totalram för budgetåret
1989/90, dvs. 3 979 800 undervisningstimmar. På grundval av denna
omfattning av undervisningen beräknas anslagsbeloppet till 1 211 593 000
kr., vilket även innefattar en viss uppräkning för handikappåtgärder.

I motionerna 1987/88:Ub801 (c) yrkande 9 och 1987/88:Ub263 (c) yrkande
1 anförs att det uppstår nya kunskapsklyftor i samhället och att vuxenutbildningens
betydelse ökar. Bidragen till bl.a. den kommunala vuxenutbildningen
bör därför ökas. Motionärerna accepterar inte den minskade omfattning -jämfört med föregående års riksdagsbeslut - av undervisningen som förordas
i budgetpropositionen. I motion 1988/89:Ub263 yrkande 2 hemställs därför
att riksdagen skall anvisa 9 milj. kr. mer än vad regeringen föreslagit.

I motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 27 hemställs att riksdagen skall
anvisa lika stort belopp för budgetåret 1989/90 som det som anvisades av
riksdagen för innevarande budgetår, dvs. 1 115 807 000 kr. Syftet med denna
begränsning av anslaget jämfört med förslaget i budgetpropositionen är att
skydda ungdomsskolan från besparingar. Inom denna begränsade ram för
kommunal vuxenutbildning bör grundutbildning för vuxna och grundskolekurser
prioriteras. Besparingar inom den kommunala utbildningen för vuxna
bör åstadkommas genom samordning med övriga anordnare av vuxenutbildning.

Utskottet kan inte acceptera den kraftiga begränsning av möjligheterna att
erbjuda vuxna utbildning som förslaget i motion 1988/89:Ub834 skulle
innebära. Det finns fortfarande ett stort behov av utbildning för att stärka
människors ställning på arbetsmarknaden och för att ge dem behörighet till
högre studier. Riksdagen bör därför avslå yrkande 27 i motionen. Utskottet
kan däremot godta att antalet timmar inte ökar jämfört med vad som gäller
under innevarande budgetår. Utskottet föreslår därför att riksdagen med
avslag på motionerna 1988/89:Ub263 yrkandena 1 och 2 och 1988/89:Ub801

1988/89: UbU 17

yrkande 9 dels godkänner vad som förordats i propositionen om den totala
omfattningen av den kommunala utbildningen för vuxna, dels anvisar det av
regeringen begärda beloppet.

Fördelning på länsramar och kommunramar m.m.

Ett nytt system för fördelningen av undervisningstimmar tillämpas fr.o.m.
budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87:100, UbU 1986/87:22, rskr. 1986/87:258).
Riksdagen fastställer den totala omfattningen av den kommunala utbildningen
för vuxna. Regeringen fastställer därefter riksramar för grundvux, särvux,
grundskolekurserna inom komvux, gymnasieskolekurserna i allmänna ämnen
inom komvux resp. gymnasieskolekurserna avseende yrkesutbildning
inom komvux. Skolöverstyrelsen (SÖ) fördelar dessa riksramar på länsramar.

I fyra motioner hemställs om ett uttalande från riksdagen om behovet av
ökade ramar för vissa län, nämligen Blekinge län enligt motion 1988/
89:Ub291 (s). Kronobergs län enligt motionerna 1988/89:Ub337 (fp) yrkande
2 och 1988/89:Ub811 (c) yrkande 2 samt Västmanlands län enligt motion
1988/89:Ub813 (s) yrkande 2.

Utskottet konstaterar att det i enlighet med riksdagens beslut år 1987 och
den sedermera utfärdade förordningen (1987:736) om timramar för kommunal
utbildning för vuxna ankommer på SÖ att handlägga frågor om
fördelning av riksramar på länsramar. Mot denna bakgrund föreslår utskottet
att riksdagen avslår de fyra aktuella motionsyrkandena. Utskottet vill i
sammanhanget påpeka att enligt 5 § förordningen skall SÖ vid fördelningen
ta hänsyn till att länen har olika behov av undervisningstimmar beroende på
sådana faktorer som utbildningsnivå, arbetsmarknadsförhållanden och näringsliv
samt till de varierande möjligheterna att genomföra utbildning av
olika slag. SÖ har i sina anslagsframställningar inför budgetåren 1988/89 och
1989/90 utförligt redovisat de kriterier som legat till grund för SÖ:s
fördelningsbeslut inför budgetåren 1987/88 och 1988/89. Utskottet vill
framhålla vikten av att SÖ även i fortsättningen vid fördelningen beaktar de
av riksdagen fastställda kriterierna.

Enligt riksdagsbeslutet år 1987 fördelar länsskolnämnderna länsramarna på
kommunramar. En kommun får vid behov under redovisningsåret omfördela
undervisningstimmar mellan sina kommunramar. Ingen kommunram får
dock ökas eller minskas med mer än 10 %. SÖ har bedömt att denna regel ger
alltför begränsade omfördelningsmöjligheter för i första hand små kommuner.

Föredragande statsrådet förordar en sådan ändring av bestämmelserna att
en kommun årligen får flytta upp till 300 undervisningstimmar till eller från
en kommunram även om 10 % av ramen därmed överskrids.

Enligt motion 1988/89:Ub233 (fp) yrkande 1 bör en kommun ges rätt att
fritt få omfördela mellan sina ramar för att bättre kunna anpassa verksamheten
till aktuella behov.

Även i motion 1988/89:Ub317 (m) anförs att större omfördelningar än vad
den föreslagna nya regeln medger kan behöva göras. Motionären föreslår
därför att länsskolnämnden skall ges rätt att omfördela mer än 300
undervisningstimmar mellan en kommuns olika ramar.

1988/89:UbU17

Utskottet har inget att erinra mot att de mindre kommunerna får en större
möjlighet att omfördela timmar mellan kommunramar än vad de nuvarande
reglerna medger. Omfördelningen får dock inte bli av den storleken att syftet
med den ursprungliga fördelningen mellan olika slag av vuxenutbildning
äventyras. Utskottet kan inte tillstyrka yrkande 1 i motion 1988/89:Ub233 om
att kommunerna skall få omfördela timmar helt fritt utan anser att den i
propositionen förordade regeln om 300 timmar synes vara väl avvägd.
Utskottet anser inte att det är påkallat att länsskolnämnderna får göra
omfördelningar utöver denna gräns. Mot bakgrund av det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår även motion 1988/89:Ub317.

Systemet med särskild delram

Systemet med s.k. särskild delram innebär att en viss andel av en kommuns
komvuxtimmar får användas på ett friare sätt än övriga timmar. Länsskolnämnden
kan omfördela timmar mellan olika kommuners särskilda delramar.
Regeringen ger nu riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om
erfarenheterna av detta system. SÖ har gjort en utvärdering av verksamheten
budgetåren 1985/86 - 1987/88 och konstaterat att den övervägande delen
av kommuner och länsskolnämnder är nöjda. SÖ finner ingen anledning till
ändring av systemet. Till denna uppfattning ansluter sig föredragande
statsrådet.

Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad
som anförts om systemet med särskild delram.

Nya ämnen i kommunal vuxenutbildning

Regeringen begär riksdagens godkännande av nya ämnen i komvux.
Gymnasieskolkurser i svenska som andraspråk för invandrare bör enligt
propositionen ingå i etappsystemet som etapp 2. Betyg från komvuxkurser i
svenska som andraspråk etapp 2 bör inte ge allmän behörighet till högskolestudier.
Vidare förordas att svenska som andraspråk för döva och teckenspråk
för döva får anordnas inom kommunal vuxenutbildning.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen
i dessa frågor.

Kommunal vuxenutbildning i glesbygd

I vuxenutbildningsförordningen (1985:288) finns bestämmelser om minsta
antal deltagare i kurs. Enligt 12 § får en kurs startas om antalet studerande
beräknas varaktigt uppgå till lägst tolv eller i glesbygd lägst åtta. Glesbygdsbegreppet
följer bestämmelserna om vilka stödområden som får regionalpolitisk!
stöd, med undantag av orter där det finns tre- eller fyraårig linje av
gymnasieskolan.

I motion 1988/89:Ub254 (c) hemställs att glesbygdsbegreppet bör omprövas
när det gäller den kommunala vuxenutbildningen. Motionärerna anför
att det finns glesbygd även utanför stödområdena och exemplifierar med
Ovanåkers kommun.

Utskottet kan inte finna anledning för riksdagen att ändra glesbygdsbegreppet
inom den kommunala vuxenutbildningen. Ett annat begrepp än det

1988/89:UbU17

nuvarande, vilket bygger på bedömningar i varje särskilt fall av en kommuns
befolkningsspridning, utsträckning, avstånd m.m., skulle enligt utskottets
mening medföra svåra gränsdragningsproblem och stort merarbete. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1988/89: Ub254.

Försöksverksamhet

I motion 1988/89: Ub233 (fp) yrkande 2 begärs att en försöksverksamhet
inleds inom komvux-organisationen i ett antal kommuner innebärande
intensifierad uppsökande verksamhet och särskilda ekonomiska och pedagogiska
insatser för att stimulera korttidsutbildade till studier samt möjlighet att
finansiera uppdragsutbildning med medel från förnyelsefonder liksom
möjlighet att avgiftsbelägga vissa komvux-kurser.

Utskottet är - liksom vid de två föregående riksmötena (senast UbU
1987/88:18) - för sin del inte berett att förorda en försöksverksamhet av det
slag som skisseras i motionen. Utskottet har redan vid tidigare tillfällen
påpekat att det inte behövs någon försöksverksamhet för att finansiera
uppdragsutbildning med medel från förnyelsefonderna då detta är fullt
möjligt enligt nu gällande regler. Riksdagen bör avslå motion 1988/89:Ub233
yrkande 2.

Utredningen om vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda

Vid föregående riksmöte begärde riksdagen att en utredning om vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) skulle göras (UbU 1987/
88:33, rskr. 1987/88:323). Utskottet anförde därvid att utredningen borde
genomföras snabbt och om möjligt i sådan tid att de förslag utredningsresultaten
kan leda till kunde föreläggas riksdagen under våren 1989.

I motion 1988/89:Ub264 (fp) begärs att särvux-utredningen skall påskyndas.
Förslag bör föreläggas riksdagen snarast.

Utskottet har inhämtat att utredningsarbetet avses avslutas under år 1989
och att kommittén avger ett delbetänkande under våren 1989 och sitt
slutbetänkande under hösten 1989. Utskottet bedömer det inte nödvändigt
med ett sådant uttalande som begärs i motionen varför den bör avslås av
riksdagen.

2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

Innevarande års utbildning vid statens skolor för vuxna får omfatta 27 350
undervisningstimmar sedan 650 timmar dragits bort från timramen med
anledning av tillämpningen av en utgiftsram. Regeringen föreslår i budgetpropositionen
att timramen budgetåret 1989/90 skall vara oförändrat 27 350
timmar. Under anslaget till utbildningskostnader föreslås 23 075 000 kr.
anvisas.

Enligt motion 1988/89:Ub310 (s) bör riksdagen uttala att statens skolor för
vuxna skall byggas ut på det sätt som SÖ föreslagit i sin anslagsframställning,
dvs. med 4 000 undervisningstimmar per år under tre år.

Utskottet erinrar om att SÖ begärt att den föreslagna ökningen av ramen
för statens skolor för vuxna skall finansieras genom en minskning av volymen

1988/89:UbU17

inom den kommunala vuxenutbildningens grundskolekurser och att föredragande
statsrådet ansett att en sådan minskning inte är möjlig att göra. Inte
heller utskottet kan förorda en sådan omfördelning av resurser från den
kommunala vuxenutbildningen till statens skolor för vuxna. Utskottet anser
att den framtida utvecklingen av statens skolor för vuxna bör bedömas när
den utvärdering om verksamheten som aviseras i propositionen har slutförts.
SÖ har den 2 mars 1989 fått regeringens uppdrag att göra utvärderingen, som
skall redovisas i anslagsframställningen för budgetåret 1990/91 eller senast
den 25 september 1989. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1988/89:Ub310 och tillstyrker att riksdagen anvisar det belopp som regeringen
begärt för budgetåret 1989/90.

3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 5 215 000 kr. skall anvisas under
anslaget.

4. Bidrag till studieförbunden m.m.

Antalet studietimmar och schablonbidragens storlek

Innevarande budgetår utgår det högre schablonbidraget med 99 kr. per
studietimme till 6 465 000 studietimmar. Det lägre schablonbidraget utgår
med 29 kr. per studietimme.

Föredragande statsrådet förordar att det högre schablonbidraget skall
höjas med 4 kr. till 103 kr. per studietimme och utgå till 6 725 500
studietimmar, vilket innebär en ökning med 260 500 studietimmar. Det lägre
schablonbidraget föreslås höjas med 1 kr. till 30 kr. per studietimme. Det
finns ingen begränsning av antalet studietimmar med det lägre schablonbidraget.
Föredragande statsrådet uppskattar det totala antalet studietimmar
till ca 10 038 000, vilket innebär att det lägre schablonbidraget uppskattas
utgå till ca 3 312 500 studietimmar.

I motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 31 hemställs att det högre schablonbidraget
inte skall höjas och att det skall utgå till ett oförändrat antal
studietimmar. Inte heller det lägre schablonbidraget bör enligt motionen
höjas. Detta innebär ett minskat medelsbehov av 54,4 milj.kr. jämfört med
förslaget i budgetpropositionen.

Enligt motion 1988/89:Ub233 (fp) bör en större andel av det totala antalet
studietimmar än för närvarande berättiga till det högre schablonbidraget,
nämligen 7 553 000. Vidare bör det högre schablonbidraget höjas med 4 kr. i
enlighet med regeringens förslag men utgå till ett större antal studietimmar
(yrkandena 4 och 5). När studieförbunden fått denna ökning av antalet
timmar med högre schablonbidrag, behöver enligt motionärernas mening det
lägre schablonbidraget inte höjas utan kan utgå oförändrat med 29 kr.

Det högre schablonbidraget bör enligt motion 1988/89:Ub263 (c) yrkande
4 höjas med 6 kr. till 105 kr., dvs. 2 kr. mer än vad som föreslagits i
propositionen.

Utskottet tillstyrker att antalet studietimmar med det högre schablonbi -

1988/89:UbU17

draget ökas med 260 000 timmar nästa budgetår och att bidraget höjs med 4
kr. till 103 kr. per studietimme. Utskottet tillstyrker också höjningen av det
lägre schablonbidraget med 1 kr. Utskottet godtar vidare föredragande
statsrådets beräkning av det totala antalet studietimmar nästa budgetår.
Sammantaget innebär detta en uppräkning av bidraget till studieförbunden
med drygt 54,4 milj. kr. Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner
vad som förordats i propositionen om antalet studietimmar och om schablonbeloppens
storlek och avstyrker därmed motionerna 1989/90:Ub233 yrkandena
4 och 5, 1988/89:Ub263 yrkande 4 och 1988/89:Ub834 yrkande 31.

Tilläggsbidragen

Regeringen föreslår oförändrade tilläggsbidrag om 15 kr. till studiecirklar i
glesbygd och om 30 kr. till studiecirklar i svenska, matematik, samhällsinriktade
ämnen och hemspråk samt handikappcirklar. Tilläggsbidraget till
studiecirklar inom den s.k. fria resursanvändningen föreslås ökas med 3 kr.
till 43 kr. per studietimme.

Samtliga tilläggsbidrag, med undantag för de bidrag som utgår till
glesbygds- och handikappcirklar, bör avskaffas enligt motion 1988/89:Ub834
(m) yrkanden 28 och 30.

I motion 1988/89:Ub233 (fp) yrkande 6 delvis hemställs att tilläggsbidraget
till glesbygdscirklar skall höjas med 5 kr. till 20 kr. Bidraget till cirklar inom
den fria resursanvändningen bör därmot utgå oförändrat med 40 kr.

Även i motion 1988/89:Ub263 (c) yrkande 5 föreslås att glesbygdscirklarnas
bidrag skall höjas med 5 kr. till 20 kr. per studietimme.

Utskottet anser inte att tilläggsbidragen till studiecirklar i svenska,
matematik, samhällsinriktade ämnen och hemspråk bör avskaffas, då detta
skulle drabba korttidsutbildade som behöver komplettera sina kunskaper
genom cirkelstudier och invandrare som behöver stärka sina kunskaper i
hemspråket. Utskottet tillstyrker att den studiecirkelverksamhet som bedrivs
enligt friare regler och som vänder sig till korttidsutbildade och andra
grupper med särskilda behov får ett höjt tilläggsbidrag om 43 kr. per
studietimme. Utskottet har inget att erinra mot att tilläggsbidragen i övrigt
utgår med oförändrade belopp. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 6 delvis, 1988/89:Ub263 yrkande 5 och
1988/89:Ub834 yrkandena 28 och 30 och föreslår att riksdagen godkänner
vad som förordats i propositionen om tilläggsbidrag.

Pedagogisk verksamhet och utvecklingsarbete

För studieförbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete beräknar
föredragande statsrådet efter prisomräkning med 1 174 000 kr. ett bidrag
om 30 519 000 kr.

Enligt motion 1988/89:Ub263 (c) yrkande 6 bör riksdagen beräkna
ytterligare 1 milj. kr. för att stärka förbundens centrala insatser.

Utskottet kan inte tillstyrka någon uppräkning av bidraget utöver prisomräkningen
varför motion 1988/89:Ub263 yrkande 6 avstyrks.

1988/89:UbU17

Kulturverksamhet

1988/89:UbU17

I propositionen beräknas 125 milj.kr. till kulturverksamhet i studieförbunden
för nästa budgetår. Förslaget innebär att anslagsposten Bidrag till
kulturverksamhet höjs med drygt 17 milj.kr. inkl. prisomräkning. Vidare
föreslås att anslagsposten Bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden
höjs med 329 000 kr. till drygt 3,5 milj.kr.

Föredragande statsrådet understryker att kulturverksamheten i folkbildningen
har en nyckelroll från kulturpolitisk synpunkt. Den redovisade
statistiken för 1986/87 över verksamheten visar att studieförbunden anordnat
98 300 kulturprogram med 559 000 medverkande och ca 10 miljoner
besökande. Antalet kulturgrupper var 29 200 med 430 700 deltagare.
Härutöver anordnades genom länsbildningsförbunden 3 200 kulturprogram
med 382 000 deltagare.

I motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 32 yrkas att anslagsposten skall föras
upp med 80 milj. kr., vilket är en minskning med 45 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag.

I motion 1988/89:Ub301 (vpk) föreslås en höjning med 8 milj.kr. utöver
regeringens förslag. Även i motion 1988/89:Ub263 (c) anförs att den i
propositionen föreslagna höjningen inte är tillräcklig. Motionärerna hänvisar
till ett uttalande i motion 1988/89:Kr355 (c) - som behandlas av
kulturutskottet - vilket innebär att anslagsposten bör höjas med 8 milj.kr.
Enligt vad kulturutskottet inhämtat har motsvarande belopp inte medräknats
i den anslagshöjning om 18,7 milj.kr. under förevarande anslag som
föreslås i motion 1988/89:Ub263 yrkande 7.

Utbildningsutskottet har den 7 februari 1989 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna i de delar som rör
kulturutskottets verksamhetsområde.

Kulturutskottets yttrande 1988/89:KrU2y är fogat som bilaga 2 till detta
betänkande.

Kulturutskottet har sedan 1983 årligen avstyrkt motionsförslag om en
minskning av bidraget med hänvisning bl.a. till den betydelse som bidraget
har för den lokala kulturverksamheten. Kulturutskottet erinrar om att
kulturrådet i sin anslagsframställning påpekat de ekonomiska svårigheter
som drabbar kulturverksamheter som körsång och dans och att Folkmusikoch
folkdansåret 1990 kommer att ställa ytterligare krav på studieförbundens
medel. En minskning av anslaget skulle enligt kulturutskottets mening få icke
acceptabla effekter. Därför avstyrks motion 1988/89:Ub834 yrkande 32.

Kulturutskottet konstaterar att förslaget i propositionen innebär en
väsentlig förstärkning av bidraget till kulturverksamheten i studieförbunden
och anser att höjningen är välmotiverad. Kulturutskottet anser sig dock inte
kunna förorda en ytterligare uppräkning.

Utbildningsutskottet ansluter sig till kulturutskottets bedömning och
föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub301 och 1988/
89:Ub834 yrkande 32 godkänner propositionen i motsvarande del. Även
förslaget i propositionen till medelsberäkning till Folkbildningsförbundet
och länsbildningsförbunden tillstyrks.

Uppsökande verksamhet i bostadsområden m.m.

1988/89 :UbU 17

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att det särskilda bidraget till
uppsökande verksamhet i bostadsområden skulle upphöra fr.o.m. budgetåret
1988/89 (prop. 1987/88:100, UbU 1987/88:18, rskr. 1987/88:242).

I motion 1988/89:Ub233 (fp) framhålls att en av studieförbundens
viktigaste uppgifter är att erbjuda utbildning för korttidsutbildade. Uppsökande
verksamhet i bostadsområden når de korttidsutbildade som inte finns
på arbetsplatserna, såsom invandrarkvinnor, arbetslösa, sjukpensionärer
m.fl. Därför anser motionärerna att riksdagen bör anvisa 10 milj.kr. till
studieförbundens uppsökande verksamhet både på arbetsplatser och i
bostadsområden nästa budgetår (yrkande 6 delvis) samtidigt som det
särskilda bidraget om 60,5 milj.kr. till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
enligt deras mening bör tas bort.

När riksdagen vid föregående riksmöte avskaffade det särskilda bidraget
till uppsökande verksamhet i bostadsområden användes de inbesparade
medlen till att finansiera ett nytt tilläggsbidrag till cirklar inom den s.k. fria
resursanvändningen. Denna verksamhet vänder sig också till korttidsutbildade
och andra grupper med motsvarande särskilda behov och kommer således
dem till godo i ny form.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att efter ett år återinföra
bidraget till den uppsökande verksamheten i bostadsområden. Riksdagen
bör därför avslå motionerna i denna del. Utskottet vill samtidigt erinra om att
motionärernas yrkande om att ta bort bidraget till uppsökande verksamhet
på arbetsplatser har avstyrkts av socialförsäkringsutskottet i betänkandet
1988/89:SfU15.

Användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften till anslaget Bidrag till
studieförbunden m.m.

Av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
föreslås i propositionen 70 milj.kr. användas till att delvis finansiera anslaget
till bidrag till studieförbunden.

I motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 34 hemställs att ytterligare
264 300 000 kr. av avgiftsmedlen skall tillföras förevarande anslag.

En ökad finansiering av bidraget till studieförbunden med vuxenutbildningsavgiftsmedel
skulle enligt utskottets uppfattning få starkt negativa och
omfattande följder för övriga verksamheter som finansieras genom avgiften.
Riksdagen bör därför med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkande 34
godkänna regeringens förslag beträffande vuxenutbildningsavgiften.

Anslags beloppet

Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet under anslaget till totalt
1 119 828 000 kr.

De nedskärningar av olika anslagsposter som förordats i motion 1988/
89:Ub834 (m) medför sammanlagt en minskning av anslaget med
126 400 000 kr. jämfört med regeringens förslag, varför anslaget föreslås
föras upp med 992 428 000 kr. (yrkande 35).

Förslagen i motion 1988/89:Ub233 (fp) yrkandena 4, 5 och 6 medför att
anslaget bör räknas upp med 5 538 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
till 1 125 366 000 kr.

I motion 1988/89:Ub263 (c) yrkande 7 hemställs att riksdagen skall anvisa
1 138 528 000 kr., vilket innebär en ökning med 28,7 milj. kr. jämfört med
regeringens förslag. Då har motionärerna inte inkluderat de 8 milj. kr., som
de enligt motion 1988/89:Kr355 anser att bidraget till kulturverksamheten
bör räknas upp med.

I motion 1988/89:Ub301 (vpk), slutligen, hemställs att riksdagen under
anslaget skall anvisa 1 127 828 000 kr.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag i vad gäller de
olika ändamålen under förevarande anslag och föreslår i enlighet härmed att
riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub233 yrkandena 4, 5 och 6,
samtliga delvis, 1988/89:Ub263 yrkande 7, 1988/89:Ub301 delvis och 1988/
89:Ub834 yrkande 35 anvisar det belopp som regeringen begärt.

Frågan om fördelningen av studietimmar med högre schablonbidrag
budgetåren 1989/90-1991/92 samt om ett ändrat statsbidragssystem m.m.

Föredragande statsrådet redovisar en rapport från SÖ, Studieförbunden
inför 90-talet, En analys av studieförbundens situation, verksamhet och
uppgifter. I rapporten har bl.a. visats att det nuvarande systemet för
fördelningen av bidragen mellan studieförbunden har fört med sig vissa
negativa effekter. Statsrådet förordar därför att det totala antalet studietimmar
med det högre schablonbidraget och fördelningen mellan studieförbunden
av detta bidrag skall ligga fast under budgetåren 1989190-1991192, sedan
fördelningen på vanligt sätt gjorts för budgetåret 1989/90 enligt förordningen
(1981:518). SÖ får dock en viss möjlighet att vid behov omfördela timmar
under studieperioden. Vidare får SÖ bedöma om det nya Svenska idrottsrörelsens
studieförbund (SISU) bör få fler högschablontimmar än vad som
annars kan utgå enligt bestämmelserna.

I motion 1988/89:Ub300 (vpk) hemställs om ett uttalande från riksdagens
sida att SISU bör kunna expandera i syfte att öka utbildningen av kvinnliga
idrottsledare. Idrottrörelsen har ett stor behov av flera kvinnor som ledare.

