Anslag till utredningar m.m.
Betänkande 1990/91:JuU22
Justitieutskottets betänkande
1990/91:JUU22
Anslag till utredningar m.m.
Innehåll
1990/91 JuU22
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1990/91:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har regeringen föreslagit att riksdagen till Utredningar m.m. (A 3, s. 42) för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 30 287 000 kr.
Motionerna
1990/91:Ju609 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring av 20 kap. 1 § brottsbalken att begränsningen av tjänstefel till begreppet myndighetsutövning slopas.
1990/91:Ju628 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om straffskärpning vad gäller hets mot folkgrupp.
1990/91:Ju634 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att höja straffsatsen för olovlig körning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ju705 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger förslag till lagstiftning om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsprocessen (utom skattemål) i enlighet med vad som anförts i motionen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk804.
1990/91:Ju803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsning av strafflagstiftningen.
1990/91:Ju810 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagstiftning att enskilda får rätt till ersättning för rättegångskostnader i andra mål än skattemål som handläggs enligt förvaltningsprocesslagen i enlighet med vad i motionen anförts. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk636.
1990/91:Ju820 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att stödja organisationer som vill göra informationsinsatser.
1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av översyn av de regler som skall gälla på häkten samt om häktenas utformning,
1990/91:Ju828 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär att domstolsutredningen får tilläggsdirektiv att utreda möjligheterna till en ändrad karriärgång i enlighet med vad som i motionen anförts,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringsarbete inom åklagarväsendet.
Utskottet
Utredningar m.m.
Medelstilldelningen
Regeringen föreslår att riksdagen till Utredningar m.m. anvisar 30287000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Avkriminalisering m.m.
I motion Ju803 förordas en begränsning av det kriminaliserade området. Enligt motionärerna torde respekten för strafflagstiftningen öka om endast de handlingar som är verkligt förkastliga är kriminaliserade. I motionen förespråkas också en ökad användning av institutet straffföreläggande.
Alternativ till kriminalisering har övervägts i skilda sammanhang. Under 1980-talet studerades frågan av bl.a. fängelsestraffkommittén. I juni 1983 uppdrog regeringen till riksåklagaren (RÅ) att lämna förslag till begränsningar i straffrättens tillämpningsområde. Syftet var att göra det möjligt att i större utsträckning använda de rättsvårdande organens resurser för lagföring av allvarligare brottslighet. RÅs uppdrag har år 1984 redovisats i två rapporter. I viss del har förslagen i rapporterna lett till avkriminalisering (jfr prop. 1986/87:34, TU9, rskr. 75).
Den i april förra året av justitieministern tillkallade åklagarutredningen (dir. 1990:27) skall enligt sina direktiv pröva förutsättningarna för alternativ till kriminalisering med utgångspunkt från bl.a. de överväganden i ämnet som fängelsestraffkommittén och RÅ gjort. Andra viktiga frågor för utredningen rör, enligt direktiven, en utvidgad användning av bl.a. strafföreläggande.
Utskottet har förståelse för motionärernas synsätt och delar bedömningen att kriminalisering inte är det enda och inte alltid det mest effektiva medel som samhället har för att motverka oönskade beteenden. Emellertid är de av motionärerna aktualiserade frågorna föremål för överväganden av åklagarutredningen. Något uttalande i ämnet från riksdagens sida anser utskottet inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks.
Förändringsarbete inom åklagarväsendet
I syfte att förbättra rekryteringsläget inom åklagarväsendet föreslås i motion Ju828 olika åtgärder.
Utskottet kan konstatera att flera av de frågor som motionärerna tar upp redan varit föremål för överväganden i olika sammanhang. Detta gäller bl.a. notarietjänstgöringen hos åklagarmyndighet (se prop. 1989/90:100 bil. 4, s. 66 f) och sammanslagning av åklagardistrikt (se JuU 1987/88:28 s. 4 f). När det gäller notarietjänstgöringen finns anledning att påpeka att en utvärdering skall ske efter försöksperiodens slut.
