Anslag till utveckling av skolväsendet m.m.
Betänkande 1990/91:UbU6
Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU06
Anslag till utveckling av skolväsendet m.m.
Innehåll
1990/91 UbU6
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Det offentliga skolväsendet punkterna B 3. Utveckling och produktion av läromedel, B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet, B 5. Forskning inom skolväsendet, B 6. Fortbildning m.m. och B 7. Särskilda insatser på skolområdet jämte motioner.
Propositionen
1. Utveckling och produktion av läromedel
Regeringen har under punkt B 3 (s. 59--60) föreslagit
3. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som förordats i propositionen,
4. att riksdagen till Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16084000 kr.
2. Stöd för utveckling av skolväsendet
Regeringen har under punkt B 4 (s. 60--64) föreslagit
5. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 90487000 kr.
3. Forskning inom skolväsendet
Regeringen har under punkt B 5 (s. 64--65) föreslagit
6. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 27221000 kr.
4. Fortbildning m.m.
Regeringen har under punkt B 6 (s. 65--70) föreslagit
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta åtgärder för att förbättra tillgången på lärare i enlighet med vad som redovisats under inledningen (avsnitt 5),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att utfärda föreskrifter vad gäller handläggningen av stipendieverksamhet,
9. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 178896000 kr.
5. Särskilda insatser på skolområdet
Regeringen har under punkt B 7 (s. 70--72) föreslagit
10. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet anvisar ett anslag på 100 298 000 kr.
Motionerna
Motion från allmänna motionstiden 1990
1989/90:Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett antal kommuner till försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning på treåriga linjer i form av integration mellan främmande språk och icke-språkliga ämnen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub254 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga anslag för att garantera en kontinuerlig grundorganisation för kunskapscentret vid Folke Bernadottehemmet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsanordningar som kunskapscenter.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för produktion av utbildningsprogram, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behoven av fortbildning för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap.
1990/91:Ub287 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att inte anslå några medel till samlad skoldag och därmed under anslaget B 4 anslår 9000000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf514.
1990/91:Ub294 av Sonja Rembo och Hugo Hegeland (m) vari yrkas 2. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär sådana åtgärder att grundutbildning och fortbildning av lärare ger lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap möjligheter att skaffa sig erforderliga kunskaper i kristendom.
1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortbildning för förskollärare och grundskolelärare/lågstadielärare, 4. att riksdagen till Fortbildning m.m., B 6, för budgetåret 1991/92 anvisar 20000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.
1990/91:Ub314 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 1000000 kr. för utarbetande av språklexikon på punktskrift. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So310.
1990/91:Ub316 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av de kulturmedel som ställs till skolans förfogande, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturdagar i skolan. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr333.
1990/91:Ub337 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas 3. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan utbildning och fortbildning för lärare i religionskunskap att de goda förutsättningarna i Lgr80 kan uppnås.
1990/91:Ub560 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda åtgärder för att häva lärarbristen.
1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 10. (delvis) att riksdagen beslutar att ansvaret för forskning inom skolans område skall åvila högskolan.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 24. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till forskning inom undervisningsyrkena.
1990/91:Ub815 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet religionskunskap i grundutbildning och fortbildning av grundskollärare.
1990/91:Ub822 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare medel för videohjälpmedel vid utbildning i teckenspråk, 2. att riksdagen anslår ytterligare 2 milj.kr. för framställning av videohjälpmedel, 3. att riksdagen anslår ytterligare 1 milj.kr. för personalförstärkning vid videoframställning, 4. att riksdagen hos regeringen begär en kostnadsberäkning på det grundläggande behovet av läromedel.
1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning på främmande språk i icke-språkliga ämnen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stipendier för lärare, 13. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 5000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 183896000 kr., 18. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beslutar anslå 480000 kr. till svenska nationalkommittén för UWC i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda stimulansbidrag, 6. att riksdagen beslutar att överföra 78487000 kr. från anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet, 7. att riksdagen beslutar att till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag av 12000000 kr., 8. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1991/92 från anslaget B 5. Forskning inom skolväsendet till E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. överföra 20 milj.kr., 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av lärarnas fortbildning, 10. att riksdagen beslutar att från anslaget Fortbildning m.m. till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser överföra 90 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen beslutar att från anslaget Fortbildning m.m. till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet överföra 50 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Fortbildning m.m. anvisar ett reservationsanslag av 38 896 000 kr.
Utskottet
1. Utveckling och produktion av läromedel
Till detta nya anslag förs de nuvarande anslagen B 5. Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. och B 6. Stöd för produktion av läromedel. Från detta anslag betalas kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med handikapp samt för minoritets- och invandrarundervisningen. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta tjänster för denna verksamhet. Vidare utgår ur anslaget bidrag för produktion av läromedel i ämnen där det är brist på lämpliga läromedel. Bidrag utgår för produktion av läromedel som är avsedda att användas vid hemspråksträning i förskolan, inom undervisning som står under tillsyn av det nya skolverket, arbetsmarknadsutbildning som anordnas av AMU-gruppen samt till tolkordlistor.
Föredragande statsrådet förordar att de medel som anvisas under detta anslag får disponeras av både skolverket och skolhandikappinstitutet efter de närmare bestämmelser som regeringen meddelar.
I motion 1990/91:Ub822 (mp) yrkande 4 begärs en analys av det grundläggande behovet av läromedel för undervisning i teckenspråk och en beräkning av medel för att täcka de mest angelägna behoven.
