Anslag till Tullverket, m.m.
Betänkande 1994/95:SkU23
Skatteutskottets betänkande
1994/95:SKU23
Anslag till Tullverket, m.m.
Innehåll
1994/95 SkU23
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet anslaget till Tullverket för budgetåret 1995/96 och de motioner från den allmänna motionstiden som gäller tullverksamheten.
Utskottet godtar merparten av den besparing i tullverksamheten som föreslås i propositionen till följd av att Tullverkets arbetsvolym har minskat kraftigt vid Sveriges inträde i EU. Narkotikakontrollen och näringslivets behov av service motiverar dock enligt utskottet att anslagsnivån bestäms så att Tullverket får möjlighet att behålla ca 250 fler årsarbetskrafter än enligt förslaget i budgetpropositionen. För att statsbudgeten inte skall försvagas anser utskottet att vissa tullrelaterade avgifter bör höjas. Utskottet förordar också att den besparingsplan för Tullverket för budgetåren 1995/96--1998 som föreslås i budgetpropositionen bör skärpas så att en större del av besparingarna genomförs redan under budgetåret 1995/96 och att de skall vara fullt genomförda under budgetåret 1997. Detta innebär räntevinster för staten. Utskottet föreslår också att det skall göras en utvärdering av vilka effekter Tullverkets nya organisation kommer att medföra för kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt.
Utskottets förslag innebär att en motion (mp) till viss del får anses tillgodosedd genom de ändringar som utskottet föreslår. Utskottet avstyrker övriga motioner men konstaterar att utskottets förslag ligger i linje även med flera andra motioner som tagit upp frågor om kontrollverksamheten och servicefrågor.
Vid betänkandet fogas nio reservationer (m, c, fp, v, kds) och två särskilda yttranden.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 8 under D 1 (s. 79--90)
1. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 667 380 000 kr,
2. att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Tullverket för budgetåret 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Motionerna
1994/95:Sk602 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ambitionsnivån för tullens och polisens bekämpning av narkotika-, dopingmedels- och vapeninförsel bibehålls,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanslagning av tullens och polisens verksamhet.
1994/95:Sk604 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tulltjänstemäns befogenhet att stoppa och ställa frågor till resande i trafiken mellan EU-länder.
1994/95:Sk605 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tulltjänstemän bör beredas tillgång till ADB-lagrade uppgifter i bokningsdatorer hos flygbolag och rederier om resande i flyg- och färjetrafiken till och från Sverige.
1994/95:Sk611 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränskontroll och narkotikabekämpning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade befogenheter för tulltjänstemän och polis,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till gränskontroll.
1994/95:Sk612 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att inordna Tullverket i Riksskatteverket.
1994/95:Sk617 av Sten Tolgfors och Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt tullverksamhet vid flygplatsen i Örebro.
1994/95:Sk623 av Sten Svensson (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Tullverkets service till livsmedelsindustrin.
1994/95:Sk624 av Carl Fredrik Graf och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklingar vad gäller säkerheter i tullproceduren,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka inom EU för att få till stånd en förenklad tullprocedur i handeln med tredje land,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpning av EU-rätten i svenska nationella bestämmelser.
1994/95:Sk629 av Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa reglerna om tulltillägg.
1994/95:Sk638 av Sten Andersson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullens möjligheter att framöver upptäcka illegal införsel av narkotika.
1994/95:Sk639 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frizon på Sturup.
1994/95:Sk640 av Ingbritt Irhammar och Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befogenheter att kontrollera citesvaror och farligt avfall m.m. vid inre gräns.
1994/95:Sk641 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till Tullverket för efterkontroll av kommersiell import- och exportverksamhet hos företagen.
1994/95:Sk644 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klassning av Örebro-Bofors flygplats som internationell flygplats.
1994/95:Sk647 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Örebro-Bofors flygplats klassificeras som internationell flygplats.
1994/95:Sk648 av Peter Weibull Bernström och Sten Andersson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett starkt gränsskydd för att förhindra införsel av narkotika och andra droger,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevakning av skånska hamnar.
1994/95:Sk660 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en strukturutredning om Tullverkets och polisens framtida funktioner vad gäller gränskontrollen enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96 anvisar 75 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
1994/95:Sk661 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bekämpande av narkotika och andra beroendeframkallande medel.
1994/95:Sk662 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att besparingar inom Tullverket inte får gå ut över narkotikabekämpningen.
1994/95:Sk663 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa tvingande regler för flygföretag och rederier att vid anmodan från svensk tull och polismyndighet lämna uppgift om bokningslistor för att på så sätt kunna arbeta med effektivare narkotikabekämpning.
1994/95:Sk664 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Tullkammaren i Södertälje.
1994/95:Sk665 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullverksamheten i Norrbotten.
1994/95:Sk666 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Visby flygplats bör klassificeras som internationell flygplats i gemenskapen.
1994/95:Sk667 av Margareta Israelsson och Paavo Vallius (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Västerås flygplats får klassas som internationell gemenskapsflygplats.
1994/95:Sk677 av Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avvakta med besparingar som medför personalminskningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en konsekvensbeskrivning som tydliggör de eventuella besparingar som samhället gör vid de planerade personalminskningarna inom den statliga sektorn och som väger besparingarna mot kostnader för ökad arbetslöshet och förlorad samhällsnytta,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett väl fungerande samarbete mellan olika myndigheter för att tillföra statskassan undanhållna avgifter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett bra gränsskydd runt hela landet för att skydda dess invånare mot samhällsfarliga, illegala varor som droger, vapen, radioaktiva ämnen m.m.,
5. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96 anslår 75 000 000 kr utöver regeringens förslag.
1994/95:Sk678 av Widar Andersson och Lennart Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränskontrollens betydelse för vår restriktiva narkotikapolitik.
1994/95:Sk679 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att, med anledning av EU-medlemskapet, Tullverkets organisation på Gotland bör bibehållas oförändrad.
1994/95:Sk680 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kalmar läns behov av ökad andel tullresurser för möjlighet till bibehållen tillsyn över länets kustområden som EU:s yttre gräns.
1994/95:Sk681 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Tullverket ges sådana resurser och direktiv att en fullgod tullverksamhet kan upprätthållas i Lidköping och Skaraborgs län.
1994/95:Sk682 av Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av omprioriteringar i syfte att säkerställa tullens närvaro på orter med internationell luftfart.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränskontroll och resurser för bekämpning av narkotika.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
20. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96 anvisar 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
1994/95:Ju221 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Tullverkets prioriteringar avseende narkotikakontrollen och den därtill sammanhängande kampen mot grövre brottslighet,
13. att riksdagen beslutar att till Finansdepartementets anslag D 1, Tullverket, för budgetåret 1995/96 anvisa ett i förhållande till regeringen 44 307 000 kr högre anslag,
14. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar godkänna den i motionen föreslagna ökningen av anslaget med 100 000 000 kr för Tullverket budgetåren 1997 och 1998.
1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Tullverket.
1994/95:N450 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn och lagförslag om tullarnas möjlighet att kontrollera och ingripa mot radioaktiva transporter.
1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tulldirektion i Haparanda och ett samhällsservicekontor i Karesuando.
Utskottet
Anslag
I propositionen föreslås att Tullverket för det 18 månader långa budgetåret 1995/96 tilldelas ett ramanslag på 1,67 miljarder kronor, varav 1,11 miljarder kronor beräknat för tiden den 1 juli 1995--den 30 juni 1996, samt att riksdagen skall godkänna den i propositionen redovisade inriktningen av besparingsåtgärder inom Tullverket för budgetåren 1997 och 1998.
