Anslag till utveckling av skolväsendet, m.m.
Betänkande 1991/92:UbU9
Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU09
Anslag till utveckling av skolväsendet, m.m.
Innehåll
1991/92 UbU9
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till de två centrala myndigheterna på skolområdet, nämligen statens skolverk och statens institut för handikappfrågor i skolan. Under anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet tillstyrks även regeringens förslag till besparing (53 milj.kr.). Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att slopa bidraget till vissa fackliga centralorganisationers kursverksamhet (ca 43 milj.kr.). Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt.
Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet fogas fem reservationer, i vilka bl.a. begärs medel för löntagarorganisationernas verksamhet i skolans arbetslivsorientering och en kampanj med mottot "Rör inte min kompis". Vidare avstyrks förslaget om avskaffande av bidraget till vissa fackliga centralorganisationers kursverksamhet.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 9
1. Statens skolverk
Regeringen har under anslaget B 1 (s. 32--33) föreslagit 2. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 229954000 kr.
2. Statens institut för handikappfrågor i skolan
Regeringen har under anslaget B 2 (s. 34--36) föreslagit 3. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90615000 kr.
3. Utveckling och produktion av läromedel
Regeringen har under anslaget B 3 (s. 37--38) föreslagit 4. att riksdagen till Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 17454000 kr.
4. Stöd för utveckling av skolväsendet
Regeringen har under anslaget B 4 (s. 38--40) föreslagit 5. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40822000 kr.
5. Forskning inom skolväsendet
Regeringen har under anslaget B 5 (s. 40--41) föreslagit 6. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 24 812 000 kr.
6. Särskilda insatser på skolområdet
Regeringen har under anslaget B 7 (s. 42--43) föreslagit 8. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 177988000 kr.
7. Folkbildning
Regeringen har under avsnitt C (s. 69) föreslagit 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avskaffande av anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.
Motionerna
1991/92:Ub204 av Berith Eriksson (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket ges i uppdrag att ta fram läromedel om samer för skolan, med medel från anslagsposten B 3. Utveckling och produktion av läromedel.
1991/92:Ub222 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hörselkonsulenter och regionala team för döva och hörselskadade elever.
1991/92:Ub223 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar anslå 26 milj.kr. till anslaget Bidrag till central kursverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93.
1991/92:Ub225 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar om extrainsatser i skolan på temat "Rör inte min kompis", 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans arbetslivsorientering i samverkan med arbetsmarknaden.
1991/92:Ub227 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen beslutar tillföra anslaget Bidrag till central kursverksamhet, m.m. 26 milj.kr. för budgetåret 1992/93, 5. att riksdagen beslutar tillföra anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet 50 822 000 kr., dvs. 10 milj.kr. mer än regeringen föreslår och att detta senare belopp används för det ändamål som angivits i denna motion, 6. att riksdagen beslutar tillföra 4 milj.kr. till anslaget B 1. Statens skolverk för bidrag till löntagarorganisationers verksamhet med skolinformatörer och för information om utbildning och rekrytering av handledare.
1991/92:Ub241 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till universitetet i Linköping att i samverkan med Norrköpings kommun inrätta ett läspedagogiskt institut.
1991/92:Ub245 av Jan Andersson och Marianne Carlström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare stödinsatser för elever med medicinska handikapp.
1991/92:Ub246 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av resurscentra för skolelever med autism.
1991/92:Ub248 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen för över 20 milj.kr. för budgetåret 1992/93 från anslaget B 5. Forskning inom skolväsendet till E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.
1991/92:Ub252 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av projektmedel för utvecklande av stöd till elever med medicinska handikapp.
1991/92:Ub263 av Inger René (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sammanslagning av SV och SIH, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fristående organisation för utvärdering av skola och skolresultat.
1991/92:Ub282 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionala resurscentra för elever med autism.
1991/92:Ub295 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förbättrat stöd för barn med medicinska handikapp.
1991/92:Ub303 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionala resurscentra för elever med autism.
1991/92:Ub803 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsuppgifterna vid statens skolverk.
1991/92:Ub810 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar 50 000 000 kr. utöver regeringens förslag.
1991/92:So224 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av specialpedagogiska hjälpmedel för handikappade.
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsättning av utvecklingsprojektet "Dans i skolan".
1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fortsättning på verksamheten "kultur i skolan".
Utskottet
1. Statens skolverk
Statens skolverks arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1991:1121) med instruktion för statens skolverk. Föredragande statsrådet föreslår att bidraget (för innevarande budgetår 3874000 kr.) under detta anslag till löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformatörer och för information om utbildning och rekrytering av handledare slopas. Vidare föreslås att stödet till den av Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter bedrivna verksamheten vid Skrivknuten bör öka med 700000 kr., varmed det sammanlagda bidraget till verksamheten blir nära 1,6 milj.kr.