Utskottet vill erinra om att riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebar bl.a. att statens institut för läromedel (SIL) avvecklas och att en ny myndighet, ett institut för handikappfrågor inom skolväsendet, skall inrättas. Regeringen har den 20 december 1990 beslutat tillkalla en särskild utredare (dir. 1990:83) för att dels lägga fram förslag till organisation av en ny myndighet för det statliga stödet för handikappade elevers skolgång m.m., dels förbereda inrättandet av denna myndighet. Den nya myndigheten skall ansvara för samordningen av insatser för elever med handikapp och den pedagogiska stödorganisationen härför. Vidare skall myndigheten svara för utveckling och produktion av läromedel m.m. för olika handikappgrupper samt utgöra förvaltningsmyndighet för specialskolorna.
Utskottet utgår från att den nya myndigheten för handikappfrågor kommer att analysera behovet av läromedel i teckenspråk för döva och gravt hörselskadade elever samt göra en bedömning av medelsbehovet för utveckling och produktion av sådana läromedel, vilket i vanlig ordning skall bilda underlag för myndighetens anslagsframställning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub822 yrkande 4.
I motion 1990/91:Ub314 (v) föreslås när det gäller anslagsbeloppet att riksdagen anvisar 1milj.kr. utöver regeringens förslag för utarbetande av språklexikon på punktskrift. I motion 1990/91:Ub822 (mp) yrkandena 1, 2 och 3 begärs ytterligare medel för produktion av videohjälpmedel vid utbildning i teckenspråk. Enligt motionärerna bör 2milj.kr. anvisas för grundutrustning för produktion av läromedel inom videoområdet och 1milj.kr. för personalförstärkning för sådan produktion.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
I SILs anslagsframställning för budgetåret 1991/92 redovisas bl.a. pågående och planerade läromedelsprojekt inom olika områden. Under innevarande budgetår anvisas totalt 3,3 milj.kr. för läromedelsprojekt inom enheten för synskadade. När det gäller läromedel för döva och gravt hörselskadade elever konstaterar SIL att teckenspråket inte kan förmedlas via tryckt material utan att det bästa läromedlet för denna elevgrupp är videogram eller avancerad datateknik. Av det skälet kommer enligt SIL den framtida omfattningen av läromedel för döva och hörselskadade i form av video- och datateknik att bli mycket stor.
Utskottet anser att de motionsledes framförda förslagen bör vara en prioriteringsfråga för den berörda myndigheten inom ramen för anslagsbeloppet. Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen under förevarande anslag, föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub314 och 1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3 till Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 16084000 kr.
Under nuvarande anslaget B 6. Stöd för produktion av läromedel finns ett system där förhandsbesked kan ges om produktionsstöd i form av ett garantibelopp inom vissa fastställda ekonomiska planeringsramar, vilka årligen revideras. Enligt föredragande statsrådet bör detta system finnas även i det nya anslaget.
Utskottet föreslår att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen, nämligen 3milj.kr. för budgetåret 1992/93, 2milj.kr. för budgetåret 1993/94, 2milj.kr. för budgetåret 1994/95 och 1,5 milj.kr. för budgetåret 1995/96.
2. Stöd för utveckling av skolväsendet
Under detta anslag beräknas medel inom skolväsendet för olika utvecklingsinsatser enligt de prioriteringar som statsmakterna gör. Regeringen förordar att de medel som nu utgår från olika anslag för utvecklingsinsatser av skilda slag fr.o.m. nästa budgetår förs samman under ett anslag för stöd för utveckling av skolväsendet. Till detta anslag har således förts medel för särskilda utvecklingsinsatser, för utveckling av skolans dataundervisning och för bidrag till kommuner och organisationer för vissa verksamheter, vilka innevarande budgetår anvisas under anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m. Vidare beräknas under detta anslag medel för genomförandet av centrala aktiviteter i samband med 150-årsjubileet av 1842 års folkskolestadga och medel för samverkansåtgärder mellan olika skolformer.
I budgetpropositionen (s. 60 f.) redovisas de försök som för närvarande förekommer på ett antal platser i landet med undervisning på ett främmande språk, främst engelska, i andra ämnen än språk. I sin anslagsframställning för budgetåret 1991/92 föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) en särskild satsning för att öka intresset att använda ett främmande språk som undervisningsspråk.
Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 7 är erfarenheterna av pågående försök när det gäller undervisning på främmande språk i icke-språkliga ämnen goda. Riksdagen bör därför genom ett uttalande markera att insatser för att främja användningen av språk i andra ämnen bör ges hög prioritet i det pågående förändringsarbetet i gymnasieskolan. Även i motion 1989/90:Ub818 (m, fp, c, mp) yrkande 2 begärs att SÖ skall få i uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett antal kommuner till försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning på treåriga linjer i form av integration mellan främmande språk och icke-språkliga ämnen.
Utskottet finner det nödvändigt att språkundervisningen i gymnasieskolan utvecklas i takt med ökad internationalisering inom näringsliv och offentlig sektor. Med hänsyn till att en stor del av kurslitteraturen i tekniska, ekonomiska och naturvetenskapliga utbildningar inom högskolan är engelskspråkig är det enligt utskottets mening angeläget att eleverna redan i gymnasieskolan får tillfälle att tillgodogöra sig såväl muntlig som skriftlig information på engelska även i icke-språkliga ämnen.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning (prop. s. 64) att förslaget om en särskild satsning för att öka intresset att använda engelska som undervisningsspråk bör vara en prioriteringsfråga för det nya skolverket inom ramen för anslagsbeloppet. Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna 1989/90:Ub818 yrkande 2 och 1990/91:Ub823 yrkande 7, varför de avstyrks.