Sveriges medlemskap i EU har lett till minskade arbetsvolymer i tullverksamheten. En mycket stor del av Sveriges utrikeshandel sker med andra EU-länder. Sedan den 1 januari i år förekommer det inte längre någon tullklarering av kommersiellt gods vid passering av inre gräns, dvs. gräns mot ett annat EU-land. Uppskattningsvis 60--65 % av all klarering av gods och transporter har bortfallit till följd av EU-medlemskapet. Eftersom klareringsverksamheten utgör mer än 50 % av Tullverkets operativa verksamhet är minskningen av verkets arbetsbelastning därmed mycket stor. Det gäller ett verksamhetsbortfall motsvarande ca 1/3 av tullverksamheten.
Enligt propositionen bör Tullverkets anslagsnivå minskas med motsvarande 362,8 miljoner kronor under budgetåren 1995/96--1998. För budgetåret 1995/96 har beräknats 150 miljoner kronor. Ytterligare 150 miljoner kronor bör enligt förslaget sparas budgetåret 1997 och återstående 62,8 miljoner kronor budgetåret 1998.
Minskningen av Tullverkets organisation skall enligt propositionen inte i negativ riktning påverka Tullverkets möjligheter att fullgöra sina övriga uppgifter, bl.a. inom gränskontrollen och narkotikabekämpningen. I syfte att upprätthålla en hög ambitionsnivå inom tullområdet har det besparingsbeting på 11 % som flertalet andra myndigheter omfattas av i årets budgetproposition inte lagts ut på Tullverket.
Tullverket är i dag uppdelat i tre organisatoriska nivåer med ett stort antal, ofta små, lokala myndigheter som har totalansvar och resurser för en heltäckande tullverksamhet inom ett givet geografiskt område. Enligt ett organisationsförslag som Generaltullstyrelsen presenterade i samband med att verket i december 1994 lämnade en reviderad anslagsframställning för 1995/96 skulle denna organisationsstruktur behållas. Antalet årsarbetskrafter skulle minskas med 522 under budgetåret 1995/96.
Mot bakgrund av de förändringar som EU-medlemskapet innebär i fråga om gränsformaliteter m.m. bör enligt propositionen Tullverkets nuvarande organisationsstruktur ifrågasättas. Det kommer i framtiden att ställas allt högre krav på det nya tullverk som blir följden av en EU-anpassning. Tullverket får med dagens organisation med ett stort antal små enheter svårt att hålla den kompetensnivå som krävs. Dessutom innebär en organisation med ett stort antal myndigheter en mer kostsam administration. Genom tulldatasystemet kan enligt propositionen Tullverket behålla en god servicenivå gentemot näringslivet även där tullnärvaron upphör.
Enligt budgetpropositionen bör Generaltullstyrelsen på nytt överväga organisationsstrukturen. Det bör enligt propositionen dock inte ankomma på vare sig regeringen eller riksdagen att exakt fastställa Tullverkets organisationsstruktur. I stället är det trafikens och näringslivets behov av tullinsatser samt statsmakternas krav på effektiv och rationell klarerings- och kontrollverksamhet hos Tullverket som bör vara styrande för hur tullverksamheten organiseras och lokaliseras. Det bör därför ankomma på Generaltullstyrelsen att utforma den nya organisationen.
I samband med skatteutskottets beredning av detta ärende har generaltulldirektör Ulf Larsson informerat utskottet om den nya organisation som verket nu planerar för fr.o.m. den 1 juli 1995.
Tullverket kommer att bestå av en central och tolv regionala myndigheter. Antalet platser med fast bemanning av tullpersonal kommer att minska. Det har varit en utgångspunkt för arbetet med en ny organisation att så långt möjligt undvika en resursminskning i kontrollarbetet.
De kostnadsberäkningar som gjorts i det nya organisationsförslaget har haft som utgångspunkt att antalet årsarbetskrafter, som den 1 januari 1995 uppgick till 3 297, kan behöva minskas till 2 200.
Med anledning av budgetförslaget har väckts fyra motioner som innehåller förslag om att riksdagen skall besluta om en högre nivå på anslaget till Tullverket än enligt propositionen.
Enligt motion Fi216 yrkande 20 av Alf Svensson m.fl. (kds) skall anslaget för budgetåret 1995/96 höjas med 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag, främst för bekämpning av smuggling av narkotika, vapen och radioaktiva ämnen. Enligt motionen skall anslagsnivån också för budgetåren 1997 och 1998 ligga på en nivå som är 100 miljoner kronor över nivån i propositionen.
Med hänvisning till främst tullens betydelse i narkotikabekämpningen hemställs i motion Sk660 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) att anslaget för budgetåret 1995/96 skall höjas med 75 miljoner kronor utöver förslaget i propositionen. Enligt motionens yrkande 1 bör resursbehovet på längre sikt bedömas av en strukturutredning med uppgift att se över kontrollen vid yttre och inre gränser samt Tullverkets och polisens funktioner. Enligt motionen finns det all anledning till skärpt vaksamhet mot tendenser till en liberalisering av användning av narkotika och introduktion av nya preparat och smuggelvägar.
Även i motion Sk677 av Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp) är det tullens kontrollverksamhet rörande illegal införsel av narkotika och vapen m.m. som utgör motiv för motionärernas förslag om en högre anslagsnivå än vad regeringen föreslagit. Motionärerna vill för budgetåret 1995/96 höja anslaget med 75 miljoner kronor utöver förslaget i propositionen (yrkande 5). Motionen innehåller även ett yrkande om ett tillkännagivande till regeringen om att avvakta med besparingar som medför personalminskningar i tullverksamheten till dess ytterligare erfarenheter vunnits av konsekvenserna av EU-medlemskapet och att hithörande frågor utretts ytterligare (yrkande 1). Enligt motionens yrkande 2 bör riksdagen även ge regeringen till känna att det bör göras en konsekvensbeskrivning som visar de eventuella besparingar som samhället gör vid de planerade personalminskningarna och som väger besparingarna mot kostnader för ökad arbetslöshet och förlorad samhällsnytta. I yrkande 4 vill motionärerna att riksdagen skall göra ett uttalande om att Sverige skall ha ett bra gränsskydd mot samhällsfarliga, illegala varor som droger, vapen, radioaktiva ämnen m.m.
Tullens narkotikabekämpning är ett viktigt skäl också för det förslag i syfte att behålla ytterligare 300 tjänster inom Tullverket som förts fram i motion Ju221 yrkande 13 av Gun Hellsvik m.fl. (m). Motionärerna hemställer att anslaget för budgetåret 1995/96 skall höjas med 44 307 000 kr utöver förslaget i propositionen. Enligt yrkande 14 i samma motion bör anslagen för budgetåren 1997 och 1998 ligga på en nivå som är sammanlagt 100 miljoner kronor över den i propositionen föreslagna inriktningen. Motionen innehåller även ett förslag om ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att Tullverkets insatser i bekämpningen av narkotika och därmed sammanhängande grov brottslighet skall ha fortsatt hög prioritet (yrkande 12).
Ett yrkande av innebörd att riksdagen skall uppdra åt regeringen att återkomma med förslag om hur anställda i Tullverket, som riskerar att friställas, kan användas för narkotikabekämpning finns i motion Ju809 yrkande 34 av Olof Johansson m.fl. (c). Motionärerna anför att det vore mycket olyckligt om nedskärningarna i tullverksamheten skulle leda till en nedprioritering av narkotikabekämpningen.
I ytterligare tio motioner finns yrkanden om att riksdagen skall besluta om tillkännagivanden till regeringen om dimensioneringen av Tullverkets resurser för olika ändamål.