I två motioner behandlas skolverkets funktion och arbetsuppgifter. I motion 1991/92:Ub263 (m) understryks vikten av att verksamheten i skolan utvärderas. Enligt motionären kan skolverkets fältorganisation inte fullgöra en självständig utvärdering av skolväsendet. I stället bör utvärderingsfunktionen ligga hos en från skolmyndigheterna fristående organisation (yrkande 2). Vidare föreslås i samma motion (yrkande 1) att statens skolverk och statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) bör slås samman till en myndighet. Motionären hänvisar till utvecklingen i kommunerna, där det finns en strävan att öka samverkan mellan den vanliga undervisningen och undervisningen av elever med olika former av inlärningsproblem, sociala problem och handikapp. I motion 1991/92:Ub803 (c) yrkande 3 anses det inte förenligt med skolverkets arbetsuppgifter att fördela bidrag till vissa organisationer. Motionärerna föreslår att regeringen inför arbetet med budgetpropositionen 1993/94 gör en översyn i syfte att renodla skolverkets arbetsuppgifter.
Utskottet vill erinra om riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) som bl.a. innebar att två centrala myndigheter på skolans område inrättades fr.o.m. den 1 juli 1991, nämligen statens skolverk och SIH. En av skolverkets huvuduppgifter är att utveckla och ansvara för en nationellt sammanhållen och samordnad uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet (jfr nämnda förordning med instruktion för statens skolverk). Som utbildningsutskottet framhöll vid behandlingen av propositionen om ansvaret för skolan skall skolverkets ansvar för läroplansutveckling samt tillsyn och utvärdering också omfatta handikappade elever. Det är således endast åtgärder rörande det speciella stödet till handikappade som skall åligga SIH (jfr förordningen med instruktion för statens institut för handikappfrågor i skolan, 1991:1081). Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning i budgetpropositionen (s.11) att det är viktigt att se till att ordningen med en särskild myndighet för handikappfrågor inte försvårar ambitionen att så långt möjligt integrera de handikappade i den ordinarie skolverksamheten.
Enligt utskottets mening är det för tidigt att dra några slutsatser i vad mån myndigheterna har kunnat genomföra de uppgifter som ålagts dem och vilka arbetsuppgifter som eventuellt kan överföras till annan myndighet. Utskottet instämmer i vad som anförs i budgetpropositionen (s. 11), nämligen att det är angeläget att redan från början följa, studera och utvärdera hur väl den nya myndighetsorganisationen lyckas motsvara ambitionerna.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub263 yrkandena 1 och 2 samt 1991/92:Ub803 yrkande 3.
I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 3 hävdas att om skolan skall kunna förmedla kunskaper och insikter om arbetslivet behövs en aktiv medverkan från bl.a. parterna på arbetsmarknaden. Enligt motionärerna bör riksdagen anvisa medel till löntagarorganisationernas verksamhet i skolans arbetslivsorientering.
Utskottet hänvisar till vad utbildningsministern i inledningen till budgetpropositionen (s. 20) anmäler när det gäller det statsfinansiella läget och besparingar inom utbildningsdepartementets område.
Löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformatörer m.m. har behandlats av utskottet vid flera tillfällen och senast vid föregående riksmöte (jfr bet. 1990/91:UbU21). Utskottet har därvid framhållit vikten av att det råder goda kontakter mellan företrädare för de enskilda skolenheterna och företrädare för anställda vid berörda företag. Utskottet utgår från att goda kontakter mellan skolan och arbetslivet även i fortsättningen bör kunna upprätthållas. När det gäller ersättning till de fackliga organisationerna för deras medverkan i skolan bör samma villkor gälla som för övrig informationsverksamhet i skolan.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1991/92:Ub225 yrkande 3.
Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till statens skolverk till 229 954 000 kr.
I motion 1991/92:Ub227 (s) yrkande 6 föreslås att 4 milj.kr. tillförs detta anslag för bidrag till löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformatörer och för information om utbildning och rekrytering av handledare (dvs. totalt 233954000 kr.) i enlighet med vad som i det föregående i motion 1991/92:Ub225 yrkande 3 anförts om skolans arbetslivsorientering.
Utskottet anser att riksdagen med hänsyn till det statsfinansiella läget bör genomföra den besparing som föreslås under detta anslag i vad gäller bidraget till löntagarorganisationerna. Då utskottet ej heller i övrigt har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub227 yrkande 6 till Statens skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 229 954 000 kr.
2. Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens instituts för handikappfrågor i skolan (SIH) arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1991:1081) med instruktion för statens institut för handikappfrågor i skolan.
I budgetpropositionen (s. 35f.) anmäls bl.a. att SIH i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 redovisat förslag till en reformkostnad av ca 55 milj.kr. Föredragande statsrådet finner anledning att påminna om gränsdragningen mellan skolverkets och SIH:s verksamhetsområden enligt myndigheternas instruktioner. Statsrådet beräknar en höjning av medlen till SIH:s förvaltningskostnader med 6225000 kr. Högsta prioritet måste ges den verksamhet som direkt riktar sig till de handikappade eleverna, dvs. stödorganisationen.