Utskottet vill till detta lägga följande. Regeringen har den 14 februari 1991 beslutat tillkalla en kommitté, som skall lämna förslag till riktlinjer för barnomsorgen samt det offentliga skolväsendet. Kommittén skall också lämna förslag till riktlinjer och modeller för kursplaner. Utskottet utgår från att undervisning på främmande språk i icke-språkliga ämnen i gymnasieskolan kommer att behandlas i detta läroplansarbete.
Frågan om kultur i skolan tas upp i motion 1990/91:Ub316 (c). Motionärerna anser det angeläget att en utvärdering görs av användningen av de medel som under årens lopp ställts till förfogande för projektet kultur i skolan (yrkande 1). Med hänvisning till att vissa kommuner på försök ordnat kulturdagar i skolan på motsvarande sätt som friluftsdagar föreslår motionärerna att i princip minst en kulturdag per läsår bör anordnas på alla stadier (yrkande 2).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Utvecklingsarbetet med kultur i skolan har pågått med stöd av särskilda stimulansmedel sedan budgetåret 1984/85. Syftet har varit att dels öka och fördjupa kulturinslagen i skolans verksamhet, dels etablera och förstärka kontakterna mellan skolan och kulturlivet utanför skolan. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till fortsatt utvecklingsarbete enligt propositionen om skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95). SÖ har haft i uppdrag att årligen tillsammans med länsskolnämnderna utvärdera och redovisa erfarenheterna av utvecklingsarbetet kultur i skolan. Det har inte framkommit att särskilda medel gått till administration för detta utvecklingsarbete (jfr även SÖs rapport Kultur i skolan, R90:27). Utskottet vill även erinra om vad som framfördes i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil. 10 s. 133), nämligen att strävan bör vara att inlemma kulturinsatserna i skolans reguljära verksamhet och att det efter hand skall bli naturligt att de enskilda skolorna tar ansvar för sin egen kulturverksamhet.
När det gäller frågan om att anordna en kulturdag i skolan hänvisar utskottet till dels 4 kap. 13 § grundskoleförordningen, dels 2 kap. 13 § gymnasieförordningen beträffande utbyte av en friluftsdag mot en dag för kulturaktiviteter.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub316.
I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 18 delvis uppmärksammas Sveriges deltagande i det internationella utbildningsprojektet United World Colleges (UWC). Enligt motionärerna har Sverige under de senaste åren tilldelats 12--15 platser på den tvååriga utbildningen vid denna skola. Kostnaden för varje elev uppgår till ca 160000 kr. Motionärerna anser att riksdagen bör anvisa ytterligare medel för stöd till UWC och dess svenska nationalkommitté.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
För budgetåret 1990/91 har under anslaget B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet, anslagspost 3 Insatser inom undervisning för internationell förståelse m.m., anvisats 160000 kr. för stipendier till svenska elever för studier vid United World College of the Atlantic. Dessutom utgår bidrag till kostnader för modersmålsundervisning vid denna skola. Utskottet anser att förslaget om ytterligare stöd till nationalkommittén för UWC bör vara en prioriteringsfråga för det nya skolverket inom ramen för det totala anslagsbeloppet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis.
Enligt motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 5 bör de särskilda stimulansbidragen för olika ändamål i skolan avskaffas.
Utskottet behandlade frågan om särskilda stimulansbidrag i anslutning till propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Utskottet delade då regeringens uppfattning att det för vissa ändamål kan vara befogat att ha riktade statsbidrag vid sidan av sektorsbidraget. Sådana bidrag bör dock alltid vara tidsbegränsade. I övrigt ansåg utskottet att stor restriktivitet bör iakttas när det gäller stimulansbidrag. Som redovisas i budgetpropositionen (s. 61 f.) utgör nu pågående s.k. särskilda satsningar enbart medel för särskilda utvecklingsinsatser och för utveckling av skolans dataundervisning. Fastställda planer vid införandet av dessa bidrag omfattar i något fall tiden t.o.m. budgetåret 1992/93. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att medel för dessa ändamål bör anvisas för nästa budgetår.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avstyrker motion 1990/91:Ub824 yrkande 5.
Det samlade medelsbehovet för anslaget beräknas av regeringen för budgetåret till 90487000 kr.
När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 6 att 78487000 kr. överförs från detta anslag till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet. Riksdagen bör således enligt motionärerna anvisa ett reservationsanslag på 12000 000 kr. till Stöd för utveckling av skolväsendet (yrkande 7).
Enligt motion 1990/91:Ub287 (fp) yrkande 2 bör bidrag till den samlade skoldagen avskaffas. Riksdagen bör anvisa 9 milj.kr. mindre än vad regeringen har föreslagit till förevarande anslag. I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 18 delvis föreslås att riksdagen anvisar 480000 kr. till svenska nationalkommittén för United World Colleges, vilket innebär 320000 kr. utöver vad regeringen har beräknat för detta ändamål. Riksdagen bör således enligt ifrågavarande motionärer anvisa totalt 81807000 kr. till Stöd för utveckling av skolväsendet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
När det gäller statliga bidrag till kommun för samlad skoldag vill utskottet erinra om att inga statliga medel anvisas för detta ändamål sedan den 1 juli 1990. Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2, 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis och 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 90487000 kr.
3. Forskning inom skolväsendet
I propositionen (s. 65) anför föredragande statsrådet att skolan som helhet behöver studeras på ett systematiskt sätt för att skolverksamheten successivt skall kunna omprövas. Han anser vidare att detta anslag för sektorsforskning är ett nödvändigt verktyg i den framtida utformningen av skolan. Det nya skolverket bör förfoga över sektorsanslaget för forskning.
I motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 10 delvis framhålls att lärarutbildningarna har behov av en forskningsanknytning som möjliggör att grundutbildningen bedrivs nära aktuell och relevant forskning samt präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt. Lärarutbildningarnas forsknings- och utvecklingsarbete kan förväntas ha betydelse för skolans utveckling, anser motionärerna. Mot denna bakgrund bör ansvaret för viss forskning inom skolans område överföras från skolöverstyrelsen till universitets- och högskoleämbetet. Även i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 24 delvis understryks vikten av forskningsanknytning inom sektorn för undervisningsyrken.
Utskottet vill hänvisa till riksdagens behandling av forskningspropositionen vid föregående riksmöte (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328) när det gäller forskning inom skolväsendet. Utskottet anförde bl.a. att ett särskilt utvecklingsarbete inom lärarutbildningen, vilket naturligt anknyter till grundutbildningens inriktning och innehåll, är betydelsefullt för utvecklingen av lärarprofessionen. Detta bör, ansåg utskottet, beaktas vid fördelningen av de resurser som står till förfogande för verksamhet inom sektorn för undervisningsyrken och för forskningsanknytning. Vidare utgick utskottet från att behovet av resurser för detta utvecklingsarbete kommer att beaktas när resurstillskott i nästa forskningsproposition fördelas på olika ändamål.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10 och 1990/91:Ub813 yrkande 24 båda delvis.
Beträffande anslagsbeloppet beräknas det samlade medelsbehovet under detta anslag till 27221000 kr.
Enligt motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 8 bör i största möjliga utsträckning stödet till forskning inom skolväsendet vara fritt från statlig styrning. Enligt motionärerna skall universiteten utan påverkan kunna fullgöra sin kritiska funktion. Mot denna bakgrund bör 20 milj.kr. överföras från förevarande anslag till anslaget E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. Riksdagen bör således till Forskning inom skolväsendet under budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 7221000 kr.
Riksdagen avslog under föregående riksmöte en motion med likartat yrkande vid behandlingen av forskningspropositionen för treårsperioden 1990/91--1992/93 (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328). Utskottet har inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande. Riksdagen bör således med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkande 8 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 27221000 kr.
4. Fortbildning m.m.
I inledningen till budgetpropositionen (avsnitt 5, s. 52 f.) redovisar regeringen vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra tillgången på lärare. Föredragande statsrådet redovisar även på vilket sätt de särskilda medel -- 35 milj.kr. -- som har avsatts innevarande budgetår för att förbättra lärarsituationen har använts. Enligt föredragande statsrådet är det väsentligt att även nästa budgetår utnyttja alla möjligheter till flexibla lösningar i syfte att förbättra tillgången på lärare i grundskolan. De särskilda insatserna för att förbättra tillgången på behöriga lärare -- bl.a. ökad dimensionering av grundskollärarlinjen och utbildning av obehöriga lärare som har tjänstgjort en längre tid inom skolväsendet -- bör fortsätta och utökas nästa budgetår. Vidare anses det angeläget att vidareutbildning av förskollärare och fritidspedagoger kommer till stånd. Under innevarande budgetår har särskilda medel utgått till några högskoleenheter för bl.a. planering av vidareutbildning av förskollärare och fritidspedagoger till lärare i grundskolan. Under förevarande anslag föreslås att 55 milj.kr. avsätts för åtgärder för att förbättra tillgången på lärare.
Enligt motion 1990/91:Ub560 (m) yrkande 7 måste extraordinära åtgärder vidtas för att förse skolan med utbildad personal. Bl.a. bör sådana utbildningar organiseras som fångar upp personer som verkar inom skolan utan formell behörighet. Denna utbildning får emellertid inte ges av endast formella skäl. Kvalitetskraven måste enligt motionärernas mening även här sättas högt.
Utskottet vill erinra om riksdagens beslut vid föregående riksmöte (prop. 1989/90:100 bil. 10, bet. UbU12 och bet. UbU22, rskr. 235 och rskr. 233) om åtgärder för att förbättra tillgången på lärare. Enligt vad utskottet erfarit har de särskilda medel -- 35 milj.kr. -- som avsatts för att förbättra lärarsituationen under innevarande budgetår funnit en ändamålsenlig användning. Utskottet delar föredragande statsrådets och motionärernas uppfattning att särskilda åtgärder bör vidtas även under nästa budgetår för att på kort sikt tillgodose behovet av behöriga lärare i ungdomsskolan. Utskottet utgår från att kvalitetskraven även vid dessa utbildningar ställs högt. På denna grund föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta åtgärder för att förbättra tillgången på lärare i enlighet med vad som redovisats i budgetpropositionens bilaga 10 inledningsvis (avsnitt 5, s. 52--53) och avslår motion 1990/91:Ub560 yrkande 7.
Vad gäller frågan om dimensioneringen av grundutbildningen för lärare i ungdomsskolan hänvisar utskottet till betänkande 1990/91:UbU12.
I ett antal motioner behandlas fortbildningens inriktning.