Enligt motion K630 yrkande 10 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) skall riksdagen uttala sig för en effektiv gränskontroll och bibehållna tillräckliga resurser till tullens och polisens bekämpning av narkotika och annan smuggling och kriminalitet. Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vill i motion Sk602 yrkande 1 att resurserna för tullens och polisens narkotika-, dopingmedels-, och vapenkontroll skall bibehållas på åtminstone nuvarande nivå. Michael Stjernström m.fl. (kds) anser i motion Sk611 yrkandena 1 och 3 att resurser skall omfördelas från klareringsverksamheten till ökade insatser i syfte att behålla en god gränskontroll. I motion Sk638 av Sten Andersson och Peter Weibull Bernström (m) och i motion Sk648 yrkande 1 av samma motionärer hemställs att riksdagen uttalar sig för ett starkt gränsskydd för att förhindra införsel av narkotika och andra droger. Anneli Hulthén m.fl. (s) yrkar i motion Sk661 på ett klargörande vad gäller ambitionsnivån för bekämpningen av narkotika och andra beroendeframkallande medel. Enligt motion Sk662 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) skall riksdagen besluta ett tillkännagivande av innebörd att besparingar inom Tullverket inte får gå ut över narkotikabekämpningen. I motion Sk678 förordar Widar Andersson och Lennart Nilsson (s) ett tillkännagivande där gränskontrollens betydelse för en restriktiv narkotikapolitik framhålls.
I motion Sk623 yrkande 1 hemställer Sten Svensson (m) att riksdagen skall besluta ett tillkännagivande om att Tullverkets service till livsmedelsindustrin och annat näringsliv skall upprätthållas inom ramen för det anslag som regeringen föreslagit. Enligt motion Sk641 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (c) bör riksdagen uttala sig för ökade resurser till Tullverket för efterkontroll av kommersiell import- och export. Motionärerna förutsätter att finansiering sker genom ökade intäkter av efterkontroll.
Utskottet har i samband med ärendets beredning mottagit uppvaktningar från Förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen (TULL-KUST), Förbundet Mot Droger, Föräldraföreningen Mot Narkotika, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, Hassela Solidaritet och Sydsvenska Handelskammaren. Skrivelser har inkommit från Svenska Kommunförbundet, Regionkommittén Falun--Borlänge, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Stockholms Handelskammare, Östsvenska Handelskammaren, Växjö Flygplats AB, anställda vid tullen och privatpersoner. Flera av uppvaktningarna och skrivelserna har avsett effekterna av neddragningen av tullverksamheten för narkotikabekämpningen. En annan fråga har varit att minskningen av den fasta tullnärvaron befaras medföra påtagliga försämringar för Tullverkets service till näringslivet.
Verksledningen inom Tullverket har framhållit att man inte kan dela bedömningen i budgetpropositionen om att minskningen av anslaget inte negativt skulle påverka tullens möjligheter att fullgöra sina uppgifter, bl.a. inom narkotikabekämpningen. Man befarar inom verket också att den nya organisationen kommer att innebära sämre service till företagen. Verksamheten påverkas av att Tullverket från årsskiftet fått en del nya arbetsuppgifter inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Arbetsvolymen har ökat i fråga om handelspolitiskt betingade regleringar, som kvotsystem och licenser. EU:s regelsystem är delvis betydligt mer detaljerat än tidigare svenska tullregler. Även exportärendena har blivit krångligare att handlägga.
Enligt TULL-KUST har EU-reglernas komplexitet hittills underskattats. Väntetiderna har blivit längre till följd av den mer komplicerade ärendehanteringen. TULL-KUST anser att risken för försämringar i kontrollnivån är överhängande.
Från Sydsvenska Handelskammarens sida har också framhållits att EU:s tullkodex och andra regler är betydligt mer komplicerade och svårhanterliga än de tidigare svenska reglerna. Sydsvenska Handelskammaren anser att den föreslagna besparingen inte ger utrymme till den extra service som företagen nu behöver för att kunna orientera sig i ett mer komplicerat regelsystem. Sydsvenska Handelskammaren vill också ha kvar befintlig tullkammarstruktur. Handelskammaren har därvid framhållit bl.a. behovet av tullnärvaro vid flygplatser.
Svenska Kommunförbundet har framfört att föreslagen resursnivå och verksamhetsinriktning för Tullverket får förödande konsekvenser för Sveriges regionala flygplatser. Frågor rörande klassificering av flygplatser tas upp även i skrivelserna från Länsstyrelsen i Kronobergs län, Östsvenska Handelskammaren och Växjö Flygplats AB.
Förbundet Mot Droger, Föräldraföreningen Mot Narkotika, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle och Hassela Solidaritet har framfört bl.a. att en otillräcklig tullkontroll vid inre gräns kan göra det frestande för svenska ungdomar som vistats i andra europeiska länder att ta med sig narkotika hem för eget bruk eller för försäljning på hemorten.
Utskottet vill framhålla att de beslut som riksdagen fattade om tullverksamheten i höstas inför Sveriges medlemskap i EU innebär att tullens funktion i fråga om kontrollen av illegal införsel av bl.a. narkotika och andra varor som omfattas av införselförbud har behållits även vid inre gräns i avvaktan på att nya kontrollsystem och arbetsmetoder införts (prop. 1994/95:34, SkU8). Den restriktiva svenska narkotikapolitiken förändras inte heller i något annat avseende till följd av medlemskapet i EU. Vid riksdagens behandling av propositionen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen framhölls att det är viktigt att Sverige nu som medlem i EU kan vara pådrivande i kampen inom EU mot narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet och uppkommande tankar på legalisering av narkotika eller ett accepterande av narkotikamissbruk som en normal företeelse i samhället (prop. 1994/95:19, UU5). Vi skall från svensk sida mycket tydligt gentemot vår omvärld ge uttryck för att vi är fast beslutna att bekämpa spridningen av narkotika och att nå fram till målsättningen med vår narkotikapolitik, dvs. att skapa ett narkotikafritt samhälle.
Tullens insatser är enligt utskottets mening en mycket viktig del av samhällets narkotikabekämpande verksamhet. Narkotikakontrollen skall också i fortsättningen vara en högprioriterad verksamhet inom Tullverket. På litet längre sikt bör ett utbyggt samarbete i polis- och tullarbetet inom EU kunna ge helt nya möjligheter att ytterligare effektivisera narkotikakontrollen. Till dess ett fullgott sådant system är uppbyggt måste tullen arbeta med i stort sett samma metoder som tidigare för att kontrollnivån inte skall minska. Det bör också vara möjligt att nu utveckla vissa s.k. kompensatoriska åtgärder.
Det är vidare ett grundläggande krav på tullverksamheten att tullmyndigheterna snabbt skall kunna tillämpa och ge företagen information om tulltaxor, kvoter, licenskrav och andra regler som gäller för den gränsöverskridande handeln. Kraven på tullmyndigheterna i detta hänseende har ökat när de nu tillämpar EU:s mer detaljerade regelsystem. Till viss del är det sannolikt fråga om övergångsproblem. Läget är emellertid f.n. det att tillämpningen av EU:s tulltariffer och procedurer kräver mer tid än vad man tidigare har räknat med. Samtidigt har näringslivet anspråk på tullen när det gäller att få tullklarering och annan kontroll av gods utförd inom rimlig tid och inom ett rimligt geografiskt avstånd.
För att försäkra sig om att Tullverket skall kunna bibehålla ambitionsnivån när det gäller kontrollen över olaglig införsel av narkotika m.m. och en god servicenivå till de företag som är beroende av internationell handel anser utskottet att neddragningen av tullverksamheten bör begränsas något i förhållande till förslaget i budgetpropositionen.
Utskottet anser att en anslagsnivå för helår räknat om 75 miljoner kronor över den nivå som regeringen har föreslagit är en rimlig avvägning. Enligt utskottets bedömning ger detta Tullverket möjlighet att behålla ytterligare ca 250 personer i verksamheten. Av vad verksledningen har förklarat inför utskottet har framgått att ett bibehållet antal årsarbetskrafter i denna storleksordning skulle ge Tullverket en bättre möjlighet att klara vissa angelägna insatser på kontrollområdet.