I motion 1991/92:Ub222 (s) framförs förslag om särskilda hörselkonsulenter och regionala team för döva och hörselskadade elever. Motionärerna konstaterar att det är landstingens hörselvårdskonsulenter som i dag ansvarar för att föräldrarna får den information som behövs för att rätt skolplacering sker för döva och hörselskadade elever. Den regionala stödorganisationen för handikappade elever som administreras av SIH har ingen hörselpedagogisk expertis.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Enligt instruktionen för SIH skall institutet samverka med landstingens pedagogiska hörselvård när det gäller hörselskadade elever. Sedan år 1984 har planeringsberedningarna inom länsskolnämndsorganisationen förfogat över medel för att köpa tjänster från landstingens pedagogiska hörselvård. SIH har från länsskolnämnderna övertagit den regionala stödorganisationen för pedagogiskt stöd till handikappade, som för närvarande omfattar 104,5 tjänster för olika slag av handikapp. Utskottet utgår från att SIH inom ramen för anvisade medel utnyttjar den hörselpedagogiska expertis som finns inom landstingen så att kommunerna även i fortsättningen kan få stöd vid planeringen av hörselskadade elevers skolgång.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub222.
I tre motioner, nämligen 1991/92:Ub245 (s), 1991/92:Ub252 (s) och 1991/92:Ub295 (fp) framförs förslag om stöd till elever med medicinska handikapp. Enligt motionärerna har ca 10% av skoleleverna någon form av medicinskt handikapp. Motionärerna konstaterar att elever med syn- och hörselskador samt rörelsehinder bistås i sin skolsituation av särskilda konsulenter, medan elever med medicinska handikapp inte får ett motsvarande stöd. För dessa elever kan det vara fråga om mycket kvalificerade pedagogiska utredningar som inte ryms inom ordinarie skolhälsovård. Motionärerna erinrar slutligen om att SIH i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 begärt 2 milj.kr. för stödåtgärder till elever med medicinska handikapp.
Liksom motionärerna vill utskottet fästa uppmärksamheten på att ett stort antal elever i det ordinarie skolväsendet har medicinska handikapp. Det rör sig om t.ex. elever med astma/allergi, diabetes, psoriasis, epilepsi och stamning samt elever med hjärt-, njur- och lungsjukdomar. Dessa elever har ofta svårigheter att genomföra sin skolgång på samma sätt som andra elever. Det gäller problem med praktiska frågor i den vanliga skoldagen, t.ex. utformningen av skollokalerna, skolmatens sammansättning och schemaläggningen. Det förekommer också att elever med visst medicinskt handikapp inte kan delta i alla verksamheter i skolan.
I skrivelse den 10 februari 1992 till utbildningsutskottet från Handikappförbundens centralkommitté framhålls att ca 10% av skoleleverna har ett medicinskt handikapp, dvs. kronisk sjukdom/handikapp som fordrar medicin eller behandling och är så funktionellt betydelsefull att elevens skolsituation i pedagogiskt, fysiskt, psykiskt eller socialt avseende påverkas av sjukdomen/handikappet. Enligt centralkommittén är medicinska handikapp i skolan inte i första hand ett medicinskt problem utan ett pedagogiskt och psykosocialt problem. Okunnigheten bland skolans personal är enligt centralkommittén stor. Det är angeläget att kunskap om medicinska handikapp och deras psykosociala aspekter, lämplig pedagogik m.m. kontinuerligt samlas in och sprids till samtliga skolor. Enligt centralkommittén bör den specialkompetens som fordras för medicinska handikapp finnas inom SIH där övriga handikappfrågor inom skolan handläggs.
SIH:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 om 2 milj.kr. för utökning av institutets verksamhetsområde till att omfatta elever med medicinska handikapp biträds inte i budgetpropositionen. Föredragande statsrådet framhåller (s. 36) att ett av de främsta hindren för att dessa elever skall få en bra skolsituation är bristande kunskap hos lärare om elevernas sjukdomar och symptom. Det är en uppgift för skolhälsovården, över vilken skolverket har tillsynen, att sprida kunskap om de medicinska handikappen. Därmed kan förutsättningar skapas för att skolans verksamhet anpassas också till de medicinskt handikappade elevernas behov. Statsrådet understryker att detta gäller såväl generellt som i fråga om den enskilde eleven.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning i vad gäller skolhälsovårdens ansvar för elever med medicinska handikapp. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om elevvårdskonferensens uppgifter vid varje skola (grundskoleförordningen 3kap. 3--5§§ resp. gymnasieförordningen 7kap. 32--36§§). Till elevvårdskonferens kallas utomstående expertis som har kompetens i frågor som skall behandlas.
