Anslag till utbildning och forskning
Betänkande 1996/97:UbU1
Utbildningsutskottets betänkande
1996/97:UBU01
Anslag till utbildning och forskning
Innehåll
1996/97 UbU1
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen för 1997 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Ett stort antal motionsyrkanden i anslutning till budgetpropositionen behandlas också. Regeringens förslag tillstyrks på alla punkter. Den 1 juli 1997 inleds en femårig satsning på vuxenutbildning. Kommunerna får ansvaret och medel beräknas för statsbidrag för 90 000 helårsplatser per år. Utskottet markerar att 45 miljoner, av de totalt 2,5 miljarder som beräknats för vuxenutbildningsinsatser, skall användas för studieförbunden och fördelas av Folkbildningsrådet. Högskolan byggs ut med 30 000 helårsplatser. Av dessa tillkommer 15 000 år 1997 och återstoden år 1999. De tillfälliga utbildningsplatserna motiverade av arbetsmarknadsskäl upphör, med undantag för de s.k. NT-platserna, som ingår i en flerårig satsning. Utbyggnaden sker huvudsakligen vid de mindre och medelstora högskolorna och skall till ca hälften avse naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Läkar- och tandläkarutbildningen skall minska ytterligare, liksom grundskollärarutbildningen för årskurserna 1-7. De mindre och medelstora högskolorna tilldelas fasta forskningsresurser. För genusforskning satsas pengar dels på ett nytt tema vid Linköpings universitet, dels på 18 tjänster i sex olika ämnen. Anslagen till forskningsråden under Utbildningsdepartementet minskas med drygt 230 miljoner kronor. Minskningen, som görs av statsfinansiella skäl, bedöms kunna kompenseras med medel från forskningsstiftelserna. Utskottet föreslår att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning om lärarutbildningen. Med stöd av samtliga partier utom Socialdemokraterna föreslår utskottet ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om innehåll och finansiering av en lärarutbildning med Rudolf Steinerhögskolan som huvudman. Högskolelagen ändras så att högskolan som en tredje uppgift får att samverka med det omgivande samhället.
Bakom utskottsförslaget i budgetfrågorna står Socialdemokraterna och Centern. Miljöpartiets företrädare reserverar sig till förmån för ett eget budgetförslag, som innebär satsningar dels på åtgärder för att komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter, dels på information om genteknik. De övriga oppositionspartierna har förslag om utgiftsramarnas storlek som riksdagen har avslagit. Deras företrädare väljer därför att beträffande anslagen redovisa sina förslag i särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen för år 1997, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning föreslagit 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434), 3. att riksdagen godkänner förslaget till ram för år 1997 för statsbidragsberättigade årselevplatser vid riksinternatskolor, internationella grund- och gymnasieskolor och IB- utbildningar i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet A 10, 4. att riksdagen godkänner förslaget till ram för år 1997 för statsbidragsberättigade årselevplatser vid kompletterande skolor i enlighet med vad regeringen förordar under avsnittet A 13, 5. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om omfattningen av och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1997-1999 (avsnitt 5.3.2), 6. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om stöd till lärarutbildningen (avsnitt 5.3.2.1), 7. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om stöd till teknik- och naturvetenskapscentrum (avsnitt 5.3.2.2), 8. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om åtgärder inom konstnärliga utbildningar (avsnitt 5.3.2.3), 9. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om åtgärder för utbildningar inom vårdområdet (avsnitt 5.3.2.4), 10. att riksdagen godkänner att en högskola inrättas i Malmö med den inriktning och omfattning som regeringen förordar (avsnitt 5.4.1), 11. att riksdagen godkänner att en högskola inrättas på Gotland med den inriktning som regeringen förordar (avsnitt 5.4.3), 12. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om forskningssatsningar vid universitet och högskolor (avsnitt 5.5.1), 13. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar beträffande universitetsbegreppet (avsnitt 5.5.2), 14. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om forskning vid mindre och medelstora högskolor (avsnitt 5.5.3), 15. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om genusforskning (avsnitt 5.6), 16. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för att avveckla den affärsdrivande verksamheten vid Uppsala Datacentral (UDAC) vid Uppsala universitet (avsnitt 5.9), 17. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om stöd till svenska gästforskare/gästlärare i utlandet (avsnitt 5.10.4), 18. att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordar för de olika utbildningsområdena för budgetåret 1997 (avsnitt 5.12.2), 19. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om generellt utbildningsuppdrag för treårsperioden 1997-1999 (avsnitt 5.13), 20. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 1, 21. att riksdagen godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 2, 22. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lunds universitet avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 3, 23. att riksdagen godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 4, 24. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Göteborgs universitet avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 5, 25. att riksdagen godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 6, 26. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Stockholms universitet avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 7, 27. att riksdagen godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 8, 28. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Umeå universitet avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 9, 29. att riksdagen godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 10, 30. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Linköpings universitet avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 11, 31. att riksdagen godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 12, 32. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Karolinska intitutet avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 13, 33. att riksdagen godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 14, 34. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Tekniska högskolan avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avnittet B 15, 35. att riksdagen godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 16, 36. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Luleå avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 17, 37. att riksdagen godkänner att verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Luleå skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 18, 38. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Danshögskolan avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 19, 39. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Dramatiska institutet avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 20, 40. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Borås avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 21, 41. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Dalarna avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 22, 42. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Gävle/Sandviken avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 23, 43. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Halmstad avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 24, 44. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Kalmar avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 25, 45. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Karlskrona/Ronneby avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 26, 46. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Karlstad avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 27, 47. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan Kristianstad avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 28, 48. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Skövde avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 29, 49. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Trollhättan/Uddevalla avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 30, 50. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Växjö avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 31, 51. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Örebro avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 32, 52. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Högskoleutbildningen på Gotland avseende eren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 33, 53. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Idrottshögskolan i Stockholm avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 34, 54. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Konstfack avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 35, 55. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Konsthögskolan avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 36, 56. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 37, 57. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Lärarhögskolan i Stockholm avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 38, 58. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mitthögskolan avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 39, 59. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Mälardalens högskola avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 40, 60. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Operahögskolan i Stockholm avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 41, 61. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Södertörns högskola avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 42, 62. att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning för Teaterhögskolan i Stockholm avseende åren 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet B 43, 63. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Högskoleverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet C 1, 64. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Verkets för högskoleservice ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avnittet C 2, 65. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Forskningsrådsnämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 1, 66. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 3, 67. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Medicinska forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 5, 68. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Naturvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avnittet D 7, 69. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Teknikvetenskapliga forskningsrådets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 9, 70. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Kungl. bibliotekets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 13, 71. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens psykologisk- pedagogiska biblioteks ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 14, 72. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Institutets för rymdfysik ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 15, 73. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Polarforskningssekretariatets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet D 16, 74. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Rådets för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avnittet D 17, 75. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt 7.4, 76. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning enligt sammanställning i bilaga 3 till detta betänkande.
Lagförslagen återfinns som bilaga 1 respektive bilaga 2 till detta betänkande.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1996
1996/97:Ub204 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till naturbruksskolor med skoglig inriktning för fortbildning och utveckling som kompetens-/kunskapscentrum inom det skogliga området.
1996/97:Ub208 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Statens skola för vuxna i Härnösand.
1996/97:Ub210 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla skolor som omfattas av skolplikten bör omfattas av samma kvalitetskrav och samma krav på granskning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett nationellt skolpengssystem, där eleversättning för de skolor som uppfyller grundläggande kvalitetskrav är oberoende av skolans huvudman.
1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett införande av en nationell skolpeng i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar inom lärarutbildningen, 11. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande en sammanslagning av Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande bildandet av en fristående myndighet för uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolan i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub215 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av samlade resurser för dyslexi.
1996/97:Ub216 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen i SSVH.
1996/97:Ub227 av Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd för vuxna med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter dels när det gäller finansiering av läs- och skrivträning, dels när det gäller hjälpmedelsförsörjningen.
1996/97:Ub230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelningssystemet i grundskolan, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammansättningen av den kommitté som skall föreslå åtgärder för att hjälpa elever med dyslexi, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevvårdande personal.
1996/97:Ub231 av Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett utvecklingscentrum för svenskundervisning för invandrare.
1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsfrågor i fortbildning och lärarutbildning, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsanknytning och yrkespraktik i lärarutbildningen, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildningens yrkesspecifika kompetenskrav.
1996/97:Ub235 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd för vuxna med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av läs- och skrivträning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjälpmedelsförsörjningen.
1996/97:Ub236 av Kerstin Heinemann och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
1996/97:Ub237 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om specialdestinerat statsanslag till Teknikens hus i Luleå.
1996/97:Ub240 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetensen hos yrkeslärarna, 17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning baserad på modern informationsteknik, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nationell skolpeng för gymnasieskolan.
1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 18. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om dyslexi enligt vad i motionen anförts.
1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ny översyn av lärarutbildningen även bör behandla lärarnas karriärmöjligheter, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läs- och skrivsvårigheter.
1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gymnasielärarutbildningen utvecklas för att täcka behoven i den reformerade gymnasieskolan och stimulera till arbete i lärarlag.
1996/97:Ub255 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisation av och ansvar för specialundervisning, hjälpmedel m.m. för barn och vuxna med specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi), 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av såväl speciallärare som andra lärare i metodik för diagnos, undervisning och träning av dyslektiker i läsning och skrivning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samverkansprojektet Dyslexi bör genomföras enligt både de riktlinjer och med de uppdrag till FRN och FOA som anges i motionen, 4. att riksdagen anvisar 43 miljoner kronor för genomförande av dyslexiprojektet från utgiftsområde 16, anslagen A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner kronor) och D 2 (1 miljon kronor) samt utgiftsområde 6, D 4 (10 miljoner kronor).
1996/97:Ub402 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av överflyttning av Kalmar vårdhögskola till den statliga högskolan i Kalmar.
1996/97:Ub405 av Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medelstilldelning för forskning vid Högskolan Dalarna.
1996/97:Ub406 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tilldela Göteborgs universitet utbildningsområdet idrott för att bereda möjlighet att bedriva tvåämnesutbildning med idrott och hälsa.
1996/97:Ub408 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samgående mellan Kalmar läns vårdhögskola och Högskolan i Kalmar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Landstinget i Kalmar län kommunalt beställaransvar vad gäller anordnandet av högre vårdutbildning.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Malmö, 23. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare uppdrag och medel till Forskningsrådsnämnden för insatser inom forskningsinformation i enlighet med vad som anförts i motionen, 25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur svensk rymdforskning kan stärkas och om en internationell rymdhögskola i Kiruna i enlighet med vad som anförts i motionen, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SUNET som ett nationellt kompetenscenter inom Internetteknik samt om offentliga informationsproducenters anslutning till Internet, 27. att riksdagen avslår regeringens förslag till satsningar inom genusforskningen i enlighet med vad som anförts i motionen, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en forskarskola i teleinformatik, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beteckningen universitet på ett högre lärosäte.
1996/97:Ub413 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletterande TV- producentutbildning.
1996/97:Ub414 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriterade områden för Mitthögskolan.
1996/97:Ub415 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.
1996/97:Ub416 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Göteborgs universitet bör tilldelas utbildningsområdet idrott, tvåämnesutbildningen med idrott och hälsa, att utvecklas vidare med särskild folkhälsoinriktad profil.
1996/97:Ub417 av Marie Wilén och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Mälardalens högskola skall prioriteras vid nästa tillfälle då medel tilldelas för ytterligare utbildningsplatser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Mälardalens högskola bör tilldelas ytterligare 10 miljoner kronor för 1998 och 1999 till forskningen utöver vad regeringen föreslagit, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förlägga fullständig civilingenjörsutbildning till Mälardalens högskola med Västerås som lokaliseringsort, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare studentbostäder i Eskilstuna och Västerås.
1996/97:Ub418 av Berit Oscarsson och Christina Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att inom ramen för utgiftsområde 16 omfördela medel till förmån för Linköpings universitet.
1996/97:Ub419 av Margareta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till Högskolan i Jönköping.
1996/97:Ub421 av Ann-Marie Fagerström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser av medel till information för utlandsstuderande elever.
1996/97:Ub422 av Marianne Jönsson och Pär-Axel Sahlberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en gemensam utbildning för förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare.
1996/97:Ub424 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, c, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande lärarutbildning vid Rudolf Steinerhögskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub425 av Carina Moberg och Nikos Papadopoulos (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en särskild introduktion för invandrare med akademisk examen.
1996/97:Ub427 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida utveckling av Högskolan i Gävle/Sandviken.
1996/97:Ub428 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att antalet läkarutbildningsplatser fördelas i relation till regionernas befolkningsunderlag.
1996/97:Ub429 av Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen godkänner att antalet nya utbildningsplatser vid Högskolan i Gävle/Sandviken skall öka med 300 platser 1997 och ytterligare 300 platser 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub431 av Sylvia Lindgren och Tone Tingsgård (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning.
1996/97:Ub432 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Malmöhögskolan.
1996/97:Ub435 av Lars Björkman och Birgitta Wichne (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av utbildningsplatser till Högskolan i Borås, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av ökade forskningsanslag med två miljoner kronor till Högskolan i Borås.
1996/97:Ub438 av Hans Hjortzberg- Nordlund och Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av särskilda forskarcentrum vid de mindre högskolorna.
1996/97:Ub439 av Märta Johansson och Sten Östlund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examinationsrätt till apotekarexamen vid Göteborgs universitet.
1996/97:Ub440 av Märta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet att bedriva tvåämnesutbildning med högre utbildning i ämnet Idrott och hälsa vid Göteborgs universitet.
1996/97:Ub446 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämneslärarutbildning i teckenspråk vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1996/97:Ub448 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjd utbildnings- och kompetensnivå genom utbildnings- och arbetsmarknadssatsningar.
1996/97:Ub449 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildningsplatser vid Högskolan Kristianstad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade medel för forskning vid Högskolan Kristianstad under den kommande treårsperioden.
1996/97:Ub450 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en akademisk utbildning i teckenspråk och teckenspråkslärarutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1996/97:Ub451 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsplatser till Högskolan i Malmö, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan och Mälardalens högskola, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en modell för kvalificeringstrappa, som ger examensrättigheter i forskarutbildningen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagssystem, som bygger på en kvalificeringstrappa, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tidsplan för beslut om universitetsbenämning, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till högskolor beträffande forskarutbildning, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillvarata den kompetens som invandrade svenskar har.
1996/97:Ub453 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av lärarutbildning.
1996/97:Ub454 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Gävle/Sandviken.
1996/97:Ub455 av Lars Leijonborg m.fl. (fp, m, c, v, mp, kd) vari yrkas att riksdagen genom omfördelning inom aktuellt utgiftsområde beviljar Teologiska högskolan ett statsbidrag om 800 000 kr motsvarande 120 årsstudieplatser inom nivån 1-140 poäng.
1996/97:Ub456 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i informations- och biblioteksvetenskap vid Umeå universitet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jazzutbildning vid Umeå universitet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbildning i utställningsgestaltning och scenografi vid Umeå universitet.
1996/97:Ub457 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om att med ändring av vad regeringen föreslagit i proposition 1996/97:1 genom omfördelning tilldela Umeå universitet 2 000 nya utbildningsplatser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning i Skellefteå, Lycksele och Örnsköldsvik.
1996/97:Ub458 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om olika vägar till läraryrket, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta antagningskrav för läraryrket, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av undervisning om och i teknik inom lärarutbildningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av försöksskolor, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämnare könsfördelning, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning om manligt och kvinnligt i lärarutbildningen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning/översyn av lärarutbildningen.
1996/97:Ub459 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarsituationen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av praktisk- pedagogisk utbildning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta sammanhållande organ med totalansvar för lärarutbildningen vid högskolorna, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild vuxenlärarexamen,
1996/97:Ub460 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad läkarutbildning vid Umeå universitet.
1996/97:Ub461 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tandläkarutbildningen vid Umeå universitet.
1996/97:Ub463 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om efterfrågestyrd tilldelning av högskoleplatser.
1996/97:Ub466 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på distansutbildning vid Umeå universitet.
1996/97:Ub467 av Nikos Papadopoulos (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur i integrationsfrågor.
1996/97:Ub468 av Britt-Marie Danestig- Olofsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsplatser för att tillgodose behovet av kompetensutveckling även efter avslutad grundutbildning.
1996/97:Ub469 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av grundutbildningsanslaget, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av forskningsanslaget.
1996/97:Ub470 av Marietta de Pourbaix- Lundin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av Södertörns högskola.
1996/97:Ub471 av Ulf Melin och Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Stiftelsehögskolan i Jönköping tillförs ytterligare 240 platser och att motsvarande platser minskas på Mitthögskolan.
1996/97:Ub472 av Hans Hjortzberg- Nordlund (m) vari yrkas att riksdagen beslutar tilldela Göteborgs universitet utbildningsområde idrott för att även fortsättningsvis bereda möjlighet att bedriva tvåämnesutbildning med idrott och hälsa i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub474 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat antal utbildningsplatser för läkarutbildning vid Umeå universitet.
1996/97:Ub475 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet utbildningsplatser för tandläkarstuderande vid Umeå universitet.
1996/97:Ub478 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all basårsutbildning skall ske inom komvux, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en försöksverksamhet med ett socialt basår riktat till män.
1996/97:Ub479 av Lennart Brunander och Marianne Andersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kunna ta in fler studenter än vad de fasta studieplatserna ger möjlighet till, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsanslag till Högskolan i Borås.
1996/97:Ub480 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida fördelning av resurser till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning.
1996/97:Ub482 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjöfartsutbildning vid Sjöbefälsskolan i Kalmar.
1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om treterminssystem och sommaruniversitet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återinföra kvalitetspremien som en del av resursfördelningssystemet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på höjningar av högskolelärarnas kompetens, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring av 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434), 9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att inrätta nya professurer, 10. att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att ge Högskoleverket i uppdrag att följa upp och utvärdera konsekvenserna av att de nya högskolorna får fasta forskningsresurser, 13. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändring av universitetsbegreppet, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte inrätta en ny och självständig högskola på Gotland, 16. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om basutbildning för invandrare i enlighet med vad som anförts i motionen, 17. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att högskolor och universitet vid behov skall anordna stödundervisning i svenska, 18. att riksdagen beslutar att per capita-besparingen också skall gälla de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna, 19. att riksdagen beslutar att höja per capita-ersättningen i enlighet med vad som anförts i motionen, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i vårdutbildningarnas organisation, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kandidatexamen i vårdämnen i vårdhögskolorna, 24. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.
1996/97:Ub484 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att fullfölja satsningen på lärarnas vetenskapliga kompetens, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskningen inom lärarutbildningen bör fokuseras på didaktik, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att öka utbytet mellan skolväsendet och forskningsvärlden, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att högskolornas samarbete vid regionala utvecklingscentrum även inbegriper det regionala näringslivet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av pedagogisk förnyelse av lärarutbildningen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av jämställdhet i utbildningssystemet.
1996/97:Ub487 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1997-1999, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på och omfattningen av den högre utbildningen i Malmö, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningssatsningar vid universitet och högskolor, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de övergripande målen för verksamheten vid forskningsråd, institut etc. inom verksamhetsområde D, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetsbegreppet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning vid små och medelstora högskolor, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genusforskning, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsuppdragens inriktning och verksamhetsmålen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor, 9. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Statens skolverk anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 4 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen beslutar att under det nya anslaget Institutet för uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolan anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 90 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Skolutveckling anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 82 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Forskning inom skolväsendet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 20 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 13. att riksdagen beslutar att under anslaget A 5 Statens institut för handikappfrågor i skolan anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 114 375 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 14. att riksdagen beslutar att under anslaget A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 916 348 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Lunds universitet: Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 55 000 000 kr för utbildning i Malmö i enlighet med vad som anförts i motionen, 16. att riksdagen beslutar att under anslaget B 6 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 5 000 000 kr för ett sekretariat för genusforskning i enlighet med vad som anförts i motionen, 17. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 4 900 000 kr för en utbyggnad av tema Genus i enlighet med vad som anförts i motionen, 18. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13 Karolinska institutet: Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 18 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 19. att riksdagen beslutar att under anslaget B 34 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 1 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 20. att riksdagen beslutar att under anslaget B 36 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 750 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 21. att riksdagen beslutar att under anslaget B 41 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 500 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 22. att riksdagen beslutar att under anslaget B 43 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 750 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 23. att riksdagen beslutar att under anslaget B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag om 228 360 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 24. att riksdagen beslutar att under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag om 264 999 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 25. att riksdagen beslutar att anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 23 000 000 kr för grundutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen, 26. att riksdagen beslutar att anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 354 026 000 kr för forskning och forskarutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen, 27. att riksdagen beslutar att under anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 30 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 28. att riksdagen beslutar att under anslaget D 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 14 300 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 29. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3 Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 24 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 30. att riksdagen beslutar att under anslaget D 5 Medicinska forskningsrådet: Forskning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 90 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 31. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 100 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 32. att riksdagen beslutar att under anslaget D 9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 85 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 33. att riksdagen beslutar att under anslaget D 11 Rymdforskning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 11 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 34. att riksdagen beslutar att under anslaget D 15 Institutet för rymdfysik anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 4 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 35. att riksdagen beslutar att under anslaget D 16 Polarforskningssekretariatet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 4 500 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 36. att riksdagen beslutar att under anslaget D 18 Europeisk forskningssamverkan anvisa ett i förhållande till regeringens förslag vkat anslag med 70 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 37. att riksdagen beslutar att under anslaget D 19 Särskilda utgifter för forskningsändamål anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 25 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 38. att riksdagen beslutar att under anslaget D 20 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 30 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 39. att riksdagen beslutar att under anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 5 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. N/T-utbildningar.
1996/97:Ub490 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skapa bättre förutsättningar för universitet/högskola att bedriva distansundervisning.
1996/97:Ub491 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av den högre utbildningen i Västsverige.
1996/97:Ub492 av Nils T Svensson och Bertil Persson (s, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera en institution för högre utbildning och forskning inom turism till Malmö högskola.
1996/97:Ub493 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till omfördelning av medel för högskoleutbildning.
1996/97:Ub494 av Eva Flyborg och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förändring i Utbildningsdepartementets anslag som möjliggör dels en ett års förlängning, dels en fördubbling av antalet platser på kort- och dokumentärfilmsutbildningen vid Göteborgs universitet.
1996/97:Ub495 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnoforskning.
1996/97:Ub496 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nybörjarplatser för lärarutbildning vid Högskolan i Skövde inom den ram som högskolan tilldelats.
1996/97:Ub497 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.
1996/97:Ub498 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av forskningsanslagen till Högskolan i Skövde.
1996/97:Ub503 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Rådet för forskning om universitet och högskolor blir en självständig del inom Högskoleverket.
1996/97:Ub504 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att yrkeshögskolan skall integreras i högskolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av yrkeshögskolan.
1996/97:Ub505 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att den högre utbildningen utvärderas löpande för att på bästa sätt kunna möta framtida utbildningsbehov, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsresurser.
1996/97:Ub506 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan Dalarna.
1996/97:Ub507 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.
1996/97:Ub508 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högre utbildning i Stockholmsregionen.
1996/97:Ub509 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den omprövar placeringen av professuren i polska.
1996/97:Ub510 av Owe Hellberg (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att ge Högskolan i Gävle/Sandviken 1 200 utbildningsplatser i stället för 600, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omfördelning av platserna i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - beslutar att ge Högskolan i Gävle/Sandviken möjlighet att använda sina platser före 1999.
1996/97:Ub512 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om humanioras betydelse i högskoleutbildningen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begränsa antalet nya utbildningsplatser i högskolan 1997-1999 till 22 500 som skall vara permanenta, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de s.k. N/T-platserna, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en högskoleutbildning i varje län, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskningsutbytet mellan de regionala högskolorna och universiteten måste ges förutsättningar att utvecklas, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett bättre underlag för medelstilldelningen av forskningsresurser, 13. att riksdagen avslår regeringens förslag om en neddragning med 14 % av anslagen till Forskningsrådsnämnden, forskningsråden och rymdforskningen, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla de tre utbildningsformerna komvux, folkhögskola och studieförbund får ta del av nya anslag till vuxenutbildningen, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarbristen på våra universitet och högskolor, 23. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i utbildningen av förskollärare för ökade kunskaper i metodik och organisation vid föräldraaktiva förskolor, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i utbildningen av förskollärare med anledning av förskolans växande ansvar för förberedande träning och undervisning i nära anknytning till grundskolepedagogiken, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minimikrav på tillgång till speciallärare för svaga elever i grundskolan, t.ex. speciallärare med särskild kompetens inom området dyslexi, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling införs i speciallärarutbildningen och utbildningar av lärare för grundskolan så att nödvändig kompetens för omhändertagande av elever med specifika läs- och skrivsvårigheter kan garanteras inom en snar framtid, 8. att riksdagen hos regeringen begär att samverkansprojektet Dyslexi genomförs enligt de riktlinjer som angivits i motionen och med de uppdrag till FRN och FOA som anges i motionen, 9. att riksdagen anvisar 33 miljoner kronor för genomförande av dyslexiprojektet från utgiftsområde 16 anslagen A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner kronor) och D 2 (1 miljon kronor), 18. att riksdagen anvisar 20 miljoner kronor under utgiftsområde 16, A 4 för fortbildning av skolledare och lärare vid gymnasieskolan, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av grundutbildningsplatser på universitet och högskolor och åtgärder för att underlätta möjligheterna att välja kombinationer av kurser vid olika fakulteter och högskolor, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för fördelning av forskningsresurser till universitet och högskolor, 41. att riksdagen anvisar 40 miljoner kronor från utgiftsområde 16, A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (8 miljoner kronor) samt D 2 (2 miljoner kronor) för genomförande av de i motionen föreslagna projekten, 46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning och organisation av vuxenutbildning och utbildningsinsatser med anledning av den höga arbetslösheten, 49. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning (tabell 2), 50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för åren 1998 och 1999 enligt tabell 2 i motionen.
1996/97:Fi207 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnittet En mångfald av skolor och frihet att välja .
1996/97:Fö502 av Gunnar Goude och Annika Nordgren (mp) vari yrkas 4. att riksdagen för budgetåret 1997 för genomförande av de i motionen föreslagna projekten inom utgiftsområde 16 anvisar 20 miljoner kronor till anslaget A 4 Genomförande av skolreformer, 10 miljoner kronor till anslaget A 6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, 8 miljoner kronor till anslaget D 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation samt 2 miljoner kronor till anslaget D 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning.
1996/97:So295 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av behovet av tandläkare i framtiden och lämplig dimensionering av tandläkarutbildningen.
1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 13. att riksdagen vid bifall till yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nätverket för folkbildningsforskning MIMER.
1996/97:Kr258 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av dansutbildningen i syfte att underlätta omskolning eller vidareutbildning.
1996/97:Kr510 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Idrottshögskolan bör få fasta forskningsresurser och ges sedvanlig examinationsrätt, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Göteborgs universitet skall få behålla utbildningsområdet idrott.
1996/97:T224 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den högre utbildningens betydelse för växtkraften i Västsverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Borås.
1996/97:N239 av Hans Hjortzberg-Nordlund (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell högskola inom rymdverksamhetens område i Kiruna.
1996/97:N253 av Olle Lindström (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att etablera en professur i ozonforskning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att etablera ett rymdforskningscentrum med forskningsskola i Kiruna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingenjörsutbildningen i Kiruna byggs på.
1996/97:A280 av Berit Oscarsson och Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till studieförbunden.
1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleplatser i Storstockholm och nätverksuniversitet på Södertörn.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett decentraliserat kunskapssamhälle.
1996/97:A806 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att resurser avsätts till genusforskning.
1996/97:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hälften av de 100 000 platserna i det nya utbildningsprogrammet bör gå till kvinnor.
1996/97:A819 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning och lärarutbildning.
1996/97:A821 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lärare och lärarkandidater måste få fortbildning/utbildning om skillnaden mellan pojkars och flickors agerande i undervisningssituationen, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rekryteringen till lärarutbildningen målmedvetet måste inriktas på en jämn könsfördelning.
Motioner med anledning av proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle
1996/97:Ub1 av Lennart Klockare m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en professur vid Högskolan i Luleå och de regionalpolitiska effekterna.
1996/97:Ub2 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av långsiktighet vad gäller anslaget för den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen vid Högskolan i Luleå.
1996/97:Ub3 av Siw Wittgren-Ahl och Claes-Göran Brandin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en samnordisk forskarutbildning inom rese- och turist industrin.
1996/97:Ub4 av Claes-Göran Brandin och Siw Wittgren-Ahl (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning inom turistnäringen vid Handelshögskolan i Göteborg.
1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitet i forskningen vid de nya högskolorna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat anslag till grundforskning via forskningsråden under Utbildningsdepartementet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de nya högskolornas uppgift att finansiera forskarutbildning för sina lärare, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resursfördelningssystemet och målstyrning av högskolornas verksamhet, 13. att riksdagen avslår förslaget om placering av genusforskningssekretariat i Göteborg, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge FRN koordinerande uppgifter för genusforskning, 17. att riksdagen avslår regeringens förslag om professorstjänster och deras lokalisering, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det skall vara Högskoleverket som beslutar vilka högskolor som får rätt att benämnas universitet.
1996/97:Ub6 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar tilldela Göteborgs universitet utbildningsområdet Idrott och bibehållen examensrätt inom området.
1996/97:Ub7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sekretariatet för genusforskning, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarbrist.
1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SUNET.
1996/97:Ub9 av Ulf Björklund och Lennart Fremling (kd, fp) vari yrkas 1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag för budgetåret 1997 anvisar Högskolan Dalarna 27,9 miljoner kronor genom omfördelning inom utgiftsområdet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelning av medel till Högskolan Dalarna för åren 1998 och 1999.
1996/97:Ub10 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 10. att riksdagen hos regeringen begär att Högskoleverket skall ges i uppdrag att undersöka möjligheterna för en forskningsenhet med miljöprofil, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett institut med inriktning på miljöskydd och naturvård (miljötekniskt institut).
Motion med anledning av proposition 1996/97:3 Kulturpolitik
1996/97:Kr13 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av dansutbildningen i syfte att underlätta omskolning eller vidareutbildning.
Motion med anledning av regeringens skrivelse 1995/96:147 Återkallelse av proposition 1996/97:119 Reformerad tandvårdsförsäkring
1995/96:Sf22 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av behovet av tandläkare i framtiden och lämplig dimensionering av tandläkarutbildning.
Utskottet
1. Inledning
Riksdagen har den 22 november 1996 fastställt utgiftsramen för budgetåret 1997 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (prop. 1996/97:1 Reviderad finansplan m.m., bet. FiU1, rskr. 53). Ramen omfattar 25 357 miljoner kronor. I det följande behandlar utbildningsutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen under utgiftsområde 16 och de under allmänna motionstiden 1996 väckta motionsyrkanden som har samband med regeringens förslag. Ett fåtal yrkanden i motioner väckta med anledning av andra propositioner, men som har samband med regeringens förslag i budgetpropositionen, behandlas också. Regeringens förslag om anslagsbelopp (yrkande 76 i propositionen) föregås av ett stort antal andra yrkanden om antagande av lagförslag och om godkännande av vad regeringen förordat i olika avseenden. I betänkandet tar utskottet först upp olika sakområden där regeringen lagt fram sådana förslag och redovisar sitt ställningstagande till regeringens och motionärernas förslag i de delar som inte direkt avser anslagen. Sakområdena tas upp i följande ordning. Inledningsvis behandlas forskningsområdet, som har särskild aktualitet eftersom regeringen samtidigt med budgetpropositionen har lagt fram en forskningspolitisk proposition (prop. 1996/97:5). I sistnämnda proposition återfinns utförligare resonemang om regeringens motiv för vissa av de förslag som framläggs i budgetpropositionen. Efter forskningsfrågorna tar utskottet upp den grundläggande högskoleutbildningen och sedan vissa frågor på skolområdet. Därefter följer fem avsnitt (avsnitt 15-19) om regeringens och motionärernas förslag om anslag på skolområdet, till universitet och högskolor, till högskolemyndigheter, till nationella och internationella forskningsresurser samt till gemensamma ändamål. Utskottets ställningstagande till regeringens samlade förslag om anslag inom utgiftsområdet redovisas i ett därpå följande avsnitt (avsnitt 20). Allra sist behandlas några få övriga frågor.
2. Fakultetsresurser och nya forskningssatsningar vid universitet och högskolor
Satsningar på olika forskningsområden
Regeringens förslag till övergripande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken för åren 1997-1999 presenteras i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5). Utskottets ställningstaganden till förslagen i denna proposition och till motionsyrkanden i anslutning därtill återfinns i utskottets betänkande 1996/97:UbU3. I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag om forskning och forskarutbildning som främst tar sikte på resursfrågor och medelsanvisning för nästa budgetår. En del av dessa förslag har också tagits upp i den forskningspolitiska propositionen, ibland med en något fylligare motivering. De behandlas likväl enbart i detta budgetbetänkande med hänvisning till att de utmynnar i konkreta budgetförslag.
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att betydande belopp för närvarande förs över från forskningsstiftelserna, forskningsråden och andra externa finansiärer till högskolan och dess forskning. Den större delen av de externa anslagen tillfaller de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsområdena. Fakultetsanslagen har vid anslagsberäkningarna för budgetåret 1997 reducerats med 2 % - vilket närmare framgår av avsnitt 16 i detta betänkande - dels till följd av tidigare beslutad besparing, dels för att finansiera vissa reformer inom forskningen. Trots det rådande statsfinansiella läget föreslår regeringen, enligt propositionen, betydelsefulla satsningar för forskning och forskarutbildning samt medel för vissa byggnadsprojekt. De förslag till förstärkningar inom vissa angelägna forskningsområden som regeringen lägger fram återges i följande sammanställning punktvis. Enligt regeringens bedömning är detta samtidigt områden vars tillgång till andra finansieringskällor är begränsade. - Det tillskott till humanistisk och naturvetenskaplig forskning, den s.k. särskilda fakultetsresursen, som under en femårsperiod tilldelats de humanistiska och matematisk- naturvetenskapliga fakulteterna skall permanentas. - Som en konsekvens av tidigare fattade beslut skall Uppsala universitet erhålla medel för bostads- och byggforskning. - Uppsala universitet skall erhålla medel för ökade lokalkostnader för Gustavianum. - Lunds universitet skall erhålla medel för forskning med inriktning mot Ost- och Sydostasien. - Lunds universitet skall erhålla medel för forskningen vid Skissernas museum. - Göteborgs universitet skall erhålla medel för ett internationellt dokumentations- och forskningscentrum inom området våldsskildringar i medier. - Göteborgs universitet skall erhålla medel för forskning om och utveckling av svenska som andraspråk och svenskundervisning för invandrare. - Stockholms universitet skall erhålla resurser för förstärkning av verksamheten vid Institutet för social forskning. - Linköping universitet skall erhålla resurser för ett nytt tema, tema Genus. - Umeå universitet skall erhålla en förstärkning av anslagen till de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. - Högskolan i Luleå skall erhålla en förstärkning för forskning inom det filosofiska området. En filosofisk fakultet skall inrättas vid högskolan den 1 januari 1997. - Nationella nätverkssekretariat för Europaforskning inom ämnesområdena statsvetenskap vid Uppsala universitet, ekonomi vid Lunds universitet och juridik vid Stockholms universitet samt ett årsbokssekretariat förlagt till Uppsala universitet skall erhålla stöd.
Vidare föreslår regeringen medel för följande professurer: - afrikanska språk vid Göteborgs universitet, - polska språket och litteraturen vid Stockholms universitet, - filmvetenskap vid Stockholms universitet, - museologi vid Umeå universitet, - produktionsteknik med inriktning mot elektronikindustrin.
I andra avsnitt i detta betänkande behandlas regeringens förslag om resurser för lärarutbildningarnas forskningsanknytning, om medel till Göteborgs universitet för ett sekretariat för genusforskning och om förstärkning av medlen för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm samt vid Lunds, Göteborgs respektive Umeå universitet och Högskolan i Luleå. Moderata samlingspartiet begär i motion 1996/97:Ub487 yrkande 3 ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om forskningssatsningar vid universitet och högskolor. Motionärerna pekar på stora skillnader i de procentuella ökningarna av anslagen mellan universitet och större högskolor å ena sidan och små och medelstora högskolor å den andra. De avvisar inte de i budgeten anvisade medlen för forskning, men ifrågasätter den fördelning regeringen förordar. I deras förslag finns ökade resurser för forskning vid små och medelstora högskolor, samtidigt som en ökning görs bland de universitet och större högskolor som i regeringens förslag tilldelats små eller obetydliga ökningar. Tillskotten bör, anser Moderaterna, göras så att inget anslag ökar med mindre än 2,3 % jämfört med föregående budgetår. I konsekvens med det förda resonemanget föreslår motionärerna i sina anslagsberäkningar att de medel (264 999 000 kr) som regeringen anslagit för forskning vid mindre och medelstora högskolor skall återgå. Samtidigt vill motionärerna att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 354 026 000 kr för forskning och forskarutbildning att fördelas mellan samtliga universitet och högskolor (inkl. de mindre och medelstora högskolorna) i enlighet med de av motionärerna förordade fördelningsprinciperna. Vänsterpartiet föreslår i sitt budgetalternativ att fakultetsanslagen generellt ökas med 100 miljoner kronor (motion 1996/97:Ub507). Miljöpartiet föreslår i flera motioner att ett s.k. grundforskningsavdrag skall införas. Enligt motionärerna skulle fakultetsanslagen genom grundforskningsavdraget kunna tillföras 560 miljoner kronor år 1997. De har dock inte lagt fram något förslag om ökade belopp under anslagen till forskning och forskarutbildning. Utskottet behandlar yrkandena om grundforskningsavdrag i sitt forskningsbetänkande (bet. 1996/97:UbU3). Folkpartiet liberalerna däremot har lägre fakultetsanslag än vad regeringen föreslagit till Uppsala, Lunds, Göteborgs, Stockholms och Umeå universitet (motion 1996/97:Ub483). Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag till forskningssatsningar vid de olika lärosätena. Motion 1996/97:Ub487 yrkande 3 om principer för forskningssatsningar vid universitet och högskolor avstyrks. Till frågan om anslagen till forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor återkommer utskottet senare i betänkandet (avsnitt 16).
I motionerna 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 17 och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 9 avvisas regeringens förslag om nya professorstjänster. Det innebär enligt motionärerna inte ett ställningstagande i fråga om behovet av en förstärkning av kompetensen i de föreslagna ämnena. De hänvisar till att de tidigare ställt sig avvisande till att regeringen skall ha rätt att inrätta professurer, eftersom de menar att denna uppgift hör till universitetens och högskolornas ansvars område. Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1995 godkände regeringens förslag att regeringen på nytt skulle få rätt att inrätta professurer vid universitet och högskolor för att göra det möjligt att prioritera vissa nationellt angelägna forskningsområden samt garantera tillgången på vetenskapligt kompetenta forskare, t.ex. inom vissa områden där forskning inte finns tillfredsställande representerad (prop. 1994/95:100 bil. 9 delvis, bet. UbU12, rskr. 354). I sammanhanget framhölls att huvudansvaret för forskningens organisation vid universitet och högskolor alltjämt vilar på styrelserna för lärosätena. Regeringens möjlighet att inrätta professurer inom särskilda områden borde därför utnyttjas restriktivt. Regeringens förslag i budgetpropositionen om medel för inrättande av professurer i vissa ämnen motiveras av att dessa ämnen anses vara av nationellt intresse. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning och avstyrker därmed motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 17 och 1996/97:Ub483 yrkande 9.
Enligt motion 1996/97:Ub509 (s) bör placeringen vid Stockholms universitet av professuren i polska språket och litteraturen omprövas. Motionärerna pläderar för att professuren i stället bör placeras vid Uppsala universitet. Särskilt lyfter man fram att Uppsala redan har ett forskningslektorat i polska, som kommer att omvandlas till ett universitetslektorat, samt att lämpliga samarbetsinstitutioner finns på orten. Utskottet konstaterar att det i dag inte finns någon professur i polska språket och litteraturen vid svenska universitet. Regeringen anger att skrivelser om professuren inkommit från såväl Uppsala universitet som Stockholms universitet samt att yttrande över skrivelserna inhämtats från Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). I yttrandet framhålls att forskning och forskarutbildning i polska är etablerade vid båda lärosätena, men att Stockholms universitet har fler studenter inom grundutbildningen och bättre kontaktmöjligheter utanför ämnesinstitutionen. HSFR förordar i valet mellan universiteten att professuren förläggs till Stockholms universitet. Utskottet finner ingen anledning att ifrågasätta den bedömning som regeringen gjort mot bakgrund av HSFR:s yttrande. Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om forskningssatsningar vid universitet och högskolor.
Verksamhetsmålen för forskning och forskarutbildning
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Uppsala, Lunds, Göteborgs, Stockholms, Umeå resp. Linköpings universitet samt vid Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Högskolan i Luleå. I verksamhetsmålen för de skilda lärosätena under anslagen har regeringens ovan nämnda förslag till forskningssatsningar och professurer specificerats. I motion 1996/97:Ub487 yrkande 8 (delvis) följer Moderata samlingspartiet upp sina förslag till forskningssatsningar vid universitet och högskolor och begär ett tillkännagivande i enlighet med dessa om verksamhetsmålen för forskning och forskarutbildning. Regeringens förslag om en filosofisk fakultet vid Högskolan i Luleå välkomnas i motion 1996/97:Ub2 (s). Motionärerna vill emellertid att riksdagen gör ett uttalande om behovet av långsiktighet när det gäller anslaget för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Forskning bör kunna bedrivas i rimlig omfattning. Utskottet noterar att regeringen redovisar som planeringsförutsättning för budgetåren 1998 och 1999 att Högskolan i Luleå skall erhålla utökade resurser för fortsatt uppbyggnad av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning. Något riksdagsuttalande behövs inte, varför motionsyrkandet bör avslås. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ub487 yrkande 8 (delvis) ger regeringen begärt godkännande av verksamhetsmålen för forskning och forskarutbildning vid de angivna lärosätena.
I motioner framlagda förslag till satsningar på olika forskningsområden
Rymdforskningen framhålls som ett område för svensk spjutspetsforskning i flera motioner. Enligt motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 25 är den rymdforskning som bedrivs i Kiruna ett exempel på att Sverige legat väl framme inom avancerad teknik. Verksamhetens framgång beror på ett geografiskt unikt läge som ger goda förutsättningar för forskning och utbildning inom detta område. I motion 1996/97:N239 (m) yrkande 2 föreslås att den svenska rymdverksamheten koncentreras till Kiruna, och att Sverige skall ta på sig en ledande roll i Europa genom att där skapa en internationell högskola med kurser och forskning i allt som rör rymdverksamhet, t.ex. astronomi och astrofysik, telekommunikation och satellitteknik. Bland annat kan vissa institutioner vid Umeå universitet och Högskolan i Luleå omlokaliseras till Kiruna. Liknande yrkanden framställs i motion 1996/97:N253 (m), nämligen att ett rymdforskningscentrum med forskningsskola bör etableras i Kiruna i samarbete med Högskolan i Luleå och att en professur i ozonforskning bör inrättas där. Utskottet hänvisar till att ett nytt Miljö- och rymdforskningsinstitut (MRI) i Kiruna har skapats under år 1996 med stöd av flera finansiärer och med medel från Europeiska unionens regionala utvecklingsprogram för mål 6-området avseende åren 1995-1999. Grundtanken är att existerande forskningsverksamhet i Kiruna skall byggas ut och kompletteras för att skapa en bredare akademisk miljö med egen utvecklingskraft. Institutets uppgift är bl.a. att fördela medel inom de fyra delområdena satellitdatahantering, klimatforskning, atmosfärforskning och samhällsvetenskaplig tillämpning av geografisk information. Institutet skall också planera och förbereda en fortsatt verksamhet efter uppbyggnadsperioden med EU-regionalstöd. Utskottet föreslår mot bakgrund av vad som redovisats att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 25, 1996/97:N239 yrkande 2 samt 1996/97:N253 yrkandena 1 och 2.
I motion 1996/97:Ub10 (mp) yrkande 12 begärs att riksdagen uttalar sig för att ett institut med inriktning på forskning och utveckling av teknik inom miljöskydds- och naturvårdsområdena bildas i samverkan mellan Kungl. Tekniska högskolan, Försvarets forskningsanstalt, Statens naturvårdsverk och ett eller flera universitet. Ett sådant miljötekniskt institut skall enligt motionen också kunna fungera som referensorgan för övriga utvecklingsinstitut och produktutvecklande företag. Verksamheten bör finansieras genom anslag över statsbudgeten samt med medel från forskningsråd m.fl. och deltagande företag. Utskottet har nyligen tillstyrkt att totalt 100 miljoner kronor, varav hälften anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår, ställs till förfogande för inrättande av ett nytt tekniskt forskningsinstitut i Göteborg under förutsättning att en utredning leder till att projektet kan genomföras (1996/97:UbU2y; kommittédir. 1996:72). Såsom framgår av motionen avser motionärerna att ett miljötekniskt institut skall ha en liknande konstruktion och liknande finansieringsvillkor. Utskottet är inte berett att förorda en sådan ytterligare satsning. Motionsyrkandet bör alltså avslås av riksdagen.