Som framgår av budgetpropositionen (s. 8) har RÅ gjort betydande ansträngningar för att förbättra rekryteringsläget. Nyligen har en tjänst för arbete med enbart rekryteringfrågor inrättats på riksåklagarens kansli. Det under året ingångna löneavtalet för åklagarnas del ger också anledning att räkna med att rekryteringsläget förbättras ytterligare.
Enligt vad utskottet erfarit är rekryteringsläget för närvarande gott. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet det inte erforderligt med några sådana uttalanden från riksdagens sida som efterfrågas i motionerna.
Moderniserad domarkarriär
I motion Ju828 förordas att hela domarutbildningen skall förläggas till en hovrätt eller en större tingsrätt och att domstolsutredningen genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att utreda förutsättningarna härför.
Domarkarriären har nyligen varit föremål för en översyn. En tillkallad särskild utredare överlämnade i december 1988 sitt betänkande (SOU 1988:53) Domarbanan -- Utbildning och meritvärdering. Betänkandet och remissbehandlingen av det låg till grund för en proposition som behandlades av utskottet under förra riksmötet. I propositionen presenterades riktlinjer för en avkortad och sammanhållen domarutbildning. Riksdagen godkände dessa riktlinjer (prop. 1989/90:79, JuU25, rskr. 193). Enligt vad utskottet erfarit pågår överväganden inom regeringskansliet på en utvärdering av den nya domarutbildningen.
I samband med behandlingen av den nämnda propositionen tog utskottet ställning till ett liknande motionsyrkande som det nu aktuella. Utskottet (1989/90:JuU25 s. 10 f) hade i och för sig en viss förståelse för tankarna i motionen men ansåg bl.a. att erfarenhet av domargöromål i både underrätt och överrätt är nödvändig i domarutbildningen.
Utskottet saknar anledning att nu göra annan bedömning, och någon ytterligare utredning i frågan är uppenbarligen inte erforderlig. Yrkandet avstyrks.
Stöd till informationsinsatser om åtgärder mot ekonomisk brottslighet
Vid budgetberedningen år 1986 av anslaget A 5 Information om lagstiftning m.m. behandlade utskottet ett motionsyrkande om stöd åt organisationer för information om ekonomisk och organiserad brottslighet. Utskottet (JuU 1985/86:29 s. 1 f, rskr. 214) uttalade att regeringen borde verka för att informationsåtgärder i ökad utsträckning vidtas vad gäller lagstiftning och andra åtgärder från det allmännas sida mot ekonomisk brottslighet. Enligt utskottet borde det i sammanhanget uppmärksammas det värde som ligger i att även låta insatser på området komma till stånd genom enskilda organ (t.ex. fackliga organisationer och branschsammanslutningar). För att främja sådana insatser borde dessa organ kunna erhålla ekonomiskt stöd, och det borde övervägas att även för sådant ändamål ta medel i anspråk från det ovannämnda anslaget. Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.
Under budgetåret 1987/88 behandlade utskottet en liknande motion. Utskottet vidhöll då sin tidigare uttalade ståndpunkt och tillade att det på lämpligt sätt borde ges upplysning om möjligheterna till ekonomiskt stöd. Vad utskottet uttalat gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (JuU 1987/88:39 s. 8, rskr. 319).
I motion Ju820 begärs ett riksdagsuttalande om ökat stöd av nu behandlat slag till organisationer m.m.
Enligt vad utskottet erfarit utbetalades under förra året 100 000 kr. i bidrag till en facklig organisation för informationsinsatser mot den ekonomiska brottsligheten. Ytterligare sex sådana ansökningar bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Av budgetpropositionen (s. 42) framgår att det särskilda anslaget information om lagstiftning m.m. skall avvecklas fr.o.m. nästa budgetår. Justitieministern har föreslagit att de för informationsanslaget avsedda medlen överförs till utredningsanslaget för att disponeras för samma ändamål som tidigare.