I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 9 framhålls att såväl lärarutbildning som fortbildning i ökad omfattning måste inriktas på att ge lärarna goda ämneskunskaper. Enligt motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 11 finns det behov av kraftfulla insatser när det gäller fortbildning inom ämnet religionskunskap. Enligt motionärerna har den nationella utvärderingen av undervisningen i grundskolan visat att undervisningen i ämnet religionskunskap på många håll är eftersatt, främst på grund av bristande kunskaper hos lärarna. I motionerna 1990/91:Ub294 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub337 (m) yrkande 3 och 1990/91:Ub815 (m) samtliga delvis begärs åtgärder för att lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap genom fortbildning skall skaffa sig erforderliga kunskaper i kristendom, så att intentionerna enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 80) kan uppnås i detta ämne.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
I propositionen (s. 66 f.) anför föredragande statsrådet att fortbildningens syfte är att öka måluppfyllelsen och utveckla verksamheten i skolan. Han erinrar om att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1991 har det fulla ansvaret för lärare och övrig personal, vilket bl.a. innebär ett mer entydigt ansvar för kommunerna att prioritera fortbildningsinsatserna. Föredragande statsrådet understryker dock att detta inte innebär att staten avstår från att styra fortbildningens inriktning. Staten har fortfarande ett intresse av att utöva ett inflytande på fortbildningen. Detta behov snarare ökar med övergången till en mål- och resultatorienterad styrning av hela skolväsendet. De nya principerna för skolans styrning innebär att skolverket får ett tydligare ansvar och större befogenheter att direkt leda den statligt finansierade fortbildningsverksamheten och att också ange dess konkreta innehåll utifrån de mål riksdagen och regeringen ställer upp för fortbildningen eller för skolan som sådan. Sammanfattningsvis anser föredragande statsrådet att de signaler som skall styra skolverkets prioriteringar inom fortbildningsområdet skall vara av tre slag:
riksdagens och regeringens målformuleringar för fortbildningen som sådan
målen för skolans verksamhet
resultaten av utvärderingen av skolan.
Slutligen erinrar föredragande statsrådet om att fortbildningsnämnderna enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) kommer att avvecklas den 1 juli 1991. De uppgifter som i fortsättningen skall åvila staten inom fortbildningsområdet kommer att fullgöras av skolverket, som således får ansvara för samordning av fortbildningsbehov och för att goda kontaktvägar skapas mellan avnämare och utbildningsanordnare.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning om fortbildningens funktion i en mål- och resultatorienterad styrning av skolverksamheten. När det gäller den statligt finansierade fortbildningen utgår utskottet från att t.ex. resultat av den nationella utvärderingen av undervisning i skolan läggs till grund för skolverkets beslut om såväl fortbildningens allmänna inriktning som prioriteringen av ämnesvisa fortbildningsinsatser. Som föredragande statsrådet understrukit kommer högskolan med sin kompetens att kunna spela en viktig roll som anordnare av fortbildning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 11, 1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkande 3 delvis, 1990/91:Ub815 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 9.
Till detta vill utskottet lägga följande. Den s.k. skolverksutredningen (U 1990:5) med direktiven (dir. 1990:60) att lägga fram förslag om och förbereda genomförandet av en ny organisation för den statliga skoladministrationen har den 6 februari 1991 överlämnat ett principförslag till organisation av statens skolverk. Även fortbildningens organisation har behandlats i detta sammanhang. Regeringen avser återkomma till riksdagen med förslag rörande resurs- och budgetfrågor för skolmyndigheten i 1991 års kompletteringsproposition.
Av de medel som innevarande budgetår anvisats under anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolan m.m. för kompletteringsfortbildning avser ett visst belopp produktion av utbildningsprogram för etersändning. Dessa medel (2,9 milj.kr.) har förts över till förevarande ansvar (jfr prop. s. 69).
Enligt motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 9 bör riksdagen ge regeringen till känna att ifrågavarande resurser, som kommer att ställas till skolverkets förfogande, kommer att användas för produktion av utbildningsprogram för etersändning inom kompletteringsfortbildningen även under nästa år.
Utskottet utgår från att de medel som under innevarande budgetår anvisats för produktion av utbildningsprogram för etersändning och som nu genom en annan anslagsindelning i årets budgetproposition förts över till förevarande anslag inte kommer att användas för annat ändamål än vad de ursprungligen har anvisats för. Med det anförda anser utskottet att syftet med motion 1990/91:Ub259 yrkande 9 är tillgodosett, varför motionsyrkandet avstyrks.
När det gäller anslagsbeloppet under anslaget beräknar regeringen det samlade medelsbehovet till 178896000 kr.
I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 10 föreslås att 90 milj.kr. överförs från detta anslag till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser i syfte att öka lärarnas möjligheter till ämnesinriktad fortbildning. Vidare föreslås (yrkande 11) att 50 milj.kr. överförs från detta anslag till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för att ge kommunerna bättre möjligheter att genomföra fortbildning för lärare. Riksdagen bör således för budgetåret 1991/92 till Fortbildning m.m. anvisa ett reservationsanslag på 38896000 kr. (yrkande 12).
Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 13 bör riksdagen anvisa 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit, dvs. 183896000 kr. Medelsökningen avser fortbildningsstipendier för verksamma lärare (yrkande 12).
I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 4 föreslås att riksdagen anslår 20 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit under förevarande anslag, dvs. 198896000 kr. Medelsökningen avser fortbildning för förskollärare och grundskollärare när det gäller integreringen av barnomsorg och skola (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens förslag till åtgärder för att förbättra tillgången på lärare i grundskolan. Utskottet delar vidare regeringens uppfattning när det gäller fortbildningens syfte i en mål- och resultatorienterad styrning av skolverksamheten och när det gäller ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på fortbildningens område. Utskottets ställningstagande i dessa avseenden har som konsekvens att medel av viss omfattning bör anvisas under anslaget.
I budgetpropositionen (s. 68) föreslår regeringen att 5 milj.kr. anvisas för ett särskilt stipendiesystem för den individuellt motiverade fortbildningen för lärare. Varje stipendium skall uppgå till högst 25000 kr., vilket innebär att minst 200 lärare kan erhålla stipendium. Enligt utskottets mening bör ifrågavarande fortbildningsverksamhet under nästa budgetår ha den omfattning som regeringen föreslår.