Flera motioner behandlar frågor om inrättande av professorstjänster. En professur i informations- och biblioteksvetenskap bör enligt motion 1996/97:Ub456 (fp) yrkande 1 inrättas vid Umeå universitet för att säkra utveckling och kvalitet i bibliotekarieutbildningen i Umeå. Enligt motion 1996/97:Ub467 (s) bör en professur i integrationsfrågor inrättas vid Stockholms universitet för forskning rörande integration av invandrare, det mångkulturella samhället m.m. Förslag om inrättande av en professur i malmgeologi vid Högskolan i Luleå förs fram i motion 1996/97:Ub1 (s). En sådan professur skulle enligt motionärerna få positiva regionalpolitiska effekter för norra Sverige och bl.a. bidra till att medel för malmgeologisk forskning tillförs högskolan. Utskottet vill påpeka beträffande professuren i malmgeologi att förslag om inrättande av en sådan tjänst vid Högskolan i Luleå har lagts fram av den s.k. Gruvkommittén i betänkandet Gruvorna och framtiden (SOU 1996:152). Enligt uppgift från Närings- och handelsdepartementet skall betänkandet remissbehandlas med sikte på beredning inom regeringskansliet senare under våren 1997. När det gäller frågan om en professur i integrationsfrågor vill utskottet hänvisa till att regeringen som en planeringsförutsättning för budgetåret 1998 bedömer att Linköpings universitet bör erhålla medel för ett nytt tema - Tema Etnicitet - om internationell migration och etniska relationer. Sådan forskning är en viktig del i en satsning för att ge likvärdiga förutsättningar i samhället för invandrare och för att ta till vara invandrares erfarenheter och kompetens. Forskningsområdet har en klart tvärvetenskaplig karaktär och lämpar sig enligt utskottets mening väl för den temamodell som utvecklats vid detta universitet. I övrigt vill utskottet påminna om att tjänst som professor vid universitet eller vid sådan högskola, till vilken en fakultet är knuten eller där konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs, inrättas genom lokalt beslut av styrelsen för resp. universitet och högskola (2 kap. 2 § och 4 kap. 3 § högskoleförordningen, 1993:100). Denna ordning gäller sedan den 1 juli 1993. Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen inte bör göra några uttalanden med anledning av motionerna 1996/97:Ub1, 1996/97:Ub456 yrkande 1 och 1996/97:Ub467 utan avslå desamma.
I två motioner - motionerna 1996/97:Ub418 (s) och 1996/97:Kr257 (mp) yrkande 13 - understryks betydelsen av det arbete som MIMER, det nationella nätverket för folkbildningsforskning vid Linköpings universitet, bedriver för att initiera, utveckla och samordna tvärvetenskaplig forskning om folkbildning. MIMER inrättades år 1990, varvid Linköpings universitet fick en miljon kronor för denna forskning. Resursen har sedan dess inte utökats. Forskningen om folkbildningen expanderar och MIMER:s nätverk växer. I den förstnämnda motionen vill motionärerna att medel skall omfördelas inom ramen för utgiftsområde 16 till förmån för MIMER vid Linköpings universitet. I den senare motionen begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att under åren 1998-1999 omfördela medel inom utgiftsområde 16 till MIMER. Utskottet ser positivt på verksamheten vid MIMER och anser att nätverkets arbete med att utveckla kunskapen om och intresset för folkbildningsforskningen är värdefullt. Det kan i sammanhanget nämnas att medlen till MIMER tillkom genom ett tillkännagivande från riksdagen som utskottet stod bakom (bet. 1989/90:UbU25 s. 120). Utskottet har inhämtat att Linköpings universitet i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1997-1999 föreslagit ökade resurser för MIMER. Regeringen har emellertid inte fört fram detta förslag i budgetpropositionen. Utskottet är inte heller berett att nu förorda ett riksdagsuttalande om att MIMER framöver bör erhålla utökade speciella resurser. Utskottet vill peka på att universitetet har möjlighet att inom ramen för sina fakultetsresurser ge ökat stöd till nätverket. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I motion 1996/97:Ub414 (s) lyfter motionärerna fram forskning med anknytning till skogsområdet samt tvärvetenskaplig forskning rörande inneklimat-hälsa som prioriterade områden för Mitthögskolan, vilka bör stödjas. Mitthögskolan tillhör de mindre och medelstora högskolor som enligt regeringens förslag tilldelas kraftigt ökade permanenta forskningsresurser. Enligt utskottets mening finns det inget som hindrar att högskolan själv väljer att prioritera de i motionen nämnda områdena. Utskottet anser därmed att motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
Enligt motion 1996/97:Ub4 (s) yrkande 2 är Handelshögskolan vid Göteborgs universitet i dag det enda lärosäte som har satsat på forskarutbildning inom rese- och turistindustrin. Det är därför lämpligt att utveckla ett samarbete mellan Handelshögskolan i Göteborg och Mitthögskolan vid den satsning på forskning om turismen vid Mitthögskolan som regeringen förordar i den forskningspolitiska propositionen. - I motion 1996/97:Ub3 (s) av samma motionärer begärs ett tillkännagivande om behovet av en samnordisk forskarutbildning inom rese- och turistindustrin. En samnordisk utveckling av den etablerade forskarutbildningen vid Handelshögskolan i Göteborg i samarbete med universiteten i Trondheim, Oslo, Århus och Köpenhamn kan tillförsäkra de nordiska länderna en förstärkt position inom turistnäringen, anför motionärerna. Utskottet delar regeringens bedömning i forskningspropositionen (prop. 1996/97:5 s. 288) att turismen bör få större betydelse både som näring och för sysselsättningen. Näringen har en potential som ännu inte till fullo utnyttjats, delvis beroende på bristande kunskaper. Kunskapsutvecklingen inom turismområdet behöver därför stärkas i Sverige. Utskottet utgår från att lärosätena och institutionerna själva initierar och etablerar samverkan sinsemellan i önskvärd omfattning. Utskottet anser inte att riksdagen skall göra något uttalande med anledning av motionsyrkandena, varför de avstyrks.
3. Universitetsbegreppet
Riksdagen har hittills beslutat vilka lärosäten inom den högre utbildningen som har rätt att benämnas universitet. Regeringen har fastställt detta i högskoleförordningen (1993:100). De kriterier som hittills har gällt är att lärosätet är statligt, har rätt att utfärda doktorsexamen och att utbildning och forskning bedrivs vid minst tre fakulteter. Regeringen föreslår nu - sedan frågan utretts av Högskoleverket på regeringens uppdrag (Högskoleverkets rapportserie 1996:12 R) - att rätten att benämnas universitet skall tilldelas det statliga lärosäte - som har en grundutbildning och forskning som är väl etablerad och av god vetenskaplig kvalitet, - som har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och utbildning inom ett antal ämnesområden, - som har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten och forskning inom ett antal ämnesområden, - som har goda infrastrukturella förutsättningar (bibliotek m.m.) för att bedriva grundutbildning och forskning, - som har goda internationella kontakter inom grundutbildning och forskning, - och som uppfyller kraven för att självständigt inrätta professurer och att utfärda doktorsexamen.
Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att på ansökan av en högskola besluta om användningen av benämningen universitet. Högskoleverket skall dessförinnan kvalitativt pröva huruvida högskolan i fråga har nått den nivå som erfordras. De lärosäten som redan uppfyller de kriterier för benämningen universitet som regeringen föreslagit, såsom Kungl. Tekniska högskolan och Karolinska institutet, och vars namn är välkända, kan enligt regeringen självfallet avstå från att ansöka om att få använda benämningen. Om de emellertid önskar använda benämningen universitet kan regeringen i sådant fall, utan hörande av Högskoleverket, besluta om detta. Regeringen redovisar att Högskolan i Luleå i sin anslagsframställning begärt att få anta namnet Luleå tekniska universitet. Regeringen bedömer att högskolan i och med de resursförstärkningar som föreslås i budgetpropositionen för år 1997 väl uppfyller kraven för att benämnas universitet och att högskolan inte behöver undergå ytterligare prövning. Om riksdagen godkänner kriterierna för universitetsbenämning, avser regeringen att genom en ändring i högskoleförordningen tilldela högskolan namnet Luleå tekniska universitet. Med de resursförstärkningar som i budgetpropositionen föreslås för de mindre och medelstora högskolorna (se följande avsnitt 4) bör det, anför regeringen, vara möjligt för vissa av dem att inom en snar framtid kunna uppfylla kriterierna för benämningen universitet. Avslag på regeringens förslag om förändring av universitetsbegreppet begärs i motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 13. Motionärerna motsätter sig också att regeringen får bemyndigande att besluta om att en högskola skall få benämnas universitet. De utvecklar sina synpunkter i motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 19 och anför att kriterierna för universitetsbenämning bör vara mer tydligt definierade än vad regeringen föreslagit för att undvika framtida diskussioner. Bland annat frågar sig motionärerna vad tillräcklig omfattning av grundutbildningen innebär. De anser att det bör vara Högskoleverket som beslutar vilka högskolor som skall ges rätten att benämnas universitet, efter det att verket på högskolans begäran granskat huruvida högskolan uppfyller kraven på vetenskaplig kvalitet och kvantitet. Enligt motionerna 1996/97:Ub411 (m) yrkande 34 och 1996/97:Ub487 (m) yrkande 5 innebär beteckningen universitet på ett högre lärosäte en kvalitetsupplysning som bör kvarstå. De kriterier som gäller i dag är att lärosätet är statligt, har rätt att utfärda doktorsexamen och att utbildning och forskning bedrivs vid minst tre fakulteter. Detta är en viktig upplysning för studenter och kollegor inom och utom landet. Enligt regeringens förslag om ändrade principer skall alla högskolor som uppfyller ett antal vagt formulerade, icke-kvantitativa krav, kunna bli universitet. Motionärerna anser att risken är överhängande att framstående högskolor blir mindre framstående universitet. I motion 1996/97:Ub451 (c) yrkande 9 framhålls att Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro samt Mitthögskolan har både den bredd och det djup i grundutbildning och forskning samt den infrastruktur som erfordras för att de snabbt skall kunna utvecklas till och ges ställning som universitet. Dessa högskolor har redan genomgått en relativt ingående kvalitetsprövning av Högskoleverket i samband med inrättandet av ett antal professurer, varför frågan om universitetsbenämning bör kunna hanteras förhållandevis snabbt. Motionärerna vill att regeringen skall ange en tidsplan som gör det möjligt för högskolorna att lämna ansökan under första halvåret 1997 med sikte på beslut senast ett år därefter, dvs. under första halvåret 1998. Utskottet anser för sin del att kriterier för universitetsbenämning som inte strikt anger kvantitativa mått ger större utrymme i det individuella fallet för Högskoleverkets prövning och bedömning av vetenskaplig kvalitet. Inom verket har nu utvecklats stor erfarenhet av kvalitetsprövningar. Bland annat prövar verket såväl ärenden om examensrätt för magisterexamen som ärenden om rätt att inrätta professurer vid högskolor utan egen fakultet. Som regeringen anmärker används begreppet universitet i internationella sammanhang på skiftande sätt. Det gemensamma är emellertid att enheterna har en betydande grad av självständighet i grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Utskottet har inget att erinra mot att regeringen efter Högskoleverkets prövning fastställer att en högskola får benämnas universitet. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 19, 1996/97:Ub411 yrkande 34, 1996/97:Ub483 yrkande 13 och 1996/97:Ub487 yrkande 5 godkänner vad regeringen förordar beträffande universitetsbegreppet. Utskottet avstyrker också motion 1996/97:Ub451 yrkande 9 om tidsplan för beslut om att tilldela viss högskola benämningen universitet. Det är högskolorna själva som skall bedöma om och när förutsättningar finns för att de skall kunna ansöka om att få bli universitet. Utskottet anser det inte lämpligt att reglera vilken tid efter ansökan som en kvalitetsprövning i ärendet får ta. Tidsåtgången för prövningen måste självfallet kunna variera från en högskola till en annan utifrån de speciella förutsättningarna i det enskilda fallet.
4. Forskning vid mindre och medelstora högskolor
Utbyggnad med fasta forskningsresurser
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att de mindre och medelstora högskolorna samt Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm för år 1997 skall tilldelas kraftigt ökade och permanenta forskningsresurser. Utöver nuvarande resurser om sammanlagt 168 miljoner kronor (12 månader, 1997 års prisläge) föreslås en förstärkning om 112 miljoner kronor. Sammanlagt anvisas således enligt förslaget 280 miljoner kronor till forskningen vid dessa högskolor. Resurserna skall fritt kunna disponeras av respektive högskola så att denna kan utveckla forskningen under eget ansvar. Enligt regeringen ansvarar givetvis styrelsen och rektor för att medlen för forskning fördelas med beaktande av sedvanliga vetenskapliga kvalitetskriterier. Ansvaret för fördelning av den s.k. rörliga resursen för lärare vid de mindre och medelstora högskolorna skall enligt regeringens förslag övertas av dessa högskolor inom ramen för deras forskningsresurser. I sammanhanget anför regeringen att det bör finnas utrymme för ytterligare förstärkningar av de permanenta forskningresurserna vid mindre och medelstora högskolor under förutsättning att möjligheterna till samordning ökar mellan de s.k. löntagarfondsstiftelsernas insatser och statliga insatser. I budgetpropositionen för år 1998 kan i sådana fall en särskild satsning göras på forskningen vid vissa medelstora högskolor. Några av de medelstora högskolorna bör då ha förutsättningar att få självständig rätt att inrätta professurer, att få utfärda doktorsexamen samt därmed att kunna ansöka om att få benämnas universitet. Efter en prövning enligt de kriterier som redovisats i föregående avsnitt skulle några av dessa högskolor kunna ges ställning som universitet före år 2000.
Regeringens förslag har föranlett flera motionsyrkanden som tar upp kvali- tetsaspekterna på en utbyggnad med fasta forskningsresurser. Enligt motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande 6 bör forskning vid de små och medelstora högskolorna utgå från de speciella förutsättningar som råder där och utbyggnaden bör ske på ett sådant sätt att kvaliteten inte äventyras. Också i motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 1 betonas att den fortsatta uppbyggnaden av fasta forskningsresurser på de nya högskolorna bör ske i takt med att uppsatta kvalitetskrav uppfylls. Utgångspunkten måste vara att forskningen vid de nya högskolorna skall bedömas och bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för all forskning. I motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 11 påpekas likaså att en utbyggnad med syfte att ge fler högskolor fasta forskningsresurser bör ske i en takt och på ett sätt som garanterar att kvaliteten upprätthålls. Ansvaret för fasta forskningsresurser kan enligt motionärernas uppfattning inte ges generellt. Det kan bara ges till de lärosäten som uppnått en viss organisatorisk nivå. Den resurssituation som föreligger i dag kräver en mycket omsorgsfull prioritering för att utbyggnaden skall lyckas, anför motionärerna. Utskottet ser positivt på att fasta forskningsresurser nu tilldelas de mindre och medelstora högskolorna samt Lärarhögskolan i Stockholm och Idrottshögskolan i Stockholm. Det är enligt utskottets mening angeläget, inte minst ur ett regionalt utvecklingsperspektiv, att bygga ut dessa högskolors forskningsverksamhet. Genom att alla universitet och högskolor förfogar över egna resurser för forskning förbättras förutsättningarna för den långsiktiga kunskapsutvecklingen. En god forskningsmiljö har stor betydelse även för grundutbildningens kvalitet och för lärarnas kompetensutveckling. Som regeringen framhåller i den forskningspolitiska propositionen (s. 43) måste emellertid en utbyggnad av forskningsresurserna vid de mindre och medelstora högskolorna göras i den takt som de ekonomiska och personella resurserna medger. Detta är ett åtagande som kräver långsiktiga beslut. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 1, 1996/97:Ub487 yrkande 6 och 1996/97:Ub512 yrkande 11. Utskottet vill här nämna att Moderata samlingspartiet har en annan fördelning av resurserna mellan universitet och större högskolor å ena sidan och små och medelstora högskolor å den andra, vilket har redovisats tidigare i detta betänkande (avsnitt 2). De föreslår därför att hela det belopp som regeringen avsatt för de mindre och medelstora högskolorna (264 999 000 kr) skall återgå, samtidigt som de vill anslå 354 026 000 kr utöver regeringens förslag för forskning och forskarutbildning att fördelas mellan samtliga universitet och högskolor (inkl. de mindre och medelstora högskolorna). Utskottet återkommer till frågan om anslagen till universitet och högskolor i avsnitt 16.
I motion 1996/97:Ub451 (c) förordas införandet av en modell för kvalificeringstrappa som innebär bl.a. att mindre och medelstora högskolor skall kunna kvalificera sig för examensrättigheter inom forskarutbildningen (yrkande 6). En god grund för sådan examensrätt har de mindre och medelstora högskolor som efter prövning fått rätt att inrätta professurer. Högskolor som kvalificerat sig för examensrätt bör också enligt motionen tilldelas ett av statsmakterna klart uttalat uppdrag beträffande forskarutbildning (yrkande 10). Motionärerna anser vidare att ett anslagssystem bör utarbetas med nya principer för forskningsfinansiering som bygger på förslaget om en kvalificeringstrappa och där resurserna differentieras efter uppnådd kvalificeringsgrad (yrkande 7). Därmed skapas förutsättningar för högskolan att successivt utveckla bredd och djup. Motionärerna vill att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med motionsyrkandena. Utskottet erinrar om att forskarutbildning i dag bedrivs vid de lärosäten, till vilka fakulteter är knutna (9 kap. 3 § högskoleförordningen). Förslag rörande forskning och forskarutbildning har lämnats i utredningsbetänkandet Reform och förändring - Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och högskolereform (SOU 1996:21). Utredaren föreslår bl.a. att riksdagen skall ge universitet och högskolor preciserade treåriga uppdrag för forskning och forskarutbildning. Uppdragen bör omfatta krav på minsta forskningsvolym och åtaganden inom respektive högskolas profilområden. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att man under år 1997 kommer att lämna förslag till riksdagen i frågor om bl.a. forskarutbildning och högskolans inre struktur, däribland dess fakultetsorganisation och tjänstestruktur. Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet kommer regeringen då också att ta upp frågan om vilka högskolor som får anordna forskarutbildning. Utskottet anser att regeringens förslag bör avvaktas och avstyrker motion 1996/97:Ub451 yrkandena 6, 7 och 10.
Ett riksdagsuttalande om de nya högskolornas uppgift att finansiera forskarutbildning för sina lärare begärs i motionerna 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 4 och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 3. Motionärerna hävdar att andelen forskarutbildade lärare är lägre vid de nya högskolorna än vid universiteten. För att säkerställa kvalitet i undervisning och forskning bör resurserna som nu avsätts till forskning vid de nya högskolorna i första hand finansiera forskarutbildning för lärarna, anser de. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att de mindre och medelstora högskolorna i och med ökade och permanenta forskningsresurser själva skall ta ansvar för sina lärares forskning. Det innebär enligt utskottet bl.a. att de mindre och medelstora högskolorna - i likhet med vad som redan i dag gäller enligt regleringsbrev för forskningsstödjande åtgärder vid dessa högskolor - skall sträva efter att öka andelen forskarutbildade lärare. Något uttalande från riksdagen i denna fråga behövs inte. Motionsyrkandena avstyrks därmed.
Enligt motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 10 måste forskningsutbytet mellan de regionala högskolorna och universiteten ges bättre förutsättningar att utvecklas. Riksdagen bör enligt motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 10 hos regeringen begära att Högskoleverket ges i uppdrag att följa upp och utvärdera konsekvenserna av att de nya högskolorna får fasta forskningsresurser. Särskilt nämner motionärerna att det är viktigt att de nya högskolorna bygger vidare på de positiva erfarenheter som gjorts av nätverkssamarbetet med universitet samt av samarbetet med näringslivet. Utskottet vill peka på att regeringen särskilt anger som sin bedömning att de mindre och medelstora högskolornas forskningskontakter såväl med näringsliv som med universitet och högskolor med fakultet bör fördjupas. Dessa kontakter bör enligt regeringen redovisas i högskolornas årsredovisningar. Utskottet ställer sig bakom vad regeringen förordat. Utbyggnaden av högskolan i olika delar av landet har visat sig vara en betydelsefull faktor för den regionala utvecklingen, inte minst vad gäller näringslivets utveckling. Redan i dag, med de begränsade resurser de mindre och medelstora högskolorna har, finns det många goda exempel på framgångsrik samverkan mellan avancerad forskning vid dessa högskolor och det omgivande samhället, näringsliv och offentlig sektor i respektive region. Det bör vidare påpekas att professurer vid mindre och medelstora högskolor enligt 4 kap. 3 § högskoleförordningen skall vara knutna till fakultet vid universitet eller högskola. I bilaga 2 till högskoleförordningen anges bl.a. för respektive fakultet vilka mindre och medelstora högskolor som ingår i fakultetens verksamhetsområde. Utskottet konstaterar att det i Högskoleverkets uppgifter som central myndighet för frågor som rör universitet och högskolor bl.a. ingår att följa upp och utvärdera utbildning och forskning, ha tillsyn inom sitt ansvarsområde och bevaka förhållanden och tendenser som är av betydelse för högskolans verksamhet. Med hänvisning till det anförda finner utskottet att syftet med motionerna 1996/97:Ub483 yrkande 10 och 1996/97:Ub512 yrkande 10 är tillgodosett. Motionsyrkandena bör alltså avslås av riksdagen.
Förslag om att forskningsenheterna vid varje regional högskola koncentreras till ett särskilt forskarcentrum framförs i motion 1996/97:Ub438 (m). Forskarna från olika institutioner vid högskolan hålls på detta sätt samman lokalmässigt, vilket möjliggör en mer kreativ miljö. Med det mer koncentrerade forskarklimatet kan man förutse en betydande kvalitetshöjning. Den mindre högskolans forskarcentrum kommer att likna det stora universitetets forskarinstitutioner, och därigenom ökar kritisk massa och tvärvetenskaplig forskning underlättas. Genom att utrustning och viss personal kan utnyttjas gemensamt sparar man pengar. I motionerna 1996/97:Ub10 (mp) yrkande 10 och 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 32 ifrågasätter motionärerna fördelen i sig av en spridning av forskningsresurser. Utplacering av professurer och forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna på det sätt som regeringen föreslår kan vara ett steg i fel riktning och risken är uppenbar att följden blir en kvalitetssänkning av landets totala forskningskapacitet. Det är enligt motionärerna bättre att man koncentrerar sig på att finna ett ur såväl rikssynpunkt som regional synpunkt lämpligt forskningsområde för en viss högskola och sedan där bygger upp en resursstark forskningsenhet. Man bör också utreda möjligheten att stärka högskolornas kompetensresurser genom att bilda större samverkansenheter med flera ingående högskolor och något universitet i form av regionuniversitet. De föreslår i det förstnämnda motionsyrkandet att Högskoleverket skall ges i uppdrag att undersöka möjligheterna att inrätta en sådan forskningsenhet med en miljöprofil och att ta lämpliga initiativ för att planera genomförandet. Liknande synpunkter anförs i motion 1996/97:Ub431 (s), där motionärerna hävdar att det inte går att bortse från att forskning av yppersta internationell klass kräver viss koncentration av resurserna - i synnerhet i ett litet land som Sverige. Utskottet vill betona - liksom regeringen gjort såväl i den forskningspolitiska propositionen som i budgetpropositionen - att en profilering av forskningsprogrammen vid de mindre och medelstora högskolorna är nödvändig för att högskolan inom utvalda områden skall uppnå tillräcklig kompetens. Varje högskola har ansvar för att utveckla sin profil så att forskningsresurserna utnyttjas optimalt med hänsyn till högskolans egna förutsättningar. Utskottet anser att de mindre forskningsmiljöerna i många fall kan erbjuda god stimulans för samverkan mellan forskare från olika discipliner. De utmärks också i allmänhet av ett större samspel med det omgivande samhället, vilket också främjar forskningen. Som utskottet tidigare nämnt har regeringen aviserat att förslag beträffande högskolans inre struktur, bl.a. i fråga om fakultetsorganisationen, kommer att läggas fram för riksdagen i en proposition under år 1997. Enligt utskottets mening bör regeringens överväganden i hithörande frågor avvaktas. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 10, 1996/97:Ub431, 1996/97:Ub438 och 1996/97: Ub514 yrkande 32. Utskottet avstyrker också motion 1996/97:Kr510 (kd) yrkande 11 vari begärs, när det gäller idrottsforskningen, att Idrottshögskolan i Stockholm skall få egna fasta forskningsresurser. Detta har tillgodosetts genom att regeringen under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor beräknat 3 327 000 kr för forskning vid högskolan.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om forskning vid mindre och medelstora högskolor.
Fördelningen av forskningsresurser mellan de mindre och medelstora högskolorna
Flera motioner tar upp frågan om fördelningen av forskningsresurser mellan de mindre och medelstora högskolorna, antingen principiellt eller utifrån regionala önskemål. Enligt motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 12 är det oklart efter vilka principer regeringen fördelat forskningsresurserna. Vissa högskolor tilldelas så stora belopp att man kan ifrågasätta om dessa resurser verkligen kan utnyttjas optimalt, medan andra högskolor inte får något eller ett mycket ringa tillskott. Särskilt anmärkningsvärt anser motionärerna det vara att Högskolan Dalarna inte beviljats något tillskott alls fram till 1999. Motionärerna anser att underlaget för medelstilldelningen inte är tillräckligt för att riksdagen skall kunna göra en bedömning av relevansen. Regeringen bör återkomma med ett bättre underlag. I tre motioner påtalas att Högskolan Dalarna trots att högskolan varit mycket framgångsrik i konkurrensen om nätverkspengarna är den enda högskola som blir helt utan ytterligare tilldelning av forskningsresurser under de kommande tre åren. I motion 1996/97:Ub9 (kd, fp) föreslås att högskolan för år 1997 anvisas ytterligare 6 miljoner kronor genom omfördelning från högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro samt Mitthögskolan. Vidare bör riksdagen uttala sig för att högskolan för åren 1998-1999 tilldelas medel i samma proportion som de fyra andra högskolorna. - En liknande jämförelse mellan Högskolan Dalarna och de fyra nämnda högskolorna görs i motion 1996/97:Ub405 (m). Motionären begär ett tillkännagivande om att erforderliga medel för forskning skall tilldelas högskolan genom en omprioritering inom de föreslagna ramarna. - Också i motion 1996/97:Ub506 (s) understryks att en ökning av anslaget för forskningsresurser till Högskolan Dalarna för de tre kommande åren är väl motiverad. Det bör här anmärkas att Vänsterpartiet i sitt budgetalternativ föreslår en förstärkning med 6 miljoner kronor till Högskolan Dalarna som i regeringens förslag inte får några nya resurser (motion 1996/97:Ub507). Utskottet har inhämtat från Utbildningsdepartementet att regeringen vid fördelningen av medlen mellan högskolorna bl.a. har tagit hänsyn till omfattningen av forskningen vid respektive högskola med stöd av resurser för direkta forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor samt resurser dels för nätverkssamarbete med universitet och fackhögskolor, dels för forskningssamverkan med näringslivet. Vidare har regeringen beaktat grundutbildningens omfattning samt antalet forskarutbildade lärare vid de olika högskolorna. En viss prioritering har gjorts till förmån för fyra högskolor, nämligen högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro samt Mitthögskolan. Utskottet noterar att de tillskott till forskningsresurserna vid mindre och medelstora högskolor som regeringen redovisar i propositionen för budgetåren 1998 och 1999 förutsätter en samordning med medlen från forskningsstiftelserna för den samlade forskningsfinansieringen. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta de överväganden som regeringen gjort inför fördelningen av forskningsresurser mellan de mindre och medelstora högskolorna. Därmed avstyrker utskottet motion 1996/97:Ub512 yrkande 12. Med samma motivering avstyrker utskottet även motionerna 1996/97:Ub9, 1996/97:Ub405 och 1996/97:Ub506. Till frågan om anslag för år 1997 till forskning vid mindre och medelstora högskolor återkommer utskottet senare i betänkandet (avsnitt 16).
Önskemål om ytterligare forskningsresurser för åren 1998-1999 till viss högskola framställs i flera motioner. Sålunda föreslås i motion 1996/97:Ub497 (c) en ytterligare förstärkning av Mitthögskolans forskningsresurser för naturvetenskap och teknik med 5 miljoner kronor för år 1998 och 10 miljoner kronor för år 1999. - I motionerna 1996/97:Ub435 (m) yrkande 2, 1996/97:Ub479 (c) yrkande 2 och 1996/97:Ub505 (s) yrkande 2 vill motionärerna ha tillkännagivanden om ökade forskningsanslag till Högskolan i Borås, enligt motion 1996/97: Ub479 med 8 miljoner kronor för år 1998. - Högskolan i Halmstad lyfts fram i motion 1996/97:Ub469 (fp) yrkande 2 som en högskola med klart sämre utfall än jämförbara skolor. Det anförs i motionen att högskolan för år 1999 ansökte om ca 50 miljoner kronor men enligt regeringens fördelning endast får 19 miljoner kronor. - I motion 1996/97:Ub449 (c) yrkande 2 föreslås att resurserna för forskning vid Högskolan Kristianstad ökas under 1998-1999 för att i slutet av perioden uppgå till 10 miljoner kronor. - Enligt motion 1996/97:Ub498 (c) bör de permanenta forskningsresurserna vid Högskolan i Skövde utökas 1998 och 1999 med 7 miljoner kronor per år. - Ytterligare resurser för forskning till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla begärs i motion 1996/97:Ub480 (c) yrkande 2. För år 1998 bör medlen ökas med 6 miljoner kronor. - I motion 1996/97:Ub417 (c) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att Mälardalens högskola för 1998 och 1999 bör tilldelas ytterligare 10 miljoner kronor i forskningsresurser. Utskottet anser att riksdagen inte har underlag för att nu göra några andra prioriteringar mellan olika mindre och medelstora högskolor än dem som regeringen har redovisat i propositionen. Regeringens fortsatta beredning av förutsättningarna för en förstärkning kommande år av de permanenta forskningsresurserna vid de mindre och medelstora högskolorna bör enligt utskottets mening inte föregripas. Riksdagen bör således avslå motionerna 1996/97:Ub417 yrkande 2, 1996/97:Ub435 yrkande 2, 1996/97:Ub449 yrkande 2, 1996/97:Ub469 yrkande 2, 1996/97:Ub479 yrkande 2, 1996/97: Ub480 yrkande 2, 1996/97:Ub497, 1996/97:Ub498 och 1996/97:Ub505 yrkande 2.
5. Forskningsråd m.fl. myndigheter
Regeringen redovisar i den forskningspolitiska propositionen, Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5), sina övergripande bedömningar vad gäller forskningspolitiken för treårsperioden 1997-1999 och lägger fram förslag till riksdagen om mål och allmänna riktlinjer för forskningen. Regeringen redogör där också för sina bedömningar vad gäller forskningens inriktning och organisation samt för sina ställningstaganden med anledning av olika utredningar som behandlat högskolans forskning. I budgetpropositionen hänvisar regeringen under avsnittet Nationella och internationella forskningsresurser till några av de ställningstaganden som gjorts i den forskningspolitiska propositionen och som är av särskild betydelse för forskningsråden. Bland annat anför regeringen i forskningspropositionen att samverkan inom forskningen skall ökas genom att samtliga forskningsråd - inklusive de under Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet - samt Rymdstyrelsen inrättar en samverkansgrupp för att främja och stödja tvärvetenskaplig forskning samt kvinno- och jämställdhetsforskning. Vidare lämnas där förslag om att forskningsråden skall ges rätt att inrätta och tillsätta professurer. Utskottet tillstyrker i sitt forskningsbetänkande förslaget (bet. 1996/97: UbU3). I ett annat avsnitt i detta budgetbetänkande tillstyrker utskottet regeringens bedömningar och förslag såvitt avser genusforskning samt avstyrker mo-tionsyrkanden i anslutning därtill (avsnitt 6). Förslagen innebär för forskningsrådens del att de ges i uppdrag att föreslå placering av sex professurer och lika många forskarassistent- och doktorandtjänster med inriktning mot genusforskning. Medel för ändamålet anvisas under anslaget Särskilda utgifter för forskningsändamål (D 19).
Utskottet tar i det här sammanhanget upp två motionsyrkanden angående frågor som regeringen behandlar i forskningspropositionen och som får konsekvenser för anslagsberäkningen i budgetpropositionen. Enligt motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 23 bör riksdagen avslå regeringens förslag om ytterligare uppdrag och medel till Forskningsrådsnämnden för insatser inom forskningsinformation. Denna uppgift är enligt motionärerna redan i dag tydligt uttalad. Utskottet anser att Forskningsrådsnämnden (FRN) när det gäller forskningsinformation utgör en betydelsefull länk mellan vetenskapssamhället och allmänheten. Som regeringen anför i den forskningspolitiska propositionen bör FRN därför ges ett fortsatt nationellt ansvar för sådan information. Därvid bör särskild prioritet ges informationsinsatser som riktas mot grupper i samhället med låg utbildningsnivå och grupper utan akademisk tradition. Utskottet ställer sig bakom vad regeringen förordar om att FRN bl.a. skall ges i uppdrag att fördela särskilda projektbidrag till enskilda forskare för insatser i detta syfte. Därigenom skapas enligt utskottets mening förutsättningar för en mer levande dialog mellan forskare och allmänhet. I ett senare avsnitt i detta betänkande (avsnitt 18) tillstyrker utskottet att 1,7 miljoner kronor överförs till FRN för sådana särskilda projektbidrag för forskningsinformation. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 23. I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 28 anför motionärerna att regeringens iver att detaljstyra forskningen tar sig flera konkreta uttryck. Inom IT-området avser regeringen att under en treårsperiod avsätta medel för en forskarskola inom teleinformatik. Motionärerna ifrågasätter inte värdet av en sådan satsning, men anser att detta är en fråga om vilken högskolorna själva skall bestämma. Utskottet delar regeringens bedömning att utvecklingen på IT- och telekommunikationsområdet ställer höga krav på de tekniska högskolorna att i tid förutse utvecklingens inriktning. Som regeringen påpekar är bristen vid vissa högskolor på lärarkompetens inom nya IT-områden ett problem redan i dag. Mot bakgrund härav bör forskarutbildningen inom området byggas ut. Utskottet ser därför positivt på regeringens avsikt att etablera en forskarskola i teleinformatik genom ett samarbete mellan Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Kungl. Tekniska högskolan och Mitthögskolan. Resurser för detta ändamål har regeringen beräknat under anslaget Särskilda utgifter för forskningsändamål (D 19). Utskottet tar i ett senare avsnitt i betänkandet (avsnitt 18) ställning till anslagen under littera D. Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motion 1996/97:Ub411 yrkande 28.
Frågan om den fortsatta verksamheten vid Rådet för forskning om universitet och högskolor behandlas av utskottet under anslaget till Högskoleverket (avsnitt 17).
Besparingar på anslagen till forskningsråden m.m.
Regeringen föreslår en neddragning av forskningsrådens och Forskningsrådsnämndens anslag samt anslaget till rymdforskning med i genomsnitt ca 14 % eller totalt 231,7 miljoner kronor. Förslaget till besparingar betingas av det statsfinansiella läget och av de stora resurser för forskning som tillförts de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Regeringen bedömer att huvuddelen av de föreslagna besparingarna skall kunna kompenseras genom medel från stiftelserna. Detta kräver enligt regeringen en bättre samordning mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser. I Moderata samlingspartiets motion 1996/97:Ub487 yrkande 4 framhåller motionärerna att Sverige måste ha en långsiktig och målinriktad forskningspolitik som tar sikte på en kunskapsuppbyggnad på högsta internationella nivå. Regeringen vill, anför de, under nästa budgetår genomföra drakoniska besparingar inom den avancerade forskningen och utgår därvid från att dessa neddragningar skall finansieras av de fria forskningsstiftelserna. Eftersom en stor del av dessa stiftelsers medel redan går till forskningen kvarstår enligt motionärerna det faktum att regeringens förslag innebär en nedskärning. Moderaterna finner förslagen oacceptabla. De anser att de råd och institut m.m. som finns inom verksamhetsområdet vart och ett spelar en viktig roll i arbetet med att stärka och föra fram svensk forskning. Genom sitt fördelningssystem stärker råden kvaliteten i forskningen. Rymdfysik och polarforskning är två områden där Sverige har goda förutsättningar att ligga bland de främsta länderna i världen. Ett fördjupat europeiskt samarbete är en förutsättning för vissa omfattande forskningsprojekt. Deltagande i verksamheter som CERN, JET, ITER etc. är av vital betydelse för svensk forskning. Tillgång till avancerad och dyrbar utrustning är i många fall nödvändig för att uppnå önskade resultat. - I sin alternativa budget anslår Moderaterna drygt 430 miljoner kronor mer än regeringen inom verksamhetsområdet för en förstärkning av medlen till forskningsråden, rymd- och polarforskning, europeiskt forskningssamarbete samt införskaffande av dyrbar vetenskaplig utrustning. Folkpartiet liberalerna anser i motion 1996/97:Ub5 yrkande 2 att det är beklagligt att regeringen tar den förra regeringens kraftfulla forskningssatsning med löntagarfondsmedel till intäkt för att nu spara på forskningen. I ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv är detta felaktigt. De anser att grundforskningen, mer än annan forskning, är statens ansvar och i görligaste mån måste skyddas från besparingar. Folkpartiet föreslår därför att ytterligare ca 230 miljoner kronor tillförs forskningsråden jämfört med regeringens förslag, så att grundforskningen inte behöver drabbas av regeringens neddragning av medel. Vänsterpartiet avsätter i sin budgetmotion (1996/97:Ub507) i förhållande till regeringens förslag ytterligare 225 miljoner kronor till forskningsråden för år 1997. Motionärerna som ställt sig bakom regeringens förslag angående de s.k. löntagarfondsstiftelserna motsätter sig att neddragningar av anslagen görs nu. De vill undvika att ett glapp i finansieringen uppstår under en övergångstid, innan kompensation för neddragningarna kan utgå från löntagarfondsstiftelserna. Miljöpartiet föreslår i flera motioner att ett s.k. grundforskningsavdrag skall införas. Enligt motionärerna skulle anslagen till de statliga forskningsråden under Utbildningsdepartementet genom grundforskningsavdraget kunna tillföras 410 miljoner kronor år 1997. De har dock inte lagt fram något förslag om ökade belopp under forskningsrådsanslagen. Utskottet behandlar yrkandena om grundforskningsavdrag i sitt forskningsbetänkande (bet. 1996/97:UbU3). Kristdemokraterna begär i motion 1996/97:Ub512 yrkande 13 att riksdagen avslår regeringens förslag om en neddragning med 14 % av anslagen till Forskningsrådsnämnden, forskningsråden och rymdforskningen för år 1997. Motionärerna anför att regeringen vill kompensera denna neddragning genom att konfiskera forskningsstiftelsernas medel. Eftersom de inte kan acceptera detta avsätter de i sitt budgetförslag 250 miljoner kronor mer än regeringen till Forskningsrådsnämnden, forskningsråden och rymdforskningen. Utskottet behandlar i sitt forskningsbetänkande frågor som rör de med löntagarfondsmedel inrättade forskningsstiftelserna, bl.a. om samarbete med stiftelserna mot bakgrund av de av regeringen föreslagna neddragningarna av forskningsanslag. Enligt vad utskottet där anför är det utskottets bestämda uppfattning att det är rimligt att ta i beaktande stiftelsernas väldiga tillgångar och deras utdelningskapacitet när man gör överväganden om den totala omfattningen av de statliga resurserna för forskning. Utskottet ansluter sig därmed till vad regeringen anfört om möjligheterna att främja en samordning mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser i nu berört hänseende. Utskottet erinrar i sammanhanget om att utskottet för tre år sedan, inför bildandet av stiftelserna, ansåg att stiftelsernas verksamhet självfallet ingår i ett större forskningspolitiskt sammanhang och därmed utgör en av flera grundläggande förutsättningar för statsmakternas forskningspolitiska beslut i fortsättningen. När det särskilt gäller Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete tas också dessa frågor upp till behandling i forskningsbetänkandet. Som exempel på sådant forskningssamarbete anges bl.a. den europeiska kärnforskningsorganisationen CERN, EU:s gemensamma fusionsforskningsanläggning JET och fusionsforskningsprojektet ITER. Utskottet delar där regeringens bedömning att det bör göras en översyn av Sveriges deltagande i berörda forskningsorganisationer och projekt. Utskottet utgår från att regeringen under nästa år kommer att redovisa de åtgärder som kan komma att föranledas av utredningens resultat. Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört i sitt forskningspolitiska betänkande (bet. 1996/97:UbU3) avstyrker utskottet motionerna 1996/97: Ub5 yrkande 2, 1996/97:Ub487 yrkande 4 och 1996/97:Ub512 yrkande 13. Till frågan om anslagen till forskningsråd m.fl. myndigheter inom verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser återkommer utskottet i avsnitt 18. Utskottet tar därvid ställning till Vänsterpartiets budgetmotion (1996/97:Ub507) i denna del.
Övergripande mål för verksamheter inom forskningsrådens m.fl. myndigheters ansvarsområden
Regeringen begär i budgetpropositionen riksdagens godkännande av de övergripande mål för vissa verksamheter inom området Nationella och internationella forskningsresurser som regeringen förordar för planeringsperioden 1997-1999. Regeringens bedömning är att hittillsvarande övergripande mål bör kvarstå. Sålunda föreslås att de övergripande målen för Forskningsrådsnämndens (FRN) verksamhet för den kommande planeringsperioden skall vara att initiera och stödja forskning som är angelägen från samhällets synpunkt samt att främja information om forskning och forskningens roll i samhället. Övergripande mål med identiskt lika formuleringar anges för Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR), nämligen att målen skall vara att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning sprids och samverka med andra myndigheter inom forskningens område. - Inom TFR finns Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet) för vilket det övergripande målet föreslås vara att finansiera högpresterande datorsystem för forskning vid universitet och högskolor och hos andra avnämare. Kungl. biblioteket (KB) skall enligt förslaget ha som övergripande mål för planeringsperioden att främja svensk informationsförsörjning genom att samla, bevara och tillhandahålla det svenska trycket och förvärva utländsk litteratur, framställa nationalbibliografiska produkter samt stödja svenskt biblioteksväsen med centrala insatser. Det övergripande målet för Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek bör enligt regeringen vara att med beaktande av förutsättningarna inom respektive område samla, beskriva, bevara och tillhandahålla svenska och utländska skrifter och annat informationsmaterial inom sina ämnesområden psykologi, pedagogik och folkbildningsforskning. Institutets för rymdfysik övergripande mål avses för planeringsperioden vara att bedriva grundforskning och utbildning i ämnet rymdfysik samt att stödja den tekniska utvecklingen inom rymdteknologi och informationsteknologi. För den kommande planeringsperioden förordar regeringen att Polarforskningssekretariatets övergripande mål skall vara att främja och samordna svensk polarforskning på hög internationell nivå. Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU skall enligt regeringen ha som övergripande mål för planeringsperioden att svara för samordning inom landet av det samarbete mellan Sverige och EU som avser forskning och teknisk utveckling. Rådet skall vara nationellt kontaktorgan för samarbetet. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar under avsnitten D 1, D 3, D 5, D 7, D 9 och D 13-D 17 beträffande de övergripande målen för verksamheterna inom forskningsrådens m.fl. myndigheters ansvarsområden.
Bemyndigande
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser. Regeringen anför att forskningsråden och Forskningsrådsnämnden för den aktuella planeringsperioden fram t.o.m. år 2002 bör ges möjlighet att göra åtaganden som omfattar ett mer långsiktigt projektstöd i enlighet med en i propositionen intagen sammanställning. Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet.
6. Genusforskning
Regeringen föreslår i budgetpropositionen vissa åtgärder för att stimulera genusforskningen. En mer utförlig bakgrund till förslagen ges i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5), där regeringen också redovisar sin bedömning av de förslag i fråga om jämställdhet och genusforskning som lagts fram av Utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning m.m. i betänkandet Viljan att veta och viljan att förstå - kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning (SOU 1995:110) samt av Forskningsfinansieringsutredningen i betänkandet Forskning och pengar (SOU 1996:29). De åtgärder som regeringen föreslår är följande. - Ett sekretariat för genusforskning inrättas med placering vid Göteborgs universitet, som tillförs 5 miljoner kronor för detta. Sekretariatets uppgift skall vara att utreda, skapa opinion, stimulera och informera om genusforskning. - Ökade medel tillförs centrum/forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Utöver de åtta centrum (med olika benämningar; ett av dem har ställning som institution) som hittills fått medel tillkommer Jämställdhetscentrum i Karlstad. Resurser för dessa centrum beräknas under respektive lärosätes anslag till forskning och forskarutbildning samt anslaget B 46 (avseende centrum i Örebro och Karlstad). - Medel (500 000 kr) beräknas under anslaget till Kungl. biblioteket för att Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitet skall kunna fungera som nationellt ansvarsbibliotek för kvinno-, mans- och genusforskning. - Medel beräknas under anslaget D 19 för 18 tjänster med inriktning mot genusforskning. Utskottet har från Utbildningsdepartementet erfarit att beloppet är 10 (inte 9) miljoner kronor, vilket också anges i forskningspropositionen. Där meddelas också att tjänsterna (en professur, en forskarassistenttjänst och en doktorandtjänst per ämne) skall avse följande ämnen: litteraturvetenskap, sociologi, informationsteknologi, folkhälsovetenskap, fysikundervisningens didaktik och människa-maskin. Alla tre tjänsterna i ett ämne skall placeras vid samma lärosäte. Regeringen avser att ge berörda forskningsråd i uppdrag att föreslå vid vilka lärosäten tjänsterna skall placeras.