Det har varit en utgångspunkt för utskottets förslag att detta inte skall innebära en försvagning i statsbudgeten. Utskottet har noterat att nivån på vissa tullrelaterade avgifter inte ändrats under senare år. En uppjustering av vissa avgifter kan följaktligen vara motiverad. Inom Generaltullstyrelsen har gjorts en översiktlig genomgång av nivåerna för vissa offentligrättsliga avgifter. Generaltulldirektören har redovisat för utskottet att det i fråga om tullförrättningsavgift, tullräkningsavgift och förseningsavgift kan vara motiverat med höjningar som motsvarar ca 33 miljoner kronor. Den största höjningen skulle avse tullförrättningsavgiften. Därtill kommer att Generaltullstyrelsen efter påpekanden från Riksrevisionsverket (RRV) redan har minskat fristen för dröjsmålsavgift för ej inbetald tullräkning, vilket har beräknats motsvara en årlig räntevinst för staten om 16 miljoner kronor.
En utökad avgiftsfinansiering av tullverksamheten har avvisats i den skrivelse från Stockholms Handelskammare som utskottet har tagit emot i detta ärende. Utskottet vill emellertid betona att utgångspunkten för de höjningar som nu bör vara möjliga att genomföra är att avgifterna inte har höjts på flera år. Tullförrättningsavgiften har enligt utskottets mening en betydelsefull funktion eftersom de ger möjlighet för Tullverket att upprätthålla en god service till näringslivet och tillgodose nya anspråk från trafikföretagens sida samtidigt som statens kostnader för att upprätthålla tullkontroll av den kommersiella trafiken dygnet runt och på helger kan få en rimlig täckningsgrad. Enligt tullens ledning ligger täckningsramen för avgiften i dag långt under 100 %. Vidare medför tullförrättningsavgiften att tullens resurser kan anpassas så att ökade servicekrav inte skall behöva gå ut över narkotikakontroll och andra angelägna kontrollfunktioner som tullen har.
De avgifter som kan vara motiverade att räkna upp beslutas med undantag för förseningsavgiften av regeringen med stöd av bemyndiganden i tullagen. Beslutanderätten rörande nivåerna på tullförrättningsavgifterna har av regeringen delegerats vidare till Generaltullstyrelsen. Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att genomföra den ytterligare beredning i fråga om höjt avgiftsuttag m.m. som erfordras. Detta bör ges regeringen till känna.
Enligt vad utskottet har inhämtat har Generaltullstyrelsen för avsikt att genomföra omorganisationen på en gång och alltså inte successivt trappa ned verksamheten, vilket budgetförslaget ger möjlighet till. Personalminskningen kommer därmed enligt de nuvarande planerna att vara genomförd under våren 1996.
Utskottet anser att takten i besparingsplanen bör ändras så att tyngdpunkten i besparingen i stället förläggs till budgetåret 1995/96 då personalminskningen genomförs. Enligt utskottets bedömning är det möjligt att öka den besparing som skall genomföras budgetåret 1995/96 med 50 miljoner kronor. Detta innebär en besparing på 200 miljoner kronor för det nämnda budgetåret i stället för de 150 miljoner kronor som föreslagits i budgetpropositionen. Under budgetåret 1997 bör enligt utskottets mening resterande 88 miljoner kronor av den besparing som utskottet sammanlagt förordar genomföras. Detta innebär att besparingen blir helt genomförd under budgetåret 1997. Den ändrade besparingsplan som utskottet förordar ger ränteeffekter som bidrar till finansieringen av utskottets förslag om att höja anslagsnivån.
En följd av den förskjutning i besparingstakten som utskottet föreslår är att anslaget för budgetåret 1995/96 bör räknas ned med 50 miljoner kronor till 1 617 380 000 kr. Enligt utskottets bedömning kommer Tullverket för budgetåret 1995/96 ändå att förfoga över medel som täcker de ytterligare ca 250 tjänster som får behållas i organisationen.
Det är Tullverket som får avgöra var de ytterligare tjänsterna bör placeras liksom hur den nya organisationen skall utformas. Utskottets förslag innebär inte någon förändring när det gäller den planerade strukturen i en ny organisation. Utskottet förutsätter därför att den nya organisationen kommer att innebära effektivitetsvinster i samma omfattning som regeringen har räknat med i budgetförslaget.
Enligt utskottets mening bör det ske en skyndsam utvärdering av effekterna för kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt av organisationsförändringen. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att utvärderingen skall bli genomförd. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottets förslag om en höjd anslagsnivå innebär att motion Sk677 delvis får anses tillgodosedd. I den mån yrkandena inte kan anses vara tillgodosedda avstyrks dessa liksom de förslag till anslagshöjningar m.m. som lagts fram i motionerna Fi216 yrkande 20, Sk660 yrkandena 1 och 2 och Ju221 yrkandena 13 och 14.
Med hänsyn till utskottets förslag om anslaget för budgetåret 1995/96 och om inriktningen av tullverksamheten för budgetåren 1997 och 1998 ser utskottet inte något behov av att riksdagen beslutar om tillkännagivanden till regeringen rörande resurser och prioriteringar i tullverksamheten i enlighet med vad som hemställts i motionerna K630 yrkande 10, Sk602 yrkande 1, Sk611 yrkandena 1 och 3, Sk623 yrkande 1, Sk638, Sk641, Sk648 yrkande 1, Sk661, Sk662, Sk678, Ju221 yrkande 12 och Ju809 yrkande 34. Utskottet avstyrker följaktligen dessa motioner även om motionerna i inte oväsentlig mån bör anses vara tillgodosedda genom utskottets förslag rörande anslagsnivån. Beträffande den motion som gäller resurserna till efterkontrollverksamheten vill utskottet tillägga att resurserna för företagskontroll kommer att vara på en hög nivå. Tullverket har också för avsikt att ytterligare öka insatserna i efterkontrollverksamheten. Dessutom kommer Tullverket snart att kunna använda tulldatasystemet för att öka effektiviteten i kontrollen. Sammantaget kommer detta att innebära en tydlig höjning av ambitionsnivån i efterkontrollen.
Beträffande propositionen i övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet utgår ifrån att de brister som tidigare har uppmärksammats i uppbördshanteringen och i tulldatasystemet kommer att åtgärdas i den mån de inte redan är åtgärdade.
Lokala verksamheter
Några av de motioner som väckts med anledning av budgetförslaget innehåller förslag om att riksdagen genom tillkännagivanden till regeringen skall uttala sig för hur tullens verksamhet bör vara organiserad i olika delar av landet.
Peter Weibull Bernström och Sten Andersson (m) vill i motion Sk648 yrkande 2 betona vikten av att tullen har en god bevakning av skånska hamnar. I motion Sk664 anser Sören Lekberg (s) att en nedläggning av tullkammaren i Södertälje försvårar möjligheterna att åstadkomma regional balans i Storstockholmsområdet. Kristina Zakrisson m.fl. (s) vill i motion Sk665 att det görs en utredning om konsekvenserna för Norrbotten av neddragning av tullverksamheten och om samordning mellan olika myndigheter. Enligt motion Sk679 av Agne Hansson (c) bör resurser omdisponeras så att Tullverkets organisation på Gotland bibehålls utan någon neddragning. Enligt motion Sk680 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) bör en ökad andel tullresurser tilldelas Kalmar län för bibehållen tillsyn över länets kustområden. Birgitta Carlsson (c) yrkar i motion Sk681 att Tullverket ges resurser och direktiv att upprätthålla en fullgod tullverksamhet i Lidköping och Skaraborgs län. I motion A445 yrkande 5 hemställer Siv Holma (v) att riksdagen skall uttala sig för att en tulldirektion och ett kontor för samhällsservice bör inrättas i Karesuando av regionalpolitiska skäl.