Som utskottet i det föregående redovisat har regeringen nyligen tillkallat en kommitté som skall lämna förslag till mål och riktlinjer för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet (dir. 1991:9). Riksdagen bör inte anvisa särskilda medel för fortbildning för förskollärare och lärare i grundskolan när det gäller samverkan mellan barnomsorg och skola. Anordnandet av sådan fortbildning ankommer på personalens arbetsgivare.
Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub313 yrkande 3 och 4, 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 178896000 kr.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen begärt bemyndigande att utfärda föreskrifter vad gäller handläggningen av stipendieverksamhet.
5. Särskilda insatser på skolområdet
Enligt riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) skall de medel som avser särskilda insatser på lokal nivå ingå i sektorsbidraget för skolan, dvs. under anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet. Den beräknade andelen insatser på lokal nivå uppgår till ca 75 % av nuvarande anslag. Ca 25 % av anslaget skall således användas för insatser på regional nivå. Dessa insatser är sådana som planerats i samråd med berörda kommuner, länsskolnämnder eller planeringsberedningar och avser undervisningsinsatser för elever med handikapp eller andra särskilda behov, t. ex. elever på sjukhus, skoldaghem eller skolinternat.
I enlighet med nämnda riksdagsbeslut kommer skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna att avvecklas den 1 juli 1991. En ny myndighet för handikappfrågor kommer att inrättas. Regeringen har den 20 december 1990 beslutat tillkalla en särskild utredare för att dels lägga fram förslag till organisation av en ny myndighet för det statliga stödet för handikappade elevers skolgång m.m., dels förbereda genomförandet av denna myndighet (dir. 1990:83). I samband därmed kommer också planeringsberedningarnas ställning att ses över (jfr prop. s. 71).
Enligt föredragande statsrådets mening bör medlen under detta anslag i fortsättningen fördelas av skolhandikappinstitutet och utbetalas direkt till respektive kommun som anordnar undervisningen.
I motion 1990/91:Ub254 (fp) anförs att det nya institutet för handikappfrågor även bör ha förvaltningsansvaret för s.k. kunskapscentra för elever med rörelsehinder. Motionärerna föreslår att kunskapscentret vid Folke Bernadottehemmet bör garanteras en kontinuerlig grundorganisation av staten (yrkande 1). Vidare bör klargöras vilka andra utbildningsanordningar som kan betraktas som kunskapscentra (yrkande 2).
Utskottet vill erinra om att riksdagen behandlat likartade yrkanden vid två tillfällen under föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU3, rskr. 52 och bet. 1989/90:UbU14, rskr. 237). Med hänvisning till att organisationen av en ny myndighet för det statliga stödet för handikappade elevers skolgång m.m. bereds inom regeringskansliet och att förslag rörande resurs- och budgetfrågor för skolhandikappinstitutet kommer att föreläggas riksdagen i 1991 års kompletteringsproposition finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1990/91:Ub254, varför den avstyrks.
När det gäller anslagsbeloppet beräknar regeringen det samlade medelsbehovet till 100298000 kr. Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår utskottet att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 100298000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
Utveckling och produktion av läromedel
1. beträffande kostnadsberäkning av behovet av läromedel för undervisning i teckenspråk att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub822 yrkande 4,
2. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och produktion av läromedel att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub314, 1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3 till Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16084000 kr., res 1. (v) res 2. (mp)
3. beträffande förhandsbesked om statsbidrag att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100 anförts om förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion av läromedel,
Stöd för utveckling av skolväsendet
4. beträffande undervisning på främmande språk i gymnasieskolan att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub818 yrkande 2 och 1990/91:Ub823 yrkande 7,
5. beträffande användningen av medel för kultur i skolan m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub316,
6. beträffande stöd till United World Colleges att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis, res. 3 (m, fp)
7. beträffande särskilda stimulansbidrag i skolan att riksdagen avslår 1990/91:Ub824 yrkande 5, res. 4 (m)
8. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2, 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis och 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 90487000 kr., res. 5 (m) res. 6 (fp)
Forskning inom skolväsendet
9. beträffande ansvaret för viss forskning inom skolväsendet m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub813 yrkande 24 delvis,
10. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkande 8 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 27221000 kr., res. 7 (m)
Fortbildning m.m.
11. beträffande vissa åtgärder för att förbättra tillgången på lärare att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub560 yrkande 7 bemyndigar regeringen att vidta åtgärder som redovisats i propositionen, res. 8 (m)
12. beträffande fortbildningens inriktning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 11, 1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkande 3 delvis, 1990/91:Ub815 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 9, res. 9 (m, fp) res. 10 (c)
13. beträffande resurser för produktion av utbildningsprogram för etersändning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub259 yrkande 9,
14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. att riksdagen med bifall proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 178896000 kr., res. 11 (m) res. 12 (fp) res. 13 (v)
15. beträffande bemyndigande för regeringen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bemyndigar regeringen att utfärda föreskrifter vad gäller handläggningen av stipendieverksamhet,
Särskilda insatser på skolområdet
16. beträffande kunskapscentret vid Folke Bernadottehemmet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub254,
17. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på skolområdet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 100298000 kr.
Stockholm den 7 mars 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Larz Johansson
Närvarande: Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Margitta Edgren (fp), Ylva Johansson (v) och Claes Roxbergh (mp).