I regeringens förslag till forskningssatsningar vid universitet och högskolor ingår - som framgått av det föregående (avsnitt 2) - att Linköpings universitet tillförs medel (4,9 miljoner kronor) för inrättande av ett nytt tema - tema Genus. Moderata samlingspartiet föreslår i motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 27 och 1996/97:Ub487 yrkande 7 att riksdagen skall avslå regeringens förslag till satsningar på genusforskningen. Denna inställning följs upp i skilda yrkanden i den sistnämnda motionen om beloppen under olika anslag - yrkanden som utskottet behandlar i det följande. De viktiga frågor som finns inom området kvinnors och mäns situation i samhället och arbetslivet kommer i ett välfungerande resursfördelningssystem att uppmärksammas av forskarna och finansieras av anslagsgivarna inom ramen för de mål som uppställts för verksamheten, anför motionärerna, som avvisar regeringens detaljreglering och ingrepp i lärosätenas och forskningsfinansiärernas frihet. Folkpartiet liberalerna ställer sig i motion 1996/97:Ub5 bakom flertalet av regeringens förslag när det gäller genusforskning, men avvisar förslaget om ett sekretariat vid Göteborgs universitet (yrkande 13). I stället vill motionärerna använda 5 miljoner kronor till att förstärka Forskningsrådsnämndens (FRN:s) resurser för genusforskning och kvinnors forskning. FRN bör dessutom få ett tydligt koordinerande ansvar mellan de olika forskningsråden och fungera som resurs för genuskompetens för dessa, anser motionärerna (yrkande 14). Vänsterpartiet föreslår i motion 1996/97:Ub7 yrkande 3 ett tillkännagivande om att sekretariatet för genusforskning bör samverka med de aktörer som redan finns inom området, såsom centrum/forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning och Kvinnovetenskaplig tidskrift. Miljöpartiet anser enligt motion 1996/97:A806 yrkande 21 att man måste utveckla och fördjupa redan kända forskningsområden med avseende på ett genusperspektiv. Detta perspektiv skall genomsyra all den forskning där det kan vara av relevans. Resurser måste avsättas för sådan forskning. Motionärerna nämner särskilt forskning som belyser med vilka medel pojkar görs till pojkar och flickor till flickor under uppväxten. Att tillåta oss att vara människor framför att vara bärare av en könsroll är enligt motionärerna det självklara målet. I motion 1996/97:Ub495 (s) anförs att viktiga funktioner för det föreslagna sekretariatet för genusforskning bör vara att koordinera centrum/forum och de lokala kvinnoforskningsmiljöernas verksamhet, att samordna internationell kvinno- och genusforskning och att informera om forskning. Lokalt förankrade verksamheter av övergripande nationellt intresse, som t.ex. databasen Femdok i Lund, bör enligt motionärerna kunna få del av sekretariatets resurser. Direktiv för sekretariatet bör utarbetas i nära samråd med centrum/forum. Utskottet anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen förordar om genusforskning och alltså avslå motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 27 och 1996/97:Ub487 yrkande 7. Utskottet noterar att Moderata samlingspartiet inte har något yrkande om avslag på medlen till Kungl. biblioteket för att Kvinnohistoriska samlingarna skall göras till ansvarsbibliotek. När det gäller sekretariatet för genusforskning ställer sig utskottet bakom regeringens förslag att det skall placeras vid Göteborgs universitet. Som regeringen framhåller i forskningspropositionen (s. 54) kan sekretariatet därigenom på bästa sätt använda sig av den resurs som de Kvinnohistoriska samlingarna utgör, och en ömsesidigt förstärkande effekt bör kunna uppnås. I instruktionen för FRN (1996:650) ingår att främja samordning och samarbete mellan forskningsråden och att främja jämställdhets-, kvinno- och genusforskning. Utskottet vill understryka vad regeringen anför i forskningspropositionen om att FRN:s verksamhet inom området kvinno- och jämställdhetsforskning är värdefull och bör bedrivas även i fortsättningen. Det föreslagna sekretariatets uppgift att ha en nationell överblick över genusforskning samt aktivt sprida forskningens resultat förutsätter enligt utskottets mening som en självklarhet att sekretariatet samverkar med centrum/forum. Utskottet utgår också från att regeringen, när den utformar instruktion för sekretariatet, gör det i nära samarbete med centrum/forum, som har samlat mycken kunskap och kompetens i dessa frågor. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 3, 1996/97:Ub5 yrkandena 13 och 14 samt 1996/97:Ub495. Yrkande 21 i motion 1996/97:A806 är enligt utskottets mening tillgodosett med vad regeringen föreslagit, varför även det bör avslås av riksdagen.
7. Högskolans tredje uppgift
Högskolan har traditionellt två huvuduppgifter, nämligen utbildning samt forskning och utvecklingsarbete. Enligt 1 kap. 2 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) ingår i forskning och utvecklingsarbete att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas.
Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen skall högskolan i ökad utsträckning samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Detta föreslås bli högskolans tredje uppgift vid sidan av utbildning och forskning. Uppgiften bör enligt regeringen omfatta spridning av forskningsinformation, samverkan med det omgivande samhället för att utveckla högskolans utbildning och forskning samt att högskolan skall vara till direkt nytta för allmänheten. Regeringen understryker samtidigt att en ökad samverkan med näringslivet och övriga samhällssektorer inte får inskränka forskningens frihet. Det är också angeläget att villkoren för samverkan inte resulterar i att viktiga forskningsresultat inte kommer forskningen eller samhället till godo. I högskolans tredje uppgift bör även ingå att främja rekryteringen av nya grupper till högskolan och att stimulera intresset för högskolestudier i det egna närområdet. Högskolans funktion som samhällets främsta kunskapsresurs utgör en viktig del av den tredje uppgiften och bör kunna utnyttjas bättre. För att tydliggöra högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet föreslår regeringen att 1 kap. 2 § andra stycket högskolelagen får en ny lydelse med denna innebörd. I motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 5 begärs att riksdagen avslår regeringens förslag till lagändring. Motionärerna anser att förslaget snarare krånglar till än förtydligar uppgifterna. Högskolan har redan som uppgift att sprida kännedom om sin verksamhet och om hur de kunskaper och erfarenheter som vunnits skall kunna tillämpas, anför de. Utskottet konstaterar att högskolan i dag har lagstadgad skyldighet att informera om forskning och utvecklingsarbete. Någon uppgift som avser samverkan med övriga samhällssektorer finns inte uttryckligt föreskriven. Utskottet anser att den utvidgning av bestämmelsen i högskolelagen som regeringen nu föreslår är angelägen. Riksdagen bör således med avslag på motionsyrkandet anta regeringens förslag till lag om ändring av 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434). Lagändringen bör som regeringen föreslagit träda i kraft den 1 januari 1997.
8. Datornätet för universitet och högskolor, m.m.
SUNET - Swedish University Computer Network
SUNET är det svenska universitets- och högskoleväsendets gemensamma datornät. I budgetpropositionen hänvisar regeringen till att frågor som berör SUNET har behandlats i propositionen om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik - den s.k. IT- propositionen (prop. 1995/96:125, yttr. UbU5y, bet. TU19, rskr. 282). Universitetsdatornätet skulle enligt denna ses som en nationell tillgång som skall kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. hela biblioteksväsendet. Regeringen föreslår nu att SUNET skall utvecklas kraftigt och även få en nationell roll utanför universiteten och högskolorna. Ett särskilt anslag för SUNET förs upp i statsbudgeten, anslaget B 47 Sunet med ett ramanslag för år 1997 på 100 miljoner kronor. Under anslaget beräknas resurser för dels en uppgradering av SUNET, dels en anslutning av nya användare såsom landets folkbibliotek (huvudbiblioteket i varje kommun) och museer. Ryggradsnätet - som omfattar universitetsorterna inklusive Luleå - uppgraderas från en överföringskapacitet i dag på 34 Mbit/s till 155 Mbit/s. Högskolor i övrigt skall anslutas med 10-34 Mbit/s. Kungl. Biblioteket och statliga museer skall anslutas med normalt högst 2 Mbit/s. Vidare skall staten erbjuda berörda kommuner anslutning med normalt högst 2 Mbit/s till SUNET av huvudbibliotek, länsbibliotek och länsmuseer under en inledningsperiod. I anslaget ingår ett engångsbelopp om 62 miljoner kronor som avses kunna användas för att inledningsvis stödja anslutningen av de nämnda organen med kommunal huvudman. Högskoleverket föreslås även fortsättningsvis svara för administrationen av SUNET. En särskild styrelse för SUNET bildas inom Högskoleverket. I två motioner riktas invändningar mot regeringens förslag om ett ökat uppdrag till SUNET. I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 26 framhålls att SUNET är ett nationellt kompetenscentrum med ett övergripande ansvar för Internetsamordningen i Sverige i såväl tekniskt som administrativt och organisatoriskt hänseende. Denna roll av nationell kompetensresurs kan inte upprätthållas om SUNET samtidigt skall vara leverantör av anslutning till Internet till en stor mängd kunder. Ett beslut om att göra SUNET till allmän Internetleverantör kan vidare hämma framväxten av en kommersiell Internetmarknad. Om en ansenlig del av den offentliga förvaltningen undandras den kommersiella marknaden kan det inte undgå att påverka utvecklingen. Motionärerna menar att biblioteken gynnas bäst av de kommersiella Internettjänsternas framväxt och av ett nära samarbete med kommuner och skolor och med varandra. Liknande synpunkter anförs i motion 1996/97:Ub8 (kd) yrkande 1, nämligen att en anslutning av landets folkbibliotek skulle begränsa SUNET:s handlingsfrihet när det gäller att utveckla den tekniska strukturen. Dessutom, hävdar motionärerna, har SUNET knappast personella resurser att möta de behov som användare med begränsad IT-kunskap har. Också i denna motion hänvisas till att det för bibliotekens behov finns kommersiella Internetleverantörer. Utskottet erinrar om vad utskottet anförde i sitt yttrande till trafikutskottet med anledning av IT- propositionen (1995/96:UbU5y), att expansionen av IT-användningen vid universitet och högskolor liksom inom biblioteks- och skolväsendet motiverade en översyn i enlighet med regeringens förslag av såväl SUNET:s styrning och finansiering som anslutningen av nya användare. Utskottet betonade dock att det är av betydande vikt att universiteten och högskolorna får fortsatt tillgång till hög kapacitet och kompetens inom datakommunikationsområdet. Utskottet har nyligen i yttrande till finansutskottet tillstyrkt att på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 anvisas ett engångsbelopp om 66 miljoner kronor till Högskoleverket/SUNET. Beloppet avses komma att förbrukas under minst en treårsperiod för uppgraderingen av universitets- och högskolenätet så att SUNET:s ursprungliga syfte - att betjäna universitet och högskolor - även fortsättningsvis tillgodoses (prop. 1996/97:1 Reviderad finansplan, m.m., avsnitt 6, yttr. UbU2y, bet. FiU11, rskr. 49). Enligt vad utskottet erfarit avser Högskoleverket/SUNET att om möjligt utnyttja entreprenörer för att arrangera anslutningarna av respektive huvud- och länsbibliotek samt länsmuseum till SUNET. Entreprenadavtalen kommer att utformas så att berörda kommuner kan ta över avtalen när statens stöd upphör. Utskottet anser att universitetens och högskolornas behov av ett datornät med hög kapacitet för datakommunikation blir väl tillgodosett genom den kraftiga uppgraderingen av nätet. Därigenom bibehålls SUNET som i första hand en högskoleresurs. Utskottet har inget att invända mot att SUNET:s kapacitet och kompetens i den omfattning som regeringen föreslår utnyttjas i ett vidare nationellt syfte. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub8 yrkande 1 och 1996/97:Ub411 yrkande 26. I ett senare avsnitt i detta betänkande behandlas anslagen till universitet och högskolor under littera B. Utskottet konstaterar att motionärernas invändningar mot regeringens förslag beträffande SUNET rör anslutningen av nya användare. Någon minskning av anslaget med hänsyn till de ändrade anslagsvillkor som motionsyrkandena föranleder har dock inte begärts.
UDAC - Uppsala Datacentral
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att den affärsdrivande verksamheten vid Uppsala Datacentral (UDAC) vid Uppsala universitet skall avvecklas genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen att vidta nödvändiga åtgärder för denna avveckling. Av motiveringen till regeringens förslag framgår att Uppsala universitet inlämnat en redovisning av verksamheten vid UDAC, som är en del av universitetet. UDAC har en affärsdrivande verksamhet som huvudsakligen består av försäljning av dataprodukter och datatjänster till universitet och högskolor samt till företag och organisationer inom den offentliga sektorn. Den affärsdrivande delen särredovisas med egen resultat- och balansräkning. Därmed är den skild från myndighetsdelen inom UDAC. Av universitetets redovisning framgår vidare att den affärsdrivande delen av verksamheten vid UDAC har nått en sådan omfattning och inriktning att kundkretsen i allt väsentligt kommit att ligga utanför universitets- och högskolesektorn. Tjänsteproduktionen är likartad med den som andra dataföretag på marknaden erbjuder. Mot bakgrund härav anser regeringen att verksamhetens inriktning och omfattning har tagit sådana former att den inte längre är att betrakta som ett statligt åtagande och att den inte skall bedrivas inom myndigheten. Olika alternativ för avveckling, genom försäljning eller på annat sätt, av den affärsdrivande delen av UDAC skall därför utredas. Utskottet har inhämtat att Uppsala universitet i skrivelser till regeringen (1996-01-03 och 1996-04-14) hemställt om att den affärsdrivande verksamheten vid UDAC skall få överföras från universitetet till ett bolag som bildas för detta ändamål. Enligt vad utskottet erfarit från Utbildningsdepartementet kommer inom kort en särskild utredare att tillkallas med uppdrag att pröva möjligheterna att sälja verksamheten med eller utan föregående bolagisering, under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag. Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet att vidta nödvändiga åtgärder för att avveckla den affärsdrivande verksamheten vid UDAC vid Uppsala universitet.
9. Utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen samt vissa kvalitetsfrågor
Regeringen föreslår att den grundläggande högskoleutbildningen skall byggas ut kraftigt i hela landet med 30 000 nya permanenta platser (helårsstudenter) under budgetperioden 1997-1999. Utbyggnaden påbörjas höstterminen 1997 med 15 000 platser, och de återstående 15 000 platserna tillkommer hösten 1999. Utbyggnaden skall huvudsakligen ske vid de mindre och medelstora högskolorna. Cirka hälften av platserna avser naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Regeringen begär nu riksdagens godkännande av omfattningen av och principerna för utbyggnaden. De nya platserna fördelas på följande sätt:
1997 1999Totalt Uppsala universitet250 250 500 Lunds universitet 250 250 500 Göteborgs universitet350350 700 Stockholms universitet 250 250500 Umeå universitet 500 5001 000 Linköpings universitet1 1501 1502 300 Kungl. Tekniska högskolan400 400800 Högskolan i Luleå 300 300 600 Högskolan i Borås 300 300 600 Högskolan Dalarna 550 5501 100 Högskolan i Gävle/Sandviken 300300 600 Högskolan i Halmstad500 300 800 Högskolan i Kalmar 500 6001 100 Högskolan i Karlskrona/Ronneby500600 1 100 Högskolan i Karlstad700 7001 400 Högskolan Kristianstad250250 500 Högskolan i Skövde 350 350 700 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla400 600 1 000 Högskolan i Växjö 800 8001 600 Högskolan i Örebro 9001 0001 900 Högskoleutbildning på Gotland250450 700 Mitthögskolan 1 8002 5004 300 Mälardalens högskola1 200 01 200 Högskola i Malmö 1 5001 5003 000 Chalmers tekniska högskola AB250250 500 Stiftelsen Högskolan i Jönköping300 300 600 Sveriges lantbruksuniversitet200200 400
Den ökning som föreslås för Linköpings universitet avser främst en utbyggnad av den högre utbildningen i Norrköping. Förslaget överensstämmer med den bedömning som regeringen redovisade i propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. (prop. 1995/96: 222, bet. FiU15, rskr. 307). Utöver de 30 000 nya permanenta platserna tillkommer 1 000 nya platser vid Södertörns högskola vart och ett av åren 1997, 1998 och 1999, i enlighet med vad som redovisades i föregående budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15, rskr. 353). Vidare tillförs Högskolan i Jönköping 100 platser även år 1998, till följd av det avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping som träffats den 1 juli 1994. De tillfälliga utbildningssatsningar av arbetsmarknadsskäl under hösten 1996 som riksdagen beslutat om i juni 1996 (prop. 1995/96:105 och 1995/96:150, bet. FiU10, rskr. 304) fortsätter under vårterminen 1997 och upphör därefter samtidigt som 15 000 permanenta platser inrättas enligt vad som nyss nämnts. Även de tillfälliga resurserna för ettårig språkutbildning som riksdagen beslutat om för läsåren 1995/96 och 1996/97 upphör med utgången av vårterminen 1997. De tillfälliga resurser som således upphör motsvarar sammanlagt 10 585 helårsstudenter. Moderata samlingspartiet anmäler i motion 1996/97:Ub487 stor tveksamhet till regeringens förslag (yrkande 1). Moderaterna anser generellt att fortsatt expansion av högskolesektorn måste ske med hänsyn till kravet på god kvalitet; bl.a. ställs mycket höga krav på personalrekrytering, nybyggnationer och nya organisationsformer, inte minst vid de mindre och medelstora högskolorna. Vidare anser de att universiteten och de större högskolorna skall byggas ut i en takt som motsvarar intresset för dem bland de sökande. Anslagen till de små och medelstora högskolor som i regeringens förslag fått störst relativ ökning skall enligt motionärerna minskas, så att ingen högskola ges anslagsökningar för grundutbildningen som är större än 50 %. I motionen begärs också ett tillkännagivande till regeringen om utbildningsuppdragens inriktning (yrkande 8 delvis). Utskottet uppfattar yrkandet så att det avser hur utbyggnaden skall gå till. Motionärerna anser också att försöket med s.k. NT- svuxplatser skall upphöra och att de medel som avsatts för dessa skall få disponeras direkt av högskolorna (yrkande 40). Folkpartiet liberalerna föreslår i sitt budgetalternativ (motion 1996/97:Ub483 yrkande 24) - utan att uttala sig om antalet platser - större anslag än regeringen föreslagit till samtliga universitet och fackhögskolor samt till Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan Kristianstad och Idrottshögskolan i Stockholm och mindre anslag till Södertörns högskola och Högskoleutbildning på Gotland. Utskottet återkommer till dessa förslag i avsnitt 16. Miljöpartiet förordar i motion 1996/97:Ub514 yrkande 23 en annan fördelning än den som regeringen föreslagit. Universiteten (utom Linköping) bör tilldelas sammanlagt 750 fler av de nya permanenta platserna än regeringen föreslagit och fördelningen av resterande platser på små och medelstora högskolor ses över av regeringen, som bör återkomma med förslag. Åtgärder bör enligt motionärerna också vidtas för att underlätta för studenter att välja kombinationer av kurser vid olika fakulteter och högskolor. Kristdemokraterna föreslår i motion 1996/97:Ub512 yrkande 7 att antalet nya utbildningsplatser i högskolan åren 1997-1999 begränsas till 22 500 platser, som skall vara permanenta. Man kan enligt motionen (yrkande 5) inte ensidigt prioritera teknik och naturvetenskap. Ett i ordets verkliga mening mänskligt samhälle har behov av djupare kunskaper också om andliga, kulturella, sociala och etiska värden. Även Kristdemokraterna är kritiska mot de s.k. NT-svuxplatserna. Endast hälften av de platser av detta slag som inrättades år 1995 har utnyttjats; en permanent utbyggnad av högskolan hade enligt motionärerna varit bättre (yrkande 8). De små och medelstora högskolorna är viktiga för kunskapsspridningen och utgör ett stöd för det regionala och lokala näringslivet. De kan också medverka till att mildra den sociala snedrekryteringen. Av dessa skäl bör varje län ha en högskoleutbildning, anser motionärerna (yrkande 9). Ett stort antal motionsyrkanden avser ökat antal platser vid vissa lärosäten. Sålunda tas Umeå universitet upp i motionerna 1996/97:Ub457 (fp) yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub466 (v) och 1996/97:Ub490 (s), som samtliga handlar om bättre förutsättningar för universitetet att bedriva distansutbildning. - I motionerna 1996/97:Ub435 (m) yrkande 1, 1996/97:Ub479 (c) yrkande 1 och 1996/97:T224 (fp) yrkandena 1 och 2 framhålls behovet av fler platser vid Högskolan i Borås. I de två förstnämnda motionerna påpekas att högskolan under den gångna treårsperioden har haft betydligt fler sökande än riksgenomsnittet, inte minst inom det naturvetenskapliga och tekniska området, och att högskolan också redovisar betydligt fler helårsprestationer än vad som legat till grund för anslagsberäkningen. Någon kvalitetsurholkning har enligt motionärerna inte inträffat. I motion Ub479 föreslås att 450 platser överflyttas till Högskolan i Borås från andra högskolor där resurser annars står outnyttjade. - Fler platser till Högskolan i Gävle/Sandviken förordas i motionerna 1996/97:Ub427 (s), 1996/97:Ub429 (m), 1996/97:Ub454 (c) och 1996/97:Ub510 (v). Motionärerna pekar på den låga utbildningsnivån i befolkningen i Gävleborgs län, på utbildningens betydelse för regionens utveckling och på att Högskolan i Gävle/Sandviken under de senaste åren har byggt upp kapacitet för att ta emot fler utbildningsplatser, medan regeringens förslag de facto innebär en minskning av platsantalet, eftersom de tillfälliga platser som upphör år 1997 är fler än de permanenta platser som då tillförs. Omfördelning av platser från andra högskolor förordas i motionerna Ub429, Ub454 och Ub510. I den sistnämnda motionen föreslås i andra hand att Högskolan i Gävle/Sandviken redan år 1997 får utnyttja även de platser som regeringen föreslagit skall tillföras år 1999. - Fler platser än enligt regeringens förslag föreslås i motion 1996/97:Ub469 (fp) yrkande 1 till Högskolan i Halmstad, som enligt motionären har halkat efter jämförbara högskolor. - Den inledda satsningen på Södertörns högskola måste fortsätta och på sikt måste ytterligare forskningsresurser tillföras denna högskola, anser motionären i motion 1996/97:Ub470 (m). Enligt motion 1996/97:Ub508 (s) måste Södertörns högskola få samma möjligheter som andra högskolor att utvecklas. En kraftfull satsning på högskoleplatser i huvudstadsregionen, och då särskilt på Södertörn, förordas i motion 1996/97:A429 (fp) yrkande 4. Motionärernas mål är ett modernt nätverksuniversitet. - Utbyggnad av den högre utbildningen i Västsverige bör enligt motion 1996/97:Ub491 (m) ges hög prioritet. - I motion 1996/97:Ub455 (fp, m, c, v, mp, kd) föreslås ett statsbidrag på 800 000 kr för en utökning vid den fristående Teologiska högskolan i Stockholm med 40 helårsstudenter. Förslaget motiveras med att Teologiska högskolan, som tidigare endast haft examensrätt för högskoleexamen, numera av regeringen har beviljats examensrätt även för teologie kandidatexamen 140 poäng. Motionärerna påpekar också att Teologiska högskolans utbildning har en bred inriktning och fyller en betydelsefull samhällsfunktion. Folkpartiet liberalerna föreslår i sitt budgetalternativ (1996/97:Ub483 yrk. 24) att anslaget Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. ökas med 800 000 kr. Utskottet återkommer till dessa motioner i det följande (avsnitt 16). Den fristående Högskolan i Jönköping bör enligt motion 1996/97:Ub471 (m) tillföras ytterligare 240 platser och motsvarande minskning göras på Mitthögskolan.
I regeringens förslag till utbyggnad ingår bl.a. 1 500 platser år 1997 och ytterligare 1 500 platser år 1999 till en högskola i Malmö. Regeringen anser att omfattningen av utbyggnaden på längre sikt måste bli beroende av den finansiering som kan åstadkommas. Lunds universitets nuvarande verksamhet i Malmö skall enligt propositionen delvis ingå i den nya högskola som regeringen föreslår skall inrättas. Utbildningen vid denna högskola skall inriktas mot teknik och ekonomi, lärarutbildning, hälsa och samhälle samt konst och kommunikation. Därutöver skall profilområden utvecklas som bör ingå i nämnda utbildningsområden. Dessa är: internationell migration och etniska relationer, Europakunskap, natur- och resurshushållning, Centrum för kompetensutveckling samt jämställdhet och genuskunskap. Utbildningen inom teknik och ekonomi skall prioriteras. Forskningen vid den nya högskolan skall bedrivas i projektform med en permanent grundorganisation finansierad med statliga medel. Medel för forskning kommer enligt regeringen att beräknas i nästa budgetarbete. Verksamheten vid den nya högskolan avses kunna starta hösten 1997. Regeringen begär riksdagens godkännande av att en högskola inrättas i Malmö med denna inriktning och omfattning. Moderata samlingspartiet anför i motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 12 och 1996/97:Ub487 yrkande 2 kritiska synpunkter på regeringens förslag. Motionärerna anser att de ekonomiska konsekvenserna av förslagen om den nya högskolan inte är tillfredsställande belysta. De anser också att det är viktigt att inte urholka forskningen och den högre utbildningen till förmån för sysselsättningspolitiska symbolhandlingar. För de tekniska utbildningarna vid Högskolan i Malmö måste man enligt motionärerna hitta en helt ny profil. Den tyska Fachhochschule skulle därvid kunna vara en lämplig modell. Moderata samlingspartiets budgetförslag - till vilket utskottet återkommer i det följande - innebär att 55 miljoner kronor flyttas från anslaget Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m., under vilket regeringen beräknat medel till den nya högskolan i Malmö, till anslaget Lunds universitet: Grundutbildning. I motion 1996/97:Ub432 (m) anför motionären att Malmöhögskolan brådskar. Enligt motion 1996/97:Ub492 (s, m) är det angeläget att lokalisera en institution för högre utbildning och forskning inom turism till den nya högskolan i Malmö. Motionärerna hänvisar till det näringsprogram för skånsk turism som lagts fram av länsstyrelserna i Skåne och Skånes turistråd.
I regeringens utbyggnadsprogram ingår vidare att 250 permanenta platser tillförs högskoleutbildningen på Gotland år 1997 och ytterligare 450 år 1999. Regeringen anser att man med den nuvarande ordningen med en beställarorganisation inordnad under Länsstyrelsen i Gotlands län inte i längden kan fullt utnyttja den potential som ligger i lärar- och forskartjänsternas allmänna kompetens. Det är också en fördel för Gotland om högskolan får en fast lärar- och forskarkår som bosätter sig på ön. Regeringen anser därför att en självständig högskola bör inrättas på Gotland och begär riksdagens godkännande av att så sker. Högskolan avses bli inrättad när en prövning har gjorts av vilka examensrättigheter en sådan kan få eller vad som krävs för att examensrättigheter skall medges. Folkpartiet liberalerna anför i motion 1996/97:Ub483 yrkande 14 att det i dagens trängda ekonomiska läge inte finns medel för att bygga upp en ny självständig administrativ enhet på Gotland. Folkpartiet föreslår i sitt budget- alternativ - som utskottet behandlar i det följande - att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor mindre under anslaget Högskoleutbildning på Gotland än vad regeringen föreslagit. Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna anföra följande. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till omfattning av och principer för utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen år 1997-1999. Den tonvikt på de mindre och medelstora högskolorna som regeringens förslag till fördelning innebär är enligt utskottets mening angelägen. Någon omfördelning för år 1997 av platser mellan lärosätena vill utskottet inte ställa sig bakom. Utskottet har inget att erinra mot att nya högskolor etableras dels i Malmö, dels på Gotland i enlighet med vad regeringen föreslagit. Utskottet vill understryka vikten av att trots den snabba utbyggnaden med permanenta platser vidmakthålla en hög kvalitet i verksamheten. Utskottet noterar att statsmakterna med det resurstilldelningssystem som infördes år 1993 inte preciserar vilket antal studenter som skall utbildas inom olika områden. Takbeloppen sätter dock en gräns för vilka resurser varje lärosäte kan disponera. Det framgår av propositionen att flertalet universitet och högskolor har redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer än de kan få ersättning för inom ramen för takbeloppen. Lärosätena har enligt högskolelagen (1 kap. 4 §) ansvar för att avpassa verksamheten så att en hög kvalitet nås. Utskottet, som utgår från att varje lärosäte tar detta ansvar på stort allvar, välkomnar deras ansträngningar att så långt det är möjligt möta studenternas efterfrågan på högskoleutbildning och samhällets behov av högskoleutbildade. De åtgärder som regeringen har vidtagit respektive planerar (enligt propositionen avsnitt 5.3.1) för att säkerställa en hög kvalitet i verksamheten är enligt utskottets mening angelägna. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå Moderata samlingspartiets motion 1996/97:Ub487 yrkandena 1, 2 och 8 (i denna del) samt 1996/97:Ub411 yrkande 12. Likaså avstyrks Miljöpartiets motion 1996/97: Ub514 yrkande 23 om omfördelning mellan lärosäten. Det regelverk som gäller för den grundläggande högskoleutbildningen ger goda möjligheter till kombinationer över fakultetsgränserna, varför yrkandet bör avslås även i den delen. Riksdagen avslog i juli 1996 ett yrkande från Kristdemokraterna om att begränsa utbyggnaden under treårsperioden 1997-1999 till 22 500 platser (yttr. 1995/96:UbU7y, bet. FiU15). Utskottet ser ingen anledning att riksdagen nu skulle ändra sitt ställningstagande, varför motion 1996/97:Ub512 yrkande 7 avstyrks. Den uppfattning som framförs i motion 1996/97:Ub512 yrkande 5 om humanioras betydelse delas av utskottet, som dock inte anser att något tillkännagivande av riksdagen är påkallat, eftersom regeringens förslag innebär att humanistisk utbildning och forskning kommer att ha fortsatt stort utrymme inom högskolan. Yrkandet bör alltså avslås. Yrkande 9 i motion 1996/97:Ub512 är enligt utskottets mening tillgodosett med vad regeringen föreslagit och avstyrks därför. Satsningen på 9 000 nybörjarplatser på minst treårig naturvetenskaplig eller teknisk högskoleutbildning med särskilt vuxenstudiestöd (NT-svuxplatser) beslutades våren 1995 varvid riksdagen uttalade att det borde finnas ett antagningstillfälle även under 1997 (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15, rskr. 353). Utskottet anser inte att denna satsning bör avbrytas, varför utskottet avstyrker motionerna 1996/97: Ub487 yrkande 40 och 1996/97:Ub512 yrkande 8. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen också avslår motionerna 1996/97:Ub427, 1996/97:Ub429, 1996/97:Ub432, 1996/97: Ub435 yrkande 1, 1996/97:Ub454, 1996/97:Ub457, 1996/97:Ub466, 1996/97:Ub469 yrkande 1, 1996/97:Ub470, 1996/97:Ub471, 1996/97:Ub479 yrkande 1, 1996/97:Ub483 yrkande 14, 1996/97:Ub490, 1996/97:Ub491, 1996/97:Ub492, 1996/97:Ub508, 1996/97:Ub510, 1996/97:T224 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:A429 yrkande 4. Centerpartiet anför i motion 1996/97:Ub451 yrkande 2 att utvecklingen vid den nya högskolan i Malmö bör koncentreras på att konsolidera dess kvalitet och integration, inte på ytterligare expansion. Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ta någon ställning till uvecklingen efter den närmast förestående planeringsperioden (åren 1997-1999), varför yrkandet avstyrks.
I fem motioner (alla c) framförs förslag om viss prioritering mellan högskolorna vid nästa tillfälle då resurser fördelas till högskolorna. Behovet av ett fördubblat antal platser i sjöbefälsutbildningen vid Högskolan i Kalmar bör därvid enligt motion 1996/97:Ub482 beaktas (yrkande 1). Högskolan Kristianstad bör prioriteras enligt motion 1996/97:Ub449 yrkande 1. Det faktum att de tvååriga programmen vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har förlängts till tre år bör beaktas enligt motion 1996/97:Ub480 yrkande 1. Mälardalens högskola bör enligt motion 1996/97:Ub417 (yrkande 1) prioriteras vid nästa tillfälle då medel tilldelas för ytterligare utbildningsplatser. Den utbyggnad med 1 200 platser som regeringen föreslår för år 1997 ger ett bra tillskott men är inte tillräcklig för regionens behov, anför motionärerna som också påpekar att det finns behov av ytterligare studentbostäder i såväl Eskilstuna som Västerås (yrkande 4). Motsvarande hänvisning till utbildningsbehoven i Jönköpings län görs i motion 1996/97:Ub419 där motionären också framhåller att Högskolan i Jönköping har en bra utveckling av sin verksamhet. Denna högskola bör därför vid nästa fördelning av resurser till högskolorna få en förhållandevis stor andel av resurserna, anser motionären. Utskottet anser att riksdagen inte har underlag för att nu göra några andra prioriteringar mellan olika högskolor än dem som regeringen har gjort. Riksdagen har den 22 november beslutat anslå medel på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 för ett tillfälligt investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder (prop. 1996/97:1 Finansplan m.m. avsnitt 6.10, bet. FiU11, rskr. 49) och därvid givit regeringen till känna att ingen universitets- eller högskoleort som får ökat antal utbildningsplatser bör vara utesluten från att komma i fråga för bidraget. Mälardalens högskola tillhör dem som enligt regeringens förslag tilldelas ett betydande tillskott av utbildningsplatser. Enligt utskottets mening har riksdagen inte anledning att särskilt nämna någon viss högskola som mottagare av bidraget. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub417 yrkandena 1 och 4, 1996/97:Ub419, 1996/97:Ub449 yrkande 1, 1996/97:Ub480 yrkande 1 och 1996/97:Ub482 yrkande 1.
Centerpartiet föreslår i motion 1996/97:A432 yrkande 18 ett tillkännagivande om ett decentraliserat kunskapssamhälle. Enligt motionen måste kunskapslyftet nå hela folket, ske i hela landet och ske under hela livet. Det är nödvändigt att satsningar inom utbildning och forskning decentraliseras och inte koncentreras till ett fåtal storstadsregioner, anser motionärerna. Utskottet anser att yrkandet är tillgodosett med det som regeringen föreslagit och som utskottet i det föregående har tillstyrkt, varför riksdagen bör avslå yrkandet.
En efterfrågestyrd tilldelning av högskoleplatser förespråkas i två motioner. Enligt motion 1996/97:Ub463 (fp) bör fördelningen av en viss del av det totala antalet platser göras först sedan antalet sökande kan redovisas för de olika universiteten och högskolorna. Som exempel tar motionären Högskolan i Jönköping. I motion 1996/97:Ub493 (s) sägs att det borde finnas en möjlighet att omfördela medel, om det visar sig svårt för vissa högskolor att till fullo utnyttja tilldelade medel. Motionärerna nämner särskilt att utbildningar inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området på grund av de nödvändiga prioriteringarna fått mindre utrymme vid Mälardalens högskola än som kan vara önskvärt. Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Det system för resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning som infördes 1993 innebär att statsmakterna för varje lärosäte och budgetår anger ett s.k. takbelopp. Varje lärosäte beslutar självständigt om sitt utbildningsutbud och om antalet utbildningsplatser inom de olika kurser och program som det erbjuder. I den mån högskolan inte kan utnyttja hela det s.k. takbeloppet under ett budgetår får återstående utrymme utnyttjas under följande år. Av redovisningarna i propositionen (avsnitt 5.14) framgår att några högskolor i början av den senaste treårsperioden inte fullt utnyttjade sina takbelopp. I samtliga dessa fall bedömer regeringen att allt utrymme inom de tre årens takbelopp kommer att ha utnyttjats av respektive lärosäte vid utgången av budgetåret 1995/96.
Förslag om att all basårsutbildning skall anordnas inom komvux och inte inom högskolan framförs ånyo av Folkpartiet i motion 1996/97:Ub478 yrkande 1. Utskottet har behandlat samma förslag vid de två senaste riksmötena. I sitt senaste yttrande i frågan (1995/96:UbU6y) anförde utskottet att det har visat sig vara av stort värde att universitet och högskolor har kunnat anordna basår och vid antagningen samtidigt anta de sökande till den naturvetenskapliga eller tekniska högskoleutbildning som de önskar genomgå efter basåret. Utskottet avstyrkte yrkandet, och riksdagen följde utskottets förslag (bet. 1995/96:FiU10, rskr. 304). Med hänvisning till detta avstyrks det nu aktuella yrkandet.
Utskottet tar nu upp några motionsyrkanden som rör högskoleutbildningens kvalitet. Med anknytning till regeringens förslag om utbyggnad under perioden 1997-1999 påtalas i två motioner risken för lärarbrist vid universitet och högskolor. Vänsterpartiet anför i motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 5 och 1996/97:Ub459 yrkande 1 att regeringens bedömning av nuläget och framtidsutsikterna är alltför optimistisk. De önskar en närmare analys av hur rekryteringen av nya lärare skall gå till och befarar att annars allt färre lärare kommer att få ta hand om allt fler studenter, vilket försvårar det pedagogiska utvecklingsarbetet. Kristdemokraterna hävdar i motion 1996/97:Ub512 yrkande 16 att bristen på långsiktighet i regeringens högskoleutbyggnad har gjort det svårare att rekrytera och behålla kompetenta lärare och att situationen är värst vid de mindre och medelstora högskolorna. Enligt motionärerna borde lärarna uppmuntras att genomgå olika former av pedagogiska kurser och undervisning ges större meritvärde än vad som är fallet i dag. Utskottet anser att regeringen tydligt har visat att den uppmärksammar det sistnämnda. Som framgår av propositionen (avsnitt 5.3.1) avser regeringen att ge Högskoleverket i uppdrag att utvärdera lärosätenas insatser beträffande det pedagogiska utvecklingsarbetet samt lärarnas fortbildning och vidareutbildning i pedagogik och i jämställdhetsfrågor. Vikten av att den pedagogiska skickligheten vid tjänstgöring inom grundutbildningen tillmäts större betydelse än hittills vid tillsättningen av lärartjänster har betonats i direktiven (dir. 1996:3) till Utredningen (U 1996:01) om en förändrad tjänsteorganisation för lärare vid statliga universitet och högskolor. Regeringen har aviserat en proposition under år 1997 på grundval av utredningens kommande förslag. Den utbyggnad av högskolan som nu förestår avser permanenta platser, vilket bör vara gynnsamt för lärarrekryteringen. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att en ökande examination av doktorer kan förväntas inom de närmaste åren, vilket likaså bör ha gynnsam inverkan på lärarrekryteringen. Det är också viktigt, som regeringen påpekar, att universitet och högskolor tar till vara möjligheterna att till lärartjänster rekrytera här i landet bosatta personer med utländsk akademisk utbildning samt möjligheterna att rekrytera lärare från andra länder inom EU. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 5, 1996/97:Ub459 yrkande 1 och 1996/97: Ub512 yrkande 16.
Enligt motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 2 bör kvalitetspremien återinföras i resurstilldelningssystemet. Motionärerna erinrar om att kvalitetspremien var en komponent i det resursfördelningssystem som den borgerliga regeringen införde. De anser att någon form av kvalitetspremie bör ingå i resursfördelningssystemet för att säkra en kvalitetsutveckling. I samband med att Högskoleverket nu fått i uppdrag att se över resursfördelningssystemet bör enligt motionärerna ett nytt övervägande ske, så att kvalitetspremien blir en del av resursfördelningssystemet. Utskottet anser att riksdagen bör avslå yrkandet. Bakgrunden till yrkandet är att riksdagen våren 1994 (prop. 1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399) godkände av den dåvarande regeringen föreslagna principer för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet, ett beslut som därefter ändrades vid påföljande riksmöte (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15, rskr. 353). Vid det sistnämnda tillfället underströk utskottet vikten av ett systematiskt arbete med kvalitetsfrågorna inom den grundläggande högskoleutbildningen. Omsorgen om verksamhetens kvalitet måste beaktas inte bara när det gäller att utforma särskilda program utan också i vardagsarbetet, anförde utskottet, som inte ansåg att denna verksamhet skulle främjas genom en ordning där kvalitetsarbete bedöms och belönas i anslutning till det nationella resurstilldelningssystemet. Utskottet gör fortfarande samma bedömning. Inom Högskoleverket görs omfattande insatser för att främja kvalitet inom högskoleutbildningen. Verket granskar systematiskt lärosätenas program för kvalitetsutveckling och publicerar sina bedömningar. Utskottet delar regeringens uppfattning att det pedagogiska utvecklingsarbete som bedrivs inom högskolan är den viktigaste delen av kvalitetsarbetet. Som nämnts i det föregående avser regeringen att ge Högskoleverket i uppdrag att utvärdera lärosätenas pedagogiska utvecklingsarbete samt lärarnas fortbildning och vidareutbildning i pedagogik och i jämställdhetsfrågor. Lärosätena bör också enligt regeringen i sina årsredovisningar uppmärksamma dessa frågor och därvid även visa på vilket sätt studenterna involveras i det pedagogiska reformarbetet. Det finns enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att uttala sig för någon utvidgning av det uppdrag som regeringen redan givit till Högskoleverket att följa upp vissa delar av resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen (prop. avsnitt 5.12.2).
En löpande utvärdering av den högre utbildningens kvalitet föreslås i motion 1996/97:Ub505 (s) yrkande 1. Syftet är att på bästa sätt kunna möta framtida utbildningsbehov. Motionärerna tar upp det faktum att Högskolan i Borås under den senaste treårsperioden har redovisat betydligt fler helårsprestationer än vad som kan ersättas inom för perioden beslutade takbelopp. Man skulle kunna befara att en så kraftig överprestation skulle gå ut över kvaliteten, men så är inte fallet, anför motionärerna och hänvisar till Högskoleverkets granskning våren 1996 av nämnda högskolas kvalitetsarbete. Utskottet anser - mot bakgrund av det omfattande arbete med kvalitetsbedömningar som bedrivs av Högskoleverket - att något tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionsyrkandet inte behövs, varför yrkandet avstyrks. Utskottet utgår från att resultaten av kvalitetsbedömningarna beaktas vid regeringens beredning av förslag om utveckling i olika avseenden av den grundläggande högskoleutbildningen.
10. Lärarutbildning
Regeringen föreslår vissa förändringar i lärarutbildningarna. Som underlag till sitt ställningstagande har regeringen haft bl.a. förslag från arbetsgruppen för översyn av lärarutbildningen (U1995:B). Arbetsgruppens förslag har redovisats i rapporten Lärarutbildning i förändring (Ds 1996:16). Rapporten har remissbehandlats.
Lärarutbildningarnas forskningsanknytning och kompetensutveckling av lärarutbildare
Regeringen framhåller att det finns ett stort behov av att förstärka lärarutbildningarnas vetenskapliga bas och att kontakter måste skapas mellan olika forskningsområden, skolan och lärarutbildningen. För år 1997 föreslår regeringen att 8 miljoner kronor avsätts för forskning inom lärarutbildningens område. Planeringsförutsättningen bör enligt propositionen vara en fortsatt satsning om ytterligare 8 miljoner kronor budgetåret 1998 respektive 9 miljoner kronor budgetåret 1999. Regeringen föreslår vidare att särskilda medel avsätts för kompetensutveckling av lärarutbildare i syfte att förstärka högskolans möjligheter att utveckla kompetensen för lärarutbildning och att bygga upp forskningsmedverkan på angelägna forskningsområden. För år 1997 föreslås att 15 miljoner kronor avsätts för detta ändamål. Planeringsförutsättningen bör enligt propositionen vara en fortsatt satsning för budgetåret 1998 med 10 miljoner kronor och för budgetåret 1999 med 5 miljoner kronor. Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av forskning inom lärarutbildningarna. Det är mycket angeläget att en process inleds som dels leder till att forskningsresurser byggs upp direkt vid lärarutbildningsinstitutioner, dels stimulerar forskning för skolans och lärarutbildningens behov, t.ex. ämnesdidaktisk forskning eller tvärvetenskaplig didaktisk forskning, vid ämnesinstitutioner som medverkar i lärarutbildningen. Utskottet delar också regeringens uppfattning att det är nödvändigt med ökade kontakter mellan skolan och forskningen. Det är angeläget att lärare i skolan och förskolan ges möjlighet att delta i forskning som ett led i skolans utvecklingsarbete. En ökad forskning är även av betydelse för att höja andelen lärare och lärarutbildare med forskarutbildning samt för att höja kvaliteten på lärarstuderandes examensarbeten. Utskottet anser det vara av stor vikt att särskilda medel avsätts för kompetensutveckling av lärarutbildare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att resurser avsätts för forskning inom lärarutbildningarna samt för kompetensutveckling av lärarutbildare.