Utskottet tillstyrker att den fördelning av det högre schablonbidraget som
görs för budgetåret 1989/90 i princip skall ligga fast under de två följande
åren. Utskottet noterar att föredragande statsrådet särskilt har nämnt att det
nya studieförbundet SISU bör ges en möjlighet att få fler högschablontimmar
än vad bestämmelserna medger, om SÖ bedömer att det finns skäl för detta.
Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala att ett studieförbunds verksamhet
skall utökas för ett speciellt syfte. Det ankommer på SISU att självt
avgöra till vilka slag av verksamhet studieförbundets högschablontimmar
skall användas. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub300.

I SÖ:s rapport har förslag lämnats om nya principer för statsbidragsgivningen
med målstyrning av verksamheten och om försöksverkamhet inför en
framtida omläggning av systemet. Föredragande statsrådet framhåller att en
sådan ändring av statsbidragsgivningen kräver noggranna överväganden,
överläggningar med bl.a. kommunerna, som i dag ger bidrag knutna till

1988/89:UbU17

statsbidragen, samt omfattande förberedelser av försöksverksamheten.
Regeringen avser att snarast återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

I motion 1988/89:Ub321 (m) yrkande 1 konstateras att det under de
kommande tio åren kommer att ställas ökade krav på anordnarna av
vuxenutbildning för att samhället skall kunna klara av de nödvändiga
förändringarna inom arbetslivet. Det kommer att behövas ny teknik och ny
kunskap. Vuxenutbildningen kommer även i fortsättningen att behöva vara
av både allmän och kompetensgivande karaktär och kunna erbjuda såväl
bredd som fördjupning av kunskaper. Inför denna utveckling är det enligt
motionärernas mening nödvändigt att klargöra i vilken utsträckning vuxenutbildningen
skall bekostas med allmänna medel, hur rollfördelningen skall
vara mellan högskolan, den kommunala utbildningen för vuxna, det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet och personalutbildningen. De anser att det vid
sidan av den nu arbetande utredningen om folkhögskolan bör tillsättas en ny
utredning om vuxenutbildning med uppdrag att analysera hur samtliga
anordnare bättre skall kunna samordna och anpassa sin verksamhet till de
framtida behoven.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Vuxenutbildning i egentlig mening består dels av allmän utbildning med
statligt och kommunalt stöd och arbetsmarknadsutbildning, dels av personalutbildning.
Fortbildning och vidareutbildning kan även ske inom högskolan.
Utskottet instämmer med vad som anförs i propositionen (bil. 10 s. 14-17)
och i motionen om vuxenutbildningens betydelse för att höja kompetensen
på arbetsmarknaden samt att stärka människors ställning där. Vuxenutbildningen
har, som föredragande statsrådet framhåller, också viktiga uppgifter
då det gäller att befästa och utveckla en allmän medborgarkunskap, främja
individernas personliga utveckling och främja ett rikt kulturliv. Det är
således viktigt att vuxenutbildningen kan fylla alla dessa uppgifter och att
resurserna utnyttjas väl.

Frågor om utveckling av vuxenutbildningen och om samordning och
gränsdragning mellan olika anordnare av vuxenutbildning kommer att
behandlas i flera olika sammanhang under den närmaste tiden. Som nämns i
motionen arbetar en utredning med frågor om folkhögskolans roll och
uppgifter i förhållande till andra utbildningsanordnare samt utvärdering av
nuvarande statsbidragssystem. Mot bakgrund av att det inte är klart hur
omfattande personalutbildningen är anmäler chefen för arbetsmarknadsdepartementet
i budgetpropositionen (bil. 12 s. 19-21) sin avsikt att låta
kartlägga de totala insatserna för personalutbildningen i arbetslivet. Vidare
skall en utvärdering göras (bil. 10 s. 138) av verksamheten vid statens skolor
för vuxna, vars uppgift är att komplettera och samverka med den kommunala
utbildningen för vuxna. Utskottet har nyss redovisat att SÖ föreslagit en
omläggning av statsbidragssystemet för studieförbundens verksamhet. Förberedelser
pågår nu inför ett förslag till riksdagen om riktlinjer för den
framtida statsbidragsgivningen och om försöksverksamhet på området.

Utskottet vill också påminna om att det hör till SÖ:s ordinarie uppgifter att
arbeta med utveckling av utbildningar inom myndighetens område. I
anslagsframställningen för budgetåret 1989/90 har SÖ anmält sin avsikt att i
långtidsbedömningen 1989 behandla frågan om innehållet i ett utvecklings -

1988/89 :UbU 17

2 Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 17

program för svensk vuxenutbildning inför 2000-talet.

Utskottet anser, mot bakgrund av det anförda, att det för närvarande inte
är påkallat med en sådan stor och omfattande utredning om vuxenutbildningen
som föreslås i motion 1988/89:Ub321 yrkande 1. Till detta bör läggas att en
så omfattande utredning till viss del skulle kunna medföra att pågående och
successivt genomfört utvecklings- och reformarbete får anstå i avvaktan på
den stora utredningens resultat. Utskottet anser således att riksdagen bör
avslå motionsyrkandet.

I motion 1988/89:Ub321 (m) yrkande 2 och i motion 1988/89:Ub322 (m)
yrkandena 1-3 understryks vikten av att studieförbunden får största möjliga
frihet att själva bestämma sin verksamhet och inrikta den mot olika
verksamhetsfält utan att styras av utformningen av statsbidragen. Vidare bör
gränsdragningen mot den kommunala utbildningen för vuxna granskas. I
motion 1988/89:Ub322 begärs dessutom en analys i syfte att avsevärt öka
studieförbundens engagemang i hemspråksundervisning för invandrare.

Utskottet vill erinra om att SÖ:s förslag till nytt statsbidragssystem, som
ligger till grund för övervägandena om försöksverksamhet, utformats för att
tillförsäkra studieförbunden frihet och ge utrymme för mångsidighet.
Utskottet anser att riksdagen inte nu bör uttala sig om utformningen av
riktlinjerna för statsbidragssystemet eller om försöksverksamhetens inriktning,
eftersom regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i
dessa frågor. Det blir då tillfälle att ta ställning till både riktlinjerna i stort och
frågor som mera rör detaljer i försöksverksamheten. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub321 yrkande 2
och 1988/89:Ub322 yrkandena 1 och 2. Vad beträffar frågan om behovet av
ett ökat engagemang från studieförbunden i hemspråksundervisning vill
utskottet erinra om att ett särskilt tilläggsbidrag utgår till cirklar i hemspråk i
syfte att stimulera studieförbunden att anordna sådana cirklar. Med det
anförda avstyrker utskottet yrkande 3 i motion 1988/89:Ub322.

I motion 1988/89: Ub263 (c) yrkande 3 anförs att det är viktigt att det ges en
god förberedelsetid inför starten av den aviserade försöksverksamheten.
Motionärerna anser att förslag bör framläggas i sådan tid att riksdagen kan
fatta beslut redan under våren 1989. Därmed skulle förberedelsetiden bli ett
år med start av försöksverksamheten den 1 juli 1990.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en så stor omläggning av
statsbidragssystemet som det kan bli fråga om bör förberedas mycket väl.
Det bör finnas god tid för överväganden, överläggningar och förberedelser
av annat slag innan försöksverksamheten startar, men även beredningen av
ett förslag till riksdagen om en sådan verksamhet måste med nödvändighet få
ta viss tid. Mot bakgrund av att regeringen uttryckt en vilja att återkomma till
riksdagen i frågan snarast möjligt anser utskottet att ett sådant uttalande som
begärs i motionen inte är nödvändigt. Yrkande 3 i motionen avstyrks
därför.

Kursplanebundnauniversitetscirklar

I motionerna 1988/89:Ub233 (fp) yrkande 7 och 1988/89:Ub834 (m) yrkande
33 hemställs om att kursplanebundna universitetscirklar åter skall bli
statsbidragsberättigade.

1988/89:UbU17

Utskottet har senast vid riksmötet 1987/88 (UbU 1987/88:18 s. 16) avstyrkt
motsvarande yrkanden och föreslår att riksdagen med hänsvisning till vad
som då anförts avslår även de nu aktuella motionsyrkandena. Utskottet anser
dessutom att det inte är lämpligt att nu ändra i bestämmelserna för
studiecirkel verksamheten, eftersom en försöksverksamhet med andra former
för bidragsgivningen förbereds.

Studiecirkelsammankomsters längd

I motion 1988/89:Ub834 (m) yrkande 29 hemställs att samtliga sammankomster
i en studiecirkel skall få omfatta fyra studietimmar om detta inte medför
ökade kostnader totalt sett.

Utskottet anförde vid föregående riksmöte (UbU 1988/89:18 s. 16) att en
kostnadsökning för statsverket skulle bli ofrånkomlig om en fjärde bidragsberättigad
studietimme skulle tillåtas generellt utan begränsningar av
möjligheterna att utnyttja lågschablontimmar. Med det anförda och med
hänsvisning till kommande arbete med frågan om förändring av statsbidragssystemet
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub834
yrkande 29.

Verksamhet för handikappade

Enligt 24 § förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m.
utgår- utöver schablonbidrag - tilläggsbidrag med 30 kr. per studietimme för
studiecirkel som har till syfte att utveckla handikappades färdigheter att
meddela sig, informera om olika sorters handikapp och dess konsekvenser
eller utbilda medlemmar i handikapporganisationer i avsikt att göra dem
bättre skickade att ta till vara sina intressen i samhället. Tilläggsbidrag utgår
enligt 26 a § även för studiecirklar om minst hälften av deltagarna på grund av
handikapp har stora svårigheter att kommunicera med andra människor.

Studieförbunden får också statsbidrag till andra kostnader för handikappverksamhet.
Innevarande budgetår står 18 840 000 kr. till förfogande för
detta ändamål. Enligt 32 § förordningen skall dessa medel användas till
kostnader för 1. pedagogisk verksamhet för handikappade, 2. produktion av
studiematerial samt tekniska och organisatoriska stödåtgärder för handikappade,
3. utbildning av funktionärer i studieförbunden och deras medlemsorganisationer
för att öka kunskapen om olika handikapp, 4. assisterande
ledare i cirklar med minst fem handikappade deltagare samt 5. tolk för döva,
dövblinda, hörselskadade och talskadade samt till personlig assistans. Enligt
regleringsbrevet har 1 700 000 kr. av bidraget beräknats för bidrag till
teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda, dvs.
överföring av studiematerial till punktskrift eller band.

Enligt motion 1988/89:Ub260 (c) yrkande 3 bör riksdagen uttala vikten av
statligt stöd till studieförbundens handikappverksamhet. I motion 1988/
89:Ub263 (c) yrkande 8 begärs att ett särskilt, riktat stöd skall ges för
anpassning av studiematerial för utvecklingsstörda och afatiker på samma
sätt som för synskadade.

Utskottet, som delar motionärernas syn att studiecirkelverksamhet är
mycket betydelsefull för handikappade på många olika sätt, anser att det är

1988/89UbU17

en angelägen uppgift för samhället att underlätta för dem att delta i
cirkelstudier. Utskottet har i det föregående tillstyrkt att bidraget till
studieförbundens verksamhet för handikappade, utöver prisomräkningen
med 754 000 kr., förstärks med 1 969 000 kr. nästa budgetår. Bidraget
uppgår därmed till 21 563 000 kr. Något särskilt uttalande från riksdagen om
vikten av ett statligt stöd till handikappverksamheten är enligt utskottets
mening inte påkallat, då det inte torde vara några delade meningar därom.
Yrkande 3 i motion 1988/89:Ub260 avstyrks därför.

Anpassningen av studiematerial för synskadade avser oftast teknisk
överföring av sådant studiematerial som redan finns för seende till annat
medium såsom band eller punktskrift. Detta görs med hjälp av riktat stöd till
Synskadades Riksförbund, som har personal och utrustning för ändamålet.
Verksamheten kommer samtliga studieförbund till godo på så sätt att de har
tillgång till en katalog över överfört studiematerial och kan köpa det från
Synskadades Riksförbund. Studiematerial för psykiskt utvecklingsstörda och
afatiker produceras för det mesta direkt för sitt ändamål av studieförbunden
tillsammans med deras medlemsorganisationer, bl.a. handikapporganisationer.
Det blir mera sällan fråga om att tekniskt överföra redan existerande
studiematerial för andra grupper till annat medium. SÖ har inom ett projekt,
Utvecklingsarbete för vuxna med funktionshinder, utarbetat en katalog över
studiematerial som studieförbunden själva producerat för cirklar för psykiskt
utvecklingsstörda. Statsbidrag till sådan produktion kan erhållas av resp.
studieförbund från anslagsposten Bidrag till studieförbundens verksamhet
för handikappade. Mot bakgrund av att diskussioner pågår om ett förändrat
statsbidragssystem anser utskottet att några förändringar av bidraget till
handikappverksamheten inte bör företas nu. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1988/89:Ub263 yrkande 8.

I motion 1988/89:Ub253 (fp) yrkas att fördelningen av statsbidraget till
studieförbundens verksamhet för handikappade skall göras i proportion till
de olika studieförbundens mätbara omfattning av handikappverksamhet.