Utskottet, som under innevarande riksmöte anordnat en utskottsutfrågning om den ekonomiska brottsligheten, anser som tidigare det vara angeläget att informationsåtgärder vidtas vad gäller lagstiftning och andra åtgärder från det allmännas sida mot ekonomisk brottslighet. Stöd till enskilda organ för åtgärder på området är här av stort värde. Som framgått ovan har sådant bidrag utbetalats under det gångna året, och flera ansökningar om ytterligare stöd bereds för närvarande i regeringskansliet. Utskottet anser inte att det påkallas några åtgärder i saken från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.
Häktesfrågor
I motion Ju821 förespråkas en översyn av de bestämmelser som gäller vid behandlingen av intagna på häkte och vidare en översyn av häktenas utformning.
Regler om behandlingen av häktade finns i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.
Justitieministern tillkallade förra året en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av förhållandena för häktade och anhållna m.fl. Flera av de frågor som motionärerna tar upp kommer att beröras i översynsarbetet. Översynen beräknas vara avslutad i september 1991.
Utskottet anser att motionsönskemålet får anses tillgodosett genom den nu redovisade översynen.
Ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål
I motionerna Ju705 och Ju810 begärs förslag till lagstiftning om rätt för enskilda att erhålla ersättning för sina rättegångskostnader i förvaltningsprocessen (utom såvitt gäller skattemål).
Frågan om ersättning för rättegångskostnader i mål inom förvaltningsprocessen har vid flera tillfällen varit föremål för behandling av riksdagen. År 1985 gav riksdagen regeringen till känna att frågan borde utredas och att det fick ankomma på regeringen att föranstalta om utredningsarbetet (JuU 1984/85:15, rskr. 161). Frågan har därefter återkommande behandlats av riksdagen.
Senast förra året kunde utskottet (1989/90:JuU29 s. 35 f) konstatera att regeringen föranstaltat om den av riksdagen under lång tid efterlysta utredningen. Domstolsutredningen skall nämligen enligt sina direktiv (dir. 1989:56) göra en översyn av reglerna om ersättning för rättegångskostnader inom förvaltningsprocessen.
Enligt utskottets mening bör resultatet av den inledda översynen avvaktas innan riksdagen gör något särskilt uttalande i ämnet. Utskottet avstyrker bifall till motionsyrkandena.
Hets mot folkgrupp
Straffet för hets mot folkgrupp är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter (16 kap. 8 § brottsbalken; BrB).
I motion Ju628 föreslås en straffskärpning. Ett grovt brott bör enligt motionärerna införas av allmänpreventiva skäl, och maximistraffet för det grova brottet bör uppgå till fängelse fyra år.
Fängelsestraffkommittén har i sin straffskaleöversyn (SOU 1986:14 s.311f) anfört bl.a. att brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering strider mot viktiga grundtankar i vårt demokratiska system, och kommittén anser att brotten bör ges ett högre straffvärde än för närvarande.
Enligt utskottets uppfattning bör de överväganden som pågår inom regeringskansliet i anledning av fängelsestraffkommitténs straffskaleöversyn inte föregripas. I sammanhanget vill utskottet emellertid, med tanke på att motionsönskemålet har sin grund bl.a. i att möjligheterna till ingripande mot rasism i närradio framstår som otillräckliga, erinra om att utredningen om vissa frågor om närradio nyligen föreslagit att förbudstiden i fall av bl.a. hets mot folkgrupp skall kunna utsträckas från nuvarande ett till fem år (SOU 1990:70). Betänkandet har remissbehandlats och frågan övervägs för närvarande inom utbildningsdepartementet. Motion Ju628 avstyrks.
Tjänstefel
I motion Ju609 begärs att riksdagen beslutar om sådan ändring av reglerna om tjänstefel att också fel som begåtts utan samband med myndighetsutövning skall omfattas av straffansvaret.