Regionala utvecklingscentrum
Det finns ett behov av regionala forum där utbildningsväsendets intressenter möts och kan utveckla ett samarbete i den omgivande regionen, anser regeringen. Ett regionalt utvecklingscentrum skulle kunna bli ett självklart forum för högskola, skola och förskola i gemensamma frågor om grundutbildning, kompetensutveckling, fortbildning, vidareutbildning, forskning, osv. Regeringen pekar på att det redan i dag finns goda erfarenheter av regionalt samarbete mellan högskola och skola att bygga vidare på. Regeringen förutsätter att högskolorna utvecklar samarbetsmodeller tillsammans med förskolor, skolor och kommuner. I motion 1996/97:Ub484 (fp) yrkande 4 framförs behovet av att högskolornas samarbete vid regionala utvecklingscentrum även inbegriper det regionala näringslivet. Det är ett viktigt steg att regeringen nu förordar att regionala utvecklingscentrum skall stimuleras, där högskola, skola och förskola möts. En annan nödvändighet för att högskolan skall kunna utbilda lärare för framtida krav är ett ökat samarbete med näringslivet. Omvärldens behov är i dag alldeles för lite styrande, heter det i motionen. Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande. Syftet med verksamheten vid regionala utvecklingscentrum skall enligt propositionen vara att stärka de praktiska och teoretiska delarna i lärarutbildningen, skapa forum för erfarenhetsutbyte och stärka möjligheterna till fortbildning och vidareutbildning. Formerna för regionala centrum skall kunna variera och anpassas efter de skilda förutsättningar som finns inom olika regioner. Det är således inte fråga om att alla regionala centrum skall vara uppbyggda på samma sätt och arbeta enligt samma modell. Utskottet anser att även andra intressenter inom utbildningsväsendet än högskola, skola och förskola skall kunna samverka inom ramen för regionala utvecklingscentrum, förutsatt att berörda parter anser att det finns ett sådant behov. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen om högskolans s.k. tredje uppgift vid sidan av högskolans uppgifter i fråga om utbildning och forskning. Högskolan skall enligt propositionen i ökad utsträckning samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Utskottet behandlar denna fråga under avsnitt 7. Högskolans tredje uppgift. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motion 1996/97:Ub484 yrkande 4 avslås.
Förslag om ytterligare förändringar i lärarutbildningen
I ett stor antal motioner aktualiseras frågor om behov av ytterligare förändringar i lärarutbildningarna. Enligt motion 1996/97:Ub458 (m) yrkande 12 behövs en översyn av lärarutbildningen. I samband med den förnyelse som pågår av lärarutbildningarna saknar motionärerna kopplingen till verkligheten i skolorna. Inrättande av försöksskolor vid lärarutbildningarna bör utredas (yrkande 4). I yrkande 1 i motionen framhålls vikten av att ny kompetens tillförs skolan genom olika ingångar till läraryrket och utbildningar av olika karaktär. Enligt yrkande 2 bör antagningskraven för läraryrket skärpas. Lärarutbildningarna bör ha någon form av anlags- eller lämplighetstest vid antagningen. I motion 1996/97:Ub211 (m) yrkande 8 redovisas liknande tankegångar. Utbildningarna vid flertalet lärarhögskolor kopplas inte tillräckligt vare sig till berörd högskola i övrigt eller till de förväntningar som finns ute i skolorna. Motionärerna förutsätter att framtidens lärare ges en kvalificerad ledarskapsutbildning där bl.a. förmågan att samarbeta har en betydelsefull roll. I motion 1996/97:Ub233 (c) yrkandena 13 och 14 förordas en mer sammanhållen lärarutbildning med en förstärkning av både forskningsanknytning och yrkespraktik. Pedagogik, metodik och didaktik måste återfå positionen som den sammanhållande kompetensen i alla lärarutbildningar. Motionärerna betonar också vikten av att läraryrket ges en mer professionell definition och status. Läraryrkets specifika kompetenskrav måste definieras och tydliggöras i lärarutbildningen. Enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 1 bör en ny översyn av lärarutbildningen även behandla lärarnas karriärmöjligheter. Frågor om forskning inom lärarutbildningarna tas upp i motion 1996/97:Ub484 (fp) yrkandena 1-3. Motionärerna framhåller behovet av att fullfölja satsningen på lärarnas vetenskapliga kompetens och att förstärka lärarutbildningens vetenskapliga bas. Det är därför positivt att lärarutbildningarna nu får ett eget forskningsansvar. Forskningen bör fokuseras på didaktik för att utveckla de blivande lärarnas reflektion över kunskap och lärande. Det är vidare nödvändigt med ökade kontakter mellan skola och forskning. Enligt motion 1996/97:Ub459 (v) yrkande 4 bör varje högskola få i uppdrag att inrätta ett sammanhållande organ med totalansvar för lärarutbildningen och utvärderingen av denna. En förlängning av den praktisk- pedagogiska utbildningen från 40 till 60 poäng föreslås i motionerna 1996/97:Ub484 (fp) yrkande 5 och 1996/97:Ub459 (v) yrkande 3. I den först nämnda motionen framhålls den stora betydelse som praktiken i skolklasserna har. I den andra motionen pekar motionärerna på att lärarnas vidgade professionella ansvar för skolans utveckling har lett till krav på forskningsanknytning och på en bredare och djupare didaktisk kompetens. Utbildningen av förskollärare berörs i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 4 och 5. Motionärerna anser att åtgärder bör vidtas inom förskollärarutbildningen med anledning av förskolans växande ansvar för förberedande träning och undervisning i nära anknytning till grundskolepedagogiken. Vidare bör ökade kunskaper i metodik och organisation vid föräldraaktiva förskolor ges inom förskollärarutbildningen. I motionerna 1996/97:Ub422 (s) och 1996/97:Ub453 (s) framhålls behovet av en ny gemensam lärarutbildning för förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. I den först nämnda motionen lämnas förslag till en ny utbildning i två steg. Utbildningen skall inledas med en gemensam basutbildning. Steg två i utbildningen skall vara en specialutbildning med inriktning mot den speciella kompetensen för förskollärare, fritidspedagog eller grundskollärare. Nuvarande utbildning för årskurserna 1-7 respektive 4-9 föreslås upphöra. En särskild vuxenlärarexamen om 60 poäng bör enligt motion 1996/97:Ub459 (v) yrkande 5 inrättas för att möta det framtida behovet av utbildade lärare inom grundvux, komvux och folkhögskola. I motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 8 framhålls att gymnasielärarutbildningen bör utvecklas för att täcka behovet av lärare för samtliga program och kurser inom den reformerade gymnasieskolan. Frågan om en jämnare könsfördelning inom lärarutbildningarna behandlas i tre motioner. I motion 1996/97:Ub458 (m) yrkande 9 framhålls att vi har en i det närmaste enkönad lärarkår. Läraryrket och därmed lärarutbildningen måste bli mer attraktiv för manliga studenter. Även i motion 1996/97:Ub484 (fp) yrkande 6 konstateras att kvinnorna dominerar i lärarutbildningarna. Enligt motionärerna görs det för närvarande ingenting av varaktig betydelse för att rekrytera män till lärarutbildningarna. Enligt motion 1996/97:A821 (kd) yrkande 17 måste rekryteringen till lärarutbildningen målmedvetet inriktas på en jämn könsfördelning. Utbildning om jämställdhetsfrågor i lärarutbildningarna och lärarfortbildning berörs i flera motioner. I motion 1996/97:Ub458 (m) yrkande 10 framhålls att lärare måste ha kunskaper om de skillnader som finns mellan pojkar och flickor vad gäller t.ex. förhållandet till teknik. Även i motionerna 1996/97:Ub233 (c) yrkande 10, 1996/97:A819 (c) yrkande 4 och 1996/97:A821 (kd) yrkande 14 framhålls att kunskaper om jämställdhetsfrågor måste förmedlas till eleverna i lärarutbildningen och lyftas fram i lärarnas fortbildningsprogram. Betydelsen av undervisning om och i teknik inom lärarutbildningen tas upp i motion 1996/97:Ub458 (m) yrkande 3. Alla lärare, även de som inte undervisar i tekniska och naturvetenskapliga ämnen, behöver en god teknisk allmänbildning. Detta är viktigt inte minst för att stimulera flickors intresse för teknik, heter det i motionen. I motion 1996/97:Ub424 (kd, m, c, fp, v, mp) begärs förslag från regeringen beträffande lärarutbildning vid Rudolf Steinerhögskolan. Motionärerna pekar på att regeringen i april 1996 beslutat ge skolan ett bidrag till en påbyggnadsutbildning i waldorfpedagogik om 40 poäng. De anser att det offentliga stöd som ges till fristående skolor med alternativ pedagogik inte kan vara fullständigt, om det inte också möjliggör lärarutbildning och ett pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Det finns ett stort behov av statligt stöd också till den fullständiga waldorflärarutbildningen, anser motionärerna. Uskottet vill med anledning av förslagen om ytterligare förändringar i lärarutbildningarna anföra följande. Inom skolans område har stora förändringar skett under de senaste åren. Ny läroplan och nytt betygssystem har införts för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) respektive de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Genom skollagen och de nya läroplanerna anger regering och riksdag den värdegrund skolan skall vila på och de mål och riktlinjer som skall gälla för de olika skolformerna. Läroplanerna kompletteras med kursplaner för alla ämnen och timplaner för de olika skolformerna. I kursplanerna anges målen för undervisningen i de enskilda ämnena. De mål och riktlinjer som anges i skollagen, läroplanen och kursplanerna skall ligga till grund för den lokala planeringen. Kommunen skall i skolplanen redovisa de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de av staten fastställda målen. Den enskilda skolan skall sedan i den egna lokala arbetsplanen ange hur målen skall förverkligas och hur verksamheten skall utformas och organiseras. Lärarna utformar sedan tillsammans med eleverna undervisningsmål. Som ett resultat av bl.a. ny kommunallag, nytt statsbidragssystem och avregleringar inom bl.a. skolans område finns det nu i kommunerna en tydlig tendens att överge sektorsindelningen till förmån för andra lösningar. I flertalet kommuner ingår sålunda skolan tillsammans med annan verksamhet i samma nämnd. Tillsammans med skolan organiseras i dag främst förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, ibland även kultur och ungdomars fritidsverksamhet. I många kommuner bedrivs också verksamheten integrerad. Skolor, förskolor och skolbarnsomsorg samverkar i arbetslag. Regeringen har nyligen beslutat om direktiv till en utredning om pedagogisk verksamhet för barn och ungdom i åldern 6-16 år. Enligt direktiven (dir. 1996:61) skall kommittén med utgångspunkt i nuvarande måldokument utarbeta förslag till ett nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten. Det samlade måldokumentet skall komplettera läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och omfatta den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen. Den decentralisering som skett inom skolan har bl.a. inneburit att möjligheterna för kommunerna att besluta om lokalt profilerade utbildningar har ökat. Inom grundskolan förekommer att undervisning bedrivs med tillämpning av olika pedagogiska metoder. Inom gymnasieskolan finns stora möjligheter till olika profileringar. Flera reformer på högskolans område har haft betydelse för lärarutbildningen. De enskilda högskolorna har fått ett ökat ansvar för utformningen av utbildningen. Nationellt giltiga utbildningsplaner har ersatts av en examensordning, vilken anger omfattningen av utbildningarna och de mål som studenterna skall uppfylla för att erhålla examen. Högskolorna har möjligheter att själva utforma den lokala organisationen för lärarutbildningen och därmed också den lokala styrningen av utbildningen. Reformerna har lett till att den centrala styrningen av lärarutbildningen har minskat och den tidigare regelstyrningen har ersatts av målstyrning. Förändringar har även skett vad gäller statens sätt att tilldela enskilda högskolor uppdrag och resurser. Flera utvärderingar har gjorts under senare tid av lärarutbildningen. En utvärdering av grundskollärarutbildningen har genomförts av dåvarande Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ-rapport 1992:21). Högskoleverket har nyligen genomfört en utvärdering av grundskollärarutbildningen (1996:1 R). Även Lärarförbundet har under år 1995 genomfört en utvärdering av grundskollärarutbildningen. Vidare har som tidigare redovisats en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet för översyn av lärarutbildningen redovisat sina förslag i rapporten Lärarutbildning i förändring (Ds 1996:16). Utskottet har de senaste åren behandlat ett stort antal motionsyrkanden med anknytning till lärarutbildningarna. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att en uppföljning borde göras av frågor om hur riksdagens beslut om mål och riktlinjer för skolverksamheten slagit igenom i grundskollärarutbildningen. Undersökningen koncentrerades till fem kunskapsområden om vilka utskottet i sina betänkanden gjort uttryckliga markeringar om sambandet mellan lärarutbildningen och läroplanen. Utskottet har redovisat undersökningen i rapporten Påverkas lärarutbildningen av läroplanen? (1995/96: URD1). Utskottet har också anordnat en hearing om grundskollärarutbildningen under hösten 1996. Som utskottet har redovisat föreligger nu från den allmänna motionstiden 1996 ett stort antal motionsyrkanden med förslag om förändringar i lärarutbildningarna. Både den utvärdering som Högskoleverket genomfört och den av Lärarförbundet initierade utvärderingen påvisar flera konkreta tillkortakommanden vid högskolorna. Dessa bör snarast åtgärdas. Mot bakgrund av de förändringar inom skolan som utskottet har redovisat och med anledning av de konkreta brister som ovan nämnda utredningar påvisat liksom de nu föreliggande motionsyrkandena bör regeringen ge Högskoleverket i uppdrag att följa upp och se över examensordningen. De av regeringen i propositionen förordade regionala utvecklingscentrum måste ges en mycket viktig roll för att snabbt initiera ett förnyelsearbete i samverkan mellan högskola, skola och förskola. Båda dessa åtgärder skall ses som en förberedelse för en förnyelse av lärarutbildningen. I syfte att åstadkomma en sådan förnyelse bör enligt utskottet en parlamentarisk utredning tillsättas. Utredningen bör som utgångspunkt i sitt arbete ha de förändringar som har skett inom förskola och skola och som nu pågår. Utskottet vill därvid särskilt framhålla följande. De snabba förändringarna i omvärlden kräver en ny lärarroll som måste genomsyras av förmåga till omställning, förnyelse och utveckling. Ett flexibelt system för lärarutbildning som även omfattar fortbildning, vidareutbildning och forskning är nödvändigt för att möjliggöra ett livslångt lärande. När det gäller utvecklingen av grundskolan vill utskottet framhålla inte-greringen av den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldern 6-16 år, som syftar till att uppnå högre kvalitet i såväl förskolans som skolans och skolbarnsomsorgens verksamhet. En integrerad verksamhet öppnar för att verksamheten kan bedrivas på olika sätt t.ex. i arbetslag, där förskollärare, lärare i grundskolan och fritidspedagoger samverkar i barnens lärande och utveckling. Stadiegränserna är numera avskaffade i grundskolan. En bredare kompetens skulle öppna möjligheterna att följa eleverna under hela skoltiden. Utredningen bör överväga en utbildning som innefattar såväl en gemensam del som utbildningar inriktade mot speciella kompetenser. Även de genomgripande förändringar som skett i gymnasieskolan och vuxenutbildningen reser enligt utskottet krav på bredare kompetens och förändringsberedskap. Detta ger anledning till en översyn av lärarutbildningar inriktade mot dessa områden. Utskottet anser sammanfattningsvis att en utredning om lärarutbildningen bör tillsättas. I utredningens uppdrag bör kunna ingå mål för verksamheten, principer för styrning av verksamheten, innehåll och omfattning av utbildningarna, organisatoriska frågor, rekryteringsfrågor och frågor om lärarutbildning för olika pedagogiska profileringar, fortbildning, vidareutbildning och forskning. Det är vidare angeläget att lärarutbildningen utvecklas med hänsyn till förändringar i läraryrkets villkor och förutsättningar samt att lärarutbildningen präglas av en medveten strävan att utbilda lärare för morgondagens skola. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 8, 1996/97:Ub233 yrkandena 10, 13 och 14, 1996/97:Ub250 yrkande 1, 1996/97:Ub251 yrkande 8, 1996/97:Ub422, 1996/97:Ub453, 1996/97:Ub458 yrkandena 1, 2, 3, 4, 9, 10 och 12, 1996/97:Ub459 yrkandena 3, 4 och 5, 1996/97:Ub484 yrkandena 1-3, 5 och 6, 1996/97:Ub514 yrkandena 4 och 5, 1996/97:A819 yrkande 4 samt 1996/97:A821 yrkandena 14 och 17 som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller motion 1996/97:Ub424 om statligt stöd till den fullständiga lärarutbildningen vid Rudolf Steinerhögskolan vill utskottet anföra följande. Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att stödja lärarutbildningen med alternativ pedagogik vid Rudolf Steinerhögskolan. Enligt utskottets uppfattning bör därför regeringen under år 1997 återkomma till riksdagen med förslag om innehåll och finansiering av denna lärarutbildning. En förutsättning skall vara att Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan även fortsättningsvis är huvudman för skolan. Enligt utskottet är det angeläget att ifrågavarande lärarutbildning och det pedagogiska arbetet bedrivs i samverkan med andra lärarutbildningar. Vad utskottet anfört om stöd till Rudolf Steinerhögskolan bör riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ub424 som sin mening ge regeringen till känna.
Övrigt
Utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik (IT) behandlas i motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 7. Motionärerna anser att de skärpta krav som fr.o.m. 1998 ställs på blivande lärare att behärska IT är nödvändiga men senkomna. Högskoleverket bör i samverkan med lärosätena snarast utarbeta en plan för fortbildning av redan examinerade lärare. Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande. Lärarnas användning av informationsteknik, IT, som hjälpmedel i det pedagogiska arbetet är av central betydelse för att ge eleverna IT- kunskaper och för att skolan skall kunna använda IT för att bättre uppfylla sina mål. I propositionen om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av IT (prop. 1995/96:125, bet. TU19, rskr. 282) har frågan om lärares kunskaper och erfarenhet behandlats. För att säkerställa kompetensen inom IT-området hos lärarutbildarna har särskilda medel, 15 miljoner kronor, avsatts. Vidare har 5 miljoner kronor avsatts för forskning i pedagogikämnet med inriktning på användning av IT i undervisningen. Utskottet ser mycket positivt på att regeringen beslutat om ett tillägg till examensbeskrivningarna för berörda lärarexamina med krav på förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel samt kunskap om hur dessa kan användas i undervisningen att gälla för examina som avläggs fr.o.m. år 1998. Utskottet erinrar om att det i första hand är kommunerna som är ansvariga för lärarnas fortbildning. När det gäller fortbildning inom IT-området vill utskottet hänvisa till de regionala utvecklingscentrum som nu förutsätts byggas upp för samverkan mellan högskola och kommuner i bl.a. frågor om fortbildning av lärare. Utskottet fäster stor vikt vid utvecklingen av dessa centrum och anser att t.ex. fortbildning i IT borde vara ett område på vilket ett samarbete skulle kunna utvecklas mellan högskola och kommuner. Utskottet anser att motion 1996/97:Ub230 yrkande 7 bör avslås med hänvisning till vad utskottet nu har anfört.
Frågor om kompetensen hos yrkeslärarna tas upp i motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 14. Motionärerna anser att det är bra att regeringen nu har skärpt kraven på teoretisk utbildning till 60 poäng vid antagningen till yrkeslärarutbildning. De menar dock att regeringen borde ha följt utredningens förslag om förkunskapskrav om minst 80 poäng. Vidare anser motionärerna att något måste göras i fråga om yrkeslärarnas fortbildning i yrkesämnet. Man borde koppla fortbildning i yrkesämnet genom yrkespraktik till någon form av lärarcertifikat. Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Regeringen redovisar i propositionen att den beslutat om en ändring av examensbeskrivningen för gymnasielärare i högskoleförordningen. Ändringen innebär en höjning av kraven på teoretisk utbildning för lärare i yrkesämnen genom krav på högskoleutbildning om minst 60 poäng i de fall relevant sådan erbjuds. Härigenom har regeringen behandlat de förslag till förändringar i lärarutbildningen för lärare i gymnasieskolans yrkesämnen som lämnades i betänkandet Höj ribban! - Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU 1994:101). I betänkandet föreslogs att kraven på teoretisk utbildning skulle höjas till 80 poäng. Regeringen framhåller att flera remissinstanser pekar på att kraven på teoretiska kunskaper varierar mellan olika yrkesområden. Vidare råder det enligt regeringen mycket delade meningar mellan remissinstanserna huruvida nivån skall ligga på 80 poäng. Utskottet delar regeringens uppfattning att 60 poäng är en lämplig nivå vad avser krav på teoretisk utbildning för lärare i yrkesämnen. När det gäller fortbildning i yrkesämnet vill utskottet erinra om att det i första hand ankommer på kommunerna att som arbetsgivare ansvara för att lärare ges relevant fortbildning. Utskottet anser att yrkande 14 i motion 1996/97:Ub240 bör avslås.
I motionerna 1996/97:Ub450 (c) och 1996/97:Ub446 (s) pekas på det akuta behovet av lärare i teckenspråk. Det finns läroplaner i ämnet i grund- och gymnasieskolan men ingen lärarutbildning som är direkt anpassad för dem som skall vara lärare. Det är angeläget att en ämneslärarutbildning startas. Utbildningen bör enligt motionerna förläggas till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, som har närhet till teckenspråkiga miljöer, bl.a. Vänerskolan. Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. Frågan om tillgången på lärare i teckenspråk har behandlats i betänkandet TUFF - Teckenspråksutbildning för föräldrar (SOU 1996:102). I betänkandet framhålls att bristen på lärare i teckenspråk är påtaglig inom alla utbildningsformer. Vidare framhålls att det snarast behövs en analys av vilken kompetens lärare behöver för olika teckenspråksutbildningar för barn och vuxna, hur utbildningarna skall se ut och vilka som skall ansvara för sådan utbildning. Betänkandet har nyligen remissbehandlats. Utskottet har erfarit att behovet av åtgärder i fråga om lärarutbildning i teckenspråk också har påtalats i skrivelse till regeringen från Sveriges Dövas Riksförbund. Utskottet anser att motionerna bör avslås med hänvisning till att frågan för närvarande bereds inom regeringskansliet.
11. Naturvetenskaplig och teknisk utbildning
Teknik- och naturvetenskapscentrum med stöd av högskolor, museer, kommuner, landsting och andra intressenter har vuxit upp på flera håll i landet. Verksamheten syftar till att på ett stimulerande sätt behandla naturvetenskapliga fenomen och teknik och att på så sätt öka intresset för naturvetenskapens och teknikens möjligheter hos främst barn och ungdomar. Regeringen anser att teknik- och naturvetenskapscentrum är viktiga såväl för folkbildningen som för att stimulera intresset hos barn och ungdomar. Regeringen föreslår att 12 miljoner kronor anvisas för år 1997 som ett permanent verksamhetsbidrag till ett tiotal teknik- och naturvetenskapscentrum. Medlen har beräknats under anslaget B 45. Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Regeringen har för avsikt att ge Högskoleverket i uppdrag att fördela medlen i samverkan med Statens skolverk och Statens kulturråd. Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos främst barn och ungdomar. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om särskilda resurser till teknik- och naturvetenskapscentrum.
Regeringen framhåller att en positiv utveckling av svenskt näringsliv och offentlig förvaltning förutsätter fler yrkesverksamma personer med en naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Regeringen pekar på att antalet studerande vid de tekniska fakulteterna har ökat kraftigt under 1990-talet, men att många bedömare anser att rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar bör öka ytterligare. Regeringen framhåller att satsningen på naturvetenskap och teknik bör fortsätta och anser bl.a. att cirka hälften av de 30 000 nya permanenta platserna i regeringens utbildningssatsning bör avse naturvetenskap och teknik. Utskottet har behandlat frågor om utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen i avsnitt 9.
12. Konstnärlig utbildning
Regeringen föreslår ett antal åtgärder för konstnärlig utbildning. Dessa är följande. - Inom området design beräknas medel för samarbetsprojekt mellan de konstnärliga och de tekniska utbildningarna och näringslivet (4 miljoner kronor under anslaget B 45). Vidare tillförs Lunds, Göteborgs och Umeå universitet samt Konstfack resurser för sammanlagt 50 nya helårsstudenter för utbildning inom området design. - Kungl. Konsthögskolan föreslås få medel för fem helårsstudenter för en påbyggnadsutbildning om 40 poäng för arkitekter, konstnärer och tekniker för konstnärlig gestaltning av vägar, broar och övriga trafikmiljöer. - Kungl. Musikhögskolan i Stockholm föreslås få en förstärkning av ersättningen till utbildningarna inom elektronisk musikkomposition och dirigering. - Mälardalens högskola föreslås få medel för 17 helårsstudenter för att anordna utbildning i kammarmusik i kombination med utbildning i annat ämne. - Högskolan i Luleå föreslås få medel för skådespelarutbildning (12 helårsstudenter). Antagning förutsätts ske vartannat år. - Dramatiska institutet föreslås få medel för 16 helårsstudenter för att anordna en TV-producentutbildning om 60 poäng. - Anslagen till konstnärligt utvecklingsarbete förstärks med 2,7 miljoner kronor (anslagen B 4, B 6, B 10, B 18 och B 46). - Medel (10 miljoner kronor) reserveras för projekt som skall genomföras av de konstnärliga högskolorna i Stockholm i samband med att Stockholm skall vara EU:s kulturhuvudstad år 1998 (anslaget B 45). - Medel (2 miljoner kronor) reserveras för projekt avsedda för konstnärers engagemang i den högre utbildningen (anslaget B 45). - Lärarhögskolan i Stockholm tillförs resurser för lärarutbildning som vissa konstnärliga högskolor i Stockholm utför på uppdrag av Lärarhögskolan.
Regeringen begär riksdagens godkännande av de förordade åtgärderna. Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1996/97:Ub487 större anslag än regeringen föreslagit till Idrottshögskolan i Stockholm, Kungl. Konsthögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm. Utskottet återkommer till dessa förslag i avsnitt 16. Folkpartiet liberalerna föreslår i sin budgetmotion 1996/97:Ub483 - till vilken utskottet återkommer i avsnitt 16 - av statsfinansiella skäl att medel inte skall anslås för skådespelarutbildning i Luleå. De avstyrker också att medel anslås för projekt avsedda för konstnärers engagemang i den högre utbildningen. Vidare föreslår de att ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer minskas lika mycket för de konstnärliga utbildningsområdena som för övriga områden. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de av regeringen förordade åtgärderna.
En översyn av dansutbildningen föreslås i motionerna 1996/97:Kr13 (kd) yrkande 6 och 1996/97:Kr258 (kd) yrkande 1. Syftet är att underlätta omskolning eller vidareutbildning mot bakgrund av konstaterandet att dansare har en kort karriär som även utan skador i arbetet vanligen upphör i 40-årsåldern. Utskottet noterar att yrkesutbildning i dans i det offentliga utbildningsväsendet förekommer dels i gymnasieskolan i Stockholms kommun (treårigt specialutformat program vid Riddarfjärdsskolan/Svenska balettskolan), dels vid Danshögskolan. Nationella och specialutformade program i gymnasieskolan innehåller en gemensam kärna av ämnen som är viktiga för alla elever som grund för framtida utbildning av olika slag. I yrkesdansarprogrammet vid Riddarfjärdsskolan/Svenska balettskolan används timplanens utrymme för individuellt val till allra största delen för studier i språk och andra inte direkt yrkesanknutna ämnen. Utbildningen vid Danshögskolan av yrkesdansare är numera ettårig och bygger på genomgången dansarutbildning på gymnasial nivå. Vid Danshögskolan utbildas också - och främst - danspedagoger. Även denna yrkeskategori löper risk för skador och förslitning, vilket gör att danspedagoger i många fall också skulle behöva möjlighet att ändra eller bredda sin yrkesinriktning. Utskottet har erfarit att Danshögskolan på senare tid har uppmärksammat dessa problem för danspedagogerna och överväger vilka åtgärder som är behövliga och möjliga. För Danshögskolan som för alla andra statliga högskolor gäller uppdraget att bedriva fortbildning och vidareutbildning. Ett samarbete mellan olika högskolor är enligt utskottets mening en lämplig väg att söka lösningar på problem av det slag som motionärerna tagit upp. Vid sidan av den dansarutbildning som således bedrivs vid offentliga läroanstalter förekommer utbildning av yrkesdansare i enskild regi, bl.a. vid Balettakademin i Stockholm och Göteborg. Utskottet utgår från att de problem som aktualiseras av motionärerna är väl kända av de ansvariga för dansarutbildning i olika former. Det bör ankomma på utbildningsanordnarna och på dansarnas egna organisationer att ta initiativ till lösning av problemen. Utskottet anser därför inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena, som alltså bör avslås.
Som ett komplement och en möjlig variant till den av regeringen föreslagna utbildningen av TV-producenter framförs i motion 1996/97:Ub413 (s) fördelarna med en TV-producentutbildning vid Högskolan i Kalmar. Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens förslag om TV- producentutbildning vid Dramatiska institutet. En sådan utbildning är mycket kostsam. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub413. Två motionsyrkanden om jazzutbildning och om utbildning i utställningsgestaltning och scenografi, båda vid Umeå universitet, behandlas i avsnitt 16. Där behandlas också en motion om utbildningen vid Göteborgs universitet av kort- och dokumentärfilmare.
13. Vårdutbildning m.m.
Regeringen förordar i propositionen (avsnitt 5.3.2.4) följande åtgärder för utbildningar inom vårdområdet. Läkar- och tandläkarutbildningarna skall ytterligare minska i omfattning. I stället skall vissa andra vårdutbildningar, bl.a. logopedutbildningen, farmaceutiska utbildningar och biomedicinska utbildningar, öka i omfattning. Regeringen anser att Umeå universitet bör fullfölja sina planer på att starta logopedutbildning. Takbeloppen för de enskilda lärosätena påverkas inte av den ytterligare neddragning av läkar- och tandläkarutbildningen som regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Kristdemokraterna begär i motionerna 1995/96:Sf22 (kd) yrkande 5 och 1996/97:So295 (kd) yrkande 7 en utvärdering av behovet av tandläkare i framtiden och lämplig dimensionering av tandläkarutbildningen. Motionärerna påpekar att det i dag finns ett överskott på tandläkare. De anser att antalet tandläkarutbildningsplatser bör anpassas till behovet. Detta behov kan komma att påverkas av att amalgam förbjuds som tandlagningsmaterial fr.o.m. år 1997. En förutsättning för att kunna minska antalet utbildningsplatser för tandläkare är en fortsatt god tandhälsa, anför motionärerna som önskar en skyndsam översyn av tandläkarutbildningen. Utskottet anser att en minskning av antalet nybörjarplatser i tandläkarutbildningen inte kan uppskjutas till dess effekterna av amalgamförbudet kunnat utläsas. Detsamma gäller tandhälsans utveckling till följd av bl.a. ändringar i tandvårdsförsäkringen. Utskottet utgår från att regeringen kommer att noga följa utvecklingen på tandvårdsområdet. Tandläkarutbildningens dimensionering kan komma att behöva omprövas i framtiden såväl av de skäl som motionärerna tar upp som av andra skäl, t.ex. demografiska, men utskottet anser inte att riksdagen har underlag för att begära en utredning om detta nu. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Enligt motion 1996/97:Ub428 (m) bör fördelningen över landet av läkarutbildningsplatserna förändras så att antalet sådana platser fördelas i relation till regionernas befolkningsunderlag. Västsverige har enligt motionären endast hälften så många läkarutbildningsplatser per invånare jämfört med resten av landet. Utskottet avstyrker yrkandet. Fördelningen av utbildningskapacitet mellan lärosäten kan inte göras med utgångspunkt enbart i befolkningsunderlaget i olika regioner. En tillämpning av en sådan princip på läkarutbildningen skulle bl.a. leda till att antalet läkarutbildningsplatser i Umeå skulle minska ytterligare, vilket sannolikt skulle skapa läkarbrist i Norrland. Någon tendens till läkarbrist i Västsverige har inte redovisats.
Fyra yrkanden om omfattningen av läkar- och tandläkarutbildningen vid Umeå universitet behandlas i avsnitt 16.
Göteborgs universitet bör enligt motion 1996/97:Ub439 (s) få examensrätt för apotekarexamen. Det biomedicinska programmet vid Göteborgs universitet behöver, för att fullt ut kunna svara mot det regionala behovet, kompletteras med sådan examensrätt, anför motionärerna. Utskottet avstyrker yrkandet. Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag (prop. 1994/95:165, bet. UbU17, rskr. 386) att Högskoleverket skall besluta om vid vilka högskolor olika examina får avläggas. Vad som anförts i motionen ger inte utskottet anledning att föreslå riksdagen någon ändring därvidlag.
Motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 20 tar upp vårdutbildningarnas organisation mot bakgrund av den utvärdering av samtliga medellånga vårdutbildningar som Högskoleverket genomfört (Vårdutbildningar i förändring - En utvärdering, Högskoleverkets rapportserie 1996:7 R). Motionärerna anser att alla vårdhögskolor på sikt bör ha staten till huvudman under ett gemensamt regelverk. Det uppdrag som regeringen nyligen givit Högskoleverket att lämna förslag till ett nytt statsbidragssystem för vårdhögskolorna ser motionärerna som ett steg på vägen. Uppdraget bör enligt deras mening kompletteras med att verket också skall göra en tidsplan för hur övriga organisatoriska förslag som utvärderingarna kommit fram till skall kunna genomföras. Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande. I utvärderingen gavs rekommendationen att vårdutbildningarna samordnas i färre enheter och med en större geografisk koncentration. Utskottet noterar att det nya uppdraget till Högskoleverket (enligt prop. avsnitt 5.3.2.4) avser att lämna underlag till hur en nationell struktur för vårdhögskoleutbildningen bör utformas. I uppdraget ingår att ge ett underlag för regeringens bedömning av geografisk fördelning av den framtida vårdhögskoleutbildningen samt att utreda om staten bör ta ansvar för vissa vårdutbildningar i framtiden och i så fall för vilka. I uppdraget ingår dessutom att komplettera den genomförda utvärderingen vad gäller kvaliteten i vårdutbildningarna med avseende på förmedlande av yrkeskunnande och yrkeskompetens. Utskottet anser inte att statsmakterna bör ta ställning till de övriga rekommendationerna i utvärderingen, vilka rör tjänsteorganisationen, forskningsanknytningen och den sociala omsorgsutbildningens förhållande till socionomutbildningen, förrän Högskoleverkets nya uppdrag har redovisats. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening avslå motion 1996/97:Ub483 yrkande 20.
Ett förstatligande av vårdhögskolan i Kalmar förordas i motionerna 1996/97:Ub402 (c) och 1996/97:Ub408 (m). I den förstnämnda motionen påpekas att Kalmar läns vårdhögskola och den statliga Högskolan i Kalmar sedan flera år har etablerat ett samarbete inom flera områden. Ett samgående skulle bl.a. främja kvalitetsutvecklingen inom vårdhögskolans utbildningsområden. Ju snabbare en samverkan mellan de två högskolorna kan formaliseras, desto snabbare kan de bidra till en positiv utveckling i länet, anför motionärerna. I den andra motionen nämns att Kalmar läns vårdhögskola är engagerad i ett Baltikumprojekt tillsammans med fyra skolor i Baltikum och Blekinge Internationella hälsohögskola. Dessa bildar ett nätverk för att bedriva en för de baltiska folken meningsfull hälsoforskning. Detta medverkar till behovet av att satsa på och utveckla vårdhögskolan i Kalmar. Landstinget i Kalmar län har enligt motionärerna begärt en överflyttning av vårdhögskolans utbildningar till den statliga högskolan i Kalmar med bibehållet landstingskommunalt beställaransvar. Utskottet anser, med hänvisning till vad som nyss anförts om uppdrag till Högskoleverket, att riksdagen bör avslå yrkandena. Resultatet av uppdraget till Högskoleverket bör avvaktas och regeringens beredning av ärendet inte föregripas.
Högskoleverket bör enligt motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 21 få i uppdrag att ta ställning till om kandidatexamen i vårdämnen vid vårdhögskolor och yrkesexamen, t.ex. sjuksköterskeexamen, ryms inom 120 poäng. Utskottet hänvisar till vad regeringen anför i propositionen om att den publicerade utvärderingen av de medellånga vårdutbildningarna inte tillräckligt har beaktat högskolans uppgift att ge en god yrkesutbildning. Just därför har regeringen som nyss nämnts gett Högskoleverket i uppdrag att komplettera utvärderingen på denna punkt. Frågan om kandidatexamen och yrkesexamen har ett starkt samband med detta. Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Förslag om försöksverksamhet med ett socialt basår inriktat på att rekrytera fler män till lärar-, vård- och omsorgsutbildningar förs fram i motion 1996/97:Ub478 (fp) yrkande 2. Skolverket bör enligt motionärerna - som anser att all basårsutbildning bör ske inom komvux - få i uppdrag att planera försök med ett sådant basår. Utskottet erinrar om att riksdagen avslog ett motsvarande yrkande vid föregående riksmöte (yttr. 1995/96:UbU6y, bet. FiU10, rskr. 304). Utbildningsutskottet, som i likhet med regeringen delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att fler män rekryteras till lärar-, vård- och omsorgsutbildningar, anser inte att riksdagen har underlag för att uttala att ett sådant basår bör anordnas. Det kan diskuteras om det skulle vara en effektiv åtgärd för att stimulera rekryteringen av män till dessa utbildningar. En förlängning av utbildningstiden med ett år (nämligen basåret) kan t.o.m. befaras motverka syftet, särskilt som de yrken som dessa utbildningar leder till inte tillhör de högst avlönade. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1996/97: Ub478 yrkande 2.
14. Vissa skolfrågor
Allmänt
Regeringen framhåller att de viktigaste frågorna inom verksamhetsområdet Barnomsorg, skola och vuxenutbildning är att höja kvaliteten inom området skola och barnomsorg och att utveckla den nyligen beslutade särskilda vuxenutbildningssatsningen som ett led i en successiv förnyelse av vuxenutbildningen. Riksdagen har beslutat (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) att en nationell utvecklingsplan skall tas fram vart tredje år. Utvecklingsplanen skall framför allt vara statsmakternas policydokument för skolverksamheten och skall i viktiga delar underställas riksdagen. Avsikten är att utvecklingsplanen skall vara av betydelse för planerings- och utvecklingsarbetet på såväl central som lokal nivå. Den 1 juli 1996 fördes ansvaret för barnomsorgen över från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Regeringen redovisar att den har för avsikt att under våren 1997 lämna en nationell utvecklingsplan som omfattar såväl barnomsorg som skola och vuxenutbildning.
Ändring i skollagen
Enligt 15 kap. 6 § skollagen (1985:1100) får regeringen meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning att betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen. Regeringen föreslår att bemyndigandet utvidgas till att omfatta också svenskundervisning för invandrare (sfi). Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna ändringen i skollagen. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen. Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta betänkande.
Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter
I flera motioner aktualiseras ett antal frågor om dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. I motionerna 1996/97:U514 (mp) yrkandena 8, 9 och 41, 1996/97: Ub255 (mp) yrkandena 1-4 samt 1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4 föreslås att ett särskilt dyslexiprojekt genomförs. Motionärerna anser att redan befintliga resurser i samhället bör samordnas så att kraftfulla insatser kan göras redan nästa år. En insats skulle kunna ske genom samordning av resurserna vid Svenska Dyslexistiftelsen, Svenska Dyslexiföreningen, Föreningen mot läs- och skrivsvårigheter (FMLS), Skolverket, Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Karolinska institutet, vissa universitetsinstitutioner samt Försvarets forskningsanstalt (FOA). Motionärerna anser att en lösning av dyslexiproblemet kräver utnyttjande av kunskaper på en rad olika områden. Forskningsrådsnämnden (FRN), som enligt sin instruktion har en samordnande funktion och mångårig erfarenhet av sådant arbete, bör få uppdraget att samordna och administrativt leda verksamheten. Projektet skall täcka en rad olika verksamhetsfält såsom framtagande av hjälpmedel, diagnosinstrument, information, utbildning av lärare och speciallärare, uppföljning och utvärdering. Vilka delar som skall prioriteras och i vilken ordning olika insatser skall göras bör vara en uppgift för deltagande parter och FRN att avgöra gemensamt. Medel för dyslexiprojektet har föreslagits inom förevarande utgiftsområde under anslagen A 4 Genomförande av skolreformer (20 miljoner kronor), A 6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp (10 miljoner kronor), D 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation (2 miljoner kronor) och D 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning (1 miljon kronor). Därutöver har medel föreslagits under utgiftsområde 6 Totalförsvar. Behovet av resurser för dyslexi har också tagits upp i motion 1996/97:Ub215 (c). Motionären anser att det är skrämmande att det inte finns tillräckliga resurser inom skolan för barn med speciella problem. Behovet av stöd till vuxna med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter dels när det gäller finansieringen av läs- och skrivträning, dels när det gäller hjälpmedelsförsörjningen behandlas i motionerna 1996/97:Ub227 (s) och 1996/97: Ub235 (fp). Motionärerna pekar på att frågorna utreds på skolans område, medan det på vuxenutbildningsområdet inte finns någon utredning som belyser dem. Många vuxna med läs- och skrivsvårigheter har svårt att få finansiering av hjälpmedel eller läs- och skrivträning. Kommittén med uppdrag att förebygga läs- och skrivsvårigheter berörs i motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 9. Motionärerna välkomnar utredningen och utgår från att det sker en tydlig belysning av skolans roll som problemlösare i utredningens betänkande. I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 9 framförs synpunkter på sammansättningen av kommittén. Motionärerna anser att det är en brist att det i kommittén inte finns någon från fältet aktiv pedagog med erfarenhet av dyslexiproblem. I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 18 begärs en parlamentarisk utredning om dyslexi med uppgift att kartlägga problemen från grunden. Det är viktigt att vi inte hamnar i en återvändsgränd utan försöker skaffa oss en helhetsbild av vilka bakomliggande faktorer som orsakar lässvårigheter hos barn, heter det i motionen.
Utbildning och fortbildning av lärare om dyslexi behandlas i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 6 och 7. Det krävs att en kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling införs i speciallärarutbildningen och utbildningen av lärare för grundskolan, så att nödvändig kompetens för omhändertagande av elever med specifika läs- och skrivsvårigheter kan garanteras inom en snar framtid. Fortbildning måste anordnas för redan verksamma lärare. Även i motion 1996/97:Ub236 (fp) framförs uppfattningen att det måste finnas tillräcklig undervisning om läs- och skrivsvårigheter i lärarutbildningarna. Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. Utskottet har under en följd av år vid upprepade tillfällen betonat vikten av att åtgärder sätts in för att komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter. Utskottet behandlade frågor om dyslexi/läs- och skrivsvårigheter senast i sitt betänkande 1995/96:UbU3 Vissa skolfrågor (s. 23-25). Utskottet redovisade bl.a. att många åtgärder vidtagits under den senaste tiden. Vidare betonade utskottet vikten av fortsatta kraftfulla insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Utskottet ser därför mycket positivt på att regeringen har tillsatt en kommitté med uppdrag att redovisa viktiga utgångspunkter för arbetet med att stödja elever med stora läs- och skrivsvårigheter samt föreslå åtgärder i förebyggande och avhjälpande syfte (dir. 1996:60). Kommittén skall redovisa sina slutsatser och förslag till regeringen senast i augusti 1997. Kommittén skall enligt sina direktiv belysa skolans roll i förebyggandet av uppkomsten av läs- och skrivsvårigheter liksom lämna förslag till åtgärder för att hjälpa elever med grava läs- och skrivsvårigheter. När det gäller stöd till vuxna med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter vill utskottet hänvisa till den skyldighet som kommunerna har att anordna grundläggande vuxenutbildning för vuxna som saknar kunskaper motsvarande grundskolenivå. Utskottet vill erinra om den utbyggnad som nu görs inom ramen för den särskilda vuxenutbildningssatsningen det nationella kunskapslyftet och som innebär att antalet studieplatser för vuxna ökas. Inom den prioriterade gruppen av lågutbildade finns vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Dessa behöver uppmärksammas med tanke på behovet av särskilt anpassade studieformer. Utskottet vill också peka på att utbudet av anpassade läromedel och träningsmaterial, inte minst datorbaserade, har ökat under senare år. Vidare bör enligt utskottets mening vissa av de åtgärder som kan komma att föreslås av kommittén även komma vuxna till del. Med hänvisning till att frågor om insatser för elever med läs- och skriv svårigheter för närvarande är föremål för en särskild utredning bör motionerna 1996/97:Ub215, 1996/97:Ub227, 1996/97:Ub235, 1996/97:Ub250 yrkande 9 samt motionerna 1996/97:Ub255 yrkandena 1-3 och 1996/97:Ub514 yrkande 8 avslås. Utskottet återkommer när det gäller frågan om medel till dyslexi-projektet i avsnitt 15. När det gäller sammansättningen av kommittén med uppdrag att förebygga läs- och skrivsvårigheter vill utskottet hänvisa till att kommittén enligt sina direktiv skall arbeta öppet i dialog med berörda myndigheter och organisationer samt samråda med utredningar som berör elever med svårigheter. Därutöver finns naturligtvis, utgår utskottet från, möjlighet för kommittén att anlita den expertis som utredningen bedömer erforderlig för att fullgöra uppdraget. Utskottet anser att motion 1996/97:Ub230 yrkande 9 bör avslås. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka förslaget om en parlamentarisk utredning i motion 1996/97:Ub245 yrkande 18. Utskottet utgår från att en grundlig belysning av problem med anknytning till läs- och skrivsvårigheter kommer att ske inom ramen för den tillsatta kommittén. Även frågor om utbildning och fortbildning av lärare om dyslexi/läs- och skrivsvårigheter skall behandlas av kommittén. Enligt direktiven skall lärarutbildningarnas möjligheter att ge de blivande pedagogerna beredskap att upptäcka och stödja elever med läs- och skrivsvårigheter analyseras. Förslag till åtgärder som skall kunna göra den blivande läraren i förskola och skola bättre förberedd på aktiva insatser i elevernas språkutveckling skall utarbetas. Vidare skall kommittén belysa och komma med förslag till lämpliga åtgärder för lärares kompetensutveckling. Enligt utskottets uppfattning bör motionerna 1996/97:Ub236 och 1996/97:Ub514 yrkandena 6 och 7 avslås.