Det är nödvändigt att undervisningen och skolans övriga verksamhet anpassas till elevens behov. Ansvaret för detta vilar ytterst på skolledningen och personalen i varje skola. På central nivå ankommer det på skolverket att inom ramen för sin tillsynsverksamhet noga följa utvecklingen.
Med hänvisning till vad utskottet nu anfört föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub245, 1991/92:Ub252 och 1991/92:Ub295.
När det gäller anslagsbeloppet under detta anslag beräknar regeringen det samlade medelsbehovet till 90615000 kr. för budgetåret 1992/93. Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90615000 kr.
3. Utveckling och produktion av läromedel
Ur anslaget utgår bidrag till produktion av läromedel i ämnen där det är brist på lämpliga läromedel. Bidrag utgår enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel. Anslaget disponeras av statens skolverk och av statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).
I motion 1991/92:So224 (s) yrkande 4 om handikappolitiken konstateras att det i dag råder brist på specialpedagogiska hjälpmedel. Enligt motionärerna är det därför viktigt att produktionen av läromedel för handikappade elever ökar.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
För innevarande budgetår disponerar SIH 9655000 kr. under detta anslag. Bl.a. betalas kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med handikapp. Statens skolverk disponerar 5723000 kr. under detta anslag.
SIH skall enligt sin instruktion (1991:1081) utveckla, framställa och distribuera läromedel för handikappade elever. I SIH:s organisation ingår fyra rikscentraler för pedagogiska hjälpmedel, nämligen rikscentralen i Örebro (RPH-HÖR), rikscentralen i Göteborg (RPH-RH), rikscentralen i Solna (RPH-SYN) och rikscentralen i Umeå (RPH-SÄR). Riksrevisionsverket genomförde år 1990 en förvaltningsrevision av bl.a. verksamheten vid rikscentralerna. Resultatet av granskningen har redovisats i riksrevisionsverkets revisionsrapport 1990:1010 (dnr 1989:1983). Såväl statens skolverk som SIH avser att göra en översyn av det statliga stödet till utveckling och produktion av läromedel samt investeringsbehov.
Utskottet utgår från att statens skolverk inom ramen för den ordinarie utvärderingen och tillsynen av skolverksamheten i kommunerna beaktar de handikappade elevernas tillgång till läromedel. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:So224 yrkande 4.
I motion 1991/92:Ub204 (v) yrkande 1 begärs att skolverket ges i uppdrag att ta fram läromedel om samer för skolan. Enligt motionären finns det inte läromedel om samer, samers kultur och samernas historia i svenska skolor. Om den samiska kulturen skall kunna bevaras och utvecklas krävs det att den görs synlig i samhällets totala kulturbild och att den ges status bl.a. genom att undervisning om samerna sker i Sveriges skolor.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Enligt direktiven till läroplanskommittén (dir. 1991:117) måste kunskaper om det svenska kulturarvet få en mer framträdande plats i undervisningen. Det framhålls vidare att perspektivet inte får vara för snävt. Även frågan om förståelse och respekt för såväl inhemska minoriteters som andra folks kulturarv skall genomsyra undervisningen.
När det gäller undervisningen om samer, samers kultur och samernas historia anser utskottet att dessa frågor bör tas upp i sitt naturliga sammanhang i olika läroämnen. Detta synsätt bör självfallet även återspeglas vid behandlingen av samefrågorna i läromedlen. Som anförts i det föregående pågår inom skolverket en översyn av principerna för stödet till utveckling och produktion av läromedel. I detta arbete kommer bl.a. frågan om identifiering av bristområden på läromedelsområdet att belysas. Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen vidta någon särskild åtgärd i denna fråga, varför motion 1991/92:Ub204 yrkande 1 avstyrks. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen avser att under våren 1992 förelägga riksdagen en särskild proposition om en samlad samepolitik.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet när det gäller anslagsbeloppet att riksdagen till Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 17454000 kr.
4. Stöd för utveckling av skolväsendet
Under detta anslag utgör två anslagsposter Utvecklingsarbete enligt skolverkets bedömning och Vissa specialdestinerade utvecklingsinsatser den största andelen av det totala anslagsbeloppet. Den senare anslagsposten skall användas till medel för vissa av statsmakterna fastlagda specialdestinerade utvecklingsinsatser enligt förordningen (SKOLFS 1991:4) om statsbidrag till särskilda utvecklingsinsatser inom skolområdet. Vidare utgår medel för utvecklings- och utvärderingsarbete kring skolans dataundervisning.
I enlighet med i inledningen till budgetpropositionen (s. 20) redovisade besparingar under utbildningsdepartementets verksamhetsområde har detta anslag minskats med 53 milj.kr. Denna minskning beräknas på det sammanlagda medelsutrymmet för de två förstnämnda anslagsposterna.