Reservationer
1. Anslagsbeloppet under Utveckling och produktion av läromedel (mom. 2)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "16084000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har erfarit att av de få lexikon på punktskrift som finns av de vanligaste skolspråken är många mycket gamla. De kan dessutom inte förvärvas för eget bruk. Enligt utskottets mening är det inte acceptabelt att blinda skolelever och högskolestuderande inte skall kunna följa undervisningen på grund av att dessa språklexikon är omoderna. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub314, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3 till Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 17084000 kr., dvs. 1milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och produktion av läromedel att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub314, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3 till Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 17084000 kr.,
2. Anslagsbeloppet under Utveckling och produktion av läromedel (mom. 2)
Claes Roxbergh (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "16084000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att riksdagen under de senaste åren har anslagit stora summor för utbildning av såväl teckenspråkslärare som tolkar. Enligt utskottets mening är dock fortfarande bristen på olika typer av läromedel påtaglig. Det är därför önskvärt att förevarande anslag räknas upp i första hand för att möjliggöra en ökad produktion av läromedel inom videoområdet. Enligt utskottets bedömning bör anslaget ökas med totalt 3milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Av denna anslagsökning bör 2milj.kr. anvisas för grundutrustning för produktion av läromedel inom videoområdet och 1milj.kr. för personalförstärkning för produktion av videoläromedel för döva och hörselskadade elever. Riksdagen bör således med bifall till motion 1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub314 till anslaget Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 19084000 kr.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och produktion av läromedel att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub314 till Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 19084000 kr., 3. Stöd till United World Colleges (mom. 6)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Margitta Edgren (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 18 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att stödet till den svenska nationalkommittén för United World Colleges (UWC) bör förstärkas. Utskottet vill påpeka att sedan detta internationella utbildningsprojekt startade år 1962 har sammanlagt ca 350 svenska elever genomgått den tvååriga utbildningen. Enligt utskottets mening är det rimligt att det statliga stödet till den svenska nationalkommittén för UWC motsvarar kostnaderna för tre elevers studier vid United World College of the Atlantic under två år (480000 kr.).
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande stöd till United World Colleges att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 4. Särskilda stimulansbidrag i skolan (mom. 7)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "Utskottet behandlade" och på s.9 slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att de särskilda stimulansbidragen i skolan styr den lokala verksamheten samtidigt som resurser binds upp för att fördela dessa medel. Enligt utskottets mening bör det stå kommunerna fritt att i sin medelsanvändning avsätta resurser för de utvecklingsprojekt som man vill stödja. De särskilda stimulansbidragen bör således avskaffas. Medlen bör i stället direkt föras över till kommunerna som då själva kan besluta hur man vill använda dessa.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande Särskilda stimulansbidrag i skolan att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 5 som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört, 5. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet (mom. 8)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "på 90487000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de särskilda stimulansbidragen för olika ändamål i skolan bör avvecklas och att medlen förs över till kommunerna som själva får besluta om hur de vill använda denna resurs. Därför bör 78487000 kr. överföras till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet. För en ordnad avveckling av den centralt initierade verksamheten bör dock 10 milj.kr. anvisas för budgetåret 1991/92. Vidare bör 2 milj.kr. anvisas för firandet av 150-årsjubileet av 1842 års folkskolestadga.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7, med avslag på proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2 samt 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 12000 000 kr.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7, med avslag på proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2 samt 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis beslutar att till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 12000000 kr., 6. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet (mom. 8)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "på 90487000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att det särskilda anslag, som tidigare fanns till samlad skoldag, förra året sammanslogs med två andra anslag. Statsbidragsgivningen till verksamhet av detta slag har emellertid fortsatt. Enligt uppgift är avsikten att sådana bidrag skall kunna ges också under kommande år från anslaget Stöd till utveckling av skolväsendet. Då utskottet av bl.a. statsfinansiella skäl nu delar den uppfattning som länge framförts i partimotioner (fp) att verksamhet av denna typ är en uppgift som måste täckas av kommunala medel tillstyrks motion 1990/91:Ub287 yrkande 2, varför förevarande anslag bör minskas med 9 milj.kr.
I syfte att öka Sveriges deltagande i det internationella utbildningsprojektet United World Colleges (UWC) bör medel till svenska nationalkommittén för UWC utgå med 320000 kr. utöver vad regeringen har beräknat under detta anslag (160000 kr.). Detta belopp -- 480000 kr. -- motsvarar kostnaden för tre elevers utbildning under två år.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2 och 1990/91:823 yrkande 18 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 81807000 kr.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2 och 1990/91:823 yrkande 18 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 81807000 kr., 7. Anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet (mom. 10)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Riksdagen avslog" och slutar med "på 27 221 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att stödet till forskning i största möjliga utsträckning bör vara fritt från statlig styrning. Universiteten skall utan påverkan kunna fullgöra sin kritiska funktion. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att vissa medel som fördelas via departement och myndigheter överförs till fakultetsanslagen.
Under förevarande anslag föreslår regeringen 27221000 kr. för budgetåret 1991/92. Utskottet anser att forskning om skola och vuxenutbildning gynnas av att resurserna för den på inomvetenskapliga grunder bedrivna samhällsvetenskapliga forskningen ökas. Därför bör 20 milj.kr. överföras från förevarande anslag till anslaget E 4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 8 och med avslag på proposition 1990/91:100 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7221 000 kr.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 8 och med avslag på proposition 1990/91:100 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7221000 kr., 8. Vissa åtgärder för att förbättra tillgången på lärare (mom. 11)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Då lärarutbildningen i dag har svårigheter att rekrytera tillräckligt många sökande finns det enligt utskottets uppfattning skäl att vidta extraordinära åtgärder för att eleverna i ungdomsskolan skall få undervisning av kompetenta lärare. Det är därvid viktigt att fånga upp vikarierande lärare utan formell behörighet, lärare som lämnat yrket av olika skäl och personer med annan utbildningsbakgrund. Likaså bör lärare i hemspråk erbjudas kompletterande utbildning.