Vissa resursfrågor m.m.
Införandet av en nationell skolpeng begärs i motionerna 1996/97:Ub211 (m) yrkande 4, 1996/97:Ub240 (m) yrkande 18, 1996/97:Fi207 (m) yrkande 4 och 1996/97:Ub210 (m) yrkandena 1 och 2. Motionärerna anser att ett nationellt skolpengssystem bör skapas för att gynna kvalitet i utbildningen och lika villkor för alla skolor oberoende av huvudman. Systemet innebär att staten övertar huvudansvaret för att finansiera utbildning i grundskolan och gymnasiet genom att anvisa ett fast belopp per elev. Medel skall anvisas direkt till skolorna. Reformen förutsätts bli genomförd i flera steg genom s.k. skatteväxling mellan stat och kommun. Resurser för särskilda behov skall finnas på kommunal nivå, eftersom ett relativt generellt skolpengssystem inte kan ta alla hänsyn som krävs för utbildning av elever med mycket speciella behov. Motionärerna framhåller bl.a. att en nationell skolpeng förbättrar möjligheten att starta alternativa och fristående skolor och att elevers och föräldrars möjlighet att välja skola stärks. Utskottet hänvisar till sin behandling av frågan om nationell skolpeng i sitt yttrande till finansutskottet med anledning av den ekonomiska vårpropositionen (1995/96:UbU6y). Utskottet framhöll bl.a. att förslaget visserligen har en räckvidd som når utanför utbildningsutskottets beredningsområde, men samtidigt omfattar det skolpolitiska ställningstaganden av långtgående principiell natur. Utskottet pekade på att förslaget om nationell skolpeng uttryckligen innebär att staten tar det ekonomiska ansvaret för skolans verksamhet, vilket utskottet avstyrkte. Enligt utskottet bör dessutom den principen gälla att resurser till skolans verksamhet skall fördelas med utgångspunkt från de behov som enskilda elever, olika grupper av elever och skolor faktiskt har. Utskottet avstyrker bifall till motionerna om nationell skolpeng. Resurstilldelningssystemet i grundskolan behandlas i motion 1996/97: Ub230 (kd) yrkandena 1 och 12. Motionärerna anser att grundskolan måste få tillräckliga resurser. Det resurssystem som bör tillämpas skall ge alla skolor en basresurs per elev, lika stor för alla elever, och en tilläggsresurs som skall variera med de enskilda elevernas behov (yrkande 1). I yrkande 12 framhålls att det är nödvändigt att elevvården inte utarmas utan får erforderliga resurser. Den tilläggsresurs för elever med behov av särskilt stöd som motionärerna föreslår skall bl.a. kunna användas för anställning av elevvårdande personal. Utskottet behandlade i sitt nyss nämnda yttrande (1995/96:UbU6y) till finansutskottet även ett likartat förslag till resurser till skolan från Kristdemokraterna. Utskottet fann att motionärerna gav uttryck för en misstro mot kommunernas förmåga att fullgöra sina åligganden på skolområdet, som utskottet inte instämde i. Trots det mycket kärva ekonomiska läge som många kommuner befinner sig i borde riksdagen hävda deras ansvar för att skolans verksamhet bedrivs i enlighet med de bestämmelser som riksdagen beslutat och att skolans undervisning når de mål som statsmakterna har fastställt. Vidare ansåg utskottet bl.a. att riksdagen borde kunna utgå från att kommunerna i sina prioriteringar tillför skolan de resurser som är nödvändiga för att upprätthålla en hög standard på verksamheten. Utskottet ansåg att finansutskottet borde avstyrka den då föreliggande motionen. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och anser att yrkandena bör avslås. I motion 1996/97:Ub504 (c) yrkande 4 framhålls att den kvalificerade yrkesutbildningen bör utformas som en integrerad del av högskolan. Enligt yrkande 5 i samma motion bör antalet platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen byggas ut snabbare än vad regeringen föreslagit. Antalet platser bör utökas fr.o.m. budgetåret 1998. Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Utskottet behandlade i våras regeringens förslag om försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (prop. 1995/96:145, bet. UbU8, rskr. 224). Utskottet poängterade därvid att det handlar om en helt ny utbildning och ansåg det vara till nackdel för utvecklandet av en ny utbildning att redan från början låsa den i en fast organisatorisk form. Genom att ge såväl universitet och högskolor, kommuner och landsting som enskilda utbildningsanordnare möjlighet att vara anordnare av utbildningen ges förutsättningar för en mångfasetterad verksamhet med goda möjligheter att vinna erfarenheter och dra slutsatser inför en permanent inordning i utbildningssystemet, heter det i betänkandet. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och anser således att yrkandet bör avslås. När det gäller frågan om en utbyggnad av försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning vill utskottet peka på att regeringen i budgetpropositionen har föreslagit en icke obetydlig utökning av antalet platser för budgetåret 1997. Regeringen förklarar också sin avsikt att budgetåret 1998 öka antalet platser. Utskottet finner det inte påkallat med ett särskilt uttalande från riksdagen med anledning av yrkande 5 i motion 1996/97:Ub504. I motion 1996/97:Ub448 (c) yrkande 7 framhålls att det är mycket viktigt att kvinnor om de blir arbetslösa ges möjlighet att höja sin utbildnings- och kompetensnivå genom utbildnings- och arbetsmarknadssatsningar. Utskottet hänvisar till den stora utbildningssatsning som regeringen föreslår och som självfallet också kommer att komma kvinnor till del i den mån de tillhör den särskilda målgrupp som avses. Det är naturligtvis av stor vikt att arbetslösa kvinnor ges möjlighet att höja sin kompetens. Det är också väsentligt i sammanhanget att regeringen föreslagit ett särskilt utbildningsbidrag i anslutning till den nya vuxenutbildningssatsningen. Utskottet anser det inte påkallat med något särskilt uttalande av riksdagen i frågan. Yrkandet bör avslås.
15. Anslag till skola och vuxenutbildning
I samband med införandet av den nya budgetprocessen har strukturen för anslagen inom verksamhetsområdet ändrats. Anslagsindelningen är uppbyggd så att anslagen som tillhör Skolverkets myndighetsområde kommer i en följd och därefter anslagen inom området för Statens institut för handikappfrågor i skolan. Därefter följer anslagen för de olika verksamheterna.
Statens skolverk
Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet, med undantag av de statliga specialskolorna, vilka lyder under Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH). I fråga om annan utbildning under högskolenivå har Skolverket de uppgifter som följer av författningar eller särskilda bestämmelser. Skolverkets uppgifter och organisation framgår av förordningen (1991: 1121) med instruktion för Statens skolverk. De övergripande målen för Skolverket är att som statlig sektorsföreträdare på skolområdet genom uppföljning, utvärdering, tillsyn, utvecklingsinsatser samt utnyttjande av forskningsresultat aktivt verka för att de mål och riktlinjer för skolan förverkligas som riksdagen och regeringen har fastställt. Regeringen redovisar sin uppfattning att det är mycket angeläget att Skolverket tar en aktivare del i skolans utveckling genom insatser som är särskilt inriktade på aktuella skolproblem och att högre prioritet ges åt insatser där skolors kvalitet och undervisningens resultat bedöms. Riksdagen har inte haft något att erinra mot vad regeringen redovisat i propositionen om vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97: UbU5, rskr. 1996/97:15) beträffande integration av skola, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Enligt regeringen bör Skolverket i samråd med Socialstyrelsen under budgetåret bereda sig för att överta ansvar för uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling även av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Detta är en organisatorisk konsekvens av att ansvaret för frågor om barnomsorg har flyttats över från det sociala området till utbildningsområdet, framhåller regeringen. Regeringen redovisar att myndighetens ekonomiska resultat visar ett betydande överskott. Enligt regeringen bör Skolverket under budgetåret 1997 få rätt att disponera medel under sitt ramanslag för att stödja forskning. När det gäller beräkningen av anslaget föreslår regeringen ett ramanslag till Skolverket budgetåret 1997 på 242 340 000 kr. Regeringen har därvid bl.a. minskat anslaget med 1,7 miljoner kronor som en delfinansiering av andra utgifter inom verksamhetsområdet. I motion 1996/97:Ub211 (m) yrkandena 11 och 12 begärs förslag innebärande en sammanslagning av Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) samt bildandet av en fristående myndighet för uppföljning, utvärdering och tillsyn av elevernas studieresultat, undervisningens kvalitet, skolornas verksamhet etc. Med hänvisning härtill ökas anslaget till Skolverket i motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande 9 med 4 miljoner kronor. Ett nytt anslag på 90 miljoner kronor, Institutet för uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolan, föreslås i yrkande 10 i samma motion. Anslaget till SIH slopas (yrkande 13). Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande. Frågan om myndighetsuppgifterna för Skolverket och SIH har behandlats i betänkandet Staten och skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60). Betänkandet har remissbehandlats. En utredning om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134) har tillsatts. Den skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 september 1997. Regeringen framhåller i propositionen (avsnitt 4.2) att såväl SIH:s konsulentorganisation som specialskolornas verksamhet omfattas av den sistnämnda utredningen. Mot bakgrund härav bör enligt regeringens bedömning de övergripande målen för myndigheterna kvarstå under budgetåret 1997. Utskottet delar denna uppfattning och anser därför att yrkandena bör avslås. Utskottet anser att det begärda beloppet bör anvisas till Skolverket.
Skolutveckling
Syftet med anslaget är att ge stöd till skolutveckling. De utgifter som belastar anslaget är i huvudsak arbetet med kursplaner och betygskriterier samt visst produktionsstöd till läromedel, stöd till utvecklingsarbete i övrigt och bidrag till vissa organisationer. Medel för statlig rektorsutbildning samt för sådan fortbildning av personal inom skolan som Skolverket beslutar om belastar också anslaget. Regeringen redovisar att medel har tillförts anslaget för vissa angelägna ändamål. För extra språkträning för invandrare i svenska har beräknats ca 5 miljoner kronor. Medel har också beräknats för ett projekt under tre år med stöd till skolans uterum. För ett europeiskt projekt med målet att ställa samman, utveckla och sprida kunskap om behovet av specialundervisning för handikappade elever och studerande har beräknats 1,5 miljoner kronor under en treårsperiod. Till regeringens disposition för speciella ändamål har avsatts 1 miljon kronor. Regeringen informerar om att Skolverkets utredning om ett utvecklingscentrum för svenskundervisning för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk för närvarande remissbehandlas och att regeringen avser att ta ställning till frågan om ett centrum därefter. Eventuella kostnader härför beräknas rymmas under anslaget. I motion 1996/97:Ub231 (s) tas frågan om lokalisering av ett utvecklingscentrum för svenskundervisning för invandrare upp. Motionären anser att ett naturligt val borde vara Malmö, där 28 % av befolkningen har utländsk bakgrund. I Malmö finns kompetens inom invandrarundervisningen och den blivande högskolan i Malmö har som ett av sina huvudområden invandrarfrågor. Enligt utskottets uppfattning bör frågan om lokalisering avgöras i samband med ställningstagande till frågan om ett centrum. Riksdagen bör inte föregripa ett sådant ställningstagande med ett uttalande i lokaliseringsfrågan. Utskottet anser således att motion 1996/97:Ub231 bör avslås. I motion 1996/97:Ub237 (fp) begärs att Teknikens hus i Luleå skall erhålla ett specialdestinerat bidrag. Motionären pekar på att verksamheten tidigare erhöll ett sådant bidrag direkt via statsbudgeten men att bidraget numera ingår i en klumpsumma till Skolverket för fortbildning. Osäkerheten om framtida anslag har markant ökat, vilket är negativt för utvecklingslusten och skaparkraften. Utskottet har tidigare behandlat frågan om medelstilldelning till Teknikens hus i Luleå (bet. 1994/95:UbU10 s. 37). Utskottet gjorde bedömningen att verksamheten som bedrivs vid Teknikens hus är viktig och värdefull, men ansåg i likhet med regeringen att medlen fortsättningsvis borde ingå i de medel som disponeras av Skolverket för fortbildningsverksamhet. Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker således motion 1996/97:Ub237. I motion 1996/97:Ub204 (c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om behovet av stöd till naturbruksskolor med skoglig inriktning för fortbildning och utveckling som kompetens- /kunskapscentrum. Det behövs bl.a. en ettårig påbyggnadsutbildning på naturbruksprogrammet och särskilda medel för stöd till utvecklingen av kunskapscentrum vid naturbruksskolorna. Utskottet har tidigare behandlat även denna fråga (bet. 1995/96:UbU3 s. 22). Utskottet avstyrkte den då föreliggande motionen och hänvisade därvid till att statliga medel för stöd till utveckling av skolväsendet finns avsatta under anslag, som Skolverket disponerar. Utskottet erinrade också om det ansvar som skolhuvudmännen har för utveckling av verksamheten vid skolorna. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker därför motion 1996/97:Ub204. Av statsfinansiella skäl görs en besparing om 20 miljoner kronor på anslaget. Regeringen gör bedömningen att en stor del av besparingen på sikt skall kunna kompenseras genom medel från de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Därutöver görs en mindre besparing avseende medel till pedagogisk utvecklingsverksamhet m.m. för finskspråkiga elever. Regeringen har beräknat anslaget till 161 228 000 kr. Medelsberäkningen avseende anslaget behandlas i motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande 11. I motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 17 begärs förslag om en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning baserad på modern informationsteknik. I den först nämnda motionen har 62 miljoner kronor beräknats för en sådan försöksverksamhet. Motionärerna framhåller i samma motion att de inte kan acceptera att regeringen skär ned anslag med hänvisning till att det finns medel hos forskningsstiftelserna. Sammanlagt ökas således anslaget med 82 miljoner kronor enligt motionen. När det gäller frågan om en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning baserad på modern informationsteknik vill utskottet anföra följande. Efter riksdagens beslut med anledning av propositionen om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik (prop. 1995/96:125, bet. TU19, rskr. 282) har regeringen givit Skolverket ett vidgat uppdrag i syfte att stimulera användningen av IT. Utskottet vill för egen del understryka att informationstekniken ger nya förutsättningar för skolarbetet vad gäller såväl innehåll i undervisningen som arbetsformer och pedagogik. Utskottet är emellertid inte berett att tillstyrka yrkandet om en särskild försöksverksamhet. Utskottet behandlar övergripande frågor med anknytning bl.a. till stiftelse medlen i sitt forskningsbetänkande (1996/97:UbU3). Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning.
Forskning inom skolväsendet
Från anslaget bekostas forskning inom skolväsendet samt information i samband härmed. Målet för Skolverkets forskningsprogram är att öka den vetenskapligt grundade kunskapen om svenskt skolväsendes förutsättningar och resultat. När det gäller stöd till forskning beträffande skolsituationen för elever med funktionshinder skall detta ges i samråd med Statens institut för handikappfrågor i skolan. Samverkan skall ske med internationell forskning. Vidare skall Skolverket sträva efter effektiv spridning av forskningsresultat. Regeringen redovisar i propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) sin bedömning rörande forskning inom skolområdet. När det gäller beräkningen av anslaget har av statsfinansiella skäl en besparing om 20 miljoner kronor gjorts. Regeringen gör den bedömningen att en stor del av besparingen skall kunna kompenseras genom medel från de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Som utskottet har redovisat under anslaget Statens skolverk bör verket under år 1997 få rätten att disponera det relativt betydande överskottet under sitt ramanslag för att - i den mån verket bedömer det behövligt - stödja forskning. Anslaget till forskning har beräknats till 7 708 000 kr. Medelsberäkningen under anslaget har tagits upp i två motioner. I motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande 12 ökas anslaget med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna accepterar inte att regeringen skär ned anslag med hänvisning till att medel finns hos forskningsstiftelserna. Enligt motion 1996/97:Ub507 (v) bör skolforskningen förstärkas. Anslaget bör tillföras 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Utskottet behandlar i betänkande 1996/97:UbU3 Forskningspolitiken bl.a. frågor med anknytning till stiftelsemedlen och området skolforskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning och avstyrker därmed motionerna 1996/97:Ub487 yrkande 12 och 1996/97:Ub507 i denna del.
Genomförande av skolreformer
Anslaget skall användas för information och fortbildning om nya läroplaner och betygssystem för skolväsendet. Vidare skall det användas för insatser i samband med genomförandet av den nya gymnasieskolan. Regeringen pekar på att behovet av kompetensutveckling fortfarande är stort för lärare i gymnasiala utbildningar. Vidare behövs kompetensutveckling för lärare inom grundskolan, bl.a. inom områdena läs- och skrivsvårigheter, miljö och naturvetenskap-teknik. Utbildningsdepartementet har tillsammans med Skolverket och Svenska Kommunförbundet startat ett samarbete för att göra en samlad informationsinsats avseende genomförandet av gymnasiereformen. Regeringen föreslår att anslaget tillförs ett engångsbelopp för bl.a. sådana informationsinsatser. Medlen under anslaget bör också enligt regeringens uppfattning kunna användas för informationsinsatser i samband med integreringen mellan skola, förskola och skolbarnsomsorg. Regeringen har beräknat anslaget för budgetåret 1997 till 122 424 000 kr. Enligt motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 18 tillförs anslaget 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för fortbildning av skolledare och lärare vid gymnasieskolan. Som redan framgått av avsnitt 14 tillförs anslaget 20 miljoner kronor för genomförande av ett särskilt dyslexiprojekt (motionerna 1996/97:Ub255 (mp) yrkande 4, 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 9 och 41 samt 1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4). Utskottet anser att yrkande 18 i motion 1996/97:Ub514 bör avslås med hänvisning till det statsfinansiella läget och till att huvudansvaret för fortbildning av lärare och skolledare är en fråga för respektive huvudman. Utskottet har under avsnitt 14 behandlat och avstyrkt ett antal motioner som rör denna fråga. Utskottet anser att även motionerna 1996/97:Ub255 yrkande 4, 1996/97:Ub514 yrkandena 9 och 41 samt 1996/97:Fö502 yrkande 4 bör avslås. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning.
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) är central förvaltnings myndighet för specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscentrum. De övergripande målen för SIH är att ge hjälp och stöd till kommunerna och till sådana fristående skolor som står under statlig tillsyn, för att underlätta skolgången för elever med funktionshinder. SIH skall som en särskild uppgift utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda elever. Regeringen gör den bedömningen att de övergripande målen för verksamheten bör ligga fast även för år 1997. Regeringen understryker vikten av att myndigheten vidareutvecklar produktivitets- och effektivitetsmått. Vidare bör SIH enligt regeringen fortsätta att eftersträva en flexibel användning av konsulentresurserna samt redovisa motiven till den fördelning av konsulent resurserna som görs. Regeringen föreslår ett ramanslag om 114 375 000 kr för budgetåret 1997. Anslaget minskas med 500 000 kr som en delfinansiering av andra utgifter inom verksamhetsområdet. De medel om sammanlagt 850 000 kr som är avsedda för fortbildning av synkonsulenter förs över från specialskolans anslag till ifrågavarande anslag så att fortbildningsmedel för samtliga konsulenter finns samlade under samma anslag. Som utskottet har redovisat under anslaget A 1 Statens skolverk föreslås i motion 1996/97:Ub487 (m) bl.a. en sammanslagning av Skolverket och SIH. I yrkande 13 i motionen föreslås att anslaget till SIH utgår. Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande i det föregående till förslaget om sammanslagning och anser således att även yrkande 13 i motionen bör avslås. I motion 1996/97:Ub507 (v) föreslås en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor. Utskottet anser att motionen bör avslås med hänvisning till det statsfinansiella läget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning av anslaget.
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med funktionshinder. Från anslaget bekostas vidare olika utvecklingsinsatser för elever med funktionshinder. Anslaget disponeras av SIH. Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134) har i uppdrag att kartlägga den statliga läromedelsproduktionen och föreslå hur denna skall kunna finansieras. Utredningen skall redovisa sina förslag senast den 15 september 1997. Regeringen förslår för budgetåret 1997 ett ramanslag om 20 467 000 kr. Regeringen har därvid minskat anslaget med 500 000 kr som en delfinansiering av andra utgifter inom verksamhetsområdet. I motion 1996/97:Ub507 (v) ökas anslaget med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna framhåller att de vill värna om handikappade elevers skolgång. I motionerna 1996/97:Ub255 (mp) yrkande 4, 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 9 och 41 samt 1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4 ökas anslaget med 10 miljoner kronor avseende hjälpmedel för läs- och skrivsvårigheter. Utskottet har under avsnittet 14 Vissa skolfrågor behandlat motionsyrkanden som rör dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Uskottet har därvid avstyrkt samtliga yrkanden. Utskottet avstyrker även motionerna 1996/97:Ub255 (mp) yrkande 4, 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 9 och 41 samt 1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4. Utskottet anser att även motion 1996/97:Ub507 bör avslås i denna del. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning.
Specialskolor och resurscentrer
Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Resurscentrerna skall genom utredning och träning främja den allsidiga utvecklingen hos elever i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt informera och fortbilda föräldrar, lärare och övrig personal. Enligt regeringens bedömning bör de övergripande målen för verksamheten ligga fast. Budgetåret 1995/96 höjdes beloppet för den kommunala ersättningen för elever i specialskolan från 51 000 kr till 75 000 kr per elev och läsår enligt förordningen (SKOLFS 1995:47) om ersättning för elever i specialskolan. Regeringen anser nu att beloppet för de kommuner där specialskolorna är belägna bör sänkas till 51 000 kr, dvs. i stort sett genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan. Den avgift som hemkommunen erlägger för en elev i s.k. extern klass bör vara av samma storlek som gäller för övriga elever vid specialskolan, såvitt inte kommunen står för en icke obetydlig andel av den totala kostnaden, t.ex. lokalkostnaderna. I dessa fall bör enligt propositionen även i fortsättningen en reducerad avgift tas ut. Regeringen föreslår att ett ramanslag om 414 840 000 kr anvisas till specialskolor och resurscentrer. I motion 1996/97:Ub507 (v) föreslås en ökning av ifrågavarande anslag med 8 miljoner kronor. Utskottet anser att regeringens förslag till medelsberäkning bör bifallas och avstyrker därmed motion 1996/97:Ub507 i denna del.
Särskilda insatser på skolområdet
Ur anslaget betalas kostnader enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. Det gäller insatser av regional art som kommunerna gör för elever med handikapp eller andra särskilda behov och elever i grundskolan som får undervisning på sjukhus eller motsvarande. Under anslaget beräknas också medel för tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för riksrekryterande gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever samt medel till Örebro kommun för gymnasial utbildning för döva och hörselskadade elever. Ur anslaget bekostas också statsbidrag till Södermanlands, Västmanlands och Örebro läns landsting för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning. Regeringen redovisar att SIH i en särskild rapport har utvärderat sjukhus undervisningen och insatser för elever med medicinska handikapp. Av rapporten framgår bl.a. att vårdtiderna kortats. Enligt regeringens bedömning kan därför bidraget till sjukhusundervisningen minskas något och ge utrymme för andra ändamål. Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134) skall utreda hur ansvaret för utbildning och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall fördelas mellan stat, kommun och landsting. Döva och hörselskadade elever i Göteborg och närliggande kommuner har sedan 1992 kunnat få sin undervisning i Göteborgs kommuns grundskola i stället för i Vänerskolan, en statlig specialskola i Vänersborg, till vilkens upptagningsområde de hör enligt gällande regionindelning för de statliga specialskolorna. Antalet elever som beräknas få sin undervisning i Göteborg beräknas till 30. Regeringen meddelar att den i avvaktan på förslag från utredningen avser att tilldela Göteborgs kommun ett särskilt bidrag om 3 miljoner kronor för undervisningen med medel från detta anslag. Regeringen har beräknat medelsbehovet under anslaget till 243 856 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medel under anslaget.
Sameskolor
Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan. Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser. Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk. Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Tärnaby. Integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola bedrivs i nio kommuner. Från anslaget utgår även bidrag till Samernas folkhögskola. Enligt regeringens bedömning bör de övergripande målen för verksamheten ligga fast. Regeringen framhåller att tydliga verksamhetsmål och effektivitetsmått emellertid behöver utarbetas för sameskolan. Regeringen har beräknat anslaget för budgetåret 1997 till 33 246 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning.
Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola
Regeringen informerar om att den genomfört vissa förändringar av anslags indelningen. Under detta anslag har medel beräknats för särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande utbildningar och bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB- utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Vidare har medel beräknats för ersättning till kommun och landsting för merkostnader för nordiska elever på gymnasial nivå, ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning, statsbidrag till riksinternatskolor samt till internationella grund- och gymnasieskolor samt bidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige. Regeringen hemställer att riksdagen fastställer en ram för år 1997 för statsbidragsberättigade årselevplatser vid riksinternatskolor, internationella grund- och gymnasieskolor och IB- utbildningar omfattande 1 950 års elevplatser. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag. Regeringen föreslår att ett ramanslag på 113 812 000 kr anvisas för år 1997. Utskottet tillstyrker det begärda anslagsbeloppet.
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Från anslaget utbetalas bidrag enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandssskola, distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid utländsk skola (internationell skola). Från anslaget bekostas även de löneförmåner som tillkommer nationellt anställda lärare vid de svenska sektionerna vid Europaskolorna. Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt. En redogörelse för Europaskolorna lämnades i föregående års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 65). Riksdagen anvisade därvid 7,5 miljoner kronor för kostnader vid bildandet av en svensk sektion (bet. 1994/95:UbU10, rskr. 256). Riksdagen har även godkänt 1994 års konvention med stadga för Europaskolorna (prop. 1994/95:214, bet. UbU20, rskr. 431). Läsåret 1995/96 fanns svenska sektioner omfattande nursery school och primary school (6-11 år) i Bryssel och i Luxemburg. Regeringen föreslår att ytterligare 500 000 kr anvisas för budgetåret 1997 för en fortsatt uppbyggnad. Regeringen har vidare beräknat en mindre nedjustering av beloppet till Riksföreningen Sverigekontakt. Bidraget till kommuner för kostnader i vissa fall för skolgången för utlandssvenskars barn förs över till anslaget Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola. Medlen i övrigt för svensk undervisning i utlandet bör ligga kvar på nuvarande nivå, enligt regeringens bedömning. Regeringen föreslår att ett ramanslag på 81 391 000 kr anvisas för budgetåret 1997. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning.
Statens skolor för vuxna
De övergripande målen för statens skolor för vuxna (SSV) i Härnösand och Norrköping är att komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansutbildning. Enligt regeringens uppfattning bör det vvergripande målet för verksamheten ligga fast. Regeringen har, med hänsyn till att anslagen till Statens skola för vuxna i Härnösand och Statens skola för vuxna i Norrköping finansierar samma typ av verksamhet, fört samman de båda skolornas anslag till ett anslag. Regeringen har gjort en besparing på anslaget till skolorna om 1 miljon kronor med hänvisning till ett stort anslagssparande. Regeringen har beräknat anslaget till 38 411 000 kr. I två motioner, 1996/97:Ub208 (fp) och 1996/97:Ub216 (s), begärs tillkännagivande vad avser Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH). Motionärerna anser att det skall vara självklart att de båda skolorna även i fortsättningen särredovisas i budgeten. Detta är nödvändigt om det skall vara möjligt att bedöma insatserna som sker vid respektive skola och med vilken effektivitet. SSVH har en väl fungerande distansundervisning. Det är av stor vikt att SSVH får fullfölja sitt utvecklingsarbete som skall leda till att kortutbildade och arbetslösa får tillgång till en kvalitetssäkrad distansutbildning. Motionärerna pekar också på att anslagssparandet gjorts vid SSVN och inte vid SSVH. Utskottet vill med anledning av motionerna hänvisa till vad regeringen anfört om skälet till att skolorna har sammanförts under ett anslag, nämligen att de finansierar samma typ av verksamhet. Utskottet vill därutöver peka på vad regeringen anfört om att årsredovisningarna för de båda skolorna saknar information som gör det möjligt att jämföra skolornas resultat såväl med varandra som med andra utbildningsanordnare. Av propositionen framgår att arbetet med att åstadkomma en enhetlig resultatinformation har påbörjats. Regeringen bedömer ett sådant arbete nödvändigt för att verksamheten skall kunna utvärderas. Utskottet delar denna uppfattning och menar att en sådan resultatinformation är en förutsättning om det skall vara möjligt att bedöma insatserna vid respektive skola och effektiviteten. Utskottet har erfarit att regeringen har för avsikt att i regleringsbrev skilja de båda skolorna åt genom att anvisa medel på olika anslagsposter. Enligt utskottets uppfattning bör motionerna avslås. Regeringens förslag till anslagsberäkning tillstyrks.
Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning
Som nämnts har regeringen förändrat anslagsindelningen. Under detta anslag har medel beräknats för statsbidrag till kompletterande skolor enligt 2 kap. förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor. Vidare har beräknats medel till särskilt verksamhetsstöd dels enligt förordningen (SKOLFS 1991:52) om statsbidrag för riksrekryterande teknisk vuxenutbildning vid Katrineholms Tekniska skola, dels till Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, dels slutligen till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande kursverksamhet anordnad länsvis i samverkan med de regionala hemslöjdsföreningarna. Medel har också beräknats under detta anslag för försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet. Regeringen anser att nuvarande former för stöd till kompletterande skolor inte är tillfredsställande. Skolverket har i maj 1995 redovisat ett uppdrag om en översyn av utbildningar vid kompletterande skolor med offentligt stöd. Regeringen anser emellertid att det finns behov av att ytterligare se över vilka kompletterande skolor som skall få del av offentligt stöd. Regeringen avser därför att ta initiativ till en översyn i syfte att med utgångspunkt i Skolverkets redovisning utreda hur tillsynen och det offentliga stödet till dessa utbildningar kan förändras. Vissa medel - 8 229 000 kr - som under innevarande budgetår har använts för att finansiera distansutbildningsprojekt inom ramen för Distansutbildningskommitténs verksamhet har förts till detta anslag från anslaget Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. Regeringen föreslår att ramen för statsbidragsberättigade årselevplatser vid kompletterande skolor fastställs till 2 048 för år 1997. Utskottet har inget att erinra mot förslaget. För budgetåret 1997 begär regeringen ett ramanslag om 130 336 000 kr. I motion 1996/97:Ub507 (v) har anslaget ökats med 5 miljoner kronor avseende en försöksverksamhet med ett folkligt distansutbildningsuniversitet. Utskottet hänvisar till att Distansutbildningskommittén enligt sina direktiv (dir. 1995:69) har som huvuduppgift att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som den moderna informationstekniken erbjuder. Uppdraget skall vara slutfört senast den 31 maj 1998. Mot bakgrund av att dessa frågor för närvarande behandlas av Distansutbildningskommittén bör yrkandet avslås. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av anslaget.
Särskilda utbildningsinsatser för vuxna
Under detta anslag har medel beräknats för åtgärder mot arbetslösheten i form av särskilda utbildningsinsatser under det första halvåret 1997 och bidrag för den särskilda vuxenutbildningssatsningen inklusive basår inom komvux fr.o.m. den 1 juli 1997 (prop. 1995/96:222, bet. FiU15, rskr. 307). Vidare har medel beräknats för statsbidrag och särskilda medel för försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning enligt förordningen (1996:372) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning. När det gäller åtgärder mot arbetslösheten i form av särskilda utbildningsinsatser under första halvåret 1997 framhåller regeringen att denna vårtermin kommer att bli en övergångstermin eftersom bidrag enligt en ny modell införs fr.o.m. den 1 juli 1997 i enlighet med riksdagens beslut om den särskilda vuxenutbildningssatsningen. När det gäller läsåret 1996/97 finns för innevarande hösttermin utrymme för 4 000 platser för basår inom komvux och 56 300 platser för annan gymnasial vuxenutbildning och för påbyggnadsutbildning. Skolverket har fördelat dessa platser mellan kommunerna. Regeringen anser att resurser bör ställas till förfogande enligt den tidigare modellen för att fullfölja kurser som har startats under hösten 1996 med sikte på att fullföljas under 1997. Utrymme bör även ges för att starta ny utbildning under våren 1997. Regeringen har därför beräknat medel för åtgärder under vårterminen 1997 på samma sätt som under höstterminen 1996. Riksdagen har godkänt (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 307) att en särskild utbildningssatsning görs i enlighet med de av regeringen presenterade riktlinjerna i propositionen om vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, m.m. (prop. 1995/96:222). Den särskilda vuxenutbildningssatsningen skall göras under fem år med start den 1 juli 1997 och avsikten är att man under genomförandeperioden i praktiskt utvecklingsarbete och i konkret tillämpning skall pröva former och få erfarenheter som kan ligga till grund för en successiv reformering av vuxenutbildningen. Vuxenutbildningssatsningen skall bidra till förnyelse och omställning i arbetslivet. Målgruppen skall i första hand vara arbetslösa vuxna som helt eller delvis saknar treårig gymnasiekompetens. Därutöver skall satsningen också vända sig till anställda som helt eller delvis saknar denna kompetens. I den särskilda vuxenutbildningssatsningen skall även resurser för basår inom komvux ingå. Tillsammans med de medel som avsätts direkt till folkhögskolorna och för försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning omfattar satsningen 100 000 platser. Inom ramen för denna satsning har 10 000 platser per år avsatts för folkhögskolorna att fördelas via Folkbildningsrådet (utgiftsområde 17). Regeringen föreslår också under utgiftsområde 15 Studiestöd ett särskilt utbildningsbidrag för arbetslösa och i vissa fall även för anställda. Regeringen har den 22 augusti 1996 inrättat en delegation med uppgift att förbereda och i ett inledningsskede leda och följa den särskilda vuxenutbildningssatsningen. Avsikten är bl.a. att delegationen skall lämna förslag till regeringen om de närmare kriterierna för bidragen samt att den skall fördela medel till kommunerna. Regeringen har vidare givit Kunskapslyftskommittén (U1995:09) tilläggsdirektiv (dir. 1996:71) innebärande att kommittén skall följa utformningen av den särskilda vuxenutbildningssatsningen och den verksamhet som kommer till stånd. Kommittén skall vidare ha ett samordningsansvar för utvärdering av satsningen och skall senast i februari 1997 till regeringen lämna förslag angående dels utformning, dels utförare av de utvärderingar som enligt kommittén bör genomföras. Riksdagen har beslutat om en försöksverksamhet med en ny kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (prop. 1995/96:145, bet. UbU8, rskr. 224). Försöksverksamheten leds av en särskild kommitté, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning (U1996:02). Kommittén svarar också för uppföljningen av verksamheten och att en oberoende utvärdering kommer till stånd. Medel har beräknats så att försöksverksamheten kan byggas ut under 1997 och 1998 till totalt 3 700 respektive 4 500 årsstudieplatser. Regeringen har beräknat det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till 2 546 348 000 kr. I motion 1996/97:A280 (s) framhålls att den stora utbildningssatsning som nu görs ligger helt i linje med det arbetssätt som studieförbunden arbetat med under de fyra år som det särskilda bidraget till arbetsmarknadsanpassad utbildning funnits. Det särskilda bidraget till folkbildningen kommer att upphöra vid årsskiftet 1996/97. Medlen under ordinarie anslag är inte tillräckliga för att upprätthålla studieförbundens verksamhet för arbetslösa fram till den 1 juli 1997, då den särskilda vuxenutbildningssatsningen inleds. För att kunna fortsätta verksamheten bland arbetslösa utan uppehåll bör enligt motionärerna 45 miljoner kronor anvisas till studieförbunden under våren 1997. Utskottet anser i likhet med motionärerna att det skulle vara olyckligt om studieförbunden skulle tvingas att avbryta ifrågavarande verksamhet under ett halvår. Vårterminen 1997 kommer, som regeringen har anfört, att vara en övergångstermin i avvaktan på att den nya särskilda vuxenutbildningssatsningen startar. Avsikten är bl.a. att utbildningar som påbörjats under 1996 skall kunna fullföljas under våren. Enligt utskottets mening finns det skäl att också lösa de övergångsproblem som finns inom studieförbunden. Utskottet anser därför att 45 miljoner kronor av de medel som beräknats under detta anslag för åtgärder mot arbetslösheten i form av särskilda utbildningsinsatser första halvåret 1997 skall användas till studieförbundens verksamhet inom området. Medlen skall disponeras av Folkbildningsrådet. I motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande 14 föreslås en minskning av anslaget med 916 348 000 kr. Motionärerna avvisar regeringen förslag om en särskild vuxenutbildningssatsning. De föreslår i stället en utbildningsinsats omfattande 40 000 platser inom komvux (utbildningar motsvarande tredje året i gymnasieskolan och påbyggnadsutbildningar), 8 000 platser inom kvalificerad yrkesutbildning och 1 000 basårsplatser. Kostnaden för denna utbildningsinsats beräknas av motionärerna till 1 630 000 000 kr. I motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 46 minskas anslaget med 40 miljoner kronor. Motionärerna menar att mer genomtänkta kompletteringsutbildningar för invandrare, med bättre anpassning till tidigare utbildning, kan innebära besparingar. Vidare anser motionärerna att en stor del av utbildningsinsatserna med anledning av den höga arbetslösheten bör inriktas på miljöfrågor, ekologiskt jordbruk, metoder för återvinning etc. Utöver detta förslag till besparing har vid utskottets beredning av ärendet Miljöpartiets företrädare föreslagit att anslaget minskas med ytterligare 40 miljoner kronor för att anpassa de samlade anslagsbeloppen till den ram för utgiftsområdet som riksdagen har fastställt. Vikten av att alla de tre utbildningsformerna komvux, folkhögskola och studieförbund får ta del av nya anslag till vuxenutbildningen behandlas i motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 15. Motionärerna välkomnar regeringens förslag om en utökning av antalet platser med 10 000 per år till folkhögskolorna och framhåller att de tre utbildningsformerna kompletterar varandra. Som utskottet (yttr. 1995/96:UbU7y) har framhållit tidigare i samband med att den särskilda vuxenutbildningssatsningen presenterades av regeringen (prop. 1995/96:222) delar utskottet regeringens uppfattning om vikten av åtgärder i syfte att höja de lågutbildades kompetensnivå, så att den motsvarar arbetsmarknadens krav och möjliggör fortsatt lärande. Utskottet ansluter sig också till regeringens förslag till omfattning av den särskilda vuxenutbildningssatsningen och anser därmed att yrkande 14 i motion 1996/97:Ub487 bör avslås. Utskottet är inte berett att tillmötesgå Miljöpartiets krav på besparingar om sammanlagt 80 miljoner kronor och inte heller förslag i motion 1996/97: Ub514 om att en stor del av utbildningsinsatserna skall inriktas på bl.a. miljöfrågor. Motion 1996/97:Ub512 yrkande 15 bör avslås, med hänvisning till att folkhögskolorna enligt regeringens förslag erhåller särskilda medel. När utbildningssatsningen startar den 1 juli 1997 kan såväl studieförbund som folhögskolor, bland andra, anlitas av kommunerna för utbildning inom ramen för satsningen. Enligt motion 1996/97:A807 (c) yrkande 16 bör hälften av de 100 000 platserna i den nya utbildningssatsningen gå till kvinnor. Utskottet noterar att det av Skolverkets rapport vad gäller de särskilda utbildningsåtgärderna mot arbetslösheten 1995/96 framgår att 66 % av det totala antalet kursdeltagare det året var kvinnor. Det finns enligt utskottet ingen anledning att tro att den nya utbildningssatsningen kommer att vara mindre attraktiv för kvinnor än vad de tidigare åtgärderna varit. Vidare har regeringen i de tidigare nämnda tilläggsdirektiven till Kunskapslyftskommittén vad gäller utvärdering av utbildningssatsningen framhållit att det är viktigt att beakta satsningens utfall för kvinnor och män. Utskottet finner ingen anledning till ett särskilt uttalande av riksdagen i denna fråga. Utskottet anser att motionsyrkandet bör avslås. Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det anslagsbelopp som regeringen föreslagit. Som framgår ovan anser utskottet dock att 45 miljoner kronor skall avsättas för studieförbundens verksamhet för arbetslösa under våren 1997.
Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och kompetensutveckling m.m.
Delegationen, som är svenskt programkontor för de EU-program inom utbildning och kompetensutveckling som regeringen bestämmer, började sin verksamhet den 1 juli 1995. De övergripande målen för programkontoret är att aktivt främja och stödja utvecklingsprocesser inom ramen för Europasamarbetet. Vidare skall programkontoret aktivt medverka till att svenska skolor, företag och organisationer ges bästa möjliga förutsättningar för att tillvarata de olika möjligheter som Europasamarbetet inom utbildning och kompetensutveckling erbjuder. Enligt regeringens bedömning bör de vvergripande målen ligga fast. För närvarande handhar programkontoret EU-program dels inom Utbildningsdepartementets område (Leonardo, Cedefop och delar av Sokrates), dels inom Arbetsmarknadsdepartementets område (Adapt, Employment samt Europeiska socialfondens mål 4). De delar av Sokratesprogrammet som berör högskolesektorn ansvarar Högskoleverket för. Regeringen föreslår att 4 700 000 kr anvisas under detta anslag för verksamheten. Därutöver har vissa medel beräknats under anslaget B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
16. Anslag till universitet och högskolor m.m.
Regeringens anslagsberäkningar bygger på att de besparingsåtgärder för åren 1997 och 1998, som riksdagen godkänt riktlinjer för (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15, rskr. 353), fullföljs. Sammanlagt uppgår dessa besparingar i 1997 års prisläge till 526 miljoner kronor. Av nämnda belopp sparas 391 miljoner kronor genom minskade ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen. Dessa minskningar påverkar takbeloppen vid universiteten och högskolorna och därmed anslagen till grundutbildningen. Dessutom har 64 miljoner kronor sparats på anslagen till forskning och forskarutbildning och 71 miljoner kronor på grundutbildningsanslagen. Sistnämnda besparing har gjorts dels genom att medel för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången inte längre anvisas, eftersom åtgärderna nu upphör, dels genom minskade takbelopp vid de lärosäten där läkar- och tandläkarutbildningen enligt tidigare beslut av riksdagen (prop. 1993/94:150 bil. 8, bet. FiU20, rskr. 456) skulle minska med början år 1994. Som framgått av det föregående har takbeloppen vid berörda högskolor däremot inte påverkats av att regeringen föreslår ytterligare minskning av antalet platser i läkar- och tandläkarutbildningen. Anslagen till forskning och forskarutbildning har reducerats med 1,15 % för att genomföra den nyss nämnda besparingen och dessutom med 0,85 % för att finansiera vissa reformer inom forskningen. Förutom nämnda besparingar har anslagsbeloppen både för grundutbildning och forskning och forskarutbildning minskats med anledning av utvecklingen på hyresmarknaden, som föranleder nedjustering av medlen för lokalkostnader. Denna nedjustering inleddes budgetåret 1995/96 efter anmälan i den föregående budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 123). För grundutbildningens del har hyresjusteringen medfört ytterligare minskning av ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer. Anslagsbeloppen har pris- och löneomräknats med 2,8 %.
Ersättningsbelopp
Regeringen föreslår således ändrade ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer. Samtliga ersättningsbelopp har räknats upp med 2,8 % (pris- och löneomräkning). Ersättningsbeloppen har för samtliga utbildningsområden utom de konstnärliga och idrottsliga områdena reducerats med 5,08 %, varav 4,7 % avser den tidigare beslutade besparingen och 0,38 % avser hyresjusteringen. Motsvarande reduktion när det gäller de konstnärliga och idrottsliga utbildningsområdena har gjorts med 2,73 %, varav 2,35 % avser besparingen och 0,38 % avser hyresjusteringen. Ersättningsbeloppen inom utbildningsområdet Dans, som endast förekommer vid Danshögskolan, har räknats upp med ca 10 % med anledning av den nystartade dansarlinjen där. En tabell med de föreslagna ersättningsbeloppen återfinns i avsnitt 5.12.2 i propositionen. Folkpartiet liberalerna föreslår i motion 1996/97:Ub483 yrkandena 18 och 19 att per capita-besparingen även skall gälla de konstnärliga områdena och att de medel som därigenom frigörs skall tillföras ersättningsbeloppen för övriga områden. Förslaget påverkar således inte omfattningen av besparingen på grundutbildningen. Utskottet anser inte att det finns anledning att frångå regeringens bedömning av hur besparingen bör fördelas. Även om de totala kostnaderna för grundläggande högskoleutbildning inte skulle förändras vid ett genomförande av motionärernas förslag, skulle anslagsbeloppen för ett flertal lärosäten behöva ändras, vilket utskottet inte är berett att tillstyrka. Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner regeringens förslag till ersättningsbelopp samt avslår motionsyrkandena.