I samband med att riksdagen under riksmötet 1988/89 tog ställning till en proposition om utvidgning av det straffrättsliga tjänsteansvaret för offentligt anställda behandlades liknande motionsönskemål. Utskottet (1988/89:JuU24 s. 9) ansåg för sin del att anknytningen till myndighetsutövning ligger väl i linje med grundmotivet för det särskilda straffansvaret för offentliga funktionärer, nämligen intresset att skydda samhällsmedborgarna mot fel vid utövandet av den offentliga makten. Någon sådan utvidgning av straffansvaret som förespråkades i de då aktuella motionerna kunde utskottet inte ställa sig bakom. Samtidigt uteslöt utskottet inte att det kan finnas anledning att se över omfattningen av straffansvaret, och utskottet förordade en samlad sådan översyn. Vad utskottet anfört gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 312).
Utskottet saknar anledning att frångå sitt nyligen gjorda ställningstagande. Yrkandet avstyrks.
Olovlig körning
I motion Ju634 föreslås en höjning av straffmaximum för grov olovlig körning till fängelse ett år.
Enligt 3 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott skall den som för körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad därtill dömas för olovlig körning till böter. Om brottet är att anse som grovt må dömas till fängelse i högst sex månader.
Utskottet har under innevarande riksmöte behandlat en liknande motion. Utskottet (1990/91:JuU3 s. 13) avstyrkte bifall till motionen under hänvisning till de överväganden som pågår inom justitiedepartementet i anledning av fängelsestraffkommitténs straffskaleöversyn. Detta arbete borde inte, enligt utskottets uppfattning, föregripas. Riksdagen följde utskottet (rskr. 15).
Det saknas anledning för riksdagen att nu ompröva sitt nyligen gjorda ställningstagande i frågan. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till utredningar att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 30287000 kr.,
2. beträffande avkriminalisering m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju803 yrkande 1, res. 1 (fp)
3. beträffande förändringsarbete inom åklagarväsendet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju828 yrkande 13, res. 2 (fp)
4. beträffande moderniserad domarkarriär att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju828 yrkande 9, res. 3 (fp)
5. beträffande information om åtgärder mot ekonomisk brottslighet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju820 yrkande 6,
6. beträffande häktesfrågor att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 52, res. 4 (c)
7. beträffande rättegångskostnader i förvaltningsprocessen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju705 och 1990/91:Ju810 yrkande 5, res. 5 (fp, c)
8. beträffande hets mot folkgrupp att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju628,
9. beträffande tjänstefel att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju609, res. 6 (m)
10. beträffande olovlig körning att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju634. res. 7 (m)
Stockholm den 9 april 1991
På justitieutskottets vägnar
Lars-Erik Lövdén
Närvarande: Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s), Birthe Sörestedt (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro Andersson (s), Kjell-Arne Welin (fp), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m).
Reservationer
1. Avkriminalisering m.m. (mom. 2)
Lars Sundin och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar helt motionärernas uppfattning och anser att det kriminaliserade området bör minska. Som påpekas i motionen torde respekten för strafflagstiftningen komma att öka om endast de handlingar som är verkligt förkastliga är kriminaliserade. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet det arbete med hithörande frågor som åklagarutredningen nu bedriver. Emellertid finns redan i dag i RÅs ovannämnda rapporter förslag till avkriminalisering, vilka inte behöver bli föremål för ytterligare utredning utan direkt kan ligga till grund för lagändringar. Det bör ankomma på regeringen att genast utarbeta sådana förslag och snarast återkomma till riksdagen härmed.