I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 2 under rubriken Skolan skall fostra framhålls att arbetet nu måste intensifieras i skolan för att bemöta mobbning, främlingsfientlighet och rasism. Enligt motionärerna bör centrala medel anslås för en kampanj inom skolans område med mottot "Rör inte min kompis".
Utskottet finner det angeläget att slå fast att skolan bör engageras för att motarbeta främlingsfientlighet och rasism. Detta ligger enligt utskottets uppfattning helt i linje med intentionerna bakom mål och riktlinjer i gällande läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Enligt vad utskottet inhämtat har skolverket i skrivelse till samtliga skolstyrelser (1991-12-05) redovisat en sammanställning av lämpligt undervisningsmaterial när det gäller skolans åtgärder mot etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Statens invandrarverk har till skolstyrelserna sänt ut sin broschyr Moteld -- Tips på material som kan användas i undervisningen. Slutligen har skolverket i slutet av 1991 genomfört en enkät bland undervisningsråden i verkets fältorganisation om etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism i skolan.
I budgetpropositionen bil. 12 (kulturdepartementet, s. 164) tas frågan upp om åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism. Enligt föredragande statsrådet måste främlingsfientlighet liksom tendenser till rasism och antisemitism med kraft bekämpas. En rad initiativ härtill har tagits av ideella organisationer och andra aktörer i samhället. Regeringen har också en viktig roll i kampen mot främlingsfientlighet, vilket har strukits under i regeringsförklaringen, anför föredragande statsrådet. Mot denna bakgrund föreslås att särskilda medel avsätts till regeringens disposition för insatser mot främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Medlen bör kunna användas för olika ändamål. De insatsområden som kan komma ifråga är t.ex. skolan, lärarfortbildningen, kulturen samt arbete bland ungdomar. Regeringen föreslår att 10 milj.kr. får disponeras för sådana insatser under ett särskilt anslag A5. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism för budgetåret 1992/93 (elfte huvudtiteln). Enligt vad utskottet erfarit har regeringen den 27 februari 1992 fattat beslut om att avsätta 5,2 milj.kr. ur allmänna arvsfonden för insatser mot främlingsfientlighet och rasism bland barn och ungdom.
Enligt utskottet är motionärernas yrkande i huvudsak tillgodosett, varför motion 1991/92:Ub225 yrkande 2 avstyrks.
I två motioner behandlas vissa utvecklingsprojekt inom skolans verksamhet. I motion 1991/92:Kr273 (s) yrkande 4 framförs önskemål om att verksamheten "kultur i skolan" skall få möjlighet att utvecklas även i fortsättningen. I motion 1991/92:Kr271 (s) yrkande 24 begärs att projektet "dans i skolan" skall få fortsatt stöd till sin verksamhet.
När det gäller särskilda utvecklingsinsatser i skolan bör strävan vara att inlemma kulturinsatser i skolans reguljära verksamhet och att det efter hand skall bli naturligt att de enskilda skolorna tar ansvar för sin egen kulturverksamhet (jfr prop. 1989/90:100, bil. 10, bet. UbU13, rskr. 236). I samband med riksdagens behandling av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) anförde utskottet beträffande principerna för ett nytt statsbidragssystem att stor restriktivitet bör iakttas när det gäller stimulansbidrag för olika ändamål. Mot denna bakgrund har föredragande statsrådet i årets budgetproposition inte beräknat några särskilda medel för utvecklingsarbete på högstadiet eller för att främja kultur i skolan.
När det gäller åtgärder för att stimulera kommunernas intresse för dans i skolan bör de enligt föredragande statsrådet fortsätta enligt den plan som upprättas av statens kulturråd och som enligt denna skall pågå t.o.m. läsåret 1992/93. För detta ändamål beräknas särskilda medel till statens kulturråd.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 24 och 1991/92:Kr273 yrkande 4.
I motionerna 1991/92:Ub246 och 1991/92:Ub303 (båda s) samt 1991/92:Ub282 (c) framhålls behovet av regionala resurscentra för elever med autism, där forsknings- och utvecklingsarbete kan bedrivas och där såväl personal som föräldrar kan få utbildning och handledning. Det är enligt motionärerna nödvändigt att barn med autism varhelst i landet de bor skall garanteras en pedagogisk verksamhet anpassad till handikappet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Till särskolans personkrets hör bl.a. elever med barndomspsykos. Enligt särskolekommittén (Särskolan, en primärkommunal skola, SOU 1991:30) är barndomspsykos en djupgående personlighetsstörning med debut i regel före sju års ålder. Den tar sig uttryck i bl.a. omfattande avvikelser i sociala och känslomässiga relationer samt svåra störningar i språkförmågan. Alla barndomspsykotiska elever oavsett begåvning och som inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan eller gymnasieskolan skall tas emot inom särskolan.