Generellt utbildningsuppdrag
Alltsedan systemet för resurstilldelning till grundläggande utbildning lades om (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) har regeringen i regleringsbrev, i anslutning till respektive anslag, angivit ett utbildningsuppdrag till det berörda lärosätet. Regeringen förordar nu att ett generellt utbildningsuppdrag fastställs för universitet och högskolor vad gäller distansutbildning, fortbildning och vidareutbildning, studenter med invandrarbakgrund, jämställdhet och rekrytering. I fråga om distansutbildning, fortbildning och vidareutbildning avses det generella uppdraget innebära att dessa typer av utbildning skall anordnas i minst samma omfattning som under perioden 1993/94-1995/96. I fråga om studenter med invandrarbakgrund bör lärosätena uppmärksamma behov av särskilt stöd, t.ex. i form av stödundervisning i svenska. Lärosätena skall också vid behov anordna särskild kompletterande utbildning för arbetssökande personer med utländsk akademisk utbildning (aspirantutbildning). Arbetet med att öka jämställdheten i högskolan skall fortsätta. Lärosätena skall särskilt främja rekryteringen från grupper med svag studietradition och i regioner där utbildningsnivån hos befolkningen är låg. Utbildningsutbudet bör anpassas till områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka och nödvändiga omprioriteringar bör göras mellan olika ämnesområden i respektive lärosätes utbud. Folkpartiet liberalerna föreslår i motion 1996/97:Ub483 yrkande 1 att sommaruniversitet görs till en permanent form av utbildning. De vill därför att detta skall ingå i varje högskolas utbildningsuppdrag. I motionärernas budgetalternativ - som utskottet behandlar i det följande - föreslås mot denna bakgrund att medel motsvarande 25 000 platser tillförs anslaget B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. På längre sikt bör högskolorna planera för tre terminer, anser motionärerna. De föreslår också (yrkande 17) att riksdagen skall avslå regeringens förslag när det gäller stödundervisning i svenska, som enligt motionärernas uppfattning inte är en uppgift för högskolan. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om generellt utbildningsuppdrag. Från Utbildningsdepartementet har utskottet under hand erfarit att det generella utbildningsuppdraget även avses innefatta att universitet och högskolor, med undantag för de konstnärliga högskolorna och Idrottshögskolan i Stockholm, bör anordna sommarkurser ur det reguljära kursutbudet. Med hänvisning därtill anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1996/97:Ub483 yrkande 1. Stödundervisning i svenska inom högskolans ram är enligt utskottets mening en bättre lösning än att invandrare avbryter sina högskolestudier när de upptäcker att deras behärskning av svenskt fackspråk inte är tillräckligt god. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub483 yrkande 17.
I motion 1996/97:Ub468 (v) anförs att det för långa akademiska utbildningar, som t.ex. psykologutbildningen, finns ett uttalat önskemål om kompetensutvecklande utbildningar efter avslutad grundutbildning. Sådana utbildningar är enligt motionären i dag mycket sällsynta. Insatser bör påbörjas för att i ökad omfattning möta behovet av kompetensutveckling hos personer med avslutad akademisk grundutbildning, anför motionären. Utskottet hänvisar till vad som nyss anförts om det generella utbildningsuppdraget när det gäller fortbildning och vidareutbildning. Riksdagen bör enligt utskottets mening kunna utgå från att universitet och högskolor inriktar sig på att göra insatser av denna typ inom de områden där det finns ett uttalat behov och där lärosätena har adekvat kompetens. Sådan kompetens finns enligt utskottets uppfattning vid flera lärosäten när det gäller psykologutbildningen, som motionären nämner som exempel. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub468.
En kompletteringsutbildning för invandrare med akademisk utbildning förordas i motionerna 1996/97:Ub425 (s) yrkande 2 och 1996/97:Ub451 (c) yrkande 17. I båda motionerna påtalas svårigheterna för invandrade akademiker och yrkesutbildade att i Sverige få arbete där deras tidigare utbildning tas till vara. I den förstnämnda motionen förordas en särskild introduktion som kan inkludera åtgärder med betoning antingen på praktiktjänstgöring eller på akademiska kurser. Mot bakgrund av erfarenheter av sådana försök vid Uppsala och Göteborgs universitet när det gäller civilingenjörer bör verksamheten utökas till att gälla även andra yrkesområden, anser motionärerna. I motion Ub451 föreslås en tvåårig utbildning, där den enskilde kan komplettera sin utbildning så att den blir likvärdig med den utbildning som nyexaminerade i Sverige har. Inom kompletteringsutbildningen skall även ges kvalificerade språkkunskaper i svenska och i fackspråk. En tredje del skall utgöras av riktad yrkespraktik. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma med ett samlat förslag. Utskottet anser att yrkande 2 i motion 1996/97:Ub425 är tillgodosett med det som regeringen förordar om generellt utbildningsuppdrag. Enligt de bestämmelser som reglerar s.k. aspirantutbildning (1995:889) skall sådan utbildning bestå dels av teoretiska studier, dels av praktik på en arbetsplats. De teoretiska studierna skall ge sådana fördjupade kunskaper som är av värde för praktiken. Yrkandet bör därför avslås. Aspirantutbildningen är enligt bestämmelserna ettårig. Utskottet är inte övertygat om att det finns ett allmänt behov av mer omfattande särskilda kompletteringsutbildningar och avstyrker därför också motion 1996/97:Ub451 yrkande 17.
I motion 1996/97:Ub483 (fp) anförs att Invandrarpolitiska kommitténs förslag om en basutbildning för invandrare med 1-2 terminers svenska m.m. bör prövas som alternativ till aspirantutbildningen (yrkande 16). Utskottet noterar att Invandrarpolitiska kommitténs förslag (i SOU 1996:55) om basutbildning för invandrare har som målgrupp invandrade studenter med behörighet att studera vid universitet och högskolor. Den kan enligt utskottets mening inte ersätta den s.k. aspirantutbildningen, som vänder sig till invandrare med utländsk akademisk utbildning. Regeringen anför i propositionen (s. 84) att särskilda basutbildningar för invandrare bör undvikas, eftersom de förlänger utbildningstiden och ökar kostnaderna för den enskilde. I stället förordar regeringen att universitet och högskolor ansvarar för att stödundervisning i svenska för studenter som har invandrat anordnas vid behov. Utskottet delar regeringens uppfattning och avstyrker motion 1996/97:Ub483 yrkande 16.
Utbildningsuppdrag för varje lärosäte
I propositionen begär regeringen riksdagens godkännande av att utbildningsuppdragens inriktning vid varje lärosäte för perioden 1997-1999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i anslutning till respektive anslagsavsnitt. Examensmål anges dels för perioden 1997-1999, dels för perioden 2000-2002. Att examensmål anges för den senare perioden motiveras med att det är genom förändrad antagning under perioden 1997-1999 som lärosätena kan påverka antalet examinerade för den senare perioden. För varje universitet och högskola som har rätt att utfärda magisterexamen anges ett mål för antalet sådana examina. Det anges inte längre, såsom tidigare, något mål för antalet examina omfattande minst 120 poäng (eller för de konstnärliga högskolorna minst 80 poäng). För grundskollärarutbildning med inriktning på årskurserna 1-7, läkarutbildning och tandläkarutbildning anges inte några examensmål, eftersom regeringen anser att dessa utbildningar bör minska i omfattning. I utbildningsuppdragen till de lärosäten där dessa examina förekommer sägs i stället att antalet helårsstudenter inom dessa utbildningar bör minska, liksom också inom den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen, för vilken några examensmål inte heller tidigare har angivits i utbildningsuppdragen. Vidare sägs i utbildningsuppdragen till de lärosäten som har läkar- eller tandläkarutbildning att lärosätet bör öka dimensioneringen av andra vårdutbildningar. På motsvarande sätt skall alla lärosäten som har teknisk och naturvetenskaplig utbildning öka antalet helårsstudenter i sådan utbildning och de lärosäten som har grundskollärarutbildning 4-9 eller gymnasielärarutbildning öka antalet helårsstudenter i sådan. I utbildningsuppdragen anges också för varje berört lärosäte att man skall vidta åtgärder för att öka andelen kvinnor i naturvetenskapliga och tekniska utbildningar och andelen män i lärar- och vårdutbildningar. De markeringar i övrigt som regeringen gör angående utbildningsuppdragens inriktning för skilda lärosäten anges i det följande. Utskottet tar också under respektive lärosäte upp motionsyrkanden som hör samman med utbildningsuppdragen. Utskottet har erfarit att regeringen avser att ge utbildningsuppdragen en något annorlunda form än tidigare. Syftet är att starkare styra utbildningsutbudet mot tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Styrning av antalet helårsstudenter på det sätt som beskrivs i propositionen, avsnitt 5.13, är emellertid inte längre aktuell. I stället planerar regeringen att i regleringsbreven ange att antalet helårsstudenter vid respektive lärosäte inom tekniska och naturvetenskapliga utbildningar skall uppgå till lägst ett visst tal och det totala antalet helårsstudenter till lägst ett visst, högre tal. Hittills har i utbildningsuppdraget angetts ett högsta antal helårsstudenter, utan uppdelning på utbildningsområden, som lärosätet kan få ersättning för. Någon sådan övre gräns avses inte längre förekomma i utbildningsuppdragen. Vidare avser regeringen att inte längre ange något högsta antal helårsprestationer som lärosätet kan få ersättning för inom olika utbildningsområden. Genom det nya sättet att utforma utbildningsuppdragen förändras i viss mån lärosätenas manöverutrymme när det gäller att planera utbildningsutbudet. Däremot förändras inte sättet på vilket lärosätena får ersättning; detta skall fortfarande ske genom tillämpning av ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer inom olika utbildningsområden. Utskottet har i det föregående tagit ställning till vilka belopp som därvid skall gälla under 1997.
I utbildningsuppdraget för Uppsala universitet skall enligt regeringens förslag ingå ett examensmål för apotekarexamen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att utbildningsuppdragets inriktning skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i avsnitt B 1.
Lunds universitet skall enligt regeringens förslag erhålla två ytterligare utbildningsområden, nämligen Design och Konst. I anslutning till minskningen av läkar- och tandläkarutbildningarna bör universitetet öka dimensioneringen av andra vårdutbildningar, t.ex. logopedutbildningen, samt fortsätta att utveckla nya längre utbildningar, t.ex. de biomedicinska. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i avsnitt B 3 om utbildningsuppdragets inriktning för Lunds universitet.
Även när det gäller Göteborgs universitet anser regeringen att dimensioneringen av logopedutbildningen bör ökas och att universitetet bör fortsätta att utveckla nya längre utbildningar, t.ex. de biomedicinska. I motion 1996/97:Ub494 (fp) föreslås ett tillkännagivande om förändring av anslaget till Göteborgs universitet för att möjliggöra en förlängning av och ett fördubblat platsantal på universitetets utbildning av kort- och dokumentärfilmare. Flera motioner - 1996/97:Kr510 (kd) yrkande 12, 1996/97: Ub6 (c), 1996/97:Ub406 (fp), 1996/97:Ub416 (mp), 1996/97:Ub440 (s) och 1996/97:Ub472 (m) - pläderar för att Göteborgs universitet skall tilldelas utbildningsområdet Idrott. Enligt motionärerna skulle universitetet genom regeringens förslag berövas möjligheten att ge lärarutbildning i idrott i kombination med annat ämne, en utbildning som universitetet hittills har anordnat och som Göteborgs universitet enligt motionärerna har särskilt goda förutsättningar för. I motionen Ub6 begärs att universitetet skall bibehålla examensrätt på området. Samtliga motionärer påpekar att utbildningen är mycket eftersökt av de studerande. Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. Lärarutbildning i idrott och annat ämne (tvåämnesutbildning) har på senare år förekommit vid Göteborgs och Umeå universitet samt vid Högskolan i Örebro och Lärarhögskolan i Stockholm. Av dessa har endast Högskolan i Örebro haft utbildningsområde Idrott, dvs. kunnat tillgodoräkna sig ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer med de belopp som gäller för detta område. Vid de övriga nämnda lärosätena har idrottsutbildningen berättigat till ersättning för utbildningsområde Övrigt, för vilket gäller avsevärt lägre belopp. Bakgrunden till motionerna är det förhållandet att regeringen föreslagit att dels Lärarhögskolan i Stockholm, dels Umeå universitet skall tilldelas utbildningsområde Idrott och därmed kunna tillgodoräkna sig de högre ersättningsbeloppen. Regeringen har däremot inte lagt fram motsvarande förslag när det gäller Göteborgs universitet. Någon förändring av lärosätenas rätt att utfärda examina är inte aktuell i detta sammanhang. Rätten att utfärda grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen är nämligen för dessa lärosäten - liksom för de flesta övriga - inte begränsad till vissa ämnen eller ämneskombinationer. Inte heller försämras de ekonomiska möjligheterna för Göteborgs universitet att fortsättningsvis anordna tvåämnesutbildning med idrott. Däremot blir de ekonomiska villkoren för att anordna sådan utbildning till skillnad från hittills gynnsammare för Umeå universitet och Lärarhögskolan i Stockholm än för Göteborgs universitet. Utskottet utgår från att Göteborgs universitet tar ställning till frågan om tvåämneslärarutbildningens fortlevnad utifrån en bedömning av utbildningens betydelse för studenterna, för det omgivande samhället och för universitetets verksamhet i stort. Även de föreslagna förändringarna av utbildningen i kort- och dokumentärfilmning kan genomföras inom ramen för det av regeringen föreslagna utbildningsuppdraget. Det förutsätter dock sannolikt att universitetet gör omprioriteringar. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena och godkänner vad regeringen i avsnitt B 5 förordar om utbildningsuppdragets inriktning för Göteborgs universitet.
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag i avsnitt B 7 om utbildningsuppdragets inriktning för Stockholms universitet, och föreslår att riksdagen godkänner detsamma.
Umeå universitet tilldelas enligt regeringens förslag ytterligare två utbildningsområden, nämligen Idrott och Teologi. Universitetet bör enligt regeringen inleda utbildning av logopeder. Fyra motioner - 1996/97:Ub460 (s), 1996/97:Ub461 (s), 1996/97:Ub474 (c) och 1996/97:Ub475 (c) - framför förslag om ökning av läkar- och tandläkarutbildningarna vid Umeå universitet. Om läkarutbildningen anförs att de fyra landstingen i norra sjukvårdsregionen förra året utannonserade flera AT-tjänster för nyexaminerade läkare än det antal som samma år avlade läkarexamen vid Umeå universitet. Detta visar, menar motionärerna, att Umeåutbildningen har otillräcklig omfattning. Vidare hänvisas till kommande dramatiska ökningar av pensionsavgångarna åren 2010-2013. När det gäller tandläkarutbildningen hänvisar motionärerna också till kommande ökning av pensionsavgångarna. Dessutom hävdar de att en ytterligare minskning av tandläkarutbildningens dimensionering i Umeå äventyrar den odontologiska utbildningens och forskningens kvalitet, eftersom man kommer långt under det minimiantal på 50 nybörjarplatser som en tidigare utredning har bedömt som nödvändigt för att upprätthålla god kvalitet. I motion 1996/97:Ub456 (fp) anförs att det är angeläget att satsa på en jazzutbildning (yrkande 2) och på utbildning i utställningsgestaltning och scenografi (yrkande 3) vid Umeå universitet. Utskottet har i det föregående (avsnitt 13) ställt sig bakom regeringens förslag om ytterligare minskning av läkar- och tandläkarutbildningarnas dimensionering. En bibehållen eller ökad dimensionering i Umeå skulle göra det nödvändigt att minska ännu mera vid ett eller flera av de övriga lärosäten som anordnar dessa utbildningar, vilket utskottet inte är berett att förorda. Vad gäller jazzutbildning noterar utskottet att Umeå universitet inte av regeringen föreslagits få utbildningsområdet Musik. Utskottet är inte berett att föreslå att universitetet tilldelas även detta utbildningsområde. Således tillstyrker utskottet regeringens förslag i avsnitt B 9 beträffande utbildningsuppdragets inriktning för Umeå universitet och avstyrker motionerna 1996/97:Ub456 yrkandena 2 och 3, 1996/97:Ub460, 1996/97:Ub461, 1996/97:Ub474 och 1996/97:Ub475.
Om utbildningsuppdragets inriktning för Linköpings universitet anför regeringen i avsnitt B 11 att universitetet bör bedriva slöjdlärarutbildning i minst samma omfattning som under perioden 1993/94-1995/96. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Karolinska institutet bör enligt regeringen (avsnitt B 13) öka dimensioneringen av andra vårdutbildningar än läkar- och tandläkarutbildning, t.ex. logopedutbildning, samt fortsätta att utveckla nya längre utbildningar, t.ex. de biomedicinska. Vidare skall institutet vid behov anordna legitimationsutbildning för icke- legitimerade optiker. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i avsnitt B 15 om utbildningsuppdragets inriktning för Kungl. Tekniska högskolan.
Som nämnts i det föregående föreslår regeringen att Högskolan i Luleå startar skådespelarutbildning. Högskolan erhåller därför ett ytterligare utbildningsområde: Teater. I motion 1996/97:N253 yrkande 3 föreslås att ingenjörsutbildningen i Kiruna byggs på. Utskottet noterar att ingenjörsutbildningen i Kiruna anordnas av Högskolan i Luleå. Med hänvisning till den frihet som högskolan själv har att organisera studieprogram och disponera resurserna tillstyrker utskottet regeringens förslag i avsnitt B 17 om utbildningsuppdragets inriktning och avstyrker motionsyrkandet.
Som nämnts i det föregående föreslår regeringen att en TV-producentutbildning anordnas vid Dramatiska institutet. Utbildningsuppdraget utökas i enlighet därmed. För utbildningen, som skall omfatta 60 poäng, beräknas ersättning för 16 helårsstudenter. Utbildningen skall genomföras i samarbete med den nya högskolan i Malmö. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i avsnitt B 20 om utbildningsuppdragets inriktning.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag när det gäller utbildningsuppdragens inriktning för Danshögskolan, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Karlstad och Högskolan Kristianstad (avsnitten B 19, B 21, B 22, B 23, B 24, B 25, B 26, B 27 och B 28).
Vid Högskolan i Skövde kan enligt regeringens förslag utbildningsområdet Övrigt inte längre tillämpas. I motion 1996/97:Ub496 (c) anförs att det inom den ram som Högskolan i Skövde tilldelas bör avsättas 30 nybörjarplatser för lärarutbildning inriktad mot naturvetenskap och teknik, särskilt informationsteknik. Utskottet noterar att Högskolan i Skövde hittills inte har examensrätt för någon lärarutbildning. Frågan om examensrätt prövas av Högskoleverket. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att riksdagen avslår motionsyrkandet och godkänner vad regeringen i avsnitt B 29 förordat om utbildningsuppdragets inriktning för Högskolan i Skövde.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i avsnitten B 30 och B 31 när det gäller utbildningsuppdragens inriktning för Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla och Högskolan i Växjö.
Högskolan i Örebro erhåller enligt regeringens förslag ytterligare ett utbildningsområde: Vård. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i avsnitt B 32 om utbildningsuppdragets inriktning.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag i avsnitten B 33 och B 34 när det gäller utbildningsuppdragets inriktning för Högskoleutbildning på Gotland samt Idrottshögskolan i Stockholm.
Konstfack skall enligt regeringens förslag i avsnitt B 35 anordna utbildning i textil design. Utbildningsuppdraget utökas också - som nämnts i det föregående - med 20 helårsstudenter inom utbildningsområdet Design. Utskottet tillstyrker förslaget om utbildningsuppdragets inriktning.
Utbildningsuppdraget för Kungl. Konsthögskolan utökas med en påbyggnadsutbildning omfattande 40 poäng för arkitekter, konstnärer och tekniker i vägars, broars och övriga trafikmiljöers konstnärliga gestaltning. För detta föreslås högskolan - som nämnts i det föregående - få särskilda resurser. Ersättning för fem helårsstudenter har beräknats för utbildningen. Utskottet tillstyrker förslaget i avsnitt B 36 om utbildningsuppdragets inriktning.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm skall enligt det föreslagna utbildningsuppdraget fortsätta att anordna dirigentutbildning och utbildning i elektronmusikkomposition. För detta föreslås högskolan - som nämnts i det föregående - få förstärkta resurser. Utskottet tillstyrker förslaget i avsnitt B 37 om utbildningsuppdragets inriktning.
I regeringens förslag i avsnitt B 38 om utbildningsuppdragets inriktning för Lärarhögskolan i Stockholm ingår att högskolan skall utveckla och anordna förberedande utbildning för blivande lärarstuderande med annat modersmål än svenska. Lärarhögskolan tilldelas - som nämnts i det föregående - fyra ytterligare utbildningsområden, nämligen Design, Konst, Musik och Idrott. Utskottet tillstyrker förslaget om utbildningsuppdragets inriktning
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen förordat i avsnitt B 39 om utbildningsuppdragets inriktning för Mitthögskolan, utan föreslår att riksdagen godkänner det.
Mälardalens högskola tilldelas enligt regeringens förslag om utbildningsuppdragets inriktning två nya utbildningsområden: Vård och Musik. Högskolan får ersättning för den utbildning i kammarmusik som nämnts i det föregående, och som avses bli anordnad av Kungl. Musikhögskolan i Stockholm på uppdrag av Mälardalens högskola. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnitt B 40 förordat om utbildningsuppdragets inriktning för Mälardalens högskola.
Enligt motionerna 1996/97:Ub415 (s) och 1996/97:Ub451 (c) yrkande 3 bör Mitthögskolan anordna civilingenjörsutbildning. Motionärerna framhåller att antalet platser i civilingenjörsutbildning totalt i landet bör ökas och anser att Mitthögskolan sakligt sett har kapacitet att anordna sådan utbildning. I motion Ub415 påpekas att de två första åren av civilingenjörsutbildningarna i kemiteknik och maskinteknik redan i dag anordnas vid Mitthögskolan i samarbete med Kungl. Tekniska högskolan. I motionerna 1996/97:Ub417 (c) yrkande 3 och 1996/97:Ub451 (c) yrkande 3 föreslås att civilingenjörsutbildning skall anordnas vid Mälardalens högskola. Motionärerna anför motsvarande argument som när det gäller Mitthögskolan. Utskottet erinrar om att det ankommer på Högskoleverket att besluta om rätt för statliga högskolor att utfärda olika examina. Mitthögskolan tilldelas enligt regeringens förslag - som utskottet i det föregående har tillstyrkt - ett stort tillskott av platser både år 1997 och 1999. Mälardalens högskola erhåller enligt regeringens förslag - som utskottet likaså har tillstyrkt - ett stort tillskott av platser år 1997. Som framgått tidigare i detta avsnitt skall alla lärosäten som har naturvetenskaplig och teknisk utbildning, alltså bl.a. Mitthögskolan och Mälardalens högskola, öka antalet helårsstudenter i sådana utbildningar. Under förutsättning att Mitthögskolan eller Mälardalens högskola beviljas examensrätt för civilingenjörsexamen finns det inom ramen för vad regeringen föreslagit om utbildningsuppdragets inriktning inget hinder för att fullständig sådan utbildning anordnas där. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub415, 1996/97:Ub417 yrkande 3 och 1996/97:Ub451 yrkande 3.
Södertörns högskola får enligt regeringens förslag ersättning för farmaceutisk utbildning som på uppdrag av högskolan anordnas av Uppsala universitet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i avsnitt B 42 om utbildningsuppdragets inriktning.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i avsnitten B 41 och B 43 förordar om utbildningsuppdragens inriktning för Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm.
Anslagsbelopp för budgetåret 1997
En sammanställning av såväl regeringens förslag som de i parti- och kommittémotioner framförda förslagen till anslagsbelopp för de skilda universiteten och högskolorna när det gäller grundutbildning och när det gäller forskning och forskarutbildning finns i bilaga 3, anslagen B 1-B 43. Vidare föreslås under anslaget B 44 medel till enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., under anslaget B 45 medel till särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. (vari bl.a. beräknats medel för den blivande nya högskolan i Malmö), under anslaget B 46 medel till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor och under anslaget B 48 medel för ersättningar för klinisk utbildning och forskning. Under anslaget B 47 föreslås medel till SUNET (nytt anslag). Under anslaget B 45 föreslår regeringen bl.a. 5 miljoner kronor till stöd till svenska gästforskare/gästlärare i utlandet. Det är enligt regeringen ett svenskt intresse att kunskaperna i utlandet om Sverige utökas, breddas och fördjupas. I detta syfte, och som ett led i internationaliseringen av svensk högre utbildning och forskning, bör svenska forskare och lärare med docentkompetens, främst sådana med humanistisk och samhällsvetenskaplig inriktning, få möjlighet att under två till tre år verka vid utländska lärosäten. De skall därvid ha ett särskilt uppdrag att undervisa om Sverige, svenska förhållanden och svenska språket, men de skall i sin forskning och övriga verksamhet vara knutna till lämplig institution vid det utländska lärosätet. Lönemedel för dem skall bekostas från det nu aktuella anslaget, medan det utländska universitetet skall svara för övriga kostnader. Svenska Institutet avses få i uppdrag att närmare utforma administrationen och utvärderingen av stödet. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag utan tillstyrker det. - Svenska Institutet stöder i dag med anslag under Utrikesdepartementets huvudtitel ett åttiotal lektorer i svenska i drygt 40 länder. Dessa lektorer är anställda och avlönade av respektive utländska lärosäte. Svenska Institutet hjälper de utländska lärosätena att rekrytera lektorerna i svenska, som i många fall är svenskar. Svenska Institutet ger lektorerna visst stöd, bl.a. genom att i varierande omfattning betala löneutfyllnad till dem.
Som framgått av det föregående (avsnitt 9) har Moderata samlingspartiet en annan uppfattning än regeringen om principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen och om inriktningen på och omfattningen av den högre utbildningen i Malmö. I motion 1996/97:Ub487 yrkande 15 föreslås därför att riksdagen under anslaget Lunds universitet: Grundutbildning skall anslå ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 55 miljoner kronor. Under anslaget B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. föreslås i motionen (yrkande 23) ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 228 360 000 kr. Detta motiveras dels med att de pengar som avser utbildning i Malmö föreslagits bli anvisade till Lunds universitet, dels med att motionärerna är kritiska till regeringens förslag om medel för jämställdhetsåtgärder (68 360 000 kr) och till att regeringen reserverat ett alltför stort belopp (drygt 210 miljoner kronor) till sin egen disposition utan att ange hur mer än en liten del av detta skall användas. Av anslagsposten till regeringens disposition vill motionärerna dra in 100 miljoner kronor. Vidare vill motionärerna (yrkande 18) anvisa 18 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till grundutbildning vid Karolinska institutet (KI). De anser att KI bör ges förutsättningar att bygga ut andra yrkesutbildningar än läkarutbildningen, och att den nedskärning som regeringen gjort av anslaget är alltför stor. Motionärerna vill också värna utbildningen vid Idrottshögskolan i Stockholm, Kungl. Konsthögskolan, Operahögskolan och Teaterhögskolan och föreslår högre anslag än regeringen föreslagit till dessa (yrkandena 19, 20, 21 och 22). I yrkande 25 föreslås vidare att 23 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit skall anvisas till universiteten, fackhögskolorna, de mindre och medelstora högskolorna samt högskoleutbildning på Gotland och Södertörns högskola, att fördelas i enlighet med de principer som anges i motionen och som utskottet i det föregående har redogjort för (avsnitt 9). Sistnämnda förslag redovisas i bilaga 3, spalten m, under beteckningen B00 Besparingar på grundutbildningen. När det gäller forskning och forskarutbildning föreslår Moderata samlingspartiet - som framgått i det föregående (avsnitt 2) - en annan fördelning av resurserna mellan universiteten och fackhögskolorna å ena sidan och de mindre och medelstora högskolorna å den andra. Motionärerna föreslår därför att hela det belopp som regeringen under anslaget B 46 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor har avsatt för de mindre och medelstora högskolorna (264 999 000 kr) skall avföras från det anslaget (yrkande 24), samtidigt som motionärerna vill anslå 354 026 000 kr för forskning och forskarutbildning att fördelas mellan universitet och högskolor (inkl. de mindre och medelstora högskolorna) enligt de principer som anges i motionen (yrkande 26). Sistnämnda förslag redovisas i bilaga 3, spalten m, under beteckningen B01 Förstärkningar på fakultetsanslagen m.m. Tillskotten bör enligt motionärerna fördelas så att inget anslag ökas med mindre än 2,3 % jämfört med föregående år. Till följd av sitt ställningstagande till genusforskning - som utskottet behandlat i det föregående (avsnitt 6) - föreslår motionärerna minskade anslag till Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning (yrkande 16) och till Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning (yrkande 17). En sammanställning av Moderata samlingspartiets budgetalternativ återfinns i bilaga 3 spalten m.
Folkpartiet liberalerna anför - som också framgått i det föregående - i motion 1996/97:Ub483 att det i dagens trängda ekonomiska läge inte finns medel för att bygga upp en självständig högskola på Gotland. De föreslår därför i sitt budgetförslag (yrkande 24 i denna del) att anslaget till högskoleutbildning på Gotland minskas med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Motionärerna är positiva till framväxten av Södertörns högskola, men anser att högskolan av statsfinansiella skäl måste klara sin verksamhet med befintliga medel, varför de föreslår att anslaget till Södertörns högskola minskas med de 20 miljoner kronor som regeringen beräknat utöver takbeloppet. Som nämnts i avsnitt 12 avstyrker motionärerna att medel anslås till skådespelarutbildning i Luleå och till projekt avsedda för konstnärers engagemang i den högre utbildningen. Därför föreslås i budgetalternativet 2,6 miljoner kronor mindre till Högskolan i Luleå: Grundutbildning och 2 miljoner kronor mindre under anslaget B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. I budgetalternativet föreslås också högre anslag än regeringen föreslagit till grundutbildningen vid samtliga universitet och fackhögskolor samt till Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan Kristianstad och Idrottshögskolan i Stockholm. I syfte att statsbidraget till Teologiska Högskolan i Stockholm skall kunna ökas, föreslås en ökning av anslaget B 44 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. med 800 000 kr. För att finansiera 25 000 platser i sommaruniversitet föreslås medel under anslaget Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. Under sistnämnda anslag föreslår Folkpartiet också 38 miljoner kronor för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Sammanlagt föreslås nämnda anslag ökas med 288 200 000 kr. Folkpartiet föreslår i sitt budgetalternativ också lägre fakultetsanslag än regeringen föreslagit till Uppsala, Lunds, Göteborgs, Stockholms och Umeå universitet. En sammanställning av Folkpartiet liberalernas budgetalternativ återfinns i bilaga 3 spalten fp.
Vänsterpartiet föreslår i sitt budgetalternativ i motion 1996/97:Ub507 i denna del att riksdagen skall anvisa 600 000 kr mer än regeringen föreslagit dels till Göteborgs universitet, dels (under anslaget B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m.) till högskolan i Malmö. Medlen är avsedda för att dessa lärosäten skall kunna påbörja basårsutbildningar i svenska språket för studenter med invandrarbakgrund i en omfattning motsvarande 60 helårsstudenter. Motionärerna anknyter till det faktum - som redovisas i propositionen - att regeringen har anvisat särskilda medel till Lärarhögskolan i Stockholm för motsvarande åtgärder. Under anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor föreslås 6 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen avses av motionärerna gå till Högskolan Dalarna. Vidare föreslår Vänsterpartiet att ytterligare 100 miljoner kronor anvisas under anslagen till forskning och forskarutbildning. Detta förslag redovisas i bilaga 3, spalten v, under beteckningen B01 Förstärkningar på fakultetsanslagen. Miljöpartiet föreslår i flera motioner införande av ett s.k. grundforskningsavdrag. Enligt motionärerna skulle fakultetsanslagen genom grundforskningsavdraget kunna tillföras 560 miljoner kronor år 1997. De har dock inte lagt fram något förslag om ökade belopp under anslagen till forskning och forskarutbildning. Utskottet behandlar yrkandena om grundforskningsavdrag i sitt forskningsbetänkande (1996/97:UbU3).
Kristdemokraterna förordar - som framgått i det föregående (avsnitt 9) - en långsammare utbyggnad av grundutbildningen. I sitt budgetalternativ i motion 1996/97:Ub512 yrkande 23 föreslår de därför 560 miljoner kronor mindre till grundutbildningen än regeringen föreslagit. Detta förslag redovisas i bilaga 3, spalten kd, under beteckningen B00 Besparingar på grundutbildningen.
Som framgått i det föregående (avsnitt 9) föreslås i motion 1996/97:Ub455 (fp, m, c, v, mp, kd) ett med 800 000 kr ökat statsbidrag till den fristående Teologiska Högskolan i Stockholm. Statsbidrag till fristående högskolor bekostas från anslaget B 44 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
I överensstämmelse med sina ställningstaganden på skilda punkter i det föregående tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslagsbelopp när det gäller grundutbildning samt forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor (anslagen B 1-B 48) och avstyrker de här redovisade yrkandena i parti- och kommittémotioner samt motion 1996/97:Ub455.
17. Anslag till högskolemyndigheter
Högskoleverket
Högskoleverkets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1995:945) med instruktion för Högskoleverket. Högskoleverket är central myndighet för frågor som rör universitet och högskolor med offentlig huvudman samt enskilda anordnare av utbildning på högskolenivå vilka får statsbidrag eller har tillstånd att utfärda examina. Regeringen föreslår att följande övergripande mål skall gälla för den kommande planeringsperioden för den verksamhet som Högskoleverket svarar för. Högskoleverket skall - utveckla strategier och metoder för nationella utvärderingar av den högre utbildningen och forskningen - granska och bedöma universitetens och högskolornas arbete med kvalitetsutveckling - ansvara för utredningar, uppföljningar och analyser som skall ligga till grund för regeringens bedömningar och beslut - genom sin tillsyn säkerställa att allmänhetens och enskilda individers behov, intressen och rättigheter i förhållande till högskolesystemet blir tillgodosedda - underlätta internationell rörlighet för studenter och lärare samt för akademiskt utbildade i övrigt - genom skilda informationsinsatser öka kunskaperna om och intresset för högre utbildning och forskning - främja den grundläggande utbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse.
Det arbete som bedrivs genom Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall enligt regeringen fortsätta. I samband med att nya regler för tillträde till högre utbildning träder i kraft inför antagningen till hösten 1997 får Högskoleverket ansvar för att fastställa föreskrifter för antagningsverksamheten och följa tillämpningen av de nationella reglerna. Högskoleverket skall ansvara för administrationen av universitetsnätet SUNET som nationell resurs. I motion 1996/97:Ub503 (c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att Rådet för forskning om universitet och högskolor bör bli en självständig del inom Högskoleverket. Därigenom kan den institutionella stabilitet, den kvalificerade forskningsanknytning och den flexibilitet som varit förutsättningen för rådets framgångsrika nationella och internationella nätverksarbete inom detta för samhället viktiga kunskapsområde bevaras, heter det i motionen. Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Den verksamhet som finansieras av Rådet för forskning om universitet och högskolor skall fr.o.m. år 1998 tillgodoses genom stöd från forskningsorgan som finansierar forskning av liknande slag och vägas mot andra angelägna ändamål inom berörda forskningsområden (prop. 1994/95:100, bet. UbU15, rskr. 353). Regeringen redovisar i forskningspropositionen (prop. 1996/97:5 s. 220) sin bedömning att Högskoleverket fr.o.m. 1998 bör ansvara för uppbyggnad och utveckling av kunskap om universitet och högskolor. Regeringen anser det angeläget att Högskoleverket, i egenskap av sektorsmyndighet för högskoleområdet, även svarar för utredningsarbete och faktasammanställningar samt analyserar behov av för området relevant sektorsforskning. Utskottet anser att det är angeläget att ta till vara och vidareutveckla den kompetens och det internationella nätverk som byggts upp inom Rådet för forskning om universitet och högskolor. Utskottet delar regeringens uppfattning att Högskoleverket bör ha goda förutsättningar att i samråd med rådet bygga upp en lämplig organisatorisk struktur och erforderlig kompetens för verksamheten, eftersom en avveckling av rådet sker först år 1998. Utskottet avstyrker motionen. Utskottet har inget att erinra mot de i propositionen föreslagna övergripande målen för Högskoleverket. Riksdagen bör godkänna dessa. Regeringen redovisar att Högskoleverket beräknas erhålla 17 900 000 kr i inkomster för avgifter avseende högskoleprovet. Regeringen föreslår att ett ramanslag på 143 671 000 kr anvisas till Högskoleverket. Utskottet anser att riksdagen bör anvisa det begärda anslagsbeloppet.
Verket för högskoleservice
Verkets för högskoleservice arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1995:943) med instruktion för Verket för högskoleservice. Verket skall på uppdrag av universitet och högskolor biträda vid antagningen av studenter, juridisk rådgivning och service, rådgivning och service i fråga om administrativ utveckling och ADB samt vid upphandling av i första hand utrustning. Regeringen föreslår att följande övergripande mål skall gälla för verksamheten under den kommande planeringsperioden. Verket för högskoleservice skall utveckla ett datorbaserat system för information till både sökande och antagningsmyndigheter om sökmöjligheter och antagnings- och rekryteringssituationen under olika skeden av sök- och antagningsproceduren. Systemet skall vara obligatoriskt för alla högskolemyndigheter. Systemet skall på uppdrag av berörda antagningsmyndigheter även kunna användas för anmälan och antagning av studerande för eftergymnasial utbildning i vid mening. Verket skall sälja och utföra upphandlingstjänster till övervägande delen baserade på universitetens och högskolornas behovsområden. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om de övergripande målen för verksamheten. Verket för högskoleservice beräknas erhålla 45 000 000 kr i avgiftsinkomster budgetåret 1997. Regeringen har beräknat ett ramanslag på 10 000 000 kr för budgetåret 1997. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medel under anslaget.
Centrala studiestödsnämnden
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central myndighet för studiesociala frågor. Myndighetens arbetsuppgifter framgår av förordningen (1996:502) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden. CSN fullgör också uppgifter enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar samt administrerar bidrag till döva och hörselskadade elever och elever vid Rh-anpassad utbildning enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan. De övergripande målen för CSN är att som förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor följa upp och utvärdera studiestödssystemen, ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala området och på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för hanteringen av beviljning och återbetalning av studiestöd. Vidare skall CSN hantera ärenden så snabbt som möjligt med iakttagande av kravet på rättssäkerhet och bedriva sin verksamhet så att studerande och låntagare ges en, utifrån deras utgångspunkt, tillfredsställande service. Regeringen anser att de övergripande målen för CSN skall ligga fast under den kommande planeringsperioden. Enligt regeringens uppfattning förväntas kraven på studiestödsadministrationen öka de närmaste åren. Den tillfälliga resursförstärkning för löpande verksamhet som tilldelats myndigheten för budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:105, bet. SfU5, rskr. 213) permanentas därför. Regeringen utgår från att CSN under budgetåret 1997 ytterligare kommer att kunna förbättra servicen och tillgängligheten för allmänheten. Regeringen har under utgiftsområde 15 Studiestöd föreslagit att ett särskilt utbildningsbidrag främst för vuxna arbetslösa skall införas den 1 juli 1997. Utskottet behandlar nämnda förslag i betänkandet 1996/97:UbU2. Kostnaden för information och administration under detta anslag beräknas till 35 miljoner kronor för år 1997. Regeringen föreslår att CSN tillfälligt kompenseras för 23 miljoner kronor avseende återbetalningsverksamheten. Medel för låneadministrationen avseende lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar har t.o.m. budgetåret 1995/96 beräknats under den tionde huvudtiteln. Dessa medel, 11,6 miljoner kronor, har budgetåret 1997 beräknats under detta anslag. Inkomster hos CSN, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till 70 miljoner kronor budgetåret 1997. Regeringen föreslår att CSN anvisas ett ramanslag på 276 727 000 kr för budgetåret 1997. I motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande 27 föreslås att CSN anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 30 000 000 kronor. Motionärerna uppskattar att CSN kan genomföra en besparing av denna omfattning. Besparingen bör i första hand avse informationsinsatser, administration och viss utlåningsverksamhet. I motion 1996/97:Ub421 (s) begärs ett tillkännagivande till regeringen om behovet av resurser till information för utlandsstuderande elever. I motionen hänvisas till socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU12, där det framhålls att det finns ett starkt intresse av att en information som är riktad till de utlandsstuderande kan komma till stånd och att det vore positivt om arbetet med att finna former för en sådan information skulle kunna fullföljas. Mot bakgrund av dels de förväntade ökade kraven på studiestödsadministrationen, dels det statsfinansiella läget finner utskottet regeringens förslag till medel för CSN under budgetåret 1997 vara väl avvägt. Utskottet anser att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Ub421 och 1996/97:Ub487 yrkande 27 bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet.
18. Anslag till nationella och internationella forskningsresurser
Från anslagen inom verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser utgår medel till bl.a. forskningsråden, forskningsinstitut, nationella forskningsbibliotek och europeiskt forskningssamarbete.
Propositionen
En sammanställning av regeringens förslag till anslagsbelopp under de olika anslagen inom verksamhetsområdet finns i bilaga 3, anslagen D 1-D 20. Regeringen föreslår besparingar om sammanlagt 231,7 miljoner kronor av statsfinansiella skäl och med hänvisning till att besparingarna skall kunna kompenseras genom medel från de s.k. löntagarfondsstiftelserna. Neddragningarna av medel hänför sig till största delen till forskningsrådens anslag. Utskottet behandlar förslaget jämte motionsyrkanden angående besparingarna i avsnitt 5. Sålunda föreslår regeringen att Forskningsrådsnämndens (FRN) anslag minskas med 12,4 miljoner kronor samt anslagen till Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och Medicinska forskningsrådet (MFR) med 32,2 miljoner kronor resp. 52,1 miljoner kronor. De besparingar som föreslås på anslagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet (NSFR) och Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) uppgår till 85 miljoner kronor resp. 43,8 miljoner kronor. Vidare görs en neddragning på anslaget till rymdforskning - från vilket kostnader för forskning inom Rymdstyrelsens verksamhetsområde betalas - med 6,2 miljoner kronor, också denna med hänvisning till det statsfinansiella läget. Mot bakgrund av de bedömningar som regeringen gjort i den forskningspolitiska propositionen, vilka utskottet behandlar i sitt forskningsbetänkande (bet. 1996/97:UbU3), har regeringen under respektive anslag beräknat tillskott av medel eller omfördelat medel enligt följande. Till FRN anvisas 10 miljoner kronor för uppbyggnad och vård av databaser för longitudinell forskning. Vidare överförs 1,7 miljoner kronor till FRN:s anslag från det tidigare anslaget C 47 Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning. Medlen skall användas för särskilda projektbidrag för forskningsinformation. Ansvaret för ungdomsforskning förs över från FRN till HSFR och därmed de medel (4,5 miljoner kronor) som anvisas för ändamålet. Regeringen beräknar under anslaget till HSFR ytterligare medel (ca 5 miljoner kronor) för inrättande av fler forskarassistent- och doktorandtjänster inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning samt medel för ungdomsforskning (4,5 miljoner kronor) vilka överförs från FRN. Kungl. bibliotekets (KB) anslag bör enligt regeringen ökas med 11 miljoner kronor, bl.a. för en förnyelse av biblioteksdatasystemet LIBRIS, utvecklingsarbete och kompetensutveckling. KB tilldelas också medel (0,5 miljoner kronor) för att skapa ett nationellt ansvarsbibliotek för kvinno-, mans- och genusforskning. Vidare föreslås en ökning av bidraget till Svenska barnboksinstitutet (0,4 miljoner kronor). Enligt regeringens bedömning bör resurserna till Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU (EU/FoU-rådet) förstärkas med 1,5 miljoner kronor för att möjliggöra en utökning av informations- och rådgivningverksamheten. Under anslaget Europeisk forskningssamverkan bedömer regeringen att forskningsrådens särskilda medel för tilläggsfinansiering i anslutning till universitets och högskolors deltagande i EU-programmen bör dras in som besparing. Utöver denna besparing föreslår regeringen en minskning av anslaget med 52,9 miljoner kronor. Dessa ytterligare besparingar vid sidan av de tidigare redovisade på främst forskningsrådens anslag görs också de med anledning av det statsfinansiella läget. Frågor som rör Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete behandlas i avsnitt 5 och i utskottets forskningsbetänkande (bet. 1996/97:UbU3).