Utskottet vill understryka att kvalitetskraven på utbildningen för dessa grupper måste ställas högt. Som en förutsättning för all utbildning av lärare måste gälla att utbildningen inriktas på lärarens kunskapsförmedlande roll. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub560 yrkande 7 och med anledning av proposition 1990/91:100 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande vissa åtgärder för att förbättra tillgången på lärare att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub560 yrkande 7 och med anledning av proposition 1990/91:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 9. Fortbildningens inriktning (mom. 12)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Margitta Edgren (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att goda ämneskunskaper är den viktigaste grunden för lärarens verksamhet. Fortbildningen bör därför läggas om och inriktas på ämnesfördjupning i de ämnen som läraren undervisar i.
Behovet av ämnesinriktad fortbildning bestyrks bl.a. av den nationella utvärderingen av skolan som har visat att ämnet religionskunskap inte får den andel av undervisningen i SO-ämnena som anges i läroplanen för grundskolan (Lgr 80). Vissa moment i religionskunskap såsom livsfrågor och kristen etik tas endast upp av en mindre del av lärarna. Det är enligt utskottets uppfattning väsentligt att lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap nu ges möjlighet till fortbildning i detta ämne.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 9 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 11, 1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub815 delvis som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande Fortbildningens inriktning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 9 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 11, 1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub815 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 10. Fortbildningens inriktning (mom. 12)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att staten inte kan avstå från att styra fortbildningens inriktning. Den nationella utvärderingen av skolan kommer därvid att vara en viktig del av underlaget för de bedömningar som skall ligga till grund för vilka fortbildningsinsatser som är mest angelägna.
Enligt utskottets uppfattning finns det resultat av den nationella utvärderingen av skolan som visar att det redan nu finns angelägna fortbildningsbehov. Det gäller främst fortbildningen inom ämnet religionskunskap. Undervisningen i detta ämne är enligt vissa utvärderingsrapporter på många håll eftersatt, främst på grund av bristande kunskaper hos lärarna. Många lärare känner sig osäkra inför religionsämnets stora omfattning, allt ifrån kristendomskunskap med utgångspunkt i Bibeln och svensk kyrkohistoria till andra stora religioner som nu också förekommer i vårt eget mångkulturella samhälle. Mot denna bakgrund bör kraftfulla insatser göras för att ge undervisande lärare fortbildning i ämnet religionskunskap.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande 11 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub294 yrkande 2, 1990/91:Ub337 yrkande 3 och 1990/91:Ub815 samtliga delvis samt 1990/91:Ub824 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande Fortbildningens inriktning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande 11 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub294 yrkande 2, 1990/91:Ub337 yrkande 3 och 1990/91:Ub815 samtliga delvis samt 1990/91:Ub824 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 11. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. (mom.14)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "Utskottet vill" och på s.14 slutar med "på 178 896 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att fortbildningen måste inriktas på att ge lärarna goda ämneskunskaper. En övervägande del av fortbildningen av lärare bör ske i form av högskoleutbildning. Högskolan skall således ha resurser för ett utbud av ämneskurser riktade till lärare.
Utskottet anser vidare att alla lärare bör erhålla ett erbjudande om att minst vart tionde år genomgå en ämnesinriktad fortbildning omfattande sammanlagt 20 poäng. Av dessa skäl föreslår utskottet att dels 90 milj.kr. överförs från detta anslag till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser, dels att 50 milj.kr. överförs från detta anslag till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 samt med avslag på proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 38896000 kr.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 samt med avslag på proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 38896000 kr., 12. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. (mom.14)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "Utskottet vill" och på s.14 slutar med "178 896 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att verksamma språklärare bör beredas möjlighet att med regelbundna intervaller besöka de länder vilkas språk man undervisar i. För att ett sådant besök skall vara riktigt värdefullt bör vistelsetiden inte understiga en termin. Det är därför av stor vikt att resurser ställs till förfogande för detta. Mot denna bakgrund anser utskottet att anslagsbeloppet under förevarande anslag bör ökas med 5 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till fortbildning m.m. anvisar ett reservationsanslag på 183896000 kr.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 183896000 kr., 13. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. (mom.14)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "Som utskottet" och på s.14 slutar med "178 896 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en bra integrering av barnomsorg och skola, som på sikt eventuellt kan leda till en sänkt skolpliktsålder, förutsätter att både förskollärare och grundskollärare på lågstadiet erbjuds relevant fortbildning. Utskottet föreslår därför att riksdagen anslår 20 milj.kr. utöver regeringens förslag för sådan fortbildning. Enligt utskottets mening får denna fortbildning för lågstadielärarnas del inte ersätta den angelägna kompletteringsfortbildningen.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning m.m. anvisar ett reservationsanslag på 198896000 kr.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 198896000 kr.,
Särskilda yttranden
1. Särskilda stimulansbidrag i skolan (mom. 7)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:
Vi vill erinra om att vi i annat sammanhang (betänkande 1990/91:UbU10) avstyrkt det nu aktuella särskilda stimulansbidraget till lokalförbättringar inom skolan och föreslagit att dessa medel skall överföras till sektorsbidraget.
2. Ansvaret för viss forskning inom skolväsendet m.m. (mom. 9)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) och Claes Roxbergh (mp) anför:
Vi hänvisar till den uppfattning som vi redovisat i reservation 127 i betänkande 1989/90:UbU25 i vad gäller lärarutbildningarnas behov av forskningsanknytning och ansvaret för viss forskning inom skolväsendet.