Utskottet har vid tidigare behandling av motioner som syftar till att stärka tullens närvaro i olika regioner eller på olika orter hänvisat till att det i första hand är Tullverket som svarar för denna resursfördelning. Det som skall vara styrande för hur tullverksamheten organiseras och lokaliseras är trafikens och näringslivets behov av tullinsatser och statsmakternas krav på effektivitet och rationell klarerings- och kontrollverksamhet. Utskottet håller fast vid detta ställningstagande. Samtidigt ger naturligtvis det förslag om tullresurserna, som utskottet ovan redovisat, bättre förutsättningar att lösa de problem som kan uppkomma på olika platser. Exakt var de ytterligare tjänster som Tullverket nu får behålla skall placeras är det, som utskottet tidigare anfört, Tullverket självt som får avgöra.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna Sk648 yrkande 2, Sk664, Sk665, Sk679, Sk680, Sk681 och A445 yrkande 5.
Klassificering av flygplatser
I några motioner förordas att riksdagen skall besluta om tillkännagivande till regeringen om Tullens närvaro vid flygplatser. Enligt motion Sk617 av Sten Tolgfors och Ola Karlsson (m) bör tullverksamheten -- inom ramen för befintligt anslag -- bibehållas vid flygplatsen i Örebro. Anders Svärd (c) yrkar i motion Sk644 och Maud Björnemalm m.fl. (s) i motion Sk647 att Örebro-Bofors flygplats skall klassificeras som internationell flygplats. Motsvarande yrkas beträffande Visby flygplats i motion Sk666 av Agne Hansson (c) och i fråga om Västerås flygplats i motion Sk667 av Margareta Israelsson och Paavo Vallius (s). Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén (m) yrkar i motion Sk682 på omprioriteringar i syfte att säkerställa tullens närvaro på orter med internationell luftfart.
Som framgått tidigare i betänkandet har frågor om klassificering av flygplatser även tagits upp vid uppvaktning inför utskottet och i skrivelser som utskottet har mottagit under ärendets beredning.
Utskottet behandlade i höstas ett motionsyrkande som gällde tullresurserna vid en viss flygplats (bet. 1994/95:SkU8). Utskottet förklarade sig vara medvetet om att den klassificering som tullen gör av olika flygplatser kan medföra problem för de mindre flygplatserna. Detta borde dock enligt utskottet kunna lösas på ett för flygplatserna acceptabelt sätt.
Med de förbättringar för tullverksamheten som utskottet har föreslagit tidigare i detta betänkande anser utskottet att tullen har goda förutsättningar för att kunna att lösa eventuellt uppkommande problem med tullnärvaron på olika flygplatser. Det är emellertid en fråga för Tullverket att bedöma näringslivets behov av tullresurser och disponera sina insatser med hänsyn härtill.
Beträffande klassificering av flygplatser som internationella gemenskapsflygplatser framgår av budgetpropositionen att regeringen den 22 december 1994 beslutat att flygplatserna Arlanda, Landvetter och Sturup inkl. svävarterminalen i Malmö vid ett svenskt EU-medlemskap skall utgöra internationella gemenskapsflygplatser vid tillämpning av EU:s regler. Det framgår vidare av propositionen att Generaltullstyrelsen har fått regeringens uppdrag att i samråd med Luftfartsverket utreda om ytterligare flygplatser bör ges denna benämning. Enligt vad utskottet erfarit kommer det en redovisning till regeringen under våren. Regeringen har följaktligen redan sin uppmärksamhet på frågan om klassificering av flygplatser.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör besluta om tillkännagivanden till regeringen i enlighet med vad som yrkats i motionerna. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk617, Sk644, Sk647, Sk666, Sk667 och Sk682.
Tulltjänstemans kontrollbefogenheter vid inre gräns, m.m.
I flera motioner har tagits upp frågor om Tullverkets samverkan med andra myndigheter och tulltjänstemäns befogenheter i olika hänseenden.
Frågor om myndighetssamverkan och befogenheter har behandlats av Yttre gränskontrollutredningen i SOU 1994:24 Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns och av EU-gränskontrollutredningen SOU 1994:131 Skyddet vid den inre gränsen. Dessa utredningar bereds f.n. inom regeringskansliet. Flera av de frågor som tas upp i motionerna har beröring med detta beredningsarbete.
När det gäller tulltjänstemännens kontrollbefogenheter vid inre gräns yrkas i motion Sk604 av Jerry Martinger (m) att tulltjänstemän uttryckligen skall ges befogenhet att stoppa resande i trafiken mellan EU-länder och inleda samtal med dessa för att kunna utröna om det kan finnas grund för kontroll. Jerry Martinger yrkar i en annan motion, Sk605, att tulltjänstemän bör beredas tillgång till ADB-lagrade uppgifter i bokningsdatorer hos flygbolag och rederier om resande i flyg- och färjetrafiken till och från Sverige. Ett yrkande om att tjänstemän hos tullen och polisen skall få tillgång till bokningslistor finns även i motion Sk663 av Dan Ericsson (kds). Ett allmänt hållet yrkande om att tull och polis skall ges ökade befogenheter i bekämpningen av internationell kriminalitet och narkotikahandel finns i motion Sk611 yrkande 2 av Michael Stjernström m.fl. (kds).
I motion N450 yrkande 3 hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att regeringen skall göra en översyn och lägga fram lagförslag om tullarnas befogenheter att kontrollera och ingripa mot radioaktiva transporter. Ingbritt Irhammar och Kerstin Warnerbring (c) yrkar i motion Sk640 att Tullverkets befogenheter att utföra kontroll vid inre gräns skall utvidgas till radioaktivt avfall och annat farligt avfall och strålkällor. Den sistnämnda motionen omfattar även befogenheter att utföra kontroll av utrotningshotade djur och växter, dvs. varor enligt den s.k. CITES-konventionen.
Utskottet vill erinra om att tulltjänstemännens befogenheter när det gäller kontroller vid inre gräns har utretts i olika omgångar och senast av EU-gränskontrollutredningen. Beredning av utredningsbetänkandet pågår f.n. i Finansdepartementet. Till dess att ett nytt kontrollsystem har utformats kan tullen enligt övergångsbestämmelser i den nya tullagen utföra vissa kontroller vid inre gräns utan att behöva åberopa brottsmisstanke. Detta gäller för kontroll av in- och utförselförbud som anges i bestämmelserna, dvs. avseende narkotika, injektionssprutor och kanyler, dopingmedel, vapen och ammunition, springstiletter och andra s.k. gatustridsvapen, krigsmateriel och strategiska produkter, vissa kulturföremål, hundar och katter samt alkohol och tobak som inte får tas in skattefritt. För de nämnda varuslagen har anmälnings- och uppgiftsskyldigheten och tullens kontrollbefogenheter behållits enligt vissa bestämmelser i gamla tullagen. Även varusmugglingslagen gäller tills vidare vid inre gräns.
Utskottet utesluter inte att det kan finnas skäl att överväga kompletteringar i gällande regler och förutsätter att de frågor som har tagits upp i motionerna kommer att bli belysta i den fortsatta beredningen av EU-gränskontrollutredningens betänkande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk604, Sk605, Sk611 yrkande 2, Sk640, Sk663 och N450 yrkande 3.
Frågor om samordning mellan tull och andra myndigheter har tagits upp i några motioner. Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) yrkar i motion Sk602 yrkande 2 att person- och varukontrollen samordnas under en gemensam myndighets ansvar. I motion Sk612 yrkar Bertil Persson (m) att Tullverket skall inordnas i Riksskatteverket. Enligt motion Sk677 yrkande 3 av Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp) skall Tullverket och andra myndigheter samarbeta för att driva in avgifter som undanhållits statskassan.