Motionerna
Moderata samlingspartiet anslår i sin alternativa budget som redovisas i motion 1996/97:Ub487 drygt 430 miljoner kronor mer än regeringen inom verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser. Som framgått ovan (avsnitt 5) finner Moderaterna förslagen om neddragningar oacceptabla. De vill öka anslaget till FRN med 14,3 miljoner kronor (yrkande 28) och anslagen till HSFR, MFR, NFR och TFR med 24, 90, 100 respektive 85 miljoner kronor (yrkandena 29-32). Vidare föreslår de i yrkandena 33-35 satsningar under anslagen Rymdforskning (11 miljoner kronor), Institutet för rymdfysik (4 miljoner kronor) och Polarforskningssekretariatet (4,5 miljoner kronor). De anser att ytterligare medel om 70 miljoner kronor bör anslås till europeisk forskningssamverkan (yrkande 36). Också medlen för införskaffande av dyrbar vetenskaplig utrustning bör enligt deras mening utökas, nämligen med 30 miljoner kronor (yrkande 38). - Till följd av att de avstyrker regeringens förslag om genusforskning och därmed inrättandet på central nivå av tjänster för sådan forskning (jfr avsnitt 6) samt regeringens förslag om en forskarskola i teleinformatik (jfr avsnitt 5), minskar Moderaterna anslaget D19 Särskilda utgifter för forskningsändamål med sammanlagt 25 miljoner kronor (yrkande 37). En sammanställning av Moderata samlingspartiets budgetalternativ återfinns i bilaga 3 spalten m.
Folkpartiet liberalerna anser - som redovisats ovan i avsnitt 5 - att anslagen till grundforskning via främst forskningsråden under Utbildningsdepartementet i görligaste mån måste skyddas från besparingar. De föreslår därför att ytterligare ca 230 miljoner kronor skall tillföras, jämfört med regeringens förslag. I sitt budgetalternativ (motion 1996/97:Ub483 yrkande 24 delvis) lägger motionärerna under anslagen till forskningsråden och till rymdforskning tillbaka belopp som storleksmässigt svarar mot regeringens neddragningar. När det gäller FRN:s anslag gör Folkpartiet vissa andra justeringar. De minskar anslaget med 10 miljoner kronor eftersom de säger nej till regeringens förslag om tillskott till FRN för longitudinella databaser. Samtidigt tillför de medel om 5 miljoner kronor för att förstärka FRN:s resurser för genusforskning och kvinnors forskning i stället för att medlen i fråga enligt regeringens förslag används till ett sekretariat för genusforskning vid Göteborgs universitet (jfr avsnitt 6). Det innebär att anslaget till FRN enligt motionärernas förslag ökar totalt med 7,4 miljoner kronor. En sammanställning av Folkpartiet liberalernas budgetalternativ återfinns i bilaga 3 spalten fp.
Vänsterpartiet avsätter i sin budgetmotion (1996/97:Ub507 delvis) i förhållande till regeringens förslag ytterligare 225 miljoner kronor till forskningsråden för år 1997 (jfr avsnitt 5). Motionärerna vill nämligen undvika att ett glapp i finansieringen uppstår under en övergångstid, innan kompensation för neddragningarna i anslagen kan utgå från löntagarfondsstiftelserna. Beloppet fördelas med 12 miljoner kronor till FRN, 32 miljoner kronor till HSFR, 52 miljoner kronor till MFR, 85 miljoner kronor till NFR och 44 miljoner kronor till TFR. En sammanställning av Vänsterpartiets budgetalternativ återfinns i bilaga 3 spalten v.
Miljöpartiet de gröna föreslår i sitt budgetalternativ (motion 1996/97:Ub514 yrkande 49) att ett nytt anslag om 20 miljoner kronor förs upp på statsbudgeten till NFR för information om genteknik. De har i andra motioner som behandlas i utskottets forskningsbetänkande (bet. 1996/97:UbU3) förordat informationsinsatser till allmänheten vad gäller genteknikens nuvarande status samt framtida risker med gentekniken. Det nya anslaget redovisas i bilaga 3 under beteckningen D 51 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Information om genteknik. - Miljöpartiet tillför också FRN ökade resurser under anslagen D 1 (8 miljoner kronor) och D 2 (2 miljoner kronor) för att FRN skall ha en samordnande roll när det gäller fyra projekt, bl.a. ett dys-lexiprojekt (jfr avsnitt 14), som motionärerna önskar genomfört i samverkan mellan Försvarets forskningsanstalt, berörda andra myndigheter och universitetsinstitutioner. En sammanställning av budgetalternativet från Miljöpartiet de gröna återfinns i bilaga 3 spalten mp.
Kristdemokraterna, som avslår regeringens förslag om neddragning av anslagen till FRN, forskningsråden och rymdforskningen (jfr avsnitt 5), vill kompensera denna neddragning genom att i sitt budgetförslag (motion 1996/97:Ub512 yrkande 23 delvis) avsätta 250 miljoner kronor mer än regeringen. Beloppet är inte fördelat på de olika anslagen, varför det redovisas i bilaga 3 spalten kd under beteckningen D 50 Förstärkningar till forskningsråden m.m.
Utskottet
I överensstämmelse med sina ställningstaganden på skilda punkter i det föregående tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslagsbelopp när det gäller nationella och internationella forskningsresurser (anslagen D 1-D 20) och avstyrker de här redovisade yrkandena i parti- och kommittémotioner.
19. Anslag till gemensamma ändamål
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
Svenska Unescorådet har enligt sin instruktion (1996:646) till uppgift att för Sveriges del vara ett sådant nationellt samarbetsorgan som enligt stadgan för Unesco förutsätts finnas för att samordna de viktigaste nationella organen inom Unescos område med organisationens verksamhet. Rådet skall främja Unescos verksamhet i Sverige och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens program. De övergripande målen för Svenska unescorådet under de närmaste åren skall, förutom att anordna konferenser, seminarier m.m. inom olika delar av Unesco:s program, vara att arbeta med frågor som är relaterade till Sveriges representation i Unescos styrelse. Genom representationen ges Sverige goda möjligheter att utöva inflytande på Unescos verksamhet. Behovet av nordiskt samarbete inom Unesco-området inför styrelsens möten skall tillgodoses. Regeringen redovisar att vissa medel har omfördelats inom förevarande utgiftsområde för att finansiera ökade kostnader under anslaget. Regeringen har beräknat anslaget till 35 858 000 kr. Utskottet har inget att erinra mot anslagsberäkningen
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.
Anslaget används för utveckling av system som skall leda till effektiviseringar och kostnadsminskningar i myndigheternas verksamheter eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt samt viss övergripande statistik. Även vissa andra myndighetsövergripande verksamheter eller projekt av tillfällig art finansieras från anslaget. De medel som innevarande budgetår beräknats för försöksverksamheten med medieburen utbildning inom skolväsendet har överförts till anslagen A 2 Skolutveckling och A 13 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Anslaget har vidare minskats med 3,4 miljoner kronor engångsvis för 1997 som ett led i finansieringen av andra åtgärder. Regeringen redovisar att Utbildnings- och Socialdepartementen har tagit initiativ till ett särskilt analysarbete inom SCB vad avser de framtida födelsetalen eftersom detta är en viktig faktor som påverkar utbildningsplaneringen. Två miljoner kronor behöver användas för statistikändamål under detta anslag. Vidare finansieras fortsättningen av OECD-CERIS:s indikatorprojekt, det s.k. INES-projektet från anslaget. Regeringen föreslår att 5 miljoner kronor beräknas under anslaget för framtagning av statistikuppgifter inom barnomsorgsområdet. Regeringen har totalt beräknat anslaget till 18 947 000 kr. I motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande 39 föreslås ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 5 000 000 kr. Vissa av insatserna som regeringen föreslår, bl.a. analysen av de framtida födelsetalen, ifrågasätts av motionärerna. Andra uppgifter kan med fördel hanteras av det fristående institut för uppföljning m.m. av skolan som föreslagits av Moderaterna. När det gäller det av motionärerna förslagna institutet har utskottet behandlat detta i det föregående. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om beräkningen av medel under anslaget och avstyrker därmed motion 1996/97:Ub487 yrkande 39.
20. Sammanfattande förslag till anslag budgetåret 1997
Utskottet noterar att Folkpartiet liberalernas och Vänsterpartiets budgetalternativ går utöver den av riksdagen för detta utgiftsområde fastställda ramen. Även Miljöpartiets i motion 1996/97:Ub514 framförda budgetförslag överstiger ramen. Som framgått av avsnitt 15 har Miljöpartiets företrädare i utskottet under beredningen av ärendet föreslagit en ytterligare ändring av anslagsbeloppet under anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, varigenom Miljöpartiets budgetförslag ryms inom den fastställda utgiftsramen. Även Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna har budgetalternativ som avviker från den fastställda ramen. Båda partiernas förslag innebär en lägre utgiftsram än den som riksdagen fastställt. Samtliga oppositionspartiers budgetförslag enligt parti- och kommittémotioner framgår av bilaga 3. Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning samt till vad utskottet anfört i avsnitten 15-19 i detta betänkande föreslår utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområdet enligt uppställningen i bilaga 4, spalten Utskottets förslag.
21. Övriga frågor
Regeringen redovisar i budgetpropositionen under varje anslag planeringsförutsättningar och beräknade anslagsbelopp för budgetåren 1998 och 1999. För dessa två budgetår har riksdagen nyligen bifallit regeringens förslag till preliminär fördelning på utgiftsramar (bet. 1996/97:FiU1, rskr. 53). Beräkningarna bakom de preliminära belopp som således godtagits har utgått dels från riksdagens beslut med anledning av proposition 1994/95:150 bilaga 9 (bet. UbU15, rskr. 353) om besparingar år 1998, dels från regeringens redovisning i proposition 1995/96:222 om beräknad besparing inom Utbildningsdepartementets område med 1 miljard kronor år 1999 (prop. 1995/96:
222 s. 3.3). Hur dessa besparingar skall fördelas mellan olika anslag avser regeringen återkomma till senare. I den nu föreliggande budgetpropositionen har de här åsyftade besparingarna beräknats under anslagen B 45 Särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m. (år 1998) och B 48 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (år 1999). Centerpartiet föreslår i motion 1996/97:Ub451 yrkande 11 ett extra anslag om 75 miljoner kronor till forskarutbildningen fr.o.m. år 1998. Åtgärden är avsedd som ett första steg för att omvandla utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Påföljande år bör anslaget öka med ytterligare 75 miljoner kronor, vilket bör finansieras genom nedskärning av ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen, minskade fakultetsanslag samt minskning av vissa sektorsmedel, anser motionärerna. Miljöpartiet föreslår i motion 1996/97:Ub514 yrkande 50 för budgetåren 1998 och 1999 samma avvikelser från regeringens beräkning av anslagen som partiet förordat för budgetåret 1997. Utskottet anser att regeringens beredning av budgetförslag för åren 1998 och 1999 bör avvaktas, varför motionsyrkandena avstyrks.
Folkpartiet liberalerna protesterar i motion 1996/97:Ub5 yrkande 9 mot regeringens åtgärd att till statsverkets checkräkning återföra en del av vissa lärosätens myndighetskapital. Motionärerna anser att indragningen minskar tilltron för det målstyrda resurssystemet. Utskottet har inhämtat att bakgrunden till regeringens åtgärd är följande. Riksrevisionsverket har påtalat att många myndigheter för budgetåret 1994/95 redovisat stora belopp som anslagssparande respektive utgående reservation, något som till stor del uppkommit genom att myndigheterna haft betydligt större ränteintäkter än räntekostnader. Därmed har det generella system för räntebeläggning av de medel som myndigheterna disponerar för den egna verksamheten - ett system som infördes den 1 juli 1993 - inte fungerat så som avsikten varit. Det skulle nämligen i princip vara neutralt, dvs. varken medföra positiva eller negativa finansiella effekter för myndigheterna som kollektiv. I den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150 s. 113) anmälde regeringen sin avsikt att bättre ta till vara de statsfinansiella aspekterna i räntekontomodellen. Utskottet har i sitt yttrande över regeringens förslag i budgetpropositionen till tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 tillstyrkt vissa satsningar på ett tekniskt forskningsinstitut och på SUNET. Dessa satsningar bedömdes möjliga till följd av den förstärkning av statsfinanserna som uppkommit genom att regeringen genom särskilt beslut har ålagt vissa lärosäten att till statsverket återbetala sammanlagt 261 miljoner kronor av det myndighetskapital som respektive lärosäte redovisat i årsredovisningen för budgetåret 1994/95. Riksdagen har den 22 november 1996 bifallit regeringens förslag om tilläggsbudgeten (bet. 1996/97:FiU11, rskr. 49). Med hänvisning till det här anförda avstyrker utskottet motion 1996/97:Ub5 yrkande 9.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande rymdforskning m.m. i Kiruna att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 25, 1996/97:N239 yrkande 2 och 1996/97:N253 yrkandena 1 och 2, 2. beträffande ett miljötekniskt institut att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub10 yrkande 12, res. 1 (mp) - delvis 3. beträffande motionsledes framförda förslag om professurer att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub1, 1996/97:Ub456 yrkande 1 och 1996/97:Ub467, 4. beträffande MIMER, det nationella nätverket för folkbildningsforskning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub418 och 1996/97:Kr257 yrkande 13, res. 1 (mp) - delvis 5. beträffande prioriterade områden för Mitthögskolan att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub414, 6. beträffande forskarutbildning inom rese- och turistindustrin att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub3 och 1996/97:Ub4 yrkande 2, 7. beträffande universitetsbegreppet att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 19, 1996/97:Ub411 yrkande 34, 1996/97:Ub483 yrkande 13 och 1996/97:Ub487 yrkande 5 godkänner vad regeringen förordar beträffande universitetsbegreppet, res. 2 (m) - delvis res. 3 (fp) - delvis 8. beträffande tidsplan för beslut om universitetsbenämning att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub451 yrkande 9, res. 4 (c) - delvis 9. beträffande kvalitetsaspekter på en utbyggnad med fasta forskningsresurser att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 1, 1996/97: Ub487 yrkande 6 och 1996/97:Ub512 yrkande 11, res. 5 (m, fp, kd) - delvis 10. beträffande kvalificeringstrappa för högskolan att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub451 yrkandena 6, 7 och 10, res. 4 (c) - delvis 11. beträffande forskarutbildning för lärare vid mindre och medelstora högskolor att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 4 och 1996/97:Ub483 yrkande 3, res. 3 (fp) - delvis 12. beträffande forskningsutbytet mellan mindre och medelstora högskolor samt universitet och högskolor med fakultet att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 10, res. 6 (m, kd) 13. beträffande uppdrag till Högskoleverket att utvärdera konse- kvenserna av att högskolorna tilldelats fasta forskningsresurser att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub483 yrkande 10, res. 3 (fp) - delvis 14. beträffande utveckling av särskilda forskarcentrum vid de mindre högskolorna att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub438, 15. beträffande forskningsenhet med miljöprofil att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 10 och 1996/97:Ub514 yrkande 32, res. 1 (mp) - delvis 16. beträffande koncentration av forskningsresurser att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub431, 17. beträffande principer för fördelning av forskningsresurser mellan mindre och medelstora högskolor att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 12, res. 7 (kd) - delvis 18. beträffande ytterligare forskningsresurser för åren 1998-1999 att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub417 yrkande 2, 1996/97: Ub435 yrkande 2, 1996/97:Ub449 yrkande 2, 1996/97:Ub469 yrkande 2, 1996/97:Ub479 yrkande 2, 1996/97:Ub480 yrkande 2, 1996/97: Ub497, 1996/97:Ub498 och 1996/97:Ub505 yrkande 2, 19. beträffande högskolans tredje uppgift att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ub483 yrkande 5 antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434), res. 8 (m, fp) 20. beträffande Uppsala Datacentral (UDAC) att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för att avveckla den affärsdrivande verksamheten vid Uppsala Datacentral (UDAC) vid Uppsala universitet, 21. beträffande utvecklingen vid den nya högskolan i Malmö att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub451 yrkande 2, res. 4 (c) - delvis 22. beträffande prioritering mellan högskolorna vid nästa tillfälle då resurser fördelas att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub417 yrkandena 1 och 4, 1996/97:Ub419, 1996/97:Ub449 yrkande 1, 1996/97:Ub480 yrkande 1 och 1996/97: Ub482 yrkande 1, 23. beträffande decentraliserat kunskapssamhälle att riksdagen avslår motion 1996/97:A432 yrkande 18, res. 4 (c) - delvis 24. beträffande efterfrågestyrd tilldelning av högskoleplatser att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub463 och 1996/97:Ub493, 25. beträffande förslaget att all basårsutbildning skall anordnas inom komvux att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub478 yrkande 1, res. 3 (fp) - delvis 26. beträffande lärarbrist att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 5, 1996/97: Ub459 yrkande 1 och 1996/97:Ub512 yrkande 16, res. 9 (v) - delvis res. 7 (kd) - delvis 27. beträffande återinförande av kvalitetspremien att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub483 yrkande 2, res. 5 (m, fp, kd) - delvis 28. beträffande löpande utvärdering av den högre utbildningens kvalitet att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub505 yrkande 1, 29. beträffande regionala utvecklingscentrum att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub484 yrkande 4, res. 3 (fp) - delvis 30. beträffande tillsättandet av en parlamentarisk utredning för översyn av lärarutbildningarna m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 8, 1996/97:Ub233 yrkandena 10, 13 och 14, 1996/97:Ub250 yrkande 1, 1996/97:Ub251 yrkande 8, 1996/97:Ub422, 1996/97:Ub453, 1996/97:Ub458 yrkandena 1-4, 9-10 och 12, 1996/97:Ub459 yrkandena 3-5, 1996/97:Ub484 yrkandena 1-3 och 5-6, 1996/97:Ub514 yrkandena 4-5, 1996/97:A819 yrkande 4 samt 1996/97:A821 yrkandena 14 och 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, 31. beträffande statligt stöd till lärarutbildningen vid Rudolf Steinerhögskolan att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ub424 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, res. 10 (s) 32. beträffande utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub230 yrkande 7, res. 7 (kd) - delvis 33. beträffande kompetensen hos yrkeslärare att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 14 res. 2 (m) - delvis 34. beträffande lärare i teckenspråk att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub446 och 1996/97:Ub450, 35. beträffande översyn av dansutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr13 yrkande 6 och 1996/97:Kr258 yrkande 1, 36. beträffande TV- producentutbildning vid Högskolan i Kalmar att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub413, 37. beträffande utvärdering av behovet av tandläkare i framtiden att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Sf22 yrkande 5 och 1996/97:So295 yrkande 7, res. 7 (kd) - delvis 38. beträffande fördelningen över landet av läkarutbildningsplatserna att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub428, 39. beträffande examensrätt för apotekarexamen att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub439, 40. beträffande vårdutbildningarnas organisation att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub483 yrkande 20, res. 3 (fp) - delvis 41. beträffande förstatligande av vårdhögskolan i Kalmar att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub402 och 1996/97:Ub408, 42. beträffande kandidatexamen i vårdämnen vid vårdhögskolorna att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub483 yrkande 21, res. 3 (fp) - delvis 43. beträffande socialt basår riktat till män att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub478 yrkande 2, res. 3 (fp) - delvis 44. beträffande ändring i skollagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 45. beträffande åtgärder för att komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub215, 1996/97:Ub227, 1996/97:Ub235, 1996/97:Ub250 yrkande 9, 1996/97:Ub255 yrkandena 1-3 och 1996/97:Ub514 yrkande 8, res. 1 (mp) - delvis 46. beträffande kommittén med uppdrag att förebygga läs- och skrivsvårigheter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 9 och 1996/97:Ub245 yrkande 18, res. 9 (v) - delvis res. 7 (kd) - delvis 47. beträffande utbildning och fortbildning om läs- och skrivsvårigheter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub236 och 1996/97:Ub514 yrkandena 6 och 7, res. 1 (mp) - delvis 48. beträffande nationell skolpeng att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub210 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub211 yrkande 4, 1996/97:Ub240 yrkande 18 och 1996/97: Fi207 yrkande 4, res. 2 (m) - delvis 49. beträffande resurstilldelningssystem i grundskolan att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub230 yrkandena 1 och 12, res. 7 (kd) - delvis 50. beträffande den kvalificerade yrkesutbildningen att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub504 yrkande 4, res. 4 (c) - delvis 51. beträffande utbyggnad av den kvalificerade yrkesutbildningen att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub504 yrkande 5 res. 4 (c) - delvis 52. beträffande möjlighet för arbetslösa kvinnor att höja sin utbildnings- och kompetensnivå att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub448 yrkande 7, res. 4 (c) - delvis 53. beträffande stöd till naturbruksskolor att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub204, 54. beträffande kompetensutveckling efter grundexamen att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub468, res. 9 (v) - delvis 55. beträffande kompletteringsutbildning för invandrare med akademisk utbildning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub425 yrkande 2 och 1996/97:Ub451 yrkande 17, res. 4 (c) - delvis 56. beträffande basutbildning för invandrare att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub483 yrkande 16, res. 3 (fp) - delvis 57. beträffande civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan och Mälardalens högskola att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub415, 1996/97:Ub417 yrkande 3 och 1996/97:Ub451 yrkande 3, res. 4 (c) - delvis 58. beträffande anslag under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning att riksdagen a) godkänner regeringens förslag till ram för år 1997 för statsbidragsberättigade årselevplatser vid riksinternatskolor, internationella grund- och gymnasieskolor och IB- utbildningar (yrkande 3) samt vid kompletterande skolor (yrkande 4), b) godkänner vad regeringen förordat om omfattningen av och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1997-1999 (yrkande 5), c) godkänner vad regeringen förordat om stöd till lärarutbildningen (yrkande 6), d) godkänner vad regeringen förordat om stöd till teknik- och naturvetenskapscentrum (yrkande 7), e) godkänner vad regeringen förordat om åtgärder inom konstnärliga utbildningar (yrkande 8), f) godkänner vad regeringen förordat om åtgärder för utbildningar inom vårdområdet (yrkande 9), g) med bifall till regeringens förslag godkänner att en högskola inrättas i Malmö med den inriktning och omfattning som regeringen förordat (yrkande 10), h) med bifall till regeringens förslag godkänner att en högskola inrättas på Gotland med den inriktning som regeringen förordat (yrkande 11), i) godkänner vad regeringen förordat om forskningssatsningar vid universitet och högskolor (yrkande 12), j) godkänner vad regeringen förordat om forskning vid mindre och medelstora högskolor (yrkande 14), k) godkänner vad regeringen förordat om genusforskning (yrkande 15), l) godkänner vad regeringen förordat om stöd till svenska gästforskare/gästlärare i utlandet (yrkande 17), m) godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen förordat för de olika utbildningsområdena för budgetåret 1997 (yrkande 18), n) godkänner vad regeringen förordat om generellt utbildningsuppdrag för treårsperioden 1997-1999 (yrkande 19), o) godkänner vad regeringen förordat om utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Högskolan i Luleå, Danshögskolan, Dramatiska institutet, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Karlstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro, Högskoleutbildning på Gotland, Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Lärarhögskolan i Stockholm, Mitthögskolan, Mälardalens högskola, Operahögskolan i Stockholm, Södertörns högskola och Teaterhögskolan i Stockholm avseende åren 1997-1999 (yrkandena 20, 22, 24, 26, 28, 30, 32, 34, 36, 38-62), p) godkänner vad regeringen förordat om verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Högskolan i Luleå (yrkandena 21, 23, 25, 27, 29, 31, 33, 35, 37), q) godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Högskoleverkets och Verkets för högskoleservice ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordat i avsnitten C 1 och C 2 (yrkandena 63 och 64), r) godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Forskningsrådsnämndens, Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådets, Medicinska forskningsrådets, Naturvetenskapliga forskningsrådets, Teknikvetenskapliga forskningsrådets, Kungl. bibliotekets, Statens psykologisk- pedagogiska biblioteks, Institutets för rymdfysik, Polarforskningssekretariatets och Rådets för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordat i avsnitten D 1, D 3, D 5, D 7, D 9, D 13, D 14, D 15, D 16 och D 17 (yrkandena 65-74), s) bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning som finansieras under verksamhetsområdet Nationella och internationella forskningsresurser som innebär åtaganden i enlighet med vad regeringen förordat (yrkande 75), t) med bifall till regeringens förslag (yrkande 76) och med anledning av motion 1996/97:A280 för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning i bilaga 4 (spalten Utskottets förslag), u) avslår de motionsyrkanden som förtecknats i bilaga 5, res. 1 (mp) - delvis 59. beträffande anslagsbelopp för budgetåren 1998 och 1999 att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub451 yrkande 11 och 1996/97:Ub514 yrkande 50, res. 4 (c) - delvis res. 1 (mp) - delvis 60. beträffande återförande till staten av myndighetskapital hos lärosätena att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub5 yrkande 9, res. 3 (fp) - delvis 61. beträffande Rådet för forskning om universitet och högskolor att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub503.
Stockholm den 28 november 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m)1, Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m)1, Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m)1, Margitta Edgren (fp)1, Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig- Olofsson (v)1, Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)1, Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd)1.
1Har ej deltagit i beslutet under moment 58.
Reservationer
1. Miljötekniskt institut, m.m. (mom. 2, 4, 15, 45, 47, 58, 59)
Gunnar Goude (mp) anför:
Ett miljötekniskt institut med inriktning på forskning och utveckling av teknik inom miljöskydds- och naturvårdsområdena bör enligt min mening bildas i samverkan mellan Kungl. Tekniska högskolan, Försvarets forskningsanstalt (FOA), Statens naturvårdsverk och ett eller flera universitet. Institutet bör ha de uppgifter och de finansieringsvillkor som framgår av motion 1996/97:Ub10 yrkande 12. Detta bör ges regeringen till känna.
Jag anser att regeringen bör överväga att under åren 1998-1999 omfördela medel inom utgiftsområde 16 till MIMER, det nationella nätverket för folkbildningsforskning vid Linköpings universitet. MIMER utför ett värdefullt arbete för att utveckla intresset för folkbildningsforskning och har sedan det inrättades år 1990 inte fått några utökade resurser.
Enligt min mening kan fördelen i sig av en spridning av forskningsresurser över landet sättas i fråga. Det är bättre, anser jag, att man koncentrerar sig på att finna ett lämpligt forskningsområde för en viss högskola och där bygger upp en resursstark forskningsenhet. Man bör också utreda möjligheten att stärka högskolornas kompetensresurser genom att bilda större samverkansenheter med flera ingående högskolor och något universitet i form av regionuniversitet. Som föreslås i Miljöpartiets motion bör riksdagen hos regeringen begära att Högskoleverket ges i uppdrag att undersöka möjligheterna att inrätta en sådan forskningsenhet med miljöprofil och att ta lämpliga inititativ för att planera genomförandet.
Ett särskilt dyslexiprojekt bör genomföras genom att redan befintliga resurser i samhället samordnas. Genom en samordning av resurserna vid Svenska Dyslexistiftelsen, Svenska Dyslexiföreningen, FMLS, Skolverket, SIH, Karolinska institutet, vissa universitetsinstitutioner samt FOA kan en sådan insats genomföras. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör få uppdraget att samordna och administrativt leda verksamheten. Projektet skall täcka en rad olika verksamhetsfält. Vilka delar som skall prioriteras och i vilken ordning olika insatser skall göras får avgöras av de deltagande parterna och FRN gemensamt. För att göra en sådan kraftfull insats har vi i Miljöpartiet följt upp våra förslag med särskilda medel för dyslexiprojektet.
Vi anser det också mycket viktigt att det finns tillgång till lärare med särskild kompetens inom området dyslexi. Det krävs att en kvalificerad undervisning om dyslexi och dess behandling införs i speciallärarutbildningen och utbildningar av lärare för grundskolan, så att omhändertagandet av elever med specifika läs- och skrivsvårigheter kan garanteras inom en snar framtid. Fortbildning måste anordnas för redan verksamma lärare.
Vi har följt upp våra förslag om ett särskilt dyslexiprojekt genom att vi har tillfört anslaget Genomförande av skolreformer 20 miljoner kronor. Vi har också tillfört anslaget Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 10 miljoner kronor avseende hjälpmedel för läs- och skriv- svårigheter. Vidare har inom utgiftsområdet anslagen till FRN utökats med sammanlagt 10 miljoner kronor för samordning av bl.a. dyslexiprojektet. Vi anser också att 20 miljoner kronor skall tillföras anslaget Genomförande av skolreformer för fortbildning av skolledare och lärare i gymnasieskolan.
När det gäller utbildningsinsatser med anledning av den höga arbetslösheten anser vi att en besparing om 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag kan genomföras genom mer genomtänkta kompletteringsutbildningar för invandrare med bättre anpassning till tidigare utbildning. Vi anser också att en stor del av utbildningssatsningen bör inriktas på miljöfrågor, ekologiskt jordbruk, metoder för återvinning etc.
Regeringen bör enligt min mening återkomma till riksdagen med ett nytt förslag när det gäller fördelningen av utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen. Ytterligare 750 av de nya platserna år 1997 och lika många år 1999 bör gå till universiteten och resten fördelas mellan de små och medelstora högskolorna.
Jag anser att Göteborgs universitet i utbildningsuppdraget bör tilldelas utbildningsområde Idrott, så att tvåämnesutbildningen med idrott och hälsa kan utvecklas vidare med särskild folkhälsoprofil. I övrigt har jag inga invändningar mot regeringens förslag till utbildningsuppdragens inriktning.
För information om genteknik bör Naturvetenskapliga forskningsrådet tillföras 20 miljoner kronor.
Riksdagen bör enligt min mening ställa sig bakom den fördelning av anslagsbeloppen för budgetåren 1998 och 1999 som förordas i motion 1996/97:Ub514 yrkande 50.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 2, 4, 15, 45, 47, 58 och 59 bort hemställa 2. beträffande ett miljötekniskt institut att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 4. beträffande MIMER, det nationella nätverket för folkbildningsforskning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr257 yrkande 13 och med anledning av motion 1996/97:Ub418 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 15. beträffande forskningsenhet med miljöprofil att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 10 och 1996/97:Ub514 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 45. beträffande åtgärder för att komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub255 yrkandena 1, 2 och 3 samt 1996/97:Ub514 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub215, 1996/97:Ub227, 1996/97:Ub235 och 1996/97: Ub250 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 47. beträffande utbildning och fortbildning om läs- och skrivsvårigheter att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkandena 6 och 7 och med anledning av motion 1996/97:Ub236 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 58. beträffande anslag under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning att riksdagen a) om statsbidragsberättigade årselevplatser = utskottet, b) med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 23 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfattningen av och principerna för utbyggnaden av den högre utbildningen under budgetåren 1997-1999, c) om stöd till lärarutbildningen = utskottet, d) om stöd till teknik- och naturvetenskapscentrum = utskottet, e) om åtgärder inom konstnärliga utbildningar = utskottet, f) om åtgärder för utbildningar inom vårdområdet = utskottet, g) om att en högskola inrättas i Malmö = utskottet, h) om att en högskola inrättas på Gotland = utskottet, i) om forskningssatsningar vid universitet och högskolor = utskottet, j) om forskning vid mindre och medelstora högskolor = utskottet, k) med bifall till motion 1996/97:A806 yrkande 21 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om genusforskning, l) om stöd till svenska gästforskare/gästlärare i utlandet = utskottet, m) om belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer = utskottet, n) om generellt utbildningsuppdrag = utskottet, o) med anledning av motion 1996/97:Ub416 samt regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om utbildningsuppdragets inriktning för Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Högskolan i Luleå, Danshögskolan, Dramatiska institutet, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Karlstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Högskolan i Växjö, Högskolan i Örebro, Högskoleutbildning på Gotland, Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Lärarhögskolan i Stockholm, Mitthögskolan, Mälardalens högskola, Operahögskolan i Stockholm, Södertörns högskola och Teaterhögskolan i Stockholm avseende åren 1997-1999, p) om verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Högskolan i Luleå = utskottet, q) om den övergripande målsättningen för verksamheten inom Högskoleverkets och Verkets för högskoleservice ansvarsområde = utskottet, r) om den övergripande målsättningen för verksamheten inom Forskningsrådsnämndens, Humanistisk- samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådets, Medicinska forskningsrådets, Naturvetenskapliga forskningsrådets, Teknikvetenskapliga forskningsrådets, Kungl. bibliotekets, Statens psykologisk- pedagogiska biblioteks, Institutets för rymdfysik, Polarforskningssekretariatets och Rådets för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU ansvarsområde = utskottet, s) om att staten tar på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning = utskottet, t) med bifall till motionerna 1996/97:Ub255 yrkande 4, 1996/97: Ub514 yrkandena 9, 18, 41, 46 och 49 samt 1996/97:Fö502 yrkande 4 och med anledning av regeringens förslag samt motion 1996/97:A280 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt uppställning i bilaga 4 (spalten Res. 1, mp ), u) avslår övriga motionsyrkanden som förtecknats i bilaga 5, 59. beträffande anslagsbeloppen för budgetåren 1998 och 1999 att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ub514 yrkande 50 och med avslag på motion 1996/97:Ub451 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Universitetsbegreppet, m.m. (mom. 7, 33, 48)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:
Enligt vår mening bör de kriterier som gäller i dag för att ett lärosäte skall benämnas universitet kvarstå. Beteckningen universitet på ett högre lärosäte innebär en kvalitetsupplysning som är viktig för studenter och kollegor inom och utom landet. Med regeringens förslag om ändrade principer skulle alla högskolor som uppfyller ett antal vagt formulerade, icke-kvantitativa, krav kunna bli universitet. Vi anser att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 34 och 1996/97:Ub487 yrkande 5, med anledning av motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 19 och 1996/97:Ub483 yrkande 13 samt med avslag på regeringens förslag som sin mening bör ge regeringen till känna vad vi här anfört.
Vi hänvisar till vår motion och anser att regeringen borde ha följt utredningens förslag om förkunskapskrav på minst 80 poäng vid antagning till yrkeslärarutbildning. Vi anser också att återkommande yrkespraktik för yrkeslärare är av största vikt. Regeringen borde ha lagt förslag om yrkeslärares fortbildning i yrkesämnet. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag.
Ett nationellt skolpengssystem bör skapas för att värna kvalitet i utbildningen och lika villkor för alla skolor oberoende av huvudman. Systemet innebär att staten övertar huvudansvaret för att finansiera utbildning i grundskolan och gymnasieskolan med ett fast belopp per elev. Medel skall anvisas direkt till skolorna. Reformen genomförs i flera steg genom s.k. skatteväxling mellan stat och kommun. Eftersom ett relativt generellt skolpengssystem inte kan ta alla hänsyn som krävs för utbildning av elever med speciella behov skall resurser för särskilda behov finnas på kommunal nivå. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om hur ett nationellt skolpengssystem skall kunna utformas utifrån de riktlinjer som angetts i motionerna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 7, 33 och 48 bort hemställa 7. beträffande universitetsbegreppet att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 34 och 1996/97:Ub487 yrkande 5, med anledning av motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 19 och 1996/97:Ub483 yrkande 13 samt med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 33. beträffande kompetensen hos yrkeslärare att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts, 48. beträffande nationell skolpeng att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub210 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub211 yrkande 4, 1996/97:Ub240 yrkande 18 och 1996/97:Fi207 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Universitetsbegreppet, m.m. (mom. 7, 11, 13, 25, 29, 40, 42, 43, 56, 60)
Margitta Edgren (fp) anför:
Jag anser att kriterierna för universitetsbenämning bör vara mer tydligt definierade än vad regeringen föreslagit, för att undvika framtida diskussioner. Vidare motsätter jag mig att regeringen bemyndigas besluta om att en högskola skall få benämnas universitet. Enligt min mening bör det åvila Högskoleverket att efter prövning om högskolan i fråga uppfyller kraven på vetenskaplig kvalitet och kvantitet besluta om universitetsbenämning. Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 19 och 1996/97:Ub483 yrkande 13, med anledning av motionerna 1996/97: Ub411 yrkande 34 och 1996/97:Ub487 yrkande 5 samt med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt min mening bör resurserna som nu avsätts till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna i första hand finansiera forskarutbildning för lärarna vid dessa högskolor. Andelen forskarutbildade lärare är nämligen där klart lägre än vid universiteten. Jag anser att riksdagen bör bifalla motionsyrkandena och som sin mening ge regeringen till känna vad jag anfört.
Det är viktigt att de nya högskolorna bygger vidare på de positiva erfarenheter som gjorts av nätverkssamarbetet med universiteten samt av samarbetet med näringslivet. I enlighet med vad som anförts i motion 1996/97:Ub483 yrkande 10 vill jag att riksdagen hos regeringen begär att Högskoleverket får uppdraget att följa upp och utvärdera konsekvenserna av att de nya högskolorna får fasta forskningsresurser.
Enligt min mening bör all basårsutbildning anordnas i komvux, eftersom den är en komplettering av gymnasieutbildningen. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 1 ge regeringen som sin mening till känna.
Det är ett viktigt steg att regeringen nu förordar att regionala utvecklingscentrum skall stimuleras, där högskola, skola och förskola kan samverka. Jag anser emellertid att det är en nödvändighet för att högskolan skall kunna utbilda lärare för framtida krav med ett ökat samarbete med näringslivet. Omvärldens behov är alldeles för litet styrande när det gäller högskolans utbildning av lärare.
Den av Kanslersämbetet påbörjade och av Högskoleverket fullbordade utvärderingen av de medellånga vårdutbildningarna resulterade i ett antal förslag om vårdutbildningarnas organisation som enligt min mening på sikt bör genomföras. Högskoleverket bör få i uppdrag att göra en tidsplan för detta. Jag anser att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 20 som sin mening bör ge regeringen till känna vad jag här anfört.
Högskoleverket, som har ansvaret för besluten om vid vilka offentliga högskolor som olika examina får avläggas, bör ta ställning till om kandidatexamen i vårdämnen och yrkesexamen som t.ex. sjuksköterska ryms inom 120 poäng. Riksdagen bör således bifalla motion 1996/97:Ub483 yrkande 21.
Ett socialt basår riktat till män är en väg som är värd att pröva för att komma till rätta med den könsmässiga snedrekryteringen till lärar-, vård- och omsorgsutbildningar. Därför anser jag att riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Ub478 yrkande 2 om en försöksverksamhet med ett sådant basår.
Invandrarpolitiska kommitténs förslag om en basutbildning för invandrare med 1-2 terminers svenska m.m. är enligt min mening en så intressant idé att det bör prövas som ett alternativ till aspirantutbildningen. Riksdagen bör således bifalla motion 1996/97:Ub483 yrkande 16.
Regeringens åtgärd att återföra myndighetskapital till staten från lärosätena ger enligt min mening helt fel signaler och är oförenlig med ett målstyrt system. Förändringar av styrsystem och resursfördelningssystem har mottagits väl i högskolan och lockat fram engagemang och lust att förändra. Detta kan lätt bytas till missmod och pessimism om framtiden, om regeringen vidtar negativa åtgärder. Jag menar att regeringens åtgärd är långsiktigt negativ för förändringsviljan inom högskolesystemet. Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7, 11, 13, 25, 29, 40, 42, 43, 56 och 60 bort hemställa 7. beträffande universitetsbegreppet att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 19 och 1996/97:Ub483 yrkande 13, med anledning av motionerna 1996/97: Ub411 yrkande 34 och 1996/97:Ub487 yrkande 5 samt med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 11. beträffande forskarutbildning för lärare vid mindre och medelstora högskolor att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 4 och 1996/97:Ub483 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 13. beträffande uppdrag till Högskoleverket att utvärdera konse- kvenserna av att högskolorna tilldelats fasta forskningsresurser att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 25. beträffande förslaget att all basårsutbildning skall anordnas inom komvux att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub478 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 29. beträffande regionala utvecklingscentrum att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub484 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 40. beträffande vårdutbildningarnas organisation att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 42. beträffande kandidatexamen i vårdämnen vid vårdhögskolorna att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 43. beträffande socialt basår riktat till män att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub478 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 56. beträffande basutbildning för invandrare att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 60. beträffande återförande till staten av myndighetskapital hos lärosätena att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
4. Tidsplan för beslut om universitetsbenämning, m.m. (mom. 8, 10, 21, 23, 50, 51, 52, 55, 57 och 59)
Andreas Carlgren (c) anför:
Enligt min mening bör de högskolor som redan har genomgått en relativt ingående kvalitetsprövning av Högskoleverket - såsom Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro samt Mitthögskolan - kunna utvecklas till och ges ställning som universitet förhållandevis snabbt. Riksdagen bör begära att regeringen anger en tidsplan för beslut om universitetsbenämning i enlighet med vad som anförs i motion 1996/97:Ub451 yrkande 9, dvs. beslut senast ett år efter ansökan.
Jag anser att en modell för kvalificeringstrappa bör införas, där förutsättningar skapas för de mindre och medelstora högskolorna att successivt utveckla bredd och djup. I enlighet med vad som närmare utvecklas i motion 1996/97:Ub451 skall högskolan bl.a. kunna kvalificera sig för examensrättigheter inom forskarutbildningen och därefter tilldelas uppdrag beträffande forskarutbildning. Jag anser vidare att ett anslagssystem bör utarbetas med differentierad tilldelning av resurser i förhållande till uppnådd kvalificeringsgrad. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad jag här anfört.
Enligt min uppfattning bör utvecklingen vid den nya högskolan i Malmö efter år 1999 koncentreras på att konsolidera dess kvalitet och integration, inte på ytterligare expansion. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1996/97: Ub451 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att ett decentraliserat kunskapssamhälle är ett viktigt mål för utbildningspolitiken. Man måste medvetet bygga upp en decentraliserad infra- struktur för kunskapsutveckling i hela landet och ta vara på möjligheterna att decentralisera makt och ansvar genom att hela befolkningen görs delaktig i det framväxande kunskapssamhället. Kunskapslyftet måste nå hela folket, ske i hela landet och ske under hela livet. Detta anser jag att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A432 yrkande 13 bör ge regeringen som sin mening till känna.
Den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen bör enligt min mening integreras i högskolan. Högskolan är den huvudman som bäst kan garantera kvaliteten och jämförbarheten i utbildningen var helst den anordnas i landet. Jag anser också att antalet platser bör utökas fr.o.m. år 1998.
Det är enligt min mening viktigt att kvinnor som blir arbetslösa ges möjlighet att höja sin utbildnings- och kompetensnivå genom utbildnings- och arbetsmarknadssatsningar.
Regeringen bör enligt min mening återkomma med ett samlat förslag för att också på högskolor och universitet ta till vara den kompetens som de nya svenskarna kan bidra med. Bl.a. bör det komma till stånd kompletteringsutbildning för invandrare med akademisk utbildning. Jag föreslår att riksdagen tillstyrker förslaget i motion 1996/97:Ub451 yrkande 17 om en tvåårig sådan utbildning. I denna bör ingå såväl komplettering av den invandrade akademikerns fackutbildning som kvalificerade språkkunskaper i svenska och fackspråk samt riktad yrkespraktik.
Mitthögskolan och Mälardalens högskola bör enligt min mening beredas möjlighet att etablera civilingenjörsutbildning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub451 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1996/97:Ub415 och 1996/97:Ub417 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att satsningen på doktorandtjänster har stor betydelse för att förkorta utbildningstiderna inom forskarutbildningen men också för att öka rekryteringen av kvinnliga studenter och av studenter från mindre och medelstora högskolor. Som ett första steg bör regeringen i kommande budgetpropositioner i sina förslag till anslagsbelopp för budgetåren 1998 och 1999 avsätta 75 miljoner kronor vartdera året till omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Riksdagen bör alltså tillstyrka motion 1996/97:Ub451 yrkande 11.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 8, 10, 21, 23, 50, 51, 52, 55, 57 och 59 bort hemställa 8. beträffande tidsplan för beslut om universitetsbenämning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub451 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 10. beträffande kvalificeringstrappa för högskolan att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub451 yrkandena 6, 7 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 21. beträffande utvecklingen vid den nya högskolan i Malmö att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub451 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 23. beträffande decentraliserat kunskapssamhälle att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A432 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 50. beträffande den kvalificerade yrkesutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub504 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 51. beträffande utbyggnad av den kvalificerade yrkesutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub504 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 52. beträffande möjlighet för arbetslösa kvinnor att höja sin utbildnings- och kompetensnivå att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub448 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 55. beträffande kompletteringsutbildning för invandrare med akademisk utbildning att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub451 yrkande 17 och med anledning av motion 1996/97:Ub425 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 57. beträffande civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan och Mälardalens högskola att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub451 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1996/97:Ub415 och 1996/97:Ub417 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 59. beträffande anslagsbelopp för budgetåren 1998 och 1999 att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub451 yrkande 11 och med avslag på motion 1996/97:Ub514 yrkande 50 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Kvalitetsaspekter på en utbyggnad med fasta forskningsresurser, m.m. (mom. 9 och 27)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför:
Det är enligt vår mening viktigt att utbyggnaden med fasta forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna utgår från varje högskolas speciella förutsättningar och sker på ett sådant sätt att kvaliteten i forskningen kan upprätthållas. Utgångspunkten måste vara att forskningen vid dessa högskolor skall bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för all forskning. Med den resurssituation som föreligger i dag krävs en omsorgsfull prioritering för att utbyggnaden skall lyckas. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 1, 1996/97:Ub487 yrkande 6 och 1996/97:Ub512 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.