Utskottet har erfarit att Riksföreningen för psykotiska barn, numera Riksföreningen Autism, bedrivit en försöksverksamhet med stöd av allmänna arvsfonden under namnet Rebeckaprojektet vid Bua särskola i Göteborg. För närvarande drivs projekt med stödteam i Örebro läns landsting och Västerbottens läns landsting med arvsfondsmedel. SIH har i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 begärt 2 milj.kr. för ett resurscentrum för elever med autism. I budgetpropositionen (s.40) anmäler föredragande statsrådet att det inte varit möjligt att beräkna medel i enlighet med SIH:s förslag om medel för detta ändamål.
Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna 1991/92:Ub246, 1991/92:Ub282 och 1991/92:Ub303, varför de avstyrks.
I motion 1991/92:Ub241 (s) föreslås att regeringen ger i uppdrag till universitetet i Linköping att i samverkan med Norrköpings kommun inrätta ett läspedagogiskt institut. Motionärerna uppger att universitetet i Linköping och Norrköpings kommun har avgivit en gemensam skrivelse till regeringen vari man förklarat sig beredd att samverka kring ett läspedagogiskt institut för att bl.a. höja kunskapsnivån och kompetensen när det gäller att finna olika metoder att avhjälpa läs- och skrivsvårigheter. Ett sådant institut skulle kunna lokaliseras till Norrköping och fungera som riksresurs.
I budgetpropositionen (s. 29f.) behandlas frågan om elever med dyslexi (grava läs- och skrivsvårigheter). Enligt vissa studier har 5--8% av alla barn allvarliga läs- och skrivsvårigheter. Betydligt fler är lindrigare drabbade. SIH har i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 föreslagit att 2 milj.kr. under vartdera av de tre närmast följande budgetåren anvisas för särskilda insatser inom dyslexiområdet. I budgetpropositionen informerar föredragande statsrådet om att Svenska dyslexistiftelsen i särskild skrivelse hemställt om inrättande av ett statligt dyslexi-institut för forskning, utveckling och utvärdering av specialpedagogiska metoder och försöksverksamhet. Vidare informeras om den i motionen nämnda skrivelsen från universitetet i Linköping och Norrköpings kommun. Statsrådet redovisar även verksamheten Skrivknuten, som Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter driver sedan år 1985. Skrivknutens verksamhet har i hög grad bidragit till att frågan om läs- och skrivsvårigheter uppmärksammats.
Föredragande statsrådet anser att läs- och skrivsvårigheter i undervisningssammanhang huvudsakligen är en pedagogisk fråga och hör till skolverkets verksamhetsområde. Skrivknuten har ett väl etablerat samarbete med universitetet i Linköping och med Svenska dyslexistiftelsen. För innevarande budgetår har Skrivknuten tilldelats drygt 868000 kr. För budgetåret 1992/93 föreslås i budgetpropositionen under anslaget B 1. Statens skolverk att stödet till Skrivknuten bör öka med 700000 kr. Utskottet har i det föregående (s. 6) tillstyrkt medelsberäkningen under det anslaget.
Skolverket disponerar bl.a. medel för forskningsinsatser på för skolområdet aktuella områden och särskilda fortbildningsinsatser samt medel under förevarande anslag. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det bör ankomma på skolverket att beakta behovet av särskilda insatser inom området läs- och skrivsvårigheter och att det därvid är särskilt viktigt att kunskapen om dyslexi sprids till lärarna så att problemen uppmärksammas i tid och möts med relevanta åtgärder. Med hänvisning härtill finner utskottet det inte nu påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1991/92:Ub241, varför den avstyrks.
Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 till 40822000 kr. När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion 1991/92:Ub227 (s) yrkande 5 att riksdagen anvisar 50822000 kr., dvs. 10 milj.kr. mer än regeringens förslag i syfte att finansiera en kampanj under mottot "Rör inte min kompis". I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 3 föreslås att 50 milj.kr. tillförs detta anslag utöver vad regeringen har föreslagit för budgetåret 1992/93, dvs. 90822000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag när det gäller anslagsbeloppet och föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub227 yrkande 5 och 1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40822000 kr.
5. Forskning inom skolväsendet
Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskola och vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband därmed. Statens skolverk ansvarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av information om verksamheten. Regeringen beräknar det samlade medelsbehovet till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1992/93 till 24812000 kr.
I motion 1991/92:Ub248 (m) framförs uppfattningen att stödet till forskning i största möjliga utsträckning bör vara fritt från statlig styrning. Enligt motionären har det länge varit en strävan att minska den s.k. sektorsforskningen för att i stället kunna öka resurserna för den reguljära forskningen vid universiteten och högskolorna. Mot denna bakgrund bör de medel som fördelas via departement och myndigheter föras över till fakultetsanslagen. Därför föreslås att 20 milj.kr. överförs från detta anslag till anslaget E4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna.