Utskottet anser att det är önskvärt att stärka samarbetet mellan tullen och polisen. Behovet av ett sådant samarbete blir till följd av de föreslagna neddragningarna inom tullen än mer angeläget. Utskottet förutsätter att regeringen beaktar detta i det fortsatta beredningsarbetet. Dessa och andra samverkansformer som är lämpliga för myndigheternas arbete och hur dessa skall anpassas till utvecklingen inom EU bör först prövas i det beredningsarbete som pågår. Utskottet avstyrker därför att riksdagen skall besluta tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionerna Sk602 yrkande 2, Sk612 och Sk677 yrkande 3.
Tullprocedurer
Carl Fredrik Graf och Karl-Gösta Svenson (m) har i motion Sk624 tagit upp vissa frågor om tullprocedurer. De hemställer i motionen att regeringen skall arbeta för en enklare tullprocedur inom EU vad gäller säkerheter för eventuell tullskuld (yrkande 1), att Sverige skall verka inom EU för en förenklad tullprocedur i handeln med tredje land (yrkande 2) och att Tullverkets tillämpning av Gemenskapens tullkodex inte skall gå längre än vad EU:s regler kräver (yrkande 3).
Utskottet anser att man bör sträva efter så enkla och smidiga tullprocedurer som det är möjligt att åstadkomma. Utskottet utgår ifrån att ett sådant synsätt också är vägledande för regeringens och Tullverkets arbete med tullreglerna. En avvägning måste dock alltid göras så att kontrollintresset beaktas i rimlig omfattning. Enligt utskottets mening finns det inte anledning för riksdagen att göra uttalanden i dessa hänseenden till regeringen i enlighet med vad motionärerna yrkat. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk624 yrkandena 1--3.
I motion Sk639 hemställer Bertil Persson (m) om ett tillkännagivande till regeringen om lämpligheten av att inrätta en frizon vid Sturup.
Den som vill inrätta en frizon kan ansöka om tillstånd till det enligt regler i tullagen. Av 46 § nämnda lag framgår att regeringen prövar sådana ansökningar. Fråga om att inrätta en frizon vid Sturup är alltså inte en fråga som riksdagen har att ta ställning till. Utskottet avstyrker motionen.
Tulltillägg
Nils Fredrik Aurelius (m) hemställer i motion Sk629 att riksdagen skall avskaffa tulltillägget från den 1 juli 1995.
Frågan om att slopa tulltillägget eller att avdragsgill moms inte skall ingå i underlaget när tulltillägget beräknas har behandlats i riksdagen vid återkommande tillfällen. Hösten 1993 bifölls en motion om att ändra reglerna så att momsen inte skulle ingå i underlaget för tulltillägget. Denna lagstiftning gällde under 1994. Enligt den nya tullag som riksdagen har beslutat att gälla fr.o.m. den 1 januari 1995 ingår momsen åter i underlaget för tulltillägget. Tulltillägg utgår dock med 10 % på momsdelen i stället för normala 20 % (prop. 1994/95:34, bet. SkU8, SFS 1994:1550). Utskottet anser att de nya reglerna skall ligga fast och avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag, m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 8 i denna del och motion 1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4 och 5 och med avslag på motionerna 1994/95:K630 yrkande 10, 1994/95:Fi216 yrkande 20, 1994/95:Sk602 yrkande 1, 1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk623 yrkande 1, 1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641, 1994/95:Sk648 yrkande 1, 1994/95:Sk660, 1994/95:Sk661, 1994/95:Sk662, 1994/95:Sk678, 1994/95:Ju221 yrkandena 12--14 och 1994/95:Ju809 yrkande 34 dels till Tullverket för budgetåret anvisar ett ramanslag på 1 617 380 000 kr, dels godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Tullverket för budgetåren 1997 och 1998 som utskottet redovisat, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om höjt avgiftsuttag m.m. samt om en skyndsam utvärdering av effekterna för kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt av organisationsförändringarna,
res. 1 (m, c, fp) res. 2 (v) res. 3 (kds)
2. beträffande lokala verksamheter att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk648 yrkande 2, 1994/95:Sk664, 1994/95:Sk665, 1994/95:Sk679, 1994/95:Sk680, 1994/95:Sk681 och 1994/95:A445 yrkande 5,
3. beträffande klassificering av flygplatser att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk617, 1994/95:Sk644, 1994/95:Sk647, 1994/95:Sk666, 1994/95:Sk667 och 1994/95:Sk682,
res. 4 (v)
4. beträffande tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid inre gräns att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk604, 1994/95:Sk605, 1994/95:Sk611 yrkande 2, 1994/95:Sk640, 1994/95:Sk663 och 1994/95:N450 yrkande 3,
res. 5 (c) res. 6 (v, kds) 5. beträffande samordning mellan tull och andra myndigheter att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk602 yrkande 2, 1994/95:Sk612 och 1994/95:Sk677 yrkande 3,
6. beträffande tullprocedurer att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk624 yrkandena 1--3 och 1994/95:Sk639,
res. 7 (m, fp, kds) res. 8 (v)
7. beträffande tulltillägg att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk629.
res. 9 (m, fp)
Stockholm den 14 mars 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp) och Michael Stjernström (kds).
Reservationer
1. Anslag m.m. (mom. 1)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "För att försäkra sig om" och på s. 13 slutar med "i efterkontrollen" bort ha följande lydelse:
Tullens arbetsvolym minskar kraftigt som en konsekvens av Sveriges medlemskap i EU. De besparingar som föreslagits i propositionen är emellertid för långtgående. Såväl narkotikakontrollen som servicenivån gentemot företagen skulle bli allvarligt lidande av en så kraftig neddragning som budgetförslaget innebär.
Tullens insatser i narkotikabekämpningen minskar inte till följd av EU-medlemskapet. Denna del av tullverksamheten skall i fortsättningen ha hög prioritet vid såväl yttre som inre gränser. Tullen kommer också att ha en viktig funktion när det gäller att i samarbete med svenska myndigheter och internationellt bekämpa den illegala handeln med bl.a. narkotika.
Det är vidare av största vikt att Tullverket har tillräckliga personella resurser för att verket skall kunna tillgodose berättigade anspråk på service från näringslivets sida. Ett aktuellt problem är tullbevakningen av flygplatser med internationell trafik. Av de uppvaktningar och skrivelser som utskottet har mottagit har framgått att omställningen till en ny tullagstiftning vållar företagen åtskilliga bekymmer. Det får inte uppkomma ett läge där svenska företag får konkurrensnackdelar med produktion här i landet därför att tullverksamheten inte förmår ge tillräcklig service.
Nivån på anslaget bör höjas så att tullen ges möjlighet att behålla ytterligare ca 300 årsarbetskrafter i organisationen utöver vad förslaget i propositionen medger. De synpunkter som framförts till utskottet under ärendets behandling visar att en höjning i den storleksordningen är väl avvägd. För det första budgetåret bör riksdagen i enlighet med det anförda besluta om ett anslag på 1 711 687 000 kr, vilket överensstämmer med Generaltullstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret. Det innebär att anslaget mer än väl täcker kostnaden för ytterligare 300 årsarbetskrafter i förhållande till regeringens förslag. Beträffande åren 1997 och 1998 bör anslagsnivån fastställas så att den motsvarar de ytterligare 300 tjänster som Tullverket skall behålla i sin organisation.