Vi vidhåller vårt ställningstagande vid 1994/95 års riksmöte (bet. 1994/95:UbU15) att någon form av kvalitetspremie bör återinföras i resurs- tilldelningssystemet för att säkra en kvalitetsutveckling. När nu Högskoleverket skall se över resurstilldelningssystemet bör man på nytt överväga att införa kvalitetspremie som en faktor i detta. Riksdagen bör med anledning av motion 1996/97:Ub483 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad vi här anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 9 och 27 bort hemställa 9. beträffande kvalitetsaspekter på en utbyggnad med fasta forskningsresurser att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 1, 1996/97:Ub487 yrkande 6 och 1996/97:Ub512 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 27. beträffande återinförande av kvalitetspremien att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ub483 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Forskningsutbytet mellan mindre och medelstora högskolor samt universitet och högskolor med fakultet (mom. 12)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kd) anför:
Forskningsutbytet mellan de regionala högskolorna samt universitet och högskolor med fakultet måste enligt vår mening ges bättre förutsättningar att utvecklas. Samarbete bör främjas. Inom flera forskningsområden är en nära samverkan mellan t.ex. universiteten och mindre och medelstora högskolor nödvändig och angelägen. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet och göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad vi nu anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 12 bort hemställa 12. beträffande forskningsutbytet mellan mindre och medelstora högskolor samt universitet och högskolor med fakultet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Principer för fördelning av forskningsresurser mellan mindre och medelstora högskolor, m.m. (mom. 17, 26, 32, 37, 46 och 49)
Inger Davidson (kd) anför:
Enligt min mening är det oklart efter vilka principer som regeringen fördelat forskningresurserna mellan de mindre och medelstora högskolorna. Vissa högskolor tilldelas stora belopp, medan andra får ett mycket ringa tillskott. Särskilt anmärkningsvärt anser jag det vara att Högskolan Dalarna inte fått någon förstärkning av resurserna fram till 1999. Regeringen bör i fortsättningen presentera ett bättre underlag för riksdagen. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
Lärarbristen vid universiteten och högskolorna har länge påtalats, men regeringen verkar inte ta situationen på allvar. Vikten av pedagogiskt skickliga lärare inom den högre utbildningen kan inte nog betonas. Jag anser att lärarna borde uppmuntras att genomgå olika former av pedagogiska kurser och att undervisning bör ges ett högre meritvärde än vad som är fallet i dag. Riksdagen bör enligt min mening med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 16 som sin mening ge regeringen detta till känna.
Jag anser att det är av stor vikt att redan examinerade lärare snarast får fortbildning i informationsteknik. Högskoleverket bör därför få i uppdrag att i samverkan med lärarutbildningarna snarast utarbeta en plan för rullande fortbildning av lärarna inom IT-området.
Utbildningskapaciteten för tandläkarutbildningen behöver enligt min mening ses över, både mot bakgrund av amalgamförbudet som kommer att göra tandvårdsbehandlingar mer tidskrävande och mot bakgrund av de förestående förändringarna av tandvårdsförsäkringen, vilka kan befaras få konsekvenser för tandhälsan och därmed påverka tandvårdsbehovet. Jag anser därför att riksdagen bör bifalla motionerna 1995/96:Sf22 yrkande 5 och 1996/97: So295 yrkande 7.
Jag anser att det är en brist att det i kommittén med uppdrag att förebygga läs- och skrivsvårigheter inte finns någon från fältet aktiv pedagog med erfarenhet av dyslexiproblem, både vad avser utformningen av undervisningen och problem med medelstilldelningen för elever med detta handikapp. Kommittén bör kompletteras med en sådan person.
När det gäller resurstilldelning till grundskolan anser jag att ett resurstilldelningssystem bör tillämpas som ger alla skolor en basresurs per elev, lika stor för alla elever, och en tilläggsresurs som skall variera med de enskilda elevernas behov. Tilläggsresursen för elever med särskilda behov skall också kunna användas för elevvårdande personal. Enligt min uppfattning måste grundskolan tilldelas tillräckliga resurser.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 17, 26, 32, 37, 46 och 49 bort hemställa 17. beträffande principer för fördelning av forskningsresurser mellan mindre och medelstora högskolor att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 26. beträffande lärarbrist att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 16 samt med anledning av motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 5 och 1996/97:Ub459 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 32. beträffande utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub230 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 37. beträffande utvärdering av behovet av tandläkare i framtiden att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Sf22 yrkande 5 och 1996/97:So295 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 46. beträffande kommittén med uppdrag att förebygga läs- och skrivsvårigheter att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub230 yrkande 9 och med avslag på motion 1996/97:Ub245 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 49. beträffande resurstilldelningssystem i grundskolan att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub230 yrkandena 1 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Högskolans tredje uppgift (mom. 19)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anför:
Vi avstyrker regeringens förslag att i högskolelagen införa en bestämmelse om högskolans tredje uppgift, nämligen att högskolan också skall samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Den informationsskyldighet som redan finns föreskriven i lagen är tillräcklig. Riksdagen bör alltså med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 5 avslå regeringens förslag till lagändring.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 19 bort hemställa 19. beträffande högskolans tredje uppgift att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 5 avslår regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),
9. Lärarbrist, m.m. (mom. 26, 46, 54)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Redan i dag råder en ansträngd lärarsituation vid universitet och högskolor och läget kommer att ytterligare förvärras om regeringen väljer att föreslå en förkortad forskarutbildning utan undervisningsskyldighet för doktoranderna. I propositionen redovisas en alltför optimistisk bedömning av nuläget och framtidsutsikterna. Det behöver göras en närmare analys av hur rekryteringen av nya lärare skall gå till. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub459 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att en parlamentarisk utredning om dyslexi/läs- och skrivsvårigheter bör tillsättas. Forskarna är i dag inte ense om vilka faktorer som orsakar läs- och skrivsvårigheter. Det är av stor vikt att frågan inte hamnar i en återvändsgränd. Frågan bör ges en grundlig belysning, och det är viktigt med en helhetsbild av vilka bakomliggande faktorer som orsakar läs- och skrivsvårigheter hos barn.
Det behövs enligt min mening uttalanden och anvisningar, initierade av riksdagen, för att kompetensutvecklande insatser för personer med avslutad akademisk grundutbildning skall komma till stånd i ökad omfattning. Jag anser att riksdagen bör med bifall till motion 1996/97:Ub468 som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 26, 46 och 54 bort hemställa: 26. beträffande lärarbrist att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 5 och 1996/97:Ub459 yrkande 1 och med avslag på motion 1996/97:Ub512 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 46. beträffande kommittén med uppdrag att förebygga läs- och skrivsvårigheter att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 18 och med avslag på motion 1996/97:Ub230 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 54. beträffande kompetensutveckling efter grundexamen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub468 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. Statligt stöd till lärarutbildningen vid Rudolf Steinerhögskolan (mom. 31)
Jan Björkman, Bengt Silfverstrand, Eva Johansson, Ingegerd Wärnersson, Agneta Lundberg, Torgny Danielsson, Tomas Eneroth och Majléne Westerlund Panke (alla s) anför:
Enligt vår uppfattning borde även frågan om stöd till lärarutbildningen vid Rudolf Steinerhögskolan behandlas av den parlamentariska utredningen för översyn av lärarutbildningarna som utskottet har förordat i det föregående. Enligt utskottets uppfattning bör utredningen göra en bred översyn av lärarutbildningarna och därvid bl.a. belysa behov av lärarutbildning med olika pedagogiska profileringar. Vi anser att det är naturligt att även lärarutbildning inom waldorfpedagogik behandlas i det sammanhanget.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under mom. 31 bort hemställa: 31. beträffande statligt stöd till lärarutbildningen vid Rudolf Steinerhögskolan att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub424,
Särskilda yttranden
1. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 58)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:
En riksdagsmajoritet av socialdemokrater och centerpartister har för några dagar sedan fastlagt de ekonomiska ramarna för de olika utgiftsområdena under budgetåret 1997. Moderata samlingspartiet har i ett antal motioner presenterat en alternativ inriktning på fördelningen av statens resurser inom de olika utgiftsområdena. Särskilt inom utbildningsområdet har skillnaden mellan majoritetens förslag och det av oss presenterade varit omfattande och av principiellt viktig karaktär. När riksdagen nu beslutat om en annan inriktning på politiken ser vi ingen möjlighet eller anledning att delta i detaljbesluten. Vi vill genom detta särskilda yttrande redovisa våra prioriteringar och vår politik inom utgiftsområde 16. För Moderata samlingspartiet är utbildnings- och forskningsfrågorna av primärt intresse. Enligt vår uppfattning är en medveten och långsiktig satsning på dessa områden en grundförutsättning för en positiv utveckling av Sveriges välfärd. Vi anser att den högre utbildningen måste bedrivas på ett sådant sätt att höga kvalitetskrav inte får stå tillbaka för en alltför snabb utbyggnad baserad på regional- och arbetsmarknadspolitiska skäl. Vi har i vår budget anvisat medel för en fortsatt utbyggnad av de små och medelstora högskolorna utan att därför minska anslagen till de stora lärosätena. Vad gäller forskningen har vi lagt fram förslag som garanterar fortsatta resurser till forskningsråd och högskolor. Vi kan inte acceptera att grundforskningen utsätts för neddragningar som vida överskrider det som andra områden utsätts för. Vår politik präglas också av en tilltro till forskarvärlden och ett avvisande av centralisering och detaljstyrning. Vi värnar valfrihet och mångfald såsom det tar sig uttryck i bland annat från staten fristående forskningsfinansiärer. Vi anser att Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall slås samman till en myndighet och att en fristående myndighet för uppföljning, utvärdering och tillsyn av elevernas studieresultat, undervisningens kvalitet, skolornas verksamhet skall bildas. För genomförande av dessa åtgärder har vi anvisat ytterligare 4 miljoner kronor till Skolverket jämfört med regeringens förslag, samtidigt som vi har tagit bort anslaget till SIH. För bildandet av det nya Institutet för uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolan har vi anvisat 90 miljoner kronor. Regeringen skär ned de statliga forskningsanslagen vilket vi avvisar. Vi har därför bl.a. ökat anslaget Skolutveckling med 20 miljoner kronor. En särskild försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasieutbildning baserad på modern informationsteknik bör enligt vår uppfattning genomföras. För detta ändamål har vi beräknat 62 miljoner kronor. Sammanlagt har vi ökat anslaget Skolutveckling med 82 miljoner kronor. Vi avstyrker regeringens förslag om en vuxenutbildningssatsning fr.o.m. den 1 juli 1997. Vi föreslår i stället en utbildningsinsats omfattande 40 000 platser inom komvux (tredje året och påbyggnadsutbildningar), 8 000 platser inom kvalificerad yrkesutbildning och 1 000 basårsplatser. Kostnaden för vårt förslag har vi beräknat till 1 630 miljoner kronor. Detta innebär att anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna kan minskas med drygt 916 miljoner kronor. På högskoleområdet avvisar vi regeringens förslag till speciella insatser för genusforskning. Insatser av detta slag gynnar enligt vår mening inte jämställdheten, och vi anser inte heller att regeringen skall detaljreglera de högre lärosätenas verksamhet. Universiteten och de större högskolorna bör byggas ut i en takt som svarar mot intresset för dem bland de sökande. Anslagen till de små och medelstora högskolor som i regeringens förslag fått störst relativ ökning måste minskas, så att ingen högskola ges anslagsökningar för grundutbildningen som är större än 50 %. Försöket med s.k. NT-platser bör upphöra. Stiftelsehögskolan i Jönköping bör tillföras fler platser, som lämpligen kan tas från Mitthögskolan. Dessa olika förändringar motiverar också förändringar i utbildningsuppdragen. Det finns enligt vår mening ännu inte underlag för ett positivt beslut av riksdagen om att inrätta en helt ny högskola i Malmö. De ekonomiska konsekvenserna av förslagen till den nya högskolan är inte tillfredsställande belysta i utredningsbetänkandet. I avvaktan på ett bättre underlag än det som hittills presenterats anser vi att 55 miljoner kronor bör återgå till Lunds universitet, som i dag har ansvaret för de utbildningar som finns i Malmö. Den högre utbildningen i Malmö skulle enligt vår mening kunna utformas efter modell av de tyska Fachhochschulen . Vad gäller regeringens förslag om forskningssatsningar avvisar vi inte de i budgeten anvisade medlen, men vi ifrågasätter fördelningen. Vi föreslår att de medel (ca 265 miljoner kronor) som regeringen föreslår under anslaget B 46 för forskning vid mindre och medelstora högskolor avförs från det anslaget, samt att drygt 354 miljoner kronor anslås till fördelning mellan såväl de små och medelstora högskolorna som universiteten och forskningshögskolorna så att inget anslag ökar med mindre än 2,3 % jämfört med föregående budgetår. I vår alternativa budget anslår vi drygt 430 miljoner kronor mer än regeringen till nationella och internationella forskningsresurser för förstärkning av medlen till forskningsråden, rymd- och polarforskning, europeiskt forskningssamarbete samt införskaffande av dyrbar vetenskaplig utrustning. Vi avvisar regeringens förslag om en forskarskola i teleinformatik och om tjänster inrättade på central nivå av jämställdhetsskäl. Vi anser att SUNET:s roll är att vara Internetleverantör åt högskolevärlden och att därutöver verka som ett nationellt kunskaps- och kompetenscentrum av yppersta slag. Biblioteken gynnas bäst av de kommersiella internettjänsternas framväxt och av ett nära samarbete med kommuner, skolor och med varandra. Vi anser att en besparing på 30 miljoner kronor kan göras på anslaget till Centrala studiestödsnämnden (CSN). Besparingen bör i första hand avse informationsinsatser och administration. Enligt vår mening kan anslaget Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. minskas med 5 miljoner kronor. Vi ifrågasätter vissa av de insatser som regeringen har aviserat under detta anslag, bl.a. analysen av de framtida födelsetalen. Vi anser också att vissa uppgifter med fördel kan hanteras av det fristående institut för kvalitetsfrågor inom skolan som vi föreslår.
2. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 58)
Margitta Edgren (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1997. Den framgår av reservation 48 i finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1. För utgiftsområde 16 föreslog Folkpartiet 658 miljoner kronor utöver regeringens ramförslag. Ramökningen finansierades i huvudsak med besparingar inom utgiftsområde 15. Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg, och jag är nu förhindrad att fullfölja anslagsyrkandena genom att reservera mig till förmån för Folkpartiets yrkanden. Jag vill dock redovisa min inställning på vissa punkter. Anslagen till grundforskning via forskningsråden måste skyddas från besparingar. Jag föreslår därför att ca 230 miljoner kronor utöver regeringens förslag tillförs forskningsråden under Utbildningsdepartementet samt rymdforskningen. När det gäller genusforskning avvisar jag förslaget om ett sekretariat i Göteborg och anser att de medel som regeringen vill använda till detta i stället skall gå till FRN, som bör få ett tydligt koordinerande ansvar gentemot de olika forskningsråden. Jag motsätter mig att FRN tillförs resurser för uppbyggnad och vård av longitudinella databaser innan de etiska frågorna kring användningen av dessa utretts. Jag anser i likhet med vad som framförts i motion 1996/97:Ub503 att Rådet för forskning om universitet och högskolor bör bli en självständig del inom Högskoleverket. Jag anser att ett specialdestinerat anslag bör utgå till Teknikens hus i Luleå. Teknikens hus i Luleå har sedan budgetåret 1991/92 fått särskilda medel avsatta för sin verksamhet. Anslaget ingår numera i en klumpsumma till Skolverket för fortbildning. Osäkerheten om framtida anslag har markant ökat, vilket är till men för utvecklingen av verksamheten. Teknikens hus bör särbehandlas och erhålla öronmärkta medel ur anslaget. Jag delar i princip uppfattningen att Skolverket och SIH bör slås samman till en myndighet. Jag anser emellertid att det finns skäl att avvakta resultatet av utredningen om funktionshindrade elever i skolan, eftersom både SIH:s konsulentverksamhet och specialskolornas verksamhet berörs av denna utredning. Jag är positiv till en ny högskola på Gotland men anser att dagens trängda ekonomiska läge inte medger att man bygger upp en självständig administrativ enhet där. Av statsfinansiella skäl motsätter jag mig att skådespelarutbildning inrättas i Luleå och att 20 miljoner kronor beräknas för Södertörns högskola utöver takbeloppet. Liksom tidigare motsätter jag mig att medel avsätts för projekt avsedda för konstnärers engagemang i den högre utbildningen. Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer bör räknas om så att de konstnärliga och de övriga utbildningsområdena minskas lika mycket. Att ge stödundervisning i svenska åt invandrarstudenter bör enligt min mening inte ingå i det generella utbildningsuppdraget. Däremot bör sommaruniversitet ingå i varje högskolas utbildningsuppdrag. För 1997 föreslår jag medel för 25 000 platser i sommaruniversitet under anslaget B 45. Mitt förslag innebär också att 800 000 kr avsätts för utökat statsbidrag till Teologiska Högskolan i Stockholm (anslaget B 44). Under anslaget B 45 föreslår jag vidare 38 miljoner kronor utöver regeringens förslag för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Jag avvisar regeringens förslag om medel till nya professurer, eftersom jag anser att uppgiften att inrätta professurer hör till universitetens och högskolornas ansvarsområde. Detta medför en minskning av anslagen till vissa fakulteter vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå. Som framgår av reservation 3 motsätter jag mig den indragning som regeringen gjort av myndighetskapital från lärosätena. Dessa medel ingår i Folkpartiets förslag till finansiering av utgiftsområdet.
3. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 58)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Vänsterpartiet har i motioner lagt fram ett budgetalternativ som innebär ett högre utgiftstak och andra utgiftsramar än de som blivit riksdagens beslut. Alternativet framgår av reservation 49 i finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1. Vår ram för utgiftsområde 16 är ca 390 miljoner kronor högre än den som fastställts. Med de nya reglerna för riksdagens budgetbehandling är jag förhindrad att yrka bifall till Vänsterpartiets anslagsförslag, och jag har därför avstått från reservation. Jag vill likväl göra följande markeringar. Samtliga förslag om besparingar på anslag inom områden som rör elever med handikapp måste avvisas. Jag vill tvärtom anvisa 23 miljoner kronor mer än regeringen för dessa elever. Under anslaget Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning vill jag anvisa 5 miljoner kronor till försöksverksamhet med ett folkligt distansutbildningsuniversitet. En väl utbyggd forskning om lärandet och lärandets villkor krävs i kunskapssamhället. För skolforskningen och därmed forskarutbildningen vid lärarhögskolorna anser jag att 30 miljoner kronor bör anvisas utöver vad regeringen föreslagit. Det är viktigt att fler lärare med invandrarbakgrund rekryteras. Jag anser därför att 1,2 miljoner kronor bör anslås för att möjliggöra basårsutbildning i svenska språket även i Göteborg och Malmö. Jag är inte beredd att ställa mig bakom regeringens förslag till besparingar på fakultetsanslagen utan anser att 100 miljoner kronor bör läggas på dessa. Inte heller kan jag tillstyrka regeringens förslag om neddragningar redan 1997 på anslagen till forskningsråden, även om jag inte motsätter mig att forskningsstiftelsernas medel tas i anspråk. Det finns nämligen i nuläget ingen garanti för att forskningsprojekt som i dag finansieras av råden kommer att kunna fortsätta, avslutas eller initieras på normalt sätt under en övergångsperiod som kan bli ganska utdragen. Jag vill därför till forskningsråden under Utbildningsdepartementet anvisa ytterligare 225 miljoner kronor. Anslaget till Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor bör tillföras 6 miljoner kronor avsedda för Högskolan Dalarna, som i regeringens förslag inte fått några nya resurser.
4. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 58)
Inger Davidson (kd) anför:
Kristdemokraterna har föreslagit ett lägre utgiftstak och andra utgiftsramar än de som blivit riksdagens beslut. Vårt budgetalternativ framgår av reservation 51 i finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1. Vår ram för utgiftsområde 16 är ca 310 miljoner kronor lägre än den som fastställts. Den nya budgetprocessen medger inte att vi nu fullföljer vår politik, och jag har därför avstått från att reservera mig när det gäller anslagen inom utgiftsområde 16. Jag vill likväl markera min ståndpunkt i några frågor. Det är viktigt att inte bara komvux utan också folkhögskolan och studieförbunden får ta del av nya anslag till vuxenutbildning. Dessa tre utbildningsformer kompletterar varandra och erbjuder på så sätt stora valmöjligheter för den enskilde. Utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen bör enligt min mening begränsas till 22 500 platser under treårsperioden, men dessa platser skall vara permanenta. De s.k. NT- platserna, av vilka hösten 1995 bara ungefär hälften blev utnyttjade, bör upphöra. Andra satsningar för att stimulera naturvetenskapliga studier är både effektivare och billigare. Jag anser också att det är angeläget att slå vakt om humanioras betydelse - materiellt välstånd är inte tillräckligt för ett gott liv. De små och medelstora högskolorna är viktiga för kunskapsspridningen och de utgör ett stöd för det regionala och lokala näringslivet. Varje län bör ha en högskoleutbildning. Kristdemokraterna kan inte acceptera att regeringen drar ner anslagen till forskningsråden och rymdforskningen och kompenserar detta genom att konfiskera forskningsstiftelsernas medel. Därför anser jag att 250 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit skall anvisas under de berörda anslagen. Jag anser att Idrottshögskolan i Stockholm i likhet med andra idrottshögskolor i Europa bör tilldelas fasta forskningsresurser och sedvanlig examinationsrätt. Jag delar inte regeringens åsikt att SUNET skall öppnas för landets folkbibliotek. Detta skulle begränsa SUNET:s handlingsfrihet när det gäller att utveckla den tekniska strukturen. Dessutom har SUNET knappast personella resurser att möta de behov som användare med begränsad IT-kunskap har.
5. Regeringens forskningssatsningar på nya professurer, m.m. (mom. 58 och 18)
Andreas Carlgren (c) anför:
Beträffande regeringens förslag om medel för nya professurer vill jag hänvisa till vad jag anfört i reservation 7 till utskottets forskningsbetänkande (bet. 1996/97:UbU3), nämligen att riksdagen bör begära sådana ändringar i gällande författningar att rätten för regeringen att inrätta professurer vid universitet och högskolor upphör.
I flera motionsyrkanden från Centerpartiet har begärts ytterligare forskningsresurser till vissa mindre och medelstora högskolor för åren 1998-99. Jag anser att utrymme finns för sådana satsningar inom de ramar för utgiftsområde 16 som vi föreslagit i motion 1996/97:Ub451 yrkande 20, vilket behandlas i finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1.
6. UDAC m.m. (mom. 20 och 58)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd) anför:
Uppsala datacentral bildades under 1950- talet och blev en särskild enhet, UDAC, vid Uppsala universitet 1965. UDAC kom också tidigt att utveckla datoranvändning inom en rad olika samhällssektorer. Verksamheten var höginnovativ och en rad nya verksamheter med stort värde för svensk och internationell datamarknad startades och utvecklades. Dessa verksamheter har som regel knoppats av från UDAC och universitetet när de visade sig kunna bli affärsmässigt lönsamma och med åren har flera sådana framgångsrika företag spirat ur frön som såtts och grott på UDAC. UDAC:s betydelse för utveckling av svensk datorverksamhet kan knappast överskattas. Verksamheten kom också redan kort tid efter starten att uppfylla det som i 1996 års forskningsproposition uttalas som mål för samverkan mellan universitet och samhälle. UDAC:s verksamhet kan stå som ett lysande exempel på hur sådan samverkan kan fungera. Uppsala universitet har, med hänsyn till att den externa verksamheten vid UDAC vuxit, i särskild skrivelse begärt hos regeringen att verksamheten får bolagiseras och därmed avskiljas från myndigheten Uppsala universitet. Mot ovanstående bakgrund förefaller därför skrivningarna i budgetpropositionen som närmast obegripliga. I negativa ordalag framställs UDAC:s affärsdrivande del och situationen bedöms som så allvarlig att regeringen hemställer hos riksdagen att få särskilda befogenheter att avveckla verksamheten. Även om regeringens förslag synes onödigt och propositionens negativa skrivningar står i strid med vad som i andra sammanhang framhålls som högskolornas tredje huvuduppgift så avstår vi från att yrka avslag för att inte fördröja handläggningen. Rätt skött borde den kunna resultera i en lösning enligt riktlinjer som båda parter uppenbarligen förordar.
Vi anser att Göteborgs universitet bör tilldelas utbildningsområdet Idrott så att universitetet även fortsättningsvis kan bedriva tvåämnesutbildning av lärare med idrott och hälsa samt annat ämne. För sådan utbildning har universitetet goda förutsättningar, och dess ambitioner att utveckla den bör inte motarbetas. Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 1997 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Belopp i 1 000-tal kronor Anslag Regeri m c fp v mp kd ngens försla g
A1 Statens skolverk 242 +4 340 000 A2 Skolutveckling 161 +82 228 000 A3 Forskning inom skolväsendet 7 708 +20 +30 000 000 A4 Genomförande av skolreformer 122 +40 424 000 A5 Statens institut för 114 -114 +10 handikappfrågor i skolan 375 375 000 A6 Skolutveckling och produktion av 20 467 +5 +10 läromedel för elever med handikapp 000 000 A7 Specialskolor och resurscenter 414 +8 840 000 A8 Särskilda insatser på 243 skolområdet 856 A9 Sameskolor 33 246 A10 Bidrag till viss verksamhet 113 motsvarande grundskola och 812 gymnasieskola A11 Bidrag till svensk undervisning 81 391 i utlandet A12 Statens skolor för vuxna 38 411 A13 Bidrag till viss verksamhet 130 +5 inom vuxenutbildning 336 000 A14 Särskilda utbildningsinsatser 2 546 -916 -40 för vuxna 348 348 000 A15 Delegationen för genomförande 4 700 av vissa EU-program A50 Institutet för uppföljning, +90 utvärdering och tillsyn av skolan 000 (nytt anslag)
B1 Uppsala universitet: 763 +25 Grundutbildning 015 000 B2 Uppsala universitet: Forskning 906 -7 och forskarutbildning 412 400 B3 Lunds universitet: 1 228 +55 +62 Grundutbildning 535 000 000 B4 Lunds universitet: Forskning och 941 -6 forskarutbildning 950 200 B5 Göteborgs universitet: 926 +13 +600 Grundutbildning 538 000 B6 Göteborgs universitet: Forskning 723 -5 -13 och forskarutbildning 664 000 400 B7 Stockholms universitet: 631 +13 Grundutbildning 848 000 B8 Stockholms universitet: 743 -8 Forskning och forskarutbildning 788 000 B9 Umeå universitet: 634 +10 Grundutbildning 097 000 B10 Umeå universitet: Forskning och 500 -5 forskarutbildning 155 900 B11 Linköpings universitet: 577 +27 Grundutbildning 673 000 B12 Linköpings universitet: 323 -4 Forskning och forskarutbildning 203 900 B13 Karolinska institutet: 307 +18 +33 Grundutbildning 388 000 000 B14 Karolinska institutet: 558 Forskning och forskarutbildning 025 B15 Kungl. Tekniska högskolan: 622 +33 Grundutbildning 837 000 B16 Kungl. Tekniska högskolan: 487 Forskning och forskarutbildning 667 B17 Högskolan i Luleå: 322 +17 Grundutbildning 002 400 B18 Högskolan i Luleå: Forskning 166 och forskarutbildning 997 B19 Danshögskolan: Grundutbildning 21 995 B20 Dramatiska institutet: 52 273 Grundutbildning B21 Högskolan i Borås: 125 Grundutbildning 528 B22 Högskolan Dalarna: 166 Grundutbildning 828 B23 Högskolan i Gävle/Sandviken: 166 +12 Grundutbildning 145 000 B24 Högskolan i Halmstad: 100 Grundutbildning 710 B25 Högskolan i Kalmar: 172 Grundutbildning 385 B26 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: 96 554 Grundutbildning B27 Högskolan i Karlstad: 247 Grundutbildning 545 B28 Högskolan Kristianstad: 126 +5 Grundutbildning 461 000 B29 Högskolan i Skövde: 95 901 Grundutbildning B30 Högskolan i 80 533 Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning B31 Högskolan i Växjö: 197 Grundutbildning 693 B32 Högskolan i Örebro: 232 Grundutbildning 609 B33 Högskoleutbildning på Gotland: 31 918 -10 Grundutbildning 000 B34 Idrottshögskolan i Stockholm: 33 396 +1 +8 Grundutbildning 000 000 B35 Konstfack: Grundutbildning 95 437 B36 Kungl. Konsthögskolan: 45 377 +750 Grundutbildning B37 Kungl. Musikhögskolan i 80 450 Stockholm: Grundutbildning B38 Lärarhögskolan i Stockholm: 275 Grundutbildning 532 B39 Mitthögskolan: Grundutbildning 304 044 B40 Mälardalens högskola: 203 Grundutbildning 776 B41 Operahögskolan i Stockholm: 13 165 +500 Grundutbildning B42 Södertörns högskola: 75 975 -20 Grundutbildning 000 B43 Teaterhögskolan i Stockholm: 21 743 +750 Grundutbildning B44 Enskilda och kommunala 1 379 +800 högskoleutbildningar m.m. 837 B45 Särskilda utgifter vid 534 -228 +288 +600 universitet och högskolor m.m. 155 360 200 B46 Forskning och konstnärligt 295 -264 +6 utvecklingsarbete vid vissa 196 999 000 högskolor B47 Sunet 100 000 B48 Ersättningar för klinisk 1 549 utbildning och forskning 946 B00 Besparingar på -23 -560 grundutbildningen (nytt anslag) 000 000 B01 Förstärkningar på +354 +100 fakultetsanslagen m.m. (nytt 026 000 anslag)
C1 Högskoleverket 143 671 C2 Verket för högskoleservice 10 000 -10 000 C3 Centrala studiestödsnämnden 276 -30 -35 727 000 000
D1 Forskningsrådsnämnden: Forskning 83 276 +14 +7 +12 +8 och forskningsinformation 300 400 000 000 D2 Forskningsrådsnämnden: 18 318 +2 Förvaltning 000 D3 Humanistisk- 210 +24 +32 +32 samhällsvetenskapliga 444 000 200 000 forskningsrådet: Forskning D4 Humanistisk- 7 795 samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning D5 Medicinska forskningsrådet: 326 +90 +52 +52 Forskning 533 000 100 000 D6 Medicinska forskningsrådet: 9 771 Förvaltning D7 Naturvetenskapliga 525 +100 +85 +85 forskningsrådet: Forskning 426 000 000 000 D8 Naturvetenskapliga 18 773 forskningsrådet: Förvaltning D9 Teknikvetenskapliga 272 +85 +43 +44 forskningsrådet: Forskning 237 000 800 000 D10 Teknikvetenskapliga 9 244 forskningsrådet: Förvaltning D11 Rymdforskning 38 837 +11 +6 000 200 D12 Rådet för forskning om 8 207 universitet och högskolor D13 Kungl. biblioteket 190 162 D14 Statens psykologisk-pedagogiska 8 029 bibliotek D15 Institutet för rymdfysik 36 434 +4 000 D16 Polarforskningssekretariatet 21 850 +4 500 D17 Rådet för forsknings- och 9 506 utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU D18 Europeisk forskningssamverkan 317 +70 367 000 D19 Särskilda utgifter för 104 -25 forskningsändamål 366 000 D20 Medel för dyrbar vetenskaplig 90 978 +30 utrustning 000 D50 Förstärkningar till +250 forskningsråden m.m. (nytt anslag) 000 D51 Naturvetenskapliga +20 forskningsrådet: Information om 000 genteknik (nytt anslag)
E1 Kostnader för Sveriges 35 828 medlemskap i Unesco m.m. E2 Utvecklingsarbete inom 18 947 -5 Utbildningsdepartementets område 000 m.m.
TOTAL 25 357 -558 +658 +390 +40 -310 109 156 200 200 000 000
Förslag till beslut om anslag under utgiftsområdet 16
Utbildning och universitetsforskning
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
Anslag Utskottets Avvikelse i förslag förhållande till utskottets förslag Res. 1 mp
A Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 1 Statens skolverk (ram) 242 340 2 Skolutveckling (ram) 161 228 3 Forskning inom skolväsendet (ram) 7 708 4 Genomförande av skolreformer (ram) 122 424 +40 000 5 Statens institut för 114 375 handikappfrågor i skolan (ram) 6 Skolutveckling och produktion av 20 467 läromedel för elever med handikapp +10 000 (ram) 7 Specialskolor och resurscenter 414 840 (ram) 8 Särskilda insatser på skolområdet 243 856 (ram) 9 Sameskolor (ram) 33 246 1 Bidrag till viss verksamhet 113 812 0 motsvarande grundskola och gymnasieskola (ram) 1 Bidrag till svensk undervisning i 81 391 1 utlandet (ram) 1 Statens skolor för vuxna (ram) 38 411 2 1 Bidrag till viss verksamhet inom 130 336 3 vuxenutbildning (ram) 1 Särskilda utbildningsinsatser för 2 546 348 -80 000 4 vuxna (ram) 1 Delegationen för genomförande av 4 700 5 vissa EU-program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. (ram) 5 Institutet för uppföljning, 0 utvärdering och tillsyn av skolan (nytt anslag) (ram)
B Universitet och högskolor 1 Uppsala universitet: 763 015 Grundutbildning (ram) 2 Uppsala universitet: Forskning och 906 412 forskarutbildning (ram) 3 Lunds universitet: Grundutbildning 1 228 535 (ram) 4 Lunds universitet: Forskning och 941 950 forskarutbildning (ram) 5 Göteborgs universitet: 926 538 Grundutbildning (ram) 6 Göteborgs universitet: Forskning 723 664 och forskarutbildning (ram) 7 Stockholms universitet: 631 848 Grundutbildning (ram) 8 Stockholms universitet: Forskning 743 788 och forskarutbildning (ram) 9 Umeå universitet: Grundutbildning 634 097 (ram) 1 Umeå universitet: Forskning och 500 155 0 forskarutbildning (ram) 1 Linköpings universitet: 577 673 1 Grundutbildning (ram) 1 Linköpings universitet: Forskning 323 203 2 och forskarutbildning (ram) 1 Karolinska institutet: 307 388 3 Grundutbildning (ram) 1 Karolinska institutet: Forskning 558 025 4 och forskarutbildning (ram) 1 Kungl. Tekniska högskolan: 622 837 5 Grundutbildning (ram) 1 Kungl. Tekniska högskolan: 487 667 6 Forskning och forskarutbildning (ram) 1 Högskolan i Luleå: Grundutbildning 322 002 7 (ram) 1 Högskolan i Luleå: Forskning och 166 997 8 forskarutbildning (ram) 1 Danshögskolan: Grundutbildning 21 995 9 (ram) 2 Dramatiska institutet: 52 273 0 Grundutbildning (ram) 2 Högskolan i Borås: Grundutbildning 125 528 1 (ram) 2 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 166 828 2 (ram) 2 Högskolan i Gävle/Sandviken: 166 145 3 Grundutbildning (ram) 2 Högskolan i Halmstad: 100 710 4 Grundutbildning (ram) 2 Högskolan i Kalmar: 172 385 5 Grundutbildning (ram) 2 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: 96 554 6 Grundutbildning (ram) 2 Högskolan i Karlstad: 247 545 7 Grundutbildning (ram) 2 Högskolan Kristianstad: 126 461 8 Grundutbildning (ram) 2 Högskolan i Skövde: 95 901 9 Grundutbildning (ram) 3 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: 80 533 0 Grundutbildning (ram) 3 Högskolan i Växjö: Grundutbildning 197 693 1 (ram) 3 Högskolan i Örebro: 232 609 2 Grundutbildning (ram) 3 Högskoleutbildning på Gotland: 31 918 3 Grundutbildning (ram) 3 Idrottshögskolan i Stockholm: 33 396 4 Grundutbildning (ram) 3 Konstfack: Grundutbildning (ram) 95 437 5 3 Kungl. Konsthögskolan: 45 377 6 Grundutbildning (ram) 3 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: 80 450 7 Grundutbildning (ram) 3 Lärarhögskolan i Stockholm: 275 532 8 Grundutbildning (ram) 3 Mitthögskolan: Grundutbildning 304 044 9 (ram) 4 Mälardalens högskola: 203 776 0 Grundutbildning (ram) 4 Operahögskolan i Stockholm: 13 165 1 Grundutbildning (ram) 4 Södertörns högskola: 75 975 2 Grundutbildning (ram) 4 Teaterhögskolan i Stockholm: 21 743 3 Grundutbildning (ram) 4 Enskilda och kommunala 1 379 837 4 högskoleutbildningar m.m. (ram) 4 Särskilda utgifter vid universitet 534 155 5 och högskolor m.m. (ram) 4 Forskning och konstnärligt 295 196 6 utvecklingsarbete vid vissa högskolor (ram) 4 Sunet (ram) 100 000 7 4 Ersättningar för klinisk 1 549 946 8 utbildning och forskning (ram) 0 Besparingar på grundutbildningen 0 (nytt anslag) (ram) 0 Förstärkningar på 1 fakultetsanslagen m.m. (nytt anslag) (ram)
C Högskolemyndigheter 1 Högskoleverket (ram) 143 671 2 Verket för högskoleservice (ram) 10 000 3 Centrala studiestödsnämnden (ram) 276 727
D Nationella och internationella forskningsresurser 1 Forskningsrådsnämnden: Forskning 83 276 +8 000 och forskningsinformation (ram) 2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 18 318 +2 000 (ram) 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 210 444 forskningsrådet: Forskning (ram) 4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 7 795 forskningsrådet: Förvaltning (ram) 5 Medicinska forskningsrådet: 326 533 Forskning (ram) 6 Medicinska forskningsrådet: 9 771 Förvaltning (ram) 7 Naturvetenskapliga 525 426 forskningsrådet: Forskning (ram) 8 Naturvetenskapliga 18 773 forskningsrådet: Förvaltning (ram) 9 Teknikvetenskapliga 272 237 forskningsrådet: Forskning (ram) 1 Teknikvetenskapliga 9 244 0 forskningsrådet: Förvaltning (ram) 1 Rymdforskning (ram) 38 837 1 1 Rådet för forskning om universitet 8 207 2 och högskolor (ram) 1 Kungl. biblioteket (ram) 190 162 3 1 Statens psykologisk-pedagogiska 8 029 4 bibliotek (ram) 1 Institutet för rymdfysik (ram) 36 434 5 1 Polarforskningssekretariatet (ram) 21 850 6 1 Rådet för forsknings- och 9 506 7 utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU (ram) 1 Europeisk forskningssamverkan 317 367 8 (ram) 1 Särskilda utgifter för 104 366 9 forskningsändamål (ram) 2 Medel för dyrbar vetenskaplig 90 978 0 utrustning (ram) 5 Förstärkningar till 0 forskningsråden m.m. (nytt anslag) (ram) 5 Naturvetenskapliga 1 forskningsrådet: Information om +20 000 genteknik (nytt anslag) (ram)
E Gemensamma ändamål 1 Kostnader för Sveriges medlemskap 35 828 i Unesco m.m. (ram) 2 Utvecklingsarbete inom 18 947 Utbildningsdepartementets område m.m. (ram)
SUMMA 25 357 109 0
Förteckning över i moment 58 u) behandlade motionsyrkanden
Motion Parti Yrkande
1996/97:
Ub2 s
Ub5 fp 2, 13-14, 17
Ub6 c
Ub7 v 3
Ub8 kd 1
Ub9 kd, fp 1-2
Ub208 fp
Ub211 m 11-12
Ub216 s
Ub231 s
Ub237 fp
Ub240 m 17
Ub255 mp 4
Ub405 m
Ub406 fp
Ub411 m 12, 23, 26-28
Ub416 mp
Ub421 s
Ub427 s
Ub429 m
Ub432 m
Ub435 m 1
Ub440 s
Ub454 c
Ub455 fp, m, c, v, mp, kd
Ub456 fp 2-3
Ub457 fp 1-2
Ub460 s
Ub461 s
Ub466 v
Ub469 fp 1
Ub470 m
Ub471 m
Ub472 m
Ub474 c
Ub475 c
Ub479 c 1
Ub483 fp 1, 9, 14, 17-19, 24
Ub487 m 1-4, 7-40
Ub490 s
Ub491 m
Ub492 s, m
Ub494 fp
Ub495 s
Ub496 c
Ub506 s
Ub507 v
Ub508 s
Ub509 s
Ub510 v 1-3
Ub512 kd 5, 7-9, 13, 15, 23
Ub514 mp 9, 18, 23, 41, 46, 49
Fö502 mp 4
Kr510 kd 11-12
T224 fp 1-2
N253 m 3
A429 fp 4
A806 mp 21
A807 c 16
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 6 Utskottet 26 1. Inledning 26 2. Fakultetsresurser och nya forskningssatsningar vid universitet och högskolor 26 Satsningar på olika forskningsområden 26 Verksamhetsmålen för forskning och forskarutbildning 29 I motioner framlagda förslag till satsningar på olika forskningsområden 30 3. Universitetsbegreppet 33 4. Forskning vid mindre och medelstora högskolor 35 Utbyggnad med fasta forskningsresurser 35 Fördelningen av forskningsresurser mellan de mindre och medelstora högskolorna 39 5. Forskningsråd m.fl. myndigheter 41 Besparingar på anslagen till forskningsråden m.m. 43 Övergripande mål för verksamheter inom forskningsrådens m.fl. myndigheters ansvarsområden 45 Bemyndigande 46 6. Genusforskning 46 7. Högskolans tredje uppgift 48 8. Datornätet för universitet och högskolor, m.m. 49 SUNET Swedish University Computer Network 49 UDAC Uppsala Datacentral 51 9. Utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen samt vissa kvalitetsfrågor 51 10. Lärarutbildning 60 Lärarutbildningarnas forskningsanknytning och kompetensutveckling av lärarutbildare 60 Regionala utvecklingscentrum 61 Förslag om ytterligare förändringar i lärarutbildningen 62 Övrigt 67 11. Naturvetenskaplig och teknisk utbildning 68 12. Konstnärlig utbildning 69 13. Vårdutbildning m.m. 71 14. Vissa skolfrågor 74 Allmänt 74 Ändring i skollagen 74 Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter 74 Vissa resursfrågor m.m. 77 15. Anslag till skola och vuxenutbildning 78 Statens skolverk 79 Skolutveckling 80 Forskning inom skolväsendet 81 Genomförande av skolreformer 82 Statens institut för handikappfrågor i skolan 83 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 83 Specialskolor och resurscentrer 84 Särskilda insatser på skolområdet 85 Sameskolor 85 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola 86 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 86 Statens skolor för vuxna 87 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning 88 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna 88 Delegationen för genomförande av vissa EU-program inom utbildning och kompetensutveckling m.m. 91 16. Anslag till universitet och högskolor m.m. 92 Ersättningsbelopp 92 Generellt utbildningsuppdrag 93 Utbildningsuppdrag för varje lärosäte 95 Anslagsbelopp för budgetåret 1997101 17. Anslag till högskolemyndigheter104 Högskoleverket 104 Verket för högskoleservice 105 Centrala studiestödsnämnden 106 18. Anslag till nationella och internationella forskningsresurser 107 19. Anslag till gemensamma ändamål 110 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 110 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m. 110 20. Sammanfattande förslag till anslag budgetåret 1997 111 21. Övriga frågor 112 Hemställan 113 Reservationer 120 1. Miljötekniskt institut, m.m. (mom. 2, 4, 15, 45, 47, 58, 59) 120 2. Universitetsbegreppet, m.m. (mom. 7, 33, 48) 123 3. Universitetsbegreppet, m.m. (mom. 7, 11, 13, 25, 29, 40, 42, 43, 56, 60) 124 4. Tidsplan för beslut om universitetsbenämning, m.m. (mom. 8, 10, 21, 23, 50, 51, 52, 55, 57 och 59) 127 5. Kvalitetsaspekter på en utbyggnad med fasta forskningsresurser, m.m. (mom. 9 och 27) 129 6. Forskningsutbytet mellan mindre och medelstora högskolor samt universitet och högskolor med fakultet (mom. 12) 130 7. Principer för fördelning av forskningsresurser mellan mindre och medelstora högskolor, m.m. (mom. 17, 26, 32, 37, 46 och 49) 130 8. Högskolans tredje uppgift (mom. 19) 132 9. Lärarbrist, m.m. (mom. 26, 46, 54) 132 10. Statligt stöd till lärarutbildningen vid Rudolf Steinerhögskolan (mom. 31) 133 Särskilda yttranden 133 1. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 58) 133 2. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 58) 136 3. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 58) 137 4. Anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområdet 16 Utbildning och universitetsforskning (mom. 58) 138 5. Regeringens forskningssatsningar på nya professurer, m.m. (mom. 58 och 18) 138 6. UDAC m.m. (mom. 20 och 58) 139 Bilaga 1: Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) 140 Bilaga 2: Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) 141 Bilaga 3: Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 1997 142 Bilaga 4: Förslag till beslut om anslag under utgiftsområdet 16 146 Bilaga 5: Förteckning över i moment 58 u) behandlade motions- yrkanden 152