Utskottet kan konstatera att tilläggsbidrag utgår för all studiecirkelverksamhet
för handikappade som genomförs i enlighet med förordningen. Det
övriga stödet till studieförbundens handikappverksamhet fördelas, enligt 32
§ förordningen, mellan studieförbunden enligt särskilda grunder. SÖ skall
fastställa dessa efter samråd med studieförbunden. Utskottet är inte
övertygat om att det är lämpligt att fördela dessa medel, som avser utbildning
av funktionärer i studieförbunden och deras medlemsorganisationer, pedagogisk
utveckling, produktion av studiematerial m.m., utifrån ett jämförelsetal
som utgår enbart från volymen anordnade studiecirklar för handikappade.
Verksamheten torde ha så varierande spridning på olika handikappgrupper
samt olika utformning och inriktning inom de skilda studieförbunden att
många andra faktorer också måste vägas in vid fördelningen. Med hänvisning
till det anförda och till att förändringar av statsbidragssystemet för närvarande
övervägs avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub253.

1988/89: UbU 17

Fördelningen av bidraget till studieförbundens kulturverksamhet

1988/89:UbU17

Det nu gällande fördelningssystemet för bidraget till studieförbundens
kulturverksamhet innebär följande. Studieförbunden lämnar uppgifter till
kulturrådet om statsbidragsberättigade kostnader. Förbundens utgifter för
kulturverksamhet i glesbygd samt för invandrare och handikappade får tas
upp till 100 %, medan 75 % av övriga kostnader får tas upp. På grundval av
de sålunda framräknade utgifterna beräknar rådet vilken andel av det totala
statliga bidraget som varje förbund är berättigat till. Vid sin beräkning tar
kulturrådet hänsyn till vilka kostnader förbunden haft under de tre senaste
åren. Härigenom skapas en jämnare utveckling av bidraget vid förändringar i
verksamheten.

I motion 1988/89:Ub322 (m) yrkande 4 hävdas att fördelningssystemet
innebär stora påfrestningar på studieförbundens ekonomi. Motionärerna
anser att varje studieförbund bör tilldelas en kostnadsram. Fördelningen av
det statliga bidraget skall utgå från den andel studietimmar med högre
schablonbidrag som resp. studieförbund tilldelats av det totala antalet
högschablontimmar i stället för efter studieförbundens genomförda kulturverksamhet.

Kulturutskottet erinrar i sitt yttrande 1988/89:KrU2y om att kulturrådet i
rapporten (1986:6) Kultur i studieförbunden påvisat att det finns klara
indikationer på att ekonomin är styrande när det gäller den pedagogiska
uppläggningen av verksamheten. Det är nämligen avsevärt bättre ur
ekonomisk synvinkel att arrangera en verksamhet som studiecirkel än som
kulturgrupp. I årets anslagsframställning anför kulturrådet också att det är
olyckligt att man tvingas välja arbetsform inte efter gruppens behov utan
efter statsbidragsvillkor. I rapporten anförs vidare att frågan om grunderna
för fördelning av bidraget mellan studieförbunden skall tas upp till diskussion
för att pröva om ett alternativ kan utformas som bättre än det nuvarande
tillgodoser kulturverksamhetens intressen.

Kulturutskottet avstyrker yrkande 4 i motion 1988/89:Ub322. Utbildningsutskottet
ansluter sig till kulturutskottets mening och föreslår att riksdagen
avslår motionsyrkandet.

5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m.

Vid medelsberäkningen under anslaget har föredragande statsrådet utgått
från oförändrad undervisningsvolym om 702 000 undervisningstimmar för
den grundläggande svenskundervisningen (grund-sfi) och om 187 200 för
påbyggnadsundervisningen i studieförbund (påbyggnads-sfi).

Schablonbidrag till kommunerna utgår för närvarande med 336 kr. per
undervisningstimme i grund-sfi. Det föreslås höjas till 356 kr., vilket medför
att det sammanlagda statsbidraget beräknas uppgå till 249 908 000 kr.

Bidraget till studieförbunden för påbyggnads-sfi skall enligt riksdagens
beslut vid föregående riksmöte (UbU 1987/88:18, rskr. 1987/88:242) utgå
med 284 kr. per studietimme. Regeringen anmäler att den genom beslut den
3 november 1988 medgivit att statsbidrag under innevarande budgetår får
utgå med 294 kr. per studietimme för 93 600 studietimmar inom påbyggnads -

sfi, dvs. för hälften av timramen. Ändringen har föranletts av slutna avtal
beträffande löner för cirkelledare. För den resterande hälften av timramen
utgår, i enlighet med riksdagens beslut, 284 kr. För nästa budgetår förordas
bidraget utgå med 312 kr. per studietimme. Bidraget till studieförbundens
centrala administration föreslås ökas från 2 kr. till 2,15 kr. per studietimme.
Slutligen föreslås att oförändrat 1 300 000 kr. skall utgå för uppsökande
verksamhet och barntillsyn. Det sammanlagda medelsbehovet för påbyggnads-sfi
inom studieförbunden beräknas till 58 238 000 kr.

För grund-sfi för invandrare som kommit till Sverige före den 1 januari
1985 (s.k. tidigare invandrare) beräknas oförändrat 53 600 undervisningstimmar.
Kostnaden beräknas till 19 082 000 kr.

För viss lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete beräknas
4 494 000 kr.

Totalt föreslås anslaget föras upp med 331 772 000 kr.

Enligt motion 1988/89:Ub257 (vpk) yrkande 2 bör riksdagen anvisa
36 996 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit till svenskundervisning för
invandrare. Motionärerna anser att SÖ bör få det av styrelsen begärda
beloppet, vilket bl.a. innebär en avsevärd ökning av ramen för undervisning
av s.k. tidigare invandrare.

Utskottet anser att den utvärdering av svenskundervisningen för invandrare
som SÖ gör under innevarande budgetår bör avvaktas innan några större
förändringar av timramar, fördelning av anslaget m.m. övervägs. Utskottet
tillstyrker därför att timramarna för påbyggnads-sfi och för undervisning av
tidigare invandrare blir oförändrade nästa budgetår. Utskottet tillstyrker
även de i propositionen föreslagna höjningarna av beloppen per timme.
Motion 1988/89:Ub257 yrkande 2 avstyrks således. Utskottet finner att med
de tillstyrkta timramarna och beloppen blir medelsbehovet för grund-sfi
(702 000x356=) 249 912 000 kr. Vidare blir medelsbehovet för påbyggnadssfi
(187 200 x 312=) 58 406 000 kr. Till detta kommer medelsbehovet för
studieförbundens centrala administration (187 200 x 2,15=) 402 000 kr. och
för uppsökande verksamhet och barntillsyn om 1 300 000 kr. Sammanlagt
bör bidraget till studieförbunden för påbyggnads-sfi uppgå till (58 406 000 +
402 000 + 1 300 000=) 60 108 000 kr.

Sammanlagt beräknar utskottet medelsbehovet till 333 596 000 kr., dvs.
1 874 000 kr. mer än vad regeringen beräknat. Utskottet föreslår således att
riksdagen med avslag på motionsyrkandet anvisar 333 596 000 kr. under
anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket m.m.

6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

Omfattningen, omfördelning inom ramen samt medelsberäkningen

Stiftelsen Vuxenutbildarcentrum i Linköping har erhållit ett särskilt bidrag
om 1 milj.kr. per år under budgetåren 1986/87-1988/89. Vid bildandet av
stiftelsen bedömdes verksamheten på sikt kunna bedrivas på uppdragsbasis.
Enligt SÖ är centret fortfarande i behov av bidrag. Föredragande statsrådet
föreslår att 1 080 000 kr. beräknas för ändamålet nästa budgetår och räknar
med att centret därmed skall ha funnit former för verksamheten som inte
kräver fortsatt statsbidrag.

1988/89:UbU17

I motion 1988/89:Ub242 (s) hemställs att riksdagen skall uttala att
finansieringen av en viss basorganisation vid centret bör få prövas på längre
sikt av SÖ och att frågan om en successiv minskning av statsbidraget
samtidigt får prövas.

Utskottet är för sin del inte berett att nu uttala sig om prövningen av
centrets framtida finansiering. Utskottet tillstyrker att föreslagna medel
anvisas för budgetåret 1989/90 och anser att eventuellt behov av bidrag
följande år får prövas i det årliga budgetarbetet. Med det anförda avslås
motion 1988/89:Ub242.

Innevarande budgetår har regeringen till följd av tillämpningen av en
utgiftsram beslutat att 6 300 bidragsveckor, av de av riksdagen beslutade
707 500 veckorna, inte får användas. För nästa budgetår beräknar föredragande
statsrådet antalet bidragsveckor till 701 050, dvs. samma antal som får
användas innevarande budgetår, minskade med ytterligare 150 veckor på
grund av avvecklingen av det särskilda bidraget till fritidsledarutbildning.

SÖ har beräknat att det totala antalet bidragsveckor måste ökas med drygt
10 000 för att kunna garantera varje folkhögskola den volym som grundas på
de två näst föregående årens verksamhet och kunna ge nya skolor tillfälle att
öka volymen upp till 4 000 bidragsveckor. Föredragande statsrådet, som
föreslagit en oförändrad total bidragsvolym, förordar att de nya folkhögskolorna
skall få utrymme att öka sin verksamhet genom att alla andra
folkhögskolors garanterade bidragsvolym minskas med 1 %. Regeringen
begär riksdagens bemyndigande att få göra en sådan omfördelning till
förmån för de folkhögskolor som tillkommit sedan 1980/81.

Det totala medelsbehovet under anslaget beräknas till 564 905 000 kr.,
varvid vissa förstärkningar beräknats för att stödja handikappades folkhögskolestudier.

I motionerna 1988/89:Ub233 (fp) yrkande 9, 1988/89:Ub261 (vpk) och
1988/89:263 (c) yrkandena 9 och 10 accepteras inte att folkhögskolans volym
begränsas så som förordas i propositionen eller att bidragsveckor skall
omfördelas till de nya skolorna. I stället begärs en ökning av antalet veckor
med 10 000 i enlighet med SÖ:s förslag. Detta medför ett ökat medelsbehov
av 7 milj.kr. Även i motion 1988/89:Ub216 (c) yrkande 2 hemställs att de nya
folkhögskolorna skall ges utrymme att öka utan att övriga skolor för den skull
måste få ett minskat antal bidragsveckor.

I motion 1988/89 :Ub824 (mp) yrkande 21 anförs att folkhögskolan måste
tillförsäkras resurser så att den kan utvecklas och bibehålla sin frihet. Därför
bör riksdagen anvisa 1 milj.kr. utöver regeringens förslag.

Omfördelningen av bidragsveckor avstyrks även i motionerna 1988/
89:Ub615 (c) yrkande 6 och 1988/89:Ub813 (s) yrkande 3. Motionärerna
avser därmed att gynna utvecklingen av folkhögskolorna i Kalmar resp.
Västmanlands län.

I motion 1988/89:Ub216 (c,fp) yrkande 1, slutligen, hemställs att medelsberäkningen
skall utgå från en högre lärarlön än vad den gjort i propositionen.
Förslaget skulle enligt beräkningar i SÖ:s anslagsframställning kräva ett
med 32 milj.kr. förhöjt anslag. I motionen föreslås emellertid inte någon
höjning av anslagsbeloppet.

1988/89:UbU17

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att de folkhögskolor
som tillkommit sedan 1980/81 måste få en rimlig omfattning på sin
verksamhet. Eftersom utskottet inte kan tillstyrka en större total omfattning
på folkhögskolans volym än den som förordats i budgetpropositionen, anser
utskottet att riksdagen bör bemyndiga regeringen att göra den omfördelning
inom totalramen som förordats i propositionen. Utskottet avstyrker således
motionsyrkandena om en ökad volym och ett därigenom höjt anslag.
Utskottet, som inte heller kan tillstyrka den avsevärda anslagshöjning som
skulle bli följden av bifall till motion 1988/89:Ub216, föreslår att riksdagen
dels godkänner vad som förordats i propositionen om undervisningsvolym,
dels bemyndigar regeringen att omfördela bidragsveckor, dels ock anvisar
medel i enlighet med regeringens förslag. Med det anförda avstyrks
motionerna 1988/89:Ub216, 1988/89:Ub233 yrkande 9, 1988/89:Ub261,
1988/89:Ub263 yrkandena 9 och 10, 1988/89:Ub615 yrkande 6, 1988/
89:Ub813 yrkande 3 och 1988/89:Ub824 yrkande 21.

Föredragande statsrådet föreslår att riksdagen godkänner att Svenska röda
korset fr.o.m. budgetåret 1989/90 får bedriva statsbidragsberättigad folkhögskoleverksamhet
vid Gripsholms folkhögskola, som övertas från Södermanlands
läns landsting. Förslaget är enligt statsrådet att betrakta som en
engångslösning. Folkhögskolekommittén skall, oberoende av detta ärende,
utreda frågan om överföringar av statsbidragsberättigad folkhögskoleverksamhet
till ny huvudman.