Utskottets förslag ligger i linje med flera av de motioner som innehåller yrkanden om tullverksamheten. Det finns mot denna bakgrund inte någon anledning för riksdagen att besluta om tillkännagivanden till regeringen i dessa frågor.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande anslag, m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 8 i denna del och motionerna 1994/95:Fi216 yrkande 20, 1994/95:Ju221 yrkandena 12--14 och 1994/95:Ju809 yrkande 34 och med avslag på motionerna 1994/95:K630 yrkande 10, 1994/95:Sk602 yrkande 1, 1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk623 yrkande 1, 1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641, 1994/95:Sk648 yrkande 1, 1994/95:Sk660 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk661, 1994/95:Sk662, 1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4 och 5 och 1994/95:Sk678,
dels till Tullverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 711 687 000 kr,
dels godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Tullverket för budgetåren 1997 och 1998 som ovan redovisats,
2. Anslag m.m. (mom. 1)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "För att försäkra sig om" och på s. 13 slutar med "i efterkontrollen" bort ha följande lydelse:
I slutet av 1994 redovisade Generaltullstyrelsen ett förslag till organisation anpassad efter ett svenskt medlemskap i EU. Förslaget innebar en personalreducering på 520 tjänster under budgetåret 1995/96. I budgetpropositionen höjde regeringen sparkraven till en nivå som motsvarar en neddragning med 1 100 tjänster. Mot den bakgrund som utskottet beskrivit ovan måste de mycket långtgående besparingar som regeringen föreslår i budgetpropositionen betraktas som bristfälligt underbyggda och ofullständigt beredda.
Såväl narkotikakontrollen som servicenivån gentemot företagen skulle bli allvarligt lidande av en så kraftig neddragning som budgetförslaget innebär. Den minskning i klareringsarbetet som EU-medlemskapet innebär kan inte motivera en så snabb personalminskning som regeringens förslag innebär. Vad gäller bortfallet av klarering bör även framhållas att det under utskottets beredning framkommit att det i redovisningen av klareringsarbetet i praktiken ingått ett betydande inslag av kontrollverksamhet.
Under beredningen av ärendet har utskottet vidare noterat att nivån på vissa tullrelaterade avgifter inte ändrats under senare år. En uppjustering kan följaktligen vara motiverad. De avgifter som kan vara motiverade att räkna upp beslutas med undantag för förseningsavgiften i princip av regeringen med stöd av bemyndigande i tullagen. Utskottet förutsätter att regeringen fattar de beslut som erfordras i detta avseende.
Även om utskottet anser att regeringen föreslagit alltför långtgående och snabba neddragningar av tullens anslag delar utskottet regeringens bedömning att betydande besparingar kan och bör göras inom Tullverket som en följd av det svenska medlemskapet i EU. Enligt utskottets uppfattning bör en strukturutredning tillsättas som får till uppgift att göra en totalöversyn av den yttre och inre gränskontrollen samt Tullverkets och Polisens olika funktioner.
I avvaktan på resultatet av utredningen bör tullverksamheten tillföras medel som innebär att personal kan hållas kvar i en sådan utsträckning att det senare skall vara möjligt att begränsa neddragningen av antalet årsarbetskrafter till ca 500 tjänster. Riksdagen bör ta ställning till hur tullverksamheten skall dimensioneras budgetåren 1997 och 1998 först när detta utredningsarbete är klart. Under budgetåret 1995/96 bör anslaget höjas med 75 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen.
Utskottets ställningstagande i dessa avseenden innebär ett tillgodoseende av de flesta av de motioner som gäller tullens resurser för narkotikabekämpningen m.m.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande anslag, m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 8 i denna del och motionerna 1994/95:Sk660 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 1994/95:K630 yrkande 10, 1994/95:Sk602 yrkande 1, 1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641, 1994/95:Sk648 yrkande 1, 1994/95:Sk661, 1994/95:Sk662, 1994/95:Sk678, 1994/95:Ju221 yrkande 12, 1994/95:Ju809 yrkande 34 och med avslag på motionerna 1994/95:FiU216 yrkande 20, 1994/95:Sk623 yrkande 1 och 1994/95:Ju221 yrkandena 13 och 14,
dels till Tullverket för budgetåret anvisar ett ramanslag på 1 742 380 000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en strukturutredning som skall göra en totalöversyn av den yttre och inre gränskontrollen samt Tullverkets och Polisens olika funktioner och utgöra underlag för riksdagens senare ställningstagande i fråga om inriktningen av tullverksamheten budgetåren 1997 och 1998,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om vissa tullrelaterade avgifter,
3. Anslag m.m. (mom. 1)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "För att försäkra sig om" och på s. 13 slutar med "i efterkontrollen" bort ha följande lydelse:
Tullens arbetsvolym minskar kraftigt som en konsekvens av Sveriges medlemskap i EU. De besparingar som föreslagits i propositionen är emellertid för långtgående. Såväl narkotikakontrollen som servicenivån gentemot företagen skulle bli allvarligt lidande av en så kraftig neddragning som budgetförslaget innebär.
Tullens insatser i narkotikabekämpningen minskar inte till följd av EU-medlemskapet. Denna del av tullverksamheten skall i fortsättningen ha hög prioritet vid såväl yttre som inre gränser. Hotbilden för sydvästra Sverige måste beaktas. Tullen kommer också att ha en viktig funktion när det gäller att i samarbete med svenska myndigheter och internationellt bekämpa den illegala handeln med bl.a. narkotika.
Det är vidare av största vikt att Tullverket har tillräckliga personella resurser för att verket skall kunna tillgodose berättigade anspråk på service från näringslivets sida. Ett aktuellt problem är tullbevakningen av flygplatser med internationell trafik. Av de uppvaktningar och skrivelser som utskottet har mottagit har framgått att omställningen till en ny tullagstiftning vållar företagen åtskilliga bekymmer. Det får inte uppkomma ett läge där svenska företag får konkurrensnackdelar med produktion här i landet därför att tullverksamheten inte förmår ge tillräcklig service.
Enligt utskottets mening måste det göras en skyndsam utvärdering av effekterna för kontrollen av bl.a. narkotika och tullverksamheten i övrigt. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att utvärderingen blir genomförd. Det är angeläget att regeringen noga följer konsekvenserna av besparingarna.
Motionen från Kristdemokraterna innehåller förslag om höjning av anslagsnivån på 100 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. En sådan nivåhöjning skulle ge tullen möjlighet att behålla ytterligare minst 300 årsarbetskrafter i organisationen utöver vad förslaget i propositionen medger. De synpunkter som framförts till utskottet under ärendets behandling visar att en höjning i den storleksordningen är väl avvägd. För det första budgetåret bör riksdagen i enlighet med det anförda besluta om ett anslag på 1 767 380 000 kr. Beträffande åren 1997 och 1998 bör anslagsnivån fastställas så att den motsvarar de ytterligare minst 300 tjänster som Tullverket skall behålla i sin organisation eller i dagsläget ca 100 miljoner kronor.
Utskottets förslag ligger i linje med flera av de motioner som innehåller yrkanden om tullverksamheten. Det finns mot denna bakgrund inte någon anledning för riksdagen att besluta om tillkännagivanden till regeringen i dessa frågor.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande anslag, m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 8 i denna del och motionerna 1994/95:FiU216 yrkande 20 och 1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Ju221 yrkandena 12--14, 1994/95:Ju809 yrkande 34, 1994/95:K630 yrkande 10, 1994/95:Sk602 yrkande 1, 1994/95:Sk623 yrkande 1, 1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641, 1994/95:Sk648 yrkande 1, 1994/95:Sk660 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk661, 1994/95:Sk662, 1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4 och 5 och 1994/95:Sk678,
dels till Tullverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 767 380 000 kr,
dels godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Tullverket för budgetåren 1997 och 1998 som ovan redovisats,
4. Klassificering av flygplatser (mom. 3)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Med de förbättringar" och på s. 15 slutar med "och Sk682" bort ha följande lydelse:
I motion Sk682 framhålls flera skäl för att upprätthålla en god tullservice vid flygplatser med internationell trafik. Ett viktigt skäl är att utvecklingen av en orts eller en regions näringsliv kan vara avhängigt av möjligheten att utnyttja flyget. En god bevakning av flygplatser med internationell trafik är naturligtvis också nödvändig i narkotikabekämpningen. Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionen bör besluta ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att upprätthålla en god tullnärvaro på flygplatser där det förekommer internationell trafik.
dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:
3. beträffande klassificering av flygplatser
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk682 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om tullnärvaro vid flygplatser och avslår motionerna 1994/95:617, 1994/95:Sk644, 1994/95:Sk647, 1994/95:Sk666 och 1994/95:Sk667,
5. Tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid inre gräns (mom. 4)
Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet utesluter" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
De övergångsbestämmelser som togs in i den nya tullag som riksdagen beslutade i höstas ger Tullverket befogenhet att också i fortsättningen vid inre gräns, dvs. vid en gräns mot ett annat EU-land, kontrollera olaglig införsel av bl.a. narkotika och vapen. Motion Sk640 syftar till att övergångsbestämmelserna skall kompletteras så att tullen vid inre gräns skall kunna ingripa mot olaglig införsel av utrotningshotade djur och växter, farligt avfall, radioaktivt avfall och strålkällor. Utskottet instämmer i att tulltjänstemän bör utrustas med dessa befogenheter även när det gäller sådana varor som förs in från ett annat EU-land. Utskottet tillstyrker därför motion Sk640. Därmed bör motion N450 yrkande 3 anses vara tillgodosedd. Beträffande övriga motioner rörande gränskontrollen utgår utskottet från att det pågående beredningsarbetet kommer att ge ett underlag för ett senare ställningstagande till de eventuellt ytterligare åtgärder som kan visa sig vara nödvändiga.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid inre gräns
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk640 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om komplettering av övergångsbestämmelserna till tullagen och avslår motionerna 1994/95:Sk604, 1994/95:Sk605, 1994/95:Sk611 yrkande 2, 1994/95:Sk663 och 1994/95:N450 yrkande 3,
6. Tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid inre gräns (mom. 4)
Lars Bäckström (v) och Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet utesluter" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Den internationella narkotikahandeln och annan kriminalitet tenderar att bli alltmer organiserad och vittförgrenad. Samhället måste svara upp mot detta genom bl.a. större samverkan mellan tull och polis, utvecklad och datoriserad polisiär underrättelsetjänst, gränsöverskridande polisiärt samarbete samt bättre yttre gränskontroll. Detta bör i enlighet med yrkande 2 i motion Sk611 ges regeringen till känna.
Tullen saknar i dag möjlighet att få del av flygbolagens passagerarlistor. För att kunna bedriva en effektiv spaning mot försök att smuggla narkotika m.m. bör övervägas en lagändring i syfte att tillskapa en skyldighet för flygbolag och rederier att tillställa tullmyndigheterna sina passagerarlistor. Utskottet tillstyrker motion Sk663, vilket samtidigt innebär att motion Sk605 tillgodoses.
Beträffande de övriga motioner som väckts i fråga om befogenheter för tulltjänstemän förutsätter utskottet att de frågor som tas upp kommer att bli belysta i det arbete som nu pågår i regeringskansliet kring de utredningar som har behandlat dessa frågor.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid inre gräns
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk611 yrkande 2 och 1994/95:Sk663 och med anledning av motion 1994/95:Sk605 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om det fortsatta beredningsarbetet och avslår motionerna 1994/95:Sk604, 1994/95:Sk640 och 1994/95:N450 yrkande 3,
7. Tullprocedurer (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "yrkandena 1--3" bort ha följande lydelse:
Sveriges medlemskap i EU innebär stora möjligheter för svenskt näringsliv att minska sina kostnader för den EU-interna handeln. Detta förbättrar konkurrensläget på den europeiska marknaden för svenska företag. Vissa förfaranden kräver numera säkerheter i en större utsträckning än tidigare, vilket leder till ökade kostnader och komplicerar tullproceduren. I motion Sk624 nämns som exempel krav på generella säkerheter resp. särskilda säkerheter för tullager. Sverige bör inom EU arbeta för att tullprocedurerna görs enklare. När det gäller t.ex. generella säkerheter borde sådana komma i fråga i huvudsak endast i samband med en eventuell tullskuld. Det är också angeläget att vi inte genom åtgärder i Sverige ytterligare komplicerar regelverket. Tullprocedurerna får inte utformas på ett sätt som innebär att man i regelgivning och tullmyndigheternas tillämpning ställer upp krav som går utöver vad EU-rätten kräver. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk624 om tillkännagivanden till regeringen rörande dessa frågor.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande tullprocedurer
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk624 yrkandena 1--3 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullprocedurer m.m. och avslår motion 1994/95:Sk639,
8. Tullprocedurer (mom. 6)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "yrkandena 1--3" bort ha följande lydelse:
Det har under utskottets beredning av tullfrågorna blivit alltmer uppenbart att EU:s regelverk på tullområdet är ytterligt komplicerat. EU-inträdet har i vissa avseenden förflyttat Sverige långt tillbaka i tiden när det gäller handelsregleringar av olika slag. Detta är naturligtvis hindersamt och kostsamt för svenska företag.
Utskottet anser därför att det finns all anledning för Sverige att inom EU kraftfullt verka för en avbyråkratisering och förenkling av utrikeshandeln mot tredje land. Sverige bör naturligtvis inte heller bygga ut EU:s komplicerade regelverk med egna tillägg som medför ytterligare administrativt krångel. Vad som utskottet anfört ovan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande tullprocedurer
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk624 yrkandena 2--3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om krångel i utrikeshandeln m.m. och avslår motionerna 1994/95:Sk639 och 1994/95:Sk624 yrkande 1,
9. Tulltillägg (mom. 7)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:
Tulltillägg drabbar företagen på ett sätt som inte står i rimlig proportion till en begången förseelse. Det handlar så gott som alltid om ouppsåtliga fel i tulldeklarationer som upprättats under tidspress. Sveriges inträde i EU har samtidigt inneburit att importörerna fått en mängd nya regler att hålla reda på. Dessutom har inlämningsfristen för tulldeklarationer minskat från 15 till 9 dagar. De skäl som talar emot tulltillägget som sanktionsform har alltså om möjligt blivit ännu starkare på senare tid. Det finns också anledning att uppmärksamma att cheferna för tullverken inom EU nyligen har gjort ett uttalande som riktar sig mot administrativa sanktioner som vissa medlemsländer tillämpar. Tulltillägget bör avskaffas. Utskottet tillstyrker därför motion Sk629.
dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:
7. beträffande tulltillägg
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk629 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om att avskaffa tulltillägget.
Särskilda yttranden
1. Lokala verksamheter (mom. 2)
Lars Bäckström (v) anför:
Jag biträder utskottets uppfattning att Tullverket självt bör avgöra hur resurserna skall fördelas mellan olika regioner. Med det förslag som Vänsterpartiet har lagt om anslagsnivån för budgetåret 1995/96 kommer Tullverket att ges bättre möjligheter att upprätthålla bemanningen och därmed kontroll och service på olika orter i landet.
2. Klassificering av flygplatser (mom. 3)
Jan-Olof Franzén (m) anför:
Jag har tillsammans med en annan motionär i motion Sk682 framhållit vikten av att tullnärvaron säkras på orter med internationell luftfart. Mot bakgrund av att tullen nu får behålla fler tjänster än enligt propositionen anses i betänkandet att det finns goda förutsättningar för att kunna lösa eventuellt uppkommande problem med tullnärvaron på olika flygplatser. Jag kommer uppmärksamt att följa denna fråga. Om det inte blir förbättringar kommer jag att ta upp frågan på nytt i riksdagen.