Utskottet delar också den uppfattning som kommer till uttryck i motion Ju803 när det gäller exempel på andra gärningar som borde kunna avkriminaliseras eller beivras i annan ordning. Genom tilläggsdirektiv bör åklagarutredningen få i uppdrag att utreda de förslag som framförs i motionen, och det bör ankomma på regeringen att utfärda sådana direktiv.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju803 uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande avkriminalisering m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju803 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Förändringsarbete inom åklagarväsendet (mom. 3)
Lars Sundin och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "i motionerna" bort ha följande lydelse:
Som anges i budgetpropositionen (1990/91:100 bil. 4, s. 8) har arbetsbördan ökat inom åklagarväsendet de senaste åren, och det har varit svårt att rekrytera och behålla främst yngre jurister. Ett förändringsarbete inom åklagarväsendet är således nödvändigt, och de konkreta förslag till tänkbara hjälpmedel som framförs i motion Ju828 för att snabbt förbättra situationen är enligt utskottets uppfattning väl värda att pröva. Det får ankomma på regeringen att snarast föranstalta om dessa åtgärder, som bl.a. innefattar nya rekryteringsprinciper, utökad notariemeritering vid åklagarmyndigheterna, större åklagardistrikt och förändrat lönesystem. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju828 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande förändringsarbete inom åklagarväsendet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju828 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Moderniserad domarkarriär (mom. 4)
Lars Sundin och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet saknar" och slutar "Yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den rådande domarutbildningen innebär bl.a. att en domaraspirant fram till adjunktionen i överrätt tvingas föra en ambulerande tillvaro t.ex. mellan olika tingsrätter och hovrätten. Svårigheterna att leva ett ordnat familjeliv är uppenbara, och kringflyttandet är en av de faktorer som i många fall kan antas vara avgörande vid ett yrkesval till domarbanan och visat sig vara avgörande vid avhopp från denna yrkeskarriär. Enligt utskottets uppfattning måste en ändring i nu aktuellt hänseende komma till stånd. Som framförs i motion Ju828 kan problemet avhjälpas genom en reformering av fiskalsutbildningen på så sätt att hela utbildningen förläggs till en hovrätt eller en större tingsrätt. Regeringen bör låta utreda denna fråga, och lämpligen bör domstolsutredningen ges tilläggsdirektiv härom. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju828 uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande moderniserad domarkarriär att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju828 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Häktesfrågor (mom. 6)
Anders Svärd och Kjell Ericsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "redovisade översynen" bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar detta översynsarbete. Emellertid bör, som framförs i motion Ju821, vissa speciella frågor uppmärksammas under utredningsarbetet. Ingående bör behovet av häkteslokaler för häktade med särskilda behov penetreras, exempelvis häktade med vårdbehov, häktade vårdnadshavare med små barn samt behovet av särskilda kvinnoplatser. Det får ankomma på regeringen att snarast utfärda direktiv till den särskilde utredaren med det innehåll som utskottet nu skisserat. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande häktesfrågor att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 52 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen (mom.7)
Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Kjell-Arne Welin (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "till motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Som förra året kan utskottet konstatera att regeringen föranstaltat om en av riksdagen under lång tid efterlyst översyn när det gäller ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsprocessen. Utredningsarbetet, som bedrivs av domstolsutredningen, har nu pågått under mer än ett år, och ännu har inget förslag i denna del lagts fram trots att saken brådskar. Utredningsarbetet i denna del bör, enligt utskottets mening, bedrivas med största skyndsamhet och med förtur så att regeringen därefter snarast kan lägga fram förslag till lagstiftning om sådan ersättning. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande rättegångskostnader i förvaltningsprocessen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju705 och 1990/91:Ju810 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Tjänstefel (mom. 9)
Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet saknar" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser nu i likhet med vad som framförs i motion Ju609 att det straffbara området för tjänstefel i 20 kap. 1 § BrB bör utvidgas till att omfatta också fel som begås utan samband med myndighetsutövning. Det får ankomma på regeringen att snarast upprätta ett sådant lagförslag och återkomma till riksdagen härmed. I lagstiftningsarbetet bör vad som framförs i motion Ju609 vara vägledande. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande tjänstefel att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju609 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Olovlig körning (mom. 10)
Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Det saknas" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid nu att frågan måste få en snabb lösning, eftersom det varje år begås ett stort antal olovliga körningar i landet. Som framförs i motion Ju634 bör åtgärder vidtas för att komma till rätta härmed. En väg kan vara, vilket motionären föreslår, att höja maximistraffet för grov olovlig körning till fängelse ett år och på så sätt öka respekten för förbudet att köra bil utan körkort. En sådan åtgärd skulle också möjliggöra straffprocessuella ingripanden i vissa mycket grova fall. Regeringen bör sålunda få i uppdrag att lägga fram ett förslag för riksdagen om straffskärpning vid olovlig körning. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande olovlig körning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju634 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.