Regeringen kommer att förelägga riksdagen en forskningspolitisk proposition våren 1993 för en ny treårsperiod. Med hänvisning härtill och då utskottet inte finner anledning att nu särskilt pröva verksamheter som finansieras över förevarande anslag avstyrks motion 1991/92:Ub248. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub248 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 24812000 kr.
6. Särskilda insatser på skolområdet
Från anslaget betalas kostnader enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) disponerar anslaget.
Föredragande statsrådet anmäler att under detta anslag beräknas fr.o.m. budgetåret 1992/93 bidrag som vid sidan av sektorsbidraget under anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet lämnas för särskilt elevbaserat tilläggsbidrag till dels Göteborgs, Stockholms och Umeå kommuner för utbildningar i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade elever, dels Örebro kommun för utbildningar i gymnasieskolan för döva och hörselskadade elever. Under detta anslag beräknas även medel för ersättning till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommun om viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning för döva och hörselskadade elever från hela landet. Medel för stöd till den verksamhet som bedrivs vid Bräcke Östergård när det gäller stöd till rörelsehindrade elever och MBD-barn tillförs detta anslag fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 177988000 kr.
7. Bidrag till viss central kursverksamhet
Innevarande budgetår finns under litt. C. Folkbildning m.m. ett anslag rubricerat C 3. Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. Anslaget disponeras av centrala studiestödsnämnden som betalar ut medlen till följande organisationer: Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Centralorganisationen SACO, Sveriges arbetares centralorganisation, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas riksorganisation. Därtill erhåller föreningen Nordisk folkhögskola i Genève medel från detta anslag. Innevarande budgetår uppgår anslaget till totalt 43352000 kr. För verksamheten gäller förordningen (1970:272, ändrad 1991:974) om statsbidrag till viss central kursverksamhet.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslår regeringen att anslaget upphör med utgången av innevarande budgetår. Medel till Nordens folkhögskola i Genève bör fortsättningsvis beräknas under anslaget C 1. Bidrag till folkbildningen, vilket anslag har remitterats till kulturutskottet.
I motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande 4 (båda s) understryks vikten av att den fackliga centrala kursverksamheten kan få fortsatt samhällsstöd. Enligt motionärerna är det viktigt för samhällets utveckling att ledande företrädare för fackliga organisationer har djupa kunskaper inom olika samhällsområden. För detta ändamål föreslås att riksdagen anvisar 26 milj.kr. för budgetåret 1992/93.
Utskottet föreslår att riksdagen med hänsyn till det statsfinansiella läget godkänner regeringens förslag att anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. avskaffas fr.o.m. budgetåret 1992/93. Riksdagen bör således avslå motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
Statens skolverk
1. beträffande skolverkets funktion och arbetsuppgifter m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub263 och 1991/92:Ub803 yrkande 3,
2. beträffande medel för löntagarorganisationernas verksamhet i skolans arbetslivsorientering att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 3,
res. 1 (s)
3. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub227 yrkande 6 till Statens skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 229954000 kr.,
res. 2 (s) - villk. 1
Statens institut för handikappfrågor i skolan
4. beträffande särskilda hörselkonsulenter att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub222,
5. beträffande stöd till elever med medicinska handikapp att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub245, 1991/92:Ub252 och 1991/92:Ub295,
6. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90615000 kr.,
Utveckling och produktion av läromedel
7. beträffande behovet av specialpedagogiska hälpmedel för handikappade att riksdagen avslår motion 1991/92:So224 yrkande 4,
8. beträffande läromedel om samer att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub204 yrkande 1,
9. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och produktion av läromedel att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 17454000 kr.,
Stöd för utveckling av skolväsendet
10. beträffande kampanj "Rör inte min kompis" att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 2,
res. 3 (s)
11. beträffande vissa utvecklingsprojekt att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 24 och 1991/92:Kr273 yrkande 4,
12. beträffande resurscentra för elever med autism att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub246, 1991/92:Ub282 och 1991/92:Ub303,
13. beträffande inrättande av ett läspedagogiskt institut att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub241,
14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub227 yrkande 5 och 1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40822000 kr.,
res. 4 (s) - villk. 3 men. (v)
Forskning inom skolväsendet
15. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub248 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 24812000 kr.,
Särskilda insatser på skolområdet
16. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på skolområdet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 177988000 kr.,
Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.