Utskottet tillstyrker förslaget om Gripsholms folkhögskola.

Utredningen om folkhögskolan

En kommitté (dir. 1988:16) tillkallades föregående år för att utreda vissa
frågor som rör folkhögskoleverksamheten. En viktig uppgift är att överväga
folkhögskolans roll och uppgifter i förhållande till andra utbildningsanordnare.
En annan är att utvärdera folkhögskolans nuvarande anslagssystem.

I fyra motioner behandlas frågor om den framtida verksamheten vid
folkhögskolorna och det framtida statsbidragssystemet. Enligt motion 1988/
89:Ub221 (m) bör utredningen finna statsbidragsformer som skapar större
rättvisa mellan folkhögskolorna. Det system som tillämpas i dag med
minskning av bidraget till de äldre folkhögskolorna till förmån för nya som
måste ges ett större utrymme drabbar olika folkhögskolor olika hårt. Enligt
motion 1988/89:Ub232 (c) bör riksdagen uttala att kommittén i sitt arbete bör
beakta att folkhögskolorna är en framtidsresurs både för individerna, som
söker kunskap och utblick, och för samhället samt för de delar av landet där
skolorna är belägna och för de organisationer som står bakom dem. I
motionerna 1988/89:Ub820 (mp), delvis, och 1988/89:Ub824 (mp) yrkande
20 begärs ett uttalande om folkhögskolornas frihet och om deras regionala
betydelse.

Utskottet vill framhålla att utredningen om folkhögskolan skall ha som en
viktig utgångspunkt för sitt arbete att de övergripande mål som har fastställts
för skolformens verksamhet skall ligga fast (dir. 1988:16). Kommittén skall
särskilt beakta huvudmannens möjligheter att utveckla verksamheten vid
skolan i överensstämmelse med sina grundläggande idéer. Folkhögskolan

1988/89 :UbU 17

skall vara ett instrument i en levande demokrati. Profileringen av verksamheten
bör bli tydligare i framtiden. Utredningsarbetet skall också innefatta en
analys av vilka som söker sig till folkhögskolan. Utredningen skall också avse
statsbidragssystemet och leda till förslag bl.a. beträffande fördelningen av
den statsbidragsberättigade bidragsvolymen. Utskottet anser inte att riksdagen,
under pågående utredningsarbete, bör göra något uttalande av de slag
som begärs i motionerna, varför de avstyrks.

7. Bidrag till viss central kursverksamhet

Föredragande statsrådet föreslår att anslaget förs upp med 39 778 000 kr., en
ökning med 1 532 000 kr.

I motionerna 1988/89:Ub233 (fp) yrkande 10 och 1988/89:Ub834 (m)
yrkande 36 hemställs att anslaget skall upphöra.

Utskottet har en lång följd av år haft att behandla motsvarande motionsyrkanden.
Med hänvisning till vad som då anförts (senast 1987/88:18 s. 28)
föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionsyrkandena anvisar det
belopp som regeringen begärt under anslaget och godkänner att föreslagna
medel från vuxenutbildningsavgiften används till att finansiera anslaget.

8. Bidrag till kontakttolkutbildning

Utskottet tillstyrker att 4 080 000 kr. anvisas under anslaget i enlighet med
regeringens förslag.

Hemställan

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

1. beträffande lokala skolplaner

att riksdagen antar det i proposition 1988/89:100 framlagda och som
bilaga 1 till detta betänkade fogade förslaget till lag om ändring i
vuxenutbildningslagen (1984:1118),

2. beträffande den totala omfattningen av grundvux, komvux och
särvux budgetåret 1989190 samt anslagsbeloppet under Bidrag till
kommunal utbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub263 yrkandena 1 och 2,1988/89:Ub801 yrkande
9 samt 1988/89:Ub834 yrkande 27
dels godkänner vad som förordats i propositionen om omfattningen
av utbildningen,

dels till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 211 593 000 kr.,

3. beträffande uttalanden om vissa länsramar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub291, 1988/89:Ub337 yrkande
2, 1988/89:Ub811 yrkande 2 och 1988/89:Ub813 yrkande 2,

4. beträffande omfördelning mellan kommunramar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 1 och 1988/
89:Ub317,

1988/89:UbU17

5. beträffande systemet med särskild delram

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1988/89:100,

6. beträffande nya ämnen i komvux

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

7. beträffande. glesbygdsbegreppet inom kommunal vuxenutbildning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub254,

8. beträffande försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub233 yrkande 2,

9. beträffande utredningen om vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub264,

Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

10. beträffande uttalande om resursförstärkningar till statens skolor
för vuxna

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub310,

11. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för vuxna:
Utbildningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Statens skolor
för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 23 075 000 kr.,

Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m.

12. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för vuxna:
Undervisningsmaterial m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Statens skolor
förvuxna: Undervisningsmaterial m.m. förbudgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 5 215 000 kr.,

Bidrag till studieförbunden m.m.

13. beträffande antalet studietimmar och schablonbidragens storlek
inom studiecirkelverksamheten

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub233 yrkandena 4
och 5, båda delvis, 1988/89:Ub263 yrkande 4 och 1988/89:Ub834
yrkande 31 godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

14. beträffande tilläggsbidragen till studiecirklar

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 6
delvis, 1988/89:Ub263 yrkande 5 och 1988/89:Ub834 yrkandena 28 och
30 godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

15. beträffande studieförbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete att

riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub263 yrkande 6
godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

16. beträffande kulturverksamhet i studieförbund m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub301 delvis och
1988/89:Ub834 yrkande 32 godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:100,

1988/89:UbU17

16. beträffande kulturverksamhet i studieförbund m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub301 delvis och
1988/89:Ub834 yrkande 32 godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:100,

17. beträffande studieförbundens uppsökande verksamhet i bostadsområden
m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub233 yrkande 6 delvis,

18. beträffande användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
till anslaget Bidrag till studieförbunden m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Ub834 yrkande 34 godkänner att 70 000 000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1989/90 används till att delvis finansiera anslaget Bidrag till
studieförbunden m.m.,

19. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub233 yrkandena 4, 5 och 6, samtliga delvis,
1988/89:Ub263 yrkande 7, 1988/89:Ub301 delvis och 1988/89:Ub834
yrkande 35 till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 119 828 000 kr.,

20. beträffande fördelningen av studietimmar med det högre schablonbidraget
under budgetåren 1989/90-1991192

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

21. beträffande uttalande om SISU:s expansionsmöjligheter
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub300,

22. beträffande en utredning om vuxenutbildningen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub321 yrkande 1,

23. beträffande utformningen av statsbidragen till studieförbunden
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub321 yrkande 2 och 1988/
89:Ub322 yrkandena 1-3,

24. beträffande förberedelsetid för försöksverksamhet på folkbildningsområdet att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub263 yrkande 3,

25. beträffande kursplanebundna universitetscirklar

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 7 och 1988/
89:Ub834 yrkande 33,

26. beträffande studiecirkelsammankomsters längd
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub834 yrkande 29,

27. beträffande uttalande om det statliga stödet till studieförbundens
handikappverksamhet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub260 yrkande 3,

28. beträffande riktat bidrag till vissa handikapporganisationer
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub263 yrkande 8,

1988/89:UbU17

29. beträffande fördelningen av stödet till studieförbundens handikappverksamhet att

riksdagen avslår motion 1988/89:Ub253,

30. beträffande fördelningen av bidraget till kulturverksamhet i
studieförbunden

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub322 yrkande 4,

Undervisning för invandrare i svenska språket m.m.

31. beträffande timram för påbyggnads-sfi inom studieförbund
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

32. beträffande timram för grund-sfi för tidigare invandrare

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub257 yrkande 2 delvis,
godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

33. beträffande anslagsbeloppet under Undervisning för invandrare i
svenska språket m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 och med
avslag på motion 1988/89:Ub257 yrkande 2 delvis till Undervisning för
invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 333 596 000 kr.,

Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

34. beträffande bidrag till stiftelsen Vuxenutbildarcentrum

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub242 godkänner vad
som förordats i proposition 1988/89:100,

35. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 9,
1988/89:Ub261 och 1988/89:Ub263 yrkande 9, samtliga delvis, godkänner
vad som förordats i proposition 1988/89:100,

36. beträffande omfördelning av antalet bidragsveckor

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 samt med avslag
på motionerna 1988/89:Ub216 yrkande 2, 1988/89:Ub233 yrkande 9
delvis, 1988/89:Ub261 delvis, 1988/89:Ub263 yrkande 9 delvis, 1988/
89:Ub615 yrkande 6 och 1988/89:Ub813 yrkande 3 bemyndigar
regeringen att vidta de åtgärder som erfordras för att möjliggöra en
omfördelning av antalet bidragsveckor så att även folkhögskolor som
tillkommit sedan budgetåret 1980/81 kan få en rimlig omfattning på sin
verksamhet,

37. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av folkhögskolor
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 samt med avslag
på motionerna 1988/89:Ub216 yrkande 1, 1988/89:Ub233 yrkande 9
delvis, 1988/89:Ub261 delvis, 1988/89:Ub263 yrkande 10 och 1988/
89:Ub824 yrkande 21 till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 564 905 000 kr.,

38. beträffande Svenska röda korsets folkhögskola

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 godkänner att
Svenska röda korset får bedriva statsbidragsberättigad folkhögskoleverksamhet
vid Gripsholms folkhögskola fr.o.m. budgetåret 1990/91,

1988/89: UbU17

39. beträffande folkhögskoleutredningens arbete

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub221, 1988/89:Ub232,
1988/89:Ub820 delvis och 1988/89:Ub824 yrkande 20,

Bidrag till viss central kursverksamhet

40. beträffande användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
till anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 10 och 1988/89:Ub834 yrkande
36, båda delvis, godkänner att 39 778 000 kr. av de medel, som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1989/90, används till att finansiera anslaget,

41. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till viss central kursverksamhet att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 10 och 1988/89:Ub834 yrkande
36, båda delvis, till Bidrag till viss central kursverksamhet för
budgetåret 1989/90 anvisar ett anslag av 39 778 000 kr.,

Bidrag till kontakttolkutbildning

42. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kontakttolkutbildning att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Bidrag till
kontakttolkutbildning för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
av 4 080 000 kr.

Stockholm den 21 mars 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund
(m). Bengt Silfverstrand (s). Lars Leijonborg (fp). Lars Svensson (s),
Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s). Margareta Hemmingsson (s), Berit
Löfstedt (s), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Björn
Samuelson (vpk), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Marianne
Jönsson (c) och My Gillberg (mp).

1988/89:UbU17

Reservationer

1988/89:UbU17

1. Omfattningen av utbildningen samt anslagsbeloppet under
Bidrag till kommunal utbildning för vuxna (mom. 2)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet kan
inte” och på s. 9 slutar med ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1988/89:Ub834 att
anslaget till den kommunala utbildningen för vuxna bör uppgå till samma
belopp som anvisades av riksdagen för innevarande budgetår, nämligen 1115
807 000 kr., och att antalet undervisningstimmar bör anpassas därefter. När
regeringen fastställer riksramar för den kommunala utbildningen för vuxna
bör grundutbildningen för vuxna och grundskolekurserna inom den kommunala
vuxenutbildningen prioriteras. Riksdagen bör således bifalla yrkande 27
i motionen.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande den totala omfattningen av grundvux, komvux och
särvux budgetåret 1989190 samt anslagsbeloppet under Bidrag till
kommunal utbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub834 yrkande 27, med
anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna
1988/89:Ub263 yrkandena 1 och 2 och 1988/89:Ub801 yrkande 9
dels godkänner vad utskottet förordat om omfattningen av utbildningen,

dels till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 115 807 000 kr.,

2. Omfattningen av utbildningen samt anslagsbeloppet under
Bidrag till kommunal utbildning för vuxna (mom. 2)

Marianne Andersson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet kan
inte” och på s. 9 slutar med ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte acceptera den neddragning av den kommunala utbildningen
för vuxna budgetåret 1989/90 som tillämpningen av en utgiftsram för
budgetåret 1988/89 medför. Omfattningen av utbildningen bör därför vara
4 020 000 timmar, dvs. en ökning med 40 200 timmar jämfört med vad som
föreslås i budgetpropositionen. Detta medför ett ökat medelsbehov. Riksdagen
bör med bifall till motion 1988/89:Ub263 yrkande 2 anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 9 milj. kr. höjt anslag.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande den totala omfattningen av grundvux, komvux och
särvux budgetåret 1989190 samt anslagsbeloppet under Bidrag till
kommunal utbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub263 yrkandena 1
och 2 och 1988/89:Ub801 yrkande 9, med anledning av proposition

1988/89:100 och med avslag på motion 1987/88:Ub834 yrkande 27
dels godkänner vad utskottet förordat om omfattningen av utbildningen,

dels till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1 220 593 000 kr.,

3. Omfördelning mellan kommunramar (mom. 4)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1988/89:Ub317” bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot att kommunerna ges rätt att omfördela
upp till 300 timmar mellan sina kommunramar även om detta innebär att en
kommunram ökas eller minskas med mer än 10 %. I syfte att få ett effektivare
resursutnyttjande bör dessutom länsskolnämnderna få rätt att omfördela
timmar utöver denna nya gräns. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1988/89:Ub317 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande omfördelning mellan kommunramar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub317 och med avslag på
motion 1988/89:Ub233 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Omfördelning mellan kommunramar (mom. 4)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1988/89:Ub317” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en kommun bör ha rätt att själv fritt få omfördela
timmar mellan sina kommunramar för att bättre kunna anpassa verksamheten
till aktuellt behov av utbildning. Riksdagen bör således bifalla yrkande 1 i
motion 1988/89:Ub233.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande omfördelning mellan kommunramar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub233 yrkande 1 och med
avslag på motion 1988/89:Ub317 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning
(mom. 8)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att nya vägar bör prövas för utveckling av den kommunala
vuxenutbildningen. Därför bör en försöksverksamhet startas i enlighet med
vad som anförs i motion 1988/89:Ub233 yrkande 2. Verksamheten bör avse

1988/89:UbU17

intensifierad uppsökande verksamhet och särskilda ekonomiska och pedagogiska
insatser för att stimulera korttidsutbildade till studier samt möjlighet att
finansiera uppdragsutbildning med medel från förnyelsefonder liksom
möjlighet att avgiftsbelägga vissa komvux-kurser. Riksdagen bör således
bifalla motionsyrkandet.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub233 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Antalet studietimmar och schablonbidragens storlek inom
studiecirkelverksamheten (mom. 13)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
tillstyrker att” och på s. 13 slutar med ”yrkande 31” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1988/89:Ub834 yrkande 31 att
schablonbidragen skall behållas vid sin nuvarande nivå och att antalet
studietimmar med det högre schablonbidraget skall utgå till ett oförändrat
antal studietimmar, dvs. 6 465 000 timmar. Därigenom uppnås en besparing
om 54,4 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande antalet studietimmar och schablonbidragens storlek
inom studiecirkelverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkande 31, med
anledning av proposition 1988/89:100 samt med avslag på motionerna
1988/89:Ub233 yrkandena 4 och 5, båda delvis, och 1988/89:Ub263
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. Antalet studietimmar och schablonbidragens storlek inom
studiecirkelverksamheten (mom. 13)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
tillstyrker att” och på s. 13 slutar med ”yrkande 31” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att höja det högre schablonbidraget
till 103 kr. per studietimme. Vidare anser utskottet, i likhet med vad som
anförs i motion 1988/89:Ub233, att den ursprungliga fördelningen mellan
högschablon- och lågschablontimmar, nämligen 70-30 %, bör gälla. Därför
bör antalet högschablontimmar fastställas till 7 553 000, en ökning med
1 088 000 timmar jämfört med innevarande budgetår.

1988/89:UbU17

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande antalet studietimmar och schablonbidragens storlek
inom studiecirkelverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub233 yrkandena 4 och 5,
båda delvis, med anledning av proposition 1988/89:100 samt med
avslag på motionerna 1988/89:Ub263 yrkande 4 och 1988/89:Ub834
yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8. Antalet studietimmar och schablonbidragens storlek inom
studiecirkelverksamheten (mom. 13)

Marianne Andersson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
tillstyrker att” och på s. 13 slutar med ”yrkande 31” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1988/89: Ub263
yrkande 4 att det högre schablonbidraget bör räknas upp med 6 kr. till 105 kr.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om en ökning av det lägre
schablonbidraget med 1 kr. till 30 kr. per studietimme.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande antalet studietimmar och schablonbidragens storlek
inom studiecirkelverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub263 yrkande 4, med
anledning av proposition 1988/89:100 samt med avslag på motionerna
1988/89:Ub233 yrkandena 4 och 5, båda delvis, och 1988/89:Ub834
yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. Tilläggsbidragen till studiecirklar (mom. 14)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”om tilläggsbidrag” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att statsbidragen inte skall styra inriktningen av studieförbundens
verksamhet. Därför bör samtliga tilläggsbidrag, med undantag av
tilläggsbidragen till glesbygds- och handikappcirklar, avskaffas. Därigenom
uppnås också en betydande besparing på statsbudgeten. Riksdagen bör
således bifalla motion 1988/89:Ub834 yrkandena 28 och 30.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande tilläggsbidragen till studiecirklar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkandena 28 och
30, med anledning av proposition 1988/89:100 samt med avslag på
motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 6 delvis, och 1988/89:Ub263
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

1988/89:UbU17

3 Riksdagen 1988189.14sami Nr 17

10. Tilläggsbidragen till studiecirklar (mom. 14)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”om tilläggsbidrag” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att tilläggsbidraget till glesbygdscirklar, som legat fast en
längre tid, nu bör höjas till 20 kr. per studietimme. Däremot kan utskottet
inte godta att tilläggsbidraget till cirklar inom den fria resursanvändningen
skall höjas. Utskottet tillstyrker således motion 1988/89:Ub233 yrkande 6 i
denna del.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande tilläggsbidragen till studiecirklar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub233 yrkande 6 delvis,
med anledning av proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Ub263
yrkande 5 samt med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkandena 28
och 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Tilläggsbidragen till studiecirklar (mom. 14)

Marianne Andersson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”om tilläggsbidrag” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att tilläggsbidraget till glesbygdscirklar, som legat fast en
längre tid, nu bör höjas till 20 kr. per studietimme. Riksdagen bör således
bifalla motion 1988/89:Ub263 yrkande 5.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande tilläggsbidragen till studiecirklar
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub263 yrkande 5, med
anledning av proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Ub233
yrkande 6 delvis samt med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkandena
28 och 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. Studieförbundens pedagogiska verksamhet och
utvecklingsarbete (mom. 15)

Marianne Andersson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”6 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förbundens centrala insatser bör stärkas genom att
bidraget till pedagogisk verksamhet och utveckling förs upp med 1 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit. Riksdagen bör således bifalla yrkande 6 i
motion 1988/89:Ub263.

1988/89:UbU17

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande studieförbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub263 yrkande 6 och med
anledning av proposition 1988/89:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

13. Kulturverksamhet i studieförbund m.m. (mom. 16)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Kulturutskottet
har” och slutar med ”länsbildningsförbunden tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion 1988/89:Ub834
yrkande 32 att anslagsnivån 80 milj. kr. är väl avvägd. Med ett förbättrat
bidragssystem kan studieförbunden använda medlen på ett effektivare sätt
än för närvarande. Utskottet tillstyrker alltså förslaget i motion 1988/
89:Ub834 och avstyrker motion 1988/89:Ub301. Vidare anser utskottet att
riksdagen bör beräkna 3 537 000 kr. till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande kulturverksamhet i studieförbund m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkande 32 samt
med avslag på proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Ub301
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Kulturverksamhet i studieförbund m.m. (mom. 16)

Marianne Andersson (c), Björn Samuelson (vpk) och Marianne Jönsson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Kulturutskottet
har” och slutar med ”länsbildningsförbunden tillstyrks" bort ha följande
lydelse:

Studieförbundens kulturverksamhet liksom amatörverksamheten spelar
en viktig roll i samhället och betyder mycket för att utveckla kulturlivet på
regional och lokal nivå. Verksamheten bidrar bl.a. till att bredda intresset
och till att nya grupper kommer i kontakt med olika kulturyttringar. Som
kulturrådet framhållit har bidraget till kulturverksamhet urholkats under
senare år. Utskottet anser därför att bidraget bör höjas med 8 milj.kr. i
förhållande till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker således motion
1988/89:Ub301. Utskottet tillstyrker också att Folkbildningsförbundet och
länsbildningsförbunden får 3 537 000 kr.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande kulturverksamhet i studieförbund m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub301 delvis, med
anledning av proposition 1988/89:100 och med avslag på motion
1988/89:Ub834 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

1988/89:UbU17

15. Studieförbundens uppsökande verksamhet i
bostadsområden m.m. (mom. 17)

Under förutsättning av bifall till reservation 15 i socialförsäkringsutskottets
betänkande 1988l89:SfU15

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 15 börjar med ”När
riksdagen” och slutar med ”betänkandet 1988/89:SfU15” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det är olyckligt att det särskilda bidraget till uppsökande
verksamhet i bostadsområden togs bort föregående riksmöte. Denna
verksamhet har en sådan betydelse för studieförbundens möjligheter att nå
ut till de korttidsutbildade med erbjudande om studier att bidraget bör
återinföras. Det är enligt utskottets uppfattning inte rimligt att betydande
resurser anvisas till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, medan motsvarande
verksamhet riktad till dem som inte har arbete, skall vara utan ett
särskilt statligt stöd. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1988/
89:Ub233 yrkande 6 delvis vid medelsanvisningen beräkna sammanlagt 10
milj. kr. för uppsökande verksamhet både på arbetsplatser och i bostadsområden.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande studieförbundens uppsökande verksamhet i bostadsområden
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub233 yrkande 6 delvis,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Användningen av medel från vuxenutbildningen till
anslaget Bidrag till studieförbunden m.m. (mom. 18)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”En ökad” och
slutar med ”beträffande vuxenutbildningsavgiften” bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller yrkande 34 i motion 1988/
89:Ub834 och godkänner att ytterligare 264 300 000 kr. av vuxenutbildningsavgiftsmedlen
används till att delvis finansiera förevarande anslag.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften
till anslaget Bidrag till studieförbunden m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkande 34 och med
anledning av proposition 1988/89:100 godkänner att 334 300 000 kr.
av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1989/90 används till att delvis finansiera anslaget
Bidrag till studieförbunden m.m.,

1988/89 :UbU 17

17. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m.m.
(mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 6, 9, 13 och 16

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”regeringen begärt” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt de besparingsförslag som förts
fram i motion 1988/89:Ub834. I enlighet härmed föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionens yrkande 35 anvisar 992 428 000 kr. under
förevarande anslag.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkande 35, med
anledning av proposition 1988/89:100 samt med avslag på motionerna
1988/89:Ub233 yrkandena 4, 5 och 6, samtliga delvis, 1988/89:Ub263
yrkande 7 och 1988/89:Ub301 delvis till Bidrag till studieförbunden
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 992 428 000
kr.,

18. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m.m.
(mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 7, 10 och 15

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”regeringen begärt” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt olika förslag i motion 1988/
89:Ub233 som medför ett ökat medelsbehov om 5 538 000 kr. under
förevarande anslag. Riksdagen bör därför anvisa 1 125 366 000 kr.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub233 yrkandena 4, 5 och
6, samtliga delvis, med anledning av proposition 1988/89:100 samt
med avslag på motionerna 1988/89:Ub263 yrkande 7, 1988/89:Ub301
delvis och 1988/89:Ub834 yrkande 35 till Bidrag till studieförbunden
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
1 125 366 000 kr.,

1988/89:UbU17

19. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m.m.
(mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 8, 11, 12 och 14

Marianne Andersson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”regeringen begärt” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag i motionerna 1988/
89:Ub263 och 1988/89:Ub301 som medför ett ökat medelsbehov under
förevarande anslag. Riksdagen bör därför anvisa 1 146 528 000 kr.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden
m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1988/89:100 samt motionerna
1988/89:Ub263 yrkande 7 och 1988/89:Ub301 delvis samt med
avslag på motionerna 1988/89:Ub233 yrkandena 4, 5 och 6, samtliga
delvis, och 1988/89:Ub834 yrkande 35 till Bidrag till studieförbunden
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
1 146 528 000 kr.,

20. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m.m.
(mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservation 14
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”regeringen begärt” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag i motion 1988/89:Ub301
som medför ett ökat medelsbehov under förevarande anslag. Riksdagen bör
därför anvisa 1 127 828 000 kr.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub301 delvis, med
anledning av proposition 1988/89:100 samt med avslag på motionerna
1988/89:Ub233 yrkandena 4, 5 och 6, samtliga delvis, 1988/89:Ub263
yrkande 7 och 1988/89:Ub834 yrkande 35 till Bidrag till studieförbunden
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av
1 127 828 000 kr.,

21. Uttalande om SISU:s expansionsmöjligheter (mom. 21)

Björn Samuelson (vpk) och My Gillberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”motion 1988/89:Ub300” bort ha följande
lydelse:

1988/89:UbU17

Utskottet anser att det är mycket viktigt att idrottsrörelsens behov av
kvinnliga ledare kan tillgodoses. Många av dem skulle kunna utbildas inom
idrottsrörelsens eget studieförbund om detta gavs bättre expansionsmöjligheter.
Utskottet anser därför att riksdagen bör göra ett uttalande i frågan i
enlighet med vad som yrkas i motion 1988/89:Ub300.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande uttalande om SISU.s expansionsmöjligheter

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub300 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort,

22. En utredning om vuxenutbildningen (mom. 22)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Vuxenutbildning
i” och på s. 18 slutar med ”avslå motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

En allt viktigare uppgift för vuxenutbildningen är att tillgodose de
utbildningsbehov som uppstår genom förändringar i arbetslivet. Förändringen
av arbetsmarknaden kommer att fortsätta genom övergången från
varuproduktion till tjänsteproduktion. Det sker dessutom en ständig förskjutning
mot mer kompetens- och kunskapskrävande produktionsmetoder.
Arbetslivets nya villkor kräver inte bara bättre basfärdigheter utan också
bredare kunskaper av kulturell, teknisk och naturvetenskaplig karaktär hos
de anställda. Språkkunskaper blir allt viktigare.

Det ökade behovet av välutbildad arbetskraft har medfört en snabb ökning
av personalutbildningen. Vid sidan av en sådan utbildning måste det
emellertid finnas möjligheter att efter eget intresse och egna planer välja
utbildning för att öka sina kunskaper och möjligheter i arbetslivet. Detta
gäller framför allt dem som saknar möjligheter till utbildning i arbetet.

Vuxenutbildning förekommer i dag i många olika former, såsom inom
kommunal vuxenutbildning, studieförbund, folkhögskola, personalutbildning
och arbetsmarknadsutbildning.

Enligt utskottets mening bör den lämpliga rollfördelningen och möjligheterna
till samordning i framtiden mellan det allmänna utbildningsväsendet,
det fria och frivilliga folkbildningsarbetet samt personalutbildningen övervägas
och klarläggas. Därvid bör även beaktas att vissa delar av kursutbudet vid
framför allt de mindre och medelstora högskolorna ligger nära vuxenutbildningen.
Även däremellan måste rollfördelningen och gränsdragningen
prövas.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att en utredning bör tillsättas
med uppgift att analysera hur samtliga anordnare av vuxenutbildning bättre
skall kunna samordna och anpassa sin verksamhet till framtida behov. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub321 yrkande
1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande en utredning om vuxenutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub321 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:UbU17

23. Utformningen av statsbidragen till studieförbunden (mom.
23)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med "motion 1988/89:Ub322” bort ha följande lydelse:
Studieförbunden bör enligt utskottets mening få största möjliga frihet att
själva utforma sin verksamhet och inrikta den mot olika verksamhetsfält utan
att styras av statsbidragsgivningen. I det kommande arbetet med statsbidragssystemet
för studieförbunden bör detta beaktas. Vidare bör gränsdragningen
mot den kommunala utbildningen för vuxna granskas. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub321 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande utformningen av statsbidragen till studieförbunden
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub321 yrkande 2, med
anledning av motion 1988/89:Ub322 yrkandena 1 och 3 samt med
avslag på motion 1988/89:Ub322 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Förberedelsetid för försöksverksamhet på
folkbildningsområdet (mom. 24)

Marianne Andersson och Marianne Jönsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
anser i” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är av vikt att den kommande försöksverksamheten
blir väl förberedd för att den skall kunna leda till goda och användbara
resultat. Detta kräver tid. Om försöksverksamheten skall starta den 1 juli
1990 bör beslut om den ha fattats redan ett år tidigare. Utskottet anser därför
att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram sitt förslag i sådan tid att
riksdagen hinner behandla ärendet under innevarande riksmöte. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub263 yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande förberedelsetid för försöksverksamhet på folkbildningsområdet att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub263 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Kursplanebundnauniversitetscirklar (mom. 25)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”bidragsgivningen förbereds" bort ha följande lydelse:

1988/89:UbU17

Den decentraliserade högskoleutbildning som universitet och högskolor
kan erbjuda inom knappa resursramar bör enligt utskottets mening kompletteras
med kursplanebundna universitetscirklar i studieförbundens regi. Det
är av rättviseskäl starkt motiverat att på detta sätt erbjuda människor i
glesbygd och på små orter en utbildning som annars blir förbehållen dem som
bor i närheten av eller på högskoleorterna. Mot bakgrund av det anförda bör
riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 7 och 1988/
89:Ub834 yrkande 33 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande kursplanebundna universitetscirklar

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 7 och
1988/89:Ub834 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfort,

26. Studiecirkelsammankomsters längd (mom. 26)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
anförde” och slutar med ”yrkande 29” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en sådan ordning bör införas att fyra bidragsberättigade
studietimmar får medräknas vid varje sammankomst under förutsättning att
det totala antalet studietimmar inte ökas. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1988/89:Ub834 yrkande 29 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande studiecirkelsammankomsters längd

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkande 29 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Det statliga stödet till studieförbundens
handikappverksamhet m.m. (mom. 27 och28)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c) och
Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet,
som” och på s. 20 slutar med ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1988/89:Ub260 yrkande
3 om att riksdagen bör göra ett uttalande om vikten av statligt stöd till
studieförbundens handikappverksamhet. Det bidrag som utgår till denna
verksamhet bör utvecklas så att det täcker studieförbundens samtliga
merkostnader för handikappverksamheten.

Utskottet anser vidare att det bör beräknas särskilt riktade medel till
organisationer, som företräder psykiskt utvecklingsstörda och afatiker, för
produktion av studiematerial.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1988/
89:Ub260 yrkande 3 och 1988/89:Ub263 yrkande 8 som sin mening ge
regeringen till känna.

1988/89:UbU17

4 Riksdagen 1988189.14saml. Nr 17

dels att momenten 27 och 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande uttalande om det statliga stödet till studieförbundens
handikappverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub260 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande riktat bidrag till vissa handikapporganisationer
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub263 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Fördelningen av stödet till studieförbundens
handikappverksamhet (mom. 29)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Ulf Melin (m) och
Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”motion 1988/89:Ub253” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser av bidraget till studieförbundens handikappverksamhet
bör fördelas såsom förordas i motion 1988/89:Ub253, nämligen efter den
mätbara verksamhet som studieförbunden haft. Detta bör riksdagen med
bifall till motionen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande fördelningen av stödet till studieförbundens handikappverksamhet att

riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub253 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Fördelningen av bidraget till kulturverksamhet i
studieförbunden (mom. 30)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Kulturutskottet
erinrar” och slutar med ”avslår motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är den bidragsmodell som motionärerna förordar
väl ägnad att tillgodose studieförbundens önskemål.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motion 1988/
89:Ub322 yrkande 4.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

30. beträffande fördelningen av bidraget till kulturverksamhet i
studieförbunden

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub322 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89:UbU17

30. Anslagsbeloppet under Undervisning för invandrare i
svenska språket m.m. (mom. 32 och 33)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”språket m.m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att SÖ bör erhålla det begärda beloppet för svenskundervisning
av invandrare nästa budgetår för att svenskundervisningsreformen
skall kunna fullföljas. Riksdagen bör således bifalla motion 1988/89:Ub257
yrkande 2 och anvisa 368 718 000 kr.

dels att momenten 32 och 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

32. beträffande timram för grund-sfi för tidigare invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub257 yrkande 2 delvis
och med anledning av proposition 1988/89:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

33.' beträffande anslagsbeloppet under Undervisning för invandrare i
svenska språket m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub257 yrkande 2 delvis
och med anledning av proposition 1988/89:100 till Undervisning för
invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag av 368 718 000 kr.,

31. Folkhögskolans undervisningsvolym, omfördelning av
bidragsveckor samt anslagsbeloppet (mom. 35-37)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c),
Björn Samuelson (vpk), Marianne Jönsson (c) och My Gillberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 21” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att folkhögskolans undervisningsvolym
nästa budgetår måste ökas för att dels kunna grunda fördelningen
på de två föregående årens faktiska och utnyttjade bidragsveckor, dels kunna
tilldela nya folkhögskolor en större volym utan att bidragsveckor måste
omfördelas från övriga folkhögskolor. Undervisningsvolymen bör ökas med
10 000 elevveckor utöver vad regeringen föreslagit och anslaget ökas med 7
milj.kr. för ändamålet. Riksdagen bör således bifalla motionerna 1988/
89:Ub233 yrkande 9, 1988/89:Ub261 och 1988/89:Ub263 yrkandena 9 och

10.

dels att momenten 35-37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

35. beträffande folkhögskolans undervisningsvolym

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 9,
1988/89:Ub261 och 1988/89:Ub263 yrkande 9, samtliga delvis, samt
med anledning av proposition 1988/89:100 godkänner vad utskottet
förordat,

36. beträffande omfördelning av antalet bidragsveckor

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 9,
1988/89:Ub261 och 1988/89:Ub263 yrkande 9, samtliga delvis, samt

1988/89:UbU17

med anledning av motionerna 1988/89:Ub216 yrkande 2, 1988/
89:Ub615 yrkande 6 och 1988/89:Ub813 yrkande 3 avslår proposition
1988/89:100,

37. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av folkhögskolor
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 9
delvis, 1988/89:Ub261 delvis och 1988/89:Ub263 yrkande 10, med
anledning av proposition 1988/89:100 och motion 1988/89:Ub824
yrkande 21 samt med avslag på motion 1988/89:Ub216 yrkande 1 för
budgetåret 1989/90 till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 571 905 000 kr.,

32. Bidrag till viss central kursverksamhet (mom. 40 och 41)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”finansiera anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att anslaget bör upphöra. Riksdagen bör således bifalla
motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 10 och 1988/89:Ub834 yrkande 36.

dels att momenten 40 och 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40-41. beträffande användningen av medelfrån vuxenutbildningsavgiften
samt anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 10 och
1988/89:Ub834 yrkande 36 samt med avslag på proposition 1988/
89:100 beslutar att anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet
skall upphöra att gälla,

Särskilda yttranden

1. Lokala skolplaner (morn. 1)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anför:

Vi har i utskottets betänkande 1988/89:UbUll (reservation 4) reserverat oss
mot förslaget att införa bestämmelser om kommunala skolplaner i skollagen.
Med erinran om denna vår inställning till frågan har vi nu avstått från att
reservera oss mot införande av motsvarande bestämmelse i vuxenutbildningslagen.

2. Lokala skolplaner (mom. 1)

Marianne Andersson och Marianne Jönsson (båda c) anför:

Vi har i utskottets betänkande 1988/89:UbUll (reservation 5) reserverat oss
till förmån för ett förslag i en centermotion om att lokala skolplaner skall
upprättas och antas årligen. Med erinran om denna vår inställning till frågan

1988/89:UbU17

har vi nu avstått från att reservera oss till förmån för en sådan bestämmelse
även för vuxenutbildningen.

3. Lokala skolplaner (mom. 1)

My Gillberg (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna har i 1988/89:UbU7 (reservation 19) och 1988/
89:UbUll (särskilt yttrande) framhållit principen om ökat inflytande och
medansvar för elever och föräldrar. Skolplaner bör decentraliseras till den
enskilda skolan. Det är där planering och prioriteringar skall ske av dem som
är närmast berörda. Vi anser, att den lokala styrelsen på skolan, som består
av skolpersonal, föräldrar och elever, skall ha det ekonomiska ansvaret. Med
utgångspunkt från skollagen och läroplanens mål och riktlinjer skall beslut
om skolans verksamhet - fördelning av resurser, klasstorlek m.m. - fattas av
styrelsen. Med erinran om denna partiets inställning i frågan har jag nu
avstått från att reservera mig.

1988/89:UbU17

Förslag till

Lagom ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Härigenom föreskrivs att det i vuxenutbildningslagen
(1984: 1118) skall införas en ny paragraf, 2 kap. 4 §, av följande
lydelse.

N uvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

4§

En sådan skolplan som auses
i 2 kap. 11 § skollagen

(1985:1100) skall omfatta även
grundvux, komvux och särvux
som kommunen är huvudman
för.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.

1988/89:UbU17
Bilaga 1

Kulturutskottets yttrande
1988/89: KrU2y

Bidrag till studieförbunden m.m.

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 7 februari 1989 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1988/89:100 bil. 10 punkt C 4. Bidrag till
studieförbunden m.m. jämte motioner i de delar som rör kulturutskottets
verksamhetsområde.

Kulturutskottet behandlar i det följande propositionen samt motionerna
1988/89:Ub263 yrkande 7, 1988/89:Ub301, 1988/89:Ub322 yrkande 4 och
1988/89:Ub834 yrkande 32.

Utskottet

I propositionen beräknas till kulturverksamhet i studieförbunden 125 milj.
kr. för nästa budgetår. Förslaget innebär att anslagsposten Bidrag till
kulturverksamhet höjs med drygt 17 milj. kr. inkl. prisomräkning. Vidare
föreslås att anslagsposten Bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden
höjs med 329 000 kr. till drygt 3,5 milj. kr.

Föredragande statsrådet understryker att kulturverksamheten i folkbildningen
spelar en viktig roll. Genom denna knyts viktiga kontakter mellan
yrkesmässigt skapande, amatörverksamhet och ett i övrigt aktivt deltagande i
kulturlivet. Han framhåller vidare att den bidrar till att förbättra möjligheterna
för nya grupper att komma i kontakt med viktiga inslag i kulturlivet.
Genom organisationsanknytningen finns också goda förutsättningar för en
ökad geografisk spridning. Kulturverksamheten ger även många arbetstillfällen
för kulturarbetare. Den redovisade statistiken för 1986/87 över
verksamheten visar att studieförbunden anordnat 98 300 kulturprogram med
559 000 medverkande och ca 10 miljoner besökande. Antalet kulturgrupper
var 29 200 med 430 700 deltagare. Härutöver anordnades genom länsbildningsförbunden
3 200 kulturprogram med 382 000 deltagare.

I motion Ub834 (m) yrkas att anslagsposten skall förås upp med 80 milj. kr.
vilket är en minskning med 45 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet har sedan 1983 årligen avstyrkt motionsförslag om en minskning
av bidraget med hänvisning bl.a. till den betydelse som bidraget har för den
lokala kulturverksamheten. Med anledning av motionsförslaget vill utskottet
erinra om att kulturrådet i sin anslagsframställning påpekar de ekonomiska
svårigheter som drabbar kulturverksamheter som körsång och dans. Vidare
bedömer kulturrådet att det kommer att ställas ytterligare krav på studieför -

1988/89:UbU17

Bilaga 2

bundens medel för kulturverksamhet med hänsyn till Folkmusik- och
folkdansåret 1990.

En minskning av anslaget skulle enligt utskottets mening få icke acceptabla
effekter. Utskottet anser därför att utbildningsutskottet bör avstyrka motion
Ub834 yrkande 32.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion Ub301 en höjning med 8
milj. kr. utöver regeringens förslag. I den motivering till förslaget som
lämnas i motion Kr313 anförs att folkbildningens kulturverksamhet liksom
amatörverksamheten har en viktig samhällsfunktion som motvikt till fascistoid
och fördummande masskultur och som grund för klassmässig lokal och
nationell identitet.

I motion Ub263 (c) anför motionärerna att det är positivt att ett första steg
tagits för att motverka den urholkning av anslaget till studieförbundens
kulturverksamhet som skett under flera år. De anser dock att den i
propositionen föreslagna höjningen inte är tillräcklig och hänvisar till ett
uttalande i motion Kr355 (c) - som behandlas av kulturutskottet - om att
anslagsposten bör höjas med 8 milj. kr. Enligt vad utskottet inhämtat har
motsvarande belopp inte medräknats i den anslagshöjning om 18,7 milj. kr.
som föreslås i motion Ub263 yrkande 7.

Utskottet konstaterar att förslaget i propositionen innebär en väsentlig
förstärkning av bidraget till kulturverksamheten i studieförbunden. Höjningen
är välmotiverad. Utskottet anser sig inte kunna förorda en ytterligare
uppräkning av anslagsposten. Utbildningsutskottet bör alltså avstyrka motion
Ub301 och tillstyrka propositionen i motsvarande del. Även förslaget i
propositionen till medelsberäkning till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden
tillstyrks.

Förslaget i motion Ub322 (m) syftar till en förändring av grunderna för
fördelningen av det statliga bidraget till studieförbundens kulturverksamhet.
Det nu gällande fördelningssystemet innebär följande. Studieförbunden
lämnar uppgifter till kulturrådet på statsbidragsberättigade kostnader.
Förbundens utgifter för kulturverksamhet i glesbygd samt för invandrare och
handikappade får tas upp till 100%, medan 75% av övriga kostnader får tas
upp. På grundval av de sålunda framräknade utgifterna beräknar rådet vilken
andel av det totala statliga bidraget som varje förbund är berättigat till. Vid
sin beräkning tar kulturrådet hänsyn till vilka kostnader förbunden haft
under de tre senaste åren. Härigenom skapas en jämnare utveckling av
bidraget vid förändringar i verksamheten.

Motionärerna menar att nu gällande fördelningssystem innebär stora
påfrestningar på studieförbundens ekonomi. De anser att varje studieförbund
bör tilldelas en kostnadsram. Fördelningen av det statliga bidraget skall
utgå från den andel studietimmar med högre schablonbidrag som resp.
studieförbund tilldelats av skolöverstyrelsen för förbundets studiecirkelverksamhet
enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m.
av det totala antalet högschablontimmar. Enligt motionärerna skulle ett
studieförbunds kostnadsram motsvara förbundets procentuella andel av det
totala antalet högschablontimmar.

1988/89: UbU17

Bilaga 2

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att kulturrådet i rapporten
(1986:6) Kultur i studieförbunden utvärderat statsbidraget till kulturverksamhet.
Enligt kulturrådet finns det klara indikationer på att ekonomin är
styrande när det gäller den pedagogiska uppläggningen av verksamheten.
Det är avsevärt bättre ur ekonomisk synvinkel att arrangera en verksamhet
som studiecirkel än som kulturgrupp. I årets anslagsframställning anför
kulturrådet också att det är olyckligt att man tvingas välja arbetsform inte
efter gruppens behov utan efter statsbidragsvillkor.

I rapporten anförs att frågan om grunderna för fördelning av bidraget
mellan studieförbunden skall tas upp till diskussion för att en prövning skall
komma till stånd av om ett alternativ kan utformas som bättre än det
nuvarande tillgodoser verksamhetens intressen. Med utgångspunkt i rapporten
har, enligt vad utskottet inhämtat, diskussioner förts inom kulturrådet
om en förändring av systemet för fördelning av statsbidraget. Något förslag
har ännu inte lagts fram.

Med hänvisning till vad som anförts är utskottet inte berett att föreslå
riksdagen att göra en framställning till regeringen med anledning av motion
Ub322.

Stockholm den 23 februari 1989
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s),
Berit Oscarsson (s), Jan-Erik Wikström (fp). Jan Hyttring (c), Anders
Nilsson (s). Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s),
Lars Ahlström (m). Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c).
Alexander Chrisopoulos (vpk). Kaj Nilsson (mp). Ingegerd Sahlström (s)
och Göran Åstrand (m).

Avvikande meningar

Medelsberäkningen för kulturverksamhet m.m.

1. Ingrid Sundberg, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet har” och
slutar med ”yrkande 32” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att anslagsnivån 80 milj. kr. är
väl avvägd. Med ett förbättrat bidragssystem kan studieförbunden använda
medlen på ett effektivare sätt än för närvarande. Kulturutskottet tillstyrker
alltså förslaget i motion Ub834.

dels att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet konstaterar”
och slutar med ”länsbildningsförbunden tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

1988/89: UbU17

Bilaga 2

1988/89:UbU17

Bilaga 2

2. Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar med ”Utskottet konstaterar” och slutar med "länsbildningsförbunden
tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Studieförbundens kulturverksamhet betyder mycket för att utveckla
kulturlivet på regional och lokal nivå. Den utvärdering av verksamheten som
kulturrådet har gjort visar att kulturverksamheten har ca 10 miljoner
deltagare. Verksamheten bidrar också till att förbättra möjligheterna för nya
grupper att komma i kontakt med olika kulturyttringar. Verksamheten har
också stor betydelse då den ger arbetstillfällen för kulturarbetare i hela
landet.

Utskottet anser därför att så som föreslås i motion Ub301 anslaget till
kulturverksamhet i studieförbunden bör höjas med 8 milj. kr.

Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att beräkna 133 milj. kr. till
kulturverksamhet i studieförbunden samt 3 537 000 kr. till Folkbildningsförbundet
och länsbildningsförbunden.

3. Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som
börjar med "Utskottet konstaterar” och slutar med ”länsbildningsförbunden
tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Studieförbundens kulturverksamhet liksom amatörverksamheten spelar
en viktig roll i vårt samhälle. Den utgör en grund för en klassmässig lokal och
nationell identitet. Den bidrar verksamt till att bredda intresset för olika
kulturyttringar. Anslaget till kulturverksamheten har som kulturrådet framhållit
urholkats under de senaste åren.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Ub301 om en höjning av
anslaget med 8 milj. kr. Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att
beräkna 133 milj. kr. till kulturverksamhet i studieförbunden samt till
Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden 3 537 000 kr.

Grunderna för fördelning av bidragen till studieförbundens
kulturverksamhet

4. Ingrid Sundberg, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som börjar med "Med hänvisning" och slutar med
"motion Ub322" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är den bidragsmodell som motionärerna förordar
väl ägnad att tillgodose studieförbundens önskemål.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet bifall till motion
Ub322.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att motion Ub301

bör avstyrkas.

Utbildningsutskottet bör sålunda föreslå riksdagen att beräkna 80 milj. kr.
för kulturverksamhet i studieförbunden och 3 537 000 kr. till Folkbildningsförbundet
och länsbildningsförbunden.

Innehållsförteckning i988/89:UbUi7

Propositionen 1

Motionerna . 3

Yttrandet 7

Utskottet 7

1 .Bidrag till kommunal utbildning för vuxna 7

Lokala skolplaner 7

Omfattningen och anslagsbeloppet 8

Fördelning på länsramar och kommunramar m.m 9

Systemet med särskild delram 10

Nya ämnen i kommunal vuxenutbildning 10

Kommunal vuxenutbildning i glesbygd 10

Försöksverksamhet 11

Utredningen om vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
11

2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader 11

3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m 12

4. Bidrag till studieförbunden m.m 12

Antalet studietimmar och schablonbidragens storlek 12

Tilläggsbidragen 13

Pedagogisk verksamhet och utvecklingsarbete 13

Kulturverksamhet 14

Uppsökande verksamhet i bostadsområden m.m 15

Användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften till

anslaget Bidrag till studieförbunden m.m 15

Anslagsbeloppet 15

Frågan om fördelningen av studietimmar med högre schablonbidrag
budgetåren 1989/90-1991/92 samt om ett ändrat

statsbidragssystem m.m 16

Kursplanebundnauniversitetscirklar 18

Studiecirkelsammankomsters längd 19

Verksamhet för handikappade 19

Fördelningen av bidraget till studieförbundens kulturverksamhet
21

5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m 21

6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m 22

Omfattningen, omfördelning inom ramen samt medelsberäkningen
22

Utredningen om folkhögskolan 24

7. Bidrag till viss central kursverksamhet 24

8. Bidrag till kontakttolkutbildning 25

Hemställan 25

Reservationer 30

1. Omfattningen av utbildningen samt anslagsbeloppet under

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna (m) 30

2. Omfattningen av utbildningen samt anslagsbeloppet under 1988/89:UbU17

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna (c) 30

3. Omfördelning mellan kommunramar (m) 31

4. Omfördelning mellan kommunramar (fp) 31

5. Försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning (fp) ... 31

6. Antalet studietimmar och schablonbidragens storlek inom
studiecirkelverksamheten (m) 32

7. Antalet studietimmar och schablonbidragens storlek inom
studiecirkelverksamheten (fp) 32

8. Antalet studietimmar och schablonbidragens storlek inom
studiecirkelverksamheten (c) 33

9. Tilläggsbidragen till studiecirklar (m) 33

10. Tilläggsbidragen till studiecirklar (fp) 34

11. Tilläggsbidragen till studiecirklar (c) 34

12. Studieförbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete
(c) 34

13. Kulturverksamhet i studieförbund m.m. (m) 35

14. Kulturverksamhet i studieförbund m.m. (c, vpk) 35

15. Studieförbundens uppsökande verksamhet i bostadsområden
m.m. (fp) 36

16. Användningen av medel från vuxenutbildningen till anslaget
Bidrag till studieförbunden m.m. (m) 36

17. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m.m. (m) 37

18. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m.m. (fp) 37

19. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m.m. (c) 38

20. Anslagsbeloppet under Bidrag till studieförbunden m.m.

(vpk) 38

21. Uttalande om SISUrs expansionsmöjligheter (vpk, mp) 38

22. En utredning om vuxenutbildningen (m) 39

23. Utformningen av statsbidragen till studieförbunden (m) 40

24. Förberedelsetid för försöksverksamhet på folkbildningsområdet
(c) 40

25. Kursplanebundnauniversitetscirklar(m,fp) 40

26. Studiecirkelsammankomsters längd (m) 41

27. Det statliga stödet till studieförbundens handikappverksamhet
m.m. (fp, c) 41

28. Fördelningen av stödet till studieförbundens handikappverksamhet
(m, fp, c) 42

29. Fördelningen av bidraget till kulturverksamhet i studieförbunden
(m) 42

30. Anslagsbeloppet under Undervisning för invandrare i svenska
språket m.m. (vpk) 43

31. Folkhögskolans undervisningsvolym, omfördelning av bidragsveckor
samt anslagsbeloppet (fp, c, vpk, mp) 43

32. Bidrag till viss central kursverksamhet (m, fp) 44

Särskilda yttranden 44

1. Lokala skolplaner (m, fp) 44

2. Lokala skolplaner (c) 44 52

3. Lokala skolplaner (mp) 45

Bilagor 46 1988/89:UbU17

Förslag till Lagom ändringi vuxenutbildningslagen (1984:1118) . 46

1988/89:KrU2y 47

gotab 88450, Stockholm 1989