17. beträffande avskaffande av anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. att riksdagen bifaller proposition 1991/92:100 och avslår motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande 4.
res. 5 (s)
Stockholm den 12 mars 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingrid Näslund (kds), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Christer Lindblom (fp), Claus Zaar (nyd) och Raimo Pärssinen (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Medel för löntagarorganisationernas verksamhet i skolans arbetslivsorientering (mom. 2)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet hänvisar" och på s. 6 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att skolans arbetslivsorientering är ett viktigt inslag i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Detta framgår klart av nu gällande läroplaner. Om skolan skall kunna förmedla kunskaper och insikter om arbetslivet behövs en aktiv medverkan från bl.a. parterna på arbetsmarknaden. Stödet till löntagarorganisationerna för deras verksamhet med skolinformatörer och för information om utbildning och rekrytering av handledare är därför av stor betydelse och bör behållas. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande medel för löntagarorganisationernas verksamhet i skolans arbetslivsorientering att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo Pärssinen (allas)
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "på 229954000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är väsentligt att eleverna i grundskolan skall få kännedom om hur man genom bl.a. fackligt arbete kan påverka utvecklingen i samhället. För detta ändamål har företrädare för fackliga organisationer deltagit i skolans arbetslivsorientering. I likhet med motionärerna motsätter sig utskottet att bidraget till löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformation m.m. slopas. Utskottet anser att 4 milj.kr. bör utgå till denna verksamhet för budgetåret 1992/93.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub227 yrkande 6 och med anledning av proposition 1991/92:100 till Statens skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 233 954 000 kr.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub227 yrkande 6 och med anledning av proposition 1991/92:100 till Statens skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 233954000 kr.,
3. Kampanj "Rör inte min kompis" (mom. 10)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Enligt utskottet" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att svensk skolas bärande princip är respekten för alla människors lika värde. Skolan skall förmedla en respekt för oliktänkande, för varje individs egenart och för kulturella skillnader. Den skall ge kunskaper och insikter om bakgrunden till skillnaderna. Skolan skall vidare bygga på jämställdhet, och dess ideal skall vara det aktiva medborgarskapet. Det är viktigt att skolan på ett tidigt stadium bemöter mobbning och tendenser till främlingsfientlighet och rasism i samhället. Utöver de insatser som idag görs på detta område bör riksdagen anvisa centrala medel för en kampanj inom skolans område med mottot "Rör inte min kompis". Medlen skall användas för framställning av material, förmedla tips och idéer. Det skall också inspirera skolor och kommuner att med egna medel för lokal skolutveckling genomföra insatser bland elever och skolpersonal på detta tema. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande kampanj "Rör inte min kompis" att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "på 40822000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa 10 milj.kr. för en kampanj inom skolans område med mottot "Rör inte min kompis". Dessa medel skall utnyttjas till att inspirera och förmedla idéer till skolor och kommuner så att de av sina egna medel för lokal skolutveckling genomför insatser bland elever och skolpersonal på detta tema. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub227 yrkande 5, med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 50822000 kr.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub227 yrkande 5, med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub810 yrkande 3 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 50822000 kr.,
5. Avskaffande av anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. (mom. 17)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att de fackliga centralorganisationerna får möjlighet att även i fortsättningen bedriva för förtroendevalda och anställda i medlemsförbunden utbildning i samhällsfrågor. Under dessa studier får deltagarna fördjupade kunskaper inom många samhällsområden. Det gäller bl.a. samhällsekonomi, arbetsmarknadspolitik, EG-frågor, energipolitik och utbildningspolitik. Sedan drygt 20 år har organisationerna fått visst samhällsstöd till denna utbildning. Genom att bidragen föreslås upphöra med utgången av innevarande budgetår riktas ett hårt slag mot den centrala fackliga kursverksamheten.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande 4 och med avslag på proposition 1991/92:100 beslutar att ett nytt anslag, benämnt Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m., förs upp på riksstaten för budgetåret 1992/93 med 26 milj.kr.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande avskaffande av anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub223 och 1991/92:Ub227 yrkande 4 och med avslag på proposition 1991/92:100 beslutar att ett nytt anslag, benämnt Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m., förs upp på riksstaten för budgetåret 1992/93 med 26000000 kr.
Särskilt yttrande
Behovet av specialpedagogiska hjälpmedel för handikappade (mom.7)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo Pärssinen (allas) anför:
Statens skolverk och SIH skall göra en översyn av det statliga stödet till utveckling och produktion av läromedel samt investeringsbehov.
I likhet med vad som anförs i motion 1991/92:So224 (s) konstaterar vi att det råder brist på specialpedagogiska hjälpmedel. Vi utgår från att den nämnda översynen resulterar i en ökad tillgång på läromedel för handikappade elever.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet instämmer i vad som anförs i reservation 1 om medel för löntagarorganisationernas verksamhet i skolans arbetslivsorientering och i reservation 3 om kampanj "Rör inte min kompis".
Vänsterpartiet kan inte acceptera den kraftiga neddragning med 53 milj.kr. av anslaget B4. Stöd för utveckling av skolväsendet som regeringen gör i budgetpropositionen. Detta kommer att drabba viktiga utvecklingsinsatser inom skolområdet. Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen anvisar 50 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit till anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93, dvs. totalt 90822000 kr.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 14 borde ha hemställt:
14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 3 och med avslag på proposition 1991/92:100 och motion 1991/92:Ub227 yrkande 5 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 90822000